Ombud och offentligt bitrade: Advokat Barbara Klasson Box 733, Nacka

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ombud och offentligt bitrade: Advokat Barbara Klasson Box 733, 131 24 Nacka"

Transkript

1 LANSRATTENI nom Malnr STOCKHOLMS LAN UM Migrationsdomstolen Medde1ad i Enhet 30 Stockholm Sida 1 (6) KLAGANDE Rabio Omar Geedi, c/o Khadia Habe Rinkebyvagen 79, Lgh Spanga God man: Jilla Jorabchian Holbergsgatan 154 bv Bromma Ombud och offentligt bitrade: Advokat Barbara Klasson Box 733, Nacka MOTPART Migrationsverket Forvaltningsprocessenheten i Solna Box Solna OVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut , se bilaga 1 Dnr SAKEN Uppehallstillstand m.m. enligt utlanningslagen (2005:716) - UtlL DOMSLUT 1. Migrationsdomstolen upphaver Migrationsverkets beslut och beviljar Rabio Omar Geedi permanent uppehallstillstand i Sverige. 2. Migrationsdomstolen avslar overklagandet i fraga om flyktingforklaring och resedokument. 3. Migrationsdomstolen faststaller ersattning till Barbara Klasson enligt lagen (1996:1620) om offentligt bitrade till kr, varav kr for arbete, kr for tidsspillan, kr for utlagg och 2983 kr for mervardesskatt. Dok.Id Postadress Besoksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvagen mandag - fredag Stockholm E-post: 09:00-15:00

2 LANSRATTEN I STOCKHOLMS LAN Migrationsdomstolen YRKANDEN M.M. nom Sida2 UM Rabio Omar Geedi har yrkat att hon ska beviljas uppehalls- oeh arbetstillstand, flyktingforklaring oeh resedokument. Som grunder har hon aberopat flyktingskap, skyddsbehov i ovrigt eller att det i vart fall finns synnerligen ommande omstandigheter, Hon har vidhallit vad hon tidigare anfort oeh lagt till bl.a. foljande, Hon vidhaller att hon ar fodd oeh uppvuxen i Mogadishu oeh tillhor en minoritetsklan. Migrationsverkets beslut grundar sig enbart pa en sprakanalys oeh inte pa hennes egna uppgifter kring hennes harkomst oeh asylskal, Hon vidhaller sin kritik mot sprakanalytikema. Hon ar starkt kritisk till Migrationsverket underlatenhet att prova hennes asylskal mot Mogadishu. Migrationsverket har pa felaktiga grunder valt att begransa undersokningen gentemot norra Somalia oeh Djibouti. Genom den allmanna situationen i hemlandet oeh att hon utsatts for allvarliga overgrepp har hon blivit berovad mojligheten att kvarstanna i Somalia oeh fortjana sitt levebrod samt att hon riskerar att dodas vid ett atervandande. Det finns en overhangande risk att hon i framtiden kommer att utsattas for overgrepp oeh hon saknar en realistisk mojlighet att forsorja sig. Migrationsverket har motsatt sig bifall till overklagandet. Migrationsdomstolen har den 16 september 2009 hallit muntlig forhandling inom stangda dorrar. Rabio Omar Geedi har vid den muntliga forhandlingen uppgett bl.a. foljande. Hon ar fodd oeh uppvuxen i Howlwadaag, vilket hon fatt veta av sina foraldrar. Hon har aldrig gatt i skolan utan har blivit undervisad av sin far. Hon har knappt vistats utomhus sedan 1990 pa grund av den radande osakerheten i Mogadishu, utan varit mest inomhus oeh hjalpt sin mor i hushallet. Hon har heller inte varit i nagon annan del av landet an Howlwadaag eller i nagot annat land for den delen. Mot bakgrund av detta

3 Sida 3 LANSRATTEN I nom UM STOCKHOLMS LAN Migrationsdomstolen skulle det kunna vara en forklaring varfor hon enligt sprakanalytikema bedomning, vilket hon i och for sig inte delar, hade daliga realiakunskaper. En forklaring till sprakanalytikernas resultat av att hennes dialekt har sitt ursprung i norra Somalia eller Djibouti skulle kunna vara att hon har anammat pappans dialekt da han innan kriget brot ut 1990 arbetade i norra Somalia. Under maj 2008 mordades hennes syster och pappa i hemmet av okanda forovare. Vidare samma ar under november manad kidnappades hon i hemmet av fyra okanda man som letade efter guld och pengar. Forovarna stallde ett ultimatum till mamman att han inom tio dagar skulle betala ut en Icsensumma. Mamman salde familjens hus och betalde forovama en okand losensumma varpa hon slapptes efter att ha varit frihetsberovad i atta dagar. Efter denna handelse gomde hon sig hos en granne pa grund av sin radsla, innan hon flydde landet. Laget i Mogadishu ar allvarligt och hon kan saledes inte fa skydd av nagon klan eller nagon annan vid ett atervandande till hemlandet. Mot bakgrund av att hon inte vet var hennes familj befinner sig ar det ytterst osannolikt att hon kommer att kunna aterforenas med dem. Hon har ingen kontakt med nagon i Somalia idag. Migrationsverket har vid den muntliga forhandlingen framfort i huvudsak foljande. Verket ifragasatter trovardigheten av klagandens hemvist och hanvisar till de bedomningar som gjorts i beslutet. DOMSKAL Identitet Rabio Omar Geedi har inte kunnat styrka sin identitet med nagot pass eller annan handling. Av den sprakanalys som foretagits av Migrationsverket framgar att Rabio Omar Geedis sprakbruk inte foljer normen for den dialekt som talas i Mogadishu. Sprakanalytikerna finner det sannolikt att hon har sin sprakliga bakgrund i norra Somalia eller Djibouti men

4 Sida4 LANSRATTEN I nom UM STOCKHOLMS LAN Migrationsdomstolen osannolikt att hon har spraklig bakgrund i sodra Somalia inklusive Mogadishu. Det framgar av det overklagade beslutet att Migrationsverket har fast en inte ovasentlig betydelse vid sprakanalysen vid sin bedomning av faststallande av Rabio Omar Geedis harkomst, Enligt migrationsdomstolens mening utgor en sprakanalys endast en del av bedomningsunderlaget. En sammantagen bedomning maste alltid goras av klagandes uppgifter och situation. Mot bakgrund av vad Rabio Omar Geedi har uppgett vid den muntliga forhandlingen samt med beaktande av hennes alder och situation i hemlandet anser domstolen att det inte kan uteslutas att hon kommer fran Mogadishu. Skyddsbehov Den allmanna situationen i Somalia grundar inte ratt till uppehallstillstand. En individuell provning av de uppgivna omstandigheterna maste darfor goras, En forutsattning for att Rabio Omar Geedi ska anses ha gjort sannolikt att hon har skyddsbehov i Sverige ar att hon har gjort ett arligt forsok att styrka sin berattelse och att hennes allmanna trovardighet inte kan ifragasattas. Migrationsdomstolen finner att Rabio Omar Geedis berattelse i allt vasentligt forblivit oforandrad under bade Migrationsverkets och migrationsdomstolens utredning samt att berattelsen ger intryck av att vara sjalvupplevd. Hon har gett rimliga forklaringar bl.a. till de fragor som funnits angaende realiakunskaper om Mogadishu samt att mamman salde huset for att kunna betala en Iosensumma och pa sa satt lyckades bli befriad och sedermera fly landet. De uppgifter som hon har lamnat bedoms darmed i allt vasentligt som tillforlitliga. Domstolen fmner darfor att Rabio Omar Geedis berattelse kan laggas till grund for provningen av hennes behov av skydd.

5 Sida 5 LANSRATTENI nom UM STOCKHOLMS LAN Migrationsdomstolen For art en person ska kunna omfartas av kriteriema i 4 kap. 1 UtlL kravs art fruktan for forfoljelse grundar sig pa nagon eller nagra av de i bestammelsen uppraknade grundema. Migrationsdomstolen finner att Rabio Omar Geedi genom sin berattelse inte har gjort sannolikt art hon, pa grund av sin klantillhorighet eller av annan orsak, har utsatts eller riskerar art utsattas for forfoljelse som ar av den art oeh grad art hon ar art betrakta flykting enligt 4 kap. 1 UtlL. Overklagandet i fraga om flyktingforklaring ska fdljaktligen avslas. Domstolen finner vidare art vad Rabio Omar Geedi har uppgert att hon riskerar vid ett atervandande inte omfattas av 4 kap. 2 forsta styeket 1 UtlL. Fragan i millet blir da narmast om Rabio Omar Geedi vid ett atervandande riskerar sadan skyddsgrundande behandling som anges i 4 kap. 2 forsta styeket 2 UtlL. For art hon ska kunna anses vara skyddsbehovande i ovrigt enligt denna bestammelse kravs emellertid att hon gor sannolikt att det foreligger en individuell risk for allvarliga overgrepp samt att denna risk har ett orsakssamband med de svara motsattningar som enligt migrationsdomstolens mening rader i stora delar av Somalia. Migrationsdomstolen konstaterar att Rabio Omar Geedi, oeh hermes familj, tidigare har utsatts for allvarliga overgrepp. Vid en framatsyftande bedomning foreligger det darfor enligt domstolens mening en overhangande risk att hon som minderarig flicka utan socialt natverk aterigen kommer att utsattas for allvarliga overgrepp om hon atervander till Somalia. Det finns inga myndigheter i Somalia som kan bereda henne skydd. Pa grund av det anforda finner migrationsdomstolen att Rabio Omar Geedi har gjort sannolikt att hon ar i behov av skydd enligt 4 kap. 2 forsta styeket 2 UtlL. Migrationsdomstolen konstaterar aven att det inte finns nagot rimligt intemt flyktaltemativ for en person i hennes situation.

6 Sida 6 LANSRATTEN I DOM UM STOCKHOLMS LAN Migrationsdomstolen Det antecknas att det har upplysts att Rabio Omar Geedi inte finns antecknad i yare sig belastnings- eller misstankeregistret eller i Schengen Information System. HUR Overklagandet ska darmed bifallas pa sa satt att Migrationsverkets beslut om utvisning upphavs och Rabio Omar Geedi beviljas permanent uppehallstillstand. MAN OVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3110) Vv~- w- Maria Persson Radman I avgorandet har ocksa deltagit namndemannen Henning Carlsson, Harriet Lockner och Marianne Hermansson. Foredragande har varit Andreas Hannah...

7 " M igrationsverket Asylprovningsenheten i Uppsala Beslut Beteckning M<lI.l7 1 (9) Arende om uppehallstltlstand m.m. Sokande Omar Geedi, Rabio, fodd , okant medborgarskap Adress: c/o Khadia Habe, Rinkebysvagen 79, 19h 103, Spanga Sprak: somaliska Offentligt bitrade: advokat Barbara Klasson. Advokatfirman Barbara Klasson, Box 733, Naeka God man: Jilla Jorabchian, Holbergsgatan 154, by, Bromma Beslut Migrationsverket beslutar att - avsla din ansokan om uppehalls- oeh arbetstillstand - avsla din ansokan om flyktingforklaring oeh resedokument - utvisa dig, med stod av 8 kap. 7 utlanningslagen (2005:716) - utvisningen ska verkstallas genom att du reser till Somalia eller Djibouti, om du inte visar att nagot annat land kan ta emot dig - tillerkanna Barbara Klasson ersattning av allmanna medel med kronor, moms ingar med kronor - Staten star for ersattningen till Barbara Klasson oeh den betalas ut av Migrationsverket Cj) ~ '<t o CD o o ~ Overklagande Information om hur du kan overklaga hittar du pa beslutets sista sida. Migrationsverket Vp.rk!';;lmhp.!!';omr!u:!p. asvl Asvlnrovnincsenheten i Unosala

8 2 (9) Direktanalys Ansokan, yrkanden och grunder Du reste enligt egen uppgift in i Sverige den 27 november 2008 och ansokte om asyl dagen darpa. Du ar underarig och saknar legal vardnadshavare i Sverige. En god man och ert offentligt bitrade har forordnats. Det har yrkats art du ska beviljas uppehalls- och arbetstillstand samt flyktingforklaring och resedokument. Som skill for din ansokan aberopar du art du varit kidnappad i Somalia och art du vid ett atervandande riskerar art pa nytt bli kidnappad eller art du blir dodad, Du har inte lamnat in nagra identitetshandlingar. med kontroll avseende realia har genomforts i arendet. Skalen for beslutet Identitet Inledningsvis finner Migrationsverket art du inte har styrkt din identitet. Du har uppgivit art du armedborgare i Somalia och art du ar fodd och uppvuxen i Mogadishu i sodra Somalia. Av resultatet av genomford direktanalys framkommer att det ar sannolikt att du har din sprakliga bakgrund i norra Somalia eller i Djibouti. Du talar somaliska pa modersmalsniva och yttrar dig grammatisk korrekt. Ditt uttal pa somaliska associeras med norra delen av Somalia (Somaliland) samt Djibouti. Enligt analysrapporten ar dirt uttal inte typiskt for sodra Somalia och den uppgivna staden Mogadishu. Vad galler din lexikologi noteras av analytikema att du talar den somaliska som brukas framfor alit i norra delen av landet och dessa lexem associeras aven med Djibouti. Du anvander ert antal franska lexem, vilket ar vanligt fcrekommande i Djibouti. Under den muntliga komplerteringen som agde rum den 24 april 2009 har du uppgett art du pratar som dina foraldrar gor och att din far har arbetat i norra Somalia innan du foddes. Enligt analysrapporten uppvisar du daliga realiakunskaper om sodra Somalia och den uppgivna staden Mogadishu. Du kunde uppge namnet pa ett antal stadsdelar, marknader och skolor men uttalade vissa namn felaktigt. Du beskrev pa ett felaktigt satt den somaliska valutan. Du kunde uppge granlandema till Somalia, eu antal somaliska artister, ett par statyer, sjukhus och moskeer. Du namnde namnet pa en strand men kunde inte placera den. Dirt offentliga bitrade bestred resultatet av sprakanalysen da hon ansag att du lamnat korrekta svar. En del av svaren ansag dirt offentliga bitrade vara helt korrekta och andra till visa delar och detta med hansyn till din ungdom och formaga, Dessutom framforde offentliga bitradet kritik mot art det ar alltid samma analytiker fran Somalia som gor bedomningarna samt art denne analyserat en kvinna och inte ert bam. Migrationsverket noterar att i bestallningen som gjordes till sprakforetaget namndes att det galler ett bam

9 3 (9) oeh att saval en analytiker fran Somalia som en fran Djibouti anvandes vid framstallandet av analysrapporten. De uppgifter som du Iamnade vid direktanalysen kring det ornrade som du bott i bedoms av Migrationsverket som allmanna oeh i visa fall felaktiga. Vid den muntliga kompletteringen kunde du bara naruna tva gator oeh tva skolor i det omrade som du uppger dig ha bott i. Du kunde inte beratta om vilken som var huvudklanen i omradet dar du bodde eller beskriva hur man hittade ditt hus. De uppgifter som du lamnade vid den muntliga kompletteringen bedoms av Migrationsverket som knapphandiga. Med hanvisning till ovanstaende bedomer Migrationsverket sarnrnantaget att dina uppgifter om att du ar fodd oeh uppvuxen i Mogadishu inte kan tas for goda. Denna bedomning gors med tanke pa att du enligt analysrapporten oeh av arendet i dess helhet inte har kunnat beratta sarskilt myeket om Mogadishu samt i huvudsak har en avvikande dialekt. Du har satillvida inte gjort sannolikt att du vid en uppnadd aider av 17 ar inte skulle kunna beratta mer detaljerat om den ort dar du uppger dig ha bott i hela ditt liv. Migrationsverket finner att det framkommit tydliga indikationer avseende att du kan ha haft din hemvist i den norra delen av Somalia eller i Djibouti. Eftersom det har framkommit oklarheter vad galler ditt medborgarskap klassas ditt medborgarskap som okant. Pa grund av att det frarnkommit trovardighetsbrister avseende den av dig aberopade hemvisten finner Migrationsverket att det finns sarskilda skal att prova ditt arende mot forhallandena i saval Somalia, i synnerhet den norra delen av landet, som i Djibouti. Barnets basta Eftersom du ar under 18 ar ska ett barnperspektiv pragla bedomningen av ditt arende, Av 1 kap. 10 utlanningslagen framgar att Migrationsverket i arenden som ror barn sarskilt ska beakta vad hansynen till barnets halsa oeh utveekling samt vad barnets basta i ovrigt kraver, Barnperspektivet ska genomsyra provningen av samtliga skal som kornmer fram i arendet. For att beakta bamets basta ska en analys av konsekvenserna av beslutet for barnet (2 forsta styeket 6 forordning (2007:996) med instruktion for Migrationsverket) vad galler dess ratt tillliv, halsa oeh utveekling i asylarendet goras, Altmant om sakerhetssituationen i Somalia Migrationsverkets generaldirektor har i vagledande beslut fran den 13 december 2007 gjort bedomningen att det foreligger svara motsattningar i Mogadishu. Situationen i stora delar av sodra oeh eentrala Somalia praglas ocksa av svara motsattningar (Lifos, dokument Rattschefens kommentar till sakerhetssituationen i Mogadishu oeh ovriga de1ar av Somalia, ). Sakerhetssituationen i norra Somalia har varit mer stabil an i resten av landet (Lifos dok Horne Office, Country of Origin Information Report, 2009, s ).

10 4 (9) Allmant om situationen i Djibouti Respekten for manskliga rattigheter ar i vissa avseenden bristfallig, men forbattringar har skett under de senaste aren, Kvinnan har en svag stallning i samhallet, Det beraknas att 98 proeent av alla kvinnor oeh flickor over sju ar har utsatts for konsstympning. Konsstympning ar forbjudet enligt lag, men det ar inte kant att det nagonsin lett till atal, Regeringen har i stort sett inga resurser avsatta for att framja barns valfard, Ett fatal valgcrenhetsorganisationer arbetar med barn. Gatubarn finns i Djibouti stad. Enligt lag far barn under 14 ar inte arbeta, men lagen foljs inte oeh barnarbete forekornmer, sarskilt i familjeagda foretag (UD, manskliga rattigheter i Djibouti 2007, s. I, 8). Migrationsverket bedomer att den allmanna situationen i Somalia eller Djibouti inte ar sadan att somalier eller djiboutier generellt kan anses vara i behov av skydd enligt gallande utlanningslagstiftning. Enskilda sokande kan ha ett skyddsbehov och en individuell provning av asylskalen maste darfor goras i varje enskilt arende... - Darfor finner Migrationsverket att du inte ar flykting eller skyddsbehovande i ovrigt Av 4 kap. 1 utlanningslagen framgar att en flykting ar en utlanning som inte ar i det land som han eller hon iir medborgare i darfor att han eller hon kanner en valgrundad fruktan for att forfoljas pa grund av - sm ras - sin nationalitet - religios eller politisk uppfattning - kon eller sexuell laggning annan tillhorighet till en viss samhallsgrupp, For att raknas som flykting ska utlanningen dessutom inte kunna anvanda sig av sitt lands skydd eller pa grund av sin fruktan inte vilja gora det. Det har ingen betydelse om det ar myndighetema som star bakom forfoljelsen eller om de inte kan antas skydda personen mot forfoljelse fran enskilda. Flyktingar har enligt 5 kap. I utlanningslagen ratt till uppehallstillstand. En utlanning som inte iir flykting raknas som skyddsbehovande i ovrigt enligt 4 kap. 2 utlanningslagen, om han eller hon har lamnat sitt land pa grund av att han eller hon - kanner valgrundad fruktan for att straffas med doden eller att utsattas for kroppsstraff, tortyr eller annan omansklig eller fornedrande behandling eller bestraffning - behover skydd pa grund av yttre eller inre vapnad konflikt eller pa grund av andra svara motsattningar i hemlandet kanner valgrundad fruktan att utsattas for allvarliga overgrepp - inte kan atervanda till sitt hemland pa grund av en miljokatastrof

11 5 (9) Sadana skyddsbehovande som nu namnts har enligt 5 kap. 1 utlanningslagen ratt till uppehallstillstand. Da ingen skriftlig bevisning har inkommit har Migrationsverket att bedoma sannolikheten av dina asylskal utifran din utsaga. Du uppger att du tillhor klanen Midgan och att du ar hemmahorande i Mogadishu. Du bodde dar tillsammans med dina foraldrar och dina syskon. I maj 2008 dodades din far och din aldre syster av banditer. Efter din fars dod fick familjen ekonomisk hjalp fran en granne som tillhorde Habar Gedir. Den 11 november 2008 trangde sig fyra man in i er bostad och letade efter guld och pengar. Nar de inte fick yare sig guld eller pengar kidnappade de dig. Du satt inlast i atta dagar innan din mor kunde betala losensumman. Du blev frislappt den attonde dagen. Din mor salde det hus som ni bodde i och betalade losensumman med en del av pengama och med en annan del finansierade hon din resa till Sverige. Efter att du blev frislappt bodde du i tolv dagar hos en granne. Den 25 november 2008 lamnade du Somalia. Du tror att din mor har lamnat Mogadishu och befinner sig i flyktinglagret Elesha Biyaha. Vid ett atervandande ar du radd for att pa nytt kidnappas eller att dodas... Det Migrationsverket finner att dina asylskal hanfor sig till den av dig uppgivna hemorten Mogadishu. Pa grund av att Migrationsverket bedomt att du inte har gjort din hemvist i denna del av Somalia sannolik saknas anledning att narmare bedoma dessa. har inte framkommit av arendet att du har asylskal mot norra Somalia eller Djibouti. Pa grund av detta har du inte gjort sannolikt att du riskerar sadan forfoljelse som avses i 4 kap. 1 utlanningslagen, Du har inte heller gjort sannolikt att du ar att anse som skyddsbehovande i ovrigt enligt 4 kap. 2 utlanningslagen, Darfor far du inte flyktingforklaring eller resedokument En flykting har ratt att fa resedokument enligt 1951 ars konvention angaende flyktingamas rattsliga stallning och flyktingforklaring enligt 4 kap. 3 utlanningslagen. Eftersom Migrationsverket har funnit att du inte ar flykting avslar Migrationsverket aven din ansokan om flyktingforklaring och resedokument. Darfor far du inte uppehallstilistand pa grund av synnerligen ommande omstandlqheter Enligt 5 kap. 6 utlanningslagen 1ar uppehallstillstand, om det inte kan ges pa annan grund, bevilj as en utlanning om det vid en samlad bedornning av utlanningens situation foreligger sadana synnerligen ommande

12 6 (9) omstandigheter att han eller hon bor tillatas stanna i Sverige. Enligt forararbetena (prop. 2004/05:170 s. 280) till lagen ska en sammantagen bedornning av de personliga forhallandena goras, Vid bedomningen ska sarskilt beaktas utlanningens halsotillstand, anpassning till Sverige oeh situationen i hemlandet. I forarbetena till den nya utlanningslagen (prop. 2004/05: 170 s. 187) uttalas att vid bedomningen om det foreligger synnerligen ommande omstandigheter ska de olika omstandigheter som finns i arendet vagas samman; ornstandigheter som kanske inte var for sig, men sammantagna, ar tillrackliga for att uppehallstillstand bor beviljas pa grund av synnerligen ommande omstandigheter. Barn far beviljas uppehallstillstand enligt denna paragraf aven om de omstandigheter som kornmer fram inte har samma allvar oeh tyngd som kravs for att till stand ska beviljas vuxna personer. Det sistnamnda ar ett fortydligande av portalbestammelsen om barnets basta i 1 kap. 10 utlanningslagen, dar det framgar att Migrationsverket i arenden som beror barn sarskilt ska beakta vad hansynen till barnets halsa oeh utveekling samt vad barnets basta i ovrigt kraver. Barnperspektivet ska genomsyra provningen av samtliga skal som kornmer fram i arendet. Med utgangspunkt i det som framkommit i arendet anser Migrationsverket att nagra synnerligen ommande omstandigheter pa grund av ohalsa inte kan anses foreligga, Vidare har du endast befunnit dig i Sverige under en kortare tid varfor inte heller nagra synnerligen ommande omstandigheter pa grund av anpassning kan anses foreligga. Vad angar rekvisitet utlanningens situation i hemlandet har detta rekvisit inte utforligare berorts i forarbetena. I kommentaren till utlanningslagen har det dock ansetts avse forhallanden som - utan att vara skyddsgrundande gor att en avvisning till hemlandet framstar som olamplig vid en samlad bedomning av utlanningens situation (Wikren/Sandesjo, Utlanningslagen med kornmentarer, 2006, s. 203). Vad galler din situation i hemlandet har det inte framkommit annat an att du har fatt dina grundlaggande behov tillgodosedda betraffande t.ex. bostad oeh mat. Migrationsverket finner att du inte har lamnat tillfredstallande uppgifter om din hemvist. Pa grund av att din allmanna trovardighet har ifragasatts finner Migrationsverket anledning att ifragasatta aven din uppgift om din mor befinner sig i flyktinglagret Elesha Biyaha i Somalia. Migrationsverket firmer vidare att ansvaret for vardnaden om dig aligger dina vardnadshavare oavsett var de befinner sig. Enligt Migrationsverkets mening kan du saledes inte anses overgiven i den bemarkelsen att du inte kan rakna med att fa adekvat ornvardnad (jamfor prop. 1996/97:25 s ). For det fall du inte har nagon anhorig som kan ta emot dig vid ett atervandande till norra Somalia eller Djibouti bedorner Migrationsverket att

13 7 (9) du kan tas om hand av myndighetema altemativt ett frivilligt organ i respektive land. Det har saledes inte framkommit nagot som talar for att du skulle ta skada i din psykosociala utveckling genom att atervanda till norra Somalia eller Djibouti. Enligt Migrationsverkets bedomning kan inte din situation i hemlandet anses vara synnerligen ommande. Av det ovan anforda framgar att det inte finns nagon enskild ornstandighet i fraga om ditt halsotillstand, din anpassning till Sverige eller situation i hemlandet som gor att uppehallstillstand kan beviljas med stod av 5 kap. 6 utlanningslagen, Inte heller vid en samlad bedomning kan uppehallstillstand beviljas pa grund av synnerligen ommande omstandigheter. Darfor beslutar Migrationsverket att utvisa dig Av 8 kap. 7 utlanningslagen framgar att en utlanning far utvisas fran Sverige bland annat om han eller hon inte har uppehallstillstand har. Eftersom det inte finns nagon grund for att ge dig uppehallstillstand avslar Migrationsverket din ansokan och utvisar dig fran Sverige med stod av 8 kap. 7 utlanningslagen, Angaende verkstalllqhet Av 12 kap. 15 utlanningslagen framgar att en utlanning som fatt avslag pa en ansokan om uppehallstillstand och som avvisas eller utvisas forutsatts att sjalvmant lamna landet. Om det ar praktiskt mojligt att frivilligt atervanda till hemlandet ska Migrationsverket normalt inte gora nagra ytterligare overvaganden betraffande verkstallighetsmojlighetema (jamfor MIG 2007:9). Sa lange som du ar under 18 ar, och saledes minderarig, kravs att nagon tar emot dig i hemlandet. Det ankommer i forsta hand pa dig genom din gode man att vidta erforderliga atgarder for hemresa och att ordna med ett mottagande i hemlandet. Migrationsverket kan pa olika satt bista din gode man med detta. Om ett avvisnings- eller utvisningsbeslut ska verkstallas genom svenska myndigheters forsorg, av Migrationsverket eller av polismyndighet, ska ombesorjas att du blir mottagen av nagon anhorig altemativt av ett offentligt eller frivilligt socialt organ, sa som ett barnhem. Sigrid Ekstrom Beslutsfattare Ramona Macaveiu Foredragande

14 8 (9) Underskrivet original forvaras pa Migrationsverket Kopiatill Offentligt bitrade: Barbara Klasson ee

DOM. Mal nr STOCKHOLMS LAN 2009-12-11 UM 7311-08 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 21 Stockholm

DOM. Mal nr STOCKHOLMS LAN 2009-12-11 UM 7311-08 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 21 Stockholm LANSRATTEN I DOM Mal nr STOCKHOLMS LAN 2009-12-11 UM 7311-08 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 21 Stockholm Sidal(11) KLAGANDE Ulugbek Abduvosievitj Nazirov, 730610 clo Aden Abdi Gardebyplan 6, 1 tr

Läs mer

Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas. en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan

Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas. en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Vad krävs för att få skydd? Alexandra Segenstedt Rebecca Stern

Vad krävs för att få skydd? Alexandra Segenstedt Rebecca Stern Vad krävs för att få skydd? Alexandra Segenstedt Rebecca Stern 1 Vad krävs för att få skydd? Alexandra Segenstedt, Svenska Röda Korset Rebecca Stern, Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (13) meddelad i Stockholm den 11 februari 2011 KLAGANDE Individ- och familjeomsorgsnämnden i Sigtuna kommun 195 85 Märsta Ombud: Advokat Susanne Ekberg-Carlsson Celsus

Läs mer

Finn fem fel? Trovärdighetsbedömningar och rättssäkerhet inom den svenska asylprocessen. Johanna Schörling. Mänskliga Rättigheter MRS A21

Finn fem fel? Trovärdighetsbedömningar och rättssäkerhet inom den svenska asylprocessen. Johanna Schörling. Mänskliga Rättigheter MRS A21 Finn fem fel? Trovärdighetsbedömningar och rättssäkerhet inom den svenska asylprocessen Johanna Schörling Mänskliga Rättigheter MRS A21 Höstterminen 2007 Centrum för teologi och religionsvetenskap Handledare:

Läs mer

Tillgången till ny prövning enligt 12 kap 19 utlänningslagen

Tillgången till ny prövning enligt 12 kap 19 utlänningslagen Juridiska institutionen Vårterminen 2012 Examensarbete i offentlig rätt 30 högskolepoäng Tillgången till ny prövning enligt 12 kap 19 utlänningslagen Vad får en preliminär bedömning av ett åberopat nytt

Läs mer

Rapport från Rädda Barnens projekt Utanpapper.nu, en hjälplinje för barn utan papper.

Rapport från Rädda Barnens projekt Utanpapper.nu, en hjälplinje för barn utan papper. Rapport från Rädda Barnens projekt Utanpapper.nu, en hjälplinje för barn utan papper. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i

Läs mer

KRAVET PÅ STYRKT IDENTITET - när identitetskontroll ställs mot rätten till familjeåterförening

KRAVET PÅ STYRKT IDENTITET - när identitetskontroll ställs mot rätten till familjeåterförening JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet KRAVET PÅ STYRKT IDENTITET - när identitetskontroll ställs mot rätten till familjeåterförening Louise Dane Examensarbete med praktik i migrationsrätt, 15

Läs mer

Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn

Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Oklart uppdrag Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Oklart

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 december 2013 T 2139-12 KLAGANDE KH Ombud: Jur.kand. IL-K MOTPART Försäkringskassan Huvudkontoret, Verksamhetsområde processjuridik

Läs mer

Är detta seriöst? En studie av anhöriginvandring till Sverige

Är detta seriöst? En studie av anhöriginvandring till Sverige Är detta seriöst? En studie av anhöriginvandring till Sverige Annika Rosén Lund Dissertations in Social Work 40 Annika Rosén Omslagsbild: Ellinor Källén Omslagslayout: Rune Källén Sättning: Rune Källén

Läs mer

PRINCIPEN OM BARNETS BÄSTA I ASYLPROCESSEN

PRINCIPEN OM BARNETS BÄSTA I ASYLPROCESSEN PRINCIPEN OM BARNETS BÄSTA I ASYLPROCESSEN ETT KONSTRUKTIVT VERKTYG ELLER KEJSARENS NYA KLÄDER? ANNA LUNDBERG PRINCIPEN OM BARNETS BÄSTA I ASYLPROCESSEN ETT KONSTRUKTIVT VERKTYG ELLER KEJSARENS NYA KLÄDER?

Läs mer

Detta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013.

Detta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013. Meddelandeblad Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL och LSS, Förvaltningschefer Nr 3/2011 April 2011 Landsting: Nämnder med ansvar för råd och stöd enligt LSS Detta meddelandeblad är reviderat

Läs mer

Barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet

Barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 14 (2013) om Barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet Översättning mars 2014 Originalspråk: Engelska FN:S KOMMITTÉ FÖR BARNETS RÄTTIGHETER CRC/C/GC/14

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 18 juni 2015 T 2909-14 KLAGANDE RK. Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat RA

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 18 juni 2015 T 2909-14 KLAGANDE RK. Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat RA Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 juni 2015 T 2909-14 KLAGANDE RK Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat RA MOTPARTER 1. Målsägande 5 2. Målsägande 9 3. Målsägande

Läs mer

Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge

Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge En studie av hur ett påstående om att ett barn far illa tas till vara och bedöms i domar från tingsrätten. Maria Hamberg Maria Hamberg

Läs mer

Rapport om situationen för ensamkommande barn med avslag.

Rapport om situationen för ensamkommande barn med avslag. Mellan avslag och ut visning Rapport om situationen för ensamkommande barn med avslag. Förstudie Återvändande ensamkommande foto: inga björg förord Med allt fler krig och konflikter i världen ökar flyktingströmmarna.

Läs mer

Tvångsvård ur ett juridiskt perspektiv. Hillevi Busch (red.) Elisabeth Eneroth Magnus Israelsson Titti Mattsson Gustav Svensson

Tvångsvård ur ett juridiskt perspektiv. Hillevi Busch (red.) Elisabeth Eneroth Magnus Israelsson Titti Mattsson Gustav Svensson institutionsvård i fokus n nr 2 2014 Tvångsvård ur ett juridiskt perspektiv Hillevi Busch (red.) Elisabeth Eneroth Magnus Israelsson Titti Mattsson Gustav Svensson forskningsrapport Institutionsvård i

Läs mer

Nu känner jag mig som en del av världen

Nu känner jag mig som en del av världen Nu känner jag mig som en del av världen En studie om ungas liv idag och deras erfarenheter av att tidigare ha levt gömda Socionomprogrammet C-uppsats Författare: Karin Andersson & Johanna Korol Handledare:

Läs mer

Den nya vägen in. ett migrantperpektiv. Veronica Nordlund och Lisa Pelling

Den nya vägen in. ett migrantperpektiv. Veronica Nordlund och Lisa Pelling Den nya vägen in ett migrantperpektiv Veronica Nordlund och Lisa Pelling 1 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund och metod... 5 Urval... 5 Fördelningen arbetskraftsinvandrare/skyddssökande... 5

Läs mer

Gör rätt från dag ett

Gör rätt från dag ett Gör rätt från dag ett EKONOMISKT BISTÅND TILL LÅNGVARIGT SJUKA BIDRAGS- MOTTAGARE OCH PERSONER UTFÖRSÄKRADE FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN 1 Förord Syftet med denna rapport är att ge en bild av gruppen sjuka med

Läs mer

Överflyttning av vårdnaden till familjehem

Överflyttning av vårdnaden till familjehem UMEÅ UNIVERSITET Juridiska Institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete 30 h.p. Handledare: Anna Wärme Överflyttning av vårdnaden till familjehem Examensarbete HT 2007 Petra Andersin Innehållsförteckning

Läs mer

Lagrådsremiss. Barn under 15 år som misstänks för brott. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Barn under 15 år som misstänks för brott. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Barn under 15 år som misstänks för brott Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 11 februari 2010 Beatrice Ask Katrin Hollunger Wågnert (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

6 Tryggare kan ingen vara? Vräkning av barnfamiljer: Förekomst, orsaker och konsekvenser

6 Tryggare kan ingen vara? Vräkning av barnfamiljer: Förekomst, orsaker och konsekvenser 6 Tryggare kan ingen vara? Vräkning av barnfamiljer: Förekomst, orsaker och konsekvenser Anders Nilsson & Janne Flyghed Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet 1 6.1 Inledning Att vräkas från

Läs mer

Upplevelser av diskriminering rapport

Upplevelser av diskriminering rapport Upplevelser av diskriminering rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO maj 2010 Artikel R1 2010 Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2010 Upplevelser av diskriminering en sammanfattande

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:28

Regeringens proposition 2008/09:28 Regeringens proposition 2008/09:28 Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning Prop. 2008/09:28 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 september 2008 Fredrik

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I VÅRDEN

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I VÅRDEN Etiska vägmärken 9 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I VÅRDEN STATENS MEDICINSK-ETISKA RÅD 1 Beställningsadress: Fritzes Kundtjänst, 106 47 Stockholm Fax 08-690 91 91, telefon 08-690 91 90 E-post fritzes.order@sliber.se

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 20 januari 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB Assistansia AB Box 377 701 47 Örebro MOTPART Omsorgsnämnden i Trollhättans kommun Box 981 461 29 Trollhättan ÖVERKLAGAT

Läs mer

Polismyndigheten i Skånes behandling av personuppgifter i uppgiftssamlingen benämnd Kringresande

Polismyndigheten i Skånes behandling av personuppgifter i uppgiftssamlingen benämnd Kringresande Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 173-2013 Polismyndigheten i Skånes behandling av personuppgifter i uppgiftssamlingen benämnd Kringresande 1 SAMMANFATTNING Polismyndighetens

Läs mer

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Barn som far illa eller riskerar att fara illa En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer