Kvalitetsredovisning 2011

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2011 Barn och Utbildning, Piteå kommun Anette Christoffersson, utvecklingsledare

2 Innehåll INLEDNING... 3 VEM SKA LÄSA KVALITETSREDOVISNINGEN?... 3 KVALITETSARBETET... 3 UPPFÖLJNING AV KVALITETSREDOVISNING UPPFÖLJNING AV INSPEKTION BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS ARBETE FÖRVALTNINGSLEDNING DELEGATIONSBESLUT EN PRESENTATION AV VERKSAMHETERNA FÖRSKOLA GRUNDSKOLA FRITIDSHEM SÄRSKOLA GYMNASIESKOLA Utbildningar med riksintag MUSIK OCH DANSSKOLAN EKONOMI PERSONAL RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA OCH LOKALA MÅL BARN OCH UNGA VÅR FRAMTID Barn och utbildningsplanens mål Lärandemiljö Elevinflytande Tobak, alkohol och droger Analys Bedömning av måluppfyllelse UTBILDNING, ARBETE OCH NÄRINGSLIV Barn och utbildningsplanens mål Kunskapsresultat Analys Bedömning av måluppfyllelse DEMOKRATI OCH ÖPPENHET Barn och utbildningsplanens mål Föräldrainflytande Elever med annat modersmål Internationellt utbyte Analys Bedömning av måluppfyllelse LIVSMILJÖ Barn och utbildningsplanens mål Värdegrund och likabehandling Hälsa Analys Bedömning av måluppfyllelse... 25

3 Inledning Kvalitetsredovisningen för Piteå kommun 2011 omfattar verksamhetsformerna förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Kommunens kvalitetsredovisning bygger på rektorsområdenas kvalitetsredovisningar, centralt genomförda uppföljningar/utvärderingar inom förvaltningen och nationell statistik. Alla rektorsområden inom för-, grundsär- och gymnasieskola samt all fristående verksamhet, har lämnat kvalitetsredovisningar för 2010/2011. Vem ska läsa kvalitetsredovisningen? Skolornas kvalitetsredovisning ska utgöra grunden för deras verksamhetsutveckling. Utveckling handlar om att förbättra resultat över tid. För att nå dit är det viktigt att följa resultat, använda resultat i analyser av verksamheten och dess grad av måluppfyllelse och till sist besluta om åtgärder och utvecklingsområden. Kommunens kvalitetsredovisning är ett omfattande dokument. Dokumentet ska ge kommunala politiker en god bild av de resultat som framkommit, och därmed kunna fungera både som kvalitetssäkring för den tid som gått och som ett beslutsunderlag för framtiden. Piteå kommun ger ut en populärversion av sin kvalitetsredovisning för att ge elever, föräldrar och allmänhet möjlighet att ta del av de framsteg som görs inom verksamheterna samt vilka åtgärder som planeras inför kommande år. Kvalitetsredovisning och populärutgåva finns tillgängliga på kommunens hemsida, Kvalitetsarbetet Piteå kommun har ett övergripande styr- och ledningssystem som innebär att mål för verksamheter, ekonomi och personal beslutas i verksamhetsplanen och följs upp i kommunens delårsbokslut och årsredovisning. Målet är att kvalitet och ekonomi ska följas åt i processerna utifrån kommunallagens formulering om God ekonomisk hushållning. Barn- och utbildningsnämnden styr mot mål och har i Barn- och utbildningsplanen tydliggjort kvalitetsarbetet som en viktig ledningsfråga. Barn och utbildning har en utvecklingsavdelning bestående av utvecklingsledare, kommundoktorander och it-strateg. I Piteå kommun skriver rektor i samarbete med personal, elever och föräldrar en kvalitetsredovisning. Rektorsområdenas kvalitetsredovisningar ligger som underlag för kommunens kvalitetsredovisning. Kommunens skrivning avser kalenderår på kommunnivå och läsår på skolnivå. För att säkerställa en god återkoppling av kvalitetsredovisningarna har följande rutiner beslutats av ledningsgruppen: Återkoppling ska ske på tjänstemannanivå av rektor till varje arbetslag/varje skolråd samt mellan föroch grundskolechef/gymnasiechef och rektor. Återkoppling mellan verksamhet och politik ska ske genom kontakt mellan kontaktpolitiker och rektor. Rektorsområden lottas in för föredragning i Barn- och utbildningsnämnden. Kommunens kvalitetsredovisning föredras i kommunfullmäktige. Dialog sker inom varje rektorsteam där förvaltningschef, utvecklingsledare och för- och grundskolechef/gymnasiechef deltar. Kvalitetsredovisning Sida 3

4 Uppföljning av kvalitetsredovisning 2010 Förbättringsområden Fortsatt implementeringsarbete Skola 2011 samt Gy 2011 Vidta åtgärder utifrån Skolinspektionens kritikområden. Utifrån en analys av elevhälsosamtalen vidta åtgärder för ett elevhälsofrämjande arbete. Fortsätta arbetet med att utveckla gymnasieskolans studieplan till en individuell utvecklingsplan. Analys av LUS som verkstyg för att mäta läsutveckling. Fortsatt utveckling av grundskolans hemsidor. Fortsatt stöd för att utveckla skolornas miljöarbete. Vidtagna åtgärder Arbetet med att implementera de nya styrdokumenten i verksamheten har pågått under hela året. Föreläsningar kring förändringar i skollagen och de nya läroplanerna har genomförts. Implementering av innehållet i de nya kursplanerna har skett genom att utsedda nyckelpersoner i verksamheten har ansvarat för implementeringsarbetet inom respektive ämne/skolenhet. En handlingsplan har upprättats och godkänts av Skolinspektionen. Bland annat har en arbetsgrupp påbörjat arbetet med att hitta kvalitetsindikatorer för att mäta förskolans kvalitet, rutiner för arbetet med likabehandlingsplaner och åtgärdsprogram har förändrats och ett elevdokumentationssystem har köpts in för att underlätta för rektor att följa elevernas måluppfyllelse i samtliga ämnen. Analys har genomförts på rektorsområdesnivå. Ingen förvaltningsövergripande analys har genomförts. Kravet på individuell utvecklingsplan i gymnasieskolan och förskolan har tagits bort i den nya barn- och utbildningsplanen. Utifrån en analys gjord av kommunens läs- och skrivutvecklare har barn- och utbildningsnämnden beslutat att slopa kravet på LUS som ett obligatorium för att följa läsutvecklingen. En gemensam struktur finns för grundskolans och förskolans hemsidor. Naturskolan Porsnäs är en resurs för naturorienterande ämnen, främst för årskurs 4-6. Naturskolans personal fungerar också som kontaktpersoner och sammankallande i Miljönätverket. Fortsatt arbete med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Ett förslag till förändrad struktur för det systematiska kvalitetsarbetet har upprättats. Fortsatt arbete för att användandet av IT och media ska vara en del i det dagliga lärandet. Jämställdhetsintegrering ska genomföras i alla verksamheter. Arbetet med att utrusta fler skolor med Lärmitklassrum och att öka antalet datorer för elever och lärare fortgår. Inga förvaltningsövergripande åtgärder. Kvalitetsredovisning Sida 4

5 Uppföljning av Inspektion 2010 Kritikområde Piteå kommun Kommunen säkerställer inte att alla elever i grundskolan och gymnasieskolan ges förutsättningar att lägst nå målen för utbildningen (1 kap. 12 skollagen, Lpo 94, Lpf 94 samt kursplanerna) Åtgärder Matriser för uppföljning av måluppfyllelse i förskola, förskoleklass och skolbarnsomsorg. Förändringar i mallen för kvalitetsredovisning med syfte att tydliggöra resultat från förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg och särskola. Den kommungemensamma mallen för kvalitetsredovisning kommer att förändras för att öka fokus på uppföljning av resultaten på skolnivå. Kommunen avser att tillsammans med elevhälsan och rektorerna arbeta med att utveckla metoderna för att utvärdera och analysera stödåtgärder som sätts in. Stödåtgärder ska utvärderas på rektors- och central nivå. Reviderad mall för åtgärdsprogram Kompetensutvecklingsinsatser i syfte att stödja rektor i arbetet med att analysera och följa upp resultaten på skolnivå. Gymnasieskola: Ett arbete pågår med att ta fram gemensamma rutiner för att snabbt fånga upp signaler och kunna sätta in åtgärder för elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen i någon kurs. Gymnasieskolan fortsätter även sin strävan att på lika sätt underlätta för vårdnadshavarna att vara delaktiga i barnens skolgång. Gymnasieskolan: Arbete pågår även för att förbättra rutinerna för prövningar som görs under studietiden Kommunen har inte sett till att alla verksamheter har en plan mot kränkande behandling som motsvarar kraven i skollagen (14 a kap. 8 skollagen) I sin kvalitetsredovisning ska varje rektorsområde årligen beskriva hur arbetet med framtagande av plan mot kränkande behandling genomförs. Kvalitetsredovisning Sida 5

6 Kommunen har inte en systematisk uppföljning och utvärdering av resultaten i alla verksamheter (1 kap. 12 skollagen) Mallen för huvudmannens kvalitetsredovisning kommer att omarbetas för att tydligare lyfta fram resultat från förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg och särskola. När kvalitetsredovisningen presenteras för nämnden ska resultat från samtliga verksamheter lyftas fram. Nämnden ska årligen uppdra till verksamheten att speciellt granska utvalda områden som uppvisar låga resultat. Uppföljning av kunskapsresultat i varje enskilt ämne i årskurs 5 och 9. Uppföljning av kunskapsresultat obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan Följa och utvärdera resultaten för den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan i den årliga kvalitetsredovisningen. Kommunen erbjuder inte alltid elever och studerande den undervisning och utbildning som de ha rätt till enligt författningarnas krav (1 kap. 12 skollagen) Under 2011 kommer huvudmannen att arbeta för att ta fram rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever till vår kommun. Utreda möjligheten att starta en förberedelseklass i kommunen. En broschyr tas fram där vårdnadshavare t.ex. kan läsa hur man söker plats i förskola, skriver in barn i skolan, rätten till studiehandledning, modersmålsstöd och modersmålsundervisning. Materialet kommer även att läggas ut på hemsidan och översättas till de vanligaste språken i vår kommun. Kommunövergripande kommer en handlingsplan att utarbetas till förskolans personal med råd och tips hur man kan arbeta med modersmålsstödet i förskolan och stärka barnens kulturella identitet. Organisering av Svenska som andraspråk gymnasieskolan Kvalitetsredovisning Sida 6

7 Undervisning i ämnena fysik, kemi, hem- och konsumentkunskap ska genomföras senast i årskurs 5. För att säkerställa detta kommer huvudmannen att fatta beslut om och samordna timplanerna. Några av gymnasieskolans lokala kurser motsvarar inte kraven i författningarna Alla förskolor har inte utvecklat samarbete med kommunens förskoleklasser, skolor och fritidshem för att personalen ska kunna stödja barns allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv (Lpfö 98, 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet) Kontroll/uppföljning lokala kurser Strömbackaskolan Rektorerna kommer att få i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för inskolning av barn från förskola till förskoleklass samt elever från förskoleklass till skola. Rektor får också i uppdrag att organisera olika forum för att skapa samsyn i barns utveckling och lärande mellan personal i förskola och förskoleklass. Förskolornas likabehandlingsplaner motsvarar inte skollagens krav på en plan mot kränkande behandling Se "Likabehandlingsplaner grundskolan" Kommunen och fritidshemmen arbetar inte i tillräckligt hög grad med att följa upp, dokumentera och utvärdera fritidshemmens verksamheter samt ta tillvara resultaten och omsätta dessa åtgärder Fritidshemmets måluppfyllelse redovisas i rektorsområdets kvalitetsredovisning. Fritidshemmens likabehandlingsplaner motsvarar inte skollagens krav på en plan mot kränkande behandling Kommunen gör inte en kontinuerlig utvärdering av gruppernas storlek och sammansättning inom skolbarnsomsorgen (2 a kap. 3 skollagen) Se "Likabehandlingsplaner grundskolan" Kommunen avser att systematiskt följa upp barngruppernas storlek i förhållande till antal personal, lokaler, upptagningsområdets sociala karaktär och barn i behov av särskilt stöd genom att rektorerna får i uppdrag att årligen redovisa uppföljning, analys samt åtgärder i kvalitetsredovisningen. Kommunen gör därefter en sammanfattande utvärdering som resulterar i en eventuell konsekvensanalys med åtgärder utifrån ett ekonomiskt och pedagogiskt perspektiv. Gymnasiet: Lärarna samverkar inte i tillräcklig omfattning med varandra i arbetet med bedömning och betygsättning Rektor gör en gemensam årlig plan för att säkerställa att lärare vid ämnesträffar och kompetensutvecklingsdagar har diskussioner och gemensam bedömning av olika elevarbeten utifrån avidentifierade faktiska exempel. Kvalitetsredovisning Sida 7

8 Rektor ansvarar för att gemensamma bedömnings- och utvärderingsmodeller tas fram, exempelvis matriser för bedömning inom de olika ämnena. Vid nätverksträffar med andra gymnasieskolor i regionen kommer betyg och bedömning tas upp som en gemensam frågeställning. Betygsstatistik till rektorernas kvalitetsredovisningar är i dag delvis gemensam. Arbete pågår med att ytterligare utveckla och samordna statistikunderlaget så att det blir enklare att systematiskt göra jämförelser mellan skolans olika program och jämförelser över tid. Med hjälp av det digitala verktyg för skriftliga omdömen och IUP som vi investerar i, får vi bättre möjligheter att göra tolkningar och jämförelser med andra skolor i landet. I dessa verktyg finns möjlighet att t ex ta del av och jämföra betygsmatriser. Gymnasiet: Skolan och rektorerna följer inte upp och utvärderar kunskapsresultaten i tillräcklig omfattning. Vidare genomför inte skolan regelbundet en utvärdering och omprövning på programövergripande nivå av de särskilda stödinsatser som ges Återkommande klasskonferenser för att få en samlad bild över elevernas resultat i samtliga ämnen. Statistik tas fram över resultat i de olika ämnena där man kan göra jämförelser över tid och kan ligga till grund för lärares och rektors analys av kunskapsresultaten. Utvärdering av stödinsatser görs av specialpedagog i slutet av varje läsår. För att ytterligare förstärka analysen av stödinsatserna läggs det in som en obligatorisk punkt i det årliga kvalitetsarbetet. I detta analysarbete kommer elevhälsan att spela en viktig roll Skolans likabehandlingsplan motsvarar inte skollagens krav på en plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplanerna har omarbetats så att de motsvarar kraven i skollagen och så att den tar sin utgångspunkt utifrån behoven på det enskilda rektorsområdet. I varje rektorsområde görs nu en planering för hur planen ska förankras hos elever, vårdnadshavare och personal. Kvalitetsredovisning Sida 8

9 Eleverna har inte alltid tillgång till valbara kurser i den omfattning som författningarna kräver (5 kap. 1 och 17 gymnasieförordningen samt Skolverkets föreskrifter och allmänna råd (2000:1) om kurser i gymnasieskolans nationella program). Skolan har inte säkerställt att de garanterat valbara kurserna inom olika program alltid anordnas för eleverna (5 kap. 1 och 19 gymnasieförordningen samt Skolverkets föreskrifter och allmänna råd) De åtgärdsprogram som skolan utarbetar motsvarar inte förordningens krav Grundskolebetyg inom ramen för skolans individuella program utfärdas inte enligt författningarnas krav Lärarna har inte alltid en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling inom den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen på vissa program Se åtgärdsprogram grundskolan. Rektor på gymnasiet ansvarar för utfärdandet av betyg även för de kurser eleverna på det Individuella programmet läser på grundskolan. Kritikpunkten är åtgärdad. Förändringen har kommunicerats med berörd rektor och nya rutiner utarbetas. Lärarna har en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling inom den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Lärarna besöker eleverna minst en gång under varje praktikperiod och får då möjlighet att samtala med handledarna kring elevens kunskapsutveckling. Handledarna skriver ett omdöme utifrån en matris som utgår från kursplanemålen. Rektorerna har i uppdrag att utarbeta tydligare rutiner för uppföljning av elevernas APU. Dessa rutiner kommer att ha en del som är gemensam för alla yrkesförberedande program och en del som är anpassad efter varje programs specifika förutsättningar. Kvalitetsredovisning Sida 9

10 Barn- och utbildningsnämndens arbete Under året har barn- och utbildningsnämnden bland annat fattat beslut i följande ärenden: Med anledning av den skollag som trädde i kraft 1 juli 2011 har nämnden fattat beslut om bland annat förändrad delegationsordning, anpassningar i reglementen och förändringar i policy- och rutindokument. Nämnden har beslutat om yttranden angående friskoleansökningar, ansökningar om enskild pedagogisk omsorg, samt svarat på remisser till olika instanser. Under 2010 har Skolinspektionen granskat verksamheten i Piteå kommun. Nämnden har fattat beslut om åtgärdsplan upprättad utifrån Inspektionens kritik. Beslut om ny barn- och utbildningsplan för perioden Strukturplan för Infjärdensområdet Förvaltningsledning Förvaltningens ledningsgrupp består av förvaltningschef, två för- och grundskolechefer, gymnasiechef och förvaltningsekonom. Deras ledningsdeklaration uttrycks med tre ledord, Våga, låga, förmåga. Tre till fyra gånger per termin hålls gemensamma träffar för alla förskolechefer. Gemensamma konferenser för förskolechefer och rektorer i grundskolan hålls en gång per månad. Arbetsledarträffar med respektive för- och grundskolechef hålls en gång per månad. Gymnasiechefen har träffar varje vecka med gymnasiets ledningsgrupp. Skolutvecklingsgrupp (SKUG) finns på central nivå. Samverkansgrupper finns på förvaltnings- och rektorsnivå. Syftet är att i dessa grupper informera och förankra förslag innan de går till beslut i den politiska organisationen. Dialogforum har hållits på områdesnivå 1 gång per termin. Systemet innebär att det är ett mindre antal frågor som går till regelrätt förhandling. Delegationsbeslut Enligt delegationsförteckningen ska beslut tagna på delegation kontinuerligt delges barn- och utbildningsnämnden samt att antal beslut för vissa områden ska redovisas i kvalitetsredovisningen. Under 2010//2011 har följande delegationsbeslut rapporterats till Barn- och utbildningsnämnden: 2 elever i grundskolan har kortare eller längre tid placerats i enskild undervisningsgrupp (3 elever 09/10). 20 elever har skrivits in i resursskola skolår 1-5, skolår 6-9 och Aspergergrupp (15 elever 09/10). 12 elever i grundskolan har beviljats anpassad studiegång (13 elever 09/10). 2 barn har som 5-åringar fått placering i förskoleklass (2 barn 09/10). 3 elever har beviljats uppskjuten skolplikt till 8 år (6 elever 09/10). 27 elever i grundskolan har beviljats ledighet över 10 dagar (30 elever 09/10). 24 elever i grundskolan har fått avslag på ansökan om ledighet över 10 dagar (29 elever 09/10). Kvalitetsredovisning Sida 10

11 En presentation av verksamheterna Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde i Piteå omfattar förskola, familjedaghem, förskoleklass, fritidshem, grundskola, särskola, musik- och dansskola samt gymnasieskola. Barn och utbildningsnämnden ansvarar tillsammans med 1500 medarbetare för nästan barn och studerande. Till sitt förfogande har de nästan häften av kommunens budget. Förskola Piteå kommun har många förskolor, vilket innebär att de finns nästan i varje by/kommundel. Familjedaghem finns i ett rektorsområde. I Piteå finns sex kommunala förskolor med särskild profilering: Trädgårdens Reggio Emilia förskola Lilla Äventyrets förskola (I Ur och Skur) Tallåsens förskola, avdelning Ringblomman (Montessori) Tallåsens förskola, avdelning Kvisten (I Ur och Skur) Fagottens förskola (Reggio Emilia) Backens förskola, avdelning Solen (Reggio Emilia) Omsorg för barn vars föräldrar arbetar kvällar, nätter och helger finns på Ringgatan. I kommunen finns 6 enskilda förskolor. Piteå kommun har fattat ett beslut om 15 heltidsplatser per avdelning i snitt i kommunen har antalet heltidsplatser per avdelning varit strax över 15 både under vår- och höstterminen. Ett beslut om barnomsorgsplats inom tre månader finns i kommunen. Andelen som får plats i förskola inom tre månader har de sista tre åren varierat mellan 93 och 98 %. Enskilda förskolor och fritidshem Tillsyn av sex enskilda förskolor och två fritidshem har genomförts och samtliga enskilda verksamheter har bedömts hålla god eller mycket god kvalitet. Plats i förskola inom 3 månader, i % Aug 2011 Aug 2010 Aug Resursnyttjande förskola, fritidshem, förskoleklass Förskola, antal 5 5,0 4,8 heltidsplatser per årsarbetare Förskola, närvaro 3,4 3,7 3,3 barn per årsarbetare Förskola närvarotimmar per barn och dag 7,2 7,1 7,1 Kvalitetsredovisning Sida 11

12 Fritidshem, antal inskrivna barn per årsarbetare Fritidshem, närvaro barn per årsarbetare Fritidshem, närvarotimmar per barn och dag Förskoleklass, antal inskrivna barn per årsarbetare Förskoleklass, närvaro barn per årsarbetare Förskoleklass, närvarotimmar per barn och dag 14,3 14, ,5 3,6 15,8 15,7 16,7 13, , Genomsnitt heltidsplatser per avdelning i förskolan ,1 15,4 14,5 15,1 Grundskola I Piteå kommun finns 26 grundskolor. Det finns en skola i nästan varje by eller kommundel vilket innebär att de flesta skolor är relativt små och att eleverna har nära till skolan. De allra flesta skolor har en allmän verksamhet utan särskild inriktning. Vid några enheter finns särskild profilering. En profilering kräver att skolan uppfyller vissa krav när det gäller personalens utbildning, undervisning, miljö, material och dokumentation. Christinaskolan har som en av tre orter i Sverige, Svenska balettskolan, för elever i skolår 7-9. Skolan har också musikklasser för skolår 7 till 9. Dansundervisningen följer Svenska Balettskolans timplan. Dans- och musikklasserna är öppna för elever inom och utom Piteå kommun. I Öjebyn finns hörselklasser för samtliga årskurser och klasser för elever med Asperger årskurs 3-9. Tallbacka och Mellangård som är kommunens resursskolor finns organiserade under Pitholms rektorsområde. Norrmalmskolan erbjuder Montessoriverksamhet för tidigare skolår. Inom kommunens grundskola finns läsåret 10/ elever. I förskoleklass är 443 elever inskrivna. I kommunen finns två friskolor, Tolvmans friskola och I Ur och Skur Forsen. Skolorna erbjuder även fritidshem. I de båda friskolorna finns 63 elever i grundskolan och 18 elever i förskoleklass. Fritidshem Piteå kommun har fritidshem i nästan varje by eller stadsdel. Fritidshemmen är för det mesta integrerade i grundskolans lokaler. Kvalitetsredovisning Sida 12

13 Särskola Grundsärskolan är ett eget rektorsområde och har skolformerna grundsärskola och träningsskola för förskoleklass till och med skolår 10. Rönnskolan har sin verksamhet i anslutning till Norrmalm- och Christinaskolan i centrala Piteå. Inom grundsär finns 65 elever inskrivna, varav 17 i träningsskola. Dessutom finns 12 särskoleelever integrerade i grundskolan. Gymnasiesärskola och verksamhetsträning är förlagd till Strömbackaskolans lokaler och tillhör rektorsområdet Industri och Fordon i gymnasieskolan. Gymnasiesärskolan har 50 elever inskrivna. Gymnasieskola Strömbackaskolan erbjuder nationella 15 program och fem introduktionsprogram. Skolan profilerar sig genom satsning på internationellt erfarenhetsutbyte. BF - Barn och Fritidsprogrammet BA - Bygg och Anläggningsprogrammet EE - El och Energiprogrammet (Yrkesprogram) EK - Ekonomiprogrammet (Högskoleförberedande) ES - Estetiska programmet (Högskoleförberedande) FT - Fordons och Transportprogrammet (Yrkesprogram) HA - Handels och Administrationsprogrammet (Yrkesprogram) HU - Humanistiska programmet (Högskoleförberedande) IN - Industritekniska programmet (Yrkesprogram) NA - Naturvetenskapsprogrammet (Högskoleförberedande) RL - Restaurang och Livsmedelsprogrammet (Yrkesprogram) SA - Samhällsvetenskapsprogrammet (Högskoleförberedande) TE - Teknikprogrammet (Högskoleförberedande) VF - VVS och Fastighetsprogrammet (Yrkesprogram) VO - Vård och Omsorgsprogrammet (Yrkesprogram) IM - Introduktionsprogram Utbildningar med riksintag Strömbackaskolan har två utbildningar med riksintag. Det gör det möjligt för elever från hela landet att få sin utbildning på Strömbackaskolan i estetisk spetsutbildning dans och en helt ny utbildning som industrirörmontör inom VVS- och fastighetsprogrammet. Sedan några år har man kunnat gå en yrkesinriktad dansutbildning på Strömbackaskolan. Under åren har elever från Kiruna i norr till Sundsvall i söder tvingats tacka nej till en utbildningsplats då det blivit ekonomisk ohållbart för långväga elever att få sin utbildning i Piteå. Från och med hösten 2011 finns 14 platser som alla Sveriges dansande elever kan söka till. Från och med hösten 2011 finns 12 platser att söka för de som vill utbilda sig till rördragare inom främst process-gruv- och kärnkraftsindustrin. Utbildningen är ett svar på det behov som branschen regionalt har uttryckt. 10 juni 2011 blev Strömbackaskolan godkänd som en Teknikcollegeskola, tillsammans med Luleå gymnasieskola. Teknikcollege är en kvalitetsstämpel för utbildningar inom Teknikprogrammet, Industritekniska programmet och El- och energiprogrammet inriktning Automation. Det som kännetecknar ett Teknikcollege är framförallt att skola och företag samarbetar nära, och att företagen har ett inflytande över utbildningarna. Kvalitetsredovisning Sida 13

14 I Öjebyn, fem kilometer från Piteå, ligger Grans Naturbruksskola med Norrbottens läns landsting som huvudman. Musik- och dansskolan Piteå Musik & Dansskola vill erbjuda barn och ungdomar tillgång till bra kulturupplevelser i form av musikoch dansundervisning. Musik & Dansskolan har ca 2000 studerande. Ekonomi Alla nämnder har ett gemensamt ansvar för kommunens totala ekonomi. I bokslut för 2010 visade det ekonomiska utfallet ett underskott på 6,4 miljoner kronor. Jämfört med kommungruppen satsar Piteå kommun mer eller likvärdigt med pengar på utbildning Liknande kommuner 2010 Nettokostnad kr per invånare Förskola Grundskola Gymnasieskola Kostnad kr per inskrivet barn/elev Förskola Grundskola Gymnasieskola Kvalitetsredovisning Sida 14

15 Personal Kompetenta pedagoger med rätt utbildning för sitt arbete är tillsammans med rektors pedagogiska ledarskap viktiga förutsättningar för god utbildning. Piteå kommun har en hög andel behörig personal inom alla verksamheter. Andelen behörig personal har ökat i förskolan, ligger lika med föregående år i grundskolan och har minskat i gymnasieskolan. Piteå kommun har en högre personaltäthet än riket i samtliga verksamheter. Antal lärare/100 Piteå 10/11 Piteå 09/10 Piteå 08/09 Riket 10/11 elever Grundskola 8,7 8,4 8,2 8,3 Obl. särskola 29,4 30,8 29,2 26,5 Gymnasieskola 9,3 8,6 8,9 8,4 Lärare med pedagogisk Piteå 10/11 Piteå 09/10 Piteå 08/09 Riket 10/11 högskoleutb, i % Förskola Fritidshem Grundskolan Gymnasieskola Rektorer som genomgått statlig rektorsutbildning, i % 84 Sjukfrånvaron inom förvaltningen är oförändrad jämfört med juli 2010, frisknärvaron har minskat med 3 %. Medarbetarenkätens resultat (2010) visade dock på en hög arbetsbelastning för personal inom förvaltningen. Sjukfrånvaro 2011, juli 2010, juli Piteå kommun, juli 2011 Sjukfrånvaro i % 4,2 4,2 4,8 Frisknärvaro, sjukdagar, % Frisktalet, sjukdagar, % Andel heltidsanställda, % Timmars om utförs av heltidsanställda Kvinnors lön i förhållande till mäns lön, % 91, NMI värderingsfaktorer (skala 1-6) NMI ja/nej (skala 1-100) NMI, ledarskap (skala 1-6) Piteå kommun, ,36 4,45 4,50 84,5 84,3 80,4 5,06 5,10 5,09 Kvalitetsredovisning Sida 15

16 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationelln la och lokala mål Barn och Unga vår framtid Barn och unga ges förutsättningar för en god start i livet. Vi tar aktivt tillvara barns och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet. (Prioriterade områden i barn- och o utbildningsplanen ) Barn- och utbildningsplanens mål Alla barn/elever upplever att de har en god lärandemiljö utifrån en helhetssyn på hälsa, lärande och arbetsmiljö. Alla barn/elever upplever att de genom en väl utvecklad elevdemokrati har inflytande på innehåll och arbetsmiljö. Alla barn/elever har en individuell utvecklingsplan. Alla barn/elever upplever att de ges möjlighet att påverka samhällets utveckling. Alla barn/elever har sådan kunskap och självkänsla att de säger nej till tobak, alkohol och droger. Lärandemiljö Verksamheternas kvalitetsredovisningar och undersökningar såsom Personligt ochh Elevhälsosamtalen visar på att barn och elever i Piteå kommun har en godd lärandemiljö. Elevinflytande I förskolan är barnenn med och påverkar verksamheten genom att komma med förslag på vad de vill göra. De mindre barnens intressen tas tillvara genom att temaarbeten planeras utifrån u barnens intressen. Resultaten i föräldraenkäten visar att föräldrarna är nöjda med hur barnens tankar och idéer tillvaratas av personalen. I fritidsverksamheten ges barnen möjlighet till delaktighet genom fritidsråd. I grundskolan och gymnasieskolan finns klassråd och elevråd som forum för det formella elevinflytandet. Alla förskolor och skolor genomför utvecklingssamtal och i grundskolan utmynnar u utvecklingssamtalen i en individuell utvecklingsplan. Alla elever i gymnasieskolann har en individuell studieplan. Resultat från Personligt visar attt det är 57 procent av eleverna som är medlem i någon förening, vilket är likvärdigt med förra året, dock en minskning i skolår 9 När det gäller inflytande så är det fler som vet var de ska vända sig i olika o frågor för att kunna påverka. Men samtidigt är det färre som försöktt påverka en samhällsfråga de senastee 12 månaderna. Kvalitetsredovisning Sida 16

17 Tobak, alkohol och droger Resultaten i Personligt visar att det är färre elever som provat röka samtidigt som de som röker regelbundet har minskat. Det är också fler elever som aldrig provat att dricka alkohol och andelen som dricker regelbundet har minskat. Andel som aldrig druckit alkohol Procent År År 9 34 * År 2 gy * ingen undersökning 2009 för år 9 Andelen som aldrig använt narkotika har ökat. Den positiva utvecklingen är främst bland killar och i skolår 2 på gymnasiet. Andel som aldrig använt hasch eller annan narkotika Procent År * * År 9 92 ** År 2 gy Analys Inflytandet i förskolan beskrivs mestadels utifrån barnens möjligheter att göra olika val. I grundskolan handlar inflytandet i klassråd och elevråd ofta om elevernas delaktighet i utformning av olika aktiviteter eller andra praktiska frågor. Till viss del är eleverna med och planerar, genomför och utvärderar arbetsområden och är också delaktiga i utformningen av den individuella utvecklingsplanen (IUP). Vid gymnasieskolan är eleverna med och diskuterar kring och påverkar undervisningsinnehåll, arbetssätt och former för examinationer. Flera skolor beskriver elevernas delaktighet i sitt eget lärande som ett pågående utvecklingsområde. Trots förbättringen visar resultat i elevhälsosamtal att det är fler elever som provat dricka alkohol jämfört med genomsnitt för länet. Bedömning av måluppfyllelse Bedömningen görs att målområdet är uppfyllt i hög grad. Kvalitetsredovisning Sida 17

18 Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd. Genom satsningar på utbildning och näringsliv skapas tillväxt som har en avgörande betydelse för kommunens utveckling. (Prioriterade områden i barn- och utbildningsplanen ) Barn- och utbildningsplanens mål Alla elever uppnår kunskapsmålen för respektive verksamhet. Alla barn/elever ska få stöd och hjälp utifrån individuella förutsättningar och behov. Alla barn/elever deltar i att utveckla varierade arbetssätt och arbetsformer tillsammans med de vuxna. Alla barn/elever och föräldrar ges trygghet genom att barnet/eleven tillhör ett spår organisatoriskt (1-16 år) och pedagogiskt i ett 1-19-årsperspektiv. Alla barn/elever använder bibliotek, media och It som redskap i det vardagliga lärandet. Alla barn/elever får utveckla sitt intresse inom musik och dans. Alla barn/elever ges insikt i arbetsliv, näringsliv samt förståelse för arbetsmarknadens parter. Alla barn/elever motiveras och välgleds till vidarestudier och ser vikten av ett livslångt lärande. Kunskapsresultat Resultaten för kunskap i grundskolan är på kommunnivå mycket goda. Inom förskoleverksamheten ges barnen möjlighet att utifrån intresse och mognad utveckla sitt språk och sitt matematiska tänkande. I fritidsverksamheten är gruppstärkande aktiviteter, rörelse och lek viktiga inslag för att bidra till elevernas sociala utveckling. Praktisk matematik, som t.ex. bakning, mäta och bygga är metoder som används för att stimulera lärandet på fritids. Varierande arbetssätt, god kommunikation med eleverna och att snabbt sätta in åtgärder för elever i behov av särskilt stöd är viktigt för att nå goda resultat i grund- och gymnasieskolan. Ämnesproven årskurs 3 Kvalitetsredovisning Sida 18

19 Bedömning av måluppfyllelse årskurs 5 89,2 % av flickorna och 95,5 % av pojkarna bedöms nå målen i alla ämnen i årskurs 5 vilket är 4 % fler jämfört med Ämnesproven årskurs 9 Kvalitetsredovisning Sida 19

20 Behörighet till gymnasieskolan Piteå Riket Yrkesprogram 95,5 87,7 Estetiskt program 94,9 86,7 Ekonomi-, humanistiska och 94,1 85,2 samhällsvetenskapsprogram Naturvetenskapligt och tekniskt program 91,7 83,5 Betyg Allmän behörighet till gymnasiet, i % Fullständiga betyg år 9, i % Meritvärde i skolår 9 (jmf beräknat värde enligt Salsa) Meritvärde gymnasieskola Nybörjare som avbrutit/studie -uppehåll i kommunens gymnasieskola, i % Elever som fullföljt nationellt program i gymnasiet inom 4 år (inkl IV), i % Kommuninvån are 20 år med grundläggande behörighet till universitet och högskola, i % Påbörjat högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbil dning, i % Riket Alla Fl Po Alla Fl Po Alla Fl Po Alla Fl Po , ,3 214 (217) , , , Kvalitetsredovisning Sida 20

21 Analys Ämnesproven årskurs 3 Ämnesproven i matematik för årskurs 3 visar på resultat över rikssnittet för samtliga delområden. Det delområde där flest elever inte nått målet är Skriftliga räknemetoder. Könsskillnader kan ses på någon/några skolenheter men på kommunnivå är könsskillnaderna marginella. Ämnesproven i svenska visar också på resultat över rikssnittet i samtliga delprov. Största skillnaderna mellan åren kan ses i delproven Läsning faktatext och Elevens högläsning. Största skillnaderna mellan pojkar och flickor kan ses i skrivuppgifterna där pojkarna har ett lägre resultat än flickorna. Måluppfyllelse årskurs 5 Fler pojkar än flickor beräknas nå målen i alla ämnen i årskurs 5, ett resultat som behöver analyseras ytterligare på förvaltningsnivå. Ämnesproven årskurs 9 I svenska kan könsskillnader ses på delprovs- och skolnivå, fler flickor än pojkar uppnår målen för godkänt eller högre. De lägsta resultaten ses på delprovet skriftlig produktion. Även i matematik ses könsskillnader både på delprovs- och skolnivå, fler flickor når inte målen för godkänt i ämnesprovet i matematik. Även på ämnesprovet i engelska så uppnår fler pojkar än flickor målen för godkänt eller högre. Uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9 Andel som uppnått målen i alla ämnen varierar mellan % (71-95 % 2010). 88 % av pojkarna och 85 % av flickorna har uppnått målen i alla ämnen och 5 av 6 högstadieskolor uppvisar lägre andel flickor som nått målen i samtliga ämnen. Flickorna har ett högre meritvärde, 226,3 i jämförelse med pojkarnas genomsnittliga meritvärde som är 201,5. Differensen mellan skolenheterna när det gäller andelen elever som uppnått målen i alla ämnen har minskat och är nu 4 procentenheter vilket kan jämföras med differensen 2010 som var 24 procentenheter. Behörighet till gymnasieskolan Piteå har en högre andel behöriga till gymnasieskolan än riket i samtliga behörighetsgrupper. Störst skillnad jämfört med riket är det i behörigheterna till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet. Gymnasieskolan Gymnasieskolan har ett marginellt lägre meritvärde än riket och värdet har under de nio senaste åren varierat mellan som lägst 13,3 och som högst 13,8. Piteå kommun har få studieavbrott vilket innebär att även elever med låga betygspoäng fullföljer sin studiegång vilken kan vara en förklaring till detta. Andelen elever med slutbetyg inom 4 år har de senaste åren ökat. Bedömning av måluppfyllelse Bedömningen görs att målområdet är uppfyllt i hög grad. Kvalitetsredovisning Sida 21

22 Demokrati och öppenhet Piteå präglas av öppenhet, engagemang och delaktighet. Vi verkar för ett tillåtande klimat genom att både ta intryck av och ge avtryck i omvärlden. (Prioriterade områden i barn- och utbildningsplanen ) Barn- och utbildningsplanens mål Alla barn/elever känner ansvar, inflytande och delaktighet i sitt eget lärande. Alla barn/elever känner att de har inflytande och valmöjligheter inom skolans utbud. Alla föräldrar känner att förskola och skola anser att deras delaktighet och engagemang är viktigt för deras barns utveckling. Alla föräldrar har kännedom om förskolans, skolans mål och arbetssätt. Närsamhälle och näringsliv upplever att de är viktiga parter i barnens/elevernas kunskapsutveckling. Alla barn/elever får möta/tar kontakt med människor från andra kulturer. Elever ska så långt som möjligt erbjudas sitt förstahandsval inom gymnasieskolan. Alla ska känna att de får ett gott bemötande vid kontakt med våra verksamheter. Föräldrainflytande Alla förskolor/skolor har samrådsforum/programråd där både elever, personal och föräldrar (på gymnasiet näringslivet) finns representerade. Andra forum för inflytande och delaktighet är utvecklingssamtalen som genomförs 1-2 gånger per år, den dagliga kontakten mellan föräldrar och personal när barnen lämnas och hämtas i förskolan och fritidshemmet. Den föräldraenkät som genomförts i sju rektorsområden (Infjärden, Bergsviken, Hortlax, Backgårds, Långskata, Klubbgärdet och Strömnäs) visar att ungefär 7 av 10 föräldrar anser att skolan är bra på att ta tillvara samarbetet med föräldrarna. Elever med annat modersmål Under våren 2011 fanns 175 elever i årskurs 1-9 med annat modersmål än svenska. 91 av dessa elever önskade modersmålsundervisning i 18 olika språk. Modersmålsundervisning startades i samtliga språk som önskats av 5 elever eller fler (arabiska, engelska, finska, ryska, thai, persiska och samiska). Hösten 2011 går 226 elever med annat modersmål i skolan i Piteå. Av dessa önskar 76 stycken modersmålsundervisning i 14 olika språk. I språken thai, arabiska, ryska, engelska, samiska, somaliska och mandarin är det fem elever eller fler som önskar modersmålsundervisning. På grund av svårigheter med att rekrytera lärare så har endast grupper i ryska och samiska startats hösten Internationellt utbyte Barn- och utbildningsnämnden fördelar årligen kr på gymnasiet och kr i grundskolan tillskolor med internationellt utbyte. Utifrån målet att alla barn ska få möta/ta kontakt med människor från olika kulturer redovisas olika metoder till exempel temaarbeten, språkresor, vänskolor, studiebesök, föräldrar som berättar om sina kulturer och mat från olika länder. Kvalitetsredovisning Sida 22

23 Analys De allra flesta kvalitetsredovisningar beskriver god samverkan med barnens och elevernas föräldrar. Inom förskolan och fritidsverksamheten är de dagliga mötena med föräldrarna vid hämtning och lämning viktiga tillfällen till dialog med föräldrarna. Föräldraenkäten samt enheternas kvalitetsredovisningar pekar på att informationen till föräldrar och vårdnadshavare angående skolans förebyggande arbete mot kränkningar bör utvecklas. Andelen elever som kommer in på sitt förstahandsval vid gymnasieskolan minskade från 86 % läsåret till 84 % läsåret Bedömning av måluppfyllelse Bedömningen görs att målområdet är uppfyllt i ganska hög grad. Kvalitetsredovisning Sida 23

24 Livsmiljö Piteå erbjuder en trygg och lustfylld livsmiljö med omsorg och utvecklingsmöjligheter i livets alla skeden. Här är det positivt att bo, verka och LEVA. (Prioriterade områden i barn- och o utbildningsplanen ) Barn- och utbildningsplanens mål Alla barn/elever upplever studiero och känner glädje, trygghet ochh trivsel i den dagliga verksamheten. Alla barn/elever upplever att de möts av respekt och behandlas lika. Ingen utsätts för kränkande behandling eller mobbning. Alla barn/eleverr bemöts på ett sätt som främjarr ett jämställt liv och som motverkar traditionella könsmönster. Alla barn/elever får god kunskap om hälsa, goda matvanor och vikten av fysisk aktivitet. Alla barn/elever förstår hur det egna handlandet påverkar natur och miljö. Värdegrund och likabehandling Arbetet i förskolor och skolor präglas av ett aktivt värdegrundsarbete som ger barnen/eleverna möjlighet att utveckla självkänsla, delaktighet och respekt.. Samtliga förskolor och skolor har utifrån Skolinspektionens kritik utformatt likabehandlingsplaner som s uppfyller författningarnas krav. FöräldraenkäF äten pekar på att föräldrarna är nöjda med förskolans och skolans arbete medd normer och värden. Värdegrundsarbetet lyfts tydligt i fritidsverksamheten. Arbetet kring genusfrågor lyfts enbart i några få kvalitetsredovisningar. Hälsa Andel som äter lunch minst tre dagar per vecka fortsätter öka och ligger i dag på 85 procent. Positivt är attt eleverna i skolår 2 på gymnasiet ökar med fem procentenheter jämfört med förra året och är den åldersgrupp där Kvalitetsredovisning Sida 24

25 flest äter lunch. I rektorsområdenas kvalitetsredovisningar lyfts arbetet kring hälsa och fysisk aktivitet tydligast inom fritidsverksamheten. Andel elever med övervikt eller fetma läsår Årskurs 4 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Piteå Norrbotten Årskurs 7 Piteå Norrbotten Gy årskurs 1 Piteå Norrbotten Analys Personligt pekar på en liten minskning av antalet elever som blivit mobbade. Eleverna trivs rätt bra i skolan, det är 78 procent som ger betyg 7 eller högre på en skala 1-10, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Bäst trivs eleverna i skolår 7 och sämst trivs eleverna i skolår 9. Den bild som framkommer i rektorsområdenas kvalitetsredovisningar pekar också på ett aktivt värdegrundsarbete och att åtgärder sätts in för att motverka kränkningar när de förekommer. Andelen elever med övervikt och fetma har minskat eller ligger lika med föregående läsår för samtliga åldersgrupper och för både pojkar och flickor. Största minskningen kan ses bland pojkar i årskurs 1 på gymnasiet. Att fler och fler elever äter lunch kan möjligen vara en av orsakerna till den minskande andelen elever med övervikt. Bedömning av måluppfyllelse Bedömningen görs att målområdet är uppfyllt i hög grad. Kvalitetsredovisning Sida 25