LÄNGBY - bymiljö. Stomme - timmer Fasad - falurött timmer. 19 LÄNGBY, stg 2722 Jordbruksfastighet omfattande SJU byggnader.

Transkript

1 LÄNGBY - bymiljö 31 Byn ligger vid den gamla vägen mellan Västerås och Tortuna. Byn består av två jordbruksfastigheter. I den västra gården har det bedrivits gästgiverirörelse. Gästgiveribyggnaden finns fortfarande kvar. Förutom denna finns i byn ytterligare några byggnader av äldre datum. Byn storskiftades på 1760-talet och laga skifte förättades på 1890-talet. 19 LÄNGBY, stg 2722 Jordbruksfastighet omfattande SJU byggnader. I~_g~~~giY~E! (I) troligen uppförd under 1700-talets senare del. Huset har parstugan som plantyp. Tak - åstakskonstruktion täckt med enkupigt taktegel ~~~~~~~~~~ (II) uppfört på 1890-talet, sexdelad grundplan. Fd visthusbod (III) troligen från t~l~t~-;itt~- Tak - åstakskonstruktion täckt med en- och tvåkupigt taktegel. ~~_~El~~~~~ (V) från omkring 1900.

2 32 I III 20 MALMA, stg 2591 Herrgårdsanläggning och jordbruksfastighet omfattande sjutton byggnader. ~~~~~~l~~~~~ (I) troligen byggd Vid seklets början (1900) hade byggnaden en "snickarglädjeveranda" mot sv. Interiören är förändrad, innehåller tre lägenheter. Fasad - reveterad, grå spritputs Bodbyggnad (II) troligen tal. Stomme-=-timmer och liggande fasspontpanel Fd lider/bod (III), nu tvättstuga/garage fr~~-18öö:t~lets senare del. Stomme - stolpkonstruktion Fasad - faluröd, stående slätpane1 Fd hönshus (IV) från omkring St~;;;e-:-troligen stolpkonstruktion Fasad - faluröd, liggande fasspontpanel Lider (V) från omkring St~~e - faluröd stolpkonstruktion ~~g~~i~ (VIII) troligen från 1800-talets senare del. f~l~e~~!:~!~2~!:~~ (IX), "p är l an", f r ån 1800-talets senare del. Fd arbetarbostad (X) från omkring St~;;;e-:-tr;lIgen timmer Fd arbetarbostad (XI) samma utformning och ~aterial-s~~-(x). IV V IX, X

3 33 ~~_~~EP (XII), nu fritidsbostad från talets mitt. ~~_~~EE (XVI), nu fritidsbostad från talets senare del.. XI XII I, II, III XVI 21 MALMA, stg 2591, Smedsbo Torpanläggning omfattande fem byggnader. Bostadshus (I) av sidokammartyp, nu fritid~b~~t~d, från omkring Tak - åstakskonstruktion täckt med tvåkupigt taktegel Bostadshus (II) av sidokammartyp, nu fritidsb~st~d, från omkring Fasad - faluröd, liggande fasspontpanel Bostadshus (III) av sidokammartyp, nu fritidsb~st~d, från omkring Tak - åstakskonstruktion täckt med tvåkupigt taktegel ~~_~~~~~ (IV) troligen från mitten av talet. och stolpkonstruktion Fasad - faluröd, slät- och locklistpanel II

4 34 III IV 22 MYRBY, stg 2743, 2744, 2755, 2759 Jordbruksfastighet omfattande tio byggnader. ~~~g~e~~~ygg~~~ (I) uppförd under talets slut, under byggnaden finns en äldre välvd källare. Fasad - reveterad, grå spritputs Y~~~2~ (IV) byggd under 1800-talets senare del. I~_~i~1:_2~~_~~r~2~ (V) troligen från talets senare del. ~2~r~~~~~~ (X) från tiden kring 1900.

5 35 23 MYRBY, stg 2746, 2748, 2749 Jordbruksfastighet omfattande sex byggnader. ~~~~~~~~~Z~~~~~ (I) från 1823, lövsågad veranda från sent 1800-tal. Fasad - gulmålad, stående pärlspontpanel Tak - åstakskonstruktion täckt med enkupigt taktegel ~~_~E~~gL~~~~~~~~g~ (II) troligen från tidigt 1800-tal. Tak - åstakskonstruktion täckt med tvåkupigt taktegel ~~~11 (IV) från 1800-talets senare del. NÄRLUNDA BY - bymiljö Byn ligger i anslutning till ett skogsparti, på ena sidan av vägen mellan Brunnby och Anundshög. I och kring byn finns gravfält. Det öppna läget mot slätten gör att byggnadgruppen får betydelse för landskapsbilden. Från mitten av 1800-tal fram till sekelskiftet 1900 fanns en såg och en kvarn i byn.

6 36 I 24 NÄRLUNDA, stg 2915 Jordbruksfastighet omfattande sju byggnader. ~~~8!E~~~Y88~~~ (I) uppförd ~~_~~~~~~ (II) från senare delen av talet. K~_~Eygg~~~ (III) nu garage, från senare d~len av 1800-talet. ~~g~~i~ (V) troligen från omkring Tak - åstakskonstruktion täckt med t våkupigt taktegel ~~~!~~~~~~ (VII) från omkring Fasad - reveterad, grå sprit puts I, II, III III v VII

7 37 I 25 NÄRLUNDA, stg 2919 Arbetarbostäder sv om huvudgården, tre byggnader. Bostadshus (I), nu fritidsbostad, med ingå~g-f~å~-gavelsidan, troligen från omkring !~EE (III) nu fritidsbostad, uppfört under 1800-talets slut. 26 SÖRBY, stg 2802, Fridhem Bostadsfastighet omfattande en byggnad. Bostadshus (I), nu fritidsbostad, uppförd omkri~g I 27 SÖRBY, stg 2896, 2897 Jordbruksfastighet omfattande SJU byggnader. ~~~~~~~h~~ (I) uppfört omkring Fasad - faluröd, liggande och stående-fasspontpanel, lövsågad veranda mot gården ~~_~~g~e~~~g~ (II) från omkring Fasad - faluröd, stående fasspontpanel I II

8 38 III ~ ;~ ;~i!!l!i:~~e (III) fr.ån omkring Stomme - tirmner och stående fasspontpanel ~2g~ (IV) från omkring Stomme - tjmmer Tak - tvåkupigt ~~~~g~e2 (V) från 1800-talets senare del. ~ ;~~!!i:!!!!~y~~!!~~ (VI) från tiden kring sekelskiftet ~ak - tvåkupigt taktegel ~!~11 (VII) från omkring VII 28 SÖRBY, stg 2901 Torpanläggning omfattande en byggnad.!2ee (I) av sidokammartyp, nu fritidsbostad, troligen byggt under 1800-talets första del. Tak - åstakskonstruktion täckt med falsad plåt. 29 SÖRBY, stg 2903 Jordbruksfastighet omfattande fern byggnader. ~~!!g~e~~~yggg~2 (I) från 1800-talets första del. och rödmålad, stående locklistpanel Tak - en- och tvåkupigt taktegel

9 30 SÖRBY, stg 2903, Eriksberg Torpanläggning omfattande en byggnad.!~~e (I), nu fritidspostad, uppförd under 1800-talets senare del. Storrnne - tirrnner Fasad - falurött tirrnner över ett garrnnalt spåntak SÖRBY, stg 2905, Sörbytorp Torpanläggning omfattande tre byggnader.!~~e (I) av sidokarrnnartyp, nu fritidsbostad, troligen uppfört i slutet av talet. Storrnne - tirrnner!~~e (III) av sidokarrnnartyp, nu fritidsbostad, troligen från 1800-talets mitt. Storrnne - timmer TIBBLE BY - bymiljö Byn ligger utefter Badelunda åsen, öppet mot slätten i väster. Anslutningen till Badelundaåsens rika fornlämningar, byns radbykaraktär och det äldre byggnadsbeståndet gör den kulturhistorisktintressant samtidigt som den bildar en värdefull miljö i landskapet. 32 TIBBLE, stg 2922 Jordbruksfastighet omfattande fyra byggnader. ~~~~~~~~~~ (I) troligen uppfört under talets första del. Stomme - tirrnner Fasad - vitmålad, stående locklistpanel Tak - tvåkupigt betongtegel

10 40!~EE (III) av sidokammartyp, troligen uppfört under 1800-talets första del. I 33 TIBBLE, stg 2927, 2928 Jordbruksfastighet, fd rusthåll, omfattar sex byggnader. ~~gg~e~~~yggg~~ (I) från 1830-talet, välbevarad plan och fasta inredningsdetaljer. Fasad - falurhd, stående locklistpanel ~~_~E~gg~~~g~Ly~~~~~ (II) troligen från samma tid som (I) Tak - åstakskonstruktion täckt med enkupigt taktegel ~~_~E~g~~~l~~~~ (III) från omkring Rustbod (IV) troligen från 1700-talet. Bode;-har blyinfattade fönster. Tak - brädtak I II

11 41 III IV 34 TIBBLE, stg 2932 Fd jordbruksfastighet, nu bostadsfastighet, omfattande en byggnad. Bostadshus (I) har tidigare bl a varit statarböstad, skolkök och IOGT-lokal. Ursprungligen manbyggnad till en gård som hade ekonomibyggnaderna på vägens västra sida. Storrnne - tirrnner Fasad - redmålad stående locklistpanel

12 42 I II, ~ 35 TIBBLE, stg 2937, 2947., Tibble Storgård Jordbruksfastighet omfattande tolv byggna~ der. ~~!!g~e~~~ygg!!~~ (I) fr,ån 1727, ombyggd interiört 1927 och tals kakelugnar finns kvar. Fasad - beige, stående locklistpanel ~Eyggb~~ (II) flygelbyggnad till (I), byggt , renoverad 1941 och Fasad - reveterad, gul spritputs Tak - åstakskonstruktioil täckt med enkupigt taktegel ~~~!~~~b~~ (III) flygelbyggnad till (I), byggt , renoverad 1941 och Fasad - reveterad, gul spritputs ~~g~~i!! (IV) från 1800-talets senare del. ~~_~E~~!~E~~~!~~ (V) troligen från talets senare del. ~~g~~i!! (VI) troligen från 1800-talets senare del. Stomme - stående timmer III IV I

13 43 v VI 36 Stg 2632, Järpmarken Torpanläggning omfattande två byggnader.!~ee (I) av enkelstugetyp, nu fritidsbostad, troligen uppfört omkring Tak - åstakskonstruktion täckt med tvåkupigt taktegel 37 Stg 2645, Karlsro ~~_~~~~~~~E~~~~!~~, nader. omfattande två bygg Tak - åstakskonstruktion täckt med tvåkupigt taktegel 38 Stg 2683, Badelunda ålderdomshem Fd ålderdomshem (I) uppfört omkring sekel- ;kiftet-1900-:--- Stomme - troligen timmer

14 44 39 Stg 2707, RosenIund Torpanläggning omfattande två byggnader.!~ee (I) av enkelstugetyp, troligen uppfört under 1800-talets första del, nu fritidsbostad. Tak - åstakskonstruktion, täckt med enkupigt taktegel 40 Stg 2739 Torpanläggning omfattande en byggnad. K~_~~!~~~~~EE (I) av sidokammartyp, nu fritidsbostad, troligen uppfört under talets senare del. 41 Stg 2859, Stora Hejarna Fd jordbruksfastighet omfattande fyra byggnader. Bostadshus (I) från omkring Stomme-:-timmer ~~g~~i~l~~~ (II) från omkring och stående locklistpanel

15 45 42 Stg 2893 Torpanläggning omfattande tre byggnader.!~ee (I) troligen uppfört omkring Tak - åstakskonstruktion täckt med enkupigt taktegel ~~_!~~~B~E~L!~B~ (III) från samma tid som (I). och slätpanel 43 Stg 2941, 2942 Bostadsfastigheter omfattande två byggnader. Bostadshus (I), stg 2942, en handelsbod har tidig;;~-~arit inrymd i byggnaden, även i idag bedrivs där affärsverksamhet. Huset uppfördes i slutet av 1800-talet. Stomme - troligen timmer Fasad - reveterat, grå spritputs Bostadshus (II) stg 2941, troligen uppfört ~nde~~t8öö-talets början. Fasad - reveterat, gul spritputs och plåt

16 46 44 Stg 2981 Torpanläggning omfattande två byggnader, ~~~~~~~~~~ (II) uppfört under 1800~talets senare del. Stormne - tirmner Fasad - faluröd, liggande fasspontpanel Tak - åstakskonstruktion täckt med enkupigt taktegel 45 Stg 3524, Hamre skola Fastigheten omfattar tre byggnader. ~~~lh~~ (I) troligen uppfört Stormne - troligen plank Fasad - reveterad, grå spritputs

17 47 IV:2 Större områden av betydelse för kulturminnesvården Ingeberga Anundshög Ur inventeringsområdet har vissa större landskapsavsnittutkristalliserats som särskilt beaktansvärda miljöer. Anundshög är ett gränslinjebestämt fornlämningsområde vilket innebär att lagskyddet gäller både fornlämning och området kring denna. Norr om E 18 ligger ett öppet stråk som börjar i NV vid Malma gård och går i NÖ riktning mot Ingeberga. Det öppna kulturlandskapet är känsligt för förändring. Det förenas med ett område söder om E 18 som omfattar många gårdar av kulturhistoriskt intresse och koncentrationer av fornlämningar. Gårdarna och byarna ligger utspridda i landskapet och bördig åkermark omger dem. Ett viktigt och karaktäristiskt inslag i socknens landskap är Badelundaåsen - en rullstensås som går från norr via Malma, Kyrkbyn, Tibble, Hälla, Hässlö och vidare mot Mälaren. I socknens södra del ligger Björnön som är naturreservat. Björnön Södra Björnön

18 48 V LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKN I N G Arnstberg K-O - Datering av knuttimrade hus i Sverige. Stockholm Boman m fl Eriksson, G Grau, O Lorichs, LL Pamp, B - Förteckning över milstolpar och minnesstenar i Västmanlands län. VFF:s årsskrift Folkskolans historia i Västmanland. Västerås Beskrifning öfwer Wästmanland, VLT Vägar och gästgivaregårdar i Västmanland. Västerås Ortsnamnen i Sverige. Malmö Svenska gods och gårdar. Uddevalla Västerås stift i ord och bild. Stockholm Lantmäterikontoret, Vä ~ terås Länsmuseets arkiv, Västerås Stadsarkivet, Västerås VLT:s klipparkiv, Västerås

19 VI BILAGOR 49 Bil.1 RÄD OCH REKOMMENDATIONER I BYGGNADSVÅRD En byggnads värde ur kulturhistorisk synpunkt grundas till stor del på att dess tidstypiska karaktär bevarats exteriört och att den så fullständigt som möjligt är bevarad i sina detaljer. Detaljerna är viktiga för byggnadens kulturhistoriska värde och kan också höja byggnadens värde rent ekonomiskt. En viktig gru~dprincip vid all renovering är att göra så få förändringar som möjligt. Avgörande för husets värde är äktheten, modebetonade tillskott som anspelar på äldre tiders byggnads skick enbart minskar värdet. Exteriör Vid valet av fasadmaterial bör observeras att några sk "underhållsfria ll material inte existerar och att de som ger sig ut för att vara "underhållsfriall ofta måste bytas helt 'när de slitits ned eller gått sönder. Inga garantier finns heller för att de finns kvar i marknaden om delar behöver bytas ut efter en tid. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör om möjligt få bibehålla sina fasader i ursprungligt skick - såväl färg som material. ~!!!~gg~i~~1~e!~g - för kulturhistoriskt värdefull bebyggel se är det väs entligt att karaktär och utseende bevaras. Detta krav bör vid bedömning av lämpliga värmebesparingsåtgärder vägas mot effekter hos de alternativa möjligheter som står till buds. De effektivaste åtgärderna, tätning av fönster och dörrar samt vindtätning av träväggar, är alternativ som bör vara tillräckliga. Tilläggsisolering av väggar samt ändring av fönster bör däremot undvikas eftersom detta innebär stora ingrepp och ofta ger förhållandevis liten utdelning ur besparingssynpunkt. ~E~12~~~1~~ har vari t det traditionella fasad- materialet under de senaste 200 åren. De vanligast förekommande panel typerna är locklist och lockpanel. Man bör undvika byte av hela panelen och endast ersätta den del av panelen där skador uppkommit med nya brädor av samma utseende som de gamla.

20 50 Färgen - träfasaderna bör målas antingen med ~~~-;ijefärg eller med Falu rödfärg. Oljefärgen 1åter träet andas och är lät t at t måjfl om, detsamma gäller rödfärgen (Faluröd slamfärg utan tillsatser) som också impregnerar träet. Färgen bör vara samma som huset haft tidigare, även detaljer i avvikande färg bör målas i den färg de tidigare haft. I äldre tid var husen vanligen rödfärgade och än idag präglar Falu rödfärg det svenska kulturlandskapet. ~~~~~~~~~ - dörr- och fönsterfoder, taklister m m utgör betydelsefulla delar i fasadens uppbyggnad, för att inte husets utseende ska förändras måste snickerierna bibehållas. Skadade delar bör bytas ut mot nytillverkade med samma utseende och profilering. Alla oskadade delar bör återanvändas. Dörrar - gamla ytterdörrar bör bevaras eller e~;ättas med nytillverkade av traditionell typ. En modern dörr kan fördärva helhetsintrycket av byggnaden. Fönster - formen och placeringen är ytterst viktig-föf byggnadens utseende. Byts fönstren ut är det viktigt att fönstrens dimensioner och spröjsindelning bibehålls. Om fönstren byts i samband med t ex tilläggsisolering bör fönsterlivet flyttas ut i samma mån som isoleringens tjocklek. Tak - rött taktegel eller falsad svartmålad plåt är de tay~aterial som bör användas på äldre byggnader, Finns enkupigt tegel bör detta bibehållas, räcker det inte för att täcka hela taket kan en sida kompletteras med tvåkupigt tegel. I undantagsfall kan andra material användas, förutsatt att de har samma färg och karaktär som det ursprungliga. Av de ojilm plåtmaterj aj en kan den kor-o rugerade plåten användas eller parmplåt som målats i en grafitgrå färg. Vindskivor och andra detaljer bör konstrueras lika de ursprungliga och med san~a mått. Veranda, förstukvist hör ofta sar.~an med hu ~et~-byggnäd~~til-;ch bör därför bibehållas. Eventuell snickarglädje är ett värdefullt inslag som bör bibehållas även om det är ett s~nare tillskott. Interiör Även interiören har betydelse för det kulturhistoriska värdet. Ofta har stora förändringar gjorts i byggnadernas inre miljö, därför är det särskilt viktigt att bevara de detaljer som finns kvar.

21 51 Pl~nlösning - en ombyggnad utan planförändring-kän-genomföras i de flesta fall. Är förändringar nödvändiga bör de inskränkas till en avgränsad del av byggnaden. Eldstäder - spiskåpor, köksspisar, kakelugnar öch-ändtä typer av äldre eldstäder bör om möjligt bevaras. Snickerier - dörrar, dörr- och fönsterfoder, göl~-öch-taklister bör återanvändas. Behöver dessa kompletteras finns inom länet ett flertal snickerier som ny tillverkar snickeridetaljer. Undvik att luta av snickerier. Dörrar, lister m m har praktiskt taget alltid varit målade. Golv och tak - äldre brädtak och brädgolv bgr-be~äräs-även om de måste döljas av papptak eller mattor. ~~~~2_~$~~~~~~~~_~~~_~~~~~~~E - ä!dre trä~gardar lnnehaller ofta bersaer, gangar, vardträd m m. Dessa inslag bör behållas, försök att omskapa en gammal trädgård till en modern prydnadsträd.gård blir sällan lyckade och fördärvar helhetsintrycket av fastigheten. Även äldre hägnader bör bevaras, ersätts de bör det ske med likvärdiga. Om de saknas bör de nya få en så enkel och diskret utformning som möjligt. Länsmuseet liksom stadsbyggnadskontoret står gärna till tjänst vid ev förfrågningar i samband med ombyggnader. Det bör observeras att byggnadsnämndens lov krävs inte bara för egentliga ombyggnader utan också t ex för åtgärder som väsentligt ändrar byggnadens ut seende, t ex fasadbehandling, fönsterindelning etc. Länsmuseet Slottet VÄSTERÅS 021/127560

22 52 Bil. 2 FÖRTECKNING ÖVER KULTURHISTORISKT UTVÄRDERADE BYGGNADSMILJÖER I BADELUNDA SOCKEN, VÄSTERÄS KOMMUN Anm Romerska siffror kol 5-7 : inventeringsnr för de enskilda byggnaderna inom resp gård eller fastighet. Se vidare: utvärdering, översiktskartor med objektnr och miljöområden samt arbetskartor och inventeringsblanketter. 1 Ekon kartblad nr Kategori enl utvärdering Objekt Fastighets - Särskilt namn 8 nr beteckning beskrivning jordreg-nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef stadsäga minne värdefull intre s s näre dyl byggnad byggnad miljö BERGA FURBY bymiljö KYLLA BERGA 1 stg !. I + 2 stg I + FURBY 3 stg 2576 Furby kyrkoruin VII - 11,111, + IV,VI 4 stg II,III + VI, VII VIII BJÖRNÖN 5 stg 3532 Halsen - - I + GRYTA 6 stg 3007 "Skuggan" - - I, II + HAMRE 7 stg 3390, nu ridskola - - 1,111, , 3429 VIII 8 ~ HÄLLA stg I II, III, IV + IX HÄSSLÖ ~ 9 stg 3345 I - II,III + INGEBERGA 10 stg 2760 Gården - II III, IV + 11 stg 2760 Hagbo, Ny torp - - I,III,IV + 12 stg 2760 Törnbo I + Jädra by bymiljö JÄDRA 13 stg 2596 ~ I,III,IV + V

23 BADELUNDA SOCKEN Kategori enl utvärdering Ekon Objekt Fastighets - Sär skilt namn kart- nr beteckning beskrivning blad jordreg nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef nr stadsäga minne värdefull intress näre dyl byggnad byggnad miljö JÄDRA stg ,111, + IV,V stg 2615, 1,11, IV,V KYRKBYN 95 bymiljö stg 2628, Skola, kyrka, III - I, II , 2631 kyrkstall stg 2632 fd prästgården II,III + LUND BY stg 3255, - II III, VIII , 3336 IX LÄNGBY 95 bymiljö stg 2722 I II,III,V + MALMA stg 2591 Huvudgården - I II,III,-J + IV, V,VII IX,X,XI XII,XVI stg 2591 Smedsbo - - I,Il,IlI + IV MYRBY stg 2743, - - I,IV,V , 2759 X stg 2746, - ~ I,II,IV , 2749 Närlunda 95 bymiljö stg I,Il,III + V,VII stg I, III + SÖRBY stg 2802 Fridhem - - I stg 2896, - - 1,11, IV,V,VI.,. ~ VII stg 2901 Torpanläggning - I - +

24 54 BADELUNDA SOCKEN Kategori enl utvärdering Ekon Objekt Fastighets - Särskilt namn kart- nr beteckning beskrivning blad jordreg nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef nr stadsäga minne värdefull intres s näre dyl byggnad byggnad miljö SÖ~Y stg I stg 2903 Eriksberg - - I stg 2905 Sörbytorp - - I,III + TIBBLE 95 bymiljö stg I,III stg 2927, I,IV II,III stg I stg 2937, Tibble Stor- - I 11,111, gård IV,V,VI stg 2632 Järpmarken - - 1, stg 2645 Karlsro - I - ( +) stg 2683 fd ålderdoms- - - I + hem stg 2707 Roseniund - - I stg I stg 2859 Stora Hejarna - - 1, stg I, III stg 2941, - II stg 2677 Anundshög x stg II stg I + I

25 Anderwon & Kagardt Tryckeri AB. Västerås 1981

26 \ ), " / /

27 Bi I 3 55 KULTURHISTORISK BYGGNADSINVENTERI NG I VÄSTERÅS KOMMUN - BADELUNDA SOCKEN ÖVER UTVÄRDERAD BEBYGGELSE

28