Meddelande nr 2012: % kvar - en mätning av Torpas kulturhistoriska status

Transkript

1 Meddelande nr 2012:18 39 kvar - en mätning av Torpas kulturhistoriska status 1

2 2

3 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS 39 kvar - en mätning av Torpas kulturhistoriska status MEDDELANDE NR 2012:18 3

4 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Meddelande 2012:18 Referens Margareta Ström / Mattias Sörensen, Miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen, Kulturmiljöfunktionen Konttperson Mattias Sörensen, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon , e-post mattias.sorensen@lansstyrelsen.se Webbplats Fotografier Margareta Ström ISSN ISRN LSTY-F-M 12/18--SE Upplaga 30 exemplar. Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 2012 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på miljömärkt papper och omslaget består av PETplast, kartong, bomullsväv och miljömärkt lim. Vid återvinning tas omslaget bort och sorteras som brännbart avfall, rapportsidorna sorteras som papper. Länsstyrelsen i Jönköpings län

5 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Förord I Jönköpings län är 88 områden klassade som riksintressen för kulturmiljövården. Länets kommuner ansvarar för att tillvarata riksintressenas n i den fysiska planeringen, men delar arbetet med länsstyrelsen. Under år 2009 inledde Länsstyrelsen i Jönköping en diskussion om länets riksintressen. Hur hanterar Länsstyrelsen och länets kommuner riksintressena? En samfälld uppfattning var att kunskapen om riksintressenas bevarandestatus var låg och att kompletterande underlag var nödvändiga för att bedöma behovet av insatser inom området. Diskussionen resulterade i en mindre pilotstudie av Söder/Torpa, stadsdelen som är en del av riksintresse 69, Jönköpings stad. Anledningen till detta var att området har ett program som beskriver Torpas n och hur dessa ska förvaltas inför framtiden. Programmet som ingår i rapporten Torpa i Jönköping kulturhistorisk utredning av en stadsdel med bebyggelse från och 40-talen är framtaget på uppdrag av Jönköpings kommun som också formellt har antagit det. Trots goda förutsättningar för att tillvarata stadsdelens n, upplevde vi att Torpa gradvis genomgått och genomgår förändringar som inte står i samklang med framtagna riktlinjer. Studiens syfte är att undersöka riksintresset Torpas kulturhistoriska status utifrån bebyggelsens fysiska förändringar. Utgångspunkten är de identifierade n och de riktlinjer inför ombyggnation som finns medtagna i den kulturhistoriska utredningen från år

6 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Innehållsförteckning Förord... 5 Sammanfattning... 7 Bgrund... 9 Studieobjektet Torpa Metod Resultat Riksintresset Torpas fyra delområden Riksintresset Torpas fyra delområden Byggnadsdelar, gårdar och gårds Riksintressets kvarter Tre viktiga gator Slutdiskussion Litteratur Bilaga Bilaga Bilaga

7 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Sammanfattning Länsstyrelsen vill med denna inventering undersöka hur mycket som återstår av Torpas ursprungliga kvalitéer hos bebyggelse och gårdar, genom att använda en kvantitativ modell byggd på poängsättning. Som referenspunkt för våra bedömningar fungerar inventeringen av Torpa år 1983 och då särskilt avsnittet riktlinjer för ombyggnad. Enligt modellen bedöms, t,, dörr,, gård och gårds med noll, ett eller två. Noll är lika med förvanskad, ett står för smärre förändringar och två för oförvanskad eller nästan oförvanskad. Metoden visar att 39 av Torpas ursprungliga kvalitéer är bevarade. 61 har på ett eller annat sätt förvanskats. Byggnaders gårdssidor har förändrats mer än gatusidorna, 34 mot 41. Stadsdelens behov av parkeringsytor har förvandlat ett flertal gröna gårdar till bilparkeringsplatser. Merparten av gårdarna kombinerar grönt med asfalt. 47 av gårdarna har kvar sitt originalskick och 42 av de existerande gårdsen. Av undersökta byggnadsdelar är en den bäst bevarade. 54 av gårdserna och 53 av gatuerna är ursprungliga. Sämst bevarad är gårdsdörren, där endast 9 i snitt är genuin (44 mot gatan). Också gatu- och gårds är utsatta för stort förändringstryck med 27 kvar av originalskick. Aluminiumvågen har här slagit hårt mot stadsdelens och, där brunt är en omhuldad färg på och vitt på. T genomgår en fortlöpande förvandling i stadsdelen. Ttegel ersätts med betongpannor, skorstenar plåtkläs mm. I snitt är 38 av ten mot gatan och 35 mot gården kvar i ursprungsskick. Torpas er har i många fall tilläggsisolerats, i några fall klätts med tegel eller oftare med grov puts, men lyckas ändå uppnå ett samlat snitt på 45 av originalskick. När vi undersöker det samlade kulturhistoriska tillståndet runt tre av Torpas gator, finner vi att Klostergatan är bäst bevarad med 45 kvar av original, jämfört med Barnarpsgatans 31 och Gröna gatans till stor del förändrade bebyggelse på 24. Metoden visar att de äldre en oftare hanteras med större varsamhet. Det förefaller som om ens kvalitéer är mer uppenbara med ett större tidsavstånd. De två delområden som är mest förvanskade domineras av funkis, medan det bäst bevarade är området runt Ida skolas park och Drottninggatan. Där finns från 1800-tal till 1960-tal, men med en förhållandevis hög andel bebyggelse från tidigt 1900-tal. Torpas stadsplanemönster är dock intt. Utförda rivningar och nybyggnationer har i stort anpassats till rådande kvartersmönster. Också gårdarnas och byggnadernas volymer och till stor del även ernas färgsättning är oförändrade. Däremot har bebyggelsens autentiska material på t, er, er, och slentrianmässigt bytts ut. 7

8 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Metoden visar att mindre än hälften av de arkitektoniska och kulturhistoriska kvalitéer som Torparapporten lyfter fram återstår, trots förvanskningsförbud och krav på anpassat underhåll enligt plan- och bygglagens tredje kapitel, tolfte stycket. Frågan är hur många okänsliga förändringar Torpa tål, innan riksintresset kan bedömas förvanskat eller påtagligt skadat? 8

9 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Bgrund Den snabba samhällsutvecklingen under 1960-talet framkallade ett behov av centrala planeringsinstrument. Den fysiska riksplaneringen var en konsekvens av denna utveckling och infördes efter diverse förarbeten inom olika samhällsområden, bland annat inom kulturmiljöområdet. Dessa kunskapsunderlag identifierade samhällets skilda s.k. riksintressen. Resultatet presenterades under 1970-talet i utredningen Hushållning med mark och vatten, där också riktlinjer drogs upp för avvägningen mellan olika samhällsintressen. När naturresurslagen och plan- och bygglagen kom år 1987 reglerades dessa riktlinjer via lag. Hanteringen av riksintressena fördes in i andra kapitlet i naturresurslagen. Där fastslogs att riksintressanta områden ska skyddas mot åtgärdar som påtagligt hotar att skada dem. Genom planmonopolet fick kommunerna möjlighet och ansvar att tillvarata riksintressena. Länsstyrelsen, å sin sida, skulle förse kommunerna med planeringsunderlag. År 1998 ersatte miljöbalken naturresurslagen och övertog då nästan ograverat de delar som rörde riksintressena. När plan- och bygglagen och naturresurslagen infördes, beslutade Riksantikvarieämbetet att utse cirka 1700 riksintressen i landet. För att riksintressenas n bättre skulle förstås och tillvaratas, framställde Länsstyrelsen fördjupade riksintressebeskrivningar år Detta var ett led i arbetet med att förse kommunerna med bättre planeringsverktyg. Ungefär samtidigt utförde Riksantikvarieämbetet en studie som visade att kommunerna tillvaratog sina riksintressen tämligen varierat. Enligt studien kunde detta förklaras med bristen på fungerande underlag från kulturmiljösektorn. Under år 2009 började Länsstyrelsen undersöka behoven av nya insatser inom området. Trots de fördjupade beskrivningarna, varierade kommunernas hantering av riksintressena i den fysiska planeringen. För att se hur ett riksintresse förändrats över tid, utvaldes stadsdelen Torpa att ingå i en mindre studie. För Torpa som är en del av riksintresset Jönköpings stad, finns både ett kunskapsunderlag och ett program för hur områdets n ska tillvaratas. Också plan- och bygglagens förvanskningsförbud i 3:e kapitlet, 12:e stycket, är giltigt för stadsdelen. 9

10 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Studieobjektet Torpa Det specifika med riksintresset Torpa är den väl sammanhållna bebyggelsen från början av nittonhundratalet till mitten av seklet och då med särskild betoning på byggnader från och 40-tal. I stadsdelen sammanlänkas tre stadsplaner; 1877 och 1912 års stadsplan samt planen från mitten av trettiotalet, dvs. artonhundratalets rutnät, det tidiga nittonhundratalets oregelbundna gatunät till den senaste planens räta vinklar och lamell. Barnarpsgatan fungerar som stadens södra infart. Klostergatan, som liksom Barnarpsgatan sträcker sig i nord-sydlig riktning, är stadsdelens pulsåder. Gatan omgärdas av caféer, restauranger och affärer och via den passerar merparten av stadsdelens trafik. Ljusa er och kartärsskapande er. Torpa av idag är en väldefinierad stadsdel med klar struktur, ljus färgsättning och ofta generösa innergårdar. De uppenbara kvalitéer som stadsdelen äger, har gjort den till en populär boplats. Också flanören bereds ett behagligt scenario med variation och ett stundtals livligt, stundtals lugnt stadsliv. 10

11 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Stadsdelen och riksintresset Torpa utgörs av fyra områden som delvis överlappar varandra: 1. Drottninggatan med Idas skola och Munksjös portbyggnad. Området avgränsas i öster av Munksjös portbyggnad, byggd på 1880-talet och i väster av Idas nya skola, nuvarande Bäckadalsgymnasiet, byggt år Framför skolan befinner sig Idas skolas park, inklusive den första Idas skola, uppförd på 1910-talet. Parken flankeras av från 1910-och tal. På andra sidan Klostergatan påträffas den björkplanterade Drottninggatan, en esplanad omramad av byggnader från och 30-tal. 2. Centrala Torpa. Från Torpagatan i söder och ungefär till Idas skolas park i norr sträcker sig detta område. Det omsluter Klostergatan på båda sidor och innehåller byggnader från cirka 1915 till 1930, många i klassiserande utformning och med ett slutet utryck mot gatan. 3. Brahegatan Barnarpsgatan. Mellan Barnarpsgatan och ungefär till Brahegatan i östvästlig riktning och Myntgatan och Torpagatan i nord-sydlig, omfattar området i huvuds funktionalistisk arkitektur från 1930-tal till tidigt 1940-tal. I södra delen finns riksintressets största koncentration av lamellbebyggelse. 4. Kvarteret Medaljen, Mjölnaren, Möckeln samt kvarteret Masen. Två områden söder om Torpagatan och på var sida om Torpaskolan. Den östliga delen är riksintressets enda kuperade landyta och utgör dess högsta punkt. Här finns parken Lurulle. Klostergatan rör sig upp mot höjden i en båglinje, medsols. Område 4 inrymmer företrädesvis funktionalistisk bebyggelse. I bilaga 3 är de fyra delområdena uppritade på översiktliga kartblad. Metod Syftet med denna undersökning är att försöka svara på frågan vad som hänt med riksintresset Torpas bebyggelse och gårdsmiljöer. Vad har förändrats och vad är kvar av de kulturhistoriskt intressanta områdena, sett genom varje byggnads och gårdsmiljös nuvarande skick, jämfört med originalskick? För att genomföra detta har vi utgått från Operation Kungsörn, en modell framtagen av Paul Hansson, Adam Katzeff, Ola Månsson och Suzanne Pluntke. Metoden har tidigare prtiserats vid inventeringar i Malmö bl a och framställs i rapporten Malmö den halverade staden. En mätning av förändringar i stadsmiljö från år Den bygger på poängsättning av byggnadsdelar, där en skala från noll via ett till två, beskriver objektens kulturhistoriska kondition. Två står för oförvanskad eller så gott som, ett för förändringar om än inte i större skala och noll för förvanskad, alltså förändrad till oigenkännlighet. En viktig utgångspunkt för vår inventering är rapporten Torpa i Jönköping kulturhistorisk utredning av en stadsdel med bebyggelse från och 40-talen utförd av Jönköpings läns museum genom Agneta Åsgrim-Berlin och på uppdrag av Jönköpings kommun. I Jönköpings län utgörs de befintliga planeringsunderlagen av kommuntäckande, kulturhistoriska utredningar, de flesta genomförda av Jönköpings läns museum. Aktuell rapport omfattar en historisk genomgång av stadsdelens framväxt och utveckling samt en beskrivning av de bärande kartärsdragen vad gäller plan, bebyggelsemönster och arkitekturstilar. I rapporten identifieras Torpas kulturhistoriska och stadsmässiga n och riktlinjer lämnas inför ombyggnationer. 11

12 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Undersökningen har utgått från de beskrivningar och riktlinjer vid ombyggnad som ingår i rapporten. Dessa har fungerat som våra riktlinjer under inventeringen och gjort att vi delvis omformat modell Operation Kungsörn. Riktlinjerna i den kulturhistoriska utredningen finns i bilaga 1. Varje fastighets, t,,, er, gård och eventuella gårds har poängsatts enligt modellen. Vi har både undersökt byggnadens gatu- och gårdssida, men utan att poängsätta arkitektoniska eller estetiska aspekter utan endast byggnadens överensstämmelse med originalskick. Vi har heller inte noterat hur väl eller dåligt fastigheten är underhållen. Till vår hjälp har vi använt en egentillverkad matris. När vi till exempel bedömt en byggnads har ett otidstypiskt färgval, tilläggsisolering och användande av grov spritputs på tidigare släta er, renderat en nolla. Däremot har vi för betyget ett accepterat en ny färg, om den är någorlunda tidstypisk och en tunn isolering och något grövre puts, om de inte påverkar ets kartär. En tbeläggning som bytts ut, tilldelas en etta om tfärgen och tmaterialet liknar tidigare beläggning. För samma poäng godtar vi också något förändrade vindskupor, men i tidstrogen stil, samt plåtinklädda skorstenar, om formen är intt. Nya och får betyget ett när format, material och färg liknar originalets. Samma poängsättning gäller för er med delvis omskapat utförande och nytt material. Finns originalen bevarad under senare, godtagbara tillägg, blir poängen densamma. Om gårdarna till en del innehåller grönytor, grus och plattor enligt original och inte är helt uppslukade av asfalt och bilar, får de en etta. Eventuella gårds bedöms som byggnaderna. Vissa byggnader är utrustade med flera typer av utformningar. Fönstren, eller för den delen varje annan byggnadsdel, bedöms då efter den utformning som förekommer mest. Vi har vidare bortsett från vissa byggnadsdelar- och detaljer i vår undersökning, det vill säga hängrännor, stuprör, källar, garage och belysning. Vad vi däremot inte gjort är att fördjupa vår kunskap om varje enskild byggnad. Inventeringen är alltså en strikt okulär undersökning. Resultatet av vår undersökning finns i bilaga 2. Där redovisas varje fastighet med tuella byggnadsdelar, gård och gårds. Ur detta material har vi extraherat statistik rörande Torpa totalt, med och utan gårdar och gårds samt statistik över gatu- och gårdser. Vi redovisar även statistik beträffande Torpas fyra delområden, fastighetsbeståndet vid Barnarpsgatan, Gröna gatan och Klostergatan samt statistik över Torpas trettio kvarter. 12

13

14 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Riksintresset Torpas fyra delområden Området från Munksjös entrébyggnad till Idas nya skola, område 1, är bäst bevarad med 51 kvar av originalskick. Sju av de tretton fastigheter som fått en totalsiffra över 70 i vår undersökning, finns inom området. Därefter följer område 2, området runt Klostergatan, där bevarandegraden är 44. Av de bäst bevarade byggnaderna finns sju i dessa kvarter. Område 3, området ungefär mellan Brahegatan och Barnarpsgatan, har en bevarandegrad på 36. Mest förändrat är område 4 söder om Torpagatan, där endast 28 återstår av ursprungsskick. I Operation Kungsörns rapport nr 1 menar man att ett välbevarat bör ha sina ursprungliga kvalitéer bevarade till 70 eller mer 2, en siffra som härrör ur undersökningsresultatet. Kungsörnsprojektet gäller bebyggelsen så den framträder när man rör sig i staden 3, alltså inte, som i vårt fall, gårdser, gårdar och gårds. På Torpa kommer tretton fastigheter av 150 upp till siffran 70 eller mer, när vi medräknar gårdser, gårdar och gårds. Exkluderar vi dem blir siffran tjugoett. De områden som är mest förvanskade är, inte oväntat, område 3 och 4 som domineras av funktionalistisk bebyggelse. Centrala Torpa, område 2, med ett flertal exempel på 20- talsbebyggelse hamnar efter område 1, som innehåller ett mer blandat bestånd från 1880-till 1960-tal, men med ett större inslag av från tidigt 1900-tal. Yngre fastigheter har av naturliga skäl inte samma renoveringsbehov som äldre, vilket sannolikt också avspeglas i siffrorna. Men kan det vara så att ju äldre byggnad, desto mer medveten är fastighetsägaren om ets kulturhistoriska? 2 Operation Kungsörn: rapport 1, s.15 3 Operation Kungsörn: rapport 1, s.6 14

15 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Byggnadsdelar, gårdar och gårds Den byggnadsdel som klarar sig bäst vid inventeringen är gårdsen med i snitt 54 kvar av originalskick, följd av gatuen på 53, trots mångas svaghet för nyinklädda er i grovt profilerad plåt. Siffrorna för er färgas av en relativt tillåtande bedömning. Balkongen till höger är beklädd med en sentida grov plåt. De övriga erna är i originalskick. 15

16

17 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Exempel på både förvanskade och oförvanskade. Tfönstren på överst till vänster är uppförstorade. Av riksintressets er finns exempel på tilläggsisolering, men också på grov spritputs eller tegel på tidigare släta er. I snitt 45 av erna har trots allt överlevt suget från trendvindarna. Vad gäller gårdarna förekommer de i högst varierande storlekar, från storgårdar till exempelvis de smala, avlånga gårdar som omgärdar funkisens lamell. Vissa gårdar är veritabla stadsträdgårdar, andra trivsamma, sociala gröna rum, medan merparten har fått ma plats för bilen och en asfaltsyta. De flesta gårdar försöker kombinera grönska med asfalt, men ofta dominerar asfalten. Gårds i original är relativt ovanliga. Däremot dyker lust upp här och där på gårdarna, ett nytt och främmande inslag för stadsdelen (lusten ingår inte i studien). Av gårdarna är 47 bevarade och av gårdsen

18 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Ljusa er och tegelröda t, vissa med plåtinklädda skorstenar och nyuppförda t- och er. Gårdar med och utan parkeringsytor och gårds. 18

19 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Här nedan redovisas riksintressets trettio kvarter, från det bästa till det sämsta samt antal fastigheter inom varje kvarter. De fyra första på listan ingår i område 1, medan många på den nedre delen tillhör område 3 eller 4, dvs. de mest funkistäta områdena. Riksintressets kvarter Kvarter Antal fastigheter av originalskick 1. Söder 2: Lövet Klippan Knapen 3 58 Ludvig Läderlappen Lampan Kniven 4 48 Läraren Korallen 2 46 Liljan Leoparden Klubban Medaljen Lagmannen 7 38 Lappen Lejonet Länken Möckeln Kalmar Läkaren Karlsborg 6 28 Lönnen 8 28 Mjölnaren Norra Mjölnaren Södra Lödöse Lyran 1 20 Masen Linden Lutan 7 14 Tre viktiga gator Utav de tre nord-sydliga gatorna som vi tittat närmare på, får stadsdelens pulsåder, Klostergatan, den högsta poängen, 45, följd av Barnarpsgatan, 31 och därefter av Gröna gatans bottennotering, 24. För flanören som rör sig i stadsdelen är sannolikt Klostergatans kvalitéer, i jämförelse med Gröna gatans, ganska uppenbara. 19

20 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Slutdiskussion Undersökningen visar att mer än hälften av Torpas arkitektoniska och kulturhistoriska, uttryckt i er, t,,, er, gårdar och gårds, är förlorat. Denna utveckling får oss att undra hur många okänsliga förändringar Torpa tål, innan riksintresset är förvanskat eller påtagligt skadat? Plan- och bygglagen förordar att ändringar och tillägg i den fysiska miljön ska utföras varsamt, anpassat till den befintliga bebyggelsens kvaliteter. Vidare säger miljöbalken att riksintressena inte får utsättas för sådana åtgärder som påtagligt skadar dem. På Torpa har varje enskild fastighetsförändring inte påtagligt skadat riksintresset, men de kumulativa effekterna har haft en genomgripande påverkan på bebyggelsens kulturhistoriska n, vilket studien visar. Studien pekar också på behovet av att bättre kommunicera riksintressenas och det bebyggda kulturarvets kvaliteter så att detta tillvaratas i den fysiska planeringen. Utifrån sin roll avser länsstyrelsen att ta fram bättre planeringsunderlag för riksintressena och föra en tydligare dialog med kommunerna för hur de kulturhistoriska na ska tolkas och tillvaratas i den fysiska planeringen. Det är viktigt att säga att varsamhet och hänsyn till det som redan finns i staden inte står i motsats till liv och mångfald. Däremot har vi sett hur nya stadsbyggnadsidéer, som inte tagit den hänsynen, har motverkat själva livet. 4 4 Boverket: Den måttfulla staden, sid

21 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Litteratur Boverket Den måttfulla staden. Boverkets rapport nr 1995:7. Anders Franzén, Per-Olof Remmare Jönköping stad i utveckling. Fördjupad beskrivning av kulturmiljövårdens riksintressen i Jönköpings stad. Paul Hansson, Operation Kungsörn: rapport nr 1: Adam Katzeff, Malmö den halverade staden. En mätning av förändringar Ola Månsson, i stadsmiljön. Suzanne Pluntke Länsstyrelsen, Jönköping Riksantikvarieämbetet Stadsarkitektkontoret Kulturmiljövårdens riksintressen. Kulturmiljön som resurs i kommunal utveckling och planering. Kulturminnesvårdsprogram för Jönköpings kommun. Agneta Åsgrim-Berling Jönköpings läns museum rapport nr 9: Torpa i Jönköping. Kulturhistorisk utredning av en stadsdel med bebyggelse från och 40-talen. 21

22 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Bilaga 1 Riktlinjer vid ombyggnad enligt Agneta Åsgrim-Berlin (Jönköpings läns museums rapport nr 9): Bibehåll ursprungligt material med dess tidstypiska ytstruktur och färgskala. I den klassiserande bebyggelsen från sent 1910-tal och 20-tal bibehålls kontrasterande, spritputsade och slätputsade partier, liksom listverk, hörnkedjor, omfattningar och andra detaljer som artikulerar en. Färgsättningen bör vara ljus. Starka, mättade färger har inte tradition i stadsdelen. Dock kan sockel och bottenvåning målas i en något mörkare nyans än en i övrigt. Funktionalistiska er skall ha en enhetlig ljus och mycket slät putsyta utan omfattningar, listverk eller andra ornament. Undvik utvändig tilläggsisolering, som för det mesta förvanskar ets proportioner och arkitektoniska uttryck. Ägna omsorg även åt gårdserna. Utbyggda trapp, svalgångar och er i avvikande material är främmande för såväl 20- som 30-talsepoken. Bibehåll ursprungliga muröppningar för såväl portar och entréer som. Helt eller delvis igensatta öppningar ger en ett stumt och uttryckslöst utseende och förvanskar dess ursprungliga proportioner. Bibehåll ursprunglig tfotsnivå, tlutning och tbeläggning. Var återhållsam med tillskott av nya, större tkupor och t och undvik tpåbyggnader för fläktar och hisstrummor i utsatta lägen. Både och 30-talen kartäriseras av flacka tfall med sammanhängande ytor av rött lertegel och nätt utformade vinds, ofta halvmåneformade. Mörka betongtpannor är främmande för stadsdelen och bör undvikas. Bibehåll den utformning som är typisk för byggnadens stil. Man bör uppmärksamma såväl fönstrets exta format, antal rutor och spröjsning som dimensioner och eventuell profilering på foder och bågar. Även mycket små förändringar av fönstrets proportioner påverkar ens utseende. Fönstersnickerier skall täckmålas. Undvik lasyrmålade bågar och givetvis metallbågar i äldre. 22

23 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Typiskt för funktionalismen är stora, vertikala partier som belyser trappan. Dessa får ej sättas igen. Bibehåll ursprungliga portar och entré. Låt tillverka nya i samma utförande, om byte är nödvändigt. Äldre snickerier är ofta av hög kvalitet och stilmässigt i överensstämmelse med et som helhet. Bevara och underhåll portomfattningar i puts och entrénischer, klädda med skiffer, marmor eller andra stenmaterial. De utgör fulla detaljer och är svåra att ersätta. Balkonger utgör i vissa fall ett kartäristiskt moment i en, särskilt i den funktionalistiska bostadsbebyggelsen. De bör bibehållas, i största möjliga utsträckning med ursprungliga material. Bevara äldre butikser med tidstypiska skylt och entrépartier. 23

24 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Bilaga A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S Fastighet Adress Område T Gårds t Kalmar 1 Sjög. 16 A,B, Braheg ,00 9,00 0,00 0 Kalmar 3 Braheg. 13 A,B ,00 11,00 0,55 27 Kalmar 3 Tegnerg ,00 11,00 0,55 27 Kalmar 5 Braheg ,00 9,00 0,67 33 Kalmar 6 Myntg. 3 A,B ,00 10,00 0,80 40 Kalmar 7 Tegnerg ,00 9,00 0,89 44 Kalmar 8 Braheg. 11 A,B ,00 9,00 1,11 56 Karlsborg 5 Tegnerg ,00 9,00 0,33 17 Karlsborg 1 Barnarpsg. 64, Myntg. 1 A,B ,00 11,00 0,55 27 Karlsborg 2 Barnarpsg ,00 11,00 0,64 32 Karlsborg 2 Tegnerg ,00 11,00 0,73 36 Karlsborg 4 Barnarpsg. 70, Sjög ,00 9,00 0,22 11 Karlsborg 6 Barnarpsg ,00 10,00 0,70 35 Klippan 2 Vegag. 2, Klosterg. 48 1, ,00 11,00 1,82 91 Klippan 3 Vegag. 6-14, Gröna g. 19 A,B 1, ,00 10,00 0,80 40 Klippan 9 Vegag. 4 1, ,00 9,00 1,44 72 Klubban 1 Braheg. 18 A,B * * ,00 8,00 0,63 31 Klubban 3 Braheg. 22 A,B ,00 10,00 0,60 30 Klubban 4 Braheg. 20 A,B ,00 10,00 0,80 40 Klubban 5 Drottningg.6, Berzelig.15, Braheg.24 1, ,00 11,00 0,91 45 Knapen 1 Klosterg. 43 1, ,00 10,00 1,50 75 Knapen 5 Klosterg. 45 1, ,00 12,00 1,17 58 Knapen 6 Drottningg.8, Klosterg.47, Berzelig.16 A,B 1, ,00 12,00 0,75 38 Kniven 2 Braheg ,00 11,00 1,45 73 Kniven 3 Braheg ,00 10,00 1,

25 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S Fastighet Adress Område T Gårds t Kniven 4 Sjög. 3 A-C ,00 10,00 1,00 50 Kniven 5 Drottningg. 4 A,B 1, ,00 10,00 0,40 20 Korallen 4 Drottningg. 2 A,B, Barnarpsg. 78 1, ,00 11,00 0,55 27 Korallen 5 Tegnerg ,00 12,00 1,33 67 Lagmannen 1 Björng. 15, Klosterg ,00 9,00 0,11 6 Lagmannen 2 Björng ,00 11,00 0,91 45 Lagmannen 3 Klosterg ,00 11,00 0,18 9 Lagmannen 4 Erik Dahlbergsg ,00 10,00 1,00 50 Lagmannen 5 Erik Dahlbergsg ,00 10,00 1,30 65 Lagmannen 6 Björng. 11 A,B ,00 10,00 1,30 65 Lagmannen 7 Braheg. 38, Björng ,00 10,00 0,40 20 Lampan 1 Florag. 5 A-D 1, ,00 8,00 0,75 38 Lampan 2 Florag. 1, Klosterg. 50 1, ,00 9,00 0,78 39 Lampan 3 Florag. 3 A,B 1, ,00 11,00 1,00 50 Lampan 4 Klosterg. 52 A,B ,00 10,00 1,30 65 Lampan 5 Bellmansg. 2, Klosterg. 54 A-D ,00 10,00 1,20 60 Lampan 6 Bellmansg ,00 9,00 0,44 22 Lampan 7 Bellmansg. 6, Gröna g ,00 9,00 0,33 17 Lampan 8 Gröna g ,00 8,00 0,50 25 Lappen 9 Barnarpsg. 39 G, Munksjös entrébyggn. 1, ** ** 6,00 8,00 0,75 38 Lejonet 10 Drottningg. 9 A, B 1, ,00 9,00 0,78 39 Lejonet 11 Drottningg. 15, Klosterg. 49 1, ,00 10,00 0,80 40 Lejonet 13 Klosterg. 51, Mollbergsg. 8 1, ,00 11,00 0,82 41 Lejonet 17 Drottningg. 11 1, ,00 9,00 0,44 22 Lejonet 18 Braheg. 28 A,B ,00 10,00 0,

26 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S Fastighet Adress Område T Gårds t Lejonet 19 Braheg. 30 A,B ,00 11,00 0,64 32 Lejonet 20 Mollbergsg. 4 A-C ,00 10,00 1,20 60 Lejonet 21 Mollbergsg ,00 11,00 0,64 32 Lejonet 22 Drottningg. 13 A,B 1, ,00 10,00 0,70 35 Leoparden 11 Drottningg. 7 A,B 1, ,00 10,00 1,50 75 Leoparden 19 Munkplan 4 A,B ,00 11,00 0,82 41 Leoparden 20 Munkplan 6 A,B ,00 10,00 0,70 35 Leoparden 21 Munkplan 8 A,B ,00 11,00 0,64 32 Leoparden 22 Braheg. 33 A,B ,00 12,00 0,75 38 Leoparden 23 Braheg. 31 A,B ,00 10,00 0,30 15 Leoparden 24 Braheg. 29 A,B ,00 10,00 0,50 25 Leoparden 25 Braheg. 27 A,B ,00 11,00 1,00 50 Leoparden 18 Drottningg. 5 A,B 1, ,00 11,00 1,45 73 Liljan 2 Björng ,00 9,00 0,67 33 Liljan 3 Björng ,00 9,00 0,67 33 Liljan 4 Barnarpsg. 94 A,B ,00 8,00 0,63 31 Liljan 4 Barnarpsg. 96 A,B, Erik Dahlbergsg ,00 9,00 0,67 33 Liljan 5 Braheg. 37, Björng ,00 10,00 1,00 50 Liljan 6 Erik Dahlbergsg ,00 10,00 1,60 80 Liljan 7 Erik Dahlbergsg ,00 9,00 0,89 44 Liljan 8 Braheg. 37, Erik Dahlbergsg ,00 10,00 1,00 50 Linden 6 Gröna g. 22 1, ,00 10,00 0,40 20 Linden 7 Gröna g. 24 A ,00 8,00 0,13 6 Linden 7 Gröna g. 24 B ,00 9,00 0,33 17 Ludvig 6 Braheg. 44, Torpag ,00 9,00 0,

27 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S Fastighet Adress Område T Gårds t Ludvig 7 Braheg. 42, Erik Dahlbergsg ,00 12,00 1,25 63 Lutan 11 Björng. 6 A,B ,00 10,00 0,20 10 Lutan 14 Barnarpsg ,00 10,00 0,60 30 Lutan 19 Björng. 4 A-D ,00 9,00 0,22 11 Lutan 20 Barnarpsg ,00 9,00 0,67 33 Lutan 22 Barnarpsg. 88 A-D ,00 9,00 0,67 33 Lutan 23 Björng ,00 9,00 0,11 6 Lutan 23 Barnarpsg ,00 10,00 0,10 5 Lyran 8 Björng. 17, Klosterg ,00 10,00 0,40 20 Läderlappen 1 Gröna g. 27, Bellmansg. 5 A,B ,00 8,00 0,25 13 Läderlappen 2 Bellmansg. 3 A,B ,00 11,00 0,91 45 Läderlappen 3 Klosterg. 56, Bellmansg ,00 11,00 1,00 50 Läderlappen 4 Klosterg ,00 10,00 0,80 40 Läderlappen 5 Stureg. 2 A,B, Klosterg ,00 12,00 1,83 92 Läderlappen 8 Stureg. 8 A,B, Gröna g ,00 9,00 0,67 33 Läderlappen 9 Stureg ,00 10,00 0,80 40 Läkaren 10 Braheg. 34 A,B ,00 10,00 0,80 40 Läkaren 11 Mollbergsg. 4 A,B ,00 9,00 0,22 11 Läkaren 12 Munkg ,00 11,00 0,55 27 Läkaren 2 Klosterg. 55 A,B ,00 10,00 1,30 65 Läkaren 4 Klosterg. 57, Munkg. 8 A-C ,00 9,00 1,00 50 Läkaren 5 Mollbergsg. 7 A,B, Klosterg ,00 11,00 0,82 41 Läkaren 7 Mollbergsg. 5 A,B ,00 9,00 0,33 17 Läkaren 8 Mollbergsg. 3 A,B ,00 9,00 0,33 17 Läkaren 9 Braheg. 32 A,B ,00 10,00 0,

28 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S Fastighet Adress Område T Gårds t Länken 1 Gröna g. 31, Stureg. 9 A,B ,00 11,00 0,55 27 Länken 10 Stureg. 3, ,00 10,00 1,40 70 Länken 2 Stureg. 7 A,B ,00 11,00 0,27 14 Länken 5 Stureg. 1, Björng. 16, Klosterg ,00 10,00 1,50 75 Länken 6 Björng ,00 9,00 0,89 44 Länken 7 Björng ,00 9,00 0,56 28 Länken 8 Björng. 22 A,B ,00 10,00 0,50 25 Länken 9 Gröna g. 33, Björng ,00 10,00 0,20 10 Läraren 11 Munkg. 3 A-C 2, ,00 10,00 0,80 40 Läraren 12 Braheg. 36 A,B ,00 10,00 0,70 35 Läraren 13 Björng. 10 A-C 2, ,00 11,00 1,09 55 Läraren 2 Björng. 14, Klosterg ,00 11,00 0,73 36 Läraren 8 Munkg. 5 A-C ,00 10,00 1,20 60 Läraren 9 Klosterg. 61 A,B ,00 10,00 1,10 55 Lödöse 4 Gröna g. 26, Stureg ,00 9,00 0,44 22 Lönnen 1 Erik Dalbergsg. 7 A,B, Braheg ,00 10,00 1,20 60 Lönnen 2 Erik Dahlbergsg ,00 9,00 0,67 33 Lönnen 3 Erik Dahlbergsg ,00 10,00 0,20 10 Lönnen 4 Erik Dahlbergsg. 9, Barnarpsg. 98 A,B ,00 11,00 0,91 45 Lönnen 5 Barnarpsg. 100, Torpag. 6 A,B ,00 11,00 0,55 27 Lönnen 6 Torpag. 8 A,B ,00 12,00 0,33 17 Lönnen 7 Torpag. 10 A,B ,00 11,00 0,36 18 Lönnen 8 Torpag. 12 A,B, Braheg ,00 10,00 0,50 25 Lövet 3 Gröna g. 20, Idas skola ** ** 11,00 7,00 1,57 79 Masen 11 Norgårdsplan ,00 10,00 0,

29 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S Fastighet Adress Område T Gårds t Masen 2 Norgårdsplan 2, Torpag ,00 11,00 0,91 45 Masen 3 Norgårdsplan 4 A,B ,00 10,00 0,80 40 Masen 4 Norgårdsplan 6 A,B ,00 10,00 0,00 0 Medaljen 11 Klosterg. 75, ,00 10,00 0,40 20 Medaljen 3 Klosterg ,00 10,00 1,20 60 Mjölnaren Norra 14 Klosterg. 79, Bruksg ,00 11,00 1,18 59 Mjölnaren Norra 15 Klosterg. 81 A,B ,00 11,00 0,27 14 Mjölnaren Norra 16 Klosterg. 83 A,B ,00 12,00 0,25 13 Mjölnaren Norra 3 Braheg ,00 11,00 0,55 27 Mjölnaren Norra 7 Bruksg. 5, Braheg. 54, 56 A,B ,00 11,00 0,82 41 Mjölnaren Södra 18 Klosterg. 87 A,B ,00 11,00 0,55 27 Mjölnaren Södra 5 Braheg ,00 10,00 0,40 20 Mjölnaren Södra 6 Braheg ,00 11,00 0,55 27 Mjölnaren Södra 7 Braheg ,00 11,00 1,09 55 Mjölnaren Södra 8 Klosterg. 91 A,B ,00 10,00 0,40 20 Mjölnaren Södra 9 Klosterg. 89 A,B ,00 11,00 0,36 18 Möckeln 12 Braheg ,00 10,00 1,00 50 Möckeln 17 Braheg ,00 10,00 0,40 20 Möckeln 21 Braheg * * ,00 7,00 1,29 64 Möckeln 23 Braheg ,00 10,00 0,30 15 Möckeln 23 Braheg * * ,00 8,00 1,00 50 Möckeln 3 Braheg ,00 9,00 0,67 33 Möckeln 4 Braheg. 67 A,B ,00 9,00 0,22 11 Möckeln 5 Solbergag. 8 A,B ,00 9,00 0,67 33 Söder 2 Klosterg. 50, Idas gamla skola 1, ** ** 17,00 9,00 1,89 94 * T ej synliga ** Park, ingen gård 29

30 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S Torpa totalt T Gårdst Summa ,00 Antal objekt ,00 0,89 0,89 0,76 0,70 0,54 0,55 0,87 0,18 1,07 1,09 0,93 0,84 9,31 12,00 0,78 39 Procent ,71 12,00 38,81 39 Torpa byggnadsdelar T Gårdst Summa ,00 Antal objekt ,00 0,89 0,89 0,76 0,70 0,54 0,55 0,87 0,18 1,07 1,09 7,54 10,00 0,75 38 Procent ,95 10,00 37,70 38 Torpa gatuer Fasad T Fönster Dörrar Balkong Summa ,00 Antal objekt ,00 0,89 0,76 0,54 0,87 1,07 4,13 5,00 0,83 41 Procent ,43 5,00 41,29 41 Torpa gårdser Gårds Gårdst Gårds Gårds Gårds Summa ,00 Antal objekt ,00 0,89 0,70 0,55 0,18 1,09 3,41 5,00 0,68 34 Procent ,53 5,00 34,

31 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Torpa område 1 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T Gårdst Summa Antal objekt ,39 1,39 1,17 1,04 0,83 0,70 1,06 0,20 1,50 1,20 0,70 1,00 12,18 12,00 1,02 51 Procent ,03 12,00 50,75 51 Torpa område 2 T Gårdst Summa Antal objekt ,09 1,09 0,75 0,67 0,70 0,68 0,61 0,25 1,47 1,21 1,02 1,05 10,58 12,00 0,88 44 Procent ,14 12,00 44,09 44 Torpa område 3 T Gårdst Summa Antal objekt ,71 0,71 0,87 0,84 0,41 0,46 1,02 0,10 1,07 1,09 0,93 0,36 8,55 12,00 0,71 36 Procent ,59 12,00 35,63 36 Torpa område 4 T Gårdst Summa Antal objekt ,88 0,88 0,26 0,26 0,44 0,44 0,95 0,30 0,74 0,75 0,84 0,00 6,75 12,00 0,56 28 Procent ,27 12,00 28,

32 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Torpa Barnarpsg. A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T Gårdst Summa Antal objekt ,43 0,29 1,07 1,07 0,14 0,14 0,67 0,00 1,38 0,82 0,77 6,77 11,00 0,62 31 Procent ,60 11,00 30,78 31 Torpa Gröna gatan T Gårdst Summa Antal objekt ,36 0,36 0,55 0,36 0,27 0,45 0,67 0,00 0,80 0,64 0,80 5,27 11,00 0,48 24 Procent ,33 11,00 23,94 24 Torpa Klosterg. T Gårdst Summa Antal objekt ,24 1,28 0,62 0,52 0,97 0,97 0,83 0,38 0,77 1,24 0,90 1,00 10,70 12,00 0,89 45 Procent ,00 12,00 44,58 45 Kalmar T Gårdst Summa Antal objekt ,71 0,71 0,57 0,71 0,00 0,00 0,67 0,00 1,00 2,00 1,71 0,00 8,10 12,00 0,67 34 Procent ,76 12,00 33,

33 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Karlsborg A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T Gårdst Summa Antal objekt ,50 0,17 0,83 0,67 0,17 0,17 1,00 0,20 1,40 0,75 0,33 6,18 11,00 0,56 28 Procent ,17 11,00 28,11 28 Klippan T Gårdst Summa Antal objekt ,00 2,00 2,00 1,33 1,33 0,67 0,00 0,67 2,00 2,00 1,00 1,00 16,00 12,00 1,33 67 Procent ,00 12,00 66,67 67 Klubban T Gårdst Summa Antal objekt ,25 0,25 0,67 0,00 1,00 1,00 1,00 0,00 2,00 2,00 0,75 8,92 11,00 0,81 41 Procent ,83 11,00 40,53 41 Knapen T Gårdst Summa Antal objekt ,33 1,33 1,33 1,33 1,33 1,33 0,67 0,00 2,00 1,33 0,33 1,50 13,83 12,00 1,15 58 Procent ,67 12,00 57,

34 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Kniven A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T Gårdst Summa Antal objekt ,50 1,50 1,00 0,75 1,00 1,00 2,00 0,00 0,00 1,33 1,50 0,00 11,58 12,00 0,97 48 Procent ,17 12,00 48,26 48 Korallen T Gårdst Summa Antal objekt ,00 1,00 1,50 1,50 1,00 1,00 1,50 0,50 1,00 1,00 0,00 0,00 11,00 12,00 0,92 46 Procent ,00 12,00 45,83 46 Lagmannen T Gårdst Summa Antal objekt ,00 0,86 1,00 0,86 0,57 0,43 0,00 0,40 1,00 0,67 1,00 1,33 9,11 12,00 0,76 38 Procent ,71 12,00 37,98 38 Lampan T Gårdst Summa Antal objekt ,25 1,13 1,00 0,88 0,63 0,88 1,20 0,00 2,00 2,00 0,13 1,00 12,08 12,00 1,01 50 Procent ,75 12,00 50,

35 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Lappen A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T Gårdst Summa Antal objekt ,00 1,00 2,00 2,00 0,00 0,00 0,00 0,00 6,00 8,00 0,75 38 Procent ,00 8,00 37,50 38 Lejonet T Gårdst Summa Antal objekt ,00 1,11 0,78 0,78 0,11 0,11 0,71 0,00 0,67 1,00 1,56 1,00 8,83 12,00 0,74 37 Procent ,27 12,00 36,77 37 Leoparden T Gårdst Summa Antal objekt ,89 0,89 1,22 1,22 0,44 0,67 1,33 0,00 1,11 1,25 0,56 1,00 10,58 12,00 0,88 44 Procent ,17 12,00 44,10 44 Liljan T Gårdst Summa Antal objekt ,38 1,38 0,63 0,75 0,75 0,75 0,00 0,00 2,00 2,00 0,50 10,13 11,00 0,92 46 Procent ,25 11,00 46,

36 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Linden A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T Gårdst Summa Antal objekt ,00 0,00 0,00 0,00 0,33 0,33 0,00 1,00 1,33 0,00 3,00 10,00 0,30 15 Procent ,00 10,00 15,00 15 Ludvig T Gårdst Summa Antal objekt ,00 1,00 0,50 0,50 0,50 0,50 1,50 0,50 2,00 2,00 2,00 2,00 14,00 12,00 1,17 58 Procent ,00 12,00 58,33 58 Lutan T Gårdst Summa Antal objekt ,14 0,14 0,71 0,71 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,33 1,43 0,00 3,48 12,00 0,29 14 Procent ,81 12,00 14,48 14 Lyran T Gårdst Summa Antal objekt ,00 1,00 1,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2,00 0,00 4,00 10,00 0,40 20 Procent ,00 10,00 20,

37 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Läderlappen A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T Gårdst Summa Antal objekt ,86 0,86 1,00 1,00 0,43 0,43 1,00 0,33 2,00 1,00 1,29 2,00 12,19 12,00 1,02 51 Procent ,52 12,00 50,79 51 Läkaren T Gårdst Summa Antal objekt ,89 0,89 0,56 0,56 0,78 0,89 0,80 0,25 0,40 1,00 0,78 0,00 7,78 12,00 0,65 32 Procent ,17 12,00 32,43 32 Länken T Gårdst Summa Antal objekt ,25 1,38 0,38 0,38 0,75 0,75 0,50 0,13 0,80 1,00 0,57 7,87 11,00 0,72 36 Procent ,57 11,00 35,78 36 Läraren T Gårdst Summa Antal objekt ,00 1,17 0,33 0,33 1,00 1,00 1,00 0,50 1,00 1,00 1,67 1,50 11,50 12,00 0,96 48 Procent ,00 12,00 47,

38 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Lödöse A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T Gårdst Summa Antal objekt ,00 0,00 1,00 1,00 0,00 0,00 0,00 2,00 0,00 4,00 9,00 0,44 22 Procent ,00 9,00 22,22 22 Lönnen T Gårdst Summa Antal objekt ,25 0,25 1,00 1,00 0,38 0,38 0,40 0,13 1,17 1,00 0,75 0,00 6,69 12,00 0,56 28 Procent ,58 12,00 27,88 28 Lövet T Gårdst Summa Antal objekt ,00 2,00 2,00 1,00 2,00 2,00 0,00 11,00 7,00 1,57 79 Procent ,00 7,00 78,57 79 Masen T Gårdst Summa Antal objekt ,00 1,00 0,50 0,50 0,50 0,50 0,00 0,00 0,50 0,00 0,00 4,50 11,00 0,41 20 Procent ,00 11,00 20,

39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Medaljen A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T Gårds t Summa Antal objekt ,00 1,00 0,00 0,00 1,00 1,00 2,00 2,00 0,00 0,00 8,00 10,00 0,80 40 Procent ,00 10,00 40,00 40 Mjölnaren Norra T Gårds t Summa Antal objekt ,80 0,80 0,00 0,00 0,40 0,40 1,20 0,40 1,20 0,80 0,80 0,00 6,80 12,00 0,57 28 Procent ,00 12,00 28,33 28 Mjölnaren Södra T Gårds t Summa Antal objekt ,33 0,33 0,67 0,67 0,17 0,17 1,60 0,00 0,40 0,00 2,00 0,00 6,33 12,00 0,53 26 Procent ,67 12,00 26,39 26 Möckeln T Gårds t Summa Antal objekt ,25 1,25 0,00 0,00 0,50 0,50 0,40 0,14 1,33 1,60 0,63 7,60 11,00 0,69 35 Procent ,06 11,00 34,

40 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Söder 2:1 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T Gårdst Summa Antal objekt ,00 2,00 2,00 2,00 2,00 1,00 2,00 2,00 2,00 17,00 9,00 1,89 94 Procent ,00 9,00 94,

41 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS Bilaga 3 41

42 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS 42

43 39 KVAR EN MÄTNING AV TORPAS KULTURHISTORISKA STATUS 43