Yttrande över Detaljplan för Alsike Nord Etapp 1. Diarienummer PLA 2010/

Transkript

1 Bygg- och miljöenheten Knivsta kommun Knivsta Yttrande över Detaljplan för Alsike Nord Etapp 1. Diarienummer PLA 2010/ Handikappförbundens samarbetsorgan HSO i Knivsta har via sändlista från handläggare Carin Ekström, Knivsta kommun beretts möjlighet att yttra sig över ovan rubricerade detaljplan. Eftersom de områden som vi lämnar synpunkter över återkommer inom ett flertal av detaljplanens huvudrubriker Förutsättningar, Förslag, Behovs-bedömning, Konsekvenser, Måluppfyllelse och Organisation har vi valt att sammanföra våra synpunkter områdesvis. Vi använder detaljplanens underrubriker, markerade med fet stil och så långt möjligt i den följd som de står detaljplanen. Övergripande synpunkter Detaljplanen omfattar 21 sidor varav rubriken Tillgänglighet innehåller tre meningar! Där sägs, att "läge och höjdsättningar av gator och anslutande tomtplatser ska samordnas för att så långt som möjligt, undvika höjdskillnader samt att nya byggnader, så långt som möjligt, ska vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga". Det är allt som står om tillgänglighet i dessa 21 sidor! Trots att var 5:e person/20 % (enligt flera oberoende statliga undersökningar) har någon form av funktionsnedsättning - och alltså berör ca hälften av Knivstas innevånare anhöriga inräknat - ägnas endast 3 rader åt tillgänglighetsfrågor. Att avge synpunkter på dessa få rader i planen är näst intill omöjligt, men vi vill ändå göra ett försök. Övriga områden i delaljplanen är däremot mycket detaljerade vad gäller miljö,

2 trafiksäkerhet, gatubredd, bullernivåer, tillåten höjd på häckar, måtten på bollplan osv. Vi känner en stor oro över att detaljplanen inte på ett självklart sätt inkluderar tillgänglighetsaspekterna och vet inte hur vi ska tolka, att kommunen i sin detaljplan i så hög grad förbiser tillgänglighetsfrågorna för personer med funktionsnedsättning. Administrativa frågor Här ges en överblick av hur området är tänkt att se ut med villor, punkt/flerfamiljshus, radhus och naturnära lågenergihus så kallade "hus i natur". Stor vikt läggs vid naturnära boende. HSO ser positivt på att man försöker bevara naturen med bergknallar och träd. Att på nära håll ha tillgång till naturen betyder mycket för personer som annars har svårt att ta sig ut i naturen. Enligt detaljplanen kommer flera stigar och gångvägar att finnas inom området. För att vi ska kunna använda dessa stigar och gångvägar krävs att de har hårdgjord yta alternativt är asfalterade, att det finns vilobänkar och att de har fullgod belysning. Vare sig man har en synnedsättning, använder rullstol eller har gångsvårigheter krävs god belysning så vi "ser var vi sätter fötterna". God belysning är också en trygghetsfaktor. Branta stigar och gångvägar måste så långt som möjligt undvikas. För att undvika branta höjdskillnader kan stigen/gångvägen i stället planeras med kurvor. Ledstänger ska finnas på båda sidor om stigen/vägen. Flerfamiljshusen (upp till 4 våningar). Vi anser att hiss ska finnas redan från markplan och med direktinsteg dvs. ingen yttertrappa. Hiss ska finnas även till eventuell källare och vindsförråd. Ytterdörrarna ska ha automatiska dörröppnare. Radhusen (tvåvåningshus och med smala gränder). För att personer med nedsatt rörelseförmåga ska kunna bo åtminstone på markplan i dessa hus krävs direktinsteg. ( I flera av de radhus som finns i Knivsta t.ex i Östra Ängby är inte lägenheterna tillgängliga för personer som använder rullstol trots att de ligger på markplan, eftersom det finns ett insteg på ca 12 cm vid ytterdörrarna). Av planen framgår vidare, att en gemensam parkering samt garage planeras. Då det ska bli smala gränder anser HSO, att det redan från början måste planeras in näraliggande handikapplatser för boende och besökare. Detta finns inte omnämt i planen. "Hus i natur" (två till fyra våningar, varav fyravåningarna avser punkthus). Dessa hus är tänkta att i hög grad anpassas till naturen med bevarande av höjdskillnader och bergsknallar. Även dessa hus måste vara möjliga att bo i eller besöka för personer med

3 nedsatt rörelseförmåga. Om detta ska vara möjligt krävs att utemiljön redan från början anpassas genom att gångvägarna inte läggs vertikalt utan mer i kurvor och att det finns ledstänger på gångvägarna mellan husen och bra belysning. Detsamma gäller gångvägarna till garage och gator. Av detaljplanen framgår att "hus i natur" ska kunna bli ett experimentområde vad gäller anpassning till befintliga naturvärden och byggteknik. Varför inte låta dessa hus och den yttre miljön även bli ett experimentområde med full tillgänglighet för personer med olika funktionsnedsättningar? Vi går här inte närmare in på tillgängligheten inne i själva husen, eftersom vi tolkar detaljplanen som att denna fråga blir aktuell först i ett senare skede i byggprocessen. Trafik och trafiksäkerhet. I förslaget ges mycket detaljerade beskrivningar av gatubredder, höjd på häckar, parkering och kollektivtrafik. Inte med ett ord nämns tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Vi vill särskilt framhålla, att alla övergångsställen måste vara nedfasade för personer som använder rullstol samt att taktilplattor ska finnas för personer med nedsatt syn/blinda. Det framgår inte av planen om några åtgärder ska vidtas för att minska hastigheten. Om så är fallet är avsmalnande vägavsnitt eller "serpentinväg" att föredra framför gupp. Många av oss lider av smärta, vilken förvärras då man åker över guppen. All parkering förutsätts ske på tomtmark och ingen allmän platsmark ska upplåtas. Vi har svårt att tolka konsekvenserna av detta, men vill återigen framhålla att parkeringsplatser för personer med nedsatt rörelseförmåga måste finnas nära bostäderna och för dels boende och dels besökare. Vad gäller kollektivtrafiken anser HSO, att busshållplatser ska finnas så nära bostäderna som möjligt. Många av oss vill och kan åka buss, men långa avstånd till busshållplatser försvårar eller omöjligggör detta. Alternativet blir annars färdtjänst eller egen bil. Sittbänk måste finnas i busshållplatserna. Allmän plats. Ett större torg och till viss del en park planeras vid Brunnby-vägen. Även torget och parken måste givetvis göras tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Hit hör markbeläggning med platta stenar alternativt asfalt, sittbänkar och bra belysning. Eventuell träd- och blomster-plantering ska ske med hänsyn tagen till allergiker.

4 Friytor. Hit hör några mindre parker samt lekplatser och eventuell bollplan. Som vanligt har man i planen förbigått tillgänglighetsaspekterna. Två lekplatser ska finnas inom naturområdena. Vi har inget att erinra mot detta under förutsättning att det blir möjligt även för barn eller föräldrar/ närstående som använder rullstol, har gångsvårigheter eller har nedsatt syn att kunna ta sig dit på tillgängliga gångvägar, att det finns sittbänkar och att barnen sedan givetvis ska kunna använda lekplatserna. (Exempel på tillgänglig lekplats finns bland annat i Stadsparken i Uppsala). Ovanstående gäller även bollplanen. Sittplatser måste finnas i närheten för t.ex föräldrar som har gångsvårigheter, det måste finnas en gångväg till bollplanen med hårdgjord mark/asfalt och närhet till handikapplats för bil. Eventuellt omklädningsrum måste vara tillgängligt för barn och föräldrar/ närstående som använder rullstol och ha automatisk dörröppnare samt handikapptoalett. Teknisk försörjning. Tre särskilt avsatta ytor kommer att avsättas för bland annat förvaring av avfall samt postlådor. Vi kan inte utläsa av planen var dessa platser kommer att ligga. För personer som kanske går med kryckor, använder rullstol, är äldre, har smärta eller har nedsatt syn är det inte helt lätt att bära sop- och tidningskassar. HSO förutsätter att kommunen tar hänsyn till dessa boende och att platserna därför kommer att ligga så nära bostäderna som möjligt och inte i första hand placerar soptunnor och brevlådor för att underlätta för renhållningsfordon och postbilar. Alternativet är annars att dessa uppgifter läggs på hemtjänstpersonalen, vilket är en sämre lösning för den enskilde och mer kostsamt för kommunen. Vi vill här tipsa om Boverkets rapport Avfallshantering - tillgänglig, säker och estetisk (2011) med exempel på många bra lösningar för avfallshantering, som underlättar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Måluppfyllelse. I detta huvudavsnitt beskrivs de internationella, nationella och lokala mål, lagar och styrdokument som finns. De regelverk som nämns är FNs Barnkonvention, det nationella miljömålet "God bebyggd miljö" samt Knivsta kommuns miljöprogram och energistrategi. Avsnittet visar med all tydlighet den skrämmande och allvarliga brist på kunskap om de regelverk och styrdokument som finns på funktionshinder-området. Det är högst anmärkningsvärt att dessa dokument inte omnämns. För kännedom så finns på internationell nivå FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen är inte enbart underskriven av regeringen,

5 konventionen är dessutom ratificerad av riksdagen 2008 (i kraftträdande jan. 2009). Den är alltså juridiskt bindande för bland annat kommunerna. Artikel 9 handlar specifikt om tillgänglighet och artikel 7 handlar om barn med funktionsnedsättning, men konventionen utgår i sin helhet från och ställer krav på tillgänglighet. Tillgänglighet och användbarhet anses som grundläggande rättigheter. På nationell nivå finns bland annat Nationella planen "Från Patient till medborgare" med dess krav på att alla så kallade Enkelt åtgärdade hinder skulle vara åtgärdade till ett mål som Knivsta kommun ännu inte uppnått tillfullo. För närvarande bereds remisserna över departementspromemorian Bortom fagert tal (Ds 2010:10) inom regeringskansliet, där utredningsdirektiven föreslog, att bristande tillgänglighet ska anses som diskriminering och att ansvariga därmed kunna bötfällas och bli skadeståndsskyldiga. Från maj 2011 gäller en ny Plan- och bygglag där utökat ansvar läggs på kommunerna. Krav ställs bland annat på att tillgänglighet ska beaktas tidigt i bygglovsskedet, det ska finnas en oberoende certifierad kontrollansvarig som tillser att regler om tillgänglighet kommer att efterföljas och en kontrollplan för det fortlöpande bygget måste finnas. Byggherrarna kan dessutom vägras startbesked av kommunen, om de inte kan påvisa att de kommer att följa reglerna för tillgänglighet. På det lokala planet finns Knivsta kommuns "Plan för full delaktighet ", antagen av kommunfullmäktige september 2009 och med krav på bättre tillgänglighet i kommunen. Organisation. Här behandlas frågor rörande huvudmannaskap, ansvars-fördelning och upphandling. Vi har inga synpunkter på hur de olika uppdragen för genomförandet av bebyggelsen organiseras. Vi förutsätter att kommunen i sina egna åtaganden, Alsike Fastighets AB samt att kommunen i samband med de upphandlingar som kommer att ske, i betydligt högre utsträckning än vad som framgår i de 3 meningarna i detaljplanen, kommer att beakta tillgänglighetsaspekterna och utgå från de skärpta reglerna för tillgänglighet i nya Plan- och bygglagen och övriga lokala och internationella styrdokument. Sammanställning av yttrandet: Yttrandet har sammanställts av styrelsemedlem Barbro Gregorson (DHR) i samråd med

6 övriga styrelsemedlemmar. För Knivsta HSO Annsofie Åhlander Ordförande