Digitala medier som maktmedel

Transkript

1 Lärarprogrammet Linköpings universitet Digitala medier som maktmedel En litteraturstudie om digitala mediers roll för norm- och kunskapsbildning i skolan Hilda Karlsson vt 2012 Examensarbete i samhällskunskap, 15hp Handledare: Gabriella Jansson

2 Digital Media as a Tool of Power A Literature Study of Digital Media as a Part in the Formation of Norms and Knowledge in School Abstract This study aims to portray how digital media affects the relationship between teachers and students in terms of norms and knowledge in school. To be able to do this, literature regarding this area has been studied, and theories of power and agenda setting has been presented. This study illustrates how young people is a group that possess high media literacy, often in contrast to their teachers and other adults. Consequentially, the relationship between students and teachers has changed due to aspects presented in the literature that has been studied. These aspects include how young people set the norms for digital media, which also have an impact on the classroom situation. The increased importance of media literacy in society has also emerged the need of new knowledge regarding digital media. In turn, this has woken a discussion of if there should be a national standard of how to work with digital media. Digital media can also be a challenge for teachers, on one hand since teachers usually do not know how to make use of digital media in their classroom. On the other hand, digital media can distract the students, which also makes the teacher s job more difficult. The results from the study are discussed in reference to the already mentioned theories.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 4 2. Syfte och frågeställningar Syfte Frågeställningar 5 6. Begrepp Digitala medier Ungdomar Norm 7 4. Disposition 8 5. Metod Problemformulering Avgränsningar Urval Källkritik Analys och tematisering Teoretiska perspektiv Maktteorier Maktens tre dimensioner Dagordningsteorin Maktfaktorer inom dagordningsteorin Mediers effekter Teorins användande Bakgrund Internetanvändning Mediekonsumtion Litteraturkonsumtion Media literacy - en maktklyfta Ungdomars situation Ett nytt normsystem för informationshantering Konstruktionen av sociala normer via digitala medier Socialisationens nya spelplan Nya kunskaper eftersträvas Lärares situation Behovet av en nationell medieundervisning Läraryrkets oföränderlighet i ett föränderligt samhälle Undervisningens utvecklingsmöjligheter och dess konsekvenser Den nya tekniken som distraktionsmoment Lärare och elever som digitala medieaktörer Diskussion Media literacy- den främsta maktfaktorn En ny form av normbildning En ständig resurs för kunskapsbildning problem och möjligheter Maktbalansen påverkas? Ett förändrat läraruppdrag ger konsekvenser för undervisningen Slutsatser och vidare forskning Slutsatser Vidare forskning 39 Referenser 40

4 1. Inledning Olika sorters medier är idag en av de kanske viktigaste källorna till information. Medier når ut till en bred massa och är i och med teknikens framsteg också något vi ständigt har tillgång till. Utöver mediers informerande funktion fungerar de idag också som en källa till underhållning och har därmed blivit en självklar social samlingspunkt men också ett ofta berört samtalsämne. Med detta som bakgrund tydliggörs det hur medier är en betydande maktfaktor, inte minst när det kommer till normbildning och befästandet av ideal i samhället, så även i skolan. I ett informationssamhälle där medborgarna genom digitala medier ständigt har tillgång till den nyaste informationen, står det klart att läraryrket står inför nya utmaningar där aktualitet är något som premieras. Att medielandskapet dessutom genomgått radikala förändringar under de senaste decennierna får ytterligare konsekvenser för både lärare och elever i skolan, framförallt då medieaktörerna genomgått en process från att i huvudsak ha varit statligt ägda till att bli allt mer kommersiella. Lärare behöver numera bemöta dels hur elevernas främsta källa till information representerar kommersiella intressen och inte är säkerställt opartisk, men också hur eleverna själva, i och med mediers utbredning, har tillgång till ständigt aktuell information som lärare traditionellt sett haft monopol på. Att vara medveten om dessa pågående förändringar i läraruppdraget blir viktigt för att möta elevers allt mer ökande tillgång till kunskap och information utanför skolans väggar. Således är det också viktigt att inse att elevers tillgång till digitala medier kan komma att problematisera undervisningssituationen, men också att dessa kan utnyttjas för att finna lösningar. Det blir allt tydligare hur digitala medier kan sätta dagordningen för skolans arbete, dels när det kommer till innehåll, men också när det gäller de normer utefter vilka undervisningen bedrivs. Sociala medier gör dessutom eleverna själva till aktiva spridare av vad som rapporteras, men de socialiseras också in i och återskapar de normer som befästs av sociala medier. Således framgår det att inte minst digitala mediers frammarsch kan ha stor betydelse för skolans framtid, något som jag ser som en viktig anledning för att undersöka hur elever, lärare och skola påverkas av digitala medier. 4

5 2. Syfte och frågeställningar 2.1. Syfte Syftet med denna uppsats är att redogöra för digitala mediers roll som maktmedel i skolan och att särskilt analysera digitala mediers eventuella inflytande på maktbalansen mellan elever och lärare i fråga om norm- och kunskapsbildning i undervisningssituationer. Studien ämnar vara forskningskonsumerande och för att uppnå dess syfte kommer tidigare forskning i ämnet studeras och behandlas. Teorier kring makt och medier kommer att användas som referensram. Studien granskar åldersgruppen åringar då det är den grupp som till störst del konsumerar digitala medier Frågeställningar Ovanstående syfte kommer att besvaras med hjälp av följande frågor: Vilken roll har digitala medier för maktbalansen mellan lärare och elever i skolan i åldrarna år i fråga om norm- och kunskapsbildning i undervisningssituationer? Vilka konsekvenser får digitala mediers roll för undervisningssituationen? 5

6 6. Begrepp Under bearbetningen av den insamlade litteraturen som undersökts har det dykt upp en del begrepp som används frekvent och som jag upplever som nödvändiga att diskutera och definiera för att bättre belysa hur dessa begrepp används i arbetet. Dessa ord är: digitala medier, ungdomar, lärare och norm Digitala medier Begreppet digitala medier är något som används flitigt i uppsatsen och därför är nödvändigt att definiera och förklara för att precisera användningen. Det står klart att digitala medier är ett begrepp som kan erhålla en vid definition och som kan innefatta många betydelser. Medier har enligt uppslagsverket Nationalencyklopedin (NE) betydelsen: kanaler för förmedlingen av information och underhållning (NE, ). Digitala medier innebär således kanaler för förmedling av information och underhållning som erhålls digitalt snarare än analogt eller i pappersform. I denna uppsats kommer begreppet att innefatta dels den teknologi som fungerar som kanal för information och underhållning genom att tillhandahålla internetåtkomst. Exempel på detta är datorer, såväl stationära som bärbara, smarta telefoner 1 och surfplattor 2. Betydelsen begränsas vidare till att innefatta innehållet som internet som information- och underhållningskanal erbjuder, men då detta i stort sett är obegränsat kommer innehåll som exempelvis nyhetssajter till viss del innefattas i betydelsen. Dock läggs fokus vid det innehåll som ungdomar främst konsumerar, nämligen sociala medier. För att ytterligare klargöra vad som innefattas i begreppet digitala medier blir en definition av även detta begrepp nödvändigt. Sociala medier är: [E]tt samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud. Exempel på sociala medier är bloggar, Internetforum, wikier [ ], webbplatser för videoklipp, chattprogram, IP- telefoni och webbaserade fotodagböcker. [ ]Sociala medier är en kombination av teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll 1 Mobiltelefon med avancerade datorfunktioner, Internetuppkoppling, kamera och ofta även satellitnavigator och qr-läsare. 2 Pekdator med avancerade funktioner och uppkoppling mot Internet via trådlöst nätverk eller via mobiltelefonnätet. 6

7 och kan används för socialt umgänge, nyhetsförmedling, marknadsföring, organisering, kulturutbyte och underhållning. (NE, medier, ) 6.2. Ungdomar Även ett begrepp som ungdomar är något som kan ha många olika betydelser och innefatta olika aspekter. I denna uppsats används begreppet för att definiera en grupp där gruppmedlemmarnas ålder sätter ramen för tillhörighet, men framförallt det faktum att de är verksamma i skolan, antingen genom obligatorisk- eller frivillig utbildning. För att ytterligare begränsa gruppen som innefattas i begreppsdefinitionen avses ungdomar som är verksamma i skolan som de elever som antingen går i årskurser som benämns som grundskolans senare år, det vill säga årskurs 7-9, eller gymnasiet. Gruppmedlemmarna som uppsatsen avser har således därför ett åldersspam mellan år, om inget annat anges. Definitionen begränsas också till att något generaliserande innefatta människor som kan attribueras vissa sociokulturella egenskaper och som kan tillskrivas en gemensam kultur. Då denna grupp i uppsatsen figurerar i skolsammanhang kan de även benämnas som elever Norm Även ordet norm är något som är ytterst relevant att definiera då det är något av en grundsten i vad uppsatsen syftar att besvara. Enligt Nationalencyklopedin kan ordet norm definieras som rättesnöre eller regel. Normer räknas som "normala" eller godtagna beteendet i till exempel sociala grupper. (NE, ) 7

8 4. Disposition Följande disposition har valts för att enligt mig guida läsaren på bästa sätt genom uppsatsens huvudsakliga delar. Först introduceras läsaren för uppsatsens problemområde där studiens syfte och frågeställning även redogörs för. I det avsnitt som följer presenteras de begrepp som jag har ansett vara viktiga att definiera för att förstå och ytterligare avgränsa det problemområdet som studerats. En sådan definition anser jag är viktig för att läsaren ska vara medveten över hur dessa begrepp används i uppsatsen och vad de då avser. Därefter följer det avsnitt där metoden för uppsatsen beskrivs och diskuteras. I detta avsnitt framkommer faktorer som för läsaren är viktiga att ta hänsyn till inför kommande läsning. Här diskuteras aspekter som exempelvis val av litteratur, övervägningar och avgränsningar som kan vara betydande för den tolkning av resultaten som oundvikligen skett under arbetets gång. Det är således viktigt att läsaren får ta del av dessa aspekter för att vara medveten om att ett visst tolkningsmått kan förekomma. På samma sätt är metodens placering också nödvändig eftersom läsaren så tidigt som möjligt behöver introduceras i hur litteraturen tematiserats och analyserats och hur detta kan ha kommit att påverka studiens resultat. I syfte med att läsaren ska få rimliga referensramar inför den litteratur som bearbetats och studerats presenteras sedan de teorier som fungerat som ramverk för den genomförda litteraturstudien. Här sammanfattas och redogörs för dagordningsteorin och teorier kring makt och mediekonsumtion utifrån vilka den studerade litteraturen så småningom diskuteras. Därefter följer ett avsnitt som förser läsaren med statistik och fakta som fungerar som bakgrundsinformation. Detta avsnitt är tänkt att skänka en viss förförståelse till den litteratur som senare behandlas och bidra ytterligare till en ökad förståelse kring problemområdet. I litteraturavsnittet redogörs det för den litteratur som studerats. Denna har sedan organiserats utefter de teman som framkommit i och med bearbetningen, varav de viktigaste poängen har sammanfattats och diskuterats i diskussionsavsnittet med hjälp av de teorier som redan presenterats. Utifrån litteraturstudien och diskussionsavsnittet kommer slutligen mina slutsatser och förslag på vidare forskning att redovisas. 8

9 5. Metod I detta avsnitt kommer uppsatsens tillvägagångssätt redogöras för och diskuteras. Metodavsnittet behandlar de val och avgränsningar som gjorts under arbetets gång, hur problemområdet har definierats och hur valet av litteratur har genomförts. Vidare beskrivs det hur litteraturen har analyserats, tematiserats och granskats Problemformulering Jag har genomfört en litteraturstudie där litteratur har sammanställts och analyserats för att ge en bild av det valda problemområdet; rollen av digitala medier för maktbalansen i skolan mellan lärare och elever. Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud (2007:29) beskriver i Metodpraktikan vikten av att inleda undersökningar med ett tydligt formulerat problemområde. I mitt fall valdes tidigt ett problemområde som jag ansåg vara relevant, dels för min kommande profession, men även ur ett allmännyttigt perspektiv, något som också nämns som viktigt i valet av problemområde (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud, 2007:29). Esaiasson m.fl. (2007:31) skiljer mellan inomvetenskapligt och samhälleligt uppkomna problem. De inomvetenskapliga problemen grundas i att det finns någon form av lucka inom den tidigare forskningen på ett särskilt område medan de samhälleligt uppkomna problemen har sin grund i samhälleliga fenomen. I mitt fall blir det tydligt hur inomvetenskapliga problem ofta har sin grund i samhälleliga fenomen. Digitala medier och dess påverkan på vår omvärld är något som blivit allt tydligare. Ur ett allmännyttigt perspektiv är det således ett problemområde som är viktigt att analysera. Digitala mediers snabba utveckling skapar också luckor inom den pedagogiska vetenskapen, något som också tyder på att efterfrågan är stor för att undersöka digitala mediers påverkan även inom skolans värld. Problemformuleringen för denna studie har således grundats både i ett inomvetenskapligt behov och i den pågående samhällsutvecklingen. Min ansats har därför varit att analysera konsekvenserna av digitala mediers förekomst i skolan, något som i sin tur är en konsekvens av digitala mediers ökade utrymme i samhället. 9

10 5.2. Avgränsningar Att formulera en problemformulering visade sig inte vara helt enkelt. En hel del tid har lagts ner på själva formuleringen, dels för att begränsa studiens potentiella omfång men också för att undvika eventuella missförstånd för läsaren. Den allra första avgränsningen som gjordes kom att avgöra uppsatsens fokusgrupp, ungdomar, och mer specifikt åldersgruppen åringar. Denna åldersgrupp är de som är verksamma i skolans äldre åldrar och också den grupp som framkommit konsumera digitala medier i högst grad. Anledningen till att just denna grupp utsågs var att instruktionerna för uppsatsen klart begränsade dels val av ämne men också vilka som studeras, detta genom att uppsatsen i enlighet med instruktionerna skulle ha en tydlig didaktisk koppling, det vill säga till elever och/eller skolans värld. Detta var dock inget som jag ansåg var ett hinder eftersom det ändå är en grupp som jag som blivande lärare ser som viktig att ha kunskap om inför min kommande profession, det samma gäller skolan som verksamhetsområde. Att avgränsas till detta område innebär att jag känner att uppsatsen är av ännu större relevans för mig och mitt framtida yrke än vad den annars skulle ha varit. Till en början var det tänkt att uppsatsen skulle innefatta alla typer av medier för att på så sätt problematisera den rådande utvecklingen mot att vi allt mer styr våra liv utefter konsumtionen av media. Dock insåg jag snart att detta skulle vara alltför omfattande och valde istället den typ av medier som den målgrupp jag valt att studera främst använder, digitala medier. Tanken var först att genom litteratur studera hur digitala medier påverkar ungdomar i allmänhet, något som återigen hade genererat ett allt för stort omfång på studien och uppsatsen. Istället har den påverkan som digitala medier har på ungdomar begränsats till vilka effekter den får i skolan. Eftersom ungdomar till stor del spenderar sitt liv i skolan får även yttre påverkan konsekvenser inom dess väggar, därför har ytterligare avgränsningar gjorts. Påverkan av digitala medier i skolan har slutligen kommit att avgränsas till vilka effekter de har på relationen mellan lärare och elever i undervisningssituationer. 10

11 5.3. Urval För att hitta relevant litteratur till studien har ett visst urval utförts. I det här fallet har ett snöbollsurval tillämpats. Alan Bryman (2001:115) beskriver hur ett snöbollsurval tar sin början då en forskare initialt får kontakt med för undersökningen relevant material. Detta material används sedan i sin tur för att komma i kontakt med ytterligare material. I och med att ett snöbollsurval har används kan jag på inget sätt hävda att all litteratur som har producerats inom området har studerats, däremot anser jag att de val som har genomförts gällande litteraturen som använts i uppsatsen har fungerat väl i enighet med de avgränsningar som gjorts. Litteraturen som har kommit att studeras har haft ett tydligt fokus på ungdomar, skola och undervisning snarare än att mer allmänt beskriva de strömningar som pågår angående digitala medier. För mig har även karaktären av den litteratur som har studerats varit av vikt för uppsatsen. Ett medvetet val som gjorts är att försöka välja litteratur till studien som är så aktuell som möjligt. Då uppsatsen behandlar ett så pass aktuellt ämne som är under ständig förändring blir det också viktigt att använda sig litteratur som stämmer in på ett samtidskriterium Källkritik Bryman (2001:357) presenterar olika bedömningskriterier för att avgöra ett dokuments kvalité. Dessa är: autenticitet, trovärdighet, representativitet, och meningsfullhet. Esaiasson m.fl. (2007:314) skriver också om behovet av att vara källkritisk. De nämner fyra källkritiska regler som bör tillämpas vid användandet av källor. Dessa är: äkthet, oberoende, samtidighet och tendens. Äkthet handlar om att materialet man använder sig av ska vara äkta och inte förfalskat på något sätt (Esaiasson m.fl. 2007:317). Att undersöka en källas oberoende syftar till att granska huruvida upphovsmannen till ett en text kan ses som objektiv och därmed också kan ge en objektiv bild av det som förmedlas. Esaiasson m.fl. (2007:322) skriver vidare om källors tendens, vilket innebär att källans ursprung har ett intresse av att återge en snedvriden, avsiktligt tillrättalagd berättelse 11

12 om verkligheten (Esaiasson m.fl. 2007:21). Dock skriver författarna också om att sådana källor kan användas så länge de kompletteras med åtminstone en oberoende källa (Esaiasson m.fl. 2007:22). Den fjärde regeln, samtidighet innebär till vilken grad en källa upplevs vara samtida och aktuell och på så sett förmedlar en uppdaterad bild av ett ämne (Esaiasson m.fl. 2007:320)., är också något som jag har haft i åtanke. Då ett snöbollsurval har tillämpats har den litteratur jag har använt mig av i många fall refererats även i andra texter som i sin tur har kunnat användas. Dess överensstämmelse och det faktum att litteraturen och författarna har varit återkommande i vetenskapliga sammanhang ser jag som ytterligare ett tecken på uppfyllandet av källkritiska kriterier. Jag anser att eftersom jag både haft tillgång till förstahandskällor och andrahandskällor, och därmed kunnat se att det finns en överensstämmelse mellan dessa så har källornas äkthet kunnat styrkas. När det kommer till källornas oberoende och tendens har ett resonemang förts kring vem som är författare samt var och i vilket sammanhang texten publicerats. I uppsatsen har bara relativt nyproducerad litteratur använts, vilket uppfyller samtidskriteriet, dock med vissa undantag. I de fall där litteraturen varit äldre har den dock varit representativ för sin samtid alternativt återgett vedertagen teori som kan antas vara relativt tidlös. Dessa källor har dessutom används som komplement till andra mer nutida källor. I vissa fall har det förekommit sekundäranalys av andra författares texter. Framförallt när det gäller de bakgrundsfakta som redogörs för i uppsatsen har jag funnit att många författare har samlat information och statistik som var relevant för min uppsats, denna information kan också antas vara av god kvalité då den är insamlad av en statlig aktör (i det här fallet Statens medieråd) och därför också kan förväntas vara oberoende. Just god kvalité är något som Bryman (2001:208) beskriver som en fördel med sekundäranalys. Att kunna använda mig av sekundäranalys har underlättat arbetet då tid har sparats genom att jag sluppit vända mig till primärkällan. Det förekommer självklart även problem med att använda sig av sekundäranalys, framförallt eftersom det är svårt att applicera statistik på en studie för vilken den egentligen inte är ämnad. Även i fallet med min litteraturstudie har ett visst mått av sekundäranalys innefattas eftersom andras tolkningar av ett problemområde i sin tur tolkas av mig. Detta är något 12

13 som kan innebära problem eftersom författarnas texter kan spegla deras åsikter snarare än objektivt förmedla deras tankegångar. Det är därför viktigt att som författare tydliggöra när statistik och information från sekundära källor förekommer för att på inget sätt vilseleda läsaren eller låta påskina att det som skrivs är något allmänt vedertaget. I de fall där jag har använt mig av sekundär statistik anser jag dock att fördelarna överväger nackdelarna och att statistiken och den litteratur som används fyller en för uppsatsen viktig funktion. Detta kan även motiveras genom att olika typer av källor har använts för att på så sätt förmedla olika infallsvinklar på det givna problemområdet Analys och tematisering I undersökningen har en analys av litteratur genomförts. Jag har använt mig av något som Bryman (2001:192) benämner som kvalitativ innehållsanalys. Han skriver vidare att ett sådant angreppssätt innebär att det förekommer ett visst tolkningsmått där forskaren själv ger mening åt de texter som analyseras (Bryman, 2001:192). I analysen av den litteratur som valts var det svårt att undvika att analysen blev färgad av egna erfarenheter, speciellt då området som behandlats i högsta grad kommer att påverka mitt eget yrkesutövande. På så sätt har en kvalitativ innehållsanalys passat undersökningen bra då en viss tolkning i analysen är att föredra vid ett sådant angreppssätt. Kvalitativ innehållsanalys innebär också att det i analysen av litteratur sker ett sökande efter bakomliggande teman, något som också varit fallet i uppsatsen (Bryman, 2001:368). De teman som hittats i den studerande litteraturen är sådant jag tyckt varit genomgående och dessutom relevant för att försöka besvara mina frågeställningar. Dessa framkommer genom de underrubriker som utgör litteraturdelen. 13

14 7. Teoretiska perspektiv I detta avsnitt redogörs det för de teoretiska perspektiv som har undersökts inför bearbetningen av den studerade litteraturen. Det är också dessa teorier som ligger till grund för den diskussion som kommer att föras om vad som framkommit i litteraturen. Den teori som framförallt har framkommit som viktig är dagordningsteorin, något som visat sig vara en grundsten i tidigare forskning kring medier och således också utgör ett viktigt perspektiv utifrån hur digitala medier och dess roll kan diskuteras. Teorier kring makt är ytterligare något som redogörs för i detta avsnitt och som också är av stor vikt att diskutera i och med studiens syfte och frågeställning Maktteorier Maktbegreppet är något som innehar en mycket central roll inom samhällsvetenskapen och är därmed också något som är kontroversiellt. I denna uppsats kommer fokus ligga på hur makt erhålls via medier. Enligt Petersson (1993:6) ligger grunden för makt i möjligheten att påverka. Strömbäck (2000:52) framhåller hur all makt handlar om att åstadkomma någonting som annars inte skulle ha åstadkommits eller att hindra något från att hända som annars skulle ha hänt. Dock framhåller Petersson också hur makt kan ses som ett ömsesidigt utbyte och samarbete mellan olika parter (Petersson, 1993:7). Det finns enligt Strömbäck (2009:47) många olika former av maktutövande och dessutom olika grader utefter hur makt värderas. Makt kan utövas både av individuella och kollektiva aktörer (Strömbäck, 2009:47). Strömbäck (2009:47) lägger liksom Petersson (1993:6) tyngd vid att den gemensamma kärnan för olika definitioner av makt kan härledas till möjligheten att påverka Maktens tre dimensioner Ytterligare en aspekt som är viktig att ta hänsyn till i användandet av maktbegreppet är att det går att urskilja tre olika dimensioner av makt: makten över beslutsfattande, makten över dagordningen och makten över tanken (Strömbäck, 2009:50-52). Petersson (1993:7) benämner dessa dimensioner som maktens tre olika ansikten. Att ha makt över beslutsfattandet innebär att man har en politisk makt, främst när det kommer till att äga rätt till att bestämma och bestraffa. Denna dimension av makt ligger djupt 14

15 grundad i länders institutioner och organisation och har därmed tydliga och konkreta frontfigurer i form av politiker och tjänstemän. Makten över dagordningen innebär möjligheten att påverka vilka frågor som diskuteras och väcks åsikter kring. Dessa frågor är också de som senare utgör grunden för vad som ska fattas beslut kring. Aktörerna är i det här fallet inte institutionellt reglerade men har därmed inte heller institutionell befogenhet. Makten över tanken styr över hur vi uppfattar vår verklighet, vilket också innefattar för oss självklara aspekter som normer och värderingar. Strömbäck (2009:51) beskriver hur makten över dagordningen och makten över tanken är något som bedrivs mer eller mindre aktivt genom en fortlöpande process, medan makten över beslutsfattandet är något som aktivt avgörs genom regelbundna allmänna val på en bestämd tidpunkt Dagordningsteorin Av allt som händer i världen är det en mycket liten del som når vårt medvetande. Av detta är det i sin tur lite som vi reflekterar vidare kring och ännu mindre något som vi uppfattar som viktigt. Trots de mängder av information som människor dagligen exponeras för har mycket redan blivit bortsorterat när det väl når oss (Strömbäck, 2009:102). Att medier har möjlighet att utöva stor makt över folkopinionen är något som är allmänt vedertaget, något som styrks av den så kallade dagordningsteorin, vars pionjär anses vara Walter Lippman (McCombs, 2006:25). Dagordningsteorin innebär att medier till stor del faktiskt bestämmer allmänhetens och därmed även den politiska dagordningen genom att påverka människors bild av verkligheten (McCombs, 2006:29). Enligt Strömbäck (2009:102) tar dagordningsteorin sitt avstamp i att verkligheten är allt för vid och mångfacetterad för att människor ska kunna förstå och konstruera en sammanhållen bild av den. Istället tar människor hjälp av media. McCombs (2006:23) menar att all kunskap och information som rör offentliga frågor och som människor görs uppmärksamma på till största del kommer från andrahandskällor, det vill säga medier, som därigenom strukturerar och bestämmer vår bild av vad som är verklighet (McCombs, 2006:23). Det visar sig också vara så att den bild av världen som medier projicerar också är den som kommer att gälla för allmänhetens opinion. Det finns ett tydligt samband mellan vad som produceras i media om en specifik fråga och 15

16 den bild människor beskriver att de har av samma ärende, dessa visar en hög grad av överenstämmelse när det kommer till innehåll (McCombs, 2006:116). Strömbäck (2009:53)menar dock att samtidigt som medier äger stor makt över människor, bygger relationen dem emellan också på ömsesidigt beroende. Medborgares stöd i form av att de tar del av medierna är en nödvändighet för överlevnad och säkerställer medieaktörers legitimitet Maktfaktorer inom dagordningsteorin Det finns enligt Strömbäck (2009:109) olika faktorer som har stor betydelse för i vilken utsträckning medier har makt över dagordningen. Han menar att medier med hög trovärdighet har större makt än de med lägre trovärdighet. I vissa fall kan även intermedial dagordningsmakt förekomma, då medier dessutom sätter dagordningen för andra medier. Ytterligare en aspekt som är av betydande roll är att olika typer av medier har olika mycket makt. Textbaserade medier är i det här fallet överordnade på grund av att tillgången är konstant och att mottagaren kan kontrollera tempot för bearbetning. Texter kräver dessutom större bearbetning vilket medför att det är lättare att komma ihåg. Däremot är exempelvis tv bättre på att skapa omedelbara effekter på dagordningen om än mer kortvariga än de effekter skriftliga medier har (Strömbäck, 2009:109). En tredje faktor för till vilken grad medier har möjlighet att påverka människor är huruvida klimatet för mediepåverkan ser ut. Medier konkurrerar med andra aktörer om att påverka dagordningen och har därmed större utrymme till detta i de fall då fokus inte ligger på exempelvis politiska aktörer som också har möjlighet att sätta dagordningen Mediers effekter Strömbäck (2009:94) lyfter fram hur olika människor är olika benägna att låta sig påverkas av medier. Aspekter som avgör detta är hur stor mediekonsument personen är, hur stort behov av att orientera sig i omvärlden personen upplever och hur stort eget engagemang och intresse personen har. Personer som konsumerar mycket media, har ett stort behov av omvärldsorientering, ett lågt eget engagemang och är mer mottagliga för påverkan (Strömberg, 2009:110). Behovet av omvärldsorientering är något som avgörs beroende på en händelses grad av relevans och osäkerhet hos människor. Graden av relevans bedöms efter hur intressant och betydande händelsen är för mottagaren och 16

17 graden av osäkerhet grundas i vilken utsträckning mottagaren upplever att mer information är nödvändigt. Om relevansen av en händelse upplevs som hög är sannolikheten stor att även osäkerheten kring händelsen är det. Händelser med hög relevans leder till att människor i större utsträckning vänder sig till medier för mer information för att underlätta omvärldsorientering. I detta fall är det också mer troligt att människor låter sig påverkas av vad medier rapporterar om händelsen. På samma sätt har människor också möjlighet att selektivt välja vilka händelser vi är intresserade av att ha information kring. Vid rapportering av händelser där relevans och osäkerhet är låg tenderar medier i mindre utsträckning påverka oss Teorins användande Syftet med att delge dessa teorier är att de senare återkommer som analytisk utgångspunkt i diskussionen kring den litteratur som studerats. Redogörandet för teorier kring maktbegreppet ämnar belysa på vilket sätt maktbalansen mellan lärare och elever har förändrats i och med digitala mediers förekomst i skolan. Dagordningsteorin syftar till att illustrera den ömsesidiga påverkan som finns mellan medier, makthavare och medborgare för att på så sätt möjliggöra för en diskussion om vem eller vad som egentligen sätter dagordningen för skolan och därmed har en betydande roll gällande kunskaps- och normbildning. Fokus kommer dock inte ligga på makthavare i form av politiker eller medieföreträdare. Snarare är min utgångspunkt att lärare anses vara de traditionella makthavarna i en undervisningssituation. Dagordningsteorin kommer därför att användas för att förstå digitala mediers roll i maktbalansen mellan lärare och elever. 17

18 8. Bakgrund För att skapa förförståelse kring det givna problemområdet har ett avsnitt vigts åt att förmedla statistik och information kring hur medier och internet konsumeras av ungdomar. I följande avsnitt framkommer det till vilken grad ungdomar använder sig av internet och sociala medier och vilka aktiviteter som föredras. Här anges även olika faktorer som möjliggör konsumtion av medier Internetanvändning Det har under senare år blivit vanligt att ungdomar i allt större utsträckning spenderar en stor del av sin tid vid datorn och på internet. I undersökningen Ungar och medier Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier (2010) beskrivs barn och ungas relation till medier. Undersökningen har fokuserat på två åldersgrupper, barn i åldrarna 9-12 samt unga i åldrarna 12-16, men redogör även statistik för samtliga svarande. Det framkommer i undersökningen att ungdomars vanor allt mer kommit att präglas av kommunikativ teknik och att detta är något som under de senaste åren kommit att öka. I åldersgruppen år har inte mindre än 74 % av ungdomarna dator på det egna rummet och 96 % har en egen mobiltelefon (Medierådet, 2010:9). Just tillgången till egen dator är något som markerar den rådande utvecklingen och som beskrivs som en markant ökning i förhållande till tidigare år eftersom andelen 2005 var 40 % (Medierådet, 2010:11). Av de tillfrågade uppger 62 % av de unga att de använder internet varje dag (Medierådet, 2010:9) och hela 97 % av alla tillfrågade anger internet som något de använder på fritiden (Medierådet, 2010:47). Flest högkonsumenter, som avser de som använder en medieform 3 timmar eller mer per dag, återfinns hos dem som använder datorer och mobiltelefoner. Andelen uppgår till 29 %. Strömbäck (2009:70) skriver om hur användandet internet kraftigt har stigit allt sedan början av 90- talet och att det sett över hela befolkningen används av drygt 60 %. Det framkommer vidare att snittanvändningstiden när det gäller internet också har genomgått en betydande ökning, från 62 till 96 minuter per dag mellan 1999 och Dock är det viktigt att poängtera hur användningen varierar mycket mellan olika åldersgrupper i samhället, något som framkommer särskilt tydligt när det kommer till internetanvändning. I åldersgruppen 18

19 15-24 år används internet dagligen av 86 % av gruppen (Strömbäck, 2009:71). Hög internetanvändning kan i det här fallet beskrivas vara en konsekvens av tillgången till internet i Sverige är hög i jämförelse med många andra länder (Strömbäck, 2009:72). I Medierådets undersökning uppger ungdomar internet som den högst prioriterade fritidssysselsättningen (Medierådet, 2010:10). De medverkande har även blivit tillfrågade om vilka aktiviteter de i huvudsak använder internet till. I åldersgruppen år är följande fem aktiviteter de som främst har angetts, inom parentes anges andelen som angett alternativet: titta på klipp (75 %), chatta (70 %), umgås på sociala sajter (68 %), spela spel (48 %) och göra läxor/skolarbeten (42 %) (Medierådet, 2010:47). Det framkommer också vilka sociala sajter de tillfrågade i första hand söker sig till. 42 % använder sig av Facebook som är den vanligaste sajten, 28 % har MSN och 27 % Bilddagboken. Utöver dessa tre används ingen social sajt av mer än 4 %. Det är också 25 % som inte använder någon social sajt alls (Medierådet, 2010:48). Den utveckling som kunnat ses är att användandet av sociala sajter har ökat i jämförelse mot tidigare år på bekostnad av mailande och chatting som har minskat. En eventuell orsak som anges som förklaring av denna förskjutning är att även sociala sajter idag även erbjuder sådana tjänster. Ytterligare något som genomgått en påfallande minskning sedan tidigare undersökningar genomfördes är nedladdning av musik och filmer. En spekulativ orsak till denna förändring tros vara skärpt lagstiftning av illegal nedladdning som i sin tur gett avtryck på till vilken grad ungdomar ägnar sig åt aktiviteten(medierådet, 2010:48). En annan orsak kan antas vara det ökade utbudet av streamingtjänster som exempelvis Spotify Mediekonsumtion Det finns vissa grundläggande faktorer som möjliggör konsumtion av medier. Strömbäck (2009:72) anger att dessa faktorer är tillgång, resurser och motiv. När det kommer till digitala medier har Sverige gynnsamma förutsättningar för att på ett bra sätt dra nytta av dessa faktorer. Tillgången är hög, då Sverige är ett av de länder i världen där exempelvis bredbandsnätet är som mest utbyggt. Resurser innefattar såväl ekonomiska 19

20 som sociala, kulturella och utbildningsrelaterade resurser. Tillgången till resurser avspeglas också tydligt i de som i huvudsak använder sig av digitala medier, unga, högutbildade, ekonomiskt resursstarka, och i arbetslivet framgångsrika personer. Även tid beskrivs som en viktig resurs i användandet av digitala medier (Strömbäck, 2009:72). Den tredje faktorn, motiv, har visat sig gå att härleda till viljan att tillfredsställa vissa behov. Tillfredsställelse av kognitiva behov kopplar Strömbäck (2009:73) till perceptionsprocesser där sinnliga intryck bearbetas, minnesprocesser, tankeprocesser och språkliga processer. Det handlar främst om att med hjälp av de digitala medierna informera sig och orientera sig i omvärlden. Ytterligare behov som kan tillfredsställas genom konsumtion av medier är förströelsebehovet, att behöva avkoppling och underhållning. Detta genererar såväl känslomässig som intellektuell belöning. Identitetsbehovet är ytterligare något som medier kan tillfredsställa. Människor är sociala och är i behov av att kunna jämföra och relatera sig själv till andra människor, en funktion som medier fyller. 20

21 9. Litteraturkonsumtion I litteraturavsnittet presenteras och redogörs det för den utvalda vetenskapliga litteraturen som ligger till grund för uppsatsen och utgör dess empiri. Litteraturen har organiserats efter de teman som gått att utskilja för att på bästa sätt besvara de frågeställningar som studien utgått ifrån. Det som kommit att genomsyra litteraturdelen är således olika maktförhållanden men också norm- och kunskapsbildning. Detta har i sin tur delats in i underrubriker för att ytterligare förtydliga besvarandet av frågeställningarna: Vilken roll har digitala medier för maktbalansen mellan lärare och elever i skolan i åldrarna år i fråga om norm- och kunskapsbildning i undervisningssituationer? Vilka konsekvenser får digitala mediers roll för undervisningssituationen? 9.1. Media literacy - en maktklyfta Digitala medier är något som har kommit att definiera identiteten för unga och utgör skillnaden mot äldre generationer (Ito, 2009:6). Det har därför blivit allt viktigare att lärare kan identifiera att en stor del av elevernas lärande äger rum utanför skolan, exempelvis med hjälp av digitala medier (Ito, 2009:12). Rother (2006:224) framhåller hur halva världens befolkning är under 30 år och att unga är de största konsumenterna av massmedier. Detta har i sin tur genererat att intresset för medier och medieundervisning kraftigt har ökat under de senaste åren, framförallt eftersom stat, skola, lärare och andra vuxna insett det stora inflytande medier har över ungdomar (Rother 2006:224). Gasser och Palfrey (2010:63) beskriver hur lärare och vuxna i samhället ställs inför ett stort ansvar, men också många nya utmaningar i och med digitala mediers utpräglade roll. I många fall är digitala medier verktyg som har en stark koppling till ungdomar, då de i större utsträckning och från tidig ålder använder sig av dessa. Gasser och Palfrey (2010:63) menar att kunskaper om digitala medier från en tidig ålder innebär ett mentalt och konkret försprång i det moderna samhället. De, liksom många andra författare, använder sig av begreppet media literacy för att benämna dessa kunskaper. 21

22 Unga är således den grupp som kan hävdas ha störst media literacy på grund av att det är något de vuxit upp med. Även Lagergren, Toftner och Eriksson (2011:217) skriver om att skillnaden mellan ungdomar och vuxna är tydlig och hur vuxna i mindre utsträckning än ungdomar använder sig av medier, framförallt i en social kontext. De beskriver vuxna som digitala invandrare eftersom de inte vuxit upp med internet och således inte på samma sätt tillförskaffat sig nödvändig media literacy. De har inte heller fått lära sig de sociala konventioner som råder i sammanhanget, istället har vuxnas internetanvändning kommit att handla om praktiska handlingar på ett traditionellt och försiktigt sätt. Trots det menar Lagergren, Toftner och Eriksson (2011:217) att det är felaktigt att anta att vuxna har bristfälliga kunskaper när det gäller digitala medier, snarare ligger skillnaderna i att de använder sig av olika funktioner. Lagergren, Toftner och Eriksson (2011:218) skriver om hur många vuxna kommit att förknippa internet med en speciell form av ungdomskultur och hur detta ofta får en negativ klang, i många fall baserat på hur medier porträtterar de dåliga aspekter av internetanvändning som då får genomslag. Det kan vara ett tecken på vuxnas bristande media literacy eftersom många vuxna upplever rädsla inför de digitala medierna, och att de positiva värden vuxna stått för, står på spel i och med den tekniska utveckling som pågår. Lagergren, Toftner och Eriksson (2011:219) beskriver dock hur vuxna ofta själva vant kan använda sig av internet med allt som det erbjuder. Det är när de ungas aktiviteter skiljer sig från de vuxnas som dessa upplevs som farliga. Återigen ligger okunskap och brist på insikt till grund för de digitala klyftor som uppstår mellan generationerna. Lagergren, Toftner och Eriksson (2011:211) framhåller hur det finns lite forskning på området som rör vuxnas roll i relation till unga och internetanvändning. Istället har fokus, som så ofta är fallet, legat på vuxenvärldens behov. Först när man som vuxen och inte minst som lärare kommer till insikt om hur ens eget internetanvändande ser ut kan man ställa det i relation till ungdomars internetanvändning (Lagergren, Toftner och Eriksson, 2011:220). Lagergren, Toftner och Eriksson (2011:220) menar att just kunskapen om hur unga och vuxna beter sig olika på internet är ett verktyg för hur exempelvis lärare kan hantera och behålla sin 22

23 auktoritet och sitt professionella förhållningssätt i mötet med elever på internet. De beskriver hur problem uppstår i de fall där lärare agerar moraliserande och att detta i många fall tolkas som en inkräktning på ungdomars revir, då de sätter regler och normer för detta fält (Lagergren, Toftner och Eriksson, 2011:222). Ito (2009:343) menar att det blir allt tydligare att många äldre saknar förutsättningar för att agera online på grund av mindre kunskap kring digitala normer. Det kan bli ett problem som kan komma att påverka maktbalansen i klassrummet. Om lärare och föräldrar inte hänger med i utvecklingen kommer eleverna behöva guida de vuxna med sin media literacy. Det står därför, enligt Gasser och Palfrey, klart hur maktbalansen mellan lärare och elever står på spel (Gasser och Palfrey, 2010:110) Ungdomars situation Ett nytt normsystem för informationshantering En aspekt som innefattas i media literacy är de normer och värderingar som gäller för hur man agerar på internet. I Born Digital (Gasser och Palfrey, 2010:175) framkommer det att internetanvändare kommit att underordnas ett slags eget normsystem, så kallad netikett. Dessa normer behandlar ofta trovärdighet på internet och hur neutralitet kan bibehållas. Internetnormer är maktfulla, vissa normer beskrivs till och med som starkare än lagar, exempelvis när det gäller fildelning. Genom att unga till större grad än andra använder sig av digitala medier är det således de som också sätter normer för hur användandet sker, bland annat när det kommer till spridande av information(gasser och Palfrey, 2010:175). Även om det är de unga som i större grad besitter media literacy är det ändå de vuxna som har ansvar, men också i större utsträckning kan se konsekvenserna av vad som sprids via digitala medier (Gasser och Palfrey, 2010:63). Även Ito (2009: ) menar att det går att skönja tecken på att en ny form av normsystem kring användandet av digitala medier har uppstått. Författaren menar dock att normerna ständigt är under förhandling och att det fortfarande finns tolkningsmöjligheter då dessa är under konstruktion. Normer som återfinns även utanför den digitala världen är fortfarande vedertagna och därmed också gemensamma för både unga och vuxna. Det faktum att nya normer konstrueras utan övervakning av 23

24 vuxna behöver inte vara något alarmerande, utan snarare tyder det på att de digitala normerna genomsyras av rådande sociala normer (Ito, 2009:342) Konstruktionen av sociala normer via digitala medier Det är inte enbart normer för användning av digitala medier som konstrueras på internet. Även konstruktionen av sociala normer har till stor del förflyttats. Det framgår exempelvis att sociala medier konstruerar normer och hierarkier som också får genomslag i skolan (Ito, 2009:344). Sociala medier fyller i dagens samhälle många funktioner. Det är framförallt ett sätt att förflytta sitt sociala nätverk från den verkliga världen till den virtuella men det finns också möjligheten att samla människor från världens alla hörn med gemensamma intressen och ett sätt att uttrycka sig och sprida sina åsikter (Gasser och Palfrey, 2010:71). Ito (2009:344) menar dock att sociala medier på senare tid har kommit att förändra rollerna i skolan på ett betydande sätt. Strukturer och mönster gällande status och makt i klassrummet, något som tidigare byggt på varaktighet och långvarigt upprätthållande, genomgår idag avgörande förändringar. Istället för att ske i klassrummet har konstruktionen och socialisationen av dessa normer förflyttats. Såväl lärande som uppbyggandet av relationer och normer kan hanteras utanför skolan och således utom lärares kontroll. Även Alexandersson och Hansson (2011:14) menar att maktutövande genomgått en förändring i och med att mycket har förflyttats till digitala medier. De talar om hur ett demokratiskt paradigmskifte äger rum, då makthavare som tidigare producerat och distribuerat information som delgetts medborgare via medier har fått överge denna maktform till förmån för ungdomar som själva konstruerar och sätter normer för de digitala medierna där de själva definierar och bestämmer innehållet. Detta innebär att ungdomar är den grupp som i dessa sammanhang blir den yttersta makthavaren i och med att de sätter normerna för de digitala medierna. Ungdomar sätter då även normerna för alla som använder sig av digitala medier(alexandersson och Hansson, 2011:14). 24

25 Socialisationens nya spelplan Watkins (2009:24) menar att digitala medier har ändrat hur elever socialiseras och lär sig. I och med att de spenderar allt mer tid online där de spenderar tid med människor som de även umgås med off- line har lärandet av grundläggande sociala färdigheter kommit att förflyttas. Det beskrivs hur dessa sociala färdigheter tillsammans med de tekniska färdigheter som de också lär sig genom att spendera mycket tid på internet är en nödvändighet för att leva och fungera i ett modernt samhälle(watkins, 2009:24). Att ungdomar till stor del bedriver sina liv på internet innebär att olika sociala rum konstrueras i vilka gemensam förståelse för företeelser och händelser skapas. De sajter som de använder sig av ger ungdomarna en känsla av gemenskap med personliga utbyten och sociala belöningar (Alexandersson och Hansson, 2011:11). Alexandersson och Hansson beskriver hur det tidigare var de vuxnas värderingar och synsätt som överfördes till den yngre generationen och att de på så sätt kom att forma sin identitet. Idag förväntar vuxenvärlden istället att de unga på egen hand ska utforma och ge betydelse och innehåll åt sin identitet. Istället för att förlita sig på traditioner, normer och vanor som tidigare styrt och stöttat våra beteenden ligger ett marknadsstyrt behov, preferenser och prioriteringar till grund för identitetsbildningen, något som sker via egna upplevelser (Alexandersson och Hansson, 2011:12). Statusladdade artefakter så som datorer, mobiltelefoner etc. har kommit att bli ett uttryck för identitet och innehavet av dessa en norm Nya kunskaper eftersträvas Ungdomar ställs idag för nya utmaningar som en konsekvens av samhället blivit allt mer präglat av digitala medier. Carlsson (2010:17) skriver hur det är nödvändigt för dagens ungdomar att lära sig om hur medier fungerar, hur de kan skapa mening av vad som rapporteras, hur medieindustrin är organiserad, hur medier genererar inkomster, och vad medier har för avsikter. Hon lyfter också hur kritiskt och analytiskt tänkande samt förmågan att kunna sålla bland ett massivt medialt utbud är nyckelegenskaper för att möta ett samhälle med ett ständigt flöde av kommunikation och information. Gasser och Palfrey (2010: ) lyfter fram hur det i dagens samhälle råder ett informationsöverflöd och eftersom ungdomar i större grad än andra ständigt är online 25

26 och utsätts för stora informationsmängder ställs de särskilt inför svårigheter när det gäller beslutsfattande. Gränsen mellan vad som upplevs vara kunskap och vad som är information har dessutom blivit allt mer flytande (Carlsson, 2010:12). Åkerlund (2011:26) skriver om informellt lärande som äger rum utanför skolan och hur detta traditionellt sett inte klassats och värdesatts som reell kunskap. Detta informella lärande äger allt oftare rum med tillgång till digitala medier och har därmed kommit att omvärdera hur kunskap respektive information traditionellt sett inhämtas. Författaren menar att det informella lärandet ger stora möjligheter att gynna det formella lärandet så länge det tas till vara. Jonsson (2011:206) menar att för att överbygga den klyfta som finns mellan ungdomars formella och informella lärande är det viktigt att skolan fungerar i samspel med de digitala sajter där en stor del av det informella lärandet sker. Författaren menar att det är en stor skillnad mellan hur ungdomars internetanvändning i skolan och deras internetanvändning i hemmet ser ut. Carlsson (2010:16) skriver också om digitala mediers förtjänster och hur de kan utnyttjas som både sociala och kulturella resurser från vilka ungdomar kan hämta kraft, både när det kommer till deras egen personliga utveckling men också för utvecklingen för att bli goda samhällsmedborgare (Carlsson, 2010:16). Carlsson menar att dessa utvecklingsprocesser innefattar både fantasi och kreativitet liksom lärande och kunskap. Hon skriver vidare att kunskap om digitala medier utvecklar kompetenta och engagerade medborgare som lär för livet. Även Cheung och Rother (2006:203) talar om hur skolan genom att utbilda sina elever i hur medier bäst kan användas försäkrar att eleverna utvecklar färdigheter för livet. De beskriver hur kunskaper kring medier skulle öka nöjet till att lära, effektivisera kommunikation, stärka kreativiteten och utveckla det logiska, kritiska och analytiska tänkandet. Detta kommer i sin tur förändra undervisningssituationen till att allt mer präglas av projektbaserat lärande (Cheung och Rother, 2006:203). 26