Kartläggning av den demenshandikappades förmågor och exempel på jagstödjande metodik

Transkript

1 Kartläggning av den demenshandikappades förmågor och exempel på jagstödjande metodik Östersunds Kommun Källa: Att handleda inom demensomsorgen, Samvaro med dementa Av Jane Cars och Birgitta Zander

2 Att vara ett hjälp jag! En demenshandikappad person måste få hjälp av sin omgivning att behålla och få grepp om sin person sitt Jag. Han behöver hjälp för att veta och känna vem han varit och fortfarande är. Jagstödjande förhållningssätt är en metod som har sin utgångspunkt i psykoanalytisk jagpsykologi. Den går ut på att stärka och stödja den demenshandikappades sviktande jagfunktioner. För att kunna stödja sviktande funktioner måste man skaffa sig en bild av den demenshandikappades jagprofil. Man måste bedöma hur välbevarade de olika jagfunktionerna är. Syftet är att hjälpa den demenshandikappade att på bästa möjliga sätt bruka sina kvarvarande funktioner att ta vara på det friska. Jagstödjande förhållningssätt i början av demenssjukdom Är den demenshandikappade i början av sin sjukdom fungerar vårdaren som hjälp till självhjälp. Den demenshandikappade kan utföra många aktiviteter själv men behöver kanske starthjälp hjälp att komma i gång. Man uppmuntrar, vägleder och hjälper honom att se vad han klarar av men även att acceptera sina begränsningar. Fungera som hjälp till självhjälp. Ge råd Visa till rätta, finnas till hands. Försök på alla sätt att uppehålla den demenshandikappades funktioner. Motivera Ibland saknas motivation både att sköta sin personliga hygien och att delta i andra aktiviteter. Försök öka den. Påminn Den demenshandikappade behöver kanske påminnelse om att till exempel duscha. Vägled Att till exempel klara hela morgontoaletten själv kan vara svårt, eftersom många moment ingår. Vägledning påputtning behövs. Uppmuntra Tänk på att inte uppmuntra på ett förbarnsligande sätt. Stärk den demenshandikappade genom att ta emot och härbärgera svåra känslor, t.ex. ångest och sorg (containing function). Tydliggör och hjälp den demenshandikappade på ett varsamt sätt att förstå verkligheten. Men tänk på att han kanske upplever att han är i en annan tidsperiod än den nuvarande. Det är kanske inte självklart att man ska återföra honom till nu-situationen. 1

3 Jagstödjande förhållningssätt när hjälpbehovet blivit större! Allteftersom demenssjukdomen fortskrider och förmågorna sviktar innebär metoden att vårdaren alltmer blir ett hjälp-jag för den demenshandikappade. På så sätt får den demenshandikappade kraft åt att ägna sig åt sådant som han klarar av och kan glädja sig åt. Ge handledning och guidning. Var modell och förebild. Den demenshandikappade kan härma ett riktigt beteende. Anpassa kravnivån. Ställ inte för höga krav men inte heller för låga. Det är mer än fråga om att underlätta än att träna. Hjälp till att fatta rimliga beslut beslut som ligger i den demenshandikappades intressen. Stöd regredierande funktioner, men ta inte över det som fungerar. Stimulera det friska. Det är en balansakt att hitta den demenshandikappades optimala funktionsnivå. Utveckla din etiska lyhördhet till exempel vilken grad av egen beslutsförmåga bedömer du att den demenshandikappade har? Att vara ett hjälp-jag och ersätta sviktande förmågor kräver en etisk medvetenhet hos den som stödjer. Många frågor av etisk natur aktualiseras, t.ex. Vilka beslut kan och bör den demenshandikappade själv fatta? Ska man försöka få den demenshandikappade att förstå att han är sjuk och inte klarar av vissa saker? Vems vilja ska råda när man som vårdare vill något annat än den demenshandikappade? Kan god etik ibland innebära att man går emot den demenshandikappades vilja? 2

4 Tänk igenom vilka svårigheter den demenshandikappade har. Du kan ha hjälp av nedanstående frågor. Ge för varje förmåga sedan konkreta förslag om hur du kan stödja och upprätthålla den förmågan. 1. Självkänsla Vad är särskilt viktigt för den här personens självkänsla? Är det t.ex. upplevelserna av att: Kunna bidra med något och betyda någonting Kunna påverka sin situation och själv bestämma vissa saker Bemötas med respekt för sin integritet Kunna känna sig trygg i vardagen Kunna fungera så självständigt som möjligt Klara av de krav som ställs på honom Tänk på att en individs självkänsla påverkar alla andra förmågor. Försök därför att på alla upptänkliga sätt och i alla situationer stödja den. Demenshandikappet i sig självt är kränkande för självkänslan. Hjälp den demenshandikappade att acceptera sina begränsningar men även att se vad han faktiskt klarar av, då självkänslan stärks. Låt den demenssjuke vara med och påverka sin situation så mycket som möjligt. Försök att tillgodose den demenshandikappades rätt till medinflytande och självbestämmande, att mötas med respekt och uppskattning Ge den demenssjuke möjlighet att bibehålla sin självrespekt och värdighet. 3

5 2. Självständighet Tänk på att: en matsituation, skötsel av hygien, på- och avklädning, förflyttningar, hjälpmedel, vanor och motivation, när du bedömer hur personen klarar sig i vardagen när han t.ex. ska: Inleda en aktivitet Använda redskap och föremål Genomföra aktivitet på ett logiskt sätt Välja t.ex. kläder, föremål, redskap eller de ingredienser som behövs Planera för nästa steg, moment och framtida händelser Förebygg att den demenssjuke ständigt hamnar i situationer som han inte klarar av. Avslöja inte den demenssjukes oförmågor, hitta en balans och ligg steget före. Ge den demenssjuke tid och hjälp att komma igång. Ta ett steg i taget. Undvik stress som kan låsa till handlingsförlamning. Kom ihåg att för mycket omvårdnad passiviserar, för lite förorsakar stress. När du ger instruktioner förenkla genom att dela upp handlingarna i enskilda moment. Peka och demonstrera med händerna. Var en förebild. Förstärk det du säger med gester, tonfall och ansiktsuttryck. Ett gemensamt förhållningssätt hjälper den demenssjuke, tillgodose så långt det är möjligt dennes rätt till självbestämmande och medinflytande. Underlätta för den demenshandikappade att fungera så självständigt som möjligt. Inbjud till aktivitet. Placera tidningar och kanske en kortlek på soffbordet. Ställ fram frukt i skålar. Lägg fram kammen vid spegeln. Vardagliga aktiviteter som skala potatis, duka, diska. 4

6 3. Tanke Minne livets röda tråd Våra erfarenheter, kunskaper och känslor finns i minnet, som är personligt färgade. Utan minne blir vi fångade i nuet. Har personen svårigheter t.ex. när det gäller att Minnas det som nyss hänt Komma ihåg vad han ska göra framöver Plocka fram minnen och erfarenheter Lära sig nya saker Minnas sin livshistoria Undvik att fråga kommer du ihåg, minns du. Ställ inga frågor som du inte vet att du kan få rätt svar på. Undvik att göra hela dagen till ett läxförhör. Berätta istället för att fråga. Undvik frågor som När? Vem? Vad? Fråga inte om den demenssjuke känner igen dig. Presentera dig istället. Fråga inte om den demenssjuke har ätit, fråga istället om han är hungrig. Försök att hitta vägen till de minnesöar som finns kvar. Sång och musik väcker minnen, ledtrådar ex fotografier och kända föremål. Kom ihåg att glädjen i stunden är viktig. Stundens mening är sig själv nog. Och den positiva känslan sitter kvar. Tänk på att minnesförmågan förstärks när fler sinnen används samtidigt. Viss nyinlärning kan ske med hjälp av motoriken. Språk och abstraktionsförmåga När sjukdomen fortskrider blir det svårare att göra sej förstådd och att förstå. Har personen svårigheter att t.ex. Hitta rätt ord Få fram det han vill säga Förstå det du säger Läsa, skriva och räkna Förstå och tala svenska 5

7 Innan du börjar samtala, fånga den demenssjukes uppmärksamhet, få ögonkontakt. Tala sen långsamt och tydligt, vänta och visa ditt intresse. Ge den demenssjuke tid att svara. Försök att förstå, korrigera inte. Använd korta enkla meningar. Ställ bara en fråga åt gången och uppmaning åt gången. Förenkla det du skriver. Allvarligare språksvårigheter: Man kan förmedla känslor av trygghet och samhörighet utan ord, med leende och mjuk beröring. Förstärk ditt kroppsspråk och tolka den demenssjukes kroppsspråk och vad det kan stå för. Abstraktionsförmåga Har personen svårare att förstå abstrakta ord än konkreta Är han/hon beroende av den konkreta situationen för att förstå Har han/hon svårt att förstå poängen i en rolig historia Tänk på att den som är demenssjuk kan ha svårt att hålla isär vad som är nu och vad som varit. Han kan t.ex. uppleva flera tider samtidigt som ung hemma med sina barn och som gammal och ensam. Tänk på att den demenssjuke är bunden till konkreta sammanhang. Det kan t.ex. vara svårt för honom att i fantasin föreställa sig frukostbordet om man i badrummet får frågan: Vill du ha smörgås eller gröt? Var uppmärksam på om den demenssjuke verkligen förstått den abstrakta nivån i samtalet, t.ex. andemeningen i det du just har sagt eller poängen i den roliga historien. Försök att anpassa nivån i samtalet efter den demenshandikappades abstraktionsförmåga. 6

8 Koncentrationsförmåga Vanligt vid demenssjukdom att uppmärksamheten och koncentrationen brister, som påverkar minnet och tänkandet. Har personen t.ex. svårt att: Koncentrera sig mer än korta stunder Göra flera saker på en gång Slutföra en uppgift Hålla tråden i ett samtal Var själv koncentrerad i samvaron med den demenssjuke. Tänk på att den demenssjuke bara kan koncentrera sig korta stunder. Dela upp instruktioner i flera moment, en uppmaning i sänder. Som demenshandikappad är det svårt att koncentrera sig på flera personer och saker samtidigt. Det beror inte på ovilja eller lättja när uppgifter inte fullföljs! 7

9 4. Orientering Demenssjukdomen gör att den sjuke blir alltmer skör, osäker på vem man egentligen är och osäker på sej själv. Känslan av främlingskap med stark ångest kan väckas. Omvärlden blir osäker och oförutsägbar när man inte kan tolka sinnesintrycken från syn, hörsel, smak, känsel och lukt. Har personen t.ex. svårigheter att: Veta vilken dag eller vilken årstid det är Avläsa klockan Veta hur gammal han är Hitta och orientera sig Känna igen personer och föremål Tolka sinnesintryck Med störd kroppsuppfattning, hallucinationer/vanföreställningar Upplevelse av sej själv: Försök förstå att man som demenssjuk kan känna sig vilsen att man förlorat fotfästet i tillvaron. Din attityd påverkar, stärk vuxenidentiteten hos den demenssjuke, skapa trygghet. Förneka inte vad den demenshandikappade upplever utan försök att förstå vad han vill uttrycka när han t.ex. säger att han vill gå hem till mamma. Stärk den demenssjukes identitet genom att, när så är lämpligt, använd hans namn i samtalet. Försök att hitta uppgifter åt demenshandikappade män som stärker den manliga identiteten. Anknyt till samtal i den demenshandikappades historia och tidigare liv. Viktigt med en levnadsberättelse då upplevelsen av sej själv och förutsättningarna utgår från den och bemötandet byggs på respekt och inlevelse. Hjälp den demenssjuke att ha kvar sin personliga stil när det gäller t.ex. kläder. Tids och rumsuppfattning: Hjälp den demenssjuke att orientera sig genom att tala om var han befinner sig eller vilken dag det är. Tänk på att god ordning och en god överblickbarhet underlättar rumsorienteringen. Var sak på sin plats! Fasta, återkommande dagliga göromål ger struktur och rytm åt dagen. Olika episoder i livet kan blandas ihop, dåtid/nutid. 8

10 5. Relationer Bedömer du att personen t.ex. Har svårt att utstå ensamhet och är beroende av andra Drar sej undan och har svårt att knyta kontakter Har en klängande eller krävande attityd Har svårt att leva sig in i andras situation Är känslig i konflikt med andra Blir lätt sårad och kränkt Försök att vara så ärlig och tydlig som möjligt i samvaron med demenssjuke, skapa en relation. Tillåt den demenshandikappade att uttrycka egna känslor och behov. Överbeskydda inte den demenshandikappade. Samvaro är viktigt, den demenssjuke blir lätt sårad, känner sej avvisad och kränkt, men tänk på att man även som demenssjuk behöver tid för sej själv. Underskatta inte den demenssjukes sociala och känslomässiga resurser. Lyssna på och försök härbärgera den demenshandikappades känslor. Försök känna dig in i vad den demenssjuke säger i stället för att bara lyssna till orden. 6. Sinnesintryck Den demenssjuke blir alltmer hudlös och känslig, då filtret som anpassar intrycken till den nivå som vi klarar och orkar med är påverkat. Har personen t.ex.: En överkänslighet för ljud och ljus Svårt att sortera olika intryck Ökad eller minskad känslighet för smärta Nedsatt lukt- eller smaksinne Undvik bakgrundsmusik och höga ljudnivåer, kan framkalla stress. Undvik bullrande miljöer och stora folksamlingar. Tänk på att den demenshandikappade kan ha svårt att uttrycka och visa att han har ont. Försök att skapa en lugn och rofylld stämning vid sänggåendet. Tänk på att smaken försämras mer kryddning kanske behövs. 9

11 7. Försvar Omedvetna knep för att skydda mot stark ångest och obehag. Bedömer du att personen t.ex.: Lätt blir orolig och ångestfylld Förnekar sina svårigheter t.ex. minnesproblem Bortförklarar sina svårigheter Undviker situationer där han påminns om sin glömska eller andra svårigheter, jaginskränkning Överför sina svårigheter på andra, projektion Uppför sej omoget, regression Försök att förstå varför den demenshandikappade bortförklarar sina svårigheter rationaliserar. Då är det lättare att undvika att själv bli provocerad. Motverka genom att möta den demenshandikappade så vuxet som möjligt på det känslomässiga och intellektuella planet. Tillåt den demenshandikappade att ibland förneka svårigheter som han inte orkar kännas vid. Det är inte självklart att man alla gånger bör konfrontera honom med hur det faktiskt förhåller sig. Tänk på att projektioner också fyller ett syfte. Den demenssjuke förmår kanske vid ett visst tillfälle inte att härbärgera en outhärdligt stark ilska utan förlägger den till personalen. Förstår man det, är det lättare att stå ut med att bli anklagad för att vara argsint. Det är också till hjälp att förstå, att en känsla av otillräcklighet och mindervärde ofta döljer sig bakom paranoida idéer. Det kan vara lättare för den demenssjuke att stå ut med att känna sig t.ex. bestulen, än att erkänna sin glömska. 10

12 8. Känslokontroll Har personen t.ex. svårt att Kontrollera sina känslor: ilska ledsnad, sexuella impulser osv. Hantera ångest och besvikelse Vänta på att få sina behov tillfredsställda Låta bli att handla impulsivt Ta hänsyn till andras behov Aggressivt beteende: Kom ihåg att det finns en känsloupplevelse bakom varje beteende, ett uttryck för något. Tänk igenom vad som kan ha utlöst ett aggressivt beteende. Kartlägg, när var hur. Kom ihåg att ilska ofta är en täckkänsla för rädsla, svårt med att tolka och förstå vad som händer. Argumentera inte när det ligger irritation i luften. Avled och distrahera. Försök att behålla det egna lugnet om den demenshandikappade blir arg. Försök förebygga, läs av signaler och mimik, ögonuttryck och kroppsspråk. Förbered alltid den demenssjuke på och förklara vad som ska hända. Undvik stressituationer, ta det långsamt och lugnt. Avslöja inte den demenssjukes oförmågor genom att kräva för mycket. Tänk på att rörelse och promenader kan vara spänningsreducerande. Sexuellt ohämmat beteende: Försök att sätta gränser för sexuellt ohämmat beteende. Var konsekvent och fast i bemötandet på ett vänligt sätt. Kan vara ett uttryck för behov av närhet och ömhet. Oro och ledsnad: Hjälp den demenssjuke att ge uttryck för sin oro, trösta men hindra inte gråt. Skapa trygghet med ord och beröring. 11

13 9. Omdöme Kan personen t.ex.: Förstå konsekvenserna av det han gör Lära sig av sina erfarenheter Bedöma vilka situationer som kan vara farliga Bete sig rätt i olika situationer Kartlägg hur omdömesförmågan fungerar och i vilka situationer den kan svikta. Undvik att den demenssjuke hamnar i sådana situationer. Förklara för omgivningen vad den demenssjukes bristande omdöme beror på. När du sätter gränser för ett omdömeslöst beteende, gör det varligt och med värme. Undvik att moralisera och gör ingen stor affär av småsaker. Anpassa omgivningen för att minimera säkerhetsrisker. Kom ihåg att varje situation blir ny för den demenssjuke. 12