Inledning. Syfte. Mål

Transkript

1 1

2 Innehåll Syfte... 3 Mål... 3 Vision... 3 Definition av begreppen diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Förebyggande insatser för likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling... 4 Trygghetsgruppen på Sally Bauerskolan... 7 Om det trots allt sker diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling:... 7 Handlingsplan vid anmälan om diskriminering, trakasserier eller annan kränkandebehandling mellan elever på Sally Bauerskolan F Handlingsplan vid anmälan om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling mellan personal och elev på Sally Bauerskolan F Handlingsplan vid anmälan om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling mellan elev och personal på Sally Bauerskolan F Handlingsplan vid anmälan om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling mellan personal på Sally Bauerskolan F Bilaga 1. (Lagtexter och regelverk) Bilaga 2 (Anmälan) Bilaga 3 (Exempel) Bilaga 4. (Olweus samtalsmodell) Bilaga 5. (Olweus samtalsmodell 2) Bilaga 6. (Åtgärdsprogram) Bilaga 7 (Utvärdering av Åtgärdsprogram)

3 Inledning Sally Bauerskolans likabehandlingsplan och årliga plan mot kränkande behandling ska verka för att alla elever och all personal på skolan ska känna sig trygga. Vi tar avstånd från alla former av trakasserier samt kränkande behandling och likabehandlingsplanen ska vara ett arbetsredskap för personal som garanterar kvalitet för elever och vårdnadshavare. Likabehandlingsplanen och den årliga planen mot kränkande behandling ska i första hand verka förebyggande, det är planens främsta och största uppgift. Ju bättre vårt förebyggande arbete fungerar på skolan, desto färre åtgärder behöver vi använda då någon redan farit illa. Vår ambition är att likabehandlingsplanen och den årliga planen mot kränkande behandling ska vara så konkret som möjligt. Vi samarbetar med elever och vårdnadshavare både då det gäller utveckling och utvärdering av planen. I samband med utvärderingen av likabehandlingsplanen och den årliga planen mot kränkande behandling förnyas den också. I samband med utvärderingen av likabehandlingsplanen och den årliga planen mot kränkande behandling påbörjas förnyandet av den också. Syfte Syftet med likabehandlingsplanen och den årliga planen mot kränkande behandling är att garantera trygghet, främja elevers och personals lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av exempelvis kön, etnicitet, trosuppfattning, sexuell läggning samt funktionsnedsättning. Likabehandlingsplanen och den årliga planen mot kränkande behandling ska också motverka alla former av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Mål Att inga former av kränkningar sker samt att likabehandlingsplanen och den årliga planen mot kränkande behandling är ett arbetsredskap för personalen som svarar mot planens syfte. Vision En skola där jag känner mig betydelsefull och delaktig. En gemenskap där jag trivs och känner mig trygg. En skoldag och arbetsdag som präglas av nyfikenhet och glädje. Ett arbetsklimat som låter mig utveckla mina förmågor. 3

4 Definition av begreppen diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Direkt och indirekt diskriminering: Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan exempelvis tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier: Trakasserier är en behandling som kränker en elevs eller personals värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Trakasserier kan utföras av vuxen gentemot elev, elev gentemot vuxen, vuxen gentemot vuxen eller mellan elev och elev. Den som känner sig utsatt har tolkningsföreträde av upplevelsen. Annan kränkande behandling: Med annan kränkande behandling menas en kränkning av en elevs eller personals värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Kränkningar kan vara nedsättande mail, sms eller liknande. Det kan också vara tysta kränkningar genom att man inte får vara med eller några grimaserar om man säger något. Våld och hot är naturligtvis också kränkningar, men i lagens mening är man inte kränkt om det uppstår bråk eller konflikt på lika villkor, så länge beteendet är ömsesidigt. Om den som känner sig utsatt anser sig kränkt måste elevernas beteende anses som kränkande. En utredning ska leda till att man beslutar vilka åtgärder man behöver vidta. Man ska inte utreda skuldfrågan! Förebyggande insatser för likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Flera av de förebyggande åtgärderna sker kontinuerligt under året och anges nedan. Genom att utveckla vår sociala kompetens och genom att stärka vår gemenskap vill vi förebygga och motverka trakasserier och kränkande behandling genom att: På organisationsnivå: Skolan ska verka för ett gott socialt klimat över åldersgränserna genom att: 4

5 ha åldersblandade grupper i elevens val, vid temadagar (kontinuerligt arbete under läsåret). ha elevråd och klassråd på skolan som ökar delaktigheten och ansvarskänslan för skolan (kontinuerligt arbete under läsåret). det alltid finns rastvärdar närvarande vid raster (kontinuerligt arbete under läsåret). skolan arbetar enligt Likabehandlingsplanen och den årliga planen mot kränkande behandling samt informerar om dem i samband med föräldramöte. vi varje år i november/december genomför en enkätundersökning och/eller intervjuer med eleverna om tryggheten på skolan samt återkoppling till personal om resultaten. Dessutom undersöker vi var riskområdena på skolan finns och markerar dessa på en karta för att rastvärdarna ska kunna ha god uppsikt över riskområden. Trygghetsgruppen träffas regelbundet för att utveckla, utvärdera och revidera Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. personalen aldrig ska gå förbi situationer, där man känner och hör att allt inte står rätt till, utan att reagera. Skolans personal ska ingripa bestämt och konsekvent. Vårt budskap till eleverna i alla situationer ska vara att vi inte godtar någon som helst form av trakasserier eller kränkande behandling. Rapportering görs alltid till klasslärare och eventuellt vidare till rektor eller bitr. rektor samt till Trygghetsgruppen. Vidare arbete sker enligt handlingsplanen vid diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. På gruppnivå: Ha tydliga regler som utarbetats av personal och elever. Reglerna uppdateras i augusti/september varje år i samarbete med elever och föräldrar. Ta upp trivsel- och regelfrågor regelbundet i samband med personal- och elevmöten (kontinuerligt arbete under läsåret). På individnivå: Ge frekvent återkoppling till elever som gör bra saker och på så sätt fokusera på positivt beteende och salutogena (hälsofrämjande) faktorer (kontinuerligt arbete under läsåret). Alla i personalen korrigerar felaktigt beteende (kontinuerligt arbete under läsåret). Vi i samband med utvecklingssamtalen pratar om elevens trygghet i skolan. Personalen får, vid sina medarbetarsamtal, frågor om trygghet och trivsel. Det är viktigt att även elever och föräldrar aktivt motarbetar trakasserier och kränkande behandling genom att uppmärksamma ansvarig personal om något sådant pågår under skoltid eller fritid som påverkar skoldagen. 5

6 Enskilda insatser då det gäller arbetet med Likabehandlingsplanen under läsåret är följande: Augusti Personalen reviderar likabehandlingsplanen och Den årliga planen mot kränkande behandling. Tillsammans med Elevrådet utformas ordningsregler, likabehandlingsplanen och Den årliga planen mot kränkande behandling. Utbildar nya elever om likabehandlingsplanen och Den årliga planen mot kränkande behandling. Information till elever om likabehandlingsplanen och Den årliga planen mot kränkande behandling. September Information och utbildning till vårdnadshavare. Möte med trygghetsgruppen November/december Enkätundersökning eller intervju om elevers trivsel. Möte med trygghetsgruppen. December/januari Information till personalen om resultatet av undersökningen. Januari Uppföljning om resultatet av undersökningen. Eventuell revidering av likabehandlingsplanen. Februari Möte med trygghetsgruppen. Mars Personalen får kompetensutveckling inom ämnesområdena för likabehandlingsplanen. 6

7 Maj Möte med trygghetsgruppen. Kartläggning och analys av eventuella kränkningar och diskriminering under läsåret. Juni Eleverna utvärderar likabehandlingsplanen, den årliga planen mot kränkande behandling samt vidtagna åtgärder. Personalen utvärderar likabehandlingsplanen, den årliga planen mot kränkande behandling samt vidtagna åtgärder. 6 Vårdnadshavarna utvärderar likabehandlingsplanen, den årliga planen mot kränkande behandling samt vidtagna åtgärder. Gör en översikt på åtgärder som planeras för kommande läsår. Trygghetsgruppen på Sally Bauerskolan Trygghetsgruppens arbete består i främsta hand av att utvärdera, utveckla och revidera likabehandlingsplanen på varje enhet. Trygghetsgruppen träffas fyra till fem gånger per läsår för att följa upp arbetet med Likabehandlingsplanen. Gruppen består av: Monica Persson (rektor) Claes Nermark (bitr. rektor) Nadia Eversholt (specialpedagog Sally Bauerskolan F-6) Kristian Bengtsson (Rektor på Sally Bauerskolans Högstadium samt specialpedagog vid Sally Bauerskolan F-6) Om det trots allt sker diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling: Anmäls detta i första hand till klassföreståndare för utsatt person och i andra hand till rektor eller biträdande rektor och i tredje hand till annan personal på skolan (bilaga 2). Vem som helst har rätt att anmäla. Därefter följer skolan sin handlingsplan. Arbetar vi på skolan med metoder som anses lämpliga för att stoppa kränkande behandling. Ansvarig för att arbetet fortgår är mentorn eller klassföreståndaren med stöd från trygghetsgruppen och/eller elevvårdande personal. Vid trakasserier eller kränkande behandling tar vi alltid kontakt med berörda elevers föräldrar. Planeras stödåtgärder för den som blivit utsatt och för den som utsatt någon för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Handlingsplan vid anmälan om diskriminering, trakasserier eller annan kränkandebehandling mellan elever på Sally Bauerskolan F-6. Hur arbetar vi vidare enligt anmälan/frågeställning? 7

8 Klassföreståndare påbörjar arbetet utifrån frågeställningen eller anmälan. Mentorn/klassföreståndaren ansvarar för dokumentationen som påbörjas i samband med anmälan/frågeställningen. Utsatt elev, utsatt elevs vårdnadshavare, rektor och trygghetsgrupp informeras om arbetets start samt fortlöpande under arbetets gång. Arbetet ska påbörjas inom 24 timmar från det att anmälan/frågeställning kommit in. 1. Kartläggning del 1. Samtal med personal. Samtal med elever i klassen/skolan eller enkät med frågor om trivsel. Personalen uppmanas att observera utsatt elevs sociala situation på skolan samt att ingripa vid behov. Samtal med utsatt elev om trivseln på skolan. Samtal med utsatt elevs vårdnadshavare om trivseln på skolan. 2. Kartläggning del 2. Nu har vi troligen en samlad bild av situationen Då kontaktar vi utsatt elev och vårdnadshavare för att redovisa resultat. Därefter väljer vi metod att arbeta efter. Vid val av nedanstående metoder dokumenteras arbetet genom ett åtgärdsprogram (bilaga 7) Situationer där kränkare/mobbare inte är medveten om att man kränkt eller mobbat någon använder vi oss av Pikas Gemensamma bekymmer metoden - GBM (bilaga 3). Situationer där det förekommer mobbning utan drastiska inslag och utan provocerande offer använder vi oss av Olweus samtalsmodell (bilaga 4). Situationer där det förekommer mobbning utan drastiska inslag, men med provocerande offer använder vi oss av Olweus samtalsmodell (bilaga 5). Situationer där det förekommer drastiska inslag som t.ex självmordförsök, vapen eller mycket grovt våld använder vi oss av Krishanteringsplanen. Om kränkningarna eller mobbningen fortsätter. Om kränkningarna eller mobbningen fortsätter kallar rektor till elevvårdskonferens för mobbare och mobbares vårdnadshavare. Handlingsplan vid anmälan om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling mellan personal och elev på Sally Bauerskolan F-6. Om en elev känner sig kränkt av personal, anställd av skolan, ska eleven eller vårdnadshavaren anmäla detta till någon i trygghetsgruppen. Anmälan kan även göras av annan personal som uppmärksammar kränkning av elev. Anmälan görs då direkt till rektor. Personal som tar emot anmälan rapporterar omedelbart vidare till rektor. 8

9 Rektor eller av rektor utsedd person påbörjar en kartläggning och dokumentation av situationen. Rektor vidtar därefter åtgärder. Uppföljning görs av rektor eller av rektor utsedd person. Handlingsplan vid anmälan om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling mellan elev och personal på Sally Bauerskolan F-6. Om elev kränker personal är det en arbetsmiljöfråga. Då används särskild blankett, för anmälan till rektor, kopplad till arbetsmiljöarbetet. Blankett för anmälan finns hos rektor. Rektor eller av rektor utsedd person påbörjar en kartläggning och dokumentation av situationen. Rektor vidtar därefter åtgärder. Uppföljning görs av rektor eller av rektor utsedd person. Handlingsplan vid anmälan om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling mellan personal på Sally Bauerskolan F-6. Personal som anser sig kränkt av annan personal anmäler detta till någon med ledningsfunktion. Rektor eller av rektor utsedd person påbörjar en kartläggning och dokumentation av situationen. Rektor vidtar därefter åtgärder. Uppföljning görs av rektor eller av rektor utsedd person. Plan för utvärdering och uppföljning Trygghetsgruppen följer upp och utvärderar Likabehandlingsplanen samt Årliga planen mot kränkande behandling regelbundet. Personalen, vårdnadshavarna och eleverna utvärderar likabehandlingsplanen i slutet av läsåret i samband med kvalitetsredovisningen. Vem som helst kan, naturligtvis, när som helst ha synpunkter eller åsikter på likabehandlingsplanen och den årliga planen mot kränkande behandling samt hur vi på skolan arbetar enligt den. 9

10 Bilaga 1. (Lagtexter och regelverk) Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) Lagens ändamål och tillämpningsområde 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100). Definitioner 2 I denna lag avses med elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen (1985:1100), barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen, personal: anställda och uppdragstagare i utbildning och annan verksamhet, etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg, sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, trakasserier: ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som 1. har samband med - etnisk tillhörighet (etniska trakasserier), - religion eller annan trosuppfattning (trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning), - sexuell läggning (trakasserier på grund av sexuell läggning), - funktionshinder (trakasserier på grund av funktionshinder), - kön (trakasserier på grund av kön), eller 2. är av sexuell natur (sexuella trakasserier), annan kränkande behandling: ett uppträdande som annars kränker ett barns eller en elevs värdighet. Ansvar för anställda och uppdragstagare 3 Huvudmannen för sådan verksamhet som avses i 1 andra stycket ansvarar för att anställda och uppdragstagare i denna verksamhet följer de skyldigheter som anges i denna lag när de handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt denna lag är utan verkan. 10

11 Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 5 Huvudmannen för verksamheten skall se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja de ändamål som anges i 1 första stycket. Särskilda föreskrifter om detta finns i 6-8. Likabehandlingsplan 6 Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer skall se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall årligen följas upp och ses över. Skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling 7 Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer skall vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling 8 Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev i verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling i samband med att verksamheten genomförs, skall huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Förbud mot diskriminering Direkt diskriminering 9 Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte missgynna ett barn eller en elev genom att behandla barnet eller eleven sämre än denne företrädare för verksamheten behandlar, har behandlat eller skulle ha behandlat något annat barn eller någon annan elev i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Indirekt diskriminering 10 Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte missgynna ett barn eller en elev genom att tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar barn eller elever med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder. Detta gäller dock inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet. Trakasserier 11 Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte utsätta ett barn eller en elev för trakasserier. 11

12 Instruktioner om att diskriminera 12 Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte lämna order eller instruktioner om diskriminering av ett barn eller en elev i sin verksamhet enligt Förbud mot annan kränkande behandling 13 Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte utsätta ett barn eller en elev för annan kränkande behandling. Förbud mot repressalier 14 Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven har anmält eller påtalat att någon i verksamheten handlat i strid med denna lag eller på grund av att barnet eller eleven har medverkat i en utredning enligt denna lag. Skadestånd 15 Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal åsidosätter sina skyldigheter enligt 6-14, skall huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för kränkning, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid diskriminering eller repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Tillsyn 16 Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen och Statens skolverk skall inom sina respektive ansvarsområden se till att denna lag följs. Huvudmannen för verksamheten eller rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion är skyldig att på uppmaning av en ombudsman eller av Statens skolverk lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan vara av betydelse för tillsynen. Rättegången 17 Mål om skadestånd enligt denna lag skall handläggas enligt vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Bevisbörda 18 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit diskriminerad enligt 9-12, utsatt för annan kränkande behandling enligt 13 eller utsatt för repressalier enligt 14 visar omständigheter som ger anledning att anta att hon eller han blivit diskriminerad, utsatt för annan kränkande behandling eller utsatt för repressalier, är det huvudmannen för verksamheten som skall visa att diskriminering, annan kränkande behandling eller repressalier inte förekommit. 19 Om ett barn eller en elev visar att han eller hon har blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett annat barn eller en annan elev i samband med att 12

13 verksamheten genomförs, skall huvudmannen för att undgå skadeståndsansvar visa att alla skäliga åtgärder för att förebygga eller förhindra behandlingen hade vidtagits. Rätt att föra talan 20 I en tvist om skadestånd enligt denna lag får Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen eller Statens skolverk som part föra talan för en elev som medger det. För barn och elever under 18 år som inte har ingått äktenskap skall vårdnadshavarna lämna medgivande. Om en ombudsman eller Statens skolverk för talan enligt första stycket, får ombudsmannen eller verket i samma rättegång föra också annan talan som ombud för barnet eller eleven. Det som föreskrivs i rättegångsbalken om part beträffande jävsförhållande, personlig inställelse, hörande under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen skall gälla även den för vilken en ombudsman eller Statens skolverk för talan enligt första stycket. Preskription m.m. 21 En talan i mål om skadestånd enligt 9, 10, 12 eller 14 skall väckas inom två år efter det att den påtalade handlingen företogs eller en skyldighet senast skulle ha fullgjorts. I annat fall är rätten till talan förlorad. 22 En talan som förs av Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen eller Statens skolverk behandlas som om talan hade förts av barnet eller eleven själv. Övergångsbestämmelser 2006:67 Denna lag träder i kraft den 1 april 2006 och tillämpas på skadefall som inträffar efter ikraftträdandet. Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en lika behandlingsplan (2006:1083) Träder i kraft I: Denna förordning tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100). 2 En sådan likabehandlingsplan som avses i 6 lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever skall upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande skall anpassas efter deras ålder och mognad. Andra bestämmelser som de allmänna råden utgår från En viktig grund finns i Barnkonventionen. Skolans skyldighet att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling regleras också i skolförfattningarna (Skollagen, 1985:1100, Läroplan för förskolan, Lpfö 98, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 och Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94)och arbetsmiljö-lagen (AML, 1977:1160) med tillhörande föreskrifter som reglerar arbetet mot kränkande behandling i skolan. Socialtjänstlagen och reglerna i brottsbalken kan dessutom behöva tillämpas. 13

14 FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid skall komma i främsta rummet. Den talar om rätten till liv och utveckling, om barns rätt till inflytande och att få göra sin röst hörd. Barnet skall, enligt artikel 36, skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende. I artikel 2 fastslås barnets rätt att inte bli diskriminerat och i artikel 19 klargörs att staten har en skyldighet att skydda barn mot alla former av fysiska, psykiska och sexuella övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan förekomma. Artikel 12 handlar om skyldigheten att ge barnet möjlighet att komma till tals och har särskild betydelse i samband med utredningar som rör enskilda ärenden om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. I artikel 28 erkänns barns rätt till utbildning och att konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med barnkonventionen. Skolans författningar I Lpfö 98, Lpo 94 och Lpf 94 fastslås de värden som förskolan och skolan ska gestalta och förmedla: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta I läroplanerna förtydligas det demokratiska uppdraget och den värdegrund som kommer till uttryck i skollagen. Detta innebär bland annat att skolan skall främja förståelse för andra människor och utveckla förmåga till inlevelse i andra människors situation. Ingen i skolan skall utsättas för diskriminering. Alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt motverkas. Det finns också andra konkreta mål och riktlinjer för verksamheterna som har betydelse för arbetet mot kränkande behandling, t.ex. om normer och värden och att intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Andra viktiga mål för skolan som tydligt uttrycks i läroplanerna är de som handlar om att skapa goda förutsättningar för en god lärmiljö och för elevernas rätt till inflytande. En aspekt av skolans uppdrag är hur man skall främja samarbete, trivsel, hälsa och goda relationer. En annan aspekt är hur man skall motverka kränkningar, vantrivsel, ohälsa och dåliga relationer. Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen och därtill knutna förordningar och föreskrifter syftar till att uppnå en god arbetsmiljö, bl.a. avseende den psykosociala miljön. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Med en god arbetsmiljö avses t.ex. möjlighet till inflytande, handlingsfrihet och utveckling. Dessutom ska arbetstagarna ges möjlighet till variation och samarbete samt goda sociala relationer. Arbetsmiljölagen handlar alltså inte bara om buller, damm eller andra fysiska risker, utan också om den psykosociala miljön. Det handlar om hur elever, lärare och annan personal kan trivas och utvecklas på sin arbetsplats skolan, utifrån en helhetssyn på hälsa och arbetsmiljö. Det innebär att även aktiviteter som förläggs till idrottshallar, simhallar eller andra lokaler utanför skolområdet, ska ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Raster under skoldagen omfattas, liksom utflykter och studiebesök. Däremot omfattas inte resor till och från skolan. Elever jämställs i de flesta delar av lagen med arbetstagare. Barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg omfattas inte. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta alla elever. Från årskurs 7 och uppåt har eleverna dessutom rätt att välja egna 14

15 elevskyddsombud med uppgift att delta i skolans arbetsmiljöarbete (SKOLFS 2004:13). Föreskrifter och allmänna råd om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) förtydligar lagens krav. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa eller om flera drabbas skall Arbetsmiljöverket underrättas (2 arbetsmiljöförordningen). Socialtjänstlagen Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialnämnden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna bestämmelse är både skolmyndigheten och alla anställda hos myndigheten, dvs. personal i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är verksamma inom fristående skolor. Oavsett sekretess har verksamheter som berör barn och ungdom anmälningsskyldighet. Skyldigheten att anmäla är ovillkorlig och får inte bli föremål för överväganden av den anmälningsskyldige själv. Att få kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa betyder inte att detta skall vara klarlagt. Även svårbedömda och obestyrkta uppgifter skall anmälas om de tyder på att ett barn kan vara i behov av hjälp och stöd från socialtjänstens sida. I socialstyrelsens allmänna råd om anmälan om missförhållanden enligt 14 kap.1 socialtjänstlagen (SOSFS 2003:16) och handbok, Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn, finns stöd för tillämpningen av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälningsskyldighet. Brottsbalken Straffbestämmelserna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte kränkande behandling som särskilt begrepp eller brottsrubricering, men kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, t.ex.: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal/Förolämpning Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp Om motivet har varit att kränka en person eller grupp personer på grund av t.ex. hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning ses detta som en försvårande omständighet. I brottsbalken finns också bestämmelser om hets mot folkgrupp. Hets mot folkgrupp innebär att uttalande eller annat meddelande görs offentligt och hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp med anspelning på ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännnelse eller sexuell läggning. Brottet kan ge fängelse eller böter. Att bära rasistiska märken eller symboler kan vara hets mot folkgrupp. Bedömningar av vad som är hets mot folkgrupp i ett enskilt fall kan inte göras av skolan, utan måste polisanmälas och prövas av åklagare eller domstol. 15

16 Bilaga 2 (Anmälan) Anmälan/frågeställning om trakasserier eller kränkande behandling som t.ex. mobbning Datum: Anmälare/frågeställare: Mentor för utsatt person: När?: Var?: Vad hände (vilka personer var iblandade, vilka roller hade de och hur reagerade gruppen)?: 16

17 Bilaga 3 (Exempel) Faserna i GBm illustrerade Fas I i GBm. Individuella samtal med den misstänkte mobbaren Den terapeutiska medlaren inspirerar den misstänkte mobbaren att berätta hans eller hennes version av det som har hänt. Den terapeutiska medlaren får en uppfattning om den rådande gruppdynamiken. Den misstänkte mobbaren uppmuntras att komma med förslag som även det sannolika offret skulle kunna godtaga. 17

18 Fas II i GBm. Individuella samtal med det sannolika offret Den terapeutiska medlaren börjar med att lyssna på det sannolika offrets lidande. Senare: Har du några idéer för lösning? Den terapeutiska med laren vidarebefor drar goda förslag från individuella misstänkta mobbare. Nämner det före stående gruppmötet med dem. 18

19 Fas III i GBm. Gruppmöte med de misstänkta mobbarna Mötet äger rum i en angenäm atmosfär. Den terapeutiske medlaren bjuder på något att dricka och tilltugg. Goda förslag bekräftas. Ett behagligt och konstruktivt möte med det f.d. offret förbereds. ( Vi ska starta med att säga trevliga saker om honom som samtidigt är sanna. ) 19

20 Fas IV i GBm. Toppmöte Det blir åter en behaglig stämning! De misstänkta mobbarna gör, så som överenskommits, en positiv öppning. Den terapeutiska medlaren är beredd på att ett gräl kan starta och håller en flexibel balans mellan låt-gå-mentalitet och styrning. En överenskommelse formuleras. Mötet avslutas inte förrän den terapeutiska medlaren har fått ett tillfredsställande svar på sin fråga Vad ska vi göra om en av parterna inte håller vad han lovat? Det förväntade svaret är: vi ska inte ställa noga svar men vara TOLERANTA. Små skämt är okej. Men om den andra sidan tycker att "Nu har du gått för långt" ska man säga "Nu räcker det!". Om den andre inte lyssnar så ska man gå till NN (den terapeutiska medlaren) och tala med honom eller henne. Den terapeutiska medlare väljer då och då sina vägar förbi den del av skolhuset där deras klass är och håller ögon och öron öppna. Inte i tron att kunna se allt men för att underlätta för det f.d. offret att ta kontakt om det behövs. 20

21 Bilaga 4. (Olweus samtalsmodell) Olweus samtalsmodell 1 Samtal med mobboffer Välj en, för mobboffret, trygg plats där föräldrarna är med, t.ex. den mobbades hem. Man ska se till att man har förberett en struktur för samtalet där man försäkrar att mobbningen ska ta slut, där man kommer överens om att den mobbade ska berätta om det händer igen, att man lovar att hålla tät kontakt med hemmet, ja helt enkelt berätta om vad man kommer att göra. Så här kan det gå till: Kalles lärare har, på kvällen, kommit hem till Kalle och hans föräldrar och de sitter i vardagsrummet med en kopp kaffe. Kalles lillasyster har hämtats av mormor och morfar för att samtalet i hemmet ska ske utan avbrott. Läraren har tagit fram sitt anteckningsblock och samtalet ska börja. Läraren: Jag vet om att några elever i klassen är dumma mot dig, och jag vill nu få veta lite mer om vem det är och på vilket sätt det sker. Vi ska också se närmare på hur vi ska få slut på den här mobbningen. Pappa: - Det är verkligen på tiden! Jag har ju frågat dig tidigare om hur det går i skolan för Kalle och då har du svarat att det går bra och ändå sitter vi här och talar om mobbning. Hur kommer det sig? Mamma: - Lite mer kaffe? Läraren: - Nej tack, det är bra så. Jag förstår att det här är en svår situation. Jag känner att det är svårt och tänker då att det måste vara mycket värre för er som är föräldrar, för att inte tala om Kalle och det är ju för honom vi samlats här. Låt oss därför försöka hålla ihop så att vi, på bästa sätt, kan hjälpa Kalle. Jag vill samtidigt passa på att säga att jag inte tidigare känt till att Kalle mobbats. I så fall hade jag givetvis tagit kontakt omedelbart. Pappa: - Varför har du inte sagt något, Kalle? Kalle: - Jag vet inte. Läraren: - Det var bra att du skrev dagbok sedan jag bad dig. Det kommer att vara värdefullt då vi ska tala med dina plågoandar. Hur har du egentligen haft det i skolan den senaste tiden? 21

22 Kalle: - Inte bra. Läraren: - Vad är det som inte varit bra? Kalle: - Rasterna..och omklädningsrummen. Läraren: - Vad har hänt där? Kalle: - De har hållit på. Läraren: - Vilka har hållit på? Kalle: - X, Y och Z. Läraren: - Vad har de hållit på med? Kalle: - De har knuffat mig och dragit i mina kläder, slagit mig och kallat mig saker på rasterna. Läraren: - Vad har hänt i omklädningsrummen? Kalle: - Där har de duschat mig när jag haft kläderna på, duschat mig i kallt vatten, knuffat in mig i tjejernas omklädningsrum, sprutat duschtvål över mig när jag hade tagit på mig mina kläder, gömt mina skor, sagt till vaktmästaren att jag förstört saker som varit sönder och fotograferat mig naken. Läraren: - Jag tänker att det måste ha varit fruktansvärda upplevelser för dig. Hur tänker och känner du? Kalle: -..Jag är ledsen. Mamma: -.och arg. Kalle har varit så lättirriterad den senaste tiden och blivit arg för minsta lilla sak. Han har skrikit åt oss och hotat lillasyster. Vi har aldrig sett honom på det sättet tidigare. 22

23 Läraren: - Jag förstår. Det är inte ovanligt att man reagerar som du gör Kalle, när man blir utsatt för sådant som du berättar. Vad tänker du om allt det som hänt? Kalle: - Jag vill inte gå till skolan så länge de är där. Läraren: - Det skulle inte jag heller vilja om jag blev behandlad på samma sätt, men jag och skolan tänker göra allt vi kan för att få stopp på mobbningen. I det arbetet behöver vi din hjälp så att vi alla och tillsammans, kan ha det bra i skolan. I morgon kommer jag att ha enskilda samtal med mobbarna där jag kommer att göra klart att mobbningen omedelbart ska upphöra. Sedan kommer jag att följa upp detta så att det inte börjar igen. Kalle: - Får de veta att jag berättat? Läraren: - Nej Kalle: - Hur kan du vara säker på det? Läraren: - Jag kommer att berätta att jag fått veta om det här då jag pratat med de andra i personalen och då jag gjort elevintervjuerna i klassen. På så sätt utsätter jag inte dig för ytterligare fara. Nu vill jag att du och jag kommer överens om något viktigt. Jag vill att du berättar för mig så fort du kan om det händer något som liknar den mobbningen de här killarna utsatt dig för. Att berätta sådant är inte skvaller, det är ett sätt att få slut på mobbning. Kan vi komma överens om det? Kalle: - Ja! Läraren: - Det var bra, Kalle! Och till er föräldrar vill jag säga att det är viktigt att ni kollar av tillsammans med Kalle så att det går bra i skolan och att inga kränkningar fortsätter. I så fall vill jag att ni kontaktar mig så fort som möjligt. Den närmsta veckan kommer jag att höra av mig dagligen för att få en försäkran om att skoldagen varit bra och i slutet av veckan kan vi komma överens om hur tät kontakt vi fortsättningsvis behöver ha. Så här bör ett samtal med mobboffret se ut enligt Olweus. 23

24 Allvarliga individuella samtal med mobbare som mobbat ett passivt offer. Då man har kartlagt situationen och man vet att det förekommer mobbning ska läraren ha samtal med den eller de som mobbar, så fort som möjligt. I de här exemplen utgår vi från att mobbare och offer går i samma klass, vilket är det vanligaste. Då man ska ha samtal med mobbare är det bra att vara två för att markera allvaret och för att den här formen av samtal ibland kan vara svåra att hantera. Om mobbaren och mobboffret får i olika klasser ska givetvis klassföreståndaren/mentorn från mobbarens klass vara med. Man bör organisera samtalen med mobbarna så att man börjar med den som är ledare och så att man tar samtalen i snabb följd efter varandra så att mobbarna inte hinner prata sig samman. Målet så klart att mobbningen ska upphöra omedelbart. Lärare 2 hämtar mobbaren och tar med honom till ett samtalsrum där man kan tala ostört. Där inne väntar Lärare 1. Då alla har satt sig ned plockar Lärare 2 fram penna och papper för att dokumentera det som händer. Så här kan det samtalet gå till: Lärare 1: - Vi vet att det är en del elever i klassen som har uppfört sig illa mot eller mobbat Kalle den sista tiden. Vi vet också att du är en av de här eleverna. Som du vet, accepterar vi inte mobbning på vår skola och vi kommer nu att se till att det blir slut på mobbningen. Vad har du att säga om det? X: - Vet inte. Lärare 1: - Jag har anteckningar här som beskriver vad du har gjort mot Kalle. Anteckningarna bygger på vad lärare och andra elever sett och upplevt. T.ex. kan jag berätta om den gången du var med och knuffade in Kalle i tjejernas omklädningsrum eller den gången då du kallade på vaktmästaren och sade att Kalle förstört vasken på toaletten i omklädningsrummet. Nu frågar jag dig igen. Har du eller har du inte varit med och mobbat Kalle? X: - Det var inte bara jag! Lärare 1: - Det vet vi men nu är det ditt beteende vi talar om. Vi kommer att prata med de andra sedan. X: - Men det var han som började. Han hotade med att berätta för tjejerna att vi snackat skit om dem. Lärare 1: 24

25 - Oavsett vad som hänt är det inte ok att mobba någon och om du anser att Kalle beter sig på ett oacceptabelt sätt mot dig kan du komma till mig och säga det så ska vi vuxna ta upp saken med Kalle. Är det något du kan göra för att förändra situationen? X: - Ja, jag kan sluta med att hålla på. Lärare 1: - Det låter bra och det är ju inte så att vi förväntar oss att du ska bli bästa kompis med Kalle, men du ska låta honom vara i fred. Vi kommer noggrant att följa upp hur det går och om inte mobbningen upphör kommer vi att ta till starkare åtgärder som att du inte får ha rast med övriga eller att du får byta om i vaktmästarens omklädningsrum. Om några veckor kommer vi att sätta oss på det här viset för att kontrollera att mobbningen har upphört. Är det något mer du vill säga? X: - Nej. Lärare 1: - Efter att vi pratat med de andra pojkarna kommer vi att samlas i sal 5 för att kort gå igenom vad vi kommit överens om. Jag kommer att säga till dig då det är dags. Då kan du gå tillbaka till lektionen. Vid sammanfattningsmötet, som sker då man talat med alla misstänkta, klargör man åter igen att mobbningen måste upphöra och att kraftigare åtgärder kommer att sättas in om så inte sker. Tala också om att ett uppföljningsmöte kommer om några veckor. Om mobbningen inte upphör bör man från skolan värdera hur man kan jobba vidare med starkare och mer verkningsfulla åtgärder. 25

26 Bilaga 5. (Olweus samtalsmodell 2) Olweus samtalsmodell 2. Allvarliga individuella samtal med mobbare som mobbat ett provocerande offer. Det individuella samtalet med en mobbare som mobbat ett provocerande mobboffer skiljer sig inte särskilt mycket åt jämfört med ett samtal med ett passivt offer. Dock, skiljer det sig på en punkt och det är då mobbaren eventuellt hävdar att offret håller på eller hur han eller hon kan komma att uttrycka det. Så här kan det låta: Lärare 1: - Jag har anteckningar här som beskriver vad du har gjort mot Kalle. Anteckningarna bygger på vad lärare och andra elever sett och upplevt. T.ex. kan jag berätta om den gången du var med och knuffade in Kalle i tjejernas omklädningsrum eller den gången då du kallade på vaktmästaren och sade att Kalle förstört vasken på toaletten i omklädningsrummet. Nu frågar jag dig igen. Har du eller har du inte varit med och mobbat Kalle? X: - Det var inte bara jag! Lärare 1: - Det vet vi men nu är det ditt beteende vi talar om. Vi kommer att prata med de andra sedan. X: - Men det var han som började. Han håller hela tiden på. Han kallar oss nördar, bögar, töntar, cp-skadad, fetto och en massa andra saker Lärare 1: - Ja, vi vet att Kalle ibland kan ha en del problem med sitt beteende, men det ger dig ingen rätt att mobba honom. Vi ska se vad vi kan göra för att hjälpa Kalle. Du måste i alla fall sluta att mobba honom. Mobbning kan vi inte tolerera, och om du anser att Kalle beter sig på ett oacceptabelt sätt mot dig, kan du komma till mig och säga det så ska vi vuxna ta upp saken med Kalle. Det är inte speciellt vanligt att offret är av provocerande karaktär men i de fall han/hon är det kan man inte bara avfärda mobbarens upplevelse. De här mobboffren har ett provocerande beteende men det legitimerar på intet sätt mobbning av dem. Dessutom blir det ju ännu svårare för dem att uppföra sig om vi tillåter mobbning av dem. 26

27 Bilaga 6. (Åtgärdsprogram) ÅTGÄRDSPROGRAM Nr: DATUM: Namn: Födelsenr: Skola: Skolår: Närvarande: Aktuell situation ur hemmets och skolans synvinkel på organisations-, grupp-, och individnivå (utifrån pedagogisk kartläggning och analys) Styrkor: Att arbeta med: Ytterligare information finns hos rektor/skolsköterska. Detta vill vi uppnå Långsiktiga mål: Delmål: Prioriterat/de delmål: Så här arbetar vi för att uppnå målen (insatser, metoder, läromedel) Organisationsnivå (Ansvarig inom parentes): 27

28 Gruppnivå (Ansvarig inom parentes): Individnivå (Ansvarig inom parentes): Uppföljning och utvärdering: Tid: Plats: Deltagare: Skrivet av: Tagit del: 28

29 Bilaga 7 (Utvärdering av Åtgärdsprogram) UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Nr: Datum: Namn: Född: Skola: Skolår: Närvarande: Hur väl når vi de (prioriterade) delmålen? Hur väl når vi de långsiktiga målen? Hur har åtgärder och ansvarsfördelning fungerat utifrån organistions-, grupp- och individnivå? Nytt åtgärdsprogram upprättas ej. Nytt åtgärdsprogram upprättas vid detta möte. Skrivet av: Tagit del: 29