KVALITETSRAPPORT LBS VARBERG 2015/2016

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT LBS VARBERG 2015/2016

2 Kvalitetsrapport 2015/2016 LBS i Varberg INNEHÅLL KVALITETSRAPPORT... 1 Innehåll... 2 Inledning ledare... 4 Ledare... 4 Grundfakta om LBS VARBERG... 5 Historik, fakta, organisation... 5 Utbildning & erbjudande... 5 Lokaler... 5 Finansiering... 5 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 6 Arbetsformer och pedagogik... 6 Lokaler... 6 Utrustning och läromedel... 6 Skolbibliotek... 7 Schema och skollunch... 7 Elevhälsa... 7 Arbete med särskilt stöd... 7 Studie- och yrkesvägledning... 8 Elevråd och elevinflytande... 8 Skolledning... 8 Personal... 9 Elever... 9 Beskrivning av kvalitetsarbetet: Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen. 10 Målsättning, metoder och uppföljning Nationella kursprov Betygsuppgifter... 10

3 Enkäter Dokumentation Uppföljning och utvärdering Kvalitetsrapport & arbetsplan Fokusområden 2015/ Uppföljning av likabehandlings- och värdegrundsarbetet Beskrivning av insats: Utvärdering av LoV-enkäten Beskrivning av insats: Trygghetskartläggning Beskrivning av insats: Roadshow Beskrivning av insats: Temadagar, föreläsningar och andra aktiviteter Åtgärdande insatser 2016 våra planer Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2015/ Instrumentell kvalitet Funktionell kvalitet Upplevd kvalitet Beslut... 25

4 INLEDNING LEDARE LEDARE LBS Varberg är en stabil skola med lång erfarenhet av att utbilda elever för vidare studier och till samhällsmedborgare. En av de bästa grunderna för varje människa och en förutsättning för lärande är en känsla av trygghet och gemenskap. På likabehandling- och värdegrundsenkäten som gjordes under läsåret svarade 99 % av eleverna att de känner sig trygga i skolan. Detta var ett resultat av personalens och elevernas arbete med att främja de demokratiska värderingar som vår läroplan grundar sig på och en nolltolerans mot diskrimineringar och kränkningar. Hos oss ska alla känna sig välkomna. Jag är också stolt över våra elevers hårda arbete mot att nå målen och personalens arbete med att hjälpa dem framåt. Detta har visat sig genom att 98 % av våra studenter lyckades med att nå sin gymnasieexamen! Arbetet med att skapa de bästa förutsättningarna för våra elever fortsätter och jag ser med förväntan fram mot ytterligare ett läsår som skolledare. Johan Lyckaro, rektor

5 GRUNDFAKTA OM LBS VARBERG HISTORIK, FAKTA, ORGANISATION Det var i Varberg LBS startade år Sedan 1995 har vi bedrivit gymnasie-utbildningar. Skolan ligger en kort promenad från själva stadskärnan i Varberg och våra lokaler är mycket väl anpassade för skolverksamhet. Skolverksamheten leds av rektor Johan Lyckaro och förverkligas av våra skickliga pedagoger och vårt professionella elevhälsoteam samt vår övriga trevliga personal så som skolvärdinna och vaktmästare. UTBILDNING & ERBJUDANDE LBS Kreativa Gymnasiet Varberg erbjuder idag sex kreativa utbildningar baserade på två nationella program. Samtliga utbildningar är studieförberedande och ger grundläggande högskolebehörighet. Eleverna har också möjlighet att genom individuellt val få särskild högskolebehörighet. De utbildningar vi erbjuder är LBS Kreativ Kommunikation (ESEST), LBS Spelgrafik (ESBIL), LBS Grafisk Design (ESBIL) och LBS Musikproduktion (ESMUS), samtliga på det nationella estetiska programmet, samt LBS Systemutveckling (TEINF) och LBS Spelutveckling (TEDES) på det nationella teknikprogrammet. LOKALER Inom ca 1500 kvadratmeter ryms kemisal, teorisalar, musikstudio, musiksal, filmstudio, fotostudio, aula, lobby, kök, serveringsyta, kontor, mötesrum, bibliotek, grupprum samt förrådsutrymmen och arkiv. Förutom en teorisal belägen en halvtrappa upp samt källarens förrådsutrymmen och arkiv en trappa ner är hela skolan belägen på markplan och är handikappanpassade. De ljusa och fräscha lokalerna genomgick omfattande renovering under läsåret 10/11 med resultat att de är väl anpassade och håller hög standard. Kemisalen installerades under läsåret 13/14. FINANSIERING Skolans verksamhet finansieras via kommunalt fastställda bidrag per elev. I enlighet med skollagen 15 kap 17 är utbildningen helt kostnadsfri. Undervisning, läromedel och skollunch på skolan är avgiftsfria. Skolan ser även till att alla typer av aktiviteter är avgiftsfria. Dock förväntas eleverna stå för antecknings- och skrivmateriel själva, även det i enlighet med skollagen.

6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE ARBETSFORMER OCH PEDAGOGIK LBS Kreativa Gymnasiet Varberg bedriver skolverksamhet med kvalitét och kreativitet som ledningsord. Skolan präglas av ett nära samarbete och en nära kontakt mellan elever och lärare, men även mellan elever och skolledning. Som huvudansvarig för det pedagogiska utvecklingsarbetet är det rektor som skapar förutsättningar för, styr och stöttar pedagogerna i detta. Lärarna på skolan är indelade i pedagogiska team och arbetar ämnes- och programöverskridande i kollegialt handledning med att förverkliga de mål som beslutats gemensamt med rektor, att regelbundet och i utvecklingssyfte lyfta och analysera verksamhetsrelevanta frågor kring formativ bedömning och didaktik. Teamen leds av förstelärare med syfte att diskutera, genomföra och utvärdera de fokusområden som beslutats gemensamt i arbetsplanen och att föra vidare innehållet i professionssatsningarna som huvudmannen ansvarar för. I enlighet med uppdraget att varje elevindivid ska utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar har skolan schemalagt 80 minuter utvecklingstid varje vecka. Detta är en resurs under vilken samtliga lärare finns tillgängliga och samtliga elever uppmanas att delta genom att fokusera på det ämne de för tillfället har mest behov, intresse eller utvecklingspotential för. Under läsåret 2015/16 deltar två förstelärare på skolan i en huvudmannasatsning på utbildning i aktionsforskning vid Göteborgs Universitet, kallad Skolutveckling på egna villkor med aktionsforskning som grund. Under pedagogisk utvecklingstid handleds en grupp pedagoger på skolan av förstelärarna för att lokalt driva detta vidare i arbetslagen. LOKALER Skolans lokaler är, efter omfattande renovering och ombyggnation under läsåret 10/11, samt efter ytterligare anpassning för att vara inkluderande för alla, mycket väl anpassade för skolverksamhet. Arkitekturen är genomtänkt och tilltalande och ytorna är anpassade efter de krav som gäller för skolmiljö. UTRUSTNING OCH LÄROMEDEL Vi har utbildningar som kräver uppdaterad utrustning och rektor ser till att investeringar görs löpande för att möta behovet av tekniskt intresserade elever och krav i ämnesplanerna. Varje elev har en laptop anpassad utifrån utbildningens behov och krav. Detsamma gäller all pedagogisk personal. Samtliga klassrum är utrustade med såväl projektor som ljudsystem. Under läsåret görs en pedagogisk satsning på den gemensamma plattformen OneDrive från Microsoft. Kommunikation och inlämningar i olika ämnen görs via levande dokument där både lärare och elever kan kommentera och diskutera progressionen.

7 SKOLBIBLIOTEK Skolbiblioteket har sedan läsåret 13/14 genomgått omfattande omstrukturering gällande katalogisering och utlåning. Det är skolans egna elever på systemutvecklingsutbildningen som genom projekt skapat detta. Biblioteket innehåller förutom läromedel främst skönlitteratur på svenska och engelska, men även facklitteratur inom utbildningarnas område samt tidskrifter. Även en satsning på läromedel inom böcker och skolbibliotek görs under läsåret. SCHEMA OCH SKOLLUNCH Årets schema bygger på undervisningspass om 80 minuter med gemensamma start- och sluttider. För att gynna kreativitet och kvalitét i utbildningarnas profil- och inriktningsämnen ligger dessa kurser, i de fall som gynnas av detta, som dubbelpass, med rast emellan. De gemensamma start- och sluttiderna innebär att skolans samtliga elever och pedagoger har raster och lunch samtidigt, och ofta gemensamt. Detta upplägg har under tidigare läsår visat sig gynna såväl skolans organisation som den psykosociala skolmiljön. ELEVHÄLSA Elevhälsan på LBS Kreativa Gymnasiet Varberg består av rektor på 100 %, specialpedagog på 50 % och skolsköterska på 40 %, vilka finns på plats i verksamheten samt skolläkare, skolpsykolog, kurator och studie- och yrkesvägledare på konsulttjänster, vilka kontaktas utifrån verksamhetens behov. Rektor, specialpedagog och skolsköterska träffas 90 minuter varje vecka för att gå igenom nya anmälningar, pågående utredningar och följa upp åtgärdsprogram. En gång per termin träffas hela elevhälsoteamet där även skolpsykolog, skolläkare och kurator medverkar. Elevhälsan arbetar också utifrån LBS Standard för elevhälsa gällande förebyggande arbete. I år har det förebyggande arbetet bland annat varit ett mentorsstöd utifrån fiktiva elevcase där rutiner och strukturer för stöd har diskuterats. ARBETE MED SÄRSKILT STÖD Skolans specialpedagog har tillsammans med rektor ansvar för utredningar av elevers behov. Han har också en samlad bild av elevernas individuella behov genom överlämningar och utredningar från andra instanser. Specialpedagogen ska också finnas som stöd och handledare till mentor vid upprättande av åtgärdsprogram. Undervisande lärare ska anpassa undervisningen till varje elevindivids enskilda förutsättningar så att samtliga elever har samma möjligheter att nå målen. Om en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som lägst ska uppnås har samtlig personal en anmälningsskyldighet till rektor. I denna orosanmälan ska det framgå vad oron grundar sig i, vilka åtgärder och extra anpassningar som vidtagits på pedagognivå och hur dessa fallit ut samt kompletteras med samlad information om elevens tidigare situation. Utifrån detta underlag bedömer rektor tillsammans med specialpedagog om en utredning ska tillsättas. I många fall bedöms att en handlingsplan ska upprättas för eleven med extra anpassningar inom ramen för undervisningen.

8 Vid en eventuell pedagogisk utredning genomförs denna av specialpedagogen och med den som underlag beslutar rektor om huruvida ett åtgärdsprogram ska upprättas. Om så är det mentor som tillsammans med elev, omyndig elevs målsman samt pedagogisk personal upprättar ett sådant. Specialpedagogen finns med som stöd i processen. Rektor tar sedan ställning kring huruvida de åtgärder som angetts är relevanta, inkluderande, fokuserade på verksamhetens anpassning till elevens situation och behov samt genomförbara inom ramen för verksamhetens undervisning. När åtgärdsprogrammet är godkänt av samtliga parter, samt rektor, presenteras det i sin helhet till all berörd pedagogisk personal och fungerar sedan styrande för undervisningen. STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Vår studie- och yrkesvägledare finns som stöd vid planering av individuella studieplaner, studieinformation av eftergymnasiala studier, CSN samt arbetsmarknadsorientering. Upplägget under läsåret innebär att samtliga elever erbjudas drop in tider utöver klassinformationer. Handledning kring information inom ämnet studie- och yrkesvägledning erbjuds för lärarna under uppstarten av läsåret. Studie- och yrkesvägledare finns på plats under en dag i månaden. ELEVRÅD OCH ELEVINFLYTANDE Undervisande lärare planerar sina kursers undervisning gemensamt med eleverna. Hur detta ter sig kan se olika ut beroende på kursernas utformning och elevernas önskemål, men gemensamt för all undervisning på skolan gäller att eleverna har fått vara delaktiga i dess utformning och planering. LBS Kreativa Gymnasiet Varberg har en elevkår där alla klasser erbjuds representation utifrån frivillighetsprincipen. Elevkåren träffas varje vecka och behandlar frågor av varierad karaktär. Elevkåren är en demokratisk organisation och är till skillnad från ett elevråd självständiga från skolan med en egen styrelse, stadgar, och årsmöten. De driver gemenskapsprojekt, är med och utformar ordningsregler och deltar i skolans arbete med likabehandling och värdegrundsfrågor. SKOLLEDNING Rektor Johan Lyckaro leder skolan och har det yttersta ansvaret för verksamheten. Till sin hjälp har han administratör Johan Sigvardsson. Med grund i de mål och riktlinjer som finns för verksamheten fattar rektor beslut gällande läsårets riktning, som delges all personal och tillsammans driver vi skolutveckling och pedagogisk utveckling.

9 För att bedriva systematiskt kvalitetsarbete genomför rektor kontinuerligt klassrumsbesök, utvärderingar och analyser av resultat, samt medarbetarsamtal och resultatsamtal för att nå uppsatta mål. PERSONAL Skolans personal består av 17 personer där förutom 12 lärare även rektor, specialpedagog/administratör, skolsköterska, vaktmästare och skolvärdinna fördelade på 10 heltidstjänster och 7 deltidstjänster. Av lärarna är nio legitimerade, tre under behörighetsgivande utbildning och en som är obehörig. Rektor läser på Rektorsprogrammet vid Göteborgs Universitet. Alla behöriga pedagoger har tagit ut sin legitimation. Könsfördelningen är 11 män och 6 kvinnor. ELEVER Vid läsårets slut gick 154 elever på skolan varav 104 killar och 50 tjejer. De var fördelade enligt följande: Nationellt program LBS Program Nationell inriktning År 1 År 2 År 3 Estetiska programmet LBS Spelgrafik Bild och formgivning (ESBIL) Estetiska programmet LBS Grafisk Design Bild och formgivning (ESBIL) Estetiska programmet LBS Media Estetik och media (ESEST) Estetiska programmet LBS Musikproduktion Musik (ESMUS) Teknikprogrammet LBS Spelutveckling Design och produktutveckling (TEDES) Teknikprogrammet LBS Systemutveckling Informations- och medieteknik (TEINF) Totalt Eftersom skolan inte har fyllt sina utbildningsplatser har eleverna som blivit antagna haft relativt stora skillnader i sina ingående meritvärden.

10 BESKRIVNING AV KVALITETSARBETET: UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN MÅLSÄTTNING, METODER OCH UPPFÖLJNING Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål med utgångspunkt i läroplanen. Arbetet utgår från en lägesbedömning och avslutas med en resultatutvärdering. Däremellan följer vi regelbundet upp arbetet och samlar in den dokumentation som bildar underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierar nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Lägesbedömningen, uppföljningen och resultatutvärderingen görs ur flera perspektiv och i flera forum. Hos skolledning, lärarlag, arbetsgrupper, elevråd, klasser och föräldrar. Arbetsprocessen bidrar till en systematik i kvalitetsarbetet och ett säkerställande att vi gör rätt saker. Samtidigt ger processen utrymme för att uppmärksamma sådant som sker spontant på skolan med målen i fokus. Allt underlag i kvalitetsarbetet samlas på ett och samma ställe på skolan i en dokumentationspärm/serverutrymme. På så vis kan vi följa arbetet och ha grepp om hur arbetet utvecklas under året och över tid. NATIONELLA KURSPROV Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas i resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i den samlade bedömningen. BETYGSUPPGIFTER Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i den samlade bedömningen av verksamhetens måluppfyllelse mot slutet av kvalitetsrapporten. ENKÄTER Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en övergripande elevenkät som bland annat mäter nöjdhet och trivsel, skolenkäter och undervisningsutvärderingar. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna

11 upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras i resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i avsnittet där den samlade bedömningen om verksamhetens måluppfyllelse redovisas. DOKUMENTATION Underlag och anteckningar till de insatser som görs inom ramen för kvalitetsarbetet under läsåret sparas på skolans gemensamma server. Under juni månad sammanställs detta material sedan gemensamt och dokumenteras i form av denna kvalitetsrapport. Utöver detta dokumenteras den dagliga verksamheten genom kommentarer och fotografier på LBS hemsida och på skolans sida på Facebook. Detta för att ge allmänheten och i synnerhet föräldrar möjlighet att ta del av den dagliga verksamheten på skolan. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Kvalitetsarbetet och resultaten av skolans utvecklingsarbete följs upp och utvärderades kontinuerligt under läsåret, samt vid läsårets slut. Utgångspunkter för utvärderingarna är skolans arbetsplan, undervisningsutvärderingar, enkäter och resultat i form av betyg och betygsprognoser. I januari månad ägnar också en dag till gemensam halvtidsutvärdering där vi tillsammans går igenom skolans resultat i relation till verksamhetens mål. Mot slutet av våren ägnas två heldagar till utvärderingsseminarium. Då träffas elevrådet, lärarna och skolledningen för att diskutera och analysera skolans samlade resultat och kvalitetsutveckling ur olika perspektiv. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, undervisningsutvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. KVALITETSRAPPORT & ARBETSPLAN Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse näsa läsår.

12 FOKUSOMRÅDEN 2015/2016 FOKUSOMRÅDE 1: ÅTERKOPPLING Fokusområdets bakgrund & motiv: I både undervisningsutvärderingar och elevundersökningar från förra läsåret visade resultaten att eleverna inte tycker att lärarna har den regelbundenheten kring återkoppling som de önskar. På påståendet Läraren har regelbunden kontakt med mig om hur det går för mig och hur jag kan utvecklas ännu mer i undervisningsutvärderingarna som gjordes så tycker 78 % att det stämmer. I elevenkäten från läsåret 14/15 tycker 73 % att påståendet Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet stämmer. Mål och syfte: Målet för läsåret 15/16 var att Andelen elever med gymnasieexamen ska vara i nivå med snittet i riket. Minst 80 % av eleverna ska vid kursens slut uppge att lärarna har informerat dem om hur det går i skolarbetet. Läroplanskoppling: Läraren ska; - Fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna.. (LGY 11: Bedömning och betyg kap 2.5) Metod och genomförande: Metod 1: OneDrive: Under höstterminen påbörjades ett arbete med en ny plattform för återkoppling och kommunikation; OneDrive. Plattformen gav möjligheter att samla all inlämning, återkoppling och kommunikation på ett ställe som dessutom gav möjligheten att spara all information på webben och att se elevernas progression och utveckling i realtid. Metod 2: Lärande matriser I arbetslaget med ledning av rektor så startades ett arbete med att konkretisera och tolka kunskapskraven för att göra dem mer tillgängliga för eleverna och i förlängning skapa förutsättningar för högre måluppfyllelse och ett större ansvarstagande hos eleverna för sitt eget lärande. Uppföljning & utvärdering:

13 Fokusområdet följdes upp genom examensprognoser, betygsresultat samt genom analyser av undervisningsutvärderingar och elevundersökning som genomfördes under året. I arbetslaget fördes en diskussion löpande under året kring arbetet med nya lärplattformen samt gruppvis i arbetet med att konkretisera och tolka kunskapskraven. Resultat: Vid läsårsslut kunde konstateras att andelen elever som tog gymnasieexamen gått från 83 % till 98 %. Detta innebar för skolan att en av 45 elever inte klarade kraven för att få en gymnasieexamen. Snittet för riket var för % (se diagram 1 i resultatbilagan). Vidare kunde man i elevundersökningen för LÅ15/16 se att eleverna i högre grad än tidigare ansåg att lärarna informerade dem om hur det går i skolarbetet (76 % jämfört med 73 % för LÅ14/15 se diagram 16 i resultatbilagan). Dock kunde man se i undervisningsutvärderingar en minskning av elevernas upplevelse av hur regelbunden kontakt lärarna har med dem om hur det går i skolarbetet (LÅ15/16: 71 %, LÅ14/15: 78 % se diagram 18 i resultatbilagan). Slutsatser: Med bakgrund av det arbete som bedrivits inom ramen för fokusområdet kunde konstateras att de insatser som gjorts haft reell effekt på måluppfyllelsen och elevernas upplevelse av hur de tycker att lärarna informerar dem om hur det går i skolarbetet. Dock fanns en skillnad i resultatet från elevundersökningen som gjordes i februari och i undervisningsutvärderingen som gjordes i april. Bidragande faktorer till detta kan vara att en del kompabilitetsproblem påstöttes i arbetet med OneDrive vilket gjorde att flera olika system behövdes för att sköta inlämningar, återkoppling och kommunikation med eleverna och systematiken blev svår att upprätthålla. FOKUSOMRÅDE 2: GEMENSAM STRUKTUR FÖR KOLLEGIALT LÄRANDE Fokusområdets bakgrund & motiv: Resultatet från medarbetarundersökningen som gjordes under förra läsåret visade på ett behov av ett gemensamt arbetssätt för att minskade den arbetsrelaterade stressen. Ett gemensamt arbetssätt och ett gemensamt förhållningsätt till skolans uppdrag genererar även positiva effekter för eleverna i form av tydligare arbete med extra anpassningar, återkoppling, trygghet, bedömning och högre måluppfyllelse. Mål och syfte: Målet för läsåret 15/16 var att

14 Andelen elever med gymnasieexamen ska vara i nivå med snittet i riket. 100 % av eleverna ska vid läsårets slut uppge att de känner sig trygga på skolan. Medarbetarna i högre utsträckning ska uppleva ett väl fungerande samarbete som gynnar elevernas lärande. Läroplanskoppling: Läraren ska; - Samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen. Alla som arbetar i skolan ska; - Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. (LGY 11: Kunskaper kap 2.1) Metod och genomförande: Metod 1: Gemensam mötestid med fokus på pedagogisk utveckling: Under höstterminen avsattes tid utöver den ordinarie mötestiden med fokus på pedagogisk utveckling. Under denna tid skulle inte frågor som rör den dagliga verksamheten diskuteras men istället våra fokusområden för läsåret samt pedagogisk utveckling. Metod 2: Uppdelning i Lärande Team : Arbetslaget som består av 12 pedagoger delades upp i två Lärande Team under ledning av två förstelärare. Detta för att underlätta pedagogiska samtal och kollegialt samarbete i mindre grupper. Metod 3: Medverkande i satsningen Skolutveckling på egna villkor med aktionsforskning som grund i samarbete med Göteborgs Universitet. De två förstelärarna på skolan deltog under läsåret i huvudmannens samarbete med Göteborgs Universitet som hette Skolutveckling på egna villkor med aktionsforskning som grund. Avsikten med utbildningen var att säkra ett långsiktigt kvalitetsarbete byggt på ett distribuerat ledarskap inom den lokala organisationen. De två förstelärarna skulle förberedas för att tillsammans med kollegor ta tag i den egna organisationens utvecklingsområden. Temat för det lokala arbetet var Formativ återkoppling med digitala verktyg. Uppföljning & utvärdering: Fokusområdet följdes upp genom examensprognoser, betygsresultat samt genom analyser av undervisningsutvärderingar och elevundersökning som genomfördes under året.

15 Resultat: Vid läsårsslut kunde konstateras att andelen elever som tog gymnasieexamen gått från 83 % till 98 %. Detta innebar för skolan att en av 45 elever inte klarade kraven för att få en gymnasieexamen. Snittet för riket var för % (se diagram 1 i resultatbilagan). Vidare kunde man i elevundersökningen för LÅ15/16 se att eleverna till 99 % upplever att de känner sig trygga på skolan. Samma siffra gällde för läsåret 14/15 (se diagram 14 i resultatbilagan). I medarbetarundersökningen kunde man se en förbättring på påståendet Vi har ett väl fungerande samarbete mellan arbetslag som gynnar elevernas lärande (LÅ15/16: 8,6 jämfört med LÅ14/15: 8,4). I samma undersökning kunde man se en ökning av resultatet på påståendet På min arbetsplats delar vi med oss av vår kunskap till varandra (LÅ15/16: 7,8 jämfört med LÅ14/15: 7,4). Även påståendet Jag upplever att jag har stöd av mina kollegor i min yrkesutveckling fick ett bättre resultat (LÅ15/16: 8,9 jämfört med LÅ14/15: 8,7). Slutsatser: Med bakgrund av det arbete som bedrivits inom ramen för fokusområdet kunde konstateras att de insatser som gjorts haft reell effekt på måluppfyllelsen och elevernas upplevelse av trygghet samt medarbetarnas upplevelse av samarbete för att gynna elevernas lärande. Samarbetet med Göteborgs Universitet gav utvecklingsarbetet en forskningsbaserad tyngd och den beprövade erfarenheten som delades i Lärande Teamen gav resultat som gynnade hela arbetslagen och i förlängningen även eleverna.

16 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETET BESKRIVNING AV INSATS: UTVÄRDERING AV LOV-ENKÄTEN Typ av insats samt syfte och mål: Genomgång samt utvärdering av LoV-enkäten tillsammans med skolans pedagogiska personal. Resultatet analyserades även nedbrutet på årskurs och inriktning. Elevenkäten ger en inblick i hur väl det dagliga värdegrundsarbetet fungerar i praktiken, vilket hjälper oss att identifiera vad som kan förbättras och utvecklas. Utvärdering: Resultatet liknade till stora delar 2014 års resultat, där avvikelserna från fjolårets resultat höll sig inom ett par procentenheter. Det blev således svårt att identifiera någon enskild förklaringsfaktor när variationerna var så pass små. Vi kunde däremot se att en klass utmärkte sig negativt när det gällde hur eleverna uppträder mot varandra, vilket kommer resultera i en främjande åtgärd under Under utvärderingen framkom även en önskan om att kartlägga vad eleverna lägger i begreppet trygghet. Genom kartläggningen hoppas vi kunna identifiera vad som ligger bakom siffrorna i enkäten, vilket hjälper oss att sätta fingret på verksamhetens styrkor och utvecklingsområden när det gäller likabehandling och värdegrundsarbetet. BESKRIVNING AV INSATS: TRYGGHETSKARTLÄGGNING Typ av insats samt syfte och mål: Syftet var att kartlägga vad eleverna förknippar med begreppet trygghet. Under ett par år har skolan fått goda resultat i LoV-enkäten när det gäller elevernas upplevda trygghet. I LoV-enkäten definieras eller preciseras inte begreppet, vilket gör det svårare att dra några säkra slutsatser om vad som ligger bakom att eleverna upplever att de är trygga på skolan. Ur detta uppkom en önskan inom personalgruppen att göra en trygghetskartläggning. Vår förhoppning var att undersökningen skulle resultera i att vi får större kännedom om verksamhetens styrkor och/eller brister. Undersökningen utformades tillsammans med eleverna i årskurs 1. I undersökningen kartlades två saker; 1: vad eleverna förknippar med begreppet trygghet samt 2: om eleverna ser någon anledning till att tryggheten skulle kunna förändras till det sämre framöver. Utvärdering: Undersökningen gav följande resultat: Vad tycker du bidrar till att skapa trygghet på skolan? Elevernas svar Antal omnämnanden Lärarna är mer än bara lärare 26 Frukost 1 Inga obehöriga får vistas i skolans lokaler 6

17 Rastaktiviteter 1 Personal vistas i korridorer 6 Låsta ytterdörrar från klockan 15:00 3 Elever uppträder med respekt mot varandra 23 Elever får stort ansvar alt. stor frihet 5 Små klasser 2 Liten skola (få elever, alla känner alla) 67 Gemensamma aktiviteter 4 Öppna klassrum 2 Bra information vid tillfälliga schemaförändringar 1 Fräscha lokaler 1 Skolans personal ingriper vid incidenter 6 I tabellen har elevernas svar kategoriserats efter vad som framkom i fritext. Det är tre typer av svar som utmärker sig: Lärarna är mer än bara lärare Elever uppträder med respekt mot varandra Liten skola (få elever, alla känner alla) Mycket av det som framkom var sådant som vi hade på känn sedan tidigare och det finns anledning att tro att det finns ett samband mellan de tre mest omnämnda svaren. Vi tar även med oss att en del elever fäster vikt vid att vi har infört en ny policy som innebär att inga utomstående (t.ex. elever från andra skolor eller kompisar) får vistas oanmälda i skolans lokaler samt att det uppskattas att personal vistas i skolans öppna ytor. BESKRIVNING AV INSATS: ROADSHOW Typ av insats samt syfte och mål: Roadshowen genomfördes under v och omfattade samtliga klasser. Insatsen är både motverkande och förebyggande. Det motverkande ligger i att elever som upplever sig kränkta och illa behandlade uppmanas att göra anmälan till personal så att incidentrapport kan upprättas och åtgärder vidtas. Det förebyggande ligger i att eleverna ges möjlighet att kommentera resultatet och ge sina synpunkter på hur LoV-arbetet fortskrider. På så sätt får vi större kännedom om vad som behöver förbättras för att skolan ska nå sin vision. Roadshowen är också ett led i att öka elevdelaktigheten i LoV-arbetet. Målet är att eleverna ska uppleva att skolan värdesätter både deras svar i LoV-enkäten och deras kommentarer under roadshowen. Det är även av yttersta vikt att elevernas kommentarer hörsammas för att

18 de ska känna förtroende för skolans värdegrundsarbete, vilket är en del av skolans vision (se punkt 2). Utvärdering: Vad som framkom under Roadshowen redogörs för i Trygghetskartläggning samt Kartläggning av risker i verksamheten 2015 BESKRIVNING AV INSATS: TEMADAGAR, FÖRELÄSNINGAR OCH ANDRA AKTIVITETER Typ av insats samt syfte och mål: Under året som gått har skolan anordnat temadagar, föreläsningar och schemabrytande aktiviteter med anknytning till LoV-arbetet. Vi har haft en temadag då b.la. EXPO besökte skolan och föreläste om Vi och demtänkande. Insatsen var främjande och syftade till att öka elevernas kännedom om detta tema. Vi har även anordnat schemabrytande aktiviteter (kick-off, fotbollsturnering & ishockeyturnering) för att främja sammanhållningen på skolan. Utvärdering: Gensvaret hos eleverna har överlag varit positivt och vi planerar att genomföra fler liknande aktiviteter under ÅTGÄRDANDE INSATSER 2016 VÅRA PLANER A) Skolans åtgärdande arbete kopplat till trakasserier och diskriminering Likabehandlingsplan Insats: Lärande Team Syfte och mål: LoV-frågor kommer bli en del av skolans satsning på Lärande Team. Inom ramen för Lärande Team kommer LoV-frågor att lyftas och diskuteras inom kollegiet. Idén med Lärande Team är att kollegiet ska utvecklas genom varandra. När det gäller att utveckla LoV inom ramen för Lärande Team handlar det således om att sätta fingret på kollegiets och enskilda lärares styrkor men även att identifiera områden där vi som kollegium och enskilda lärare kan utvecklas. Konkret handlingsplan: Onsdagsmötena är avsatta för att driva arbetet vidare med Lärande Team. Vid några dessa tillfällen kommer LoV-frågor stå i centrum. Hur och när insatsen ska utvärderas: Insatsen som helhet utvärderas i samband med utvärderingsdagen efter HT2016.

19 Insats: Återkoppling till personal, och gemensam analys av resultatet från trygghetsundersökningen Syfte och mål: Att delge personalen det som framkommit från LoV-samordnares trygghetsundersökning. Undersökningen genomfördes under november Tanken är att analysera resultatet och ta ställning till hur det kan användas för att utveckla verksamheten i en positiv riktning. Konkret handlingsplan: Sker på den första studiedagen under vårterminen Hur och när insatsen ska utvärderas: Utvärderas tillsammans med LoV-enkäten B) Skolans åtgärdande arbete kopplat till kränkande behandling Plan mot kränkande behandling. Insats: Temadagar Syfte och mål: Under fjolåret anordnades ett par temadagar. Gensvaret från såväl elever som personal har varit positivt. Vi har bestämt att temadagar även kommer vara en särskild del av LoV-arbetet Vi har som förslag att anordna en temadag om HBTQ-frågor och en om språkbruk. Konkret handlingsplan: Under kalenderåret genomföra två temadagar. Hur och när insatsen ska utvärderas: Mentorer utvärderar tillsammans med eleverna vid dagens slut. Personalen utvärderar temadagen vid nästkommande studiedag. Insats: Lärande Team Syfte och mål: LoV-frågor kommer bli en del av skolans satsning på Lärande Team. Inom ramen för Lärande Team kommer LoV-frågor att lyftas och diskuteras inom kollegiet. Idén med Lärande Team är att kollegiet ska utvecklas genom varandra. När det gäller att utveckla LoV inom ramen för Lärande Team handlar det således om att sätta fingret på kollegiets och enskilda lärares styrkor men även att identifiera områden där vi som kollegium och enskilda lärare kan utvecklas. Konkret handlingsplan: Onsdagsmötena är avsatta för att driva arbetet vidare med Lärande Team. Vid några dessa tillfällen kommer LoV-frågor stå i centrum. Hur och när insatsen ska utvärderas: Insatsen som helhet utvärderas i samband med utvärderingsdagarna VT2017.

20 SAMLAD BEDÖMNING AV SKOLANS MÅLUPPFYLLELSE 2015/2016 INSTRUMENTELL KVALITET. Undervisning Under hösten genomförde Skolinspektionen en enkät med våra elever i årskurs 2 inför sin tillsyn. Totalt besvarade elever undersökningen på 1704 skolenheter i landet. Värdena som redovisas är indexvärden där ett högt värde indikerar en positiv uppfattning. Värdena sträcker sig från På samtliga punkter låg LBS Varberg över genomsnittet men några rubriker särskilde sig. Till exempel Anpassning efter elevens behov 8,1 mot 6,9, Argumentation och kritiskt tänkande 8,2 mot 6,7, Grundläggande värden i undervisningen 8,2 mot 6,3, Delaktighet och inflytande 8,0 mot 5,9 och Trygghet 9,1 mot 8,4 (se diagram 19 i resultatbilagan). Om vi tittar på elevenkäten som genomfördes under läsåret samt underundervisningsutvärderingar som genomfördes under både höstterminen 2015 och vårterminen 2016 så kan vi se några områden där det finns utvecklingsbehov. Både på påståendena Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan och Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet finns det utrymme för förbättring. På frågan om hur lärarna informerar eleverna om skolarbetet så ökar andelen positiva från 73% till 76% (se diagram 16 i resultatbilagan). Vi ser också att andelen positiva på påståendet om arbetsro minskat från 75% till 74% (se diagram 15 i resultatbilagan). Undersökningarna visar att det behövs ett behov att fortsätta utveckla vårt arbete med effektiv återkoppling och att skapa arbetsro i undervisningen. Den gemensamma analysen visar att arbetet med olika lärplattformar har skapat förvirring om var återkoppling ska ske samt att avsaknad av behöriga vikarier tillsammans med en hel del sjukfrånvaro hos pedagogerna har skapat en minskad arbetsro hos eleverna. Som en del av arbetet med studiero så kommer vi att under nästa läsår ta hjälp av studie- och yrkesvägledare för att stärka elevernas målbilder samt att aktivt arbeta med studieteknik under regelbundna schemalagda pass. En övergång till ett nytt gemensamt system för administration, undervisning, kommunikation och återkoppling vilket vi tror stärker skolan i ett gemensamt och likvärdigt arbete med återkopplingen. I arbetet inför övergången till det nya systemet kommer vi även att arbeta med lektionsplanering vilket kommer att underlätta för ett eventuellt framtida behov av vikarier. Trygghet och studiero

21 Tryggheten på skolan är fortsatt hög. Elevenkäten visar på positiva resultat jämfört med föregående läsår. På påståendet Jag vet vart jag ska vända mig om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan ökar resultatet från 98 % till 99 %. På påståendet att Jag har förtroende för att skolan tar tag i situationen om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan är resultat samma som föregående år 97 %. Den totala upplevelsen av trygghet på skolan är stabil på höga 99 % (se diagram 14 i resultatbilagan). Vi ser skolan storlek och vårt relationella förhållningssätt som anledningar till den höga upplevelsen av trygghet. Som beskrivet under rubriken undervisning så finns det utvecklingsbehov kring studieron. Under hösten kommer vi att fortsätta att fördjupa vår förståelse kring vad eleverna menar med studiero och hur vi kan förbättra den. Redan inplanerade åtgärder finns under rubriken Undervisning. Likvärdig bedömning Under läsåret har vi genomfört nationella prov i engelska 5, engelska 6, matematik 1b, matematik 2c, matematik 3c, svenska 1 och svenska 3. Sammanlagt genomfördes 191 prov. Resultatet visar en högre andel elever som lika kursbetyg jämfört med provbetyg; 57 % jämfört med 51 % föregående läsår. Vad som särskiljer sig är svenska 3 där 78 % fick samma kursbetyg som provbetyg jämfört med 21 % föregående läsår. I alla matematikkurserna som även genomfört nationella prov så har ingen fått lägre kursbetyg än provbetyg utan övervägande del har istället fått ett högre kursbetyg. Detta menar matematiklärare på skolan beror på en större möjlighet att visa på kunskaper utanför provsituationen samt att alla delar av kursens innehåll inte mäts genom nationella prov. Klagomål Inga klagomål har uppkommit till skolan och Skolinspektionens beslut efter tillsynen var helt utan anmärkningar. Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning Skolan har under läsåret upprättat nio åtgärdsprogram. Åtgärder varierar i omfattning och karaktär. Under läsåret genomförde rektor inom ramen för rektorsutbildningen en kartläggning om det finns en samsyn kring extra anpassningar. Kartläggningen visar att det finns ett behov av en samsyn kring vad extra anpassningar innebär samt ett forum för att diskutera och utvärdera lärarnas erfarenheter. Arbetet med att skapa en samsyn fortsätter under nästa läsår och inom ramen för rektorns utbildning på rektorsutbildningen.

22 Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete Elevhälsoteamet träffas en gång i veckan och diskuterar både aktuella elever samt det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Som en riktad insats med fokus på det förebyggande arbetet har även skolläkare, skolpsykolog och kurator deltagit i en temadag kring ett utvärderande arbete och planerande arbete inför läsåret 16/17. Alla som medverkar i skolans lokala elevhälsoteam deltog i en huvudmannasatsning under hösten i elevhälsans hälsofrämjande- och förbyggande arbete, kallad Elevhälsans dag. Arbetet med att tidigt fånga upp elevers studiesvårigheter gjordes genom en blankett som skickades hem till blivande ettor. Om eleven markerat i blanketten att de tidigare haft studiesvårigheter som gjordes ett efterföljande samtal med specialpedagogen. Elevhälsoteamet har även infört en veckovis systematisk informationspunkt på måndagsmötena där de informerar om arbetet som pågår. Interngranskning/Tillsyn (Skolinspektionen) Både en interngranskning och en tillsyn från Skolinspektionen har genomförts under läsåret. Resultatet av Skolinspektionens tillsyn var helt utan anmärkningar medan det fanns en del utvecklingsområden i rapporten från interngranskingen. Bland annat ansågs att lärarna på skolan kan arbeta mer med att samverka kring elevernas utbildning och de examensmål som gäller kring respektive program. Vidare tycker interngranskarna att struktur, former, systematik samt mål med det kollegiala lärandet kunde utvecklas något även om nivån redan var god. Även arbetet med studie- och yrkesvägledare samt skolbiblioteket kunde utvecklas och bli tydligare. Kreativitet Enligt elevundersökningen på påståendet Jag upplever att min utbildning på LBS ökar min kreativa förmåga så svarade ett 82% positivt. Detta är goda siffror som inte har något jämförelsetal från tidigare läsår. Arbetet med att introducera en ny kreativ process har genomfört i en workshop med samtliga lärare på skolan. Under kommande läsår kommer processen att introduceras för eleverna i främst inriktningen Kreativ Kommunikation. En av två förstelärare under kommande läsår har som mål med sin karriärtjänst att implementera det nya arbetssättet i kollegiet samt att utvärdera arbetet och planera det fortsätta arbetet.

23 FUNKTIONELL KVALITET Kunskaper Under läsåret har LBS Varberg arbetat aktivt med examensprognoser där fokus har varit att ge alla elever möjlighet till en högskoleförberedande examen. Resultatet visar en ökning av andelen elever med gymnasieexamen från 83 % för läsåret 14/15 till 98 % för detta läsår. Detta att jämföra med snittet för riket 2015 som var 88,7 %. Framgångsfaktorerna har varit arbetet med prognoser och prioriteringar för de elever som riskerade att inte uppnå examen (se diagram 1 i resultatbilagan). Den genomsnittliga betygspoängen för samtliga av våra elever sjunker något från 92 % andel minst godkända betyg till 90 % (se diagram 8 i resultatbilagan). En betydande del av F-betygen tilldelas sjukskrivna elever på estetiska programmet samt elever med hög frånvaro som inte varit skolrelaterad. Frånvaron är något som elevhälsan kommer att arbeta vidare med som en del av sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete under kommande läsår. Betyg & bedömning I elevundersökningen för läsåret ser vi en ökning av överrensstämmelsen på påståendet att Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet från 73 % för läsåret 14/15 till 76 % för detta läsår. Vårt arbete med fokusområdet Återkoppling har gett resultat men dock ser vi en minskning på bland annat påståendet Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen, 78 % jämfört med 82 % för läsåret 14/15 (se diagram 16 i resultatbilagan). Detta gör att vi under kommande läsår kommer att arbeta med bedömningsmatriser i högre utsträckning samt att tolka och konkretisera kunskapskraven för att göra dessa tydligare för eleverna. Normer & värden Under hösten genomfördes en likabehandling- och värdegrundsenkät som skattar huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, om de har förtroende för om man tar tag i situationen om de upplever kränkningar på skolan, att de har fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete samt om de vet vart de ska vända sig om de upplever kränkningar på skolan. Resultatet visar en ökning av andelen elever som fått information om LoV-arbetet från 96 % till 97 % och hur många som vet vart de ska vända sig om de upplever kränkningar från 98 % till 99 %. Resultatet är fortsatt högt och i nivå med föregående läsår på påståendena om förtroendet för att skolan tar tag i situationen med kränkningar på 97 % samt andelen elever som känner sig trygga på skolan på 99 % (se diagram 14 i resultatbilagan). Efter LoV-enkäten genomförde LoV-samordnaren på skolan tillsammans med elever i årskurs 1 en trygghetskartläggning med syfte att kartlägga vad eleverna förknippar med begreppet trygghet. Bland fritextsvaren blev tre kategorier av svar särskilt utmärkande: 1. LBS Varberg är en liten skola där alla känner alla

24 2. Lärarna är mer än bara lärare 3. Elever uppträder med respekt mot varandra Arbetsliv och samhälle Skolan har under läsåret arbetat med externa samarbetspartners för att informera om utbildningar inom elevernas inriktningar utomlands. Representanter från Media Design School i Auckland, NZ tillsammans med en svensk tidigare elev besökte skolan för att informera om deras utbildningar. Även svenska representanter som hjälper eleverna med ansökningar var då på plats. Detta samarbete kommer att fortsätta under läsår. Vår studie- och yrkesvägledare Cecilia har haft föredrag om möjligheter och förutsättningar för vidare studier samt informerat om högskoleprov och hur man skriver CV för framtida anställningar. LO-distriktet i Västsverige har varit på skolan och informerat elever i årskurs 1 om rättigheter på arbetsplatser vad gäller sommarjobb och elever i årskurs 2 och 3 om kollektivavtal och arbetsmarknaden. Elevernas ansvar och inflytande Resultat visar att eleverna i högre utsträckning än tidigare tycker att personalen tar hänsyn till vad eleverna har för synpunkter. I elevundersökningen är siffrorna 89 % jämfört med 86 % för läsåret 15/16 (se diagram 15 i resultatbilagan). Dock ser vi en nedgång i resultatet på påståendet om att Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer där årets siffror är 74 % jämfört med 79 % för läsåret 15/16 (se diagram 16 i resultatbilagan). Detta föranleder en insats som närmare beskrivs i kapitlet Beslut om fokusområden för nästa läsår. UPPLEVD KVALITET Upplevelsen av nöjdhet, rekommendationsgrad och trivsel är fortsatt höga, både i jämförelse med LBS som organisation och med Academedias alla gymnasieskolor, även om resultaten går ned något i jämförelse med tidigare läsår. Nöjdheten på LBS Varberg ligger på ett index som är 78 (jmf med LBS 68 och Academedia 64). Rekommendationsgraden ligger på 85 % (jmf med LBS 73 % och Academedia 66 %) Slutligen ligger siffrorna för trivsel på 92 % (jmf med LBS 84 % och Academedia 77 %) (se diagram 17 i resultatbilagan). Elevernas egna förklaringar till den höga trivseln och rekommendationsgraden är det nära förhållningssättet mellan personal och elev. Detta skapar också en trygghet som gör att eleverna trivs. Nöjdhet går ner något och insatser inom återkoppling till nästa läsår hoppas vi kunna öka elevernas nöjdhet.

25 BESLUT Den samlade bedömningen är att LBS Varberg är en skola där utvecklingen mot målen går stadigt framåt. Värt att nämna är andelen elever som klarade en gymnasieexamen, den upplevda tryggheten på skolan och resultatet av Skolinspektionens tillsyn som var utan anmärkningar. Dock finns det områden som kan förbättras. Ett av dem är det dagliga arbetet med återkoppling som kommer att vara ett fortsatt fokusområde under nästa läsår. Fokusområde LÅ16/17: Återkoppling Fokusområdets bakgrund & motiv: I elevundersökningen som gjordes under VT2016 minskade resultatet på påståendena Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet och Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. Även om LBS Varberg ligger över LBS totala siffror så är det en indikation på att återkopplingsarbetet behöver stärkas. Läroplanskoppling: Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna. (LGY11 kap 2.5 betyg och bedömning) Mål för fokusområdet: Målet är att samtliga elever ska nå kunskapskraven för E i sina kurser samt att öka elevernas upplevelse av påståendena Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet och Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen i vår elevundersökning. Metoder: Via den nya lärplattformen Schoolsoft kommer kursmatriser tillsammans med formativa kommentarer att användas för att stimulera eleverna till ökad motivation, ansvar och måluppfyllelse. Uppföljning & utvärdering: Vid fyra fastställda tillfällen under läsåret kommer matriser och kommentarer att uppdateras gemensamt vid klassöversikter där alla elever diskuteras utifrån prognoser och extra anpassningar. I elevundersökningen för läsåret 2016/2017 görs en uppföljning under rubriken Undervisning för att undersöka om elevernas upplevelse av återkoppling har förbättrats. Redovisning: Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2016/2017 års kvalitetsrapport.

26 RESULTATBILAGA Kvalitetsrapport 2015/2016 LBS Varberg

27 Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p).

28 Diagram 1 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (per program) 100,0% 90,0% 89,3% 95% 93% 100% 98% 95% 91% 91% 88,0% 88,7% 88,7% 83% 83% 88% 91% 80,0% 70,0% 67% 60,0% 50,0% 40,0% Rikssnitt 2015* ,0% 20,0% 10,0% 0,0% ES TE Skolan totalt LBS totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec På skolnivå och huvudmannanivå anges ett viktat rikssnitt för ES och TE hämtat från SIRIS

29 Diagram 2 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (per studieväg) 100% 90% 80% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 93% 88% 83% 79% 100% 98% 91% 83% 70% 67% 71% 60% 50% 40% 43% % 20% 10% 0% ESBIL ESEST ESMUS TEDES TEINF Skolan totalt

30 Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen.

31 Diagram 3 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 14,4 14,3 13,7 14,2 15,1 14,6 13,9 14,1 13,9 14,1 13,7 13,2 13,0 13,6 13,7 12,0 10,0 8,0 11,6 Rikssnitt 2015* ,0 4,0 2,0 0,0 ES TE Skolan totalt LBS totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec På skolnivå och huvudmannanivå anges ett viktat rikssnitt för ES och TE hämtat från SIRIS

32 Diagram 4 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (per studieväg) 20,0 18,0 17,3 16,0 14,0 12,0 10,0 12,4 12,5 12,4 12,8 14,9 15,2 14,7 14,5 13,6 14,0 12,0 14,3 12,5 11,0 14,6 13,9 13, , ,0 4,0 2,0 0,0 ESBIL ESEST ESMUS TEDES TEINF Skolan totalt

33 Diagram 5 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 14,9 14,7 14,5 14,2 14,4 13,8 12,7 15,5 14,7 14,4 14,7 14,7 14,0 14,2 14,2 14,2 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* ,0 4,0 2,0 0,0 ES TE Skolan totalt LBS totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec På skolnivå och huvudmannanivå anges ett viktat rikssnitt för ES och TE hämtat från SIRIS

34 Diagram 6 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (per studieväg) 20,0 18,0 17,3 16,0 14,0 12,0 14,9 15,2 14,4 14,5 14,7 14,2 14,5 13,6 12,4 14,0 12,2 14,7 13,4 13,7 14,4 14,7 14,0 10,0 8, ,0 4,0 2,0 0,0 ESBIL ESEST ESMUS TEDES TEINF Skolan totalt

35 Elever som tagit examen inom tre år Resultaten visar andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden, tre år. Måttet beräknas på samtliga elever som för första gången började en gymnasieutbildning höstterminen tre år före det aktuella examensåret. Statistiken baseras på nationell statistik hämtat från Siris (Skolverket) och avser elever som påbörjade sina studier läsåret 2012/13 och tog examen 2015.

36 Diagram 7 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen efter 3 år (per program) 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 69,2% 80,0% 74,2% 80,0% 81,2% 78,4% 71,9% 72,3% 71,0% 72,1% 70,7% 60,0% 50,0% 40,0% 56,3% LBS Varberg 2014 LBS Varberg 2015 Varbergs kommun 2015 Riket ,0% 20,0% 10,0% 0,0% ES TE Skolan totalt

37 Måluppfyllelse samtliga betyg Uppgifterna om examensbevis och genomsnittlig betygspoäng avser endast avgångselever. För att följa upp måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år sammanställer vi också uppgifter om samtliga betyg satta under läsåret. Dels presenteras hur samtliga betyg satta under året är fördelade, dels andelen minst godkända betyg (E) totalt samt i de gymnasiegemensamma ämnen där ett godkänt betyg är en förutsättning för att uppnå kraven för en gymnasieexamen.

38 Diagram 8 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (per program) 100% 90% 92% 93% 94% 92% 93% 92% 92% 93% 92% 89% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 2013/ / / % 20% 10% 0% ES TE Skolan totalt LBS totalt

39 Diagram 9 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (per studieväg) 100% 90% 94% 86% 89% 97% 98% 98% 96% 94% 94% 93% 93% 92% 90% 86% 92% 92% 90% 80% 80% 70% 60% 50% 40% 2013/ / / % 20% 10% 0% ESBIL ESEST ESMUS TEDES TEINF Skolan totalt

40 Diagram 10 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per program) 100% 90% 12% 15% 13% 12% 80% 13% 10% 11% 12% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 22% 21% 21% 22% 15% 18% 16% 18% 27% 29% 27% 27% A B C D E F 10% 0% 11% 7% 10% 8% ES TE Skolan totalt LBS totalt 2014/2015

41 Diagram 11 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per studieväg) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 11% 17% 8% 16% 19% 14% 27% 27% 16% 7% 11% 17% 10% 22% 18% 14% 20% 37% 31% 21% 11% 21% 15% 24% 13% 12% 11% 12% 21% 22% 16% 18% 27% 27% A B C D E F 10% 20% 23% 0% 2% 7% 7% 8% 10% 8% ESBIL ESEST ESMUS TEDES TEINF Skolan totalt LBS totalt 2014/2015

42 Diagram 12 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (EN/MA/SV/GYAR) 100% 90% 80% 98% 100% 97% 98% 90% 89% 83% 79% 95% 100% 100% 100% 91% 89% 85% 98% 94% 75% 98% 100% 96% 94% 88% 83% 70% 60% 50% 40% 30% 2013/ / / % 10% 0%

43 Nationella prov Här presenteras resultaten av de nationella proven samt överensstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och kursbetyg. Endast elever som fått ett kursbetyg och betyg på det nationella provet finns med i statistiken.

44 Tabell 1 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg 2015/2016 Skolan totalt 2015/2016 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika Högre Engelska % 66% 10% Engelska % 74% 15% Matematik 1b 30 0% 47% 53% Matematik 1c 25 0% 48% 52% Matematik 3c 13 0% 15% 85% Svenska % 80% 2% Svenska % 68% 14% Samtliga ämnen % 62% 26%

45 Tabell 2 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg jmf med föregående år Skolan totalt 2015/2016 jmf 2014/2015 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2014/2015 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2015/2016 Engelska 5 49% 66% Engelska 6 55% 74% Matematik 1b 44% 47% Matematik 1c Underlag saknas 48% Matematik 2c 25% Underlag saknas Matematik 3c 28% 15% Svenska 1 85% 80% Svenska 3 78% 68% Samtliga ämnen 57% 62%

46 Tabell 3 Instrumentell kvalitet: Betygsfördelning nationella kursprovsbetyg Antal genomförda prov Andel F Andel E Andel D Andel C Andel B Andel A Engelska % 24% 23% 27% 11% 5% Engelska % 19% 15% 30% 22% 11% Matematik 1b 30 23% 47% 17% 10% 3% 0% Matematik 1c 25 4% 32% 48% 4% 12% 0% Matematik 3c 13 77% 0% 15% 8% 0% 0% Svenska % 27% 27% 41% 5% 0% Svenska % 18% 32% 23% 5% 23% Samtliga ämnen 199 9% 24% 23% 27% 11% 5%

47 Behörighet (pedagogisk personal) Här presenteras andel lärare heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen. Uppgifterna samlas in 15:e oktober och avser personal som finns på skolan vid mättillfället. Statistiken är hämtad från den nationella statistiken som finns i Siris (Skolverket)

48 Diagram 13 Instrumentell kvalitet: Behörighet (pedagogisk personal) 100% 90% 80% 83% 83% 83% 79% 79% 79% 70% 60% 57% 50% 40% 49% 2013/ / / % 30% 20% 10% 0% Skolan Kommunen Riket

49 Likabehandlings- och värdegrundsarbete (Instrumentell kvalitet) I november genomförs (sedan 2010/2011) en kartläggning av skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete. Kartläggningen görs genom en elevenkät som skattar huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, om de har förtroende för man tar tag i situationen om de upplever kränkningar på skolan, att de fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete samt om de vet vart de ska vända sig om de upplever kränkningar på skolan. Resultatet av likabehandlings- och värdegrundsenkäten utgör sedan, tillsammans med lokala kartläggningar, ett av skolans underlag för analys inför upprättandet av det plandokument som färdigställs i januari februari.

50 Diagram 14 Instrumentell kvalitet: Likabehandling och Värdegrunds-enkät 100% 98% 96% 97% 97% 98% 99% 97% 97% 97% 99% 99% 90% 91% 80% 70% 60% 50% 40% 2013/ / / % 20% 10% 0% Jag har fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete Jag vet vart jag ska vända mig om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan. Jag har förtroende för att skolan tar tag i situationen om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan. Jag känner mig trygg i skolan

51 Studiemiljö och undervisning Varje år genomförs en elevenkät där eleverna på skolan ges möjlighet att svara på frågor om hur de upplever studiemiljön och undervisningen på skolan. Eleverna anger på en skala 1-10 hur väl påståendet stämmer överens med deras upplevelse. Resultaten presenteras som den andel som har svarat positivt (7-10) på respektive påstående, samt ett index för respektive område (studiemiljö och undervisning).

52 Diagram 15 Instrumentell kvalitet: Studiemiljö elev 100% 90% 80% 93% 94% 95% 93% 91% 91% 89% 86% 86% 77% 75% 74% 89% 86% 84% % 70 60% 50% % 30% LBS % 20 10% 10 0% Eleverna behandlar varandra med respekt Personalen tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Jag känner mig trygg i skolan Jag tycker att jag kan få arbetsro Jag tycker att personalen tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter 0 Studiemiljö Index

53 Diagram 16 Instrumentell kvalitet: Undervisning elev 100% % 80% 70% 79% 74% 73% 63% 62% 76% 79% 86% 84% 75% 82% 78% % 60 50% % % 30 LBS % 20 10% 10 0% Mina lärare gör så at jag får lust att lära mig mer Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet Lärarna hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen 0 Undervisning Index

54 Nöjdhet (NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad (Upplevd kvalitet) Den upplevda kvaliteten utgår från elevernas egna personliga förväntningar på skolan. I den elevenkät som genomförs årligen (Markör) ställs frågor kring elevernas nöjdhet (NKI), trivsel och i hur hög grad de skulle rekommendera sin skola till någon annan. Resultaten ger ett index för respektive område; Nöjdhet (NKI), trivselgrad samt rekommendationsgrad.

55 Diagram 17 Upplevd kvalitet: Nöjdhet (NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad LBS Nöjdhet (NKI) Trivselgrad (%) Rekommendationsgrad (%)

56 Undervisningsutvärdering (Instrumentell kvalitet) Två gånger under läsåret genomförs undervisningsutvärderingar på samtliga skolor. Undervisningsutvärderingarna utgör ett uppföljningsverktyg som ger en indikation på i hur hög grad eleverna upplever att lärarna inom ramen för undervisningen följer de riktlinjer som anges i läroplanen (Lgy11) med avseende på kunskaper (2.1), normer och värden (2.2), ansvar och inflytande (2.3), arbete och samhällsliv (2.4) samt bedömning och betyg (2.5). Därutöver får eleverna också skatta i hur hög grad lärarna i sin undervisning stimulerar elevernas kreativa kompetens, en viktig utgångspunkt för våra utbildningar.

57 Undervisningsutvärdering- Frågor (Instrumentell kvalitet) Ansvar och inflytande 1. Läraren underlättar för mig att planera mina studier och ta ansvar och för mitt skolarbete. 2. Läraren visar intresse för vad jag har för förkunskaper och förväntningar på kursen, och uppmuntrar mig att vara med och bestämma hur vi ska arbeta. Arbetsliv och vidare studier 3. Läraren gör det tydligt för mig varför kursen är en viktig del av min utbildning och hur jag skulle kunna ha användning för mina kunskaper i mitt framtida arbetsliv och i vidare studier. Bedömning och betyg 4. Läraren gör det tydligt för mig vilka mål vi arbetar mot och vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. 5. Läraren har regelbunden kontakt med mig om hur det går för mig och hur jag kan utvecklas ännu mer. Demokratisk kompetens och värdegrund: 6. Jag kan lita på att läraren ingriper om någon utsätts för kränkningar. 7. Läraren ger mig möjlighet att träna på att ta ställning, presentera, kommentera, diskutera och argumentera. 8. Läraren gör det tydligt för mig vad demokrati är. 9. Läraren är mån om att alla ska få möjligheten att få komma till tals och bli lyssnade på. Drivkraft, självförtroende och sammanhang 10. Läraren får mig att tro på mig själv och att jag kan lära. 11. Läraren ger mig den hjälp jag behöver för att det ska gå så bra som möjligt för mig. 12. Läraren ger mig möjlighet att arbeta utifrån mina intressen och drivkrafter. 13. Läraren inspirerar mig att vilja lära mig mer. 14. Läraren är bra på att skapa arbetsro. 15. Läraren är bra på att skapa ett bra samarbets- och diskussionsklimat. Kreativ kompetens 16. Läraren ger mig möjlighet att utveckla min kreativitet.

58 Diagram 18 Instrumentell kvalitet: Undervisningsutvärdering 100% 80% 81% 79% 75% 80% 84% 80% 77% 81% 72% 78% 83% 76% 78% 76% 71% 84% 90% 81% 82% 82% 77% 77% 75% 72% 87% 88% 82% 85% 85% 85% 86% 78% 76% 82% 80% 74% 78% 79% 71% 81% 80% 73% 82% 83% 77% 78% 76% 73% 60% 40% VT2014 VT2015 VT % 0%

59 Skolenkäten Under höstterminen genomfördes en skolenkät för samtlig personal samt alla elever i årskurs 2 av Skolinspektionen inför den regelbundna tillsyn som LBS genomgick vårterminen Här redovisas resultatet på skolenkäten för eleverna. Inom varje område har eleverna fått svara på ett antal påståenden som sedan räknas om till ett indexvärde. Ett högt indexvärde indikerar en positiv uppfattning. Indexvärdena är tänkta att jämföras med övriga skolors indexvärden för respektive område. Detta kan ge en uppfattning om hur den aktuella skolan förhåller sig gentemot samtliga skolor i enkäten. Totalt i riket gjorde cirka elever i åk 2 enkäten. Samtliga resultat är hämtade från den nationella statistik som finns på Siris (Skolverket)

60 Diagram 19 Instrumentell kvalitet: Skolinspektionens skolenkät elever HT ,0 9,0 8,0 7,0 6,0 7,3 7,0 6,5 6,06,1 6,7 7,77,8 8,8 8,1 8,2 8,2 7,9 7,3 7,2 6,9 7,0 7,1 7,0 6,7 6,3 7,5 8,2 9,2 8,0 8,1 7,4 6,8 6,8 5,9 6,0 5,9 5,9 9,1 8,9 8,4 9,3 8,9 8,1 7,7 7,3 7,3 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Riket LBS Totalt LBS Varberg

61 Kreativitet På den elevenkät som genomförs varje år har LBS fr o m läsåret 2015/2016 valt att även fråga om hur eleverna upplever att utbildningen gynnar deras kreativa förmåga. Frågan ställs då LBS är ett kreativt gymnasium och vill följa upp hur arbetet går för att utveckla elevernas kreativitet. Resultaten presenteras som den andel som har svarat positivt (7-10) på påståendet

62 Diagram 20 Instrumentell kvalitet: Kreativitet 100% 90% 80% 70% 82% 71% 60% 50% 40% LBS Varberg 2016 LBS Totalt % 20% 10% 0% Jag upplever att min utbildning på LBS ökar min kreativa förmåga