ursprungliga exteriören.

Transkript

1 26 34 RIDÖ 3:1 Ridön, Västeräng, jordbruksfastighet bestående av tio byggnader. Fd drängstuga (II), smedja och bostad. för smed, nu sommarbostad i timmer, målad i rött, vita knutar och foder tal. Nya bostadshuset (I) från Arbetarbostad från Ladugård, loge och hör..shus från 1870 i timmer. Drängstugan (II) är bland de äldsta på ön, ursprunglig och intakt. 35 RIDÖ 3 :1 Grisslingen, ö S om Ridön, f d jordbruk, nu sommarbostad (tot sju byggn). Bod (II) av rödmålat timmer med tvåkupigt tegel med underliggande vass. Hönshus (III) av samma material. Byggnaderna är bevarade i ursprungligt skick. 36 RIDÖ 3:1 Långskär, öster om Grisslingen. Fd torp, fiskarboställe och småbruk, nu sommarbostad omfattande sex byggnader. Magasin (IV) i timmer klädd med slät rödfärgad panel, byggnaden är täckt med enkupigt tegel. De övriga byggnaderna är bostadshus, gäststuga, källare, loge, ladugård och båthus. Den siste arrendatorn flyttade från gården Magasinet är kulturhistoriskt intressant genom den ursprungliga exteriören. 37 VÄDERKVARN 1:1 Fiskartorpet, f d torp, under Askö, nu sommarbostad. Bostadshus (I) av reveterat timmer. Gulvit puts, 1880-tal. Ladugård/loge (II) från början av 1900-talet. Båda med på karta om laga skifte Enskifte Närmiljöområde.

2 27 IV:2 Större områden av betydelse för kulturminnesvården. Ur inventeringsmaterialet har vissa större landskapspartier med anknytning till bebyggelse utkristaliserats som särskilt beaktansvärda miljöer. I den östra delen av socknen ligger Fullerö slottsanläggning med flera byggnader, park samt fält och hagar. vid vägen till Fullerö Villa i områdets norra del finns en planterad ring av träd runt en "domarring". Genom sin rikt sammansatta struktur utgör Fulleröområdet ett landskapsavsnitt av stort intresse för kulturminnesvården. Även naturvården har intressen ~ området. Ett annat område av intresse finns i den sydvästra delen av socknen, där Askö gård med flera torp bildar en särpräglad enhet. Asköviken är för övrigt känd för sitt fågelliv. I den södra delen av socknen ligger Ridön med flera öar. De är till stor del kuperade och skogsklädda. Bebyggelsen är av äldre datum. Fiske och jordbruk har präglat bebyggelsen och landskapsbilden.

3 28 V LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING Bellander O.R. - Anteckningar om Wästmanlands härader i forna tider, Eriksson G. - Förskolans historia i Västmanland, Grau O. - Beskrifning öfwer Wästmanland, Nyutgåva (VLT) Sveriges Kyrkobyggnader, Västerås Stift, Sydow V. Björkman. - gårdar, Svenska gods och Söderberg B. - Svenska slott och Herresäten i Sverige, Närke, Västmanland, Corner R. Rindetoft. - översiktlig naturinventering: 2 Geomorfologisk del. Hedberg T. - Kommunbildningar inom Västerås stad - socknar, härader, Lundberg T. - Om Ridön och dess ägare. Västmanlands Fornminnesförenings årsbok, Västerås generalplanutredningar Naturfredningsplan, Brandförsäkringsverkets arkiv, Stockholm Landsarkivet, Uppsala Lantmäterikontoret, Västerås Länsmuseets arkiv, Västerås Stadsarkivet, Västerås

4 VI Bi 1.1 BILAGOR 29 RÄD OCH REKOMMENDATIONER I BYGGNADSVÄRD En byggnads värde ur kulturhistorisk synpunkt grundas till stor del på att dess tidstypiska karaktär bevarats exteriört och att den så fullständigt som möjligt är bevarad i sina detaljer. Detaljerna är viktiga för byggnadens kulturhistoriska värde och kan också höja byggnadens värde rent ekonomiskt. En viktig grundprincip vid all renovering är att göra så få förändringar som möjligt. Avgörande för husets värde är äktheten, modebetonade tillskott som anspelar på äldre tiders byggnads skick enbart minskar värdet. Exteriör vid valet av fasadmaterial bör observeras att några s k "underhållsfria" material inte existerar och att de som ger sig ut för att vara "underhållsfria" ofta måste bytas helt när de slitits ned eller gått sönder. Inga garantier finns heller för att de finns kvar i marknaden om delar behöver bytas ut efter en tid. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör om möjligt få bibehålla sina fasader i ursprungligt skick - såväl färg som material. ~~~~~~~~~~~~~~~~~. För kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är det väsentligt att karaktär och utseende bevaras. Detta krav bör vid bedömning av lämpliga värmebesparingsåtgärder vägas mot effekter hos de alternativa möjligheter som står till buds. De effektivaste åtgärderna, tätning av fönster och dörrar samt vindtätning av träväggar, är alternativ som bör vara tillräckliga. Tilläggsisolering av väggar samt ändring av fönster bör däremot undvikas eftersom detta innebär stora ingrepp och ofta ger förhållandevis liten utdelning ur besparingssynpunkt. Träpanelen har varit det traditionella fasadmäteriälet under de senaste 200 åren. De vanligast förekommande paneltyperna är locklist och lockpanel. Man bör undvika byte av hela panelen och endast ersätta den del av panelen där skador uppkommit med nya brädor av samma utseende som de gamla.

5 30 ~~~~~~ - träfasaderna bör målas antingen med ren oljefärg eller med.falu rödfärg. Oljefärgen låter träet andas och är lätt att måla om, detsamma gäller rödfärgen (Faluröd slamfärg utan tillsatser) som också impregnerar träet. Färgen bör vara samma som huset haft tidigare, även detaljer i avvikande färg bör målas i den färg de tidigare haft. I äldre tid var husen vanligen rödfärgade och än idag präglar Falu rödfärg det svenska kulturlandskapet. Snickerier - dörr- och fönsterfoder, taklister-ffi-ffi utgör betydelsefulla delar i fasadens uppbyggnad, för att inte husets utseende ska förändras måste snickerierna bibehållas. Skadade delar bör bytas ut mot nytillverkade med samma utseende och profilering. Alla oskadade delar bör återanvändas. Dörrar - gamla ytterdörrar bör bevaras eller ers~ttas med nytillverkade av traditionell typ. En modern dörr kan fördärva helhetsintrycket av byggnaden. Fönster - formen och placeringen är ytterst ~IktIg-för byggnadens utseende. Byts fönstren ut är det viktigt att fönstrens dimensioner och spröjsindelning bibehålls. Om fönstren byts i samband med t ex tilläggsisolering bör fönsterlivet flyttas ut i samma mån som isoleringens tjocklek. Tak - rött taktegel eller falsad svartmålad plåt är de takmaterial som bör användas på äldre byggnader. Finns enkupigt tegel bör detta bibehållas, räcker det inte för att täcka hela taket kan en sida kompletteras med tvåkupigt tegel. I undantagsfall kan andra material användas, förutsatt att de har samma färg och karaktär som det ursprungliga. Av de olika plåtmaterialen kan den korrugerade plåten användas eller pannplåt som målats i en grafitgrå färg. Vindskivor och andra detaljer bör konstrueras lika de ursprungliga och med samma mått. Veranda, förstukvist hör ofta samman med h~sets-bygg;~dsstil-och bör därför bibehållas. Eventuell snickarglädje är ett värdefullt inslag som bör bibehållas även om det är ett senare tillskott. Interiör Även interiören har betydelse för det kulturhistoriska värdet. Ofta har stora förändringar gjorts i byggnadernas inre miljö, därför är det särskilt viktigt att bevara de detaljer som finns kvar.

6 31 ~~~~~~~~~~ - en ombyggnad utan planförändring kan genomföras i de flesta fall. Är förändringar nödvändiga bör de inskränkas till en avgränsad del av byggnaden. Eldstäder - spiskåpor, köksspisar, kakel ~gn~r-och andra typer av äldre eldstäder bör om möjligt bevaras. Snickerier - dörrar, dörr- och fönsterfoder, golv-och-taklister bör återanvändas. Behöver dessa kompletteras finns inom länet ett flertal snickerier som ny tillverkar snickeridetaljer. Undvik att luta av snickerier. Dörrar, lister m m har praktiskt taget allvid varit målade. Q~~~_~~~_!~~ - äldre brädtak och brädgolv bör bevaras även om de måste döljas av papptak eller mattor. Tomt, vegetation och hägnader Äldre trädgårdar innehåller ofta bersåer, gångar, vårdträd m m. Dessa inslag bör behållas, försök att omskapa en gammal trädgård till en modern prydnadsträdgård blir sällan lyckade och fördärvar helhetsintrycket av fastigheten. Även äldre hägnader bör bevaras, ersätts de bör det ske med likvärdiga. Om de saknas bör de nya få en så enkel och diskret utformning som möjligt. Länsmuseet liksom stadsbyggnadskontoret står gärna till tjänst vid ev förfrågningar i samband med ombyggnader. Det bör observeras att byggnadsnämndens lov krävs inte bara för egentliga ombyggnader utan också t ex för åtgärder som väsentligt ändrar byggnadens utseende, t ex fasadbehandling, fönsterindelning etc. Lä.nsmuseet Slottet VÄSTERÅS 021/127560

7 Bil FÖRTECKNING ÖVER KULTURHISTORISKT UTVÄRDERADE BYGGNADSMILJÖER I VÄSTERÅS BARKARÖ SOCKEN, VÄSTERÅS KOMMUN Arun Romer ska siffror kol 5-7 : inventeringsnr för de enskilda byggnaderna inom resp gård eller fastighet. Se vidare: utvärdering, översiktskartor med objektnr och miljöområden samt arbetskartor och inventeringsblanketter. 1 Ekon kartblad nr Kategori en! utvärdering Objekt Fastighets - Sär skilt namn nr Ibeteckning beskrivning ~ordreg-nr e dyl ~yggn Kult hist Kult hist Värde stadsäga iminne värdefull intress näre dyl byggnad byggnad miljö ALMÖ 1:1 FULLERÖ 1:1 HOLM 1:1,2:1 LÖT 1:1 l Fullerö slottsanl A I,II, - AV,XIV III,IV B I,IX + IV,VI C I, VI,IX VII Park 2 Fullerö brygga Holm - - V + ASKÖ 4 2:1,3:1,8:1 Askö gård - - III,IV,IX, + X,XI 5 5:4 Källskär :1 Smeds torp :1 Paradiset - - I :2 Sandtorpet - - I :4 Kvarntorpet - - I :13 Vilan - - I + Il 10:14 Sundbo - - I :15 Knekttorpet - - I + BARKARÖBY Barkaröby, se tex 13 1:17 Kyrkan I :4 lrosendal :5 " :6 Idrottsplats - - I :10 Lilla Skogstorp - - II :5 Steneborg - - II + forts

8 34 VÄS TERÅS-BARKAR ö SOCKEN Ekon Objekt KateKori enl utvärdering Fastighets - Sär skilt narrm kart- nr Il> et e ckning beskrivning blad jordreg nr e dyl lbyggn Kult hist Kult hist Värdef nr stadsäga minne värdefull intress när- ~ dyl byggnad byggnad miljö 19 15:1 Barkar ö gård - - V :1 " - - 1,11 + GANGHOLMEN :1 Gånghol1Ylens gd - - IV - JOTSBERGA,7l 22 1:1, 2:1,2: 2, 4:1 - - IA,IC,IIIC + OXNÖ 23 1:1 Lilla Oxnö PRÄSTGÅRDEN 24 1:1 Pastor sexp m m - - 1,' Skolan - - XIII : 2 Skol a - - I + RIDÖ I, :1 Björkudden Kur ö gd - - II Oppgården I Ormhäll Ri dö gd - - liv,ix Sävholmen - - II,III,IV,IX Torpstaden Västerängs gd - - II Grissl ingen - - II,III U'~ngskär - - ~ V - VÄDERKVARN I I 37 1:1 Fiskartorpet - I - - +

9 KULT I VÄS KART

10 KULTURHISTORISK... BYGGNADSINVENTERING.. I VASTERAS KOMMUN - BARKARO SOCKEN KARTA ÖVER UTVÄRDERAD BEBYGGELSE Bil. 3 35

11

12 KULTURHISTORISK BYGGNADSINVENTERING I VÄSTERÅS KOMMUN - BARKARÖ SOCKEN HANVISNING TILL EKONOMISKA KARTAN Bil.4 36

13 Västerås 1979 Andersson & Kagardt Tryckeri AB