Ekonomiskjämförelse mellan två olika solcellsanläggningar med samma förbrukning.

Transkript

1 Ekonomiskjämförelse mellan två olika solcellsanläggningar med samma förbrukning. André Larsson Högskoleingenjör, Elkraftteknik 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen för teknikvetenskap och matematik

2 Ekonomiskjämförelse mellan två olika solcellsanläggningar med samma förbrukning. André Larsson, Luleå tekniska universitet 1 juni 2017 Arbetet utfördes på TM- konsult teknik & arkitektur i Lycksele under våren 2017 Handledare på företag: Robert Uneè Examinator: Sarah Rönnberg 0

3 Sammanfattning Sjunkande priser för solcellsanläggningar, investeringsbidrag på 20 % av totalkostnaden och skattereduktion med 60 öre per kwh såld solel har medfört att intresset från privatpersoner att installera solceller på sina hustak har ökat. En solcellsanläggning omvandlar solensstrålar till elektricitet som kan användas för egenkonsumtion eller säljas på elnätet. Som mikroproducent får anläggningsägaren vid försäljning av el betalt för elcertifikat, nätnytta, betalt per inmatad kwh av det elbolag som avtal tecknats med samt en skattereduktion på 60 öre/kwh. Egenförbrukningen har samma värde som priset för köpt el och är i förväg svår att bestämma. Två solcellsanläggningsalternativ med samma förbrukning tänkta att byggas några kilometer utanför Skellefteå har utretts ekonomiskt för att bedöma lönsamheten och återbetalningstiden. Den ena solcellsanläggningen har en effekt på 7,5 kw med solcellspaneler i riktning syd och väst på en villa och den andra solcellsanläggningen har en effekt på 16,5 kw med alla solcellspaneler i riktning väst på en ladugård. Utredningen visar att återbetalningstiden är relativt lång för båda alternativen, 22 år för en solcellsanläggning på villan och 20 år för en solcellsanläggning på ladugården. Skattereduktionen och egenkonsumtionen är faktorer som har stark påverkan på anläggningarnas återbetalningstid och lönsamhet. Om skattereduktionen skulle försvinna efter bara något år och egenkonsumtionen vara låg så skulle inget av anläggningsalternativen vara lönsamt. 1

4 Innehåll Sammanfattning Introduktion Bakgrund Mål och Omfattning Metod Resultat Beskrivning av utrustning Växelriktare Solcellsmoduler Skuggning Nätanslutning Miljö Regelverk Förordningar Föreskrifter Branschdokument Oönskad Ö-drift Ekonomi Bidrag Livslängd Säljpris Elpris köpt Nettodebitering Nätnytta EL-certifikat Moms Skattereduktion ROT-avdrag Bygglov Underhåll Energiberäkningar Geografisk placering Variation solinstrålning under ett dygn Egenkonsumtion Förluster

5 7.5 Solföljare Statistik solcellsanläggningar Sverige Montering Framtidsutsikt Ekonomiska beräkningar Anläggningsalternativ Alternativ 1, solceller på villa Alternativ 2, solceller på ladugård Antaganden för investeringskalkyl Resultat investeringskalkyl Resultat investeringskalkyl osäkra faktorer Diskussion och Slutsatser Litteraturförteckning Bilagor Bilaga 1 kostnadsberäkning villa Bilaga 2 kostnadsberäkning ladugård Bilaga 3 Dimensionering växelriktare

6 1 Introduktion Regeringens mål om 100 % förnyelsebar elproduktion, skattereduktion för att sälja el producerat av solcellsanläggningar på elnätet och investeringsbidrag för solcellsanläggningar i kombination med fallande priser på solcellspaneler har ökat intresset från privatpersoner att installera solceller på sina hustak. Alla hustak har inte optimalt läge för att uppnå maximal produktion. Är taket litet med många vinklar måste solcellspaneler monteras i olika väderstreck för att kunna få en större anläggning. Detta påverkar vilken typ av växelriktare som måste användas samt även antalet växelriktare. Monteras en solcellsanläggning endast i västlig riktning blir årsproduktionen lägre jämfört med om den monteras i söder. Rapporten kommer att jämföra två olika solcellanläggnings alternativ. En större solcellsanläggning med paneler monterade i västlig riktning och en mindre anläggning med paneler monterade både i både västlig och sydlig riktning. Sedan görs en investeringsanalys som avgör ifall något av alternativen är lönsamt. 1.1 Bakgrund TM-konsult i Lycksele har fått i uppdrag att utreda möjligheten och de ekonomiska förutsättningarna för att installera solceller på antingen en villa som är på väg att byggas eller på en redan befintlig ladugård. Både villan och ladugården ligger några kilometer utanför Skellefteå. Villan har många takvinklar och stora fönsterkupor som orsakar skuggning. Ladugården har ett stort tak fritt från skugga. Taket på ladugården lutar mot väst och öst vilket inte är optimalt för maximal produktion. 1.2 Mål och Omfattning Målet med rapporten och arbetet är att designa två olika solcellsanläggningar för att sedan göra en investeringsanalys för båda alternativen. Denna rapport kommer behandla nätanslutna solcellsanläggningar för mikroproducenter. För att räknas som mikroproducent får anläggningens maximala effekt vara 43,5 kw, högst 63 A säkring i inmatningspunkten och mikroproducenten måste under varje år vara nettokonsument av el. Rapporten kommer inte ta upp lagring av produktion med till exempel batterier eller solfångarhybridsystem som också tar tillvara på värme. 1.3 Metod Projektet började med att studera andra rapporter inom ämnet för att hitta information och riktlinjer för hur en solcellsanläggning ska designas. Sedan har information om alla olika ekonomiska aspekter sökts och sammanställts. Komponenter så som solcellspaneler, växelriktare, brytare osv. har valts utifrån kvalitet, funktion, pris och att allting är rätt dimensionerat. Beräkningar av förväntad produktion har gjorts med det webbaserade programmet PVGIS och investeringsanalysen har gjorts med hjälp av en investeringskalkyl för solcellsanläggningar. 1.4 Resultat Den ekonomiska analysen visar att båda alternativen är lönsamma investeringar även om återbetalningstiden är relativt lång, 22 år för en solcellsanläggning på villan och 20 år för en solcellsanläggning på ladugården. Livslängden på en solcellsanläggning är ofta över 30 år. Andelen egenkonsumtion har tillsammans med skattereduktionen en stor påverkan på anläggningens lönsamhet. 4

7 2 Beskrivning av utrustning En solcellsanläggning tar emot solensstrålar och omvandlar dem till elektricitet. En solcellsanläggning är uppbyggd av seriekopplade solcellspaneler som utgör en sträng, en anläggning kan bestå av en eller flera strängar. Seriekopplade solcellspaneler ökar spänningen medan parallellkopplade paneler ökar strömmen. Antalet paneler i en sträng bestäms av växelriktarens inspänningsområde. Strängarna kopplas sedan in i växelriktaren som har till uppgift att omvandla DC-strömmen från solcellerna till AC-ström, för att sedan mata ut strömmen på nätet eller förbrukas av producenten. På DC-sidan av växelriktaren ska det sitta en DC-brytare för att bryta strömmen från solcellspanelerna vid behov av till exempel service på växelriktaren. På AC-sidan av växelriktaren ska det sitta en ACbrytare för att koppla bort solcellsanläggningen från elnätet. Övrig utrustning i en solcellsanläggning är överspänningsskydd, elmätare, kablar, kopplingsboxar och infästnings material för solcellspanelerna. [1] Figur 1: Bild som visar hur en solcellsanläggning är uppbyggd 2.1 Växelriktare Växelriktaren har till uppgift att omvandla DC-strömmen från solcellspanelerna till AC-ström och sedan automatiskt fasa in och anpassa spänning och frekvens efter elnätet. Under DC-AC omvandlingen uppstår förluster i växelriktaren. Marknadens bästa växelriktare har en verkningsgrad på upp till 98 % medan de sämre har runt 94 % i verkningsgrad. Verkningsgraden är också beroende av den effekt som omvandlas. När solcellspanelerna levererar effekter under växelriktarens nominella effekt så sjunker verkningsgraden på växelriktaren, därför är det viktigt att växelriktaren större delen av tiden får arbeta vid den nominella effekten. [2] Det är vanligt att växelriktaren underdimensioneras i förhållande till installerad effekt från solcellerna. Installerad effekt är den sammanlagda effekten alla solcellspaneler inkopplade på växelriktaren. Växelriktaren underdimensioneras i många fall eftersom det är endast under en liten del av året som solcellspanelerna kan generera maximal effekt. Fördelarna med att underdimensionera är att en mindre växelriktare är billigare och den förlorade produktionen inte skulle betala en större växelriktare, beroende av underdimensioneringens storlek. En annan fördel med att underdimensionera växelriktaren är att den då oftare arbetar inom det högre effektområdet 5

8 där den är som mest effektiv. När solcellspanelerna inte har optimal placering händer det i vissa fall att solcellspanelerna aldrig kommer upp i maximal effekt, detta bör analyseras och växelriktarens underdimensionering kan då vara större. [2] Maximum power point tracker (MPPT) används för att optimera effektflödet från solcellspanelerna och finns som en inbyggd funktion i växelriktaren. Beroende på solpanelernas temperatur och solinstrålning ändras MPP (maximala effekt punkten) för panelerna, växelriktaren letar då automatiskt efter MPP med hjälp av MPPT för att kunna uppnå maximal effekt från panelerna. Det finns också så kallade optimerare som kan anslutas till varje enskild panel för att varje panel ska arbeta i MPP istället för att hela strängen begränsas. Fördelen är att vid olika instrålning inom en sträng kan effekten från varje enskild panel optimeras. Nackdelen med optimerare är att anläggningen blir dyrare och att det blir fler komponenter i anläggningen som kan gå sönder. [2] Mikroväxelriktare är små växelriktare som placeras på varje enskild solcellspanel. Nackdelen med dessa små växelriktare är att de har en lägre verkningsgrad än till exempel strängväxelriktaren och är dyrare i inköp. Fördelen är att varje enskild solcellspanel kommer arbeta inom MPP området oberoende av andra paneler. När mikroväxelrikatare används går det att kombinera olika typer av paneler, olika väderstreck och olika lutning. Förlusterna som uppstår vid skuggning blir också mindre (mer om metoder att hantera skuggning ses i avsnitt 2.3). Om någon panel skulle gå sönder eller skuggas så påverkas endast den panelen och inte hela strängen. [2] Centralväxelriktaren är en större växelriktare där alla strängar ansluts. Här måste alla solcellspaneler ha samma orientering och lutning samt inte utsättas för skuggning. Centralväxelriktaren används både i stora och små solcellsanläggningar. När centralväxelriktaren kräver service eller går sönder försvinner produktionen från alla strängar som är anslutna mot den vilket medför större produktionsbortfall än då flera växelriktare används. [2] Strängväxelriktaren är kopplad till en enskild sträng och kan då söka efter MPP på den strängen. I en solcellsanläggning används då flera strängväxelriktare, en till varje sträng för att omvandla från DC- AC och mata ut på elnätet. Det finns också strängväxelriktare med flera MPPT i samma växelriktare, vilken kallas för multisträngväxelriktare. Fördelarna med strängväxelriktare och multisträngväxelriktare är att strängar av solcellspaneler med olika orientering kan anslutas. [2] 2.2 Solcellsmoduler Solcellen består av dopade halvledarmaterial som fångar upp fotoner från solensstrålar för att skapa en spänningsskillnad. En solcell har en spänning på cirka 0,5 V ansluten mot en last och 0,6 V tomgångsspänning. För att erhålla en mer användbar spänning seriekopplas ett antal solceller, ofta 60 eller 72 stycken till en så kallad solcellsmodul eller solcellspanel. Normalt är spänningen från en solcellspanel ansluten mot en last cirka 30 V. De vanligaste typerna av solceller idag är polykristallint kisel, monokristallint kisel samt olika typer av tunnfilms solceller. Polykristallina solceller är billigare än monokristallina, men de har också en lägre effektivitet % för polykristallina jämfört med 13 19% för monokristallina solceller. Skillnaden mellan mono och polykristallina solceller är att monokristallina solceller har en hel kristall medan polykristallina har flera kristaller i samma cell. Monokristallina solceller har en mera komplicerad tillverkningsprocess för att kunna skapa en stor hel kristall, vilket gör dem dyrare. [2] Kiselbaserade solceller är den vanligaste typen och år 2013 uppgick de till 91 % av världsmarknaden för solceller. [3] För tunnfilmssolceller används flera olika tekniker och olika material vilket gör att tunnfilmssolceller har väldigt olika effektivitet. Tunnfilmssolceller har en effektivitet som ligger mellan 5 och 12 %. Fördelen med tunnfilm är att modulerna är tunnare, lättare samt är mindre temperaturberoende vilket gör att de klarar av värme bättre än kiselbaserade solceller. Det gör tunnfilms solceller till ett bättre val på platser med 6

9 begränsad kylning, till exempel vid integrering i en byggnad. Kiselbaserade solcellers verkningsgrad ökar dock mer än tunnfilmssolceller vid temperaturer under 25 C. Kiselbaserade solcellers temperaturkoefficient ger ungefär 0,5 % lägre effekt för varje grad över 25 C medan tunnfilmssolceller ger 0,3 % lägre effekt för varje grad över 25 C. [2] Standardiserade test förutsättningar (STC) innebär att solcellstillverkaren testar solcellen i laboratoriemiljö genom att belysa den med konstgjort solljus med en styrka på 1000 W/m 2, solcellens temperatur är då 25 C och luftmassa 1,5. Utifrån dessa förutsättningar beräknas solcellens verkningsgrad. En solcellspanels verkningsgrad påverkar endast hur stor yta som krävs för en viss effekt. För att få 1 kw toppeffekt krävs en yta på 5 8 m 2 för monokristallina, 7 9 m 2 för polykristallina och 8 20 m 2 för tunnfilmssolceller. [2] 2.3 Skuggning När en cell i solcellspanelen blir täckt av skugga slutar den att generera elektricitet. Då begränsas strömmen till hela panelen och i sin tur hela strängen eftersom de är seriekopplade. För att motverka detta används bypass-dioder som leder strömmen förbi den skuggade cellen. Normalt tillverkas solcellspanelerna med tre bypass-dioder i varje panel som leder strömmen förbi 20 eller 24 celler, beroende på hur många celler som finns i panelen. När en cell skuggas kan den cellen ses som en last, vilket innebär att strömmen som kommer ifrån de cellerna som inte är utsatta för skuggning gör den skuggade cellen väldigt varm. Den skuggade cellen kan bli så varm att den skadas eller bränner sönder cellens material, detta kallas för hot spot. Beroende på bypass-diodernas placering i solcellen ger skuggbilden större eller mindre förluster. Om till exempel alla nedersta solceller blir täcka av skugga begränsas strömmen i hela solcellspanelen, medan bara en tredjedel av solcellspanelens effekt försvinner om alla celler på höger sida blir skuggade. [4] Av denna anledning innebär partiell skuggning av solcellsanläggningen en stor förlust och bör undvikas så gott det går. Det kan tillexempel vara att skuggan från en flaggstång faller över solcellsanläggningen, då bör det övervägas att flytta flaggstången. Om solcellsanläggningen står i rader på marken eller på platta tak så skuggas bakre rader när solen är låg, därför bestäms radavståndet av lutningen på solcellspanelerna och hur stora förluster från skuggning som kan accepteras. [2] 3 Nätanslutning Innan en solcellsanläggning uppförs gör elinstallatören en föranmälan till det elnätsföretaget som har hand om nätet solcellsanläggningen ska anslutas mot. I föranmälan står information om anläggningens elektriska parametrar som elnätsföretaget behöver för att utreda om anläggningen kan anslutas mot elnätet. Där ingår bland annat en bedömning av nätstyrkan. Elnätsföretaget är skyldigt att meddela kunden vilka villkor som gäller för att få ansluta solcellsanläggningen. Nätstyrka är elnätets förmåga att stå emot spänningsvariationer när last eller produktion ändras och är en viktig del vid dimensionering av en nätansluten solcellsanläggning, eftersom en förstärkning av nätet kan göra investeringen av en solcellsanläggning dyrare. Nätstyrkan i ett lågspänningsnät beror på kabelarea, transformator storlek och det överliggande nätet, måttet på det i anslutningspunkten kallas förimpedans och anges i ohm. För att enkelt kunna avgöra största möjliga produktions anläggnings som kan anslutas har Energiföretagen Sverige (tidigare Svensk Energi) tagit fram ett diagram som visar förhållandet mellan förimpedansen och maximala anläggningsstorleken [5]. Elnätsbolaget kan även i vissa fall göra mera avancerade beräkningar speciellt i lågspänningsnät där flera mikroproducenter redan är anslutna. Ifall nätet bedöms av elbolaget att vara för svagt skickar 7

10 elnätsbolaget ut ett kostnadsförslag till kunden på att stärka nätet. Kunden kan också välja att göra en mindre solcellsanläggning eller ansluta anläggningen som 3-fas ifall den från början bara var tänkt som 1-fas anslutning. 3-fas anslutning rekommenderas i de flesta fallen eftersom 1-fas anslutning kan skapa obalans, speciellt då flera produktionsanläggningar i samma nät ansluts som 1-fas [6]. Om det inte finns några problem med anslutningen skickar elnätsbolaget ut ett installationsmedgivande till installatören. Innan anläggningen tas i drift gör den behöriga elinstallatören en färdig anmälan till elnätsbolaget som i sin tur vid behov byter ut elmätaren till en elmätare som kan mäta båda riktningarna. Vill kunden få möjlighet till elcertifikat för all produktion måste en till elmätare anslutas som mäter solcellsanläggningen producerade el, eftersom mätaren från elbolaget inte mäter den el som produceras från solcellsanläggningen och direkt används av kunden. [5] 4 Miljö En stor fördel med solceller är att de kan byggas på befintliga tak och behöver därför inte exploatera ny mark. När solceller installeras på byggnader behövs oftast inga nya kraftledningar då befintliga kan användas. Överförings förluster minskas då strömmen som genereras av solceller inte behöver transporteras långa sträckor och istället används i det lokala elnätet. Solcellspaneler kan även ersätta vissa byggmaterial om de integreras i byggnader för till exempel solavskärmining [3]. Totala utsläppen från en kwh genererad från solceller i länder med låg solinstrålning så som Sverige, uppgår enligt [7] till 80g koldioxidekvivalenter om solcellerna har en livslängd på 30 år. Energi återbetalningstiden för solceller är mindre än 5 år, vilket betyder att solcellerna kommer generera 6 gånger så mycket energi det tog att tillverka dem [7]. Detta kan jämföras med den nordiska el-mixen som hade ett medelvärdesutsläpp perioden på 125,5g koldioxidekvivalenter. [8] 5 Regelverk 5.1 Ellagen Ellagen (1997:857) kap.3, 6 8 : Skyldighet att ansluta anläggning. Denna del av ellagen handlar om nätkoncessions havarens skyldigheter att ansluta elektriska anläggningar om det inte finns särskilda skäl. Ellagen (1997:857) kap.3, 9 : Skyldighet att överföra el. Nätkoncessions havaren är skyldig att överföra el för annans räkning om det inte finns särskilda skäl. Elen ska vara av god kvalitet. Ellagen (1997:857) kap.3, 15 : Ersättning vid inmatning av el. Den som har en produktionsanläggning har rätt till att få ersättning av nätkoncessions havaren för dr minskade överföringsförlusterna som uppstår för nätkoncessions havaren. 5.2 Förordningar Starkströmsförordningen (2009:22). En starkströmsanläggning definieras som en anläggning som kan vara farlig för personer eller egendom med avseende på strömstyrka, spänning eller frekvens. I denna förordning beskrivs vilka krav som ställs på innehavaren av en starkströmsanläggning. [9] Elinstallatörsförordningen (1990:806). I denna förordning beskrivs dom krav som gäller vid elinstallationsarbete på starkströmsanläggningar. [10] 8

11 Förordning (1993:1068) om elektrisk materiel. Denna förordning beskriver vilka säkerhetskrav som gäller för elektrisk materiel. Bland annat vilken typ av märkning som ska finnas och vem som har ansvar att bestämmelserna uppfylls. [11] Förordning (1993:1067) om elektromagnetisk kompabilitet. Beskriver vilka krav som gäller för utrustning med avseende på elektromagnetisk kompabilitet (EMC). Elektrisk utrustning får inte generera oacceptabla elektromagnetiska störningar som kan påverka annan utrustning. [12] 5.3 Föreskrifter Elsäkerhetsverket är den myndighet som ansvarar för elsäkerhet och elektromagnetisk kompabilitet. Dom ger ut föreskrifter och utövar tillsyn på elektriska anläggningar. Föreskrifterna från elsäkerhetsverket är detaljerade regler. Exempel på föreskrifter som gäller mikroproduktion är ELSÄK-FS 2008:1 som innehåller bestämmelser om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda och ELSÄK-FS 2007:1 som innehåller bestämmelser om elektromagnetiskkompabilitet. 5.4 Branschdokument Utöver lagar, förordningar och föreskrifter finns även standarder och branschpraxis som styr anläggningens utformning. Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar MIKRO [5] utgiven av Svensk Energi beskriver anslutningar av mikroproduktionsanläggningar på kundens sida av nätet. Handboken är först och främst riktat mot elnätsbolagen men innehåller bra information även för andra aktörer. 5.5 Oönskad Ö-drift När det blir ett strömavbrott på nätet måste solcellsanläggningen kopplas bort och sluta leverera till nätet. Detta för att nätet ska vara spänningslöst vid utförandet av till exempel reparationer. Oönskad ö-drift innebär att solcellsanläggningen matar ut på nätet när det ska vara spänningslöst, det är inte tillåtet och kan leda till personskada. Dom flesta växelriktarna har en inbyggd automatisk frånkopplingsfunktion som känner av då nätet får ett avbrott och kopplar då ifrån solcellsanläggningen. [2] [1] 6 Ekonomi 6.1 Bidrag Privatpersoner har möjlighet att ansöka om ett stöd på 20 % av solcellsanläggningens totala kostnad, företag kan få 30 %. Ansökan lämnas till Länsstyrelsen. Maximalt kan stödet uppgå till 1,2 miljoner kronor och stödet gäller för maximalt kr plus moms för varje installerad kw toppeffekt. Enligt nuvarande regler måste installationen av anläggningen vara färdig senast den 31 december Stödet går inte att kombinera med ROT-avdraget. [13] 6.2 Livslängd Solcellspaneler har i vissa fall en förväntat livslängd på över 30 år. I takt med att solcellspanelerna blir äldre sjunker effekten som de kan generera med ungefär 0.2 % per år, vilket ger en minskning av effekten med 2 % vart tionde år. Tillverkare av solceller lämnar ofta en effektgaranti att solcellspanelerna ska ge 80 % av sin märkeffekt efter 25 år. Eftersom solcellspanelerna inte innehåller några rörliga delar så bidrar det till en lång livslängd ifall solcellspanelerna är uppbyggda av väderbeständigt material. [3] Växelriktaren har normalt en livstid på över 12 år [2]. 9

12 6.3 Säljpris Ifall producenten har en låg egenförbrukning av produktionen så är säljpriset på elen en viktig faktor vid ett investerings beslut. Överskott av produktion matas ut på elnätet och beroende på vilket elbolag avtal tecknats med skiljer sig säljpriset på den producerade elen från 25 öre till 200 öre per kwh enligt en sammanställning [14]. För att kunna få betalt för den en som matas in på elnätet krävs ett inmatningsabonnemang hos nätbolaget, uttag och inmatning via samma huvudsäkring och elmätare och över ett år måste mer el köpas än säljas [15]. De flesta elbolagen betalar Nord pools spotpriser plus eller minus några ören. Dom högst betalande bolagen kräver dock att hela solcellsanläggningen är köpt och installerade av dem, eller så är det ofta tidsbegränsade erbjudanden som sedan går ner till nord pools spotpriser. Skellefteå tillhör nätområde SE01 och hade under år 2016 ett snittpris på 27.5 öre per kwh. [16] Skellefteå Kraft betalar sina kunder 48 öre per inmatat kwh. [17] 6.4 Elpris köpt Statistik från Statistiska centralbyrån sammanställt av Konsumenternas energimarknadsbyrå visar att elpriset för villaägare med fasta elprisavtal på 1 3 år perioden legat mellan öre per kwh. Priset är inklusive moms och energiskatt. [18] 6.5 Nettodebitering Solceller kan bara producera el under dagen då solen lyser, därför blir det för privatpersoner och producenter med lägre förbrukning ofta ett överskott av el under dagtid som matas ut på el-nätet. Nattetid, dagar då produktionen från solcellsanläggningen är låg eller då behovet av el är större än vad solcellsanläggningen producerar måste el köpas in. Nettodebitering innebär att egen producerad el som matas ut på el-nätet kvittas mot köpt el inom en viss tidsperiod, till exempel en månad eller ett år. Detta är till fördel för producenter som har en låg egenförbrukning eftersom de då inte blir beroende av säljpriset på elen. I Sverige erbjuder vissa elbolag nettodebitering men diskussioner pågår ifall nettodebitering är olagligt. [19] 6.6 Nätnytta Beroende på vilket nätföretag solcellsanläggningen är ansluten till så betalar nätägaren ungefär 4 6 öre per kwh som matas ut på nätet för nätnytta i form av minskade överföringsförluster. [19] 6.7 EL-certifikat År 2003 infördes ett elcertifikatsystem i Sverige. Den som producerar en MWh förnyelsebar energi har rätt att få ett elcertifikat som sedan kan säljas till aktörer som har kvotplikt. En ny anläggning har rätt till elcertifikat i 15 år senast till För att få elcertifikat för sin totala solenergiproduktion behövs en extra elmätare, i annat fall mäts bara den energi som matas ut på nätet. [20] Medelpriset för ett elcertifikat perioden till var 155,40 kr [21] vilket blir ungefär 15 öre per kwh. 6.8 Moms Ifall inkomsterna för den el som matas ut på nätet understiger kr krävs ingen momsregistrering och moms behövs inte betalas för den el som säljs. [22] 6.9 Skattereduktion Ett skatteavdrag på 60 öre per kwh kan göras för varje kwh som skickas ut på elnätet. För att kunna göra detta avdrag på deklarationen måste säkringen i anslutningspunkten understiga 100 A. Skatteavdraget gäller också endast för producerad el som understiger den egna förbrukningen och 10

13 avdraget kan maximalt uppgå till kr vilket blir kwh. Skattereduktionen började gälla den 1 januari I dagsläget finns inget stoppdatum för hur länge skattereduktionen gäller. [23] 6.10 ROT-avdrag Det finns möjlighet för privatpersoner att göra ROT-avdrag för 30 % av installationskostnaderna på en solcellsanläggning. Maximalt kan ROT-avdraget uppgå till kr per person och år. Är det två personer som äger bostaden kan båda personerna få ROT-avdrag vilket då uppgår till kr per år. ROT-avdraget kan inte kombineras med investeringsstödet. Fastigheten där anläggningen monteras måste vara äldre än 5 år. [24] 6.11 Bygglov Olika regler gäller beroende på i vilken kommun anläggningen ska uppföras. Ofta behövs inget bygglov ifall anläggningen inte upptar stor takyta och solcellspanelerna följer takets lutning. Berörd kommun bör kontaktas i tidigt skede under planeringsfasen. Vissa kommuner tar även ut en avgift för bygglovsansökan medan andra kommuner gör det kostnadsfritt. [14] 6.12 Underhåll Behovet av underhåll på en solcellsanläggning är väldigt låg. Under månaderna som snötäckning av solcellspanelerna är aktuell är också solinstrålningen låg, vilket medför att energiförlusterna av snötäckningen är låga. I vanliga fall finns det ingen ekonomisk vinst i att avlägsna snön från modulerna om inte snötäcket blir allt för tjockt. Riskerna med att skotta bort snön är att skada modulerna och att personen som utför arbetet halkar på det hala glaset. På sommaren kan solcellspanelerna bli nedsmutsade av pollen och damm, detta medför dock inget behov av rengöring eftersom vanligt regnvatten räcker för att skölja bort det. [1] 7 Energiberäkningar Det finns ett antal olika program för att räkna ut förväntad produktion av en solcellsanläggning, det går även att räkna ut med hjälp av tabeller och diagram. Det finns variationer i resultatet beroende på hur årsproduktionen räknas ut samt vilka indata som används. Årsproduktionen kan också skilja med ±10 % från ett medelår beroende på solinstrålning. För denna rapport har programmet PVGIS [25] används. PVGIS finns tillgängligt gratis och är relativt enkelt att använda. Det finns andra program där man kan använda sig av fler parametrar, göra skuggsimuleringar samt göra beräkningarna med de solcellspaneler och växelriktare som ska användas på anläggningen. [3] Viktiga parametrar för att få en hög årsproduktion är solcellspanels lutning samt azimut vinkel. Med azimut vinkel menas vilket väderstreck anläggningen är riktad mot. Bästa placering av solcellspaneler i Sverige är med en vinkel på 35 till 50 grader rakt mot söder. [26] Variationerna i produktion under ett år är stora. Under månaderna mars-oktober sker den största delen av solcellsanläggningens produktion, medan solcellsanläggningen under vintermånaderna har en låg produktion, en mulen vinterdag nästan ingen alls. Den årliga netto produktionen för en solcellsanläggning i Sverige med optimal placering och vinkel ligger mellan kwh för 1 kw installerad toppeffekt. [3] För att kunna få en hög egenkonsumtion av den energi som produceras av solcellsanläggningen är det därför viktigt att förbrukningen är hög under tider av hög produktion. Annars matas elen ut på nätet där den ofta har ett lägre ekonomiskt värde än vid egenkonsumtion. 7.1 Geografisk placering Solinstrålningskartan från SMHI (se Figur 2) visar medelvärdet av solinstrålningen per år för perioden över Sverige. På Solinstrålningskartan kan det ses att förutsättningarna för solelproduktion i norra Sveriges endast skiljer ungefär 15 % från motsvarande placering i södra 11

14 Sverige. Förutsättningarna för solelproduktion i norra Sverige är således relativt goda, speciellt ute vid kusten. Jämförs istället södra Sveriges kust med norra Sveriges inland blir skillnaden över 20 %. Figur 2: Klimatkarta som visar värdet för solinstrålning ett helt år för normalperioden [27] 7.2 Variation solinstrålning under ett dygn Under ett dygn är variationen av solinstrålning stor. Efter solens nedgång är det ingen solinstrålning alls och under dagen är solinstrålningen som högst under vissa tider som beror på i vilket väderstreck solcellspanelerna är monterade. Figur 3,4,5 och 6 visar att högsta instrålningen sker i sydlig riktning mitt på dagen. Under högsommaren (Figur 5) då det är många soltimmar under dygnet är solinstrålningen högst i öst under förmiddagen, mitt på dagen är det högst solinstrålning i syd och på eftermiddagen är solinstrålningen högst i väst. Under våren (Figur 3) och hösten (Figur 6) är solinstrålningen i syd högre än öst och väst under nästan hela dygnet, endast under en liten tid på morgon och kväll är solinstrålningen högre i öst och väst än syd. Längre in på våren (Figur 4) blir antalet soltimmar under ett dygn fler och solinstrålningen i öst och väst blir högre än syd under förmiddag och eftermiddag. Totalt sett över ett dygn under hela året är den totala solinstrålningen alltid högst i syd. 12

15 Solinstrålning (W/m2) Solinstrålning (W/m2) För att kunna få en hög egenkonsumtion måste förbrukningen matcha produktionen (förutsatt att ingen möjlighet till lagring av energin finns). Det innebär att om förbrukningen är som högst på morgon och kväll, vilket är vanligt för en hushållskund, så skulle en solcellsanläggning med solceller hälften i öst och hälften väst matcha förbrukningen och egenkonsumtionen blir då hög. Om solcellsanläggningen istället är placerad mot söder och största förbrukning sker morgon och kväll så blir överskottet från solcellsanläggningen större och egenkonsumtionen lägre Jämförelse solinstrålning väst, syd och öst, typisk dag i mars 0 00:00 04:48 09:36 14:24 19:12 00:00 Klockslag Väst Syd Öst Figur 3: Diagram som visar solinstrålning olika klockslag en medeldag i mars för en yta med 30 lutning i väst, syd och öst utanför Skellefteå. Data från PVGIS [23]. Jämförelse solinstrålning väst, syd och öst, typisk dag i april :00 04:48 09:36 14:24 19:12 00:00 Klockslag Väst Syd Öst Figur 4: Diagram som visar solinstrålning olika klockslag en medeldag i april för en yta med 30 lutning i väst, syd och öst utanför Skellefteå. Data från PVGIS [23]. 13

16 Solinstrålning (W/m2) Solinsålning (W/m2) Jämförelse solinstålning väst, syd och öst, typisk dag i juni :00 04:48 09:36 14:24 19:12 00:00 Klockslag Väst Syd öst Figur 5: Diagram som visar solinstrålning olika klockslag en medeldag i juni för en yta med 30 lutning i väst, syd och öst utanför Skellefteå. Data från PVGIS [25] Jämförelse solinstrålning väst, syd och öst, typisk dag i september 0 00:00 04:48 09:36 14:24 19:12 00:00 Klockslag Väst Syd Öst Figur 6: Diagram som visar solinstrålning olika klockslag en medeldag i september för en yta med 30 lutning i väst, syd och öst utanför Skellefteå. Data från PVGIS [23]. 7.3 Egenkonsumtion Vid planering av en solcellsanläggning är det svårt att uppskatta hur stor del av den förväntade produktionen som kan användas som egenkonsumtion, vilket illustreras i Figur 13 och 14 där skillnaden i konsumtionen från 15 jämförbara villakunder visas. Utan tillgång till detaljerad konsumtionsdata över lång tid blir en uppskattning av konsumtionen grov även om man generellt kan säga att de flesta hushållskunder har en förbrukningstopp under morgonen och kvällen. I figurerna nedan jämförs produktionen från en solcellsanläggning på 2,5 kw placerad på LTU campus i Skellefteå med konsumtionen från en villa i Göteborg. 14

17 Figur 7: Konsumtion från villa i Göteborg (blå) och produktion från 2.5 kw solcellsanläggning på LTU campus i Skellefteå (orange). 14 april. Figur 8: Nettot av konsumtion och produktion 14 april. Konsumtion från villa i Göteborg och produktion från 2.5 kw solcellsanläggning på LTU campus i Skellefteå. 15

18 Total produktion från solcellsanläggningen under dygnet 14 april är 9,17 kwh och den totala konsumtionen är 33,2 kwh (Figur 7). Mitt på dagen måste 2,81 kwh säljas till elnätet på grund av att förbrukning inte matchar produktion (Figur 8). Andel egenkonsumtion är i detta fall 70 %. Figur 9: Konsumtion från villa i Göteborg (blå) och produktion från 2.5 kw solcellsanläggning på LTU campus i Skellefteå (orange). 14 juni. Figur 10: Nettot av konsumtion och produktion 14 juni. Konsumtion från villa i Göteborg och produktion från 2.5 kw solcellsanläggning på LTU campus i Skellefteå. Total produktion från solcellsanläggningen under dygnet 14 juni är 24,87 kwh och den totala konsumtionen är 25,39 kwh (Figur 9). Mitt på dagen måste 12,62 kwh säljas till elnätet på grund av att förbrukning inte matchar produktion (Figur 10). Andel egenkonsumtion är i detta fall 50 %. 16

19 Figur 11: Konsumtion från villa i Göteborg (blå) och produktion från 2.5 kw solcellsanläggning på LTU campus i Skellefteå (orange). 19 september. Figur 12: Nettot av konsumtion och produktion 19 september. Konsumtion från villa i Göteborg och produktion från 2.5 kw solcellsanläggning på LTU campus i Skellefteå. Total produktion från solcellsanläggningen under dygnet 19 september är 4,75 kwh och den totala konsumtionen är 65,33 kwh (Figur 11). Ingen el från måste säljas till elnätet eftersom all produktion förbrukas (Figur 12). Andel egenkonsumtion är i detta fall 100 %. Andelen egenkonsumtion varierar efter årstiden som visas i figurerna ovan. Anläggningen som jämförs mot förbrukningen är relativt liten 2,5 kw och således kan relativt stor andel av produktionen förbrukas som egenkonsumtion, även under juni som hade lägst dygnskonsumtion. Ifall solcellsanläggningen var större skulle andelen egenkonsumtion sjunka och mer el skulle måsta säljas till elnätet. Juni månad står för en stor del av en solcellsanläggnings totala årsproduktion. Det är också en månad med låg konsumtion för en vanlig villa. Juni månad har därför en stor påverkan på andelen el som 17

20 kan räknas som egenkonsumtion. Figur 13 visar nettot av produktion och konsumtion för 15 olika villor jämfört med samma 2.5 kw solcellsanläggning som har sydlig riktning. I nästan samtliga fall är det mitt på dagen en överproduktion eftersom konsumtionen är låg och produktionen hög mitt på dagen. Vid jämförelse mot Figur 5 ses det att solinstrålningen för solcellsanläggningar med solcellspaneler placerade mot öst och väst har en topp som bättre skulle stämma överens med konsumtionsmönstret för en villa, därför bör andelen egenkonsumtion öka något jämfört mot en solcellsanläggning med paneler i sydlig riktning. Figur 14 visar att det finns stora skillnader i nettoförbrukning mellan olika villor i Figur 13 visas dock att de flesta villorna har ett liknade förbrukningsmönster, med en lägre förbrukning under dagen och toppar morgon och kväll. Figur 13: Nettot av konsumtion och produktion 14 juni för 15 olika villor och 2.5 kw solcellsanläggning på LTU campus i Skellefteå. 18

21 Figur 14: Total nettoförbrukning under dygnet 14 juni för 15 villor jämfört 2.5 kw solcellsanläggning på LTU campus i Skellefteå. 7.4 Förluster Elektriska förluster från kablar, brytare, växelriktare mm. beräknas till att vara högst 10 %. Andra förluster i form av snö och smuts är mycket svårare att uppskatta. Under vinterhalvåret då snötäckning kan vara ett problem är också solinstrålningen lägre vilket minskar snöns inverkan på årsproduktionen. [3] 7.5 Solföljare Solföljare har använts för att följa solen och vinkla panelerna mot solen för att hela tiden erhålla en optimal vinkel. Detta har resulterad i en ökad årlig produktion med % i södra delarna av Sverige. [28] Det finns teoretiska beräkningar som tyder på att ökningarna ska vara ännu högre i norra Sverige. Detta medför dock stora extra kostnader både för mekaniska komponenter och flera delar som behöver underhåll samt kan gå sönder, i takt med att priserna sjunker kan det vara bättre ekonomisk lönsamhet i att istället bygga fler anläggningar i fler riktningar. En annan fördel med att kunna vinkla panelerna är att snö lättare glider av. 8 Statistik solcellsanläggningar Sverige Statistik framtagen av Statistiska centralbyrån på uppdrag av energimyndigheten (se Tabell 1) visar att det i Sverige år 2016 fanns ungefär nätanslutna solcellsanläggningar vars totala installerade effekt är över kw. Ungefär 52 % av den totala installerade effekten kommer från mindre anläggningar med en installerad effekt under 20 kw. [29] År 2013 var den installerade effekten från nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige ungefär kw. [3] 19

22 Tabell 1: Visar antalet nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige. [30] Solcellsanläggningar, antal Installerad effekt, kw Andel av total effekt < 20 kw % kw % > kw % Totalt Priserna på solcellspaneler sålda i Sverige år 2005 var ungefär kr per kw. Sedan dess har priserna sjunkit och 2014 kostade 1 kw solcellspaneler ungefär 8150 kr. [14] 9 Montering Vid montering av en solcellsanläggning är det viktigt att tänka på att solcellspanelerna i många fall ska sitta uppe i över 30 år. Om solcellspanelerna ska monteras på ett tak är det viktigt att taket inte behöver bytas inom den närmsta framtiden då solcellspanelerna kan behöva plockas ned vilket medför extra kostnader. Det är också viktigt att taket klarar av den extra tyngd och vindslast som solcellspanelerna ger upphov till. Viktigt är också att kablar, buntband och infästningar har samma livslängd som solcellspanelerna. [26] 10 Framtidsutsikt Sveriges regering har satt upp ett mål om 100 % förnyelsebar elproduktion år [31] Solelproduktionen har därför en ljus framtid även om den i nuläget har svårt att konkurrera med andra förnyelsebara elproduktions källor så som vatten och vind. Därför har regeringen sedan tidigare infört stöd för installationen av ett solcellssystem och 2015 infördes en skattereduktion på 60 öre per kilowattimme som säljs upp till kr. I dagsläget finns det inget stoppdatum för skattereduktionen medan investeringsstödet sträcker sig till [32] Globalt ser man också en ökad försäljning av solcellssystem vilket förväntas leda till att priset på solceller och kringutrustning sjunker ytterligare. 11 Ekonomiska beräkningar Investeringskalkylen [33] som används i denna rapport för att utföra ekonomiska beräkningar bygger på LCOE-metoden (Levelized Cost Of Energy) som innebär att nuvärdet för alla kostnader under livslängden divideras med nuvärdet av totala elproduktionen under livslängden, för att på så vis få fram en produktionskostnad per kwh som gäller för hela systemets livslängd. Utifrån mallen beräknas sedan lönsamheten med hänsyn till ett antal olika parametrar såsom elpris, säljpris, andel egenkonsumtion, skattereduktion osv. 12 Anläggningsalternativ Alternativen som utreds för installation av solceller är en villa som är på väg att byggas och en redan befintlig ladugård. Både villan och ladugården ligger några kilometer utanför Skellefteå. Villan har många takvinklar och stora fönsterkupor som orsakar skuggning. Ladugården har ett stort tak fritt från skugga. Taket på ladugården lutar mot väst och öst vilket inte är optimalt för maximal produktion. De två olika anläggningarna som utreds har förutom skillnad i storlek vissa skillnader i förutsättningar för installation av solceller. Gemensamt för båda alternativen är att samma märke och typ av solcellspaneler bestående av monokristallint kisel med måtten 1650 x 998 mm och en effekt på

23 W används. Växelriktaren som är tänkt att användas skiljer sig i storlek mellan de båda alternativen, men är av samma märke och serie. För övrig elektrisk utrustning är det bara mängden som krävs som skiljer, till exempel krävs det 2st DC-brytare för alternativ 1 och 4st DC-brytare för alternativ 2. Monteringsmaterial som krävs för alternativ 1 är något dyrare och monteringstiden är något längre per panel än för alternativ 2. Detta har kompenserats för genom att anta att den totala monteringstiden för de båda alternativen är lika, då montering på plåttak är enklare och billigare än montering på tegeltak. Båda anläggningarna är placerade på samma tomt några kilometer utanför Skellefteå och har samma anslutningspunkt Alternativ 1, solceller på villa Villan är fortfarande i planeringsstadiet och är tänkt att bli utformad som ett kors med huvudingång placerad rakt mot norr. Taket har en vinkel på 40 och består av tegelplattor. Stora fönsterkupor gör att en stor del av takytan försvinner, eller är olämplig för placering av solceller på grund av att solcellerna då skulle utsättas för skuggning under stora delar av dagen. Efter önskemål från anläggningsinnehavaren beslutas det att använda den södra och den västra taksidan för solceller. På takets södra sida får det plats 14 solcellspaneler med en effekt på 3,85 kw och på den västra taksidan får det plats 12 solcellspaneler med en effekt på 3,3 kw. Total installerad effekt för villan är 7,15 kw. För att räkna ut en förväntad årsproduktion från solcellerna används programmet PVGIS, uppskattade system förluster är satt till 10 %. Solcellspanelerna i söder förväntas producera kwh och solcellspanelerna i väst förväntas producera kwh. Vilket ger en förväntad årlig produktion på 5520 kwh. Totala kostnaden för anläggningen inklusive moms är beräknad till kr, dvs kr per installerad kw. I kostnaden ingår solcellspaneler, växelriktare, övrig el materiel, infästningsmaterial för solcellspaneler, montage och elinstallationskostnad. Det ingår inte någon kostnad för etablering av fallskydd då monteringen av solcellspanelerna görs i samband med byggnation av villan Alternativ 2, solceller på ladugård Befintlig ladugård med tak i riktning väst och öst som har en lutning på 30 bestående av plåt och är helt fritt från skugga. Önskemål från anläggningsinnehavaren är att solceller endast placeras på den västra taksidan. Totalt får det plats 60 solcellspaneler med en total effekt på 16,5 kw. Beräkningar i PVGIS med uppskattade system förluster satta till 10 % ger en förväntad årsproduktion på kwh. Totala kostnaden för anläggningen inklusive moms är beräknad till kr, dvs kr per installerad kw. I kostnaden ingår solcellspaneler, växelriktare, övrig el materiel, infästningsmaterial för solcellspaneler, montage och elinstallationskostnad. Här ingår även en kostnad för etablering av fallskydd Antaganden för investeringskalkyl 50 % av produktionen från villan respektive 25 % för ladugården antas vara själv konsumtion. Byte av växelriktaren efter 15 år. Skattereduktionen på 60 öre/kwh för el som säljs antas gälla 15 år (finns i dagsläget inget stoppdatum från regeringen). Kalkylränta är satt till 2 %. Ingen kostnad för bygglov. Investeringsstöd 20 % (installation måste vara slutförd innan ). Pris köpt el 140 öre/kwh. 21

24 kr Pris såld el 50 öre/kwh. Ersättning nätägare såld el 5 öre/kwh. Elcertifikat för 50 % av produktion från villan respektive 75 % för ladugården. Gäller 15 år. 15 öre/kwh. Tillgänglighet 99,9 %. Årlig systemdegradering 0,3 %. Ekonomisk livslängd 30 år Resultat investeringskalkyl Jämförelse ackumulerat nuvärde Villa och Ladugård år Villa Ladugård Figur 15: Diagram som visar ackumulerat nuvärde för båda anläggningsalternativen. Tabell 2: Resultat av investeringskalkyl Initial investeringskostnad Nuvärde Diskonterad återbetalningstid Villa kr kr 22 år Ladugård kr kr 20 år 12.5 Resultat investeringskalkyl osäkra faktorer Egenkonsumtionen är en faktor som i förväg är väldigt svår att bestämma. Figur 16 och Figur 17 visar skillnaden i återbetalningstid för olika mängd egenkonsumtion. 22

25 kr kr Jämförelse olika mängd egenkonsumtion villa år 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 16: Diagram som visar ackumulerat nuvärde för villan, olika andel egenkonsumtion Jämförelse olika mängd egenkonsumtion ladugård år 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 17: Diagram som visar ackumulerat nuvärde för ladugården, olika andel egenkonsumtion. Skattereduktionen för såld el har i dagsläget inget stoppdatum, det är ett politiskt beslut som när som helst kan plockas bort och är därför en osäker parameter. Figur 18 visar skillnaden i återbetalningstid och ackumulerat nuvärde för en solcellsanläggning på villan respektive ladugården med skattereduktion endast under det första driftåret. 23

26 kr kr Jämförelse ackumulerat nuvärde Villa och Ladugård (skattereduktion 1 år) år Villa Ladugård Figur 18: Diagram som visar ackumulerat nuvärde för båda anläggningsalternativen när skattereduktionen bara gäller det första driftåret. Figur 19 och Figur 20 visar skillnaden på återbetalningstid och ackumulerat nuvärde för en solcellsanläggning på villan respektive ladugården, med skattereduktion endast under det första driftåret och olika mängd egenkonsumtion Jämförelse olika mängd egenkonsumtion villa (skattereduktion 1 år) år 0% 25% 50% 75% 100% Figur 19: Diagram som visar ackumulerat nuvärde för solcellsanläggning på villan när skattereduktionen bara gäller det första driftåret och olika mängd egenkonsumtion. 24

27 kr Jämförelse olika mängd egenkonsumtion Ladugård (skattereduktion 1 år) år 0% 25% 50% 75% 100% Figur 20: Diagram som visar ackumulerat nuvärde för solcellsanläggning på ladugården när skattereduktionen bara gäller det första driftåret och olika mängd egenkonsumtion 25

28 13 Diskussion och Slutsatser Båda alternativen är lönsamma investeringar med de initiala antagandena även om återbetalningstiden är relativt lång, 20 år för ladugården och 22 år för villan. Det finns dock en del osäkra antaganden som om felaktiga kan innebära att anläggningarna inte är lönsamma investeringar. Egenkonsumtionen är väldigt svår att uppskatta utan detaljerade konsumtionsdata för den specifika anläggningen. Andelen egenkonsumtion skiljer mellan olika timmar, dagar, månader och år, en större solcellsanläggning har lägre egenkonsumtion om förbrukningen är densamma. För båda anläggningsalternativen utgör en 10 % skillnad på egenkonsumtionen ungefär ett års skillnad i återbetalningstid. Antalet år som skattereduktionen gäller är i dagsläget osäkert. Jämförelse av Figur 19 och Figur 16 visar att villan behöver en egenförbrukning på minst 50 % för att kunna vara lönsam ifall skattereduktionen bara gäller det första driftåret. Gäller skattereduktionen i 15 år måste villan ha en egenförbrukning på minst 10 % för att återbetala sig. Samma jämförelse för ladugården (Figur 20 och Figur 17) visar att egenförbrukningen bara behöver vara lite över 25 % med skattereduktion endast under första året för att den ska återbetala sig. Med 15 år skattereduktion har ladugården återbetalat sig efter 25 år med 0 % egenförbrukning. En hög andel egenkonsumtion är alltid att föredra eftersom producerad el då ersätter köpt el, värdet för den producerade elen blir då 140 öre/kwh. El som säljs i dagsläget har ett värde på 130 öre/kwh men eftersom det inte finns någon tidsplan för hur länge skattereduktionen gäller så kan den sålda elen om bara något år vara värd 70 öre. Solcellspanelerna på ladugården är alla monterade i riktning väst vilket borde ha en positiv inverkan på andelen egenkonsumtion, eftersom förbrukningen på eftermiddagen vanligtvis är högre än mitt på dagen. Utan detaljerade konsumtionsdata är det väldigt svårt att i förväg avgöra hur stor inverkan den västliga monteringen av solcellspanelerna utgör. Även villan som har nästan hälften av solcellspanelerna monterade i väst borde också få en positiv effekt på egenkonsumtionen. För att göra solcellsanläggningen oavsett vilket alternativ som väljs, så lönsam som möjligt är det en bra idé att försöka styra konsumtionen och på så sätt få en högre andel egenkonsumtion. Stora förbrukare såsom tvättmaskin, torkskåp, diskmaskin osv. bör användas endast under dagtid då produktionen från solcellsanläggningen är hög. Ett alternativ är också att kombinera anläggningen med någon form av energi lager, en ekonomisk analys av detta ligger dock utanför detta arbete. 26

29 Litteraturförteckning [1] Solelprogrammet, [Online]. Available: [2] D. D. Koenemann, Inverter, Storage and PV system Technology, Solarpraxis AG, Berlin, [3] I. Nohlgren, S. H. Svärd, M. Jansson och J. Rodin, El från nya och framtida anläggningar 2014, Elforsk, Stockholm, [4] Solelprogrammet, [Online]. Available: [Använd ]. [5] Svensk Energi, Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar - MIKRO, utgåva 2, Stockholm, [6] D. Schwanz, M. Bollen och S. Rönnberg, Obalans från enfasanslutna solpaneler, Energiforsk, Stockholm, [7] R. Laleman, J. Albrecht och J. Dewulf, Life Cycle Analysis to estimate the environmental impact of residential photovoltaic systems in regions with a low solar irradiation, Renewable and Sustainable Energy Reviews, vol. 15, pp , [8] F. Martinsson, J. Gode, J. Arnell och J. Höglund, Emissionsfaktor för nordisk elproduktionsmix, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Stockholm, [9] Riksdagen, [Online]. Available: [Använd ]. [10] Riksdagen, [Online]. Available: [Använd ]. [11] Riksdagen, [Online]. Available: lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning om-elektrisk-materiel_sfs [Använd ]. [12] Riksdagen, [Online]. Available: lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning om-elektromagnetisk_sfs [Använd ]. [13] Energimyndigheten, [Online]. Available: [Använd ]. [14] J. Lindahl, National Survey Report of PV Power Applications in SWEDEN 2014, Swedish Energy Agency, Stockholm,

30 [15] Vattenfall, [Online]. Available: [Använd ]. [16] Energimarknadsbyrån, [Online]. Available: 3%A5%20elb%C3%B6rsen%20mellan%201996%20och% pdf?epslanguage=sv. [Använd ]. [17] Skelleftekraft, [Online]. Available: [Använd ]. [18] Energimarknadsbyrån, [Online]. Available: [Använd ]. [19] A. Molin, J. Widén, B. Stridh och B. Karlsson, Konsekvenser av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering av sol el, Elforsk, Stockholm, [20] Energimyndigheten, [Online]. Available: [Använd ]. [21] Cesar Energimyndigheten, [Online]. Available: [Använd ]. [22] Skatteverket, [Online]. Available: aljningavoverskottsel.4.3aa8c78a1466c f7.html. [Använd ]. [23] Energimyndigheten, [Online]. Available: [Använd ]. [24] Skatteverket, [Online]. Available: vdrag c11f47f7f9dd html. [Använd ]. [25] PVGIS, [Online]. Available: [Använd ]. [26] B. Stridh och L. Hedström, Solceller - Snabbguide och anbudsformulär, Elforsk, Stockholm, [27] SMHI, [Online]. Available: [Använd ]. [28] B. Stridh, UTVÄRDERING AV SVERIGES FÖRSTA MW-SOLCELLSPARK, Mälardalens Högskola, Eskilstuna Västerås,

31 [29] Energimyndigheten, [Online]. Available: [Använd ]. [30] SCB, [Online]. Available: [Använd ]. [31] Regeringen, [Online]. Available: [Använd ]. [32] Regeringen, [Online]. Available: [Använd ]. [33] B. Stridh och D. Larsson, Investeringskalkyl för solceller, Energimyndigheten, Stockholm,

32 Bilagor För beräkningar av materiel och arbetskostnader har programmet Sektionsdata använts. I programmet väljs till exempel kabeltyp och hur många meter som installeras. Då ingår i kostnaderna rör, klammer och installationstid per meter vilket programmet använder för att automatiskt räkna ut totalkostnaden. Bilaga 1 kostnadsberäkning villa 30