EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR I stormarnas spår. Laserteknik i skogen! Skogen inför höstens val Fler mångfaldsparker!

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR I stormarnas spår Laserteknik i skogen! Skogen inför höstens val Fler mångfaldsparker!

2 Ledaren Skogen är evig men inte oändlig För hundra år sedan hade vi i Sverige en folkrörelse som arbetade för att landet skulle återbeskogas efter hundratals år av överavverkning och eftersatt föryngringsarbete. Då var skogsodling och skogsbruk frågor som engagerade både politiker och breda grupper i samhället. Jag vill påstå att det borde vara så i årets valrörelse också. Även idag har brukandet av den svenska skogen bäring på allas vår framtid. Inte för att vi har skogsbrist, utan för att skogen kanske är den resurs som mest kan hjälpa oss att ställa om till ett fossilfritt och mer klimatanpassat samhälle. Positiva klimateffekter När din skog växer tar den upp klimatskadlig koldioxid ur luften. Förenklat kan man säga att träden omvandlar koldioxid till trä och att en av biprodukterna är syre. Växande skog lagrar på detta sätt stora mängder koldioxid. När tillväxten så småningom avtar minskar också koldioxidupptaget. Det är ungefär då skogsägaren ofta väljer att avverka. Den gamla skogen ersätts med ny, som börjar lagra koldioxid. Virket från avverkningen används i allt från hus till livsmedelsförpackningar, kläder och energiproduktion. Ofta ersätter produkter från skogen råvaror som ger en betydligt större klimat- och miljöbelastning. Forskning från såväl Sveriges Lantbruksuniversitet som Mittuniversitetet visar att det svenska sättet att bruka skogen totalt sett är mycket bättre för klimatet än om våra skogar skulle lämnas helt orörda. Forskarna har tittat på hur mycket koldioxid som binds i skogarna, hur mycket som släpps ut från skogsbruk och industri, samt effekterna av att träbaserade produkter ersätter sådana som ger negativ klimatpåverkan. Livscykelanalyser som utförts vid Mittuniversitetet, visar att de positiva klimateffekterna av den svenska skogsnäringen nästan är lika stora som Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser! Effektivare i alla led När skogen tas upp i samhällsdebatten handlar det sällan om den fantastiska potential som ryms i ett långsiktigt skogsbruk. Med en framåtsyftande skogspolitik Mats Sandgren VD SCA SKOG kan vi bli effektivare i alla led, från naturhänsyn i skogsbruket till utveckling av produkter som ger ännu större nytta för miljön. I stort sett vill alla partier att skogen ska räcka till mer av allt: bland annat virkesproduktion, naturskydd, turism- och upplevelseindustri, jakt och till det som ryms inom det populära begreppet ekosystemtjänster. Att lova mer till alla är enkelt, men riskerar att skapa konflikter och motsättningar i onödan. Risken är att man på det sättet skapar konflikter och motsättningar i onödan. Skogen är på många sätt evig, men den är inte oändlig. 2 Innehåll En 400-årig bränd hjälte...3 Högtryck under hela sommaren för sågverk och fiberindustri...4 I spåren efter stormen...5 Snabb förflyttning av stormfällt virke...7 Notiser...9 Från amfibie till en graciöst flygande slända...10 Bokförlag med skogskonto...12 Tävling...13 Skogen gynnas av mångfald...14 Skogsentreprenör med naturvårdsprofil...17 Laserteknik tar över i skogen...18 Nyttig teknik för skogsägare...20 Valet Lyckad skogsresa i USA...25 Nya virkesköpare...26 Aktivt skogsbruk gör störst klimatnytta...27 Två nya parker med mångfald DIN SKOG Upplaga: Adress: SCA Skog AB, Sundsvall Tel: Hemsida: Ansvarig utgivare: Rolf Edström tel rolf.edstrom@sca.com Redaktör: Rolf Edström Produktion: KarMin kommunikation, Sundsvall Tryck/repro: Sörmlands Grafiska Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Lumipress Art 150 g Omslagsfoto: Peter Lilja Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, går det bra att meddela detta per brev eller telefon. Du kan också skicka e-post till: kerstin.olofsson@sca.com

3 En 400-årig bränd hjälte I början av juni invigde SCA Tjäderbergets mångfaldspark i Vindelns kommun. I området finns många ovanliga arter som trivs på lövträd, men också en hel del arter som behöver brandskadade träd eller bränd ved för sin överlevnad. Vi har träffat en ca 400 år gammal tallstubbe en riktig hjälte som varit med om flera bränder och därför gör livet gott för många insekter, svampar och lavar. Berätta om din uppväxt! Jag var en liten planta någon gång i början av talet. Jag hade en härlig barndom, men sedan har jag haft ett ganska tufft liv eftersom jag har varit med om flera skogsbränder. Det har varit jobbigt periodvis, men det som inte dödar härdar, som man brukar säga. När var den första branden? Det var någon gång i början av 1700-talet, om jag minns rätt. Det var under ett fasligt åskoväder, så jag skulle tro att det var blixten som tände på. Vi tallar är ju rejäla och väl rustade för att klara bränder, men jag blev ändå ganska illa däran. Det blev så hett att en stor bit bark lossnade på ena sidan av stammen och jag fick ett stort sår. Jag gjorde mitt bästa för att dränka in veden med tjärämnen, eftersom det skyddar bra. Så småningom lyckades jag också få ny bark att växa in över såret, så att i alla fall en del av det skadade området vallades över. Fast nu är ju det mesta av min stam borta, den ligger väl här omkring och gör förhoppningsvis nytta som tallåga. Hur klarade du de andra bränderna? När jag väl har lyckats repa mig efter en brand har det varit dags för en till. Jag har tappat stora barkbitar och fått den blottade veden kolad, så inte har det varit lätt inte. Det där med kolad ved är visst väldigt trevligt för en del lavar till exempel, men inte lika kul för mig. Men det känns ju bra att göra gott för andra. Ja, hur känns det att vara eftertraktad av en massa ovanliga växter och småkryp? Det är kul att känna att jag kan hjälpa till, för det är många arter som har det kämpigt nu när det inte finns så många brända gamla träd som de kan leva på. Människorna släcker ju skogsbränder så snabbt nu för tiden, så det blir sällan några större områden som brinner, men personligen är jag så klart glad för det. Är det någon art som du är särskilt stolt över att du erbjuder boplats? Ja, jag har faktiskt några favoriter. Kolflarnlaven är en liten sällsynt lav som bara växer på bränd tallved. Sedan är det sotsvart praktbagge. Den är läcker, och brukar anlända medan det ännu brinner i skogen. Den är nämligen en bra flygare med IRorgan som gör att den upptäcker bränder på flera mils avstånd. Den lägger sina ägg i rotben på exempelvis bränd tall. Hur kommer det sig att du står kvar, fast du är så gammal? Det kan jag faktiskt tacka alla bränderna för. Varje gång jag har blivit skadad har jag dränkt in mig själv med mer tjärämnen, så jag ruttnar inte i första taget! Jag lär förhoppningsvis stå kvar här i flera hundra år till, så impregnerad som jag är, hö hö. Då är det nog många lavar, svampar och kryp som kommer att må gott. Hur ser du på framtiden? Jag har hört att SCA ska bränna här i parken framöver. De vill hjälpa arterna som tycker om bränd ved, men själv är jag ju redan i bra form ur deras synvinkel, så jag hoppas slippa undan. Men jag är ju som sagt härdad vid det här laget och ska nog klara en brand till om det kniper. Läs mer om mångfaldsparken på sid 28. Text Kerstin Olofsson Foto Henrik Olofsson 3

4 Högtryck under hela sommaren i sågverk och fiberindustri Virkesmarknaden i hela landet är starkt påverkad av de fyra större stormar som drog in över landet under det sista kvartalet I de fyra nordligaste länen, som drabbades av två rejäla blåsväder, finns det god tillgång till alla sortiment och de stora flödena av stormvirke kommer att finnas kvar in i höstmånaderna. f I det korta perspektivet är således tillgången på virke större än industrins efterfrågan. Södra Sverige drabbades av stormarna Simone (28-29 oktober) och Sven (5-6 december), medan de nordligare delarna i stället hemsöktes av de numera välbekanta namnen Hilde (16-17 november) och Ivar (12-13 december). SCA ställde efter nyår om hela sin avverkningsorganisation till att ta hand om stormfälld skog. Stora extra resurser i form av avverkningslag och lastbilar togs in samtidigt som resurser också flyttades från Norrbotten, som klarat sig från stormarna, till drabbade områden. För att under denna tid försörja industrin i Norrbotten, och dränera bort virke från Medelpad och Jämtland, upprättades snabbt både tåg- och båtpendel till Norrbotten (se även sidan 7). Tack vare att SCA kunde mobilisera stora resurser på kort tid, och har väl fungerande logistiksystem har vi räddat virkesvärden för skogsägarna samtidigt som vi minskat riskerna för insektsangrepp i stormarnas spår. Vi har också kunnat upprätthålla våra virkespriser under tiden. Tillsammans med låga avverkningskostnader gör detta att vi kunnat hålla de flesta skogsägare som haft en försäkring i stort sett skadeslösa, konstaterar SCAs virkeschef Jörgen Bendz. Avverkningarna efter Hilde och Ivar har till största delen riktats mot bestånd med hög andel gran, för att så långt som möjligt undvika risken för storskaliga angrepp av granbarkborre. Som en följd av detta koncentrerades SCAs avverkningar under vintern till privata skogsägares marker. Jakten på gran har också givit den positiva effekten att lagren av talltimmer, som är känsliga för lagring under sommarmånaderna, inte vuxit sig allt för stora. SCA kommer att köra såväl sågverk som fiberindustri på högtryck under hela sommaren. På så sätt kan vi hålla ett högt tryck i avverkningarna även fortsättningsvis. För att klara kvaliteten på det sågtimmer som måste lagras kommer vi att bevattna timret, berättar Jörgen Bendz vidare. Stor risk för angrepp Trots alla insatser som görs av skogsbrukets aktörer, finns det en stor risk för granbarkborreangrepp. Undersökningar har visat att det finns väldigt mycket mer granbarkborre i skogarna nu, än vad det gjorde 2011 innan stormen Dagmar. Jörgen Bendz befarar att detta kan få stor betydelse för skogsägarna: Om försommaren blir varm och gynnsam för barkborre, och vi får en insekts explosion, kommer virkesmarknaden i norra Sverige tyvärr att präglas av barkborre bekämpning under lång tid, säger han. Investeringar skapar virkesvärde Utöver stormar och insekter finns det naturligtvis också en rad andra faktorer som kommer att påverka virkesmarknaden under de närmaste åren. En sådan faktor är svaveldirektivet som träder i kraft den 1 januari Detta innebär kraftigt höjda kostnader för sjötransporter, vilket slår hårt mot hela den svenska skogsindustrin. Risken finns också att priset på vanlig diesel pressas upp på grund av ökad efterfrågan. Då drabbas skogsindustrin ännu hårdare av direktivet. SCA utreder just nu möjligheterna att bygga ut Östrands massafabrik. Koncernen har dessutom investerat miljardbelopp i pappersbruken i Munksund och Obbola. Denna typ av satsningar säkrar virkesvärdet för regionens skogsägare. Tyvärr blir investeringskalkylerna betydligt osäkrare när industrin får höjda kostnader som inte drabbar våra konkurrenter på världsmarknaden, konstaterar Jörgen Bendz. Kort sagt hänger det framtida virkesvärdet på att det finns en lönsam industri med bra betalningsförmåga. Å andra sidan är industrin också beroende av att det finns skogsägare som brukar sin skog och som kan leverera virke. Ett lönsamt privatskogsbruk och en lönsam skogsindustri är alltså två sidor av samma mynt, summerar han. Rolf Edström Foto Michael Engman Stormarna har satt många på prov. Men med ett väl fungerande logistiksystem och stora resurser som mobiliserats på kort tid, har stora virkesvärden räddats för skogsägarna och riskerna för insektsangrepp i stormarnas spår har minskat. 4

5 I spåren efter stormen Det värsta är att se fina bestånd bli förstörda Skogsägaren Dan Ögren och SCAs Karlolof Boman konstaterar att den fina medelålders tallskogen tog mycket stryk när Hilde drog fram. Visst kände Dan Ögren att det tog i rejält när det blåste på natten mellan den 16e och 17e november 2013, men att hans skog skulle ta så mycket stryk hade han inte en tanke på. På morgonen såg jag blå himmel där det borde ha varit skog. Då förstod jag att det var värre än jag trott. Stormen hade studsat som en boll och slagit omkull skogen här och där på ett sätt som inte går att begripa, säger han. an Ögren i Bratten väster om Lycksele är företagare med basen i jord och skog. Tillsammans med hustrun Elisabeth driver han mjölkproduktion och skogsbruk. Tidigare hade han även en skotare som han använde i egen skog och som entreprenör. Den delen av företaget avvecklade han för ett par år sedan då tiden helt enkelt inte räckte till. Den skulle ha varit bra att ha nu, säger han och ler. Utan tvekan har det funnits behov av både skotare och andra resurser i spåren efter stormen Hilde. På lördagskvällen den 16e november uppmättes svenskt rekord för medelvind, med hela 47 meter per sekund, på fjället vid Stekenjokk. I byarna blåste det upp till 56 meter per sekund. Även om vindstyrkorna i skogslandet var lägre, så fällde Hilde ungefär 3,5 miljoner skogskubikmeter. Det motsvarar, i genomsnittlig västerbottnisk slutavverkning, ett hygge på drygt hektar. Bra tillväxt Familjen Ögrens skogsfastighet består till övervägande del av tallmark. Utöver den skog som hörde till hemgården när Dan och Elisabeth tog över 1988 har de även köpt till mer skog. Det senaste förvärvet gjordes Betydande delar av skogen är föryngringar som idag nått års ålder. Min mamma har berättat om många av planteringarna och hur det var när de var där och jobbade. Det ger en extra dimension till skogsägandet, säger Dan. Tillväxten i ungskogarna är mycket hög och Dan har både gallrat själv och sålt gallringar. I några av bestånden har man kunnat gallra två och till och med tre gånger. Det var vid en gallringsaffär för några år sedan som han lärde känna SCAs virkesköpare i Lycksele, Karlolof Boman. Generellt sett är det väldigt frodigt här kring Bratten. Tillväxten i tallbestånden är ofta högre än vad man är van att se i Norrlands inland, konstaterar Karlolof. Klokt att vara snabb Morgonen efter ovädret gav sig Dan Ögren ut med bilen för att skapa sig en bild av skogsskadorna. Därefter ringde han Karlolof Boman. När jag var skotarentreprenör körde jag i stormfälld skog längre söderut. Efter det kom jag ihåg att det kunde vara klokt att vara snabb med att be om hjälp efter en storm. Jag ringde också och kollade att jag var försäkrad, och det var lugnt, berättar Dan. När Dan gjorde sin egen bedömning av skadorna uppskattade han att minst kubikmeter virke hade fällts av stormen. 5

6 SCA har ställt om hela verksamheten för att ta hand om liggande skog. Sedan kom Karlolof och han trodde att det var mer än så. Skogsstyrelsen höjde till minst kubikmeter och nu när det mesta är omhändertaget verkar det stanna på ungefär Det som är kvar är spridda vindfällen som ligger lite här och där och dem kan jag nog ta hand om själv, konstaterar Dan. Börja om från början Tack vare en gynnsam vinter med lite snö och bra drivningsförhållanden har familjen Ögren snart fått alla sina vindfällen upparbetade. Då SCA behöll samma prisnivå på virket som gällde före stormen, och familjen hade sin skog försäkrad, går Dan och Elisabeth Ögren relativt oskadda ur stormfällningarna. Åtminstone i det korta perspektivet, men Dan påpekar att det finns andra aspekter att ta med i beräkningarna: För det första vill man naturligtvis själv bestämma var och när man ska avverka. Nu blev det, med våra mått mätt, en stor avverkning i ett läge när virkespriserna ligger en bit under toppnivåerna. Där kan man säga att vi tappade en del pengar. Det värsta är ändå att se fina bestånd med hög tillväxt bli förstörda. Det som blåste ner hos oss var i stort sett bara yngre skog med hög tillväxt. Nu får vi börja om från början och plantera de arealerna. Det tar lång tid innan vi är tillbaka på samma höga tillväxt. Tillväxtförlusten under kommande år är svårare att ersätta, konstaterar han. Jag har pratat med äldre människor som minns väldigt långt tillbaka. Ingen har varit med om något liknande i de här trakterna. Därför förstår jag att det var svårt att få tydlig information i början. Ingen kunde till exempel ge besked om jag skulle börja att kapa loss vindfällena, eller om jag skulle vänta. Inte heller var det lätt att få klara besked om vad man kunde förvänta sig när det gällde avverkningskostnader i vindfälld skog. Just när det gäller informationen till oss skogsägare tycker jag att alla inblandade kan bli bättre, menar han. För att få ett säkert grepp om kostnader och intäkter enades Dan och Karlolof om att göra en avräkning när ungefär halva volymen var upparbetad. Då kunde jag se att det såg bra ut. Det gav en trygghet och kändes bra inför upparbetningen av resten, berättar Dan Ögren. Text Rolf Edström Foto Per-Anders Sjöquist För det första vill man naturligtvis själv bestämma var och när man ska avverka. Dan ögren Efterlyser bättre information Med facit i hand konstaterar Dan att alla inblandade togs på sängen av stormen, och att det inte var så konstigt. En avräkning i halvtid gav klara besked: Då kunde jag se att det såg bra ut. Det gav en trygghet, konstaterar Dan Ögren. 6

7 Snabb förflyttning av stormfällt virke Det läggs nu ett komplicerat logistiskt pussel för att först få ut stormfällt virke ur skogen och sedan leverera det till rätt plats i rätt tid. Pusselbitarna som ingår är bland annat båt, bil och tillfälliga lagringsplatser. Samt många människor som alla drar åt samma håll. f När gryningen kom den 13 december i fjol hade lucianattens stormvindar över Västernorrland och Jämtland blåst omkull stora mängder skog i ett brett stråk mellan Östersund och Sundsvall. Enligt många bedömare var det den värsta stormen på hundra år. Och bara någon månad tidigare hade även stormen Hilde svept fram över Norrland. Resultatet var i båda fallen förödande. Träden låg överallt i drivor. På några timmar fälldes sammanlagt omkring nio miljoner kubikmeter skog. Lika mycket som SCAs industrier förbrukar på ett helt år. Prioritering Vi har ett otroligt arbetsdrygt år framför oss, konstaterar virkeschef Jörgen Bendz på SCA Skog. Vi måste nu prioritera den stormfällda skogen för att undvika skadeinsekter. Och när maskingrupper flyttas från bland annat Norrbotten till stormdrabbade områden längre söderut uppstår problem med virkesförsörjningen till SCAs industrier längs norra Norrlandskusten. Enbart sågverket och massabruket i Munksund förbrukar 1,8 miljoner kubikmeter sågtimmer och massaved på ett år, säger Jörgen Bendz. Inventering Uppgiften som ska lösas är av närmast monumental storlek. Arbetet med att i tid få ut tiotusentals kubikmeter virke ur skogen förut- Foto Per-Anders Sjöquist sätter en genomtänkt och väl fungerande logistik där alla krafter drar åt samma håll. Kurt-Arne Öh är pensionerad transportledare som kallats in för att bistå i arbetet. Vi har ett otroligt arbetsdrygt år framför oss, konstaterar Jörgen Bendz, virkeschef hos SCA Skog. Den stormfällda skogen prioriteras för att undvika skadeinsekter. Det gäller att ha kapacitet att köra ut virket, säger han. Och att lagra det i väntan på att respektive industri behöver råvara. Kurt-Arne Öh har därför inventerat såväl befintliga lagringsplatser som ett antal helt nya. En av dessa är Deltaterminalen i Torsboda dit nu väldiga mängder virke transporteras. Johan Stén är chef för Deltaterminalen: Vi har stora ytor att erbjuda, med närhet till väg och järnväg, försäkrar han. Här byggs nu såväl inmätningsbrygga som en bevattningsanläggning för att virket inte ska blåna under tiden det ligger lagrat. Doris in a box För Virkesmätarföreningen, VMF, innebär de stora mängderna stormfällt virke som körs från skog till lagring att man tvingats öppna flera nya mätplatser för att undvika flaskhalsar i processen. Man har också anställt extra personal som ska bemanna mätplatserna. Till sin hjälp har man dessutom en mobil mätplatsutrustning, Doris in a box. Den ryms i en resväska och kan enkelt packas upp och sättas i drift var helst det finns behov. Doris är ett on-linesystem för virkesmätning från SDC, Skogsnäringens IT-företag. Alla upp- 7

8 Jag måste ha uppsikt över allihop och kunna säga vilka som är körbara, vilka sortiment som finns och vilka bilar som är tillgängliga, berättar hon. Dessutom är det trångt i skogen nu, med många bilar från flera olika företag som ska samsas om samma skogsbilvägar. Ändå försäkrar hon att det fungerar bra, fantastiskt bra till och med. Åkarna har ställt upp på alla sätt, bilarna räcker till, alla hjälps åt och virket hamnar på rätt plats. Jag har världens roligaste jobb, säger Catarina nästan muntert och återgår till att besvara några av de hundratals samtal hon måste hantera i stormens kölvatten. SCAs skogsmaskiner från Norrbotten arbetar med stormvirke i Medelpad och Jämtland. Tack vare sjötransport av virket kan de ändå försörja industrin på hemmaplan. gifter som matas in går direkt vidare till VIOL som i sin tur är ett branschgemensamt datasystem, som i realtid visar vilka volymer som levererats, från vem och med vilket åkeri. Talsvar på estniska Som hjälp för de många estniska åkare och maskinlag som har kallats in för uppröjningen efter vinterns stormar har Merle Hämäläinen, produktionsledare på SCA Skog, i samarbete med SDC, tagit fram en talsvarsfunktion på estniska. Jag har läst in en översättning av det svenska systemet till estniska så att de enkelt kan kommunicera produktionsuppgifter direkt till SDC, förklarar Merle. Allt för att underlätta arbetet med anhopningen av virke. Extrabilar En viktig faktor för hanteringen av stormvirket är tillgången på timmerbilar. Normalt har SCA stadigvarande tillgång till 190 bilar. Nu har det satts in ytterligare 60 bilar från SCAs ordinarie åkare. Till detta kommer cirka 25 bilar från svenska och utländska åkerier. Tack vare att vi snabbt kom igång har det fungerat bra med timmertransporterna, berättar Mats. Nu återstår att se hur det blir under sommaren då marken torkat upp och vi kan börja köra för fullt. Nyckelperson i logistiken kring stormvirket får ändå Catarina Lundgren, SCAs transportledare i Medelpad, sägas vara. I vanliga fall är hon fullt upptagen med att planera och leda flöden av virke från skogen till SCAs industri. Rätt volym av rätt sortiment i rätt tid. När nu ytterligare tiotusentals kubikmeter virke ska tas om hand innebär det arbete dygnet runt. Till vardags har hon ett par hundra avlägg att hålla uppsikt över. Nu är den siffran uppe i över 600. Deltaterminalen norr om i Sundsvall kan lagra upp mot kubikmeter virke. Här finns också möjlighet att bevattna stora volymer för att bevara virkeskvaliteten under sommaren. Sjövägen Att transportera råvara med bil från virkesterminaler och lagringsplatser i söder till industrin längre norrut är, på grund av de långa avstånden, inte aktuellt. Tåg är heller inget alternativ eftersom bristande underhåll av stambanan och sänkta hastigheter på rälsen omöjliggör en effektiv logistik. Återstår transporter till sjöss. I hamnen invid Östrands massafabrik utanför Sundsvall ligger därför tyskflaggade MV Lettland förtöjd. I hytten till en gulmålad kran på larvfötter, högt över fartygets lastluckor, hanterar Henrik Jansson från Engbergs Transportsystem kranens gripklo med smidiga knapptryckningar ton timmer lastas under ett dygn. SCA Logistics fick en förfrågan om vi med kort varsel kunde hjälpa till att flytta stora volymer virke från Sundsvall till industrierna i Munksund, berättar Lotta Åkre, befraktningschef för trafiken på Östersjön. Uppgiften var knivig och kraven högt ställda, men efter att ha undersökt ett antal olika alternativ landade man i en lösning i samarbete med en av SCA Logistics äldsta partners, tyska rederiet Navalis. Vi har ett stort nätverk med många bra rederier och flera långvariga relationer präglade av korta beslutsvägar, konstaterar Lotta Åkre. Batteri av åtgärder I Östrand fylls nu lastbilar med virke från höga vältor som lagts upp på hamnplanen. Bilarna går sedan i skytteltrafik ut på kajen där lasten lyfts ombord på MV Lettland. Kapten Mikhail Evstafyev från Vitryssland skiner i kapp med solglittret över vattnet och undrar hoppfullt om han inte ska hämta uniformen inför fotograferingen. Jag har varit kapten på MV Lettland i fem år men hittills aldrig haft journalister ombord, säger han med en yster blick mot fotografen. Till att börja med handlar det om kubikmeter virke som fraktas sjövägen norrut. Men virkeschefen Jörgen Bendz tror att det sannolikt krävs åtgärder under lång tid innan man kan blåsa av insatserna. Virkeslogistiken vilar nu på ett batteri av åtgärder, däribland sjötransporter, säger han. Huvudsaken är att få ut virket ur skogen och att våra industrier har tillgång till råvara. Text Mats Wigardt foto Frida Sjögren 8

9 Foto Olle Melkerhed Rekordleveranser av FSC -certifierat tryckpapper från SCA f SCAs pappersbruk Ortviken i Sundsvall slog nytt rekord vad gäller leveranser av FSC-certifierat tryckpapper för Under fjolåret levererades ton FSC-certifierat papper till kunder i främst Europa. Det är den högsta leveranssiffran någonsin levererades drygt ton certifierat papper, medan leveranserna 2012 uppgick till drygt ton. Det är en mycket glädjande utveckling och huvudorsaken är att miljömedvetandet hos både tidsskriftsförlag och slutkonsumenter har ökat. Skogen med dess höga naturvärden är något som alla slutkonsumenter håller varmt om hjärtat, säger Jan Knuts, marknadschef på Ortvikens pappersbruk. Närmare 22 procent av Ortvikens tryckpappersproduktion levereras som FSC-certifierad. Skogskurs för tjejer f I sommar har skogsintresserade tjejer chansen att få lära sig mer om skog och skogsbruk. Kursen anordnas i Skinns katteberg 31 juli-3 augusti och vänder sig till tjejer som är 16 år och uppåt och som ännu inte gjort sitt yrkesval inför framtiden. Det krävs ingen erfarenhet av skogsbruk sedan tidigare. Deltagarna kommer att få en inblick i svenskt skogsbruk, studentlivet och hur varierande en karriär inom skogsnäringen kan se ut. Dagarna kommer att fyllas av praktiska skogsövningar, föreläsningar av yrkesverksamma jägmästare och skogsmästare samt andra trivsamma aktiviteter. Skogskurs för tjejer är ett projekt som drivs av Fakulteten för skogsvetenskap vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Syftet är att bredda rekryteringen till SLUs skogliga utbildningar jägmästare i Umeå och skogsmästare i Skinnskatteberg. Antalet platser är begränsat så anmäl dig senast den 30 juni på SCA Östrand söker tillstånd för ökad produktion f SCA Östrand söker tillstånd för att öka produktionen till ton massa per år och har inlett miljöprövningen av en eventuell produktionsökning. Under 2013 producerade Östrand ton massa. Produktionsökningen gäller framför allt sulfatmassa och kräver investeringar i flera delar av fabriken. De senaste investeringarna på Östrands massafabrik, sodapannan 2006 och mesaugnen 2011, är dimensionerade för en betydligt högre produktion än dagens. SCA Östrand räknar med att tillståndsprövningen tar ungefär ett år. När vi vet hur villkoren ser ut, kan vi bedöma hur konkurrenskraftig en eventuell investering är. När förutsättningarna är klara, tas det slutliga beslutet av SCAs ledning och styrelse, säger Ingela Ekebro, platschef på SCA Östrand. Foto Michael Engman Ingela Ekebro, platschef på SCA Östrand. Foto Per-Anders Sjöquist Alla nationalparker på en webbplats f Nu finns Sveriges alla nationalparker samlade på en webb - plats. På kan du uppleva nationalparkerna genom härliga bilder, planera ditt besök och stilla din nyfikenhet kring vad du kan se och göra, var du kan bo och hur du hittar dit. Sverige har 29 nationalparker på totalt hektar. De är kronjuvelerna i den svenska naturen och rymmer en mängd olika naturtyper så som fjäll, urskogar, myrar och skärgårdar. Det finns vandringsleder och naturstigar och i flera nationalparker finns det bemannade naturum med utställningar och naturvägledning. Nationalparkerna är alltid öppna, alla dagar, året runt. Bakom den nya webbplatsen står Naturvårdsverket tillsammans med länsstyrelserna och övriga nationalparksförvaltare. 9

10 Från amfibie till en graciöst flygande slända Varma sommardagar kan man sitta vid en sjöstrand och iaktta det myller av liv som finns. Trollsländorna flyger graciöst omkring på silvriga vingar och spanar efter byte. Kärt barn har många namn brukar man säga. I Norge kallas de för ögonutstickare. Danskarna kallar dem för gullsmeder. ag tillbringade många timmar vid en liten skogstjärn för att få bilder på dessa vackra insekter, speciellt i flykten. Ibland stannar de upp och hovrar och då gäller det att snabbt ställa skärpan för att få fina flyktbilder. Sländornas liv är minst sagt spännande, med många märkliga faser. Allt börjar med ett cirka två millimeter stort ägg, som antingen svävar fritt i vattnet eller sitter instucket i spiraler som i sin tur är inlindade i växtdelar. Doppar bakkroppen Vid äggläggningen doppar sländhonorna sin bakkropp under vattenytan medan hanen har 10 ett fast grepp om hennes nacke. Han vill se till så att inga andra hanar närmar sig och honan kan då sjunka helt under vattenytan. Ibland följer han med ner i djupet, men det är en lek med döden eftersom honan klarar sig längre under vattenytan. Efter ungefär en timme släpper hanen greppet, men det händer ibland att han drunknar. Äggen lever sedan en ganska undanskymd tillvaro. Inne i äggen utvecklas ett embryo till en trollsländelarv. Utvecklingen kan ta några veckor, och hos arter som flyger sent på sommaren blir äggen tvungna att övervintra och kläcks först nästa år. Nästa utvecklingssteg går snabbt. På några sekunder upp till en minut kommer det ut en prolarv. Den är spolformad med alla utskott lätt tryckta mot kroppen, som dessutom är innesluten i ett gelehölje. Prolarven är utrustad med en vass äggtand som den sågar sig ut med när den omvandlas till larv. Skräckinjagande Trollsländelarvens utseende för tankarna till science fictionfilmer, som Ailien. Larven är en riktigt skräckinjagande varelse som andas genom ändtarmen, som också används för förflyttningar. Larven drar in vatten i ändtarmen och blåser sedan ut vattnet så att det skapas en slags jetdrift.

11 Jaktinstinkten är extrem i det här stadiet. Det här är rovdjur som angriper nästan allt som rör sig: grodyngel, småfisk, diverse vatteninsekter och även sina artfränder. Jakten är sedvanlig smygjakt. När de är cirka 1,5 cm från bytet kastar de blixtsnabbt ut sina käkar över bytet. Underkäken har ombildats till en fångstmask som sitter ihopvikt under huvudet och mellankroppen. Fasettögon I början har larven bara ett fåtal ögon, men vid varje hudbyte tillkommer fler och fler och de gamla vandrar utåt och bakåt. Stora larver kan i slutändan ha upp till delögon, vilket ger så kallade fasettögon. Som alla andra insekter har den ett yttre skelett som måste bytas allt eftersom den blir större. Mellan nio och femton gånger kliver den ur sitt gamla skal och växer därmed kontinuerligt. Dessa byten tar dock tid, särskilt i norra Sverige där somrarna är kortare och vattentemperaturen lägre. Där kan omvandlingen från larv till slända hos vissa arter ta upp till sex år. Men nu kommer den största omvandlingen, från ett vattenlevande rovdjur till en fulländad slända. Skalet spricker Det är nu som larven söker sig till en lämplig växtstjälk som sticker upp ur vattnet. Den sitter under vattnet och väntar på att de inre förändringarna ska slutföras. När tiden är mogen klättrar larven uppför växten på natten och när den lämnar vattenlivet sätter den sig stilla och börjar andas luft för första gången. Nu sker en märklig förvandling. När lungorna fylls med luft spricker larvskalet i nacken och den fulländade sländan kommer ut. Vingarna är i hopvecklade men fylls successivt med kroppsvätska och spänns långsamt ut, klibbiga och sköra som gladpack. När vingarna torkar är sländorna känsliga och sårbara för angrepp. Det är därför som de oftast kryper ut om natten. Under en tidig morgonpromenad vid sjön kan man se sländor som fortfarande sitter och torkar vingarna. Massflygning De första dagarna av sitt liv i luften drar sländorna omkring helt fritt åt olika håll och ibland kan främst de som inte är könsmogna flyga långa avstånd. Det finns observationer om flera mil långa flockar som har förmörkat hela himlen och rapporter visar att flyttsträckorna varit så långa som mellan Nordafrika och Island. I Sverige har den fyrfläckiga trollsländan åstadkommit mindre massflygningar. Varje år flyger sländor från Polen och Baltikum över Östersjön in till Sverige. Brist på föda antas vara en stor orsak till flyttningarna. Parningshjul Det normala är dock att sländorna bara rör sig ett par kilometer och de återkommer ofta till platsen där de kläckts. Hanarna bygger upp ett revir som kan vara ett tiotal meter sjöstrand och som bevakas av den revirhävdande sländan. Kommer en konkurrerande hane in kan det bli en våldsam luftfight. Är det däremot en hona, flyger hannen lugnt fram och kopplar fast sig i hennes nacke. Om honan inte vill para sig måste hon slåss för att ta sig loss. Annars böjer hon sin bakkropp så att honans och hanens kroppar bildar ett så kallat parningshjul. Det kan vara hjärtformat och liknar ingenting annat i djurvärlden, troligtvis ett av de vackraste parningssätten. Sedan synkroniserar de vingslagen och flyger som en individ. Vissa arter kan hänga ihop under en halvtimme för att sedan påbörja äggläggningen, då honan doppar bakkroppen under vattenytan. Cirkeln är nu sluten och nya sländor kommer fortlöpande till världen. Från amfibie till en graciöst flygande varelse. Besök en sjö en varm sommardag i juli, sätt av en timme och fascineras av sländornas flykt och beteenden. Text och foto Peter Lilja Honan doppar ner bakkroppen i vattnet när hon lägger sina ägg. Den gulfläckade glanstrollsländans vingar färgas av guld i kvällsljuset. Efter insektsjakt tar en fyrfläckad trollslända igen sig på strandkantens växter. 11

12 Bokförlag med skogskonto När kompisarna lämnade Östersund och flyttade till Stockholm valde Sara Swedenmark att i stället bosätta sig på landet. Nu bor hon i Offerdal med sin familj och varvar frilansjournalistik med det egna bokförlaget, Förlag 404. Skogen är en trygghet när de stora upplagorna uteblir, konstaterar hon. Vi gör gärna en extra poäng av att vi finns på landsbygden, förklarar Sara som, med sina kontakter och kunskap om hur skutan ska styras, själv axlar rollen som ansvarig förläggare. killnaden mellan det stora förlagshuset på Sveavägen i Stockholm och lagret med böcker i den ombyggda lagården i byn Övre Önet kunde inte vara större. Här finns inget trafikbrus, ingen mondän reception, inga korridorer där tjocka mattor dämpar stegen från upptagna förläggare på väg att skriva kontrakt med någon Stor Författare. I jämtländska Övre Önet är det i stället utsikten mot Oviksfjällen och Åreskutan som får oss att andäktigt stanna i steget. Och i det gråa Per Albin-torpet, omgivet av lagård och uthus, är det förläggaren själv som dukar fram kaffet på köksbordet. Jord och skog Hit flyttade Sara Swedenmark med sin man Lars för tio år sedan efter att under de första åren ha bott i en nedlagd skola. Saras man kommer från byn, huset har tillhört hans farfars bror. Till gården hör ett 40-tal hektar skog och lite jordbruksmark med hö som säljs till häst- och fårägare. De första åren pendlade Sara till Östersund där hon var förlagsredaktör på Jämtlands museum, Jamtli, med ansvar för bokutgivningen. Ett jättekul och lärorikt jobb, konstaterar hon. Vi gav ut allt från arkeologiska rapporter till udda reportageböcker om företeelser som den tidiga bilismen i landskapet. 12 Men att dagligen köra bil en timme i vardera riktningen med barn på dagis och stundtals besvärligt väglag kändes ohållbart i längden startade Sara och Lars därför det egna bokförlaget Förlag 404, döpt efter numret på postlådan till sitt hus. Sara Swedenmark driver bokförlaget Förlag 404 hemifrån gården i Övre Önet i jämtländska Offerdal. Fördelar Men att driva bokförlag är naturligtvis inte alldeles enkelt. Särskilt inte om det görs i mindre skala och med verksamheten förlagd till en liten by i västra Jämtland. Samtidigt, poängterar Sara, är det ingen nackdel att finnas på landet. Billiga lagerkostnader till exempel. Försäljning via internet gör också att man är oberoende av lokalisering, så länge det finns fungerande postgång. Och Jämtland är en bra marknad för det lilla förlaget. Jämtlänningen är lokalpatriot och köper gärna böcker med lokal koppling. Från köksbordet i Övre Önet är steget inte långt till läsare runt om i landskapet. Men det måste vara en titel vi själva gillar och tror på, och helst med en författare som vi kan ha ett bra samarbete med, säger Sara. Till exempel har vi nu en faktabok om en 1700-talskonstnär från Jämtland under utgivning. Många känner sig kallade Mellan två och fem titlar per år brukar det bli, med en upplaga från 700 exemplar upp till cirka Och med en viss övervikt för faktaböcker, även om man inte stänger några dörrar för ett bra förslag även inom andra områden. Efter varje bok vi ger ut hör människor med författardrömmar och manus i byrålådan av sig, berättar Sara. Men de flesta tvingas vi artigt säga nej till.

13 Vanligast är förslag på barnböcker. Men det är en svår marknad, med en kräsen publik och mycket som ska stämma för att Sara ska nappa. Text och bild måste hänga ihop och projektet ska kännas rätt i både mage och huvud. En deckare i Stockholmsmiljö har man också provat på. En gång. Utan publik framgång, även om Sara själv tyckte att boken var bra. Den svenska deckarfåran har förvisso en omvittnat näringsrik mylla, men det krävs såväl en livskraftig planta som kunnig skötsel för att den ska börja blomma. Långtifrån varje titel bär sig, även om modern teknik gör det möjligt även för ett mindre förlag att ge ut böcker utan alltför stora kostnader, konstaterar Sara. Skog som stöd För Förlag 404 i Övre Önet går verksamheten runt, även om Sara får ont i magen inför varje nytt projekt. Det är mycket som kan gå fel och vid ett tillfälle har hon tvingats skicka tillbaka hela pallar med böcker då något gick snett i produktionen. Då är det bra med lite skog att falla tillbaka på, säger hon. Det är något som de flesta företagare i Offerdalsbygden kan skriva under på. Ute på tunet blåser friska vårvindar och raderar effektivt ut de sista snölegorna. Islandshästarna har man sålt efter 25 års mockande. I ett uthus blänker istället en Amazon -61 och en Belair -57. Och, som sagt, i lagården finns travarna med böcker. Som den stora filmantologin Viddernas landskap på vita duken. Och deckaren Ängel. Och Bär-serien som utspelar sig i Östersund och är skriven av Annica Wennström och Saras faster Ewa Swedenmark. Snart kommer också antologin Jag ut på Förlag 404, skriven av och om elever på IV-programmet i Östersund som också själva presenterade boken i en av TVs morgonsoffor. Det är ganska tuffa storys av ungdomar som inte fått något gratis i livet. Den blir nog ett slag i magen på många läsare. Sagt av förläggaren Sara Swedenmark i Övre Önet, långt bort i Jämtland. Eller nära, beroende på hur man ser det. Några egna författardrömmar hyser hon emellertid inte. Nej, då är det roligare att vara förläggare, slår hon fast. Mats Wigardt Foto Michael Engman Saras boktips: Ved: allt om huggning, stapling och torkning och vedeldningens själ, av Lars Mytting. En bok som bevisar att allt man får lära sig mer om blir intressant. Det händer när du vilar, av Tomas Sjödin. Boken är en hyllning till sofflocket och beskriver vårt behov av att växla tempo på ett igenkännande och underfundigt sätt. Viddernas landskap på vita duken en resa i filmens Jämtland och Härjedalen, av Fredrik Alverland. En bok på Förlag 404 som ger en oväntad och annorlunda bild av Jämtland. I boken får man följa med på filminspelningar i Jämtland genom 100 år. barntävling Hitta figurer i din skog Nu är det äntligen sommar och förhoppningsvis finns det gott om tid för härliga upptäcksfärder i skogen. Ge dig ut och spana efter figurer som kan finnas gömda i din skog! Kanske döljer det sig en figur i en stubbe och ett troll i en buske, eller så hittar du en gren som ser ut som ett djur eller stöter på ett ansikte i en trädstam eller en sten. Det är egentligen bara din fantasi som sätter gränserna för vad du kan se. När du har hittat din figur, fota den det går jättebra att använda mobilkamera och mejla din bild till oss på info.skog@sca.com Skriv var du hittade din figur och vad du tycker att det är för något. Glöm inte att ange din adress och hur gammal du är. Vi vill ha din bild senast den 18 augusti. Vi drar fem vinnare som belönas med presenter från SCA. 13

14 Skogen gynnas av Frågan om vad som är bästa alternativet till trakthyggesbruk rör upp många starka känslor i skogs-sverige. Men kanske är den fel ställd? Egentligen borde man först fråga sig vad man vill uppnå, säger Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Metoden i sig kan aldrig vara målet. amhällets förväntningar på skogen bara ökar. Skogen ska producera förnybar råvara, motverka global uppvärmning, erbjuda sociala värden och innehålla biologisk mångfald. Helst samtidigt. Med andra ord: skogsbruket måste bli bättre på allt. Samtidigt finns en stor osäkerhet kring alternativa skötselmetoder. Försiktighetsprincipen har medfört en tröghet i utvecklingsprocessen av nya idéer. Klivet från små provytor till storskalig användning kan kännas orimligt stort. Trakthyggesbruket I mer än hundra år har trakthyggesbruket präglat skogsskötseln i Sverige. Slutet av talet och början av 1900-talet var en expansiv period för skogsbruket i Norrland. Behovet av skogsprodukter ökade i hela Europa och den framväxande industrin ropade efter sågtimmer och massaved. Fram till förra sekelskiftet var dimensionshuggningen, med avverkning av de värdefullaste träden och obefintliga åtgärder för återväxt, den vanligaste skötselmetoden i Norrland. Men för att säkra framtida avverkningar gick man från tidigt 1900-tal allmänt över till trakthyggesbruk. Den allmänt utbredda uppfattningen har varit att trakthyggesbruket infördes i Norrland på 1950-talet, säger Hanna Lundmark, doktorand i skogshistoria. Men enligt resultatet av vår forskning började det användas i Norrland redan i slutet av talet. I södra Sverige infördes trakthyggesbruket redan under 1800-talets första hälft. Och sedan dess har slutavverkningar och åtgärder för återväxt dominerat det svenska skogsbruket, med såväl forskning som teknik i allt väsentligt inkörda på samma spår. Adaptiv skogsskötsel När nu intresset för alternativa och kompletterande metoder att bruka skogen blir allt mer uttalat, finns ett stort behov av kunskap kring alla när, var och hur som kringgärdar respektive metod. Men med tanke på skogens långa mognadsprocess kan det medföra problem. Till skillnad mot jordbruket, där det redan efter något år går att avgöra huruvida odlingsmödan varit lyckad eller misslyckad, låter utfallet i skogen gärna vänta på sig. Skogsstyrelsen har tillsammans med SLU därför fått ett regeringsuppdrag att ta fram en modell för så kallad adaptiv skogsskötsel. Det kan sägas vara ett mellanting mellan experimentell forskning och praktisk tillämpning där skötseln anpassas efter önskat utfall. Uppdraget är att hitta nya, begåvade och säkra sätt att utveckla skogsbruket, förklarar Tomas Lundmark vid SLU som koordinerar utvecklingen av en adaptiv skogsskötsel med forskningsprogrammet Future Forests. Samtidigt, tillägger han, är det viktigt 14

15 Någon allmän övergång till ett hyggesfritt kontinuitetsskogsbruk är alltså inte aktuellt för SCA. Där alternativa metoder används ska också naturvärdet kunna definieras. Det finns absolut områden där det finns behov av en kontinuerlig tillgång på ett skiktat bestånd med levande träd och där kalhuggning inte bör förekomma, menar Pelle Gemmel. Till exempel i sumpskog, friluftsområden eller nära fjällgränsen. Provytor i Jämtland Ett sätt att öka kunskapen om olika skötselmetoder är de provytor som anlagts på bland annat SCAs mark i Jämtland och som ingår i Skogsstyrelsens projekt Hyggesfritt skogsbruk. På Skogsstyrelsens kontor i Bräcke bekräftar Bo Magnusson och Sten Edlund att trakthyggesbruket länge ansetts som överlägset, utan att egentligen lämna något utrymme för alternativa brukningsmetoder. mångfald Uppdraget är att hitta nya, begåvade och säkra sätt att utveckla skogsbruket. Tomas Lundmark Foto Michael Engman att alla olika intressegrupper verkligen kan formulera sina mål med skogen, och även acceptera villkoren för att dessa mål uppnås. Och intressenterna i skogen är många, från samer och skogsbolag till turister, skogsägare och miljöorganisationer. Vad innebär begreppet skog för respektive kategori? Och hur definieras till exempel kontinuitetsskogsbruk? Jämn avkastning eller hyggesfritt landskap? Allt beror på vem du frågar, betonar Tomas Lundmark. Och svaret beror på vilken slags skog kommande generationer ska få i arv. Foto Michael Engman Anpassade åtgärder För Pelle Gemmel, skogsvårdschef på SCA Skog, utgör emellertid inte målet för skogsinnehavet något frågetecken: SCAs skog ska ge hög avkastning med ekonomisk bärighet och hänsyn tagen till natur och miljö. Däremot, säger han, ser trakthyggesbruket annorlunda ut idag jämfört med på 1970-talet. Det var länge sedan skygglapparna togs bort, menar han. Idag anpassar vi åtgärderna efter geografi och markförhållanden, med ett antal olika alternativa metoder som komplement till trakthuggningen. Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid SLU, leder forskningsprogrammet Future Forests. Foto Julio Gonzalez, SLU 15

16 Foto Per-Anders Sjöquist Det finns absolut områden där det finns behov av en kontinuerlig tillgång på ett skiktat bestånd med levande träd och där kalhuggning inte bör förekomma. Pelle Gemmel Idag anpassar vi åtgärderna efter geografi och markförhållanden och använder ett antal olika alternativa metoder, som komplement till trakthuggningen, säger Pelle Gemmel, skogsvårdschef på SCA Skog. Det finns därför betydande kunskapsluckor kring ett mer mångfacetterat skogsbruk som vi nu försöker fylla igen, säger Sten Edlund som själv fostrats i trakthyggesbrukets förträfflighet, men som genom åren säger sig ha blivit allt mer flexibel i tanken. Hyggesfritt skogsbruk Kontinuitetsskogsbruk, eller hyggesfritt skogsbruk, är ett samlingsnamn för metoder där skogen brukas utan kalhyggen. Det innebär att det alltid finns träd som växer på marken och att föryngring vanligtvis sker genom självsådd. I likhet med SCA betonar Skogsstyrelsen att ett hyggesfritt skogsbruk kan betraktas som komplement till trakthyggesbruket och användas på en begränsad areal där bestånd och markförhållanden är lämpliga. Som exempel nämns bland annat igenväxande hagmarker, plockhuggen bondeskog, högt belägen granskog och skog som gränsar mot naturreservat. Det handlar om att anpassa skogsskötseln efter lokala förutsättningar och att vara öppen för olika metoder utifrån vilket bestånd som ska avverkas, säger Bo Magnusson. Och då, tillägger han, är det viktigt att gå från teori till praktik och även kunna visa upp hur det ser ut när man använder metoder som luckhuggning eller diameterhuggning. Inga glädjekalkyler Bo Magnusson betonar samtidigt att man i rådgivningen till skogsägare undviker att ta upp ekonomiska aspekter av respektive skötselmetod. Några ekonomiska glädjekalkyler finns inte på dagordningen. Det handlar om att sköta om sin skog genom att testa något nytt, som att undvika hyggen och värna naturvärden som är knutna till ett kontinuerligt brukande av skogen, förklarar han. Och då får man nog räkna med att ekonomin får stå tillbaka. Blädningsbruk Ett begrepp som ofta används i diskussionen om alternativa skötselmetoder är blädning. Enligt Lars Lundqvist, doktor i skogsskötsel vid SLU i Umeå, är blädning egentligen en metod för evig gallring av skog med skuggtåliga trädslag, vilket i praktiken enbart innebär olikåldrig granskog. I motsats till trakthyggesbruk, där skogen är enskiktad och träden är jämngamla och lika höga, är skog där man använt sig av blädningsbruk mer variationsrik. I den blädade skogen finns träd i alla åldrar, från mogna 150-åringar som väntar på att avverkas, till små plantor som ska växa till sig, säger Lars Lundqvist och håller fram en bild som illustrerar vad han menar. På bilden framgår tydligt hur tätt träden står, hur begränsad sikten är och hur svårt det kan vara att röra sig eller avverka i ett blädat bestånd. Någon föryngring görs inte, inte heller någon röjning. Och samma stickvägar används gång efter gång. Eftersom alla träd som ska avverkas under de kommande 150 åren måste finnas redan idag kan blädningsbruk enbart bli aktuellt i den fullskiktade skogen, förklarar Lars Lundqvist. Gynnas av olika metoder Men blädning är inget nytt påfund. Återkommande gallringar som alternativ till trakthyggesbruk har använts sedan förra sekelskiftet. Särskilt vanlig har metoden varit i Norrland. Det är också i Norrlands inland som det fortfarande finns bestånd med fullskiktad granskog där blädning kan vara aktuellt. Och Lars Lundqvist tycker att blädningsbruk är ett sympatiskt sätt att sköta skogen. Samtidigt betonar han att det inte finns någon enstaka metod som kan sägas vara bäst. Blädning är bara ett av många verktyg för skogsskötsel. Det finns, konstaterar han vidare, heller inget som hindrar en skogsägare från att använda sig av någon skonsam och kalhuggningsfri brukningsform. Man är inte tvingad att kalavverka för att maximera lönsamheten, däremot är det enligt skogsvårdslagen förbjudet att föröda skogen. Skogen och den biologiska mångfalden gynnas av olika skötselmetoder, säger Lars Lundqvist. Vissa arter måste ha kraftiga störningar, som kalhuggning eller bränder, för att trivas. Andra, som vissa mossor, svampar och lavar, vill ha skog med lång kontinuitet för att leva vidare. Text Mats Wigardt 16

17 Skogsentreprenör med naturvårdsprofil grova björkar och aspar klivit fram ur skuggan. Här och var har lövstockar lagts ner på marken för att skapa viktiga livsmiljöer, andra träd är avsiktligt skadade för att efterlikna brandlyror. Körvägarna är breda och täckta med ris för att undvika körskador, och de slingrar sig fram mellan träden i stället för att gå den kortaste vägen. Exkursionsobjekt på köpet För att få obetade miljöer, där aspen kan föryngras, har man även byggt älghinder av fällda träd, en metod avsevärt billigare än stolpar och stängsel. Sådana hot-spots har aldrig gjorts förr, konstaterar Sebastian och vandrar vidare mellan lövträden där det tidigare var tätt mellan granstammarna. Precis när bladen slår ut är det sanslöst vackert här, säger han. Utan vår insats hade granen tagit över och björken helt försvunnit. Trots naturvårdsåtgärderna har avverkningen dessutom resulterat i omkring två tusen kubikmeter virke. På köpet har man fått ett välbesökt exkursionsobjekt för intresserade skogsägare. För att kunna erbjuda specialkompetens i alla led vid alternativa skötselmetoder har SCA skrivit avtal med nystartade Orangutang Skogs & Naturvård AB. Vår affärsidé är att nästan uteslutande arbeta med naturvårds åtgärder och alternativa skogsbruksmetoder, berättar Sebastian Ackér, en av före tagets delägare. f När skogsfastigheterna Lillsjöhögen 1:10 och 1:12, några mil öster om Östersund, stod inför att slutavverkas gav SCA Skog i Jämtland företaget Orangutang Skogs & Naturvård i uppdrag att inventera beståndets naturvärde. Rapporten visade på en brandpräglad och artrik naturskog med flera nyckelbiotoper, där granen hade kommit att dominera det drygt hundra år gamla och lövrika beståndet. Fyllt ett tomrum I stället för att göra en traditionell slutavverkning beslutades att man skulle öppna upp för lövskogen och ge plats för en ny generation lövträd björk, asp och sälg. Men det är ont om maskinlag med erfarenhet och kompetens att utföra åtgärder i naturvårdsklassade bestånd, ett tomrum som emellertid fyllts igen av Sebastian Ackér och kollegan Magnus Olofsson. Efter att i många år ha arbetat med planering, röjning, inventering och uppföljning av naturhänsyn vid olika exploateringar, samlade de häromåret sina erfarenheter i det gemensamma företaget Orangutang Skogs & Naturvård. Vi har en tydlig naturvårdsprofil, med maskiner och förare anpassade för uppdraget, förklarar Magnus Olofsson. När de nu visar runt på de tio hektar som åtgärdats på Lillsjöhögen är det inte ett vanligt hygge som presenteras. Granen är nästan helt borta och i stället har enstaka tallar och flera Trygg grund med SCA Samarbetet med SCA ger Orangutang en trygg grund att stå på. Man har vågat sig på att investera stora summor i maskiner, anpassade för naturnära skogsvård och alternativa avverkningsformer. Det är viktigt med en stor och stabil uppdragsgivare med behov av vår speciella kompetens, menar Magnus Olofsson. Men Orangutangs fyllda orderbok till trots tror varken Sebastian eller Magnus att de alternativa skötselmetoderna helt kan ersätta det vanliga sättet att arbeta med skogen. Renodlade produktionsskogar kommer sannolikt att fortsätta dominera skogsbruket. Visst tar det längre tid med vårt sätt att arbeta och vissa moment ger inte en enda stock i utbyte, medger Sebastian. Men, menar både han och kollegan Magnus, det är samtidigt viktigt att ge utrymme för skötselmetoder anpassade efter beståndets särart. Och det är där ett nischat skogsvårdsföretag som Orangutang kommer in i bilden. Med kunskap och erfarenhet att göra rätt från början. Vi brinner verkligen för det här, försäkrar Sebastian. Och vi kan vårt jobb. Nu ökar dessutom intresset för alternativa skötselmetoder, hos både skogsbolag och privata markägare. Text Mats Wigardt Foto Michael Engman Fotnot Varför Orangutang? När Friluftsfrämjandet satte stopp för namnet Skogsmulle blev det Orangutang i stället. Ordet betyder Skogens man och är lätt att komma ihåg. 17

18 Laserteknik Ny teknik revolutionerar nu arbetet med skoglig planering. Information som samlats in med hjälp av flygburen laser minskar radikalt behovet av att räkna och mäta träd i fält. Samtidigt öppnas möjligheter till nya tjänster för privata skogsägare och ökad kvalitet i planeringsarbetet, till exempel när det gäller att undvika körskador på svaga marker. Resultatet blir bättre skoglig planering till lägre kostnad, säger Håkan Johansson vid SCA Skogs skogsvårdsstab. f Lantmäteriverket har sedan 2009 arbetat med att från flygplan göra laserscanning av all mark i Sverige. Scanningen innebär att en laserstråle skickas ner från flygplanet, studsar mot marken, eller exempelvis ett träd, och sedan registreras. Principen liknar ett ekolod och resultatet blir digitala bilder med mycket hög upplösning. Det ursprungliga syftet var att skapa underlag för analyser av klimateffekter och vattenflöden. Dessbättre har det visat sig att de enorma datamängderna även kan användas för skoglig planering av olika slag. Ur bilderna kan man nämligen hämta en rad skogliga data, till exempel trädhöjd, virkesförråd, diameter på träden, antal stammar per hektar och markförhållanden som fuktighet och lutning. Laserprojektet SCA Skog genomförde 2013 ett projekt för att utreda hur laserdata från Lantmäteriet kan användas inom SCA Skogs verksamhet. I ett projekt har personer som arbetar med bland annat för- och traktplanering, virkesköp, vägplanering och avverkning tittat på hur den nya tekniken kan användas. SCA har nu köpt laserdata för hela verksamhetsområdet och dessutom bearbetat detta för att skapa olika produkter med skogliga användningsområden. Produkterna skapas genom att laserdata jämförs med uppgifter från ett stort antal provytor som noga mätts upp med konventionell teknik. Den information som vi kan utvinna ur laserdata är i genomsnitt lika bra eller bättre än de data som vi samlar in på traditionellt sätt genom fältarbete med subjektiva metoder såsom relaskop, berättar Håkan Johansson. Imponerande upplösning Informationstätheten i materialet är imponerande. I den modell som används för att visa terrängens lutning och struktur visas marken med en upplösning motsvarande rutor med en storlek av 5 x 5 meter. Dessa bilder har visat sig vara ett ypperligt hjälpmedel för såväl maskinfö- rare som vid traktplanering och projektering av vägar. En annan lovande tillämpning är en modell som visar grundvattnets avstånd till markytan. Den ger en god bild av var någonstans i terrängen det finns fuktiga och svaga marker med risk för körskador. När det gäller risken för körskador håller vi på att utveckla tekniken och arbetssättet. Innan vi kan införa detta i praktiskt bruk måste vi göra en utvärdering. Om den faller väl ut kan det hjälpa oss att bli ännu bättre på att bedöma vilka områden som måste avverkas på frusen mark, och hur virket ska transporteras i terrängen för minsta möjliga skaderisk, förklarar Håkan Johansson. Nya möjligheter Det faktum att all denna information om marken och skogen snart finns i datorn hos SCAs alla fälttjänstemän, öppnar helt nya möjligheter. Informationen är dessutom sökbar, vilket underlättar skötseln av skogarna väsentligt. Ett tydligt exempel på Där vi har laserdata kommer vi att kunna erbjuda nya, väldigt prisvärda tjänster för privata skogsägare, säger Elin Olofsson, virkesköpare SCA Skog. detta är att man enkelt kommer att kunna söka fram områden som är mogna för gallring. Materialet visar dessutom hur hårt man bör gallra i olika delar av ett område. Den informationen underlättar arbetet för maskinföraren, som slipper att hela tiden göra egna bedömningar av hur många träd som ska tas bort beroende på hur tät skogen är. De skogliga data som vi utvinner ur laserdata är i genomsnitt lika bra eller bättre än de data som vi samlar in genom fältarbete, säger Håkan Johansson vid SCA Skogs skogsvårdsstab. Den information som finns i laserdata är i princip densamma som finns i en vanlig skogsbruksplan. Detta öppnar även för möjligheter till nya tjänster för privata skogsägare. Där vi har laserdata för en privat skogsägares mark skulle vi kunna erbjuda en skogsbeskrivning med åtgärdsförslag till väsentligt lägre kostnad än vad det kostar att göra en konventionell plan, konstaterar Elin Olofsson, som tittat närmare på vilka fördelar den nya tekniken kan skapa för privata skogsägare. Det grundläggande arbetet med att analysera hur den nya tekniken inledningsvis ska användas är alltså avslutad. Nu ska de nya arbetssätten inom olika områden finslipas ytterligare. När detta är gjort vidtar omfattande utbildningar och en bred utrullning av den nya tekniken. Rolf Edström 18

19 tar över i skogen Detta är en terrängmodell som visar avståndet till grundvatten och lutningar i terrängen. Ju mörkare blå färg som visas, desto ytligare finns det vatten. Färgen ger därmed ett mått på hur stor risk det är för körskador i olika terrängavsnitt. De gula och orange fälten visar områden med kraftig lutning. Gult (=lutningsklass 3) visar att marken har en lutning mellan 11 och 18 grader medan de orangea fälten (lutningsklass 4) visar att det lutar mellan 18 och 27 grader. Informationen om lutning och risken för körskador är värdefulla hjälpmedel när en avverkning ska planeras. Här ser en kronhöjdsmodell där färgerna visar hur höga träden är. Vit färg visar myrar, nyligen gjorda hyggen, vägar eller andra ytor som saknar träd. Den blå färgen indikerar låg trädhöjd och höjden på träden ökar sedan i ordningen grönt gult rött där rött alltså visar de högsta träden. Informationen i denna bild gör det möjligt att med datorns hjälp med stor precision beräkna medelhöjd, övre höjd, diameter, grundyta och virkesförråd i ett bestånd. Med laserdata går det snabbt att söka fram bestånd där det kan vara aktuellt med skogliga åtgärder. Bilden visar resultatet av en sökning efter gallringsbara bestånd. De gröna områdena visar att här finns det skog som med hänsyn till höjd och grundyta kan vara aktuell för gallring. På samma sätt kan man söka fram bestånd där det kan vara aktuellt med slutavverkning. 19

20 Nyttig teknik för skogsägare Den nya tekniken som är baserad på laserdata innebär bland annat möjlighet att hitta åtgärdsbehov som kan vara svåra att hitta i fält. Genom analyser i datorn hittade SCAs virkesköpare Helge Hedlund och den nyblivne skogsägaren Erik Tepsa något som såg ut som ett större område med gallrings mogen skog. När de åkte ut i fält visade det sig stämma perfekt. f Erik Tepsa i Övertorneå är en företagare med många strängar på sin lyra. I sina företag med det gemensamma marknadsföringsnamnet Snow-flakes bedriver han uthyrning och försäljning av skotrar, biluthyrning, bemanningsverksamhet för gruvindustrin och försäljning av jakt- och friluftsmaterial. När Erik för ett och ett halvt år sedan köpte en skogsfastighet av en bekant gav han sig på många sätt in i en ny bransch. Som företagare had e han dock syftet med skogsaffären klart för sig. Jag ser detta som en långsiktig placering. Det är en stor andel medelålders skog med god tillväxt på fastigheten. Den ger en bra förräntning över tid, men inte så stora intäkter från början, förklarar Erik. Även om han inte sysslat med skogsbruk tidigare, kände Erik till skogen på sin fastighet tämligen väl, eftersom den är en del av den jaktmark som han jagat på under flera år. Det var också via diskussioner i jaktkretsar som han fick tipset att ta kontakt med SCAs virkesköpare i Övertorneå, Helge Hedlund. 20