25 SNETOMTA 3: 1, Bergatorp Torpanläggning omfattande tre byggnader. (I) av enkelstugetyp, nu fritidsbostad, uppfört under 1800-talets första

Transkript

1 48 25 SNETOMTA 3: 1, Bergatorp Torpanläggning omfattande tre byggnader.!~ee (I) av enkelstugetyp, nu fritidsbostad, uppfört under 1800-talets första hälft. Fasad - faluröd, stående locklistpanel Tak - åstakskonstruktion täckt med erikupigt taktegel Källarbod (II) troligen från samma tid ;~;-(i)~- Fasad - falurött timmer Tak - enkupigt taktegel 26 SNETOMTA 3: 1, Månsbo Torpanläggning omfattande två byggnader.!~ee (I) av sidokammartyp, nu fritidsbostad, troligen uppfört under 1800-talets senare del. Fasad - faluröd, stående locklistpanel Tak - tvåkupigt taktegel 27 SNETOMTA 3:1, Per-Nils torp Torpanläggning omfattande två byggnader.!~ee (I) troligen uppfört under 1800talets senare del. Stomme... timmer Fasad - faluröd stående locklistpanel Tak - enkupigt taktegel Bod (II) troligen äldre än bostadshuset. St;mme - timmer Fasad - falurött timmer Tak - åstakskonstruktion täckt med enkupigt taktegel

2 49 28 SNETOMTA 3:2, fd Fastberga Fd jordbruksfastighet, nu bostadsfastighet, omfattande sex byggnader. ~~~g~e~~~lgg~~~ l (l) troligen uppförd under 1800-talets första del. Fasad - faluröd, stående locklistpanel Tak - åstakskonstruktion täckt med tvåkupigt taktegel ~~_~~g~e~2~l~eygg~~~ (II) nu fritidsbostad. Fasad - falurött timmer och stående locklistpanel Tak - tvåkupigt taktegel Magasin/lider (III) troligen samtida med (I). Sto;me-:-tI;mer och stolpkonstruktion Fasad - falurött timmer och stående locklistpanel Tak - åstakskonstruktion täckt med tvåkupigt taktegel Fd hönshus (IV) från 1800-talets senare del. St~;;e-:-timmer Fasad - falurött timmer och stående locklistpanel Tak - enkupigt taktegel 1~~~g~E~ (V) från 1800-talets senare del. Fasad - falurött timmer II v TUN BY - bymiljö Byn består av tre gårdar med bebyggelse från och 1900-talen. Genom den enhetliga färgsättningen - falu rödfärg - hålls miljön ihop. Radbysystemet är fortfarande skönjbart. Gårdarna ligger på rektangulära tomter utefter vägens ena sida.

3 50 29 TUNBY, stg 1136, 1137 Jordbruksfastighet omfattande åtta byggnader. ~~~~~~~~~~ (III) från 1800-talets senare del. Fasad - faluröd liggande fasspontpanel Tak - en- och tvåkupigt taktegel ~~g~~~~ (IV) troligen från tidigt 1800-tal. Fasad - falurött timmer Tak - enkupigt taktegel 30 TUNBY, stg 1146,1147 Jordbruksfastighet omfattande elva byggnader. ~~_~E~~g~~~~E~_~~~_~~g~E~~~g~ 1800-talets första del. (II) från Fasad - faluröd liggande fasspontpanel Tak - enkupigt taktegel Bostadshus (VI) av parstugetyp, troligen uppf~;t-i-b~;jan av 1800-talet. Fasad - falurött timmer och stående locklistpanel Tak - åstakskonstruktion täckt med enkupigt taktegel 31 ÖNSTA, stg 1117 Fd jordbruksfastighet, nu fritidsanläggning, omfattande fem byggnader. ~~g~~~~ (II) troligen från tiden kring sekelskiftet Fasad - falurött timmer Tak - åstakskonstruktion täckt med enkupigt taktegel

4 51 VII:2 Större områden av betydelse för kulturminne sv ården Längs Svartån finns ett område där bebyggelse, vägsträckningar och natur samverkar på ett sådant sätt att det får anses ha betydelse för kulturminnesvården. Här finns också en riklig mängd av fornlämningar, vilket visar att området har gamla anor som bosättningsområde. Bebyggelsen ligger på impediment i den öppna dalgången kring Svartån. Byggnaderna är ofta samlade i mindre grupper, inte sällan omgivna av lövträdsvetetion. på Svartåns västra sida binds dessa byggnadsgrupper samman av den gamla Skultunavägen, vilken i stort bibehållt sin ursprungliga sträckning.. på denna sida ligger också Skerike kyrka som har stor betydelse för landskapsbilden i områdets södra delar.

5 52 VIII LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKN I N G Eriksson, G - Folkskolans histo~ia ~ Västmanland. Västerås Grau, o Hedberg, T - Beskrifning öfwer Wästmanland, VLT Kommunbildningar inom Västeråsbygden. Västerås Lorichs, LL - Vägar och gästgivaregårdar i Västmanland. Västerås 12. Lundblad~ T - Västerås Skerike församling. Västerås Svenska gods och gårdar. Uddevalla Naturfredningsplan. SBK 19. Lantmäterikontoret, Västerså Länsmuseets arkiv, Västerås Stadsarkivet, Västerås VLT:s klipparkiv, Västerås

6 IX BILAGOR 53 Bil 1 RÄD OCH REKOMMENDATIONER I BYGGNADSVÅRD En byggnads värde ur kulturhistorisk synpunkt grundas till stor del på att dess tidstypiska karaktär bevarats exteriört och att den så fullständigt som möjligt är bevarad i sina detaljer. Detaljerna är viktiga för byggnadens kulturhistoriska värde och kan också höja byggnadens värde rent ekonomiskt. En viktig grundprincip vid all renovering är att göra så få förändringar som möjligt. Avgörande för husets värde är äktheten, modebetonade tillskott som anspelar på äldre tiders byggnads skick enbart minskar värdet. Exteriör Vid valet av fasadmaterial bör observeras att några s k "underhållsfria" material inte existerar och att de som ger sig ut för att vara "underhållsfria" ofta måste bytas helt när de slitits ned eller gått sönder. Inga garantier finns heller för att de finns kvar i marknaden om delar behöver bytas ut efter en tid. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör om möjligt få bibehålla sina fasader i ursprungligt skick - såväl färg som material.!ill~8g~i~~!~ei~8. För kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är det väsentligt att karaktär och utseende bevaras. Detta krav bör vid bedömning av lämpliga värmebesparingsåtgärder vägas mot effekter hos de alternativa möjligheter som står till buds. De effektivaste åtgärderna, tätning av fönster och dörrar samt vindtätning av träväggar, är alternativ som bör vara tillräckliga. Tilläggsisolering av väggar samt ändring av fönster bör däremot undvikas eftersom detta innebär stora ingrepp och ofta ger förhållandevis liten utdelning ur besparingssynpunkt.!e~e~~~!~~ har varit det traditionella fasadmaterialet under de senaste 200 åren. De vanligast förekommande panel typerna är locklist och lockpanel. Man bör undvika byte av hela panelen och endast ersätta den del av panelen där skador uppkommit med nya brädor av samma utseende som de gamla.

7 54 ~~!g~~ - träfasaderna bör mälas antingen med ren oljefärg eller med Falu rödfärg. Olje~ färgen läter träet andas och är lätt att mäla om, detsamma gäller rödfärgen (Faluröd slamfärg utan tillsatser) som ocksä impregnerar träet. Färgen bör vara samma som huset haft tidigare, även detaljer i avvikande färg bör mälas i den färg de tidigare haft. I äldre tid var husen vanligen rödfärgade och än idag präglar Falu rödfärg det svenska kulturlandskapet. Snickerier - dörr- och fönsterfoder, taklist~r-~-~ utgör betydelsefulla delar i fasadens uppbyggnad, för att inte husets utseende ska förändras mäste snickerierna bibehällas. Skadade delar bör bytas ut mot nytillverkade med samma utseende och profilering. Alla oskadade delar bör Äteranvändas. Dörrar - gamla ytterdörrar bör bevaras eller ~rs~ttas med nytillverade av traditionell typ. En modern dörr kan fördärva helhetsintrycket av byggnaden. ~2~~!:!!:! - formen och placeringen är ytterst viktig för byggnadens utseende. Byts fönstren ut är de viktigt att fönstrens dimensioner och spröjsindelning bibehälls. Om fönstren byts i samband med t ex tilläggsisolering bör fönsterlivet flyttas ut i samma mån som isoleringens tjocklek. Tak - rött taktegel eller falsad svartmålad plät är de takmaterial som bör användas på äldre byggnader. Finns enkupigt tegel bör detta bibehållas, räcker det inte för att täcka hela taket kan en sida kompletteras med tväkupig,t tegel. I undantagsfall kan andra material användas, förutsatt att de har sanuna färg och karaktär som det ursprungliga. Av de olika plätmaterialenkart den korrugerade pläten användas eller partnplåt som mälats i en grafitgrå färg. Vindskivor och andra detaljer bör konstru~ eras lika de ursprungliga och med samma m~tt. Y!!:E~!H!~.1._f2!~!:!;!~~i~!: hör. ofta sanunan med husets byggnadsstil och bör därför bibehållas. Eventuell snickarglädje är ett vurdefullt inslag som bör bibehållas även om det är ett senare tillskott. Interiör Även interiören har betydelse för det kulturhistoriska värdet. Ofta har stora förändringar gjorts i byggnaderna inre miljö, därför är det särskilt viktigt att bevara de detaljer som finns kvar.

8 ~!~~!~~~i~g - en ombyggnad utan planförändring kan genomföras i de flesta fall. Är förändringar nödvändiga bör de inskränkas till en avgränsad del av byggnaden. ~l~~~~~~e - spiskåpor, köksspisar, kakelugnar och andra typer av äldre eldstäder bör om möjligt bevaras. 55 Snickerier - dörrar, dörr- och fönsterfoder, g~i~-~~h-taklister bör återanvändas. Behöver dessa kompletteras finns inom länet ett flertal snickerier som ny tillverkar snickeridetaljer. Undvik att luta av snickerier. Dörrar, lister m m har praktiskt taget alltid varit målade. Q~l~_~~!!...:.~~~ - äldre brädtak och brädgolv bör bevaras även om de måste döljas av papptak eller mattor. Tomt, vegetation och hägnader Äldre trädgårdar innehåller ofta bersåer, gångar, vårdträd m m. Dessa inslag bör behållas, försök att omskapa en gammal trädgård till en modern prydnadsträdgård blir sällan lyckade och fördärvar helhetsintrycket av fastigheten. Även äldre hägnader bör bevaras, ersätts de bör det ske med likvärdiga. Om de saknas bör de nya få en så enkel och diskret utformning som möjligt. Länsmuseet liksom stadsbyggnadskontoret står gärna till tj~nst vid ev förfrågningar i samband med ombyggnader. Det bör observeras att byggnadsnämndens lov krävs inte bara för egentliga ombyggnader utan ocksä t ex för åtgärder som väsentligt ändrar byggnadens utseende, t ex fasadbehandling, fönsterindelning etc. Länsmuseet Slottet VÄSTERÄS 021/127560

9 Bil 2 57 FÖRTECKNING ÖVER KULTURHISTORISKT UTVÄRDERADE BYGGNADSMILJÖER I LUNDBY SOCKEN, VÄSTERÄS KOMMUN Anm Romerska siffror kol 5-7 : inventeringsnr för de enskilda byggnaderna inom resp gård eller fastighet. Se vidare: utvärdering, översiktskartor med objektnr och miljöområden samt arbetskartor och inventeringsblanketter. 1 Ekon kartblad nr Kategori enl utvärdering Objekt Fastighets.. Sä r skilt namn 8 nr beteckning beskrivning jordreg-nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef stadsäga minne värdefull intres s näre dyl byggnad byggnad miljö 1 stg 267 A Skälby 1,11, stg 887 A Gränsta I,II + 3 stg 891 H Gränsta I + 4 stg 894 Boda I,II,III V + 5 stg 900 Krista IV + 6 stg 917 Lundby skola 1,11, stg 919, 920 Lundby kyrka I IV,VI + och prästgård 8 stg 925 Bärby I,II III, V + 9 stg 3 Tönsta I III + 10 stg Önsta I,II,III + 11 stg 941 Önsta 1,11 IV,VII + 12 stg 954 A Önsta I + 13 stg 958, 951 Ösby I II, VII + 14 stg 962 Lilla Ösby I,VI + 15 stg 966 Gill tuna IV X + 16 stg 977, 2!f09 Karlshäll II + 17 stg 978 Almeiund I + 18 stg 2482 Ekliden IV + 19 stg 2545 Grindtorpet I +

10 58 Bil 3 FÖRTECKNING ÖVER KULTURHISTORISKT UTVÄRDERADE BYGGNADSMILJÖER ISKERIKE, ST ILIAN SOCKEN, VÄSTERÄS KOMMUN Anm Romerska siffror kol 5-7 : inventeringsnr för de enskilda byggnaderna inom resp gård eller fastighet. Se vidare: utvärdering, översiktskartor med objektnr och miljöområden samt arbetskartor och inventeringsblanketter. 1 Ekon kartblad nr Kategori enl utvärdering Objekt Fastighets - Särskilt namn 8 nr beteckning beskrivning jordreg-nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef stadsäga minne värdefull intres s näre dyl byggnad byggnad miljö APALBY 1 stg I,II + BJÄRBY 2 stg 1041 I, II + BROTTBERGA 3 5: 1 Huvudgården - - I, V + BÄCKBY 4 1: 4 I + GRYTA 5 stg 1116 A II,III,V + HACK SÄTRA 6 1 : 6 I + HOVDESTA byrniljö stg 1085 Norrgården I,IV III + 8 stg 1072 Fd löjtnants XI;XII, + boställe XIV,XIX XXI KLOCKARBOLET o KÄVSTA - byrnilj ö + KLOCKARBOLET 9 1 : 1 Skola, fd I,II + fattighus KÄVSTA 10 1: 4 MarieIund I : 1 II,III,V + VII 12 2:2 1,11 + LISSELBERGA 13 1: 4 fd bönhus (r) II +