DIN NATURLIGA PARTNER

Transkript

1 3.13 DIN NATURLIGA PARTNER Hjärtstenen vid hörnet Röset ofta dold storhet vid gränsbestämning. Sidan 2 Ett vinnande samarbete Peter Eriksson tycker att BillerudKorsnäs är det naturliga valet för ett skogligt partnerskap. Sidan 4 Röj inte bort älgmaten! Gör som Bo Jonasson, låt älgmaten stå kvar i alla röjningar. Sidan 6

2 I GRÄNSLÖST LAND VISAR UTLIGGAREN VÄGEN Skogsbrukande är idag förknippat med många gränsdragningar. Det kan vara mellan naturvård och produktion, eller mellan att skota virket långt eller bygga väg. Dessa gränsdragningar är exempel som vi på BillerudKorsnäs och våra skogsägare är väl anpassade till och har goda kunskaper om. Den svåraste gränsdragningen är oftast den rent ordagranna gränsdragningen eller fastighetsgränsen/rågången. Rågången definierar fastighetens omfattning på marken och vad man äger. Ändrade traditioner och ägarförhållanden har tillsammans med ett delvis ändrat skogsbrukande medfört att kunskapen om våra rågångar bokstavligen växt igen. Kännedom om gränsens läge och vad man får och inte får göra med den och i dess närhet har för skogsbruket betydelse vid fastighetsköp, skogsavverkning och jakt. Gränsmarkering Idag kan sökandet efter rågångar liknas vid ett detektivarbete, där en avsågad kvist, en färgflaga på en stam, en gammal snitsel eller en rostig ståltråd kan vara avgörande. Hjälpmedel finns i form av bra kartmaterial och GPS utrustning, vilka ger god vägledning i sökandet efter fasta gränsmarkeringar. Gränsmarkeringen är det som i första hand rättsligt visar avgränsningen och läget för en fastighet. När fastigheter skapas beslutar man om gränser och markerar dem för att det ska vara möjligt att hävda fastig heten. En gräns utsatt med GPS är sålunda inte rättsligen giltig utan fasta gränsmarkeringar. Det är straffbart att förstöra eller ändra en gränsmarkering. Det är alltså inte tillåtet att t ex rubba eller förändra gränsmarkeringen. Det är givetvis också Huggning av en fyrkant i råsten. Stenröse med utliggare/visare och hjärtsten och riktningsvisare straffbart att avsiktligt flytta en gränsmarkering. Om du av misstag råkar förstöra en markering, så får du inte på egen hand sätta tillbaka den där du tror att den stod. Markering av gränspunkter är en uppgift för Lantmäterimyndigheten. Naturligtvis kan berörda fastighetsägare tillsammans sätta dit något annat som visar var de anser att gränsen går. Detta ersätter dock inte den lagliga gränsen, men underlättar när och om man vill få en rättsligt giltig markering på plats. Hjärtstenen Råstenen är den vanligaste formen av fasta gränsmarkeringar i skogsmark. Den består i allmänhet av en rest toppig sten hjärtsten, något nedgrävd. Den är kringlagd med stenar och stenskärvor. För att fastställa äktheten på ett röse kan man försiktigt lyfta på hjärtstenen, i det flesta fall finns kol eller tegelskärvor därunder för att utvisa att det är ett verk av människohand. Råstenen kan också utgöras av en jordfast sten märkt med någon inhuggning samt kringlagd 2

3 med sten. Idag är järnrör den vanligaste gränsmarkeringen vid fastighetsförättning. De flesta av idag gällande fasta gränsmarkeringar är upprättade kring Lagaskifte på 1800-talet, vilket gör att tidsaspekten på mer än 100 år medför att växtligheten kan vara betydande på och omkring markeringen. Utliggare Råstenen är oftast placerad i hörn på fastighetsgränsen. I skogsmark finns ofta s k utliggare och visare ca 20 m från råstenen i gränsens riktning. Utliggare och visare är en avlång upprättstående sten som pekar i gränsens riktning. Mellan hörnen finns ibland också andra fasta riktningsvisare, ofta på höjder. Restaurering av gränsmarkeringar och upphuggning av gränslinjen är väl investerad tid. Du som skogsägare kan på egen hand söka dina egna gränser, hugga upp gränslinjen, måla träd i gränslinjen och slå ned pålar som markerar gränsen och tydliggöra markeringar med färg. I skogsmark kan man lämpligen börja med att leta efter markeringar i ändpunkter eller i hörn, eftersom dessa markeringar oftast är större och tydligare än markeringar som ligger däremellan. En tydlig gränslinje med målade träd. gammal skog på andra sidan rågången. I annat fall är det lätt att rågången försvinner eller vandrar om rågrannen avverkar en kort tid efteråt, med hyggesfas på båda sidor. Kommunikation Kommunikation är bland det svåraste som finns! Hur får man folk att förstå vad man menar? Och ännu svårare; hur får man folk att göra det man ber dem om? Hur ofta har man inte känt sig missförstådd på jobbet, i fotbollsklubben, av sin partner?! Och jag upplever ofta, att de gånger jag försöker vara extra tydlig så uppfattas jag som lite förbannad. Vilket inte direkt ökar förståelsen hos de som lyssnar Men det finns ju olika typer av kommunikation! I detta nummer har vi till exempel skrivit om tecken och spår i skogen som kommunicerar var fastighetsgränser och rågångar går. Under det senaste året har vi upptäckt att många skogsbruksplaner har brister i sitt innehåll; de kommunicerar inte rätt data angående fastigheten. Och hur ska man då som skogsägare kunna sköta sin skog på ett bra sätt? Därför har vi försökt strukturera upp vad en bra plan ska innehålla vilket du kan läsa om i en artikel. Kartor är nog en av våra äldsta kommunikationsmedel. De äldsta man känner till är daterade till 2400 år f. Kr. Trots detta så utvecklas de ständigt! Idag har vi stora förhoppningar på att laserscanningen över Sverige ska ge oss kartmaterial som hjälper oss i den skogliga planeringen! Kommunicera mera! Rågången Den enklaste och billigaste lösningen är att tillsammans med rågrannen röja upp gränslinjen. Genom detta undviks många konflikter. Vid tveksamheter om gränsdragning är det ju viktigast att du och din rågranne är överens. Hittar du inga märken eller om du är oense med din rågranne kan du få läget rättsligen bestämt genom fastighetsbestämning. En sådan begär du hos Lantmäterimyndigheten. Krävs en utsättning av Lantmätare så skenar kostnaden lätt iväg. Arbetet debiteras efter tidsåtgång. När det gäller näringsfastigheter kan man i regel få dra av kostnaden för att leta rätt på gamla gränser i samband med deklarationen, eftersom det räknas som underhållskostnad. Var noga med att markera rågången framförallt i samband vid föryngringsavverkning, även om rågrannen har Patrik Hellblom Virkesköpare Sala VISSTE DU ATT Skogforsk lanserar nu sin nya hemsida med samlad skoglig kunskap på ett ställe. Där kan du lätt söka bland nya och gamla forskningsresultat. Du kan där även gå in på Kunskap Direkt som är ett kunskapssystem med tips och råd om hur man sköter och brukar sin skog. Kunskap Direkt vänder sig främst till skogsägare och skogliga rådgivare. Informationsblad till skogsägare från BillerudKorsnäs AB Ansvarig utgivare: Caroline Rothpfeffer, Miljöchef BillerudKorsnäs Skog Redaktör och projektledare: Ockie Skaaret Redaktionsgrupp Caroline Rothpfeffer Dan Flykt, virkesköpare Orsa Fredrik Ryd, virkesköpare Frövi Patrik Hellblom, virkesköpare Sala Johanna Ydringer, verksamhetsutvecklare Jörgen Wikström, virkesköpare Norrbotten Lars-Erik Busk, ansvarig för Lokala Köp Form och illustration: Titti Apler Layout: Byrå4, Uppsala Tryck: Sandvikens Tryckeri Caroline Rothpfeffer Ansvarig utgivare 3

4 ETT VINNANDE SAMARBETE Vad sägs om att få gratis rådgivning om din skog eller att gå på hockey med middag i loge? Det är exempel på vad du som skogsägare kan få ta del av om du ingår ett samarbete med BillerudKorsnäs. Innan Peter (till vänster) går ut i skogen med Sonny går de igenom skogsbruksplanen. Målsättning De flesta skogsägare ser sitt skogsägande som en ekonomisk verksamhet med investeringar och avkastning. Att sköta sin skog kräver intresse, kunskap och engagemang. Och tid! Har du inte skogen som huvudsyssla kan det vara svårt att hinna med. För att utveckla det skogliga partnerskapet med dig som skogsägare, vill vi på BillerudKorsnäs möta dina behov och önskemål i ditt skogsbruk. Det gör vi genom att erbjuda olika avtalsformer. Några av frågeställningarna som vi arbetar med är vad du har för målsättning med din skog och vilken tid du själv har att förverkliga dina mål. Målsättningen för skogens skötsel kan variera mycket, från maximal årlig avkastning, till stor miljöhänsyn, byggande av virkesförråd eller en normal skogsskötsel. Samarbete Vi hymlar inte med att det är virke till våra industrier vi vill ha, men förutsättningarna för att det kan vara en vinnande situation för både dig och oss, är stor. Jag tog en pratstund med en av de skogsägare som BillerudKorsnäs, genom vår virkesköpare Sonny Kvist, har samarbetsavtal med. Jag vill ha nära kontakt med den person eller personerna som ska vara i min skog, vare sig det är avverkning eller röjning. Att kunna ha en öppen dialog om allt som händer är viktigt för mig och det är BillerudKorsnäs väldigt bra på, säger Peter Eriksson, ägare av cirka 1200 ha skog i Vinnersjö, södra Gästrikland. Det känns personligt och jag känner att jag blir prioriterad. Jag kan ringa Sonny när som helst och prata och även om han kanske ledsnar när jag ringer en lördag tar han sig alltid tid, säger Peter och tittar på Sonny som skrattar lite. Ja, det gäller att ge och ta, vi har ju samma mål i slutändan, säger Sonny. Peter fortsätter och berättar att det som är tilltalande är arbetssättet och att BillerudKorsnäs alltid tar ansvar för vad dom gör, även om något går snett. Misstag gör alla, det är hur man fixar dom som visar på karaktär hos ett företag. Peter och hans pappa Jan, som tidigare ägde skogen, brukar röja själva ibland också. Det viktigaste är ATT man röjer, inte att det blir perfekt, säger Peter. Det är Jämförelse mellan de olika avtalen mellan BillerudKorsnäs och skogsägare. Skogsskötselavtal Samarbetsavtal Upprättande av skogsbruksplan Upprättande av skötselplan Utförande av skötselåtgärder 1 Avtalspremie Certifiering Ekonomisk rådgivning Förtur vid stormfällning Inbjudan till årliga aktiviteter 1) Utföres i enlighet med upprättad skötselplan 2) Åtgärder beställes av skogsägaren 3) Frivilligt tillval 2 Leveransavtal 2 4

5 inte ovanligt att vi tar lite för lite, men då åker vi dit igen vid ett annat tillfälle. Det är mest för att hålla igång själv. Jag älskar att vara i skogen och jag delar det intresset med de som arbetar på BillerudKorsnäs. Det är ju inte bara Sonny jag har kontakt med. Det är produktionsledare och skogsvårdsansvarig som också är inblandade i min skog. Det är en gemensam planering med rutiner som känns stabila. Välj själv BillerudKorsnäs har ett helhetstänkt kring din skogsskötsel. Vi vill gärna göra en skogsbruksplan tillsammans med dig, vi kan hjälpa till med rågångar och naturvården i din skog. Vi erbjuder tre typer av avtal, beroende på hur mycket tid du själv har för förvaltingen av din skog. På hemsidan hittar du mer information om vad BillerudKorsnäs kan erbjuda. Kontakta gärna din lokala virkesköpare för ytterligare information. Johanna Ydringer Verksamhetsutvecklare BillerudKorsnäs Skogsbruksplan En lönsam investering! En uppdaterad skogsbruksplan är skogsägarens viktigaste hjälpmedel för att nå god lönsamhet och skapa en välskött värdefull skogsfastighet. Skogsbruksplanen ger god överblick över fastighetens röjnings- och gallringsbehov samt ger information om de bestånd som är mogna för föryngringsavverkning. En skogsbruksplan från BillerudKorsnäs består av en fastighetskarta med avgränsade skogsbestånd samt uppgifter om exempelvis åkermark, skogsbilvägar, bäckar, diken och sjöar. Skogsbestånden avgränsas främst utifrån dess ålder, virkesförråd, skötselbehov, tillväxt och huggningsklass. Till varje skogsbestånd finns förslag på skogliga åtgärder och när de bör genomföras. Skogsbruksplanen sammanställer även fastighetens totala virkesförråd och tillväxt. Innan planarbetet i fält påbörjas ska skogsbrukets mål och inriktning på fastigheten fastställas tillsammans med skogsägaren. Skogsbruket på en fastighet varierar beroende på ägarens syfte och mål med sitt skogsägande. Noggrann insamling av skoglig data, rätt beståndsavgränsningar, hög kunskap om skogliga naturvärden och rätt prioritering vid naturvårdsavsättningar ger förutsättningar för att en skogsbruksplan från BillerudKorsnäs håller hög kvalitét. En skogsbruksplan från BillerudKorsnäs är certifieringsanpassad enligt FSC - och PEFC skogsstandard. Den uppfyller de krav som FSC och PEFC ställer gällande dokumentation och skogsbruksplanen är därmed förberedd inför en eventuell framtida miljöcertifiering. Detta innebär inte att skogsägaren och dess fastighet blir cer ti fierade vid leverans av ny skogsbruksplan. Om du behöver en ny skogsbruksplan, eller behöver uppdatera din gamla, hör av dig till din virkesköpare! Läs mer om skogsbruksplaner på vår hemsida 5

6 RÖJ INTE BORT ÄLGMATEN! Låt älgmaten stå kvar i alla röjningar, det uppmanar Bo Jonasson, på Gusselborgs gård i Bergslagen, en grupp skogsägare från Gusselby. Gruppen har träffats för att diskutera röjning och beståndsanläggning. Bo, som är en mycket engagerad skogsägare, jobbar efter devisen värdeskapande skogsproduktion. Det handlar i korthet om att producera grov timmerskog av högsta kvalité. Kvalitén danas när skogen är ung och då gäller det att undvika betesskador. Identifiera huvudstammarna När jag röjer tallungskog handlar det om att identifiera huvudstammar, säger Bo, All tall och löv som inte konkurrerar med huvudstammarnas översta kronskikt får stå kvar, det är älgmat och bidrar även till kvalitetsdaning av beståndet. Första röjningen är väldigt enkel och går fort, jag tar förväxande vargar och toppar ner en del löv som växer före, ofta använder jag enkla handredskap. Sedan röjs bestånden succesivt, hela tiden med fullt focus på huvudstammarna. Det skall vara kvar så mycket vegetation som möjligt, som inte konkurrerar med huvudstammarnas översta kronskikt. Filosofin att röja på det här viset har succesivt växt fram under en 20 årsperiod och jag är övertygad om att detta är rätt metod, fortsätter Bo. Mer bete skonar ungskogen Vi besöker ett 25-årigt tallbestånd som slutröjdes Här är ca 1500 huvudstammar per hektar identifierade och markerade. Beståndet är tvåskiktat med en hel del underväxt av tall och björk. En älgko med kalv har gått och betat i detta bestånd hela vintern, och det syns. Underväxten är klart påverkad av bete, och rikligt med spillning finns. Däremot är samtliga huvudstammar oskadade. Älgen hjälper mig med underväxtröjningen, den tycks trivas bättre här inne i skogen än ute i den intilliggande ungskogen, som därmed har skonats från bete, berättar Bo. Detta är inget s.k. konfliktbestånd som vi skrev om i förra numret, medelstammen inför förstagallringen är bra. Min reflektion är att det borde gå att Älgmaten är kvar efter sistaröjningen. I det här beståndet har en älgko med kalv vegeterat en hel vinter, Intill detta bestånd finns en tallungskog som i stort sett är oskadad, berätta Bo Jonasson. 6

7 Röj inte bort redan betade stammar, älgarna återkommer till dem år efter år. Därmed skonas intilliggande träd. Detta borde gynna älgarna också menar Bernt Eriksson från Slåttermossen. kombinera att ha hyggliga älgstammar utan att man behöver drabbas av alltför stora betesskador. För att det inte ska bli betesskador behövs stora volymer bete, det säger egentligen sig själv. Röjs betets bort, eller satsar man på ensidig granproduktion då kan problem uppstå. Jag föredrar blandskogar, berättar Bo, de håller högre kvalité och är mer robusta mot skador såsom storm. Tag gärna kontakt med din lokala virkesköpare om du vill diskutera kvalitetsskogsbruk. Jonas Kling Virkesköpare region Syd AKTUELLA FRÅGAN Hur fortskrider laserskanningsprojektet? Vi har träffat Svante Larsson, som i januari 2013 fick uppdraget som projektledare, för att höra hur arbetet fortlöper. Sedan 2009 genomför Lantmäteriet en nationell laserskanning och har skapat en ny nationell höjdmodell, som ger en mycket noggrann bild av hur marken ser ut. Laserskanningen genererar också data som ger information om skogen. Skogsstyrelsen har fått i uppdrag av Regeringen att tillsammans med SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) ta fram förbättrade skogliga skattningar utifrån Lantmäteriets laserskanning. Hittills har en förstudie och en utvärdering av metodik för skogliga skattningar genomförts. I september beslutade styrgruppen att ett antal kartprodukter ska tas fram och hur dessa ska spridas. Produktionen som startar under november och beräknas pågå till och med år 2015, kommer att ta fram kartor som visar trädhöjder, virkesförråd, biomassa, grundyta, medelhöjd, medeldiameter och åldersklasser.vid framtagningen av dessa skogliga grunddata sambearbetas laserdatat med Riksskogstaxeringens provytor. Fältmätta ytor är en nödvändighet för alla variabler frånsett trädhöjder. Kartorna kommer att vara till stor nytta i det dagliga arbetet för bland andra lokala entreprenörer, skogsbruksplanläggare, virkesköpare, rådgivare och naturvårdare. Även myndigheter och forskare får tillgång till mer och bättre information. Intresset för projektet är väldigt stort, framför allt från de större skogsföretagen. Potentialen för förbättrad planering för skogsbruket är stor. Ett antal tilläggsprodukter är också under utveckling som kan hjälpa skogsbruket att undvika körskador och minska skadorna på forn- och kulturlämningar bland annat. Vi hoppas också att det ska väcka intresse även hos den mindre aktive skogsägaren, som nu får tillgång till kartor som ger bra och tydlig överblick av fastighetens skogsinnehav. Kartprodukterna kan vidareförädlas för definierande av skötselstrategier och behov. Inom bland annat gallring finns en stor potential till förbättrade planeringsunderlag. Det är inte material som en färdig plan som tas fram, men kartorna kommer avsevärt underlätta och effektivisera arbetet med att ta fram skogsbruksplaner samtidigt som kvaliteten förbättras. Uppgifter om trädhöjder och grundyta samt virkesförråd har lika bra noggrannhet som vid taxering i fält med relaskop och höjdmätare. Tanken är att materialet ska finnas lättillgängligt för skogsägare på Skogsstyrelsens Mina sidor samt till övervägande del vara nedladdningsbart för alla. Denna satsning, tillsammans med andra, som den nationella höjdmodellen och Riksskogstaxeringens provytor, gör det möjligt att ta fram rikstäckande skogliga skattningar på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt bra sätt, till nytta för många i skogsbranschen. Läs mer på 7