VÄGLEDNING FÖR KONTROLL AV ÖPPNA CISTERNER FÖR BRANDFARLIGA VÄTSKOR AVSEDD FÖR KONTROLLORGAN ACKREDITERADE FÖR KONTROLL AV ÖPPNA CISTERNER

Transkript

1 VÄGLEDNING FÖR KONTROLL AV ÖPPNA CISTERNER FÖR BRANDFARLIGA VÄTSKOR AVSEDD FÖR KONTROLLORGAN ACKREDITERADE FÖR KONTROLL AV ÖPPNA CISTERNER

2 Vägledning för kontroll av öppna cisterner för brandfarliga vätskor avsedd för kontrollorgan ackrediterade för kontroll av öppna cisterner 2

3 Denna handbok är en samproduktion mellan Naturvårdverket och Räddningsverket (f.d. Sprängämnesinspektionen). Vägledningen är framtagen i en arbetsgrupp med representanter för Räddningsverket, Naturvårdsverket, SWEDAC samt de ackrediterade kontrollorganen 3

4 Innehållsförteckning Sid 1 Allmänt 5 2 Kontrollmoment 5 3 Konstruktionskontroll Utfärdande av kontrollrapport 7 4 Tillverkningskontroll Tillverkningskontroll av cistern Tillverkningskontroll av sekundärt skydd Utfärdande av kontrollrapport 8 5 Installationskontroll Allmänt Kontroll av tillbehör och ansluten utrustning Tillkommande kontrollmoment för inomhuscistern Tillkommande kontrollmoment för utomhuscistern ovan mark Tillkommande kontrollmoment för cistern i mark Tillkommande kontrollmoment för vattenskyddsområde Utfärdande av kontrollrapport 11 6 Revisionskontroll Utfärdande av kontrollrapport 12 7 Återkommande kontroll Allmänt Cistern ovan mark Cistern i byggnad Cistern i mark Kontroll av målnings- och behandlingssystem Rörledningar Sekundära skydd Utfärdande av kontrollrapport 16 8 Första kontroll av målnings-, behandlings- eller inklädnadssystem Målnings- och behandlingssystem Inklädnadssystem för stålcistern Kontrollrapport 19 4

5 9 Kontroll av yttre katodiskt skydd Installationskontroll Återkommande kontroll Utfärdande av kontrollrapport K-cisterner korrosionsskyddade cisterner Plastbelagd stålcistern Cistern av glasfiberarmerad esterplast Cistern av termoplast Betongcisterner inklädnadssystem Täthetsprovning av cisterner och tryckkontroll av ledningar Täthetsprovning av cistern Tryckkontroll av rörledning Kontroll av täthet läcksökning Råd vid bedömning av skador Cistern ovan mark Cistern i byggnad Cistern i mark Rörledning Inre katodiska skydd 31 Bilagor Bilaga 1 Cisternutrustning Bilaga 2 Nedläggning av cistern Bilaga 3 Nedläggning under köryta Bilaga 4 Skador på plastcistern Bilaga 5 Reparation av ytligt spricka på plastcistern Bilaga 6 Reparation av genomgående spricka på plastcistern Bilaga 7 Yttre katodiskt skydd, figur 1 och 2 5

6 1 Allmänt Detta är en vägledning för de ackrediterade kontrollorgan (AKO) som har ackrediterats att utföra de kontroller som finns föreskrivna inom området brandfarliga vätskor. Vägledningen är baserat på Räddningsverkets (SRV), f.d. Sprängämnesinspektionens (SÄI) och Naturvårdsverkets (NV) föreskrifter om kontroll av cisterner och rörledningar. I dessa föreskrifter finns krav på obligatoriska kontroller i olika skeden av en cisterns tillkomst och användning. Ackrediterade kontrollorgan ackrediteras av SWEDAC att på uppdrag av SRV och NV utföra sådana föreskrivna kontroller. De detaljerade kraven på kontroll av de olika objekten som finns angivna i dessa föreskrifter. De ackrediterade kontrollorganen har behörighet för olika områden eller delar av områden som framgår av ackrediteringsbeslutet. Krav på utbildning som det ackrediterade företaget och de anställda ska ha liksom den utrustning de ska förfoga över för att kunna genomföra de olika kontrollmomenten framgår av föreskrift från SRV. Även Naturvårdsverket avser att ge ut motsvarande föreskrifter. Gällande föreskrifter NFS Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor SÄIFS 1997:9 Sprängämnesinspektionens föreskrifter om öppna cisterner och rörledningar m.m. för brandfarliga vätskor SÄIFS 2000:2 Sprängämnesinspektionens föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor SÄIFS 2000:5 Ändringsblad till SÄIFS 2000:2 SÄIFS 2000:7 Sprängämnesinspektionens föreskrifter om kompetens och utrustning hos organ som kontrollerar och certifierar öppna cisterner och rörledningar m.m. för brandfarliga vätskor AFS 1985:14 Arbetsmiljöverkets föreskrift om Tryckprovning 2 Kontrollmoment Konstruktionskontroll, ackrediteringsområde a (tidigare område 1) Konstruktionskontrollen är en obligatorisk kontroll för att utröna om innehållet i tillverkningsunderlaget uppfyller fastställda regler. Tillverkningskontroll, ackrediteringsområde b (tidigare område 1) Tillverkningskontrollen är en obligatorisk kontroll som en anordning ska genomgå innan den får avlämnas för att tas i bruk. Installationskontroll, ackrediteringsområde c (tidigare område 2) Installationskontroll är en obligatorisk kontroll innan anordningen första gången tas i bruk. Revisionskontroll, ackrediteringsområde d (tidigare område 1) Obligatorisk kontroll av en anordning föranlett av att särskilda omständigheter förekommit. Detta kan vara att en cistern tagit skada eller stått avställd i mer än ett år. Återkommande kontroll, ackrediteringsområde e (tidigare område 3) Obligatorisk kontroll av en anordning som ska ske med visst intervall. Kontrollen avser att klargöra om anordningen fortsättningsvis kan användas eventuellt efter kompletterande åtgärder. 6

7 Kontroll av målningssystem, ackrediteringsområde f Kontroll av behandlings- och inklädnadssystem, ackrediteringsområde g (tidigare område 4) Obligatorisk första kontroll görs för att utröna att systemen är utförda i enlighet med kraven i intyg om överensstämmelse innan de tas i bruk. Kontrollen av befintliga system kan vara en del av installations-, revisions eller återkommande kontroll. Kontroll av yttre katodiskt skydd, ackrediteringsområde h (tidigare område 5) Obligatorisk installationskontroll görs för att utröna att skyddet är installerat på föreskrivet sätt. Kontrollen omfattar dels installation av skyddet dels kontrollmätningar av skyddspotential och sekundärverkan på främmande föremål. Kontroll ska även ske återkommande. I SÄIFS 2000:7 har kontrollområdena bytt beteckning från sifferserie till bokstäver. De ackrediteringar som har utfärdats kommer efter hand att skrivas om till ovanstående kontrollområden. Certifiering (Intyg om överensstämmelse) Certifiering innebär att ett objekt granskats av ett ackrediterat certifieringsorgan eller utsett kontrollorgan och befunnits uppfylla ställda krav enligt av myndigheterna fastställda regler. I intyget om överensstämmelse finns specifika krav ställda för användandet. Dessa ska vara uppfyllda för att objektet ska få användas. Tidigare benämndes detta "typgodkännande". För enskilt objekt kan istället för certifikat eller ett intyg om överensstämmelse finnas kontrollrapport över enskilt objekt utfärdat av ett kontrollorgan Typ A särskilt utsett av SWEDAC. Detta har motsvarande status. Tryckkontroll/Täthetsprovning Tryckkontrollen avser att fastställa att anordningen är betryggande med avseende på täthet och hållfasthet. Kontrollrapport För varje obligatorisk kontroll finns krav på att det ackrediterade kontrollorganet ska fylla i och underteckna av myndigheten fastställd kontrollrapport. Undertecknandet ska ske enligt fastställda rutiner som meddelas i samband med ackrediteringen. Rapporten utgör bevis på att kontrollen skett på föreskrivet sätt och ska användas dels som del av ansökan om hantering av brandfarliga vätskor dels som bevis vid den tillsyn som sker av myndigheterna. Fastställda kontrollrapporter tillhandahålls av SWEDAC för de ackrediterade kontrollorganen av typ C. För ackrediterade kontrollorgan typ A och B kan annan kontrollrapport förekomma. Förklaring av kontrollorganstyperna A, B och C framgår av SS- EN De kontrollmoment som beskrivs ovan förutsätter i alla lägen att cisternen är tömd rengjord och gasfri. Den behörige kontrollanten ska kunna gå ner i en cistern utan att befara att det finns rester av den vätska som normalt förvaras i cisternen. Detta gäller framför allt vid återkommande kontroll av cisterner där resten av anläggningen är i drift. Det är även viktigt att den behörige kontrollanten kontrollerar att cisternen är så avställd att det inte av misstag kan komma in vätska i cisternen under kontrollen. Rengöring och gasfrihetsförklaringar är arbetsmoment som ligger utanför ackrediteringen, men som likväl kan utföras av den behörige kontrollanten. 7

8 3 Konstruktionskontroll, ackrediteringsområde a Konstruktionskontroll ska enligt föreskrifterna omfatta granskning av tillverkningsunderlag med avseende på material, konstruktion och utförande samt omfattning av oförstörande provning. Konstruktionskontrollen görs normalt innan tillverkningen påbörjas och omfattar granskning av ritningar och övriga tillverkningshandlingar. Stålcisternen ska godtas om material, hållfasthetsberäkning, konstruktion och utförande är enligt Cisternanvisning I,V eller VIII med de ändringar som anges i SÄIFS 1997:9 eller NFS 2000:4. Rörledningen ska godtas om material, hållfasthetsberäkning, konstruktion och utförande är enligt SÄIFS 1997:9 eller NFS 2000:4. Saknas tillfredsställande beräkningsmetod ska konstruktionen bedömas genom annan lämplig undersökning. I sådana fall bör samråd ske med SWEDAC:s tekniska bedömare. Vid tillverkningskontroll av plastcistern som inte är certifierad ska ett ackrediterade kontrollorgan typ A särskilt utsett av SWEDAC meddela intyg om överensstämmelse, (styckegodkännande). Detta utlåtande ska bifogas kontrollrapporten. 3.1 Utfärdande av kontrollrapport Efter avslutad kontroll ska den som utfört kontrollen utfärda en kontrollrapport. Eventuella avvikelser från kraven i SÄIFS 1997:9 eller NFS 2000:4 på cisternens, rörledningens eller de sekundära skyddens konstruktion eller utförande ska noteras i rapporten. Den behörige ska slutligen bedöma om utförandet uppfyller ställda krav eller inte. 8

9 4 Tillverkningskontroll, ackrediteringsområde b 4.1 Tillverkningskontroll av cistern Vid undersökning ska cisternen vara fri från beklädnad och isolering. Svetsskarvar ska vara fria från skyddsmålning. Manlucka och inspektionslock ska vara borttagna. För dubbelmantlade cisterner ska tillverkningskontrollen göras i två steg. Ett första innan dubbelmantlingen svetsas på cisternen. I annat fall är det inte möjligt med kontroll av alla svetsar. Dock ska tryckkontroll genomföras av cistern och det sekundära skyddet var för sig också efter att all svetsning genomförts. Vid undersökningen ska särskilt kontrolleras att - utförandet överensstämmer med tillverkningshandlingarna - allt svetsarbete är slutfört och väl utfört - sprickor, deformationer eller andra felaktigheter inte finns - cisternen vid tryckkontroll visat sig vara betryggande med avseende på hållfasthet och täthet, se avsnitt 11. Upptäcks avvikelser från tillverkningshandlingarna eller annat fel ska avvikelsen eller felet avhjälpas innan kontrollen slutförs om det bedöms riskera cisternens säkerhet, funktion eller täthet. 4.2 Tillverkningskontroll av sekundärt skydd (invallning) Sekundära skydd ska kontrolleras. Se NFS 2000:4 10:6 och 10:7. Plast- eller metallinvallning Vid undersökning ska svetsskarvar vara fria från skyddsmålning. Vid undersökning ska särskilt kontrolleras att - utförandet stämmer med tillverkningshandlingar - allt svetsarbete eller annat hopfogningsutförande är slutfört och väl utfört - sprickor, deformationer och andra felaktigheter inte finns - invallningen visat sig vara tät vid en täthetskontroll Betonginvallning Gällande betongbestämmelser BBK 94 (Boverkets handbok om byggkonstruktioner) alternativt ENV (svensk standard och förslag till europeisk standard) ska följas i tillämpliga delar. Täthetskontroll ska genomföras. 4.3 Utfärdande av kontrollrapport Efter avslutad kontroll ska den som utfört kontrollen utfärda en kontrollrapport. Eventuella avvikelser från kraven i SÄIFS 1997:9 eller NFS 2000:4 på cisternens, rörledningarnas eller de sekundära skyddens konstruktion eller utförande ska noteras i rapporten. Den behörige ska slutligen bedöma om cisternens, rörledningens eller det sekundära skyddets utförande uppfyller ställda krav eller inte. 9

10 5 Installationskontroll, ackrediteringsområde c Vid installationskontrollen ska enligt föreskrifterna kontrolleras att, anordningen är tät, att sådan utrustning som fordras med hänsyn till säkerheten finns och fungerar tillfredsställande, att det system i vilken anordningen ingår är lämplig från skyddssynpunkt samt att anordningen även i övrigt uppfyller föreskrifterna. En installationskontroll ska omfatta - kontroll av cistern och montering av anslutande rörledningar - kontroll av tillbehör och ansluten utrustning - kontroll av täthet - kontroll av sekundära skydd - utskrift av kontrollrapport De krav som ska vara uppfyllda redovisas i SÄIFS 1997:9 och NFS 2000:4. En cistern ska före installationskontrollen vara tillverknings- eller revisionskontrollerad. Kontrollrapporten från denna kontroll alternativt intyget om överensstämmelse för certifierad cistern ska bifogas. 5.1 Allmänt Vid kontrollen ska kontrolleras att - cisternen och anslutna rörledningar samt övrig utrustning uppfyller kraven i SÄIFS 1997:9 Kap 4 och NFS 2000:4. - cisternen har intyg om överensstämmelse eller har genomgått konstruktions- och tillverkningskontroll och ansetts uppfylla ställda krav. - cisternen är fri från transportskador och oskadad i övrigt. - installationen är utförd så att cisternen kan dräneras från vatten. - medföljande installationsanvisning följts. Speciellt viktigt är att kringfyllning utförts på rätt sätt och att nedläggningsdjup och eventuell avlastningsplatta är enligt anvisningen. - installationen är tät vid provning med ett för anläggningen anpassat över- eller undertryck, avsnitt Kontroll av tillbehör och ansluten utrustning Vid kontroll ska kontrolleras att - rörledningar och armaturer inte är fästade direkt i cisternens mantel, väggar, golv eller tak - det finns ett överfyllningsskydd som är rätt monterat och att det fungerar - det finns nivåmätare eller möjlighet att pejla - det finns en fast anslutning för påfyllning med ett lock som vid behov är låsbart - spill kan tas omhand vid påfyllning - avstängningsventil finns om vätskan kan rinna ut när påfyllningsförskruvningens lock tas bort - det för cisterner finns en skylt vid påfyllningsförskruvningen med uppgift om cisternens volym, avsedd vätska, cisternens nummer i anläggningen, vid behov också uppgift om maximalt fyllningsflöde. För cisterner på bensinstationer får uppgift om till vilken fastighet cisternen hör ersättas med cisternens anläggningsnummer. - avluftningsrörets fall mot cisternen, dess dimension jämfört med påfyllningsrörets diameter och mynningens placering - styva rörledningar monteras med svivel - rörledningar i mark (även rörledning ingjuten i betong) har godkänt material (t.ex varmförzinkad med rörtejp, plastbelagd koppar, certifierad), skarvningsutförande och korrosionsskyddande isolering 10

11 - vätskeförande markförlagd rörledning är korrosionsskyddad - särskilda skyddsanordningar t ex inre katodiskt skydd är rätt monterade. - sekundärt skydd ingår där så krävs. SWEDAC DOC 02:3 5.3 Tillkommande kontrollmoment för inomhuscistern Vid kontrollen ska kontrolleras att - golv och bärande underlag har stabilt utförande i obrännbart material - cisternen är kontrollerbar på alla sidor: 0,1 m till golv, 0,2 m till vägg. - manluckan är åtkomlig så att det går att utföra invändig rengöring och komma i och ur cisternen för kontroll, tillsyn och underhåll, minst 0,6 m ovanför manhål - plastcistern, eventuellt batteriarrangemang och rörsystem är installerade enligt villkoren i intyget om överensstämmelse. 5.4 Tillkommande kontrollmoment för utomhuscistern ovan mark Vid kontroll ska kontrolleras att - mark och underlag har stabilt utförande, så att anläggningen inte utsätts för skadliga sättningar. - det finns påkörningsskydd eller annat skydd vid risk för yttre påverkan. - cisternen är placerad minst 0,4 m från fasta föremål. - manteln ska vara lätt inspekterbar: 0,1 m ovan mark och minst 0,6 m ovanför manhål. 5.5 Tillkommande kontrollmoment för cistern i mark Vid kontroll ska kontrolleras att - cisternens förläggning är enligt tillverkarens nedläggnings- och installationsanvisning - inga lösa jordlager såsom lera, dy eller torv finns. - nerläggningsdjup är 1 m, räknat från cisternens högsta punkt på plats som normalt inte har någon påverkan från trafik. Om avsevärt djupare nedläggning ska cisternen var godkänd för detta. - schaktet minst 0,6 m bredare än cisternen samt till sådant djup att eventuell förändring och erforderlig grusbädd kan åstadkommas under cisternen. - förankring i betongplatta eller berggrund om risk för uppflytning finns. Förankring med spännband enl tillverkarens anvisning. Spännband och grundbultar av ej korrosionshärdigt stål ska korrosionsskyddas på lämpligt sätt. - minst 30 cm stenfritt grus 2-8 mm på schaktbotten (eventuellt betongplattan) läggs ut, samt vid sidan av cisternen. Fyllningsmaterialet ska omsluta undre delen av cisternen samt vara väl packat. Kringfyllning till minst 30 cm över cisternen utförs med grus 2-8 mm. Efterfyllning kan ske med den uppgrävda jorden. - om nedläggning av plastcistern är under köryta ska en avlastande platta av armerad betong, tjocklek minst 15 cm ska finnas över cisternen. Plattan ska sträcka sig minst 50 cm utanför cisternen. Avståndet mellan cisternens mantel och köryta ska vara minst 75 cm. Är detta avstånd minst 100 cm får betongplattan ersättas med asfaltbeläggning av minst samma tjocklek som betongplattan, se bilaga 3. 11

12 - för enbart brandskydd krävs 0,3 m. 5.6 Tillkommande kontrollmoment för vattenskyddsområde Vid kontroll ska kontrolleras att - fungerande sekundärt skydd finns - skylt vid påfyllningsställe anger att det är vattenskyddsområde 5.7 Utfärdande av kontrollrapport Efter avslutad kontroll ska den som utfört kontrollen utfärda en kontrollrapport. Eventuella avvikelser i utförande eller material från kraven i SÄIFS 1997:9 eller NFS 2000:4 ska noteras i rapporten. Den behörige ska slutligen bedöma om anläggningen uppfyller ställda krav eller inte. För att få omdömet "uppfyller ställda krav" krävs att - cistern, armaturer och rörledningar med tillhörande anslutningar är täta - armaturer och övrig utrustning fungerar på avsett sätt - eventuell inre korrosionsskydd fungerar - att eventuella tillkommande krav i certifikatet är uppfyllda för respektive objekt - att erforderlig skyltning finns - att sekundärt skydd finns där så krävs 12

13 6 Revisionskontroll, ackrediteringsområde d En revisionskontroll ska omfatta de moment i tillverkningskontrollen och installationskontrollen som fordras för att bedöma om cisternen uppfyller ställda krav eller inte. Revisionskontroll ska utföras om omfattande reparation eller ändringar har utförts på en cistern. Med omfattande reparation eller ändring avses allt utom svetslagning av enstaka frätskador eller svetsning av muff högst DN 100 placerad ovanför vätskeytan eller pålägg högst 0,5 m 2 sammanlagt. Revisionskontroll ska även utföras om en cistern har flyttats eller driftsförhållandena har ändrats, t.ex. byte av medium samt om cisternen har varit avställd mer än ett år. Kompletterande arbete på en servicelucka över högsta vätskeytan anses vara en ändring av mindre betydelse och behöver inte medföra någon revisionskontroll. I manhål får det inte finnas röranslutningar eller annat som försvårar tillträde vid arbete i cistern. Sådana anslutningar kan med fördel sättas i en servicelucka Äldre cisterner i mark saknar dock oftast servicelucka. I dessa fall kan manhål få användas under förutsättning att anslutningar utförs med passbitar så konstruerade att de vid demontering gör att luckan lätt kan lyftas. 6.1 Utfärdande av kontrollrapport Efter avslutad kontroll ska den som utfört kontrollen utfärda en kontrollrapport. Eventuella avvikelser från kraven i SÄIFS 1997:9 eller NFS 2000:4 på cisternen, rörledningen eller de sekundära skydden ska noteras i rapporten. Den behörige ska slutligen ta ställning till om anläggningen uppfyller ställda krav eller inte. Eventuellt kan kontrollrapporten från revisionskontrollen behöva kompletteras med en kontrollrapport från installations- eller återkommande kontroll. 13

14 7 Återkommande kontroll, ackrediteringsområde e 7.1 Allmänt Vid kontrollen undersöker den behörige om cisternen och den anslutna utrustningen har defekter eller om det finns andra omständigheter som innebär att anläggningen inte uppfyller ställda krav enligt SÄIFS 1997:9 eller NFS 2000:4. Kontrollen bör omfatta att både cistern och tillhörande rörledningar har samma skyddsnivå och särskilt uppmärksamma de fall där man gör utbyte av cisterner, att rörledningarna får samma skyddsnivå. Kontrollen ska även omfatta att ev. förekommande yttre katodiskt skydd är kontrollerat inom föreskriven tid. Vid återkommande kontroll av cistern av glasfiberarmerad esterplast kontrolleras även porer, sprickor, bucklor, diameterändringar, brustna ringar m.m. Laminatskarvarna ska undersökas särskilt noga. För bedömning av vissa feltyper se bilaga 4. Reparation av sprickor se bilagorna 5 och 6. Reparation av cistern av glasfiberarmerad plast får endast utföras av företag som tillverkar sådana cisterner alternativt ska reparationen kontrolleras av kontrollorgan med ackrediteringsområde g. En återkommande kontroll ska omfatta: - undersökning av cisternen med tillhörande rörledningar - kontroll av täthet - kontroll av utrustning - kontroll att erforderlig skyltning finns, t.ex. skylt vid påfyllning och skylt som anger vattenskyddsområde om anläggningen ligger inom sådant - utskrift av kontrollrapport. En skylt ska finnas vid påfyllningen, denna ska innehålla uppgift om: - adress till fastighet eller cisternens nummer i anläggningen (gäller främst bensincistern) - cisternens volym - den vätska som används i cisternen - vid behov maximalt fyllningsflöde. I de fall cisternen saknar identifikationsskylt ska på lämpligt sätt anbringas en varaktig skylt som anger - ackrediterade kontrollorganets namn - ackrediteringsnummer - cisternidentifikation - datum för utförd kontroll - att cisternen uppfyller ställda krav. 7.2 Cistern ovan mark Cistern ovan mark är en cistern vars hela mantelyta kan kontrolleras. Cisternens inre och yttre ytor kontrolleras noggrant. Om de utvändiga ytorna är isolerade och cisternen uteslutande används för produkter vars temperatur är högre än omgivningens temperatur krävs normalt ingen kontroll av de dolda ytorna. Om det emellertid finns rostfläckar på fundament eller om fukt kommit in i isoleringen ska dessa skador undersökas. 14

15 Vid kontrollen undersöks om cisternen har skadats av anfrätningar, avflagningar, korrosion, upplösningar, sprickor, deformationer el. dyl. Upptäcks skador ska dessa mätas upp och noteras i kontrollrapporten. För att få bort fastsittande rost i stålcisterner är det ibland nödvändigt att skrapa eller stålborsta ytorna. Vid kontrollen används lämpliga optiska hjälpmedel t ex förstoringsglas med belysningsanordning. Undersök särskilt noggrant cisternbottens lägsta delar samt områden intill svetsfogar och gavlar liksom under armaturer och manlucka. Färgförändringar undersöks noggrant med pryl el. dyl. Upptäcks skador ska de skrapas ur till ren plåt och skadornas djup ska mätas upp med pordjupsmätaren och noteras i kontrollrapporten. Plåtens ursprungliga tjocklek ska också mätas upp. 7.3 Cistern i byggnad En cistern som står i byggnad ska ha en mantelyta som är kontrollerbar runt om och ska kunna kontrolleras på alla sidor både in- och utvändigt. Äldre cisterner som är placerade så nära väggar eller direkt på golv så att de inte är inspekterbara runt om ska betraktas som cistern i mark och kontrollrapport ska då insändas till tillsynsmyndigheten. För att en sådan cistern ska kunna betraktas som en cistern i byggnad, måste den flyttas fram/lyftas upp så att den blir kontrollerbar runt om. Vid kontrollen undersöks om cisternen har skadats av anfrätningar, avflagningar, korrosion, upplösningar, sprickor, deformationer el. dyl. Upptäcks skador ska dessa mätas upp och noteras i kontrollrapporten. För att få bort fastsittande rost i stålcisterner är det ibland nödvändigt att skrapa eller stålborsta ytorna. Vid kontrollen används lämpliga optiska hjälpmedel t ex förstoringsglas med belysningsanordning. Undersök särskilt noggrant cisternbottens lägsta delar samt områden intill svetsfogar och gavlar liksom under armaturer och manlucka. Färgförändringar undersöks noggrant med pryl el. dyl. Upptäcks skador ska de skrapas ur till ren plåt och skadornas djup ska mätas upp med pordjupsmätaren och noteras i kontrollrapporten. Plåtens ursprungliga tjocklek ska också mätas upp. Cisterner av termoplast rengörs och okulärkontrolleras utvändigt. Invändig undersökning görs via handhålet. 7.4 Cistern i mark Cisternens invändiga ytor ska kontrolleras och där det är möjligt också utvändiga frilagda ytor. Vid kontrollen ska den behörige undersöka om cisternen har skadats av anfrätningar, avflagningar, upplösningar, korrosion, sprickor, deformationer el. dyl. Upptäcks skador ska dessa mätas upp och noteras i kontrollrapporten. För att få bort fastsittande rost i stålcisterner är det ibland nödvändigt att skrapa eller stålborsta ytorna. Vid kontrollen används lämpligen optiska hjälpmedel t ex förstoringsglas med belysningsanordning. Undersök särskilt noggrant cisternbottens lägsta delar samt områden intill svetsfogar och gavlar liksom under armaturer, installationslucka och manlucka. Färgförändringar undersöks noggrant med pryl el. dyl. Upptäcks skador ska de skrapas ur till ren plåt och skadornas djup ska mätas upp med pordjupsmätare och noteras i kontrollrapporten. Plåtens ursprungliga tjocklek ska också mätas upp. Upptäcks utbredda korrosionsangrepp som försvårar mätningen kan plåten provas med en hammare. Om plåten lätt bucklas med hammarslag visar detta att plåten är tunn. 15

16 Vid den invändiga kontrollen går det även att få en bild av cisternens utsida. Knackningar på insidan ger i regel avvikande ljud där plåten blivit tunnare, yttre isolering lossnat, luft trängt in mellan denna och plåten eller cisternen blivit rostbelagd på utsidan o s v. Ligger cisternen till någon del under grundvattennivån ska cisternytorna på och omkring denna nivå särskilt uppmärksammas. Utvändiga angrepp i form av punkt- eller gropfrätningar är emellertid svåra att upptäcka. Om kopparledningar är anslutna till cisternen undersöks ytorna kring anslutningen särskilt. Den invändiga behandlingen av betongcisterner ska särskilt undersökas om cisternen är skadad p.g.a. betongens krympsprickor. 7.5 Kontroll av målnings- och behandlingssystem Kontrollen utförs av ackrediterat kontrollorgan i samband med återkommande kontroll av cisternen. Systemet får inte uppvisa avflagning, sprickor, upplösning, blåsbildning eller eventuella andra defekter som kan nedsätta beläggningens skyddande verkan. Skadat system ska avlägsnas, varefter reparation ska utföras med certifierat system vilket ska kontrolleras av ackrediterat kontrollorgan med behörighet för detta (ackrediteringsområde f eller Typ A-organ). För förbehandling av plåtytan, applicering och härdning gäller certifikatet för det aktuella systemet. 7.6 Rörledningar Vid kontroll av rörledningar förutsätts att dessa är tömda. Returledningar inom vattenskyddsområde ska tas bort, utanför vattenskyddsområde bör dessa tas bort. Rörledningar inom vattenskyddsområde ska vara dubbelmantlade eller vara försedda med annat sekundärt skydd. Rörledningar utan korrosionsskydd förlagda i mark eller golv bör tas bort alternativt korrosionsskyddas. Inom vattenskyddsområde ska rörledningar i mark eller golv lyftas fram/upp så att de blir väl synliga eller korrosionsskyddas. För att en rörledning ska kunna betraktas som en rörledning ovan mark måste den vara väl synlig. Om rörledningen är förlagd i mark/golv ska kontrollrapport insändas till tillsynsmyndigheten. Rörledningen i vilken övertryck normalt inte ska förekomma (sugledning) ska täthetsprovas med övertryck. Visar provningen att det finns läckage ska läckagestället sökas genom friläggning och bestrykning med såpvatten på trycksatt ledning. Sugledning med ett utförande där läckage kan medföra att vätska kan komma lös genom hävertverkan kontrolleras på samma sätt som ledning med övertryck. Sugledning i mark där t ex en backventil är placerad så att en del av ledningen blir trycksatt ska tryckprovas. Tryckprovning av rörledning av stål med ett beräkningstryck på högst 1 bar eller rörledning under vakuum får göras som täthetskontroll med luft eller annan gas vid 0.02 bar (2 kpa). 16

17 Täthetsprovning ska utföras enligt kapitel Sekundära skydd Vid kontroll av anordning inom vattenskyddsområde ska det sekundära skyddets funktion kontrolleras. Med detta innefattas kontroll att det sekundära skyddet är tätt samt att ev. läckagevarningssystem fungerar. Sekundärt skydd i form av invallning underkastas en noggrann okulärkontroll, ev. kompletteras denna med täthetskontroll. För anordning inom vattenskyddsområde kontrolleras att skylt finns med texten vattenskyddsområde. 7.8 Utfärdande av kontrollrapport Efter avslutad kontroll ska en kontrollrapport upprättas. Eventuella skador som uppmärksammats ska noteras i rapporten. Den behörige ska slutligen ta ställning till om anläggningen uppfyller ställda krav eller inte. 17

18 8 Första kontroll av målningssystem, ackrediteringsområde f, Första kontroll av behandlings- eller inklädnadssystem, ackrediteringsområde g Första kontroll av ett målnings- behandlings- eller inklädnadssystem innebär en konstruktions- och tillverkningskontroll av ett korrosionsskydd. Vid kontrollen ska den behörige undersöka om korrosionsskyddet uppfyller ställda krav i SÄIFS 1997:9, NFS 2000:4 samt intyget om överensstämmelse för respektive system. Material, konstruktion, utförande och utrustning ska vara certifierat för den aktuella användningen och ha ett intyg om överensstämmelse. Vid bedömning av ett system som inte är certifierat ska ett ackrediterat kontrollorgan typ A (enligt SS-EN ) särskilt utsett av SWEDAC ha bedömt systemet, och deras utlåtande bifogas kontrollrapporten. Cistern och tillhörande rörledningar ska ha samma skyddsnivå och särskilt ska uppmärksammas de fall där man gör utbyte av cisterner, att rörledningarna får samma skyddsnivå. Nedanstående kontrollpunkter ska normalt göras vid en kontroll. För vissa materialtyper eller tillverkningsmetoder kan vissa kontrollpunkter tillkomma eller utgå enligt certifikatet för den aktuella typen eller metoden. En kontroll ska omfatta - material- och utförandekontroll - utskrift av kontrollrapport. 8.1 Målnings- och behandlingssystem För att kunna godkänna målnings- och behandlingssystem för cistern för brandfarlig vätska krävs i regel omfattande laboratorieprovning. Intyg om överensstämmelse utfärdas först när målningssystemet provats enligt teknisk instruktion utfärdad av föreskrivande myndighet. Två huvudtyper av system förekommer: - lösningsmedelsfri epoxi - flakesprutning Lösningsmedelsfri epoxi är ett vanligt målningssystem som används i dag. Det består av 2-komponent epoxi som bindemedel, rostskyddspigment, kulörpigment och armerande pigment. Genom reaktion mellan epoxikomponenterna bildas tät film. Huvudsakliga skyddsprincipen för båda systemen är isolering av stålytan och båda har god vidhäftning samt är beständiga mot diesel- och eldningsolja. Sammansättningen i bensinen varierar vilket kan skapa beständighetsproblem främst gentemot lösningsmedelsfri epoxi Förbehandling av stålytan Ett viktigt krav vid målning av stålytor är att ytan måste vara ren innan målningen påbörjas. Målningens hållbarhet bestäms till stor del av noggrannhetsgraden hos förbehandlingen. Utifrån kommande föroreningar som olja, fett, damm och salter kan avlägsnas genom olika avfettningsmetoder och tvättning. Valshud och rost avlägsnas genom blästring. 18

19 8.1.2 Applicering och härdning Applicering bör ske genom sprutning eller strykning med pensel. Påförs målningssystemet genom rullning måste efterslätning med pensel ske. I regel beläggs ytan i två skikt, därigenom erhålls lättast slät och porfri beläggning. Lösningsmedelsfria epoxisystem påläggs vanligen till min µm sammanlagda tjocklek. Tunnare beläggning har inte tillräcklig diffusionstäthet och ger sämre korrosionsskydd Kontroll K-cisterner som förses med målnings- och behandlingssystem kontrolleras beträffande: - målningssystemet är certifierat för det aktuella behovet - grundytan är rengjord från olja och fett före behandlingen - svetsskarvar är lämpligt utförda och att "svetsloppor" och andra ojämnheter har slipats bort - blästringen är utförd till den grad som är föreskriven för det aktuella målningssystemet - skikttjocklek och härdningsgrad uppfyller ställda krav - beläggningen är fri från porer. Porsökning görs med elektrisk porsökare, provspänning 1 kv per 100 µm beläggning - fel som rinningar, kraterbildningar och främmande partiklar i beläggningen inte förekommer. 8.2 Inklädnadssystem för stålcistern Gamla cisterner i mark har sedan början av 70-talet korrosionsskyddats invändigt genom inklädnad av glasfiberarmerad plast. Som villkor för denna typ av inklädnad gäller: - cisternen är förlagd i mark. En utvändigt oskyddad cistern får inte grävas ner för att sedan direkt korrosionsskyddas invändigt genom inklädnad. - cisternen får inte ha några utifrån kommande korrosionsskador genom plåten. - eventuella inifrån kommande korrosionsskador genom plåten får inte finnas i större omfattning än enstaka sådana. - inklädnaden ska ha god vidhäftning till plåten. - cistern som försetts med inklädnad och som saknar godkänt yttre korrosionsskydd får inte grävas upp och sedan läggas ned igen Material och utförande Som plastmaterial för inklädnad används normalt polyester. Armeringsmaterialet är huggen fiber av E- glas i form av matta. Minimikrav för plast, armering och laminat finns i teknisk instruktion utfärdad av föreskrivande myndighet. Cisternens stålstomme ska uppfylla fordringarna i Cisternanvisningar V vad beträffar den ursprungliga plåttjockleken och gavelformen. Normalt ska inklädnaden täcka hela den invändiga cisternytan. Cistern som har ett godkänt yttre korrosionsskydd får dock förses med s k halvinklädnad, dvs inklädnaden täcker endast den nedre fjärdedelen av cisternen. Sådan cistern kan vara en gammal K-cistern av typen plastbelagd plåt, som har ett yttre skydd av glasfiberarmerad polyester eller S-cistern med yttre katodiskt skydd. Viktiga arbetsmoment vid tillverkning av inklädnad är - rengöring av plåtytan från olja och fett - svetsloppor och andra ojämnheter avrundas. 19

20 8.2.2 Kontroll Följande kontrollpunkter ska utföras för varje inklädnad. Tillverkare som har certifiering för inklädnaden får göra kontrollen som egenkontroll, i annat fall ska kontrollen utföras av ackrediterat kontrollorgan med ackreditering för målnings-, behandlings- och inklädningssystem. - beläggningsmaterialet är godkänt för det aktuella ändamålet - kontroll att cisternplåtens temperatur är minst 3-5 o C (temperatur beroende på vad som anges i intyget om överensstämmelse) över aktuell daggpunkts temperatur under blästringen. - kontroll att blästringsgraden är minst SA 2,5. - kontroll att rätta råmaterial används, samt att beläggningsmaterialet har lagrats på det sätt som tillverkaren rekommenderat - förbehandlingen och påläggningen sker under de förhållanden och på det sätt som föreskrivs för materialet - antal skikt samt skikttjockleken är vad som anges i certifikatet eller materialspecifikationen, samt mätning av laminattjocklek g/m 2 glasfiber ger minst 3 mm, 1200 g/m minst 2,5 mm. - mätning av härdningsgrad enligt ASTM D2583. Barcolhårdheten ska vara minst 35 enheter. Vid lägre hårdhetsvärden erfordras fortsatt efterhärdning vid förhöjd temperatur. - porsökning med elektrisk porsökare, spänning 15 kv. Inklädnaden ska vara porfri. Vid eventuellt genomslag ska defekten slipas ner och nytt laminat ska påläggas. - visuell kontroll. Laminatet ska vara genomsynligt, så att man med normal belysning kan bedöma utförd blästring samt upptäcka eventuella vidhäftningsfel. Fel som luftblåsor, delaminering, oimpregnerade fläckar, bristfälligt ytskikt och inplastade främmande partiklar får inte förekomma. - kontrollresultaten antecknas i kontrolljournal. Journalen ska även innehålla uppgifter om stålcisternens kondition före plastningen. - innan cisternen med tillhörande rörledning tas i bruk görs täthetsprovning. Provningen utförs av ackrediterat kontrollorgan. 8.3 Kontrollrapport Efter avslutad kontroll ska den som utfört kontrollen utfärda en kontrollrapport. Den behörige ska bedöma om målnings-, behandlings eller inklädnadssystemet uppfyller ställda krav eller inte. 20

21 9 Kontroll av yttre katodiskt skydd, ackrediteringsområde h SWEDAC DOC 02:3 Kontroll av yttre katodiskt skydd görs dels som en installationskontroll och dels som en återkommande kontroll med det tidsintervall som anges i intyget om överensstämmelse. Kontrollintervallet är två år. 9.1 Installationskontroll av yttre katodiskt skydd Installationskontrollen ska omfatta - kontroll av anläggningens utförande - kontrollmätning av skyddspotential (potential med skyddsström) - kontrollmätning av sekundärverkan på främmande metallisk konstruktion Kontroll av anläggningens utförande Anläggningens material, konstruktion, utförande och utrustning ska överensstämma med intyg om överensstämmelse. Undersök särskilt - att anodkabeln (kabel från anoder) är ansluten till likriktarens pluspol och att katodkabeln (kabel från cisterner/rörledning) är ansluten till minuspolen - att katodkabeln har god elektrisk kontakt med cistern/rörledningen - att kabelsamlingar och kabelskarvar är vattentätt isolerade genom ingjutning i plast - att anod inte hamnat för nära cisternen/rörledningen eller till objektet hörande metalldetalj så att det finns risk för kortslutning - att antal anoder och strömmen från likriktaren avpassats så att cisternen med tillhörande rörledningar får tillräcklig skyddspotential - att skyddsströmmen inte orsakar korrosionsfarlig sekundärverkan på främmande, intilliggande metallkonstruktioner, t ex blymantlade telekablar, i jorden Kontrollmätning av skyddspotential Kontrollmätning av det katodiska skyddet vid installationskontroll omfattar - mätning av cisternens och tillhörande rörledningars eller rörledningarnas korrosionspotential (potential utan ström) - mätning av skyddspotential (potential med ström) ca en timme efter tillslagning av skyddsströmmen, s k installationsmätning. Vid varje mätning av skyddspotential mäts också utgående skyddsström och utgående spänning från likriktaren. Utgående spänning får inte vara större än 50 V och bör normalt vara lägre än 20 V. - mätning av korrosionspotential respektive skyddspotential hos cisternen och tillhörande rörledningar görs med en koppar/kopparsulfatelektrod (Cu/CuSO4) och en voltmeter med en ingångsimpedans på minst 1 Megaohm (106 ohm). Referenselektrodens kopparsulfatlösning ska vara mättad, dvs kopparsulfatkristaller ska finnas synliga i lösningen. Fig 1 Anslutning av voltmeter, bilaga 7. Varje skyddspotential ska korrigeras för det ohmska spänningsfallet (IR-fallet) i jorden så att en rättvisande s.k. IR-fri skyddspotential erhålls. 21

22 Den IR-fria skyddspotentialen ska i varje mätpunkt normalt ligga mellan 950 mv och 1150 mv. Potentialen får inte på något ställe vara högre (mindre negativt) än 850 mv. Vid bestämning av IR-fallet enligt resistansmetoden används en jordmotståndsbrygga (megger) med mätväxelström på ca 100 Hz. Mätväxelströmmen sänds samma väg som skyddsströmmen mellan anoderna och cisternen. Med växelströmmen påslagen mäts R-värdet (uttryckt i ohm) i jorden mellan referenselektroden och cisternen. R-värdet mäts i varje punkt där skyddspotentialen mäts. Under mätningen är skyddsströmmen från likriktaren bruten. IR-fallet erhålls i mv genom att R-värdet, uttryckt i ohm, multipliceras med totala skyddsströmmen, uttryckt i ma. Uppmätt skyddspotential korrigeras med respektive IR-fall. (Korrigerat potentialvärde är alltid mindre negativt än uppmätt potentialvärde). Procedur 1. Mät cisternens skyddspotential vid tillslaget katodiskt skydd. 2. Mät den totala skyddsströmmen, 1(mA) som matas ut från likriktaren. 3. Bryt strömutmatningen från likriktaren. 4. Anslut jordmeggerna enligt Fig 2, bilaga 7 5. Läs av R-värdet (ohm) på jordmeggern. 6. Beräkna IR-fallet (mv) genom att multiplicera skyddsströmmen (ma) med R-värdet (ohm). 7. Beräkna IR-fri skyddspotential genom att subtrahera IR-fallet från uppmätt skyddspotential. Exempel: uppmätt skyddspotential beräknat IR-fall IR-fri skyddspotential mv 150 mv mv Fig 2. Anslutning av jordmotståndsbrygga (megger) vid mätning av R-värdet för bestämning av IR-fallet i samband med mätning av cisternens skyddspotential. Bilaga 7. IR-fri skyddspotential får också mätas enligt frånslagsmetoden. IR-fri skyddspotential är då den potential som registreras omedelbart (efter någon tiondels sekund) efter att skyddsströmmen brutits. 22

23 Mätpunkterna för korrosionspotential respektive skyddspotential (dvs. punkter i markytan där referenselektroden placeras) ska anges på ritning eller skiss i kontrollrapporten. Antalet mätpunkter ska vara så stort att det går att konstatera att hela anläggningen är skyddad. För cistern ska antalet mätpunkter längs cisternen vara minst en på var sida om mittpunkten vid cisternlängder upp till 3 m. Är cisternlängden större än 3 m ska minst 3 mätpunkter finnas per cistern. Mätpunkten bör ligga minst 0,5 m från nedstigningsbrunn, pejlbrunn etc. Vid kontrollmätning på rörledning som är ansluten till cisternanläggning med en utsträckning mer än 10 m från cisterngruppen ska antalet mätpunkter vara minst en för varje påbörjat tjugotal meter ledning. För rörledningar med större utsträckning, vilka inte är anslutna till cisternanläggning, ska för varje fall en särskild mätinstruktion upprättas Kontrollmätning av sekundärverkan Kontroll av sekundärverkan görs genom mätning av potentialen på den främmande konstruktionen dels med frånslagen, dels med tillslagen skyddsström. Potentialen på den främmande konstruktionen får då inte förskjutas mer än 100 mv i positiv riktning när strömmen kopplas på. Är potentialförskjutningen större än 100 mv i positiv riktning måste motåtgärd vidtas i enlighet med svensk standard SS-EN , Läckströmmar och katodiskt skydd. 9.2 Återkommande kontroll av yttre katodiskt skydd Återkommande kontroll av yttre katodiskt skydd ska omfatta - kontroll av skyddsanläggningens kondition - kontrollmätning av skyddspotential Kontroll av skyddsanläggningens kondition Skyddsanläggningens kondition kontrolleras med avseende bl.a. på - att likriktarskåpet är oskadat och att innandömet är fritt från damm och skräp - att anod- och katodkablar sitter ordentligt fast i kabelanslutningarna i likriktaren - att likriktarens amperemeter och eventuellt förekommande varningslampa fungerar - att inspekterbara delar av anod- och katodkablar är oskadade och att kabelhållare inte har lossnat - att märkskyltar finns och sitter fast Kontrollmätning av skyddspotential Kontrollmätning av skyddspotentialen hos cisternerna och eventuella rörledningar utförs på samma sätt som vid installationskontroll. R-värdet ska mätas och IR-fallet ska beräknas i varje mätpunkt vid varje kontrollmätning av skyddspotential. Vid varje mätning av skyddspotential ska också utgående skyddsström och utgående spänning från likriktaren mätas. Dessa mätningar görs både före och efter eventuell justering av strömutmatningen. Är den katodiska skyddsanläggningen ur funktion (skyddsström matas inte ut till cisternen) ska skyddspotentialen kontrollmätas på nytt minst tre månader efter det att anläggningen startats. Måste vid kontrolltillfället strömutmatningen justeras upp eller ned ska skyddspotentialen också kontrolleras på nytt. I detta fall är det tillräckligt med en månads väntetid innan ny kontrollmätning. Otillräcklig skyddspotential eller brister i skyddsanläggningens kondition ska rättas till. 23

24 9.3 Utfärdande av kontrollrapport Efter avslutad kontroll ska den behörige utfärda en kontrollrapport. Har den behörige uppmärksammat avvikelser från vad som anges i intyget om överensstämmelse (eller motsvarande handlingar) för anläggningen ska detta noteras i kontrollrapporten. Slutligen ska den behörige ta ställning till om anläggningen uppfyller ställda krav eller inte. 24

25 10 K-cisterner korrosionsskyddade cisterner Allmänt SÄIFS 1997:9 och NFS 2000:4 ställer höga krav på cisternens motståndskraft mot in- och utvändig korrosion. Som godtagbar nivå anges t ex certifierade cisterner av material med god korrosionshärdighet, K-cisterner, behandlade cisterner eller cisterner försedda med katodiska skydd. Det finns fyra olika typer av K-cisterner, plastbelagd stålcistern, glasfiberarmerad plastcistern, termoplastcistern samt betongcistern med inklädnadssystem Plastbelagd stålcistern Den vanligaste K-cisterntypen är plastbelagd stålcistern, där det utvändiga korrosionsskyddet består av ca 2 mm glasfiberarmerad polyester, det invändiga av epoximålning eller flakesprutning Cistern av glasfiberarmerad esterplast Plastcisterner som används för lagring av brandfarlig vätska är certifierade eller styckegodkända genom konstruktions- och tillverkningskontroll. Cisterner av glasfiberarmerad esterplast är avsedda för förläggning ovan eller i mark Cistern av termoplast Cisterner av polyeten tillverkas genom formblåsning eller centrifugalgjutning. Termoplastcisterner är avsedda för inomhusbruk, högsta volym 2 m 3. Cisternerna får användas ensamma eller i s.k. batteritankarrangemang för lagring av eldningsolja Eol och dieselolja. Godkännandet omfattar förutom cisternen även överfyllningsskyddet, anslutna rör, distanselement m.m. Med leveransen följer en detaljerad installationsanvisning. Vid installationskontrollen är det viktigt att kontrollera att installationsanvisningen följts - vid batteritankarrangemang att överfyllningsskyddet placerats i den cistern som först blir fylld. - att maximalt fyllningsflöde har angivits på påfyllningsskylt - att cisternen är placerad inom brandavskilt utrymme - rörledningar ska utanför rummet och vid genomföringen av vägg eller tak vara av obrännbart material. Övrig förvaring av eldningsolja eller dieselolja i cistern av termoplast får endast ske efter samråd med kommunens räddningstjänst Betongcisterner - inklädnadssystem För betongcisterner används vanligen inklädnad av glasfiberarmerad esterplast. Regler för certifiering av sådan inklädnad framgår av teknisk instruktion från föreskrivande myndighet. Följande huvudprinciper gäller för utförandet: Esterplastens vidhäftning mot betong är normalt dålig men genom att gjuta in den i en prefabricerad betongstomme erhålles god vidhäftning. I annat fall kan inklädnaden sättas fast på betongunderlaget med hjälp av expanderbult, betongspik eller dylikt. Skarvarna överlamineras. I vissa fall förses inklädnaden med förstyvningsbalkar. - Inklädnadens tjocklek är vanligen 3-4 mm. 25

26 - Hörn och vinklar utförs med hålkärl. - En annan variant är flexibel inklädnad där god vidhäftning förutsätts mot underlaget. Denna typ av inklädnad kan endast appliceras i sådant fall, då betongen kunnat rengöras så att vidhäftningen är möjlig. 26

27 11 Täthetsprovning av cisterner och tryckkontroll av ledningar Täthetsprovning och tryckkontroll genomförs på något av följande sätt. Beträffande skydd mot olycksfall vid tryckkontroll se Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 1985:14) om tryckprovning Täthetsprovning av cistern Normalt provas cistern och tillhörande rörledning samtidigt Fullständig vattenfyllning som bibehålls minst 10 minuter, görs företrädesvis på stående cylindriska cisterner eller lådformiga cisterner Fullständig vattenfyllning med tryckstegring till ca 0,2 bar (20 kpa) mätt vid cisternens övre del, görs endast på liggande cylindrisk cistern Provning med luft med ett tryck av 0,1 bar (10 kpa). Gäller endast kontroll av cistern i mark som är täckt med minst 0,3 meter jord eller sand. Frilagd manlucka eller cisterntaket får ej beträdas under provningen Provning med vakuumlåda, görs på cisternbotten eller cisternsida som inte kan observeras utifrån Provning med hela cisternen satt under lämpligt avpassat undertryck, dock högst 0,02 bar (2kPa) Provning med penetrerande vätska Provning med ett lufttryck högst 0,02 bar (2 kpa) samt bestrykning av fogarna med såplösning, görs företrädesvis på lådformiga eller liggande cylindriska cisterner Bestrykning av fogarnas ena sida med uppslammad krita. När kritan har torkat bestryks fogens motsatta sida med fotogen. Den torra kritan undersöks för att upptäcka eventuella genomläckningar av fotogen som fuktar kritan Cylindriska cisterner kan även vakuumprovas 0,02 bar(2 kpa) Tryckkontroll av rörledning Vid tryckkontroll av rörledning under övertryck används normalt ett tryck som är 1,3 gånger beräkningstrycket. Om ett högre tryck ska användas är det viktigt att bedöma att rörledningen/anläggningen kan utsättas för detta tryck utan att skadas. 27

28 11.3 Kontroll av täthet - läcksökning Läcksökning allmänt Ledningarna som är anslutna till cisternen proppas och manluckan stängs. Övertrycksapparaten ansluts till cisternen. Cisternen sätts under ett lämpligt anpassat övertryck, se ovan. Om övertrycksapparaten visar att ett läckage finns bestryks manluckans anslutning, friliggande rördelar, skarvar och cisternytor med såpvatten el. dyl. för att lokalisera läckan vid ett sänkt övertryck 2 kpa (0,02 bar) Om läckage upptäcks vid manluckan eller vid proppade anslutningsledningar tätas dessa och en ny provning genomförs för att undersöka om det finns läckor på andra ställen. Om cisternen fortfarande är otät genomförs läcksökning Läcksökning - företrädesvis på cistern i mark Den utförda rengöringen kompletteras vid behov så att en fullständigt avfettad, ren och torr yta erhålls. Efter en stund undersöks om det finns fuktfläckar på insidan som orsakats av att vatten eller löskommen olja trängt in i cisternen genom en otäthet eller genomgående por. Om inga fuktfläckar upptäcks sätts cisternen och anslutna ledningar under undertryck t ex med hjälp av slamsugningsbil eller på annat sätt så att minst 10 kpa (0,1 bar) undertryck erhålls. Undertrycket ska hållas ungefär 10 minuter. Efter detta undersöks cisternen invändigt. Läckor finns där en eller flera fläckar framträder på cisternytan eller om vatten eller jord sugits in Kontroll av rörledning Rörledning ska tätprovas med övertrycksapparat. Visar provningen att det finns läckage ska läckstället sökas genom friläggning och bestrykning med såpvatten på trycksatt ledning. Täthetskontrollen görs efter tryckprovning. 28