Årsredovisning Kommunstyrelsen 7 april 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2014. Kommunstyrelsen 7 april 2015"

Transkript

1 Årsredovisning 2014 Kommunstyrelsen 7 april 2015

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET... 3 ALLMÄN ÖVERSIKT... 4 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 9 ÅRETS MÅLUPPFYLLELSE... 9 STRATEGISKA MÅL KRISTINEHAMN I JÄMFÖRELSE MED ANDRA Kommunens Kvalitet i Korthet Medborgarundersökning PERSONALREDOVISNING EKONOMISK ÖVERSIKT SAMMANSTÄLLD REDOVISNING/ KOMMUNKONCERNEN FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Nothänvisningar FEM ÅR I SAMMANDRAG REDOVISNINGSPRINCIPER Bilaga 1 Nämndernas driftredovisning i sammandrag Bilaga 2 Investeringsredovisning

3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET När vi nu summerar 2014 kan vi säga att det hänt mycket positivt under året även om vi har en hel del utmaningar framför oss. Vi kan konstatera att vi är en bra kommun på många olika sätt och att vi har lyckats vända den negativa trenden när det gäller vår befolkning. Sedan 2012 har vi haft en ökad befolkning. Vi ligger nu för första gången över invånare på många år. Det är fler barn som flyttar hit med sina föräldrar, än som flyttar härifrån sa våra prognoser att vi skulle få färre barn i grundskolan de närmaste åren. Verkligheten säger att det blivit drygt 100 fler i förhållande till prognoserna. Det senaste läsåret är det också fler elever vid vår gymnasieskola än läsåret innan. Det här innebär att vi behöver satsa mer på utbyggnad av våra förskolor och även se över lokalplaneringen när det gäller våra grundskolor. Vi har klättrat ytterligare på Nyföretagarbarometern vilket innebär att det startas fler nya företag i vår kommun. Det här behövs med tanke på de stora varsel som lagts de senaste åren i vår kommun och grannkommunerna. Varsel som delvis handlar om strukturomvandling. Därför är det viktigt att vi skapar möjligheter för våra befintliga företag att utvecklas och att vi lyckas få nya etableringar till vår kommun. Det planerade Teknik och innovationscentrat ska bidra till ökade möjligheter för näringslivet att utvecklas. Vårt handelsindex har förbättrats två år i rad även om det fortfarande ligger på en alltför låg nivå, besök och turism ökar i kommunen. Kommunen gör ett mycket bra ekonomiskt resultat. Under det senaste året gjorde nästan samtliga nämnder plusresultat. Det finns dock orosmoln och främst är det arbetslösheten totalt och framförallt den bland unga som oroar. Därför har socialtjänsten tillsammans med arbetsförmedlingen påbörjat ett konkret samarbete för att minska arbetslösheten för två år sedan. Det här projektet omfattar totalt ca 250 arbetslösa unga och syftet är att ersätta arbetslöshet med arbete och bidrag med lön. Hittills har det här varit en lyckad verksamhet och det har inneburit både att unga fått jobb och att vi minskat behovet av försörjningsstöd. Ett annat orosmoln är att vi och många andra kommuner i landet har svårt att lyckas med att eleverna når kunskapsmålen i skolan. Därför är ökad måluppfyllelse något vi prioriterar. Vi måste också bli ännu bättre på att integrera våra nya svenskar i kommunen. Det handlar om arbete, boende, barnomsorg och skola och det civila samhället. Kommunstyrelsen kommer även under 2015 att särskilt följa upp befolkningsutveckling, sysselsättning, behovet av försörjningsstöd samt måluppfyllelse i skolan. Det här är områden som är avgörande för kommunens utveckling. Bjarne Olsson Kommunstyrelsens ordförande (s) 3

4 ALLMÄN ÖVERSIKT KOMMENTARER KRING EKONOMISKT RESULTAT 2014 Kristinehamns kommun redovisar ett positivt resultat med 24,4 Mkr för 2014, vilket skall jämföras med budgeterat resultat om 6,4 Mkr. Det goda resultatet är en följd av att nämnderna bedrivit sina verksamheter inom beviljade ramar, samt på intäkter av engångskaraktär med sammantaget 9,2 Mkr. Årets goda resultat har medgivit fortsatt inlösen av pensioner med 10,0 Mkr. Kommunens kostnader för skyfall/översvämning i augusti redovisas som extraordinära kostnader med 6,2 Mkr. Årets ekonomiska resultat uppfyller kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Årets resultat uppfyller även de av kommunfullmäktige satta finansiella målen för långsiktigt god ekonomi. BEFOLKNINGSUTVECKLING Befolkningsutvecklingen i kommunen från år 1968, se nedanstående diagram, har den absoluta toppen befolkningsmässigt år 1970 med invånare. Därefter har det varit en befolkningsminskning med en ökning Kommunens befolkningsminskning kan till en del förklaras med nedläggning och rationaliseringar inom industri, avveckling av Mariebergsklinikerna/sjukhuset och även av nedläggningen av A9. Kristinehamns kommun hade vid 2014 års utgång (23 949) 1 invånare. Det är män och kvinnor. Befolkningsutvecklingen för kommunen som helhet visar en positiv trend och för år 2014 har befolkningen ökat med +165 (+220). Födelsenettot dvs. den naturliga folkökningen är negativ -95 (-77) vilket innebär på sikt att färre ska försörja fler. Kristinehamns befolkningsökning består till övervägande delen av invandring (+187). Inflyttningsnettot är negativ -58, i jämförelse med föregående år som var positiv (+109). Det är fler som flyttar ifrån kommunen än som flyttar in. Av den totala befolkningen är 11,7 % utrikesfödda. 1 Alla siffror inom parantes avser år

5 BEFOLKNINGSSAMMANSÄTTNING En befolkningspyramid illustrerar befolkningens åldersfördelning och ger också en fingervisning om den framtida befolkningsutvecklingen. Nedanstående befolkningspyramider för Kristinehamns kommun, fördelat män/kvinnor, år 1970 i jämförelse med år 2013 visar att kommunens åldersstruktur har förändrats väsentligt. Ålderssammansättning Ålder Antal % av folkmängd i % av folkmängd i kommunen riket Total

6 Antal In- och utflyttningen 2 till/från Kristinehamn 2014 Kommunen har ett inflyttningsnetto på -58 (109), det är alltså fler som har flyttat från Kristinehamn än som flyttat hit. Det är åldersgruppen år som dominerar både in- och utflyttning. Antal in- och utflyttade, åldersindelat, Inflyttade Utflyttade De sex populäraste utflyttningsorterna är, i nämnda ordning, Karlstad (133), Göteborg (71), Karlskoga (59), Örebro (40), Storfors (35) och Gullspång (31). De sex vanligaste inflyttningsorterna är, i nämnda ordning, Karlstad (125), Storfors (60), Karlskoga (50), Filipstad (44), Stockholm (38) och Degerfors (31). 2 Inrikes flyttning = För att räknas in i statistiken måste en person vara folkbokförd. Den som invandrat ingår i statistiken först när han/hon fått uppehållstillstånd (om sådant behövs), fått fast adress och personnummer (samt deklarerat sin avsikt att stanna i Sverige minst ett år). Invandringskommun blir då den första kommunen där personen folkbokförs. Om personen sedan, efter folkbokföringen, flyttar inom Sverige blir det inrikes flyttning 6

7 DEN POLITISKA MANDATFÖRDELNINGEN Genom fria val ger kommuninvånarna kommunfullmäktige mandat att utforma den kommunala verksamheten. Kommunfullmäktige har politiskt och ekonomiskt ansvar för all verksamhet och ger styrelser och nämnder i uppdrag att ansvara för att de olika verksamheterna blir utförda enligt fastställda riktlinjer och tilldelade anslag. Politisk ledning och mandatfördelning Kommunvalet hösten 2014 resulterade i att en styrande majoritet bildades i Kristinehamns kommun bestående av Socialdemokraterna (S), Miljöpartiet (MP) och Vänsterpartiet (V). Partierna har tillsammans majoritet med 21 av de 41 mandaten i kommunfullmäktige. Valdeltagandet var 83,69 % vid valet Mandatfördelning i kommunfullmäktige S V MP C FP KD M SD Mandat i kommunfullmäktige Kommunalråd Kommunalråd är de politiker som i olika utsträckning jobbar med sina uppdrag i kommunen. Kommunalråden ansvarar för olika områden och är ofta ordförande i någon av kommunens nämnder. Det är kommunfullmäktige som utser kommunalråd. Det finns fyra kommunalråd varav en representerar oppositionen. Förtroendevalda i nämnder och styrelser De förtroendevalda i kommunens nämnder och styrelser beslutar i frågor inom nämndens ansvarsområde. Kommunfullmäktige har bestämt vilka frågor varje nämnd ska ha ansvar för. Många lagar säger också att en nämnd ska fatta beslut i en viss typ av frågor. 7

8 FRAMTIDEN Möjligheter och hot i omvärlden Kristinehamn fortsätter att ha en positiv befolkningsutvecklingen, en ökning med 165 personer är mycket bra. Detta börjar nu märkas med ökade krav på kommunal service. Brist på barnomsorgsplatser och utökat åtagande för SFI är en utmaning skolan står inför. Socialförvaltningen har en utmaning i att sänka en redan för hög kostnad för försörjningsstöd. Det är givetvis positivt med en positiv befolkningsutveckling och vi ska fortsätta att arbeta med åtgärder som gör att kommunen växer, vi ska ha ett långsiktigt tänk och arbete samt nyttja kommunens strategiskt goda geografiska placering. Tyvärr har två av våra större företag varslat personal, kommunen ihop med företagen och arbetsförmedling gör en god insats för lindra eventuella negativa effekter. Positivt är att företagen finns kvar i kommunen och att de sannolikt står starkare efter rationaliseringarna. Vårt differentierade näringsliv ger sammantaget större möjligheter än hot från omvärlden. Ekonomi Kommunens intäkter påverkas i huvudsak av två parametrar, invånarantal och hur bra det går för Sverige. Invånarantalet i Kristinehamn under 2014 ökade med 165 personer vilket är mycket glädjande för framtiden, dock går det inte lika bra för riket vilket ger kommunen något lägre skatteintäkter per invånare. För första gången har Riksbanken negativ ränta, i det korta/enkla perspektivet så kan detta ses som positivt för kommunen då låneräntorna givetvis är låga, här är viktigt att hantera situationen hållbart och långsiktigt så vi inte överinvesterar och skapar bekymmer i framtiden. Kommunens ekonomiska resultat är starkt, främsta orsaken är nämndernas budgetdisciplin och de lägre arbetsgivaravgifterna för anställda med en ålder under 26 år. Aktiviteter i kommunen Några viktiga händelser skedde i kommunen under året som har påverkan på framtiden. Arbete med en ny översiktsplan för kommunen har påbörjats. Planen innehåller många frågor som kommer att påverka kommunen. Några av dessa är boende-, infrastruktur- och VA-frågor som kan komma att leda till större kommunala åtaganden. I samband med detta ska en ny vision också arbetas fram. Ny programperiod för EU är fastställd, vi kommer att riktigt vara på tårna när det gäller möjligheter att utveckla kommunen med stöd av medel ur programmet. Försäljning av kommunala tomter för villabebyggelse pågår vid Vålösundet, samtidigt som detaljplanearbetet för området i övrigt fortskrider på ett bra sätt. En besöksplan arbetades fram i syfte att få en ordnad struktur på besöksnäringen, den kommer att implementeras under året. Besöksnäringen är viktig för såväl sysselsättning som för handeln. En ombyggnad av kajen vid gästhamnen har gemomförts och verksamheten är utlagd på entreprenad. Utvecklingen av våra skolbyggnader fortgår, Djurgårdsskolan har under året renoverats och byggts ut, på Stenstalidskolan pågår en om- och tillbyggnadsentreprenad. Projektering av Teknikoch Innovationscentret fortsätter med inriktning på byggstart

9 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunallagen ställer krav på att kommuner och landsting ska ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet handlar om kommunens finansiella ställning och utveckling. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en begränsning för i vilken omfattning verksamheten kan bedrivas. Verksamhetsperspektivet handlar om kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att åstadkomma detta behövs tydliga och mätbara verksamhetsmål som är möjliga att utvärdera. Kristinehamns kommun definierar att god ekonomisk hushållning uppnås när det ekonomiska resultatet är positivt, de finansiella målen är uppfyllda och kommunen rör sig i riktning mot fastställda verksamhetsmål. Kommunfullmäktige anger i 2014 års budget finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Verksamhetsmålen består av ett övergripande mål samt sju övriga mål. ÅRETS MÅLUPPFYLLELSE Kristinehamns kommuns långsiktiga inriktning anges av visionen: Kristinehamn är en livskraftig kommun, där ett ökat antal barnfamiljer ger en bra åldersstruktur, där ett växande och differentierat näringsliv ger mångfald och trygghet och där kultur, natur och skärgård attraherar allt fler. Kommunfullmäktige har beslutat om finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. De finansiella målen är sex till antalet och är styrande för det ekonomiska resultatet, pensionsåtagande, låneskuld samt avgiftsfinansierad verksamhet. Verksamhetsmålen är åtta till antalet och består av ett övergripande mål samt sju övriga mål. De finansiella målen har ett strikt mätbart värde vilket innebär en enklare bedömning av respektive mål. Verksamhetsmålen värderas utifrån en sammantagen bedömning av faktiska resultat och insatser som genomförts i syfte att nå målen. Till verksamhetsmålen finns kopplat mätbara indikatorer som är ett stöd i bedömningen av måluppfyllelsen. Indikatorerna följs över tid och ger på så sätt en signal om vi är på rätt väg eller om vi behöver vidta ytterligare åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Under ett par års tid har ett utvecklingsarbete pågått för att skapa en målstruktur som stärker kommunfullmäktiges verksamhetsstyrning. Syftet är att skapa ett underlag för hur kommunfullmäktiges mål ska styra och följa upp hela den kommunala verksamheten. Strukturen tillämpas fullt ut från 2014 men kommer först 2015 att få full genomslagskraft då samtliga nämnder har sett över och anpassat sin styrning till den nya strukturen. 9

10 Sammanfattande måluppfyllelse 2014 målet är uppfyllt målet har en positiv utvecklingstrend målet har en oförändrad utvecklingstrend målet har en negativ utvecklingstrend Övergripande mål Mål 1 Mål 2 Mål 3 Mål 4 Mål 5 Mål 6 Mål 7 Ekonomiskt resultat Pensionsåtagande Låneskuld Låneskuld Avgiftsfinansierad verksamhet Kommunfullmäktiges mål Kristinehamns kommun ska vara en trygg och säker kommun. Kommunen ska erbjuda sina invånare en god service med hög kvalitet och god tillgänglighet utifrån en långsiktigt god ekonomi. Invånarna ska känna att de har inflytande. Kristinehamn ska vara en attraktiv kommun för både invånare och besökare med goda möjligheter till motion och idrott samt för natur- och kulturupplevelser. Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer. Barnomsorg och skola ska hålla så hög kvalitet att den lockar nya invånare. Samtliga verksamheter i kommunen ska ge goda förutsättningar för näringslivet. Kommunen ska arbeta för jämställdhet och mångfald för att ge alla invånare likvärdiga livsvillkor. Kommunen ska underlätta för invånarna att leva miljömedvetet och den egna verksamheten ska vara ett gott föredöme. För 2014 sätts resultatmålet till 0,6 % av skatteintäkter och generella bidrag. För 2014 upptas inga medel för avsättning. Om resultatet så medger kommer avsättning att göras Lånefinansiering av investeringar skall i första hand avse avgiftsfinansierade verksamheter (vatten, avlopp renhållning, särskilda boendeformer och liknande). För 2014 kommer även lånefinansiering att ske för om - och tillbyggnad av skollokaler. Låneskulden skall amorteras på högst 20 år. Avgiftsfinansierade verksamheter skall fullt ut täcka sina kostnader med avgifter. Resultat 10

11 Samtliga finansiella mål är uppfyllda. Fyra av verksamhetsmålen visar på en positiv trend och fyra av målen bedöms ha en oförändrad trend. Bedömning av mål 4 är komplicerad eftersom målet innehåller en mer allmänt hållen formulering avseende kvalitet i barnomsorg och skola. Satsningar görs för att skapa bra förutsättningar för skola och barnomsorg genom att planera för ändamålsenliga lokaler. Eleverna i grundskolan har en positiv syn på skolan och undervisningen. Kunskapsresultaten i grundskolans årskurs 9 har förbättrats sedan förra året men är fortfarande på en lägre nivå än tidigare år. Årets resultat är fortfarande lägre i jämförelse med riket. Andelen elever som har en examen efter avslutade gymnasiestudier är förhållandevis låg jämfört med riket. Nivån på kunskapsresultaten i grundskola och gymnasium är en oroande faktor för den framtida utvecklingen. Utifrån en värdering av samtliga parametrar avseende kvalitet i skola och barnomsorg är bedömningen att målet under året totalt sett har en oförändrad trend. Bedömning av god ekonomisk hushållning Mot bakgrund av att det ekonomiska resultatet är positivt, att samtliga finansiella mål är uppfyllda och att verksamhetsmålen bedöms ha en positiv eller oförändrad utveckling är den samlade bedömningen att kommunens verksamheter i huvudsak bedrivits med god ekonomisk hushållning. Resultaten för kommunfullmäktiges respektive mål presenteras i följande avsnitt. 11

12 Övergripande mål Kristinehamns kommun ska vara en trygg och säker kommun. Kommunen ska erbjuda sina invånare en god service med hög kvalitet och god tillgänglighet utifrån en långsiktigt god ekonomi. VIKTIGA HÄNDELSER Befolkningen ökade med 165 invånare. I augusti inträffade ett skyfall som orsakade kraftiga översvämningar på flera platser, vilket medförde påfrestningar för olika samhällsviktiga funktioner i samhället. SCB:s medborgarundersökning genomfördes Målet har en oförändrad utveckling Indikator Trend Antalet invånare ska öka Invånarnas upplevda känsla av trygghet ska öka fram till och med år 2014 (Källa: betygsindex 1-100, SCB Medborgarundersökning) Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? (Källa: betygsindex 1-100, SCB Medborgarundersökning) Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? (procent) Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? (procent) Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? (procent) 56 Man 61 Kvinna Man 54 Kvinna 60 Ingen mätning Ingen mätning 56 Man 58 Kvinna Man 53 Kvinna 58 Ingen mätning Ingen mätning 53 Man 58 Kvinna Man 57 Kvinna För att ta reda på medborgarnas attityder till den kommunala verksamheten genomförs SCB:s medborgarundersökning vartannat år. Resultatet ligger på samma nivå över tid även om det förbättrats en enhet sedan förra mätningen. Mest nöjda är medborgarna med kommunens Vatten och avloppsverksamhet samt Räddningstjänsten. Generellt sett är kvinnor mer nöjda än män och skillnaderna mellan kvinnors och mäns uppfattning har med tiden ökat. 12

13 I kommunen görs årligen en servicemätning för att mäta tillgänglighet och bemötande både avseende telefon och epost. Resultatet av årets servicemätning för telefoni och e-post kan sammanfattas enligt följande: Korta svartider i växeln rankar Kristinehamn som nionde bästa kommun. De korta svarstiderna ligger konstant över tid. Mer än hälften av samtalen stannar i växeln vilket betyder att knappt hälften av samtalen från medborgarna får ett direkt svar på enkel fråga vid första telefonsamtalet. Flertalet upplever ett gott bemötande av handläggaren som besvarar frågan. Färre e-postfrågor besvaras inom två arbetsdagar För att öka graden av service och tillgänglighet fortsätter utvecklingen av webbaserade lösningar. Arbetet sker i samarbete med den gemensamma e-tjänstplattformen för Värmlandskommunerna. Under året infördes möjligheten att använda mobilt bank-id för inloggning till olika e-tjänster. Dessutom har fler e-tjänster lanserats företrädevis inom skola och barnomsorg. Ansökningar och anmälningar går utan manuell hantering direkt in i verksamhetssystemet vilket bidrar till en effektivisering. Biblioteket anslöts till SELMA, den gemensamma bibliotekskatalogen inom Värmland som nu omfattar alla länets kommuner. Kristinehamns invånare har därmed via bibliotekets webbkatalog tillgång till alla medier i länet. Bildarkivets bildmaterial blev tillgängliga via webben och sedan lanseringen i april har 6000 digitala besök gjorts. Att kommunens invånare känner sig trygga är en viktig del av vardagen. Det kan handla om barn och ungdomars uppväxtvillkor men också att kunna röra sig fritt utan att känna sig rädd för att utsättas för hot och faror. Den upplevda tryggheten mäts på många sätt. Inom till exempel äldreomsorg och skola görs mätningar för att få en uppfattning om i vilken omfattning äldre och elever känner sig trygga. Resultatet av kommuninvånarnas upplevda trygghet som efterfrågas i medborgarundersökningen är oförändrad i de två senaste mätningarna. Däremot upplever kvinnor sig mindre trygga än män och skillnaden mellan könen ökar. Trafiksäkerhet är ett prioriterat område och flera trygghetsskapande åtgärder har genomförts under året. Två vägkorsningar har byggts om, korsningen Norra Staketgatan/Kungsgatan i centrum och Beckasinvägen/Vålösundsvägen i Vålösundet. Åtgärder har här genomförts för att sänka hastigheten samt öka trafiksäkerheten för gående och cyklister. En 1,5 km ny belyst gångoch cykelväg längs Tranvägen och Beckasinvägen invigdes i juni och ytterligare 400 meter ny cykelväg anlades bland annat Skulpturvägen i Vålösundet, Östra Staketgatan i centrum samt i Rudskoga. Under året har några av de stora gångstråken åtgärdats. Förbättrad belysning och beskärning av träd syftar till ökad attraktivitet och trygghet i den offentliga miljön. Kommunens mest besökta lekplats, Järnvägsparken fick belysning vilket innebär att den kan användas längre under de mörka höst- och vintermånaderna. En övergripande strategi för bredbandsutbyggnad i Kristinehamns kommun de kommande åren har antagits. Tillsammans med leverantören har arbetet påbörjats med att uppnå bredbandsmålet. Arbetet med att stödja byalag och fiberföreningar i syfte att etablera fiber till hushåll och företag på landsbygden har varit framgångsrikt. Under året har omfattande fiberanslutningar etablerats i Rudskoga- och Ölmeområdet. Kommunens tre vattenverk har, utan större avbrott, producerat ett rent dricksvatten av god kvalitet. Rening av spillvatten har gjorts med godkänt resultat. Under skyfallet gick kommunen ut med kokningsrekommendationer som en säkerhetsåtgärd. 13

14 Mål 1 Invånarna ska känna att de har inflytande VIKTIGA HÄNDELSER Fler röstade i kommunvalet jämfört med föregående val En fortsatt demokratisatsning riktat till barn och ungdomar genomfördes Målet har en oförändrad utveckling Indikator Trend I kommunvalet 2014 ska andelen röstberättigade som röstar, öka i jämförelse med valet ,7 82,11 Invånarnas upplevelse av möjligheter till inflytande på beslut inom kommunen ska öka fram till och med år 2014 (Källa: Nöjd-Inflytande- Index, SCB medborgarundersökning) 42 Man 40 Kvinna 45 Ingen mätning 38 Man 37 Kvinna 40 Ingen mätning 44 Man 45 Kvinna 44 Andelen röstberättigade som röstade i kommunvalet 2014 ökade i jämförelse med föregående val. Resultatet från årets medborgarundersökning visar att kommuninvånarna upplever en ökad möjlighet till inflytande över beslut. Från föregående undersökning har beslut om medborgardialog och medborgarförslag införts vilket ökat möjligheterna för medborgarna att delta och påverka. Kvinnor upplever ett högre inflytande än män och skillnaderna mellan könen ökar över tid. Mätningar genomförs även ute i kommunens verksamheter. Inom bland annat äldreomsorgen och skolan görs mätningar för att få en uppfattning om i vilken omfattning äldre och elever upplever delaktighet och inflytande. Det pågår ett ständigt arbete med att underlätta delaktighet och inflytande för kommuninvånarna. Under året har flera insatser genomförts för att stärka barn- och ungdomars inflytande. Inom skolan har elevrådsutbildning och elevskyddsombudsutbildning genomförts. Elevråden har fått stöd och ett nätverk av vuxenstödjare har bildats på högstadieskolorna. En handbok har arbetats fram för klass- och elevråd i syfte att stärka elevernas möjligheter till inflytande över sin skoldag. Elevskyddsombud deltar i arbetsmiljöarbetet på högstadieskolorna. Matråd genomförs varje termin på samtliga grundskolor. Flera evenemang som syftar till en direkt dialog med barn och ungdomar har genomförts. Som exempel kan nämnas ett engagemangstorg på Presterudsgymnasiet med temat Ung i Kristinehamn och Europa. Ungdomar som slutat åk 9 fick under tre veckors feriearbete en grundutbildning i demokrati, möjligheter till inflytande, mänskliga rättigheter och i att driva projekt. Detta föreslås bli en årlig återkommande aktivitet. 14

15 Vid planarbete av stort allmänt intresse genomförs olika typer av informations- och delaktighetsinsatser utöver de krav som finns i plan- och bygglagen. Detaljplan Vålösundet del 2 och 4 har under året antagits efter omfattande dialog med sakägarna. Planerna har varit stora och komplexa med många intressenter. Dessa planer har överklagats vilket bedöms vara en följd av att kommunen inte har haft möjlighet att tillgodose allas intressen i planläggningen. I del 2 drogs en del av planen tillbaka som hade skapat en stor opinion bland delar av sakägarna. Arbetet med att förvandla Svinvallen till en ny stadspark har fortsatt i nära dialog med kommuninvånarna. I september genomfördes till exempel en test av den blivande stadsparken med olika typer av events för att öka besökarnas kunskap om förslaget. Mål 2 Kristinehamn ska vara en attraktiv kommun för både invånare och besökare med goda möjligheter till motion och idrott samt för natur- och kulturupplevelser. VIKTIGA HÄNDELSER Politiskt beslut om plan för Kristinehamn som besöksdestination Ny turistisk webbsida lanserades Sommarutställningen Lars Wallin Fashion Stories en av konstmuseets mest besökta utställning sedan starten Kristinehamn utses till en av landets bästa båtkommuner Målet har en positiv utveckling Indikator Trend Antalet kommersiella övernattningar ska öka fram till och med år Antal helår Antal juni, juli, augusti (Källa SCB) Invånarnas upplevda nöjdhet med fritidsmöjligheter i Kristinehamn ska öka fram till och med år (Källa: betygsindex, SCB Medborgarundersökning) Man 60 Kvinna Ingen mätning 63 Man 62 Kvinna Ingen mätning Man 59 Kvinna 62 Under året har ett omfattande arbete bedrivits med att ta fram en plan för Kristinehamn som besöksdestination. Besöksplanen kommer att underlätta för politiker samt närings- och föreningsliv att göra prioriteringar och samordna aktiviteter för att stimulera besöksnäringen och skapa tillväxt i Kristinehamn. En ny turistisk webbsida lanserades i maj. Sidan har tagits fram i samverkan med Visit Värmland och samlar det bästa som Kristinehamn har att erbjuda besökare. Trenden för antalet kommersiella gästnätter fortsätter att vara positiv även om det för sommaren redovisas en minskning. Flera anläggningar fortsätter att rapportera in mycket goda resultat och omsättningshöjningar. 15

16 Området kring gästhamnen har utvecklats i riktning mot en mer året runt anläggning. Ny brygga har invigts och en ny entreprenör driver gästhamnen sedan 1 juni. Antalet betalande båt- och husbilsekipage fortsatte att öka. Kristinehamns kommun blev rankad som 11:e bästa båtkommun i Sverige. Föreningslivet fortsätter att utveckla idrottsturismen vilket genererar gästnätter och stimulerar den lokala handeln. Under året har mer tid och resurser lagts på att kommunens idrotts-och motionsanläggningar samt parker och friluftsområden ska upplevas som välvårdade och attraktiva. Den nya fotbolls- och friidrottsarenan vid Sannaheden färdigställdes under året vilket kommer att ge förutsättningar för större arrangemang. Under året har kommuninvånare och besökare erbjudits kultur i olika former. Satsningen på att göra Kristinehamns konstmuseum tillgängligt för en bredare publik fortsätter och lockar många nya besökare. Sommarutställningen Fashion Stories av och med Lars Wallin var uppskattad och välbesökt. Museet har under året presenterat ett brett programutbud som riktat sig mot såväl barn som vuxna. Som exempel kan nämnas skaparverkstad under sommaren, öppen verkstad för daglediga och småbarn, samt kurser i konsthistoria och fotografi. Totalt sett hade konstmuseet över drygt besökare, vilket är museets näst bästa år sedan starten Utställningen och filmen om Club Zebra intresserade många besökare. Filmen visades för två fullsatta salonger på Christinateatern och utställningen bidrog till att Bildarkivet redovisade det högsta antalet besökare någonsin. En förstudie runt stadens stora kulturarv Järnets Stad, har avverkat sitt sista utredningsår. Syftet är att lyfta fram Kristinehamns historiska betydelse och centrala roll runt järnhandeln i Sverige och världen. 16

17 Mål 3 Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer. VIKTIGA HÄNDELSER Antal bygglov för nyproduktion av lägenheter och villor ökade Utvecklingen av Vålösundet som område för boende, båtliv och rekreation fortsatte Kristinehamnsbostäders andra etapp av Victoriaannexet på Mariebergsområdet färdigställdes Målet har en positiv utveckling Indikator Trend Invånarnas upplevelse av att Kristinehamn är en god plats att bo och leva på ska öka fram till och med år (SCB Medborgarundersökning Nöjd-Region-Index) Antal lagakraftvunna detaljplaner i Kristinehamns tätort som medger minst 100 lägenheter i flerbostadshus och 50 småhus. Antal bygglov för nya bostäder. 60 Man 58 Kvinna 62 >100 >50 Ingen mätning > 100 >50 60 Man 58 Kvinna 62 > 100 >50 Ingen mätning >100 >50 61 Man 60 Kvinna 61 >100 >50 enbostadshus lägenheter fritidshus Det finns en mycket god planberedskap för attraktiva flerbostadshus och småhus i Kristinehamns kommun. Genom planläggningen i Sannakajen, Vålösundet, Presterud och Marieberg kommer planberedskapen vara tryggad för lång tid framåt. Antalet bygglov för nya bostäder främst avseende lägenheter och enbostadshus ökar. Kristinehamnsbostäder färdigställde under året den andra etappen med ytterligare 17 lägenheter i Victoriaannexet på Mariebergsområdet. Resultatet från den enkät där hyresgästerna fick möjlighet att lämna synpunkter på Kristinehamnsbostäder som hyresvärd visade på nöjda hyresgäster. Kristinehamnsbostäder finns nu bland landets 25 procent bästa bostadsbolag. Brukarna på kommunens äldreboenden är även i år nöjda med sitt boende. Sammantaget uppger 90 procent att de är ganska eller mycket nöjda med sitt äldreboende. 3 Resultatet placerar Kristinehamn bland de 25 procent bästa kommunerna i landet. Trivsam utemiljö är en faktor som värderas högt av de boende. Utvecklingen av Vålösundet som område för boende, båtliv och rekreation fortsätter. Arbetet med detaljplaner i området sker etappvis. Detaljplanerna i Vålösundet medger utökade byggrätter och innehåller dessutom nya småhustomter. Del 1 och 3 har vunnit laga kraft och där sker nu en relativt omfattande omvandling då små fritidshus byggs om till större permanentbostäder. I kvarteret Katamaranen pågår försäljning av kommunala tomter och under året såldes 8 tomter. 3 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen Öppna Jämförelser vård och omsorg om äldre

18 Arbetet med att ansluta de boende i Vålösundet till kommunalt vatten och avlopp fortsätter. En förbättring av de offentliga miljöerna i Vålösundet har påbörjats och kommer att fortsätta under ett antal år. Arbete pågår med inventering av äldre avlopp. Under året har avlopp inom Bergsjöns avrinningsområde prioriterats eftersom Bergsjön används som huvudvattentäkt för kommunen och försörjer ungefär personer. Mål 4 Barnomsorg och skola ska hålla så hög kvalitet att den lockar nya invånare. VIKTIGA HÄNDELSER Nya Djurgårdsskolan invigdes till höstterminens start Efterfrågan på förskoleplatser ökade kraftigt Förskolan i Bäckhammar flyttade in i den före detta skolbyggnaden Målet har en oförändrad utveckling Indikator Trend Andelen elever i grundskola åk 6 som får minst godkänt i de nationella proven i svenska, engelska och matematik ska öka fram till och med år 2014 (procent) Andelen elever i grundskola åk 9 5 som är behöriga till något nationellt program på gymnasiet ska öka fram till och med år 2014 (procent) 92 Pojkar 89 Flickor 95 84,1 Pojkar 79,4 Flickor 89, Pojkar 93 Flickor 93 81,1 Pojkar 77,4 Flickor 85,7 86,3 Pojkar 85,3 Flickor 87,3 86,5 Pojkar 82,9 Flickor 90,9 Andelen elever med behörighet till högskola/universitet ska öka fram till och med år (procent) Andelen elever med gymnasieexamen 7 76,6 Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8. 8 (andel positiva svar i procent) Andelen föräldrar som är nöjda med skolan och barnomsorgen ska öka fram till och med år (NöjdKundIndex, betygsindex 1-100) Ny skala för poängsättning där resultaten bygger på betygsskalan. Därmed inte jämförbart med föregående år. 5 Avser elever i lägeskommun d.v.s. elever som går i kommunal eller fristående skola inom kommunens gränser 6 Indikatorn inte mätbar 2014 på grund av ändrade behörighetsregler enligt reformerade gymnasieskolan Gy11. 7 Ny definition av indikator på grund av ändrade behörighetsregler enligt reformerade gymnasieskolan Gy11. Därmed inte jämförbar med tidigare år. Uppgifter fördelat på kön ännu inte publicerad. 8 Deltog första gången i SKL: s elevundersökning. Enkäten genomfördes senhösten 2013 men resultatet redovisas i Öppna Jämförelser Från 2013 redovisas föräldranöjdheten samlat för vårdnadshavare inom förskola, grundskola och gymnasium. Därmed inte jämförbar med tidigare år. 18

19 Den ökade inflyttningen av barnfamiljer har medfört svårigheter att erbjuda förskoleplatser inom lagstadgad tid. Under hösten startade en ny förskola, Skeppet, i lokaler på Vasallenområdet. Skeppet ersatte tidigare tillfälliga verksamheter, så kallade slussar, i mindre lämpliga lokaler. Inför våren 2015 kommer Skeppet att ytterligare utöka sin verksamhet. Förskolan i Bäckhammar flyttade in i den renoverade och anpassade före detta skolbyggnaden och i samband med detta ändrades namnet till förskolan Bäcken. I december beslutade kommunfullmäktige att reservera investeringsmedel 2016 och 2017 för en byggnation av förskolelokaler med 80 platser. Den politiska viljeinriktningen att minska antalet barn i grupperna behöver beaktas i kommande budgetprocesser och för planering av ytterligare förskolelokaler. Ett stort antal nyanlända familjer har valt att bosätta sig i kommunen vilket lett till ökad efterfrågan både på undervisning i Svenska som andra språk och SFI. SFI-verksamheten har mer än fördubblats under året vilket inneburit ett behov av ytterligare lokaler och nyanställning av personal. Elevernas kunskaper under skoltiden och när de lämnar skolan är ett viktigt mått på kvalitet. I årskurs 6 har det samlade resultatet i nationella prov sjunkit något sedan föregående år men motsvarar resultaten för riket. Minskningen i Kristinehamn är en följd av sämre provresultat i svenska. Matematikresultatet har förbättrats medan resultaten i engelska i stort sett är oförändrade. Vid jämförelse av flickors och pojkars resultat syns en tydlig trend där flickorna genomgående har högre provbetyg än pojkarna. Samma trend gäller nationellt. Andelen elever som är behöriga till nationellt program efter årskurs 9 har ökat något från föregående år men är fortfarande på en lägre nivå än tidigare år. Resultaten i Kristinehamn (84,1 %) är fortfarande lägre jämfört med riket (85,9 %). Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat är stor och har fortsatt att öka. De elever som lämnade gymnasieskolan våren 2014 har gått inom den reformerade gymnasieskolan Gy11 vilket innebär att resultaten inte är jämförbara med tidigare år. Fullföljda och godkända gymnasiestudier avslutas nu med en gymnasieexamen. För elever som följt ett yrkesförberedande program ger examen behörighet till yrkeshögskola och för de elever som följt ett högskoleförberedande program ger gymnasieexamen behörighet till högskola och universitet. Läsåret 2013/2014 fick 137 elever avgångsbetyg från gymnasieskolorna i Kristinehamn. Av dessa elever hade 76,6 procent en gymnasieexamen vilket är betydligt lägre resultat jämfört med riket 89,2 procent och Värmlands län 86,8. Det lägre resultatet i Kristinehamn gäller såväl yrkesprogram som högskoleförberedande program. Den jämförelsevis låga andelen elever med examen från gymnasieskolan i Kristinehamn analyseras av skolledningen och kommer också att bli föremål för diskussion vid Skolinspektionens regelbundna tillsyn under våren Intresserade och stimulerade elever och lärare är en nyckel till ökad måluppfyllelse. Rektorerna har ett viktigt uppdrag att arbeta med skolutveckling och till sin hjälp har de utvecklingspedagoger och förstelärare som arbetar nära lärarna med bland annat klassrumsobservationer. En stor satsning har gjorts på kompetensutveckling för matematiklärare genom skolverkets Matematiklyftet. Personal i förskola, förskoleklass och fritidshem har erbjudits matematikfortbildning för att utveckla matematiken i arbetet med yngre barn. Den genomförda elevenkäten i årskurs 5 och årskurs 8 visar att eleverna har en positiv syn på skolan och undervisningen. Eleverna trivs i skolan, känner sig trygga och sedda, lärarna hjälper och har höga förväntningar på eleverna och skolarbetet väcker nyfikenhet. 19

20 En annan kvalitetsfaktor för förskola och skola är att verksamheten bedrivs i ändamålenliga lokaler i säkra och trygga miljöer. Arbetet med att förverkliga kommunfullmäktiges beslut från juni 2011, ofta benämnt Skollokalsprojektet, fortsätter. Efter om- och tillbyggnad invigdes Djurgårdsskolan lagom till höstterminens start. Upphandlingen slutfördes av Nya Stenstalidskolan som beräknas bli klar årsskiftet 2016/2017 och arbetet med detaljplanen runt Södermalmsskolan är i full gång. I samband med ombyggnationen av Djurgårdsskolan byggdes en ny och säkrare busshållplats och avlämningsplats för föräldrar. Under året startade ett nytt projekt kallat Säkra skolvägar. Eleverna på Stenstalidskolans högstadium har själva inventerat sina skolvägar och pekat ut vad och var de upplever miljön som otrygg eller farlig. Planen är att inventeringen ska genomföras på alla skolor i kommunen. Planeringen med att utveckla konceptet Kristinehamns Teknik- och Innovationscenter fortsatte och under första halvåret genomfördes en förstudie med projektstöd från region Värmland. Under året fortsatte arbetet med detaljplanering i kvarteret Björktrasten som är den beslutade platsen för lokalisering. Bedömning av mål 4 är komplicerad eftersom målet innehåller en mer allmänt hållen formulering avseende kvalitet i barnomsorg och skola. Satsningar görs för att skapa bra förutsättningar för skola och barnomsorg genom att planera för ändamålsenliga lokaler. Eleverna i grundskolan har en positiv syn på skolan och undervisningen. Kunskapsresultaten i grundskolans årskurs 9 har förbättrats sedan förra året men är fortfarande på en lägre nivå än tidigare år. Årets resultat är fortfarande lägre i jämförelse med riket. Andelen elever som har en examen efter avslutade gymnasiestudier är förhållandevis låg jämfört med riket. Nivån på kunskapsresultaten i grundskola och gymnasium är en oroande faktor för den framtida utvecklingen. Utifrån en värdering av samtliga parametrar avseende kvalitet i skola och barnomsorg är bedömningen att målet under året totalt sett har en oförändrad trend. 20

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1 Kommunens kvalitet i korthet 211 sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 211 1 Kontaktpersoner Iren Johansson, iren.johansson@alvesta.se Ola Eknor, ola.eknor@markaryd.se Bo Dalesjö,

Läs mer

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR UP AP PD RI ATE L 20 RAD 15 TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR KARLSTADS KOMMUN Tillväxtstrategin beskriver hur Karlstads kommun ska arbeta för att Karlstad ska vara en attraktiv stad som växer. Den

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens kvalitet i korthet 18 Mått 15 (VoO): Andel fullvärdiga särskilda boendeplatser 3 Mått 1 (Demokrati): Förutsättningar för medborgardialog 19

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

Tyresö i siffror 2007

Tyresö i siffror 2007 Tyresö i siffror 2007 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 7 Miljöstatistik 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 14 Kultur och fritid 17 Ekonomi 18 Kommunfullmäktige 19 2 3 Befolkning

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni 2015. Bergslagens Miljö- och Byggnämnd

Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni 2015. Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni 2015 Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Bergslagens Miljö- och Byggnämnd, Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni 2015 2(9) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

KKiK med information (Gullspång)

KKiK med information (Gullspång) KKiK med information (Gullspång) Område Mått Syfte Metod Redovisning mått Enhet 1. Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015 Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen År: Förvaltning/bolag: Kommunstyrelsens förvaltning Kommun- Inriktningsmål Effektmål gemensamt mål Nr. Önskvärt resultat: Nuläge

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Vår kommun växer genom att vi tillsammans skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse Diarienummer: KS 2014/0271 Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse NORRKÖPINGS KOMMUN 2015-2018 2 MÅLOMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Kommunfullmäktige tog den 26 januari 2015 beslut

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Så här är vi jämfört med andra kommuner

Så här är vi jämfört med andra kommuner Så här är vi jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommu - nernas kvalitet ur ett meborgarperspektiv.

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1 KOMMUNS KVALITET I K ORTHET Kompletterande mått - mått till hjälp för analys 2015 Kompletterande mått 1 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET MÅTT 6 B Väntetid till förskoleplats, ytterfall Syftet med måttet är

Läs mer

Nämndernas bidrag till Kommunfullmäktiges måluppfyllnad

Nämndernas bidrag till Kommunfullmäktiges måluppfyllnad Nämndernas bidrag till Kommunfullmäktiges måluppfyllnad Bilaga Budget 2013 Kommunstyrelse ska minska. Införa och utveckla ett systematiskt arbete för hållbar utveckling Bra bemötande, tillgänglighet och

Läs mer

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 Kommunkontorets öppettider Mån-Fre 08:00 16:00 Ydre kommun Telefon: 0381-66 12 00 Kommunkontoret Telefax: 0381-66 11 91 570 60 YDRE Hemsida: www.ydre.se E-post: ydre.kommun@ydre.se

Läs mer

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY 2015-06-10 Antagen av Kommunfullmäktige 2015.407.140 KS 162/2015 1(5) Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue Mått Haparanda Senaste kommentaren 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET / Kunnan saatavuus 1. Hur många

Läs mer

Delårsbokslut/årsprognos 2014

Delårsbokslut/årsprognos 2014 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson,0550-88024 morgan.persson@kristinehamn.se Datum 2014-09-02 Ks/2014:109 042 Bokslut/ekonomiuppföljning Delårsbokslut/årsprognos 2014

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

MER-plan 2014 - Kommunstyrelsen

MER-plan 2014 - Kommunstyrelsen MER-plan 2014 - Kommunstyrelsen Antagen av kommunstyrelsen 2013-12-03 139 Dokumentnamn MER-plan 2014 - Kommunstyrelsen Fastställd Version 0 1 (10) Innehåll Kommunstyrelsen... 3 Mål, ekonomi och resultatplan

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och boende 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet är

Läs mer

Näringslivsstrategi för Mora

Näringslivsstrategi för Mora Näringslivsstrategi för Mora I n n e h å l l Övergripande målsättning... 3 Specifika målsättningar till 2022... 3 Mått för uppföljning... 3 Målgrupper... 3 Strategi... 4 Fokusområden... 4 Förutsättningar...

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet En jämförelse mellan sex kommuner i Kronobergs län 2012 Omslagsbild: www.smalandsbilder.se 2 Innehåll Kommunens Kvalitet i Korthet 4 Fakta om kommunerna i länet 5 Kommunalråden

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde

Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde 2014-06-17 Kommunstyrelsen Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde Ärende 8 Trygghet och säkerhet blir planeringsutskottets ansvar Kommunstyrelsens planeringsutskott ska arbeta mer med trygghets-

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att ta fram information som ger en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse

Läs mer

Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet 2014

Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet 2014 Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet Siffrorna avser år om inte annat anges. Det år som et gäller anges då inom parentes efter siffran. Tillgänglighet i Hammarö kommun Mått 1. Hur stor andel av medborgarna

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Innehållsförteckning Bilaga 2. Volymer och nyckeltal 2

Innehållsförteckning Bilaga 2. Volymer och nyckeltal 2 Innehållsförteckning Bilaga 2. Volymer och nyckeltal 2 i. Barn- och ungdom 2 ii. Utbildning, arbetsmarknad och integration 3 iii. Kultur och fritid 4 iv. Vård och omsorg 5 v. Social omsorg 6 vi. Bygg och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012 Kommunens Kvalitet i Korthet En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012 KKiK 2012 1 SOLTAK samverkan mellan Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv och Öckerö kommuner. September

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Företagens betydelse i Örebro. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Örebro. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Örebro Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012 A Attraktiv kommun 1 Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter börjar byggas i kommunen Påbörja planeringen av nästa trygghetsboende Påbörja planläggning av studentlägenheter

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Företagens betydelse i Gävle. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Gävle. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Gävle Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Kommunal administration Kommunens verksamhet måste effektiviseras. Särskilt administrationen! Man ska undvika dyra politikerresor. För mycket arbete med

Läs mer

Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning

Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning Medborgarundersökning 2010, förenklad uppföljning 1 (10) Kommunstyrelsens kontor Ylva Sanfridson Telefon 0155-381 31, 072-733 22 48 Fax 0155-305

Läs mer