Om samordningsförbundet. Uppdraget

Transkript

1 Verksamhetsplan för Fryksdalens Samordningsförbund 2016

2 Om samordningsförbundet Uppdraget Fryksdalens Samordningsförbund är en egen juridisk enhet och startades upp i februari 2008 med Sunne kommun, Torsby kommun, Landstinget i Värmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och från och med år 2010 blev även Kils kommun medlem. Samordningsförbundets verksamhet regleras i lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Lagen syftar till att ge bättre möjligheter att samordna och utveckla gemensamma insatser för att därigenom öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Genom samverkan i ett samordningsförbund kan parterna utveckla det gemensamma ansvarstagandet och därmed välfärds- och rehabiliteringsinsatser. Finansiell samordning Den finansiella samordningen innebär en möjlighet till kompletterande insatser utöver de som de samverkande myndigheterna redan ansvarar för. Samordningen ska beröra minst två av de samverkande parterna. Samordningsförbundets uppdrag är att arbeta med rehabiliterande och förebyggande insatser för målgruppen men också att resurserna kan användas till utvecklingsarbete och utbildningsinsatser för förbundets medlemmar. Ett strategiskt långsiktigt arbete pågår för att stödja fortsatt samarbete mellan parterna inom förbundet som kommer målgruppen till del i slutändan. Ett samordningsförbund kan ses som en struktur för att få samverkan mellan myndigheterna att fungera över tid. Det innebär att verksamheten inte enbart bedrivs i form av tillfälliga projekt utan mer som en ordinarie samverkansverksamhet. Samordningsförbunden stödjer aktiviteter som syftar till att få samarbetet mellan parterna att fungera mer effektivt. Samordningsförbundens uppgift är i första hand att verka för att medborgare ska få stöd och rehabilitering som ger dem möjlighet att försörja sig själva. På individnivå verkar samordningsförbundet genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande parterna. Insatserna syftar ofta till att samlokalisera, utveckla gemensamma metoder och individanpassa insatser så att man når en ökad effektivitet. 2

3 Målgrupper I första hand unga personer som behöver samordnat stöd från flera myndigheter och som är utan egen försörjning och erhåller någon form av aktivitetsersättning samt unga personer med någon form av funktionsnedsättning. Samordningsförbundets uppgifter Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. Stödja samverkan mellan parterna 3. Finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser vilka syftar till att individen uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete 4. Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas 5. Svara för uppföljning av samordningsförbundets verksamhet 6. Upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen 7. Upprätta dokument för intern styrning och kontroll Samordningsförbundet får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller i övrigt vidta åtgärder som innefattar myndighetsutövning eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda. Samordningsförbundets organisation Styrelse Styrelsen är samordningsförbundets högsta beslutande och förvaltande organ. Styrelsen består av sex ledamöter och sex ersättare. Varje medlem väljer en ledamot och en ersättare. Ersättare i styrelsen har närvaro- och yttranderätt på styrelsemöten. Ordförandeskapet är rullande och styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande för en period om ett år. Mandattiden är fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige i landsting och kommuner har ägt rum. 3

4 Verkställande tjänsteman Till sin hjälp har samordningsförbundet en tjänsteman som köps av Arbetsförmedlingens Upphandlingsavdelning. Verkställande tjänsteman arbetar på uppdrag av förbundets styrelse för att planera och genomföra arbetet i förbundet och stå för verkställigheten av styrelsens beslut. Tjänstemannen är föredragande i styrelsen, biträder presidiet, förbereda ärenden och lägger fram ekonomiska rapporter inför beslut. Tjänstemannen ansvarar för uppföljning och utvärdering, att fattade beslut efterföljs samt rapporterar från finansierad verksamhet och att beslutad budget efterföljs. Beredningsgrupp Beredningsgruppen till styrelsen är ett strategiskt viktigt forum för att stödja verkställande tjänsteman i beredningen av ärenden inför styrelsebeslut, utveckling av verksamhetsstrategier och utveckling av befintliga aktiviteter, uppföljning och utvärdering samt även att utgöra stöd genom att klart ge mandat och förutsättningar till handläggarna. Handläggare På handläggarnivå finns i varje kommun en grupp bestående av handläggare från parterna. Handläggargrupperna i förbundet kommer att ingå i ett strukturprojekt TeamSam med regelbundna träffar under året för att bl a diskutera utvecklingsområden i samverkan. Samordningsförbundets arbetsområden Samordningsförbundets arbetsområden består av fyra block: 1. Kunskap är inriktad på kartläggningar och analys av behov på strukturell nivå men även kring behov av kompetensutveckling av personal. 2. Åtgärder/insatser avser utveckling av arbetsmetoder inom rehabiliteringsarbetet. Insatserna skall bygga på gjorda kartläggningar och analyser. 3. Kompetensutveckling avser kompetens och utbildningsinsatser riktad till styrelseledamöter, verksamhetsansvariga och handläggare. 4. Det behövs uppföljning och utvärdering på både lokal och nationell nivå och 4

5 på uppdrag av regeringen är System för uppföljning av samverkan (SUS) framtaget som stöd. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen har utformat systemet som används gemensamt av parterna för att följa upp all rehabiliteringsverksamhet som helt eller delvis finansieras med samverkansmedel. Prioriterade verksamhetsområden 2016 (numrerade utan inbördes ordning) 1. Förstärka rehabiliteringsinsatserna och förebygga ohälsa för långtidssjukskrivna och unga personer som behöver samordnat stöd från flera myndigheter och som är utan egen försörjning och erhåller någon form av aktivitetsersättning samt unga personer med någon form av funktionsersättning. 2. Vidareutveckla samverkan mellan myndigheter och andra parter för att förbättra den enskilde individens hälsa och livskvalitet och förmåga till egenförsörjning. 3. Långsiktig strategisk satsning på utvecklingsarbete av förbundets verksamhet så att medlemmarna ser förbundet som en viktig resurs till ordinarie verksamhet. Syn- hörseltest inom etableringsuppdraget Hänvisning till prioriteringsområde 1 och 2 Beredningsgruppen arbetar på en projektansökan till styrelsen om att genomföra en kartläggning, som syftar till att undersöka om syn- och/eller hörselnedsättning påverkar tillgodogörandet av SFI hos de asylsökande i etableringsuppdraget. Målgrupp: Deltagare i etableringsuppdraget i Sunne och Torsby kommun. Omfattning: Torsby och Sunne kommuner och bedöms beröra ca 200 personer. Erfarenheten från Arbetsförmedlingen visar att SFI undervisningen inte bedömts tillfredställande gällande de som är i etableringsuppdraget då de visat sig ha mycket dåliga svenskkunskaper trots genomgången SFI. En bidragande orsak misstänks vara nedsatt syn- och/eller hörsel. Alla asylsökande erbjuds en hälsoundersökning med provtagning av landstinget efter nationella riktlinjer om uppdraget för hälso- och sjukvård för asylsökande. Regelverket innebär att de asylsökande som är 0-17 år har rätt till komplett hälsooch sjukvård. Är de 18 år eller äldre så har de bara rätt till vård som inte kan anstå. När de asylsökande fått permanent uppehållstillstånd (PUT) har alla oavsett ålder rätt till komplett hälso- och sjukvård. Vid en hälsoundersökning ställs frågor till den asylsökande som sedan 5

6 dokumenteras. Varje asylsökande tillfrågas om de har syn- och/eller hörselnedsättning men inga fysiska undersökningar görs vid en hälsokontroll. Asylsköterskorna i länet har tidigare tillfrågats om de har uppmärksammat att de asylsökande har syn- och/eller hörselnedsättningar men svarat att de inte bedömt att så är fallet. Trots detta finns det misstankar från främst Arbetsförmedlingen om att synoch/eller hörselnedsättning hos asylsökande är relativt vanlig vilket påverkar deras SFI och integration i svenska samhället. Arbetsförmedlingen gör bedömningen att man med rätt hjälp och stöd kan bidra till att dessa personer får en snabbare genomgång i SFI och kan komma snabbare ut på arbetsmarknaden och få möjlighet till egen försörjning. Arbetet med att färdigställa projektansökan och påbörja kartläggningen planeras pågå under verksamhetsåret 2016 Projekt Sigurd Hänvisning till prioriteringsområde 1 och 2 Projekt Sigurd har pågått under hela 2014 och hela 2015 där målgruppen utgörs av unga under 30 år, som saknar fullständigt gymnasiebetyg eller kommer från gymnasiesärskola. Unga under 30 år som uppbär aktivitetsersättning eller unga som lever i en dysfunktionell familj utan stöd från vuxenvärlden. Projektet syftar till att förstärka stödet till målgruppen och undanröja hinder för att komma in på arbetsmarknaden vilket exempelvis kan ske genom praktik eller via en utbildningsinsats för att på så sätt närma sig en anställning. Genom att ytterligare utveckla samarbetet och samverkan mellan organisationer och myndigheter så ökar också möjligheten till egen försörjning för målgruppen. Individens behov ska styra vilken myndighet som har huvudansvaret, möjlighet till att lätt förflytta ansvar efter behov hos individen. Uppföljning och samverkans möten ska ske regelbundet mellan berörda parter. Fokus ska ligga på att undvika misslyckanden och främja utveckling för individen samt att övergången mellan myndigheterna blir smidigare och kontaktvägarna kortare. Under projekttiden utgår man från individens intressen, kunskaper och möjligheter. Deltagarna har tillgång till hela arbetsförmedlingens tjänster och stöd, till exempel praktik, Folkhögskolesatsningen för att prova på att studera, stöd till arbetsgivare som vill anställa, inför och vid anställning kan stöd av SIUS (Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd-ett individuellt stöd till arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga). Två processledare från Arbetsförmedlingen och en från Försäkringskassan följer Deltagarna som deltar i projektet. Styrelsen har beslutat att förlänga projektet tom december

7 Team Sam projektet Hänvisning till prioriteringsområde 1 och 2 TeamSam är ett strukturprojekt med syfte att utveckla samarbetet kring kunder, som man av olika anledningar inte kommer vidare med på handläggarnivå, mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Torsby kommun, Sunne kommun, Kils kommun och Landstinget. Projektet TeamSam har fått sitt fokus på att utveckla redan pågående samverkansformer mellan parternas handläggare. Till projektet har en processledare knutits på 50 % from maj 2015 med uppgift att vara ett processtöd för de tre handläggargrupperna i respektive kommun. Processledaren har tillsammans med styrgruppen genomfört ett uppstartsmöte med samtliga handläggargrupper i juni 2015 och därefter pågår inplanerade handläggarmöten i respektive kommun. Lägesrapporter inkommer regelbundet via processledaren till styrgruppen och Verkställande tjänsteman och vid projekttidens slut skall denna processkarta mynna ut i analys av de grupprocesser som pågår i de tre lokala handläggargrupperna. Styrelsen har beslutat att förlänga projektet med 6 månader fram till Projekt Psykisk ohälsa Hänvisning till prioriteringsområde 1 och 2 Landstinget i Värmland och Försäkringskassan har under 2014 startat ett projekt för att sammanställa kunskap som finns inom området psykisk ohälsa i Värmland. Projektet har pågått under hela 2015 och målet är att öka kunskap om psykisk ohälsa, identifiera bakomliggande faktorer och utforma arbetsmetoder som stödjer individers olika behov. Projektet består av olika faser. I den första fasen görs en kartläggning, i fas två planeras en workshop och i fas tre utarbetas och genomförs aktiviteter. Projektet finansieras av Landstinget i Värmland, Försäkringskassan Arbetsförmedlingen och de värmländska kommunerna genom samordningsförbunden i Värmland. Fryksdalens samordningsförbund är medfinansiär i projektet. Projektet följer tidsplan och kommer inte att förlängas enligt Försäkringskassan men Fryksdalens samordningsförbund har beslutat att budgetera kronor för att delta i samfinansieringen kring någon form av utveckling utifrån gjord kartläggning och resultat. 7

8 Budgetplan 2016, 2017 och 2018 De ekonomiska förutsättningarna för Fryksdalens samordningsförbund är reglerad i lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. För år 2016 är den fastslagna budgeten kr, med Torsby, Sunne och Kil som ingående kommuner. För år 2017 och 2018 avser förbundet att äska kr med Torsby, Sunne och Kil som ingående kommuner. 8

9 Intäkter Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Landstinget Kils Kommun Sunne Kommun Torsby Kommun Totala intäkter Kostnader SYN-hörseltest inom etablering Psykisk ohälsa Projekt Teamsam Projekt Sigurd* Eu-kordinator/avveckling Utbildningsinsatser-samverkan Övriga främmande tjänster Verkställande tjänsteman Sekreterartjänst Administrativa tjänster Sunne Kommun Styrelsearvoden inkl soc avg och resor Löneskatt Revisorskostnader Resekostnader Övriga kostnader Representation Arbetsgivaravgifter Totala kostnader Resultat Totalt överskott tidigare år (2015)

10 *Projekt Sigurd-medfinansiering av projekt Sigurd förväntas med kr från Klarälvdalens samordningsförbund 10

11 Förslag till beslut: Fryksdalens samordningsförbund föreslås besluta Att godkänna Verksamhetsplan och budget 2016 för Fryksdalens samordningsförbund Att godkänna preliminär budget 2017 och 2018 för Fryksdalens samordningsförbund Fryksdalens samordningsförbund Ann-Marie Berg Föredragande tjänsteman 11

12 Namnunderskrifter Styrelsen: Åke Gustavsson Torsby kommun Gustav Nilsson Sunne kommun Marie-Helen Lindström Försäkringskassan. Anders Ljungsten Landstinget i Värmland. Torbjörn Johansson Arbetsförmedlingen.. Annika Bjelvert Kils kommun 12