Utbildning i psykiatri. en explorativ studie av läkar- och sjuksköterskeutbildningarna

Transkript

1 Utbildning i psykiatri en explorativ studie av läkar- och sjuksköterskeutbildningarna

2 Artikelnr Publicerad juni (50)

3 Förord Det är viktigt att läkare och sjuksköterskor får tillräckliga och adekvata kunskaper i psykiatri på grundutbildningarna för att kunna bemöta patienter och göra en diagnostisk bedömning så att en adekvat behandling kan erbjudas. På regeringens uppdrag beskrivs i denna rapport psykiatrikurser på läkar- och sjuksköterskeutbildningarnas grundutbildningar. Vårdens och patienternas behov av läkares och sjuksköterskors psykiatrikunskaper har varit utgångspunkten. Rapporten har utarbetats av en arbetsgrupp på Socialstyrelsen bestående av Katrin Ekström, Mårten Gerle, Kristina Håkansson och Pieter Langlet som är verksamma vid Socialstyrelsens Hälso- och sjukvårdsavdelning och Carin Furuseth verksam vid Socialstyrelsens Tillsynsavdelning. Projektledare för uppdraget har varit Katrin Ekström. Projektets styrgrupp har bestått av Eva Wallin och Anders Printz, Socialstyrelsen. Representanter för brukar- och intresseorganisationerna Svensk förening för äldrepsykiatri (SFÄP), Svensk förening för allmänmedicin (SFAM), Svenska psykiatriska föreningen (SPF), Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri (SFBUP) och Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) har bidragit med betydelsefulla kunskaper om patienters behov i vården. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3(50)

4 4(50)

5 Innehåll Förord 3 Innehåll 5 Sammanfattning 7 Inledning 9 Uppdraget 9 Bakgrund 9 Syftet med uppdraget 10 Högskoleutbildningarna 11 Bolognaprocessen 11 En förändrad högskoleutbildning 11 EU läkardirektiv 11 Läkar- och sjuksköterskeutbildningarna 12 Läkarutbildningarna 12 Sjuksköterskeutbildningarna 13 Vårdens behov 14 Metod och genomförande 15 Hearing om patienters behov 15 Intervjuer med ansvariga för läkarutbildningarna 15 Intervjuer i Cluj Napoca, Rumänien 16 Sjuksköterskeutbildningarna 17 Kompletterande dokumentgenomgång 18 Resultat 19 Övergripande resultat 19 Läkarutbildningarna 19 Läkare med utländsk examen 21 Sjuksköterskeutbildningarna 24 Diskussion och slutsatser 28 Bilagor 30 Bilaga 1. Diskussionsunderlag till hearing med representanter från intresse- och brukarorganisationer 31 Bilaga 2. Frågeunderlag till läkar- och sjuksköterskeutbildningarnas representanter 31 Bilaga 3. Läkarutbildningarna 34 Läkarprogrammet vid Karolinska Institutet 34 Läkarprogrammet Uppsala universitet 35 Läkarprogrammet Göteborgs universitet 36 Läkarprogrammet i Umeå 37 Läkarprogrammet i Linköping 38 Läkarprogrammet Lund/Malmö 39 5(50)

6 Bilaga 4. Utländska läkarutbildningar 41 Läkarutbildning i Rumänien 41 Bilaga 5. Läkarstudier i Cluj Napoca, Rumänien 43 Intryck från en svensk läkarstudent i Rumänien 43 Bilaga 6. Sjuksköterskeutbildningarna 45 Psykiatrikurser 45 Verksamhetsförlagd utbildning med inriktning psykiatri 46 Barn- och ungdomspsykiatri 46 Vetenskaplig uppsats 46 Valbara teoretiska fördjupningskurser 47 Kursutvärdering 47 Betygsskalor 47 Motsvarar sjuksköterskeutbildningens psykiatrikurser vårdens behov? 47 Bilaga 7. Vårdens behov - patientens behov 49 6(50)

7 Sammanfattning Läkare och sjuksköterskor i vården möter patienter med psykisk ohälsa. Uppdraget från regeringen har varit att kartlägga psykiatrikurser på såväl läkarutbildningarna som sjuksköterskeutbildningarna. En ny Bolognaanpassad högskoleförordning har medfört stora förändringar på läkar- och sjuksköterskeutbildningarna. Lärosätenas olika sätt att genomföra nya utbildnings- och kursplaner och att fasa ut de gamla, har fått konsekvenserna att upp till fyra olika utbildningar kan pågå samtidigt. Den nya högskoleförordningen och lärosätenas olika sätt att genomföra nya utbildnings- och kursplaner har gjort att kartläggning och jämförelser inte har kunnat göras på det systematiska sätt som ursprungligen var tänkt. Resultaten är därför mer en beskrivning av utbildningarna och deras förändringar än en kartläggning. Bolognaprocessen har syftet att främja rörlighet och anställningsbarhet (anställningsbarhet är ett centralt begrepp i Bolognaprocessen och kan beskrivas som en kombination av kompetens och färdigheter som gör arbetstagaren attraktiv på arbetsmarknaden och att främja Europas konkurrenskraft som utbildningskontinent). Denna utredning visar att det är svårt att jämföra de aktuella medicinska utbildningarna, såväl läkar- som sjuksköterskeutbildningarna inom Sverige. Det är till och med svårt att byta studieort inom Sverige när eleven har påbörjat en utbildning. De många betygssystem som används, framför allt i sjuksköterskeutbildningarna, försvårar inte bara jämförelser av utbildningar utan även byte av studieort inom Sverige. Psykiatrikursernas innehåll varierar mellan lärosätena ibland beroende på lärarnas intresse och engagemang. Psykiatrikurser har, med några få undantag, inte ökat i omfattning i vare sig läkarutbildningarna eller sjuksköterskeutbildningarna. De har på flera lärosäten minskat i omfattning trots den psykiatrisatsning som föreligger. Kurserna i barn- och ungdomspsykiatri ligger oftast inte i anslutning till psykiatriundervisningen utan integreras även med annat ämnesområde. Generellt sett har lärosätena problem med att hitta praktikplatser med utbildade handledare. Det uppfattas som att det finns ett glapp mellan utbildningarna på grundnivå och vårdens behov av läkares och sjuksköterskors psykiatrikunskaper. Merparten av lärosätena svarade att deras utbildning inte motsvarade vårdens behov. Över 60 procent av de läkare som år 2008 beviljades läkarlegitimation i Sverige hade examen från annat land än Sverige. Majoriteten av dessa läkare hade läkarexamen från EU/EES. Inom psykiatrin är goda svenskkunskaper av avgörande betydelse och diagnostiska bedömningar och behandlingstraditioner kan dessutom vara olika beroende på bland annat kultur, religion och tradition. De medicinska kunskapsprov och språktester, som läkare med utbildning från länder utanför EU/EES, måste genomgå för att beviljas en svensk läkarlegitimation, avser inte personer med läkarexamen inom EU/EES. 7(50)

8 Utredningens slutsatser är följande: Socialstyrelsen finner det oacceptabelt att utbildningarna inte motsvarar vårdens behov. Därför gör Socialstyrelsen bedömningen att lärosätena bör vidta åtgärder så att psykiatriutbildningen på läkar- och sjuksköterskeutbildningarna ökar och ges i en omfattning som motsvarar de behov som finns i vården ur ett befolkningsperspektiv. Socialstyrelsen betonar att huvudmännen ansvarar för att säkerställa att läkare verksamma i Sverige, som har examen från annat land, har adekvata kunskaper i psykiatri och hur svensk psykiatrisk vård bedrivs. Socialstyrelsen avser att tydligare informera huvudmännen om deras skyldighet att tillse att även läkare med utländsk utbildning har adekvata kunskaper avseende psykiatriska sjukdomar. Socialstyrelsen anser att regeringen tydligt bör styra läkar- och sjuksköterskeutbildningarna så att de motsvarar vårdens behov. Det krävs ett tydliggörande på nationell nivå avseende psykiatrikurserna läkar- och sjuksköterskeutbildningarna beträffande omfattning, innehåll och kunskapskontroll. 8(50)

9 Inledning Uppdraget Den nationella psykiatrisamordnaren framförde i sitt slutbetänkande (SOU 2006:100) att undervisningen om psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning vid olika högskoleutbildningar är av väsentligt skiftande innehåll och kvalitet. Regeringen anser att läkare och sjuksköterskor måste ha tillräckliga kunskaper avseende psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning för att säkerställa att patienter med sådan problematik ska få bemötande och vård av god kvalitet. Regeringen har därför uppdragit åt Socialstyrelsen att genomföra en kartläggning av psykiatrikurser på läkar- och sjuksköterskeutbildningar. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli Bakgrund Utgångspunkten för kartläggningen är vårdens behov av allmän psykiatrisk kompetens hos läkare och sjuksköterskor. Enligt högskoleförordningen ska studenten vid läkarexamen visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som fordras för att få behörighet som läkare. De flesta patienter med psykisk ohälsa tas först om hand i första linjens sjukvård dvs. på vårdcentraler av distriktssköterskor, skolsköterskor, allmänläkare, skolläkare, i äldreomsorgen etc. Läkare och sjuksköterskor möter, oavsett placering i vården, en allt större andel människor med psykisk ohälsa. Det är därför av stor betydelse att studenter på såväl läkar- som sjuksköterskeutbildningarna på grundnivå får allmänpsykiatrisk kompetens som motsvarar vårdens behov. Bolognadeklarationen, som syftar till att främja rörlighet, anställningsbarhet [1] och att stärka Europas konkurrenskraft avseende utbildning, har förändrat högskoleutbildningen i Sverige. Det ska vara lätt att studera och arbeta i ett annat EU-land. Den uppdaterade högskoleförordningen (SFS 1993:100) ska ge möjlighet till detta. År 2007 anpassades högskoleutbildningarna efter Bolognadeklarationen. En ny utbildnings- och examensstruktur påbörjades och infördes på högskolorna under år Detta medförde att såväl läkarutbildningarna som sjuksköterskeutbildningarna påbörjade förändringar som ännu inte är helt avslutade. Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG från den 7 september 2005 ska varje medlemsstat inom EU godkänna utbildningsbevis från en annan medlemsstat och ge tillstånd för läkare att utöva läkaryrket inom det egna landet. Inga ytterliggare krav och villkor får ställas utöver uppvisandet av det godkända examensbeviset. År 2007 utfärdade Socialstyrelsen läkarlegitimationer till totalt drygt läkare varav 58 procent hade utbildning eller legitimation i EU/EES-land. Under år 2008 var motsvarande andel 54 procent. 9(50)

10 Syftet med uppdraget Syftet med kartläggningen har varit att ge en heltäckande bild av den psykiatriska utbildningen utifrån vårdens behov på såväl sjuksköterske- som läkarutbildningarna i Sverige. En kompletterande del av utredningen har varit att beskriva läkarutbildningar i några av de länder inom EU/EES som bidrar med större andelar behöriga läkare till Sverige. Utredningens ambition har således varit att kartlägga läkarutbildningarna på grundnivå avseende psykiatrikurser kartlägga sjuksköterskeutbildningarna på grundnivå avseende psykiatrikurser beskriva ett mindre antal läkarutbildningar i Europa avseende psykiatrikurser. 10(50)

11 Högskoleutbildningarna Bolognaprocessen Bolognaprocessen är ett samarbete om högre utbildning mellan 46 europeiska länder. Processen startade 1999 genom att 29 länder undertecknade Bolognadeklarationen. I Bolognadeklarationen fastställs ett antal mål för att skapa ett europeiskt område för högre utbildning (European Higher Education Area) till år Samarbetet syftar till att främja rörlighet, anställningsbarhet och att stärka Europas konkurrenskraft avseende utbildning. Bolognadeklarationen behandlar bland annat frågor om erkännande av examina och av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen, den så kallade Lissabonkonventionen. En förändrad högskoleutbildning Sverige införde den nya utbildnings- och examensordningen, i enlighet med Bolognadeklarationen, i juli 2007 i samband med högskolereformen. Den nya utbildnings- och examensordningen har medfört förändringar i utbildningarnas innehåll och lärarnas undervisningsmetoder måste ändras därefter. Förordningen uttrycker olika mål för lärandet s.k. lärandemål. Dessa mål är beskrivningar av vad studenten förväntas kunna efter utbildningen. Studenterna ska själva aktivt delta i undervisningen och söka kunskap på egen hand. Lärarnas främsta uppgift blir därför mer att underlätta och stödja studenternas lärande än att hålla katederundervisning. Genom Bolognaanpassningen av läkarutbildningen har ett självständigt examensarbete omfattande minst en termin (30 högskolepoäng) tillkommit utan att utbildningen har förlängts. I samband med den nya högskoleförordningen (1993:100) infördes ett nytt poängsystem som i stort överensstämmer med poängsystemet inom European Credit Transfer and Accumulation System, ECTS. Syftet med ECTS är att öka möjligheten att jämföra betyg och utbildningar från andra europeiska länder. Studiepoängsystemet bygger på att ett läsår omfattar 60 ECTS-poäng i samtliga länder. Heltidsstudier under ett läsår ger således 60 ECTS-poäng oavsett längden (antal veckor) på läsåret. I det gamla systemet motsvarade ett läsår 40 poäng, ett poäng per vecka. Heltidsstudier under en vecka motsvarar ca 1,5 ECTS-poäng. ECTS har en betygsskala med fem godkända betyg från A till E och två underkända betyg, FX och F. Det finns inget krav i högskoleförordningen att den sjugradiga betygsskalan måste användas generellt. Däremot ska en elev som i början av studierna begär att betygsättas efter den sjugradiga skalan få detta tillgodosett under hela utbildningen. EU läkardirektiv Europaparlamentets och rådets direktiv 97/50/EG 1997 om ändring av direktiv 93/16/EEG, medförde att läkares fria rörlighet och ömsesidigt erkännande av deras utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis underlättades. Läkardirektivet har ändrats flera gånger och sedan upphävts för att ingå i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG, numera kallat yrkeskvalifikationsdirektivet. 11(50)

12 Läkardirektivet gör att varje medlemsstat ska godkänna utbildningsbevis från en annan medlemsstat och ge tillstånd för läkaren att utöva läkaryrket, utan att ställa speciella villkor som kompletterande utbildning eller särskilda språkkunskaper. I förordningen (SFS 1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område finns bestämmelserna som följer av EU:s läkardirektiv. Ansökan om läkarlegitimation i Sverige ställs till Socialstyrelsen. Läkarlegitimationen utfärdas efter prövning av den utländska utbildningen. Läkardirektivet innebär ett ömsesidigt erkännande av medlemsländernas examensbevis inom EU- och EES-området. Språkkraven som tidigare fanns är helt avskaffade för läkare med examen inom EU/EES-området. Det är den presumtiva arbetsgivaren som själv ska bedöma om den arbetssökande läkaren har tillräckliga svenska språkkunskaper, tillräcklig medicinsk kompetens och tillräckliga kunskaper om det svenska sjukvårdssystemet för att kunna utöva sitt yrke i Sverige. För läkare som är utbildade i ett land utanför EU/EES bedöms den medicinska kompetensen genom ett medicinskt kunskapsprov, ett s.k. TULE-test. För att kunna delta i TULE -testet krävs ett beslut från Socialstyrelsen, samt godkänt prov i svenska språket. Läkar- och sjuksköterskeutbildningarna Grundutbildningarna för såväl sjuksköterskor som läkare innehåller psykiatrikurser som har anpassats efter de nationella mål som gäller för respektive examen. Enligt högskoleförordningens (1993:100) examensordning för läkarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra allmäntjänstgöringen (AT). Läkarexamen och fullgjord AT, om minst 18 månader, krävs för att få behörighet som läkare. Motsvarande AT-tjänst ingår inte i sjuksköterskeutbildningen. Högskoleverkets utvärdering av läkarutbildningarna i Sverige under år 2006 grundade sig på beslutsprocesser och ekonomisk styrning, vilja och förmåga till kvalitetsarbete, studiemiljö, utbildningens innehåll och struktur, kvalitet i den kliniska utbildningen och förutsättningar för pedagogisk utveckling. I Högskoleverkets rapport Utbildningsbeskrivningar och bedömningar (Rapport 2007:23 R) framkommer att samtliga läkarutbildningar fick sammantaget godkänt. Läkarutbildningarna I Sverige finns läkarutbildningar på sex lärosäten: Karolinska Institutet, Uppsala universitet, Umeå universitet, Lunds universitet, Linköpings hälsouniversitet och Göteborgs universitet. Läkarutbildningen i Sverige omfattar sedan år 2007 totalt 330 högskolepoäng (tidigare 220 poäng) vilket motsvarar 11 terminers studier. Dessa 5,5 års studier inkluderar, utöver de teoretiska och praktiska studierna, ett examensarbete om minst 30 högskolepoäng. Läkarutbildningarnas mål styrs övergripande i högskoleförordningen. Varje lärosäte bestämmer självständigt utbildningens innehåll. Inom ramen för högskoleförordningens examensbeskrivning för läkarexamen kan varje lärosäte ha egna preciserade krav i utbildningen. Kursplanerna ser därför olika ut vid olika universitet. När en student har påbörjat sina läkarstudier vid ett lärosäte kan det vara svårt eller omöjligt att byta studieort på grund av skillnaderna i studiernas upplägg. 12(50)

13 För att beviljas läkarlegitimation krävs förutom svensk läkarexamen även fullgjord allmäntjänstgöring. Under AT-tjänstgöringen kompletteras de kunskaper som studenten inhämtat under läkarutbildningen. Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS (1999:5) 5 kap. omfattar de psykiatrikunskaper som läkaren efter fullgjord allmäntjänstgöring ska uppfylla. Läkarlegitimation är ett intyg som utfärdas av Socialstyrelsen till den läkare som tagit läkarexamen, fullgjort allmäntjänstgöring och besitter sådana personliga egenskaper som yrkesutövningen kräver. Legitimationen ger även behörighet att påbörja specialisttjänstgöring (ST). Läkare med svensk respektive utländsk utbildning EU:s läkardirektiv innebär att läkare med utbildning från EU/EES kan beviljas läkarlegitimation, utan ytterligare test, i Sverige. Även Schweiz ingår i avtalet. Läkare med läkarexamen eller läkarlegitimation från andra länder än EU/EES och Schweiz måste genomgå språktest, medicinskt kunskapsprov, allmäntjänstgöring och kurs i samhälls- och författningskunskap för att kunna beviljas svensk läkarlegitimation. Sjuksköterskeutbildningarna Det fanns 26 sjuksköterskeutbildningar med examensrätt under år Dessa fanns vid Blekinge Tekniska Högskola, Ersta Sköndal högskola, Hälsohögskolan i Jönköping, Hälsouniversitet i Linköping, Högskolan Dalarna, Högskolan i Borås, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högskolan i Skövde, Högskolan Kristianstad, Högskolan Väst, Karolinska Institutet, Mälardalens högskola, Malmö högskola, Mittuniversitetet, Röda Korsets högskola, Sophiahemmets sjuksköterskehögskola samt vid Karlstads, Lunds, Luleå tekniska, Göteborgs, Örebro, Umeå, Uppsala och Växjö universitet. Sjuksköterskeutbildningarnas mål beskrivs, liksom läkarutbildningarna, övergripande i högskoleförordningen. Varje lärosäte bestämmer självständigt utbildningens innehåll. När en student har påbörjat sin sjuksköterskeutbildning vid ett lärosäte kan det vara svårt att byta studieort på grund av att studiernas innehåll varierar mellan olika orter Sjuksköterskeexamen är en examen på grundnivå som omfattar 180 högskolepoäng vilket motsvarar 3 års studier eller 6 terminer. Ett självständigt examensarbete om minst 15 högskolepoäng ingår i utbildningen utöver de teoretiska och praktiska studierna. Därutöver kan varje lärosäte ha egna preciserade krav i utbildningen inom ramen för högskoleförordningens examensbeskrivning för sjuksköterskeexamen. Sjuksköterskeexamen ger behörighet att påbörja specialisttjänstgöring. I Högskoleverkets senaste utvärdering Utbildningsbeskrivningar och bedömningar (2007:23 R) bedömdes att 14 sjuksköterskeutbildningar på grundnivå får negativt omdöme på en eller upp till fyra bedömningskriterier. Därutöver gjordes bedömningen att 11 av dessa sjuksköterskeutbildningar hade sådana brister i utbildningarna att deras examensrätter blev ifrågasatta. De ifrågasatta utbildningsanordnarna fick ett år på sig att förbättra utbildningarna. Vid uppföljningen år 2008 konstaterades att kvaliteten fortfarande var otillfredsställande på grundutbildningarna vid Karolinska Institutet och Högskolan i Skövde. Efter en uppföljning beslutade Högskoleverket att dessa två sjuksköterskeutbildningar på grundnivå (vid Karolinska Institutet och Högskolan i Skövde) miste sina examensrätter. 13(50)

14 Det pågick reformarbete vid dessa två lärosäten under denna utredning. Sjuksköterskeutbildningarna vid Karolinska Institutet och Högskolan i Skövde ingår därför inte i redovisningen. Högskoleverkets kritik ledde till att utbildningsplaner och kursplaner ändrades. Vårdens behov I uppdraget från regeringen uttrycktes att utgångspunkten för kartläggningen skulle vara vårdens behov av allmän psykiatrisk kompetens hos läkare och sjuksköterskor. Vårdens behov är svårt att definiera men patientens behov har i denna utredning inkluderats i begreppet. Psykiska sjukdomstillstånd är vanligt förekommande i befolkningen. Bland vårdsökande inom primärvården har cirka 40 procent hälsoproblem som kan relateras till psykosociala faktorer. Hälften av dessa (cirka 20 procent) uppvisar symtom som motsvarar psykiatrisk sjukdomsdiagnos (Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar, preliminär version, Socialstyrelsen 2009). Detta ställer krav på att läkare och sjuksköterskor kan definiera psykisk ohälsa i all vård, inte minst inom primärvården. Primärvården är första instans i hälso- och sjukvården och en av flera huvuduppgifter för primärvården är att erbjuda en första bedömning av människor i kris. Vidare ska vårdpersonal inom primärvården förstå kopplingen mellan psykiska och somatiska besvär och kunna skilja psykiatriska sjukdomsbesvär från psykisk ohälsa. De ska dessutom kunna göra en första riskbedömning avseende suicidrisk och våld. För läkare finns en beskrivning i allmänna mål för allmäntjänstgöringen (AT), vad AT-läkaren självständigt ska kunna göra respektive ha kännedom om (SOSFS 1993:5). Allmäntjänstgöringen ska ge grundläggande kunskaper om utredning och behandling av psykisk sjukdom, inklusive demens- och beroendesjukdomar. Tonvikten i allmäntjänstgöringen ska läggas på psykiatriska tillstånd som kan komma att handläggas av alla läkare. Grundutbildningen ska förbereda studenten för ATtjänstgöringen. Psykiatrikursernas innehåll bör därför vara i linje med och ges i en omfattning som stödjer de allmänna målen för allmäntjänstgöringen. Efter allmäntjänstgöringen ska läkare bland annat kunna bemöta patienter med psykisk störning på ett professionellt sätt, behärska grunderna i krisbearbetning och kunna genomföra stödsamtal. De ska kunna utföra psykiatrisk anamnes och bedöma psykisk status, bedöma suicidrisk samt utföra inledande diagnostik och behandling av akuta psykiatriska tillstånd som psykoser, förstämningstillstånd och ångest- och beroendetillstånd. Även sjuksköterskor i all hälso- och sjukvård behöver ha grundläggande kunskap i psykiatrisk omvårdnad samt kunna tillägna sig ett patientperspektiv och kunna bemöta personer i utsatta situationer. Sjuksköterskan har ofta ansvar för vårdplanering och samordning kring patienten och behöver därför känna till vilka instanser som har ansvar för behandling av psykisk ohälsa samt kunna involvera patientens nätverk i den behandling som planeras och genomförs. Vården har således behov av att de läkar- och sjuksköterskestuderande tillägnar sig kunskap om hur de vanligaste psykiska sjukdomstillstånden, depressioner, ångestsyndrom, suicid, vålds- och beroendeproblem, yttrar sig och hur en psykosutveckling känns igen, samt hur behandlingsåtgärd och omvårdnad planeras och genomförs. 14(50)

15 Metod och genomförande Underlaget till föreliggande rapport har tagits fram på följande sätt. Socialstyrelsen har hållit en hearing om patienternas behov i vården avseende läkares och sjuksköterskors psykiatrikunskaper. genomfört intervjuer och fört diskussioner med representanter för samtliga sex lärosäten för läkarutbildningar. genomfört intervjuer med representanter för en läkarutbildning i Cluj Napoca, Rumänien. genomfört intervjuer och fört diskussioner med 24 lärosäten för sjuksköterskeutbildningar med examensrätt i Sverige. samlat in kompletterande dokument för jämförelser och analys. Hearing om patienters behov För att identifiera patientens behov avseende läkares och sjuksköterskors psykiatriska kunskaper från grundutbildningen anordnade utredningen ett möte, en hearing, med brukar- och intresseorganisationer. Representanter för psykiatriska intresseorganisationer deltog i hearingen där utgångspunkten var vårdens behov med tyngdpunkt på psykiatrisk kunskap hos allmänläkare och sjuksköterskor. Patientgruppers behov av vård var i fokus. Organisationerna var Svensk förening för äldrepsykiatri (SFÄP), Svensk förening för allmänmedicin (SFAM), Svenska psykiatriska föreningen (SPF) och Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH). NSPH är ett nätverk där patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området ingår. Representanten för Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri (SFBUP) kunde inte närvara vid mötet men har per telefon och e-post bidragit med synpunkter till utredningen. Vid hearingen diskuterades frågor utifrån hur brukarorganisationernas målgrupper, dvs. patienter, bemöts och behandlas av läkare och sjuksköterskor, se bilaga 1. Intervjuer med ansvariga för läkarutbildningarna För att få fördjupad och kompletterande information om psykiatrikurserna på läkarutbildningarna har Socialstyrelsen genomfört halvstrukturerade intervjuer och diskussioner med varje lärosätes representanter för såväl psykiatrikurser som programansvariga. Mötena bestod av intervjuer, se bilaga 2. Intervjuerna genomfördes under december månad år Därutöver har vid behov kompletterande samtal, såväl muntliga som skriftliga, förts kontinuerligt under utredningens gång. Deltagande lärosäten redovisas i tabell 1 nedan. 15(50)

16 Tabell 1 Deltagande lärosäten vid intervju- och diskussionstillfällena avseende läkarutbildningarnas psykiatrikurser, uppdelat på ort Utbildningsort Stockholm: Göteborg: Lund/Malmö: Uppsala: Linköping: Umeå: Lärosäte Karolinska Institutet Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Lunds universitet Uppsala universitet Linköpings universitet Umeå universitet De som representerade utbildningarna under intervjuerna var en person per lärosäte som hade deltagit i planeringen av läkarutbildningen och en som deltagit i psykiatriutbildningen samt en lärare i psykiatri eller som på annat sätt var delaktig i utbildningen. Under Socialstyrelsens besök på läkarutbildningarna intervjuades deltagarna och gav synpunkter på psykiatrikurserna, förändringarna i och med den nya utbildningsoch examensordningen, examinationsformer etc. Varje möte pågick i cirka två timmar. Totalt har tjugo personer deltagit vid intervjuerna varav fem programdirektörer, två samordnare, fyra forskningsledare/studierektor, sju psykiatrilärare och två kursansvariga/institutionssekreterare. Även en läkarkandidat deltog vid ett lärosäte. Intervjuer i Cluj Napoca, Rumänien För att få kunskaper om andra EU-länders läkarutbildningar avseende psykiatriska kurser valdes några av de länder från vilka ett ökande antal läkare har fått svensk läkarlegitimation under de senaste åren. Tillsynsavdelningens Enhet för behörighet och patientsäkerhet på Socialstyrelsen deltog i valet av de länder vars läkarutbildningar skulle studeras avseende psykiatriska kurser. Länderna som valdes att ingå i studien var Grekland, Rumänien och Ungern. Trots upprepade telefonsamtal och förfrågningar per e-post var det inte genomförbart att få ett möte till stånd med utbildningsanordnare i Grekland och Ungern. Däremot visade Rumäniens största lärosäte för läkarutbildning ett intresse att delta i utredningen. Universitatea de Medicina si Farmacie Iuliu Hatieganu i Cluj Napoca, Rumänien besöktes därför för intervjuer med representanter för läkarutbildningen i stort och ansvariga för psykiatrikurserna och lärare. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med såväl psykiatriutbildningens ansvariga, psykiatrilärare som dekanen för läkarutbildningen i Cluj Napoca, Rumänien. Även en intervju med en svensk läkarstuderande på nämnda universitet genomfördes på plats. Besöket i Rumänien genomfördes under mars månad år Därutöver har kompletterande information inhämtats skriftligt. En person som var ansvarig för psykiatrikurserna och tre psykiatrilärare på läkarutbildningen deltog i intervjun. Samma frågeområden som användes vid de svenska läkarutbildningarna var underlag även i Cluj Napoca. En intervju genomfördes även med dekanen vid den medicinska utbildningen i Cluj Napoca samt en svensk läkarstudent, se bilaga 4 och 5. Varje möte pågick i cirka två timmar. 16(50)

17 Sjuksköterskeutbildningarna Samtliga sjuksköterskeutbildningar med examensrätt har ingått i denna utredning. Utbildningsplaner och kursplaner har granskats. För att få fördjupad och kompletterande information om psykiatrikurserna på sjuksköterskeutbildningarna har halvstrukturerade intervjuer och diskussioner genomförts vid varje lärosäte. Mötena hölls under januari och februari månad Kompletterande intervjuer har vid behov genomförts. Av tidsskäl fördes diskussionerna tillsammans med två till tre, eller i ett fall fyra, representanter samtidigt från sjuksköterskeutbildningarna. Intervjuer med representanterna från Umeås respektive Luleås sjuksköterskeutbildningar gjordes enskilt på grund av ett alltför stort geografiskt avstånd mellan dessa städer. Representanterna för Karlstads sjuksköterskeutbildning kunde inte närvara vid det planerade mötet i Örebro. Telefonintervjuer har därför genomförts med programansvarig och psykiatrilärare på sjuksköterskeutbildningen vid Karlstads universitet. Deltagande lärosäten redovisas i tabellen nedan. Tabell 2: Deltagande lärosäten vid intervju- och diskussionstillfällena avseende sjuksköterskeutbildningarnas psykiatrikurser, uppdelat på ort och mötestillfälle. Stockholm: Göteborg: Lund Växjö: Kristianstad: Ersta Sköndal högskola Röda Korsets högskola Sophiahemmets högskola Högskolan Väst Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö högskola Hälsohögskolan Högskolan i Jönköping, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete. Växjö universitet Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Blekinge tekniska högskola Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Kristianstad Humanvetenskapliga institutionen, Högskolan i Kalmar Örebro: Gävle: Umeå: Luleå: Telefonintervjuer: Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola, Västerås Enheten för omvårdnadsvetenskap, Hälsoakademin, Örebro universitet Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Högskolan i Gävle Institutionen för hälsovetenskap, Sundsvall Institutionen för hälsa och samhälle, Högskolan Dalarna Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Karlstads universitet 17(50)

18 De halvstrukturerade intervjuerna, se bilaga 2, berörde områdena psykiatrikurser, förändringarna i och med den nya Bolognaanpassade högskoleförordningen, antal högskolepoäng, praktik, examinationsformer etc. Mötesdeltagarna var, förutom Socialstyrelsens utredare två representanter för sjuksköterskeutbildningen, psykiatrilärare, programansvarig eller motsvarande. Vart och ett av dessa möten pågick i cirka två timmar. Totalt deltog 52 personer vid intervjuerna varav 4 studierektorer, 14 sektionschefer/avdelningschefer/programansvariga, 6 administratörer och 28 psykiatrilärare. Kompletterande dokumentgenomgång Utöver ovanstående information har även litteraturförteckningar, examinationsuppgifter, studieguider, utvärderingar etc. inhämtats för att ge en mer utförlig bild av sjuksköterskeutbildningarnas psykiatrikurser. Även intervjuerna i Cluj Napoca, Rumänien, har kompletterats med genomgång av kursplan, litteraturförteckning, studiehäfte och utvärderingar. 18(50)

19 Resultat Läkarutbildningarnas innehåll har ändrats och anpassats till internationella och nationella förändringar av högre utbildning enligt Bolognaprocessen. Utbildningen omfattar 330 högskolepoäng och en termin med vetenskapligt uppsatsarbete ingår numera. Dessa förändringar påverkade läkarutbildningarna ännu under utredningsperioden. Flera lärosäten införde det nya läkarprogrammet genomgående så att alla terminer började samtidigt enligt den nya förordningen. Andra universitet och högskolor införde det nya läkarprogrammet endast för studenter som påbörjade läkarutbildningen termin ett under hösten Övriga studenter fortsatte och kommer att avsluta utbildningen enligt det gamla systemet. Förändringarna sker därför successivt och den nya utbildningen kommer, på alla läkarutbildningar i Sverige, att ha genomförts fullt ut år Även sjuksköterskeutbildningarna har genomgått en Bolognaanpassning enligt högskoleförordningen och omfattar nu 180 högskolepoäng. En vetenskaplig uppsats under en halv termin ingår i utbildningen. Utredningen har utgått från uppdragets syfte att kartlägga psykiatrikurserna på såväl läkarutbildningarnas som sjuksköterskeutbildningarnas grundnivå. Den nya förordningen och lärosätenas olika sätt att genomföra nya utbildnings- och kursplaner gör att kartläggning och jämförelser inte har kunnat göras på det systematiska sätt som ursprungligen var planerat. Resultatet är därför mer en beskrivning av utbildningarna och deras förändringar än en kartläggning. En mer komplett och uttömmande kartläggning av psykiatrikurser kan göras när efterdyningarna av Bolognaanpassningen, på såväl läkar- som sjuksköterskeutbildningarna, har satt sig och en kull studenter har genomfört grundutbildningen. Övergripande resultat I det följande kommer resultat från hearing, intervjuer och genomläsning av den kompletterande dokumentgenomgången att redovisas övergripande. Resultaten från intervjuerna med representanterna från de sex läkarprogrammen, redovisas separat per lärosäte i bilaga 3. För att underlätta genomläsningen av intervjuerna med de 24 sjuksköterskeutbildningarnas representanter, delas resultaten istället upp per frågeområde, se bilaga 6. Läkarutbildningarna Läkarprogrammen vid de sex lärosätena var innehållsmässigt olika varandra. Ett högt söktryck till samtliga lärosäten kan bidra till att läkarprogrammen inte behöver marknadsföras, studenterna kommer ändå. År 2008 sökte 4187 behöriga personer som förstahandsval till ett läkarprogram. Av dessa antogs 580 personer (14 procent) varav 56 procent var kvinnor. Diagram 2, nedan visar antal personer som under år 2007 avlade läkarexamen. 19(50)

20 Diagram 2 Antal avlagda examina på läkarutbildningarna år 2007 uppdelat på kön Göteborgs universitet Karolinska institutet Linköpings universitet Lunds universitet Kvinnor Män Totalt Umeå universitet Uppsala universitet Källa: Högskoleverkets NU-statistikdatabas Fler kvinnor än män avslutade sina studier med en läkarexamen från samtliga lärosäten under år Andelen kvinnor som avlade läkarexamen varierar mellan 54 procent (Linköpings universitet) och 65 procent (Göteborgs universitet). Totalt avslutade 929 personer sin läkarexamen år 2007, varav 61 procent kvinnor. Läkarutbildningarna har sedan Bolognaanpassningen år 2007 medfört en högre grad av integrering av ämnen än tidigare, oavsett lärosäten. Kursplanerna som tidigare var ämnesbaserade är i allt större utsträckning målstyrda med s.k. lärandemål. Den teoretiska och kliniska utbildningen har totalt sett krympts för att ge plats för den vetenskapliga terminen som omfattar 30 högskolepoäng. Den vetenskapliga terminen som tillkommit i den nya läkarutbildningen gör att kurstid, mer eller mindre, har tagits från i stort sett alla ämnen. Ämnet psykiatri som redan tidigare hade mindre omfattande undervisningstid än andra ämnen har på flera av läkarutbildningarna krympts ytterligare och det finns, bland ansvariga på läkarprogrammen, farhågor att läkare är sämre rustade i dag avseende grundläggande kunskaper i bland annat psykiatri. Några representanter för läkarprogram framförde att studenterna inte får tillräckliga kunskaper i psykiatri, framför allt äldrepsykiatri, funktionsnedsättningar, utvecklingsstörningar, krishantering och psykofarmakologi för att kunna motsvara vårdens behov. Karolinska Institutet och delvis Linköpings universitet hade lagt psykiatriundervisningen efter den vetenskapliga uppsats som omfattar en hel termin, se tabell 3. Övriga läkarutbildningars psykiatrikurser låg före uppsatsterminen. Under intervjuerna på de sex lärosätena uttrycktes kommentarer och synpunkter som är mer generella för läkarprogrammen. Att psykiatrin är ett styvmoderligt be- 20(50)

21 handlat ämne och att psykiatrin har skalats bort för mycket i det nya läkarprogrammet var kommentarer som fälldes. En psykiatrilärare menade att alla läkarstuderande borde gå samtliga valbara kurser i psykiatri som erbjuds för att komma upp i samma kunskapsnivå som läkare hade tidigare. Andra påpekade att en veckas praktik på vårdcentral är för kort tid. Studenterna hinner inte följa upp patienterna. Psykiatri är en linjär process som tar tid och kan inte forceras med komprimerad inlärning. Minskad psykiatri i utbildningen är alarmerande. Utbildning i psykiatri på grundutbildningen motsvarar inte vårdens behov. Ämnet barn- och ungdomspsykiatri är ofta integrerat med andra ämnesområden än psykiatri, exempelvis med ämnesområdena reproduktion och utveckling, barnets och kvinnans sjukdomar eller kvinna barn. Ett lärosäte hade ingen examination på kursen i barn- och ungdomspsykiatri utan endast obligatorisk närvaro. Barn- och ungdomspsykiatrikurserna schemaläggs under den senare delen av utbildningarna och efter uppsatsterminen på fyra av de sex läkarutbildningarna, se tabell 3 nedan. Tabell 3 Schemaläggningen av psykiatrikurser, barn- och ungdomspsykiatri och den vetenskapliga uppsatsen, uttryckt i terminer Universitet Psykiatri (vuxen) Barn- och ungdomspsyk. Uppsats (30 hp) Göteborg KI Linköping 5, Lund Umeå Uppsala 9 9/10 10 Terminsplaceringen av ämnet (vuxen)psykiatri och barn- och ungdomspsykiatri kan påverka studenternas ämnesval avseende den vetenskapliga uppsatsen. Att studenterna inte har introducerats i barn- och ungdomspsykiatri kan medföra att de inte väljer ämnet i uppsatsarbetet. Det uppgavs vara svårt att hitta bra praktikplatser där handledarna har handledarutbildning och har tid med studenterna. Det berättades att läkarstudenter hade på sin praktikplats fått sitta i ett pentry och vänta på att läkare kom och berättade om patienterna. De flesta läkarutbildningar har brist på kunniga handledare under praktikperioderna. Studentvalda (SVK) kurser i psykiatri har tagits bort på flera av läkarutbildningarna vilket ger svårigheter för studenter som vill fördjupa sig i ämnet. Representanterna för läkarutbildningarna svarade nej på frågan om deras lärosäte utbildade läkare med psykiatrisk kompetens som motsvarar vårdens behov. Flera talade om glappet mellan utbildningen och vårdens behov. Andra menade att den långa praktiktjänstgöringen (AT) ger bra läkare som motsvarar vårdens behov. Betygsskalan på läkarutbildningarna är tvåskalig men uttrycks olika på lärosätena Underkänd och Godkänd eller Godkänd och Icke godkänd. Läkare med utländsk examen Förkunskapskrav till de svenska läkarutbildningarna är grundläggande behörighet samt godkända betyg i matematik, fysik, kemi och biologi. Betygen ska vara lägst 21(50)

22 Godkänd. Förkunskapskraven i övriga EU-länder varierar. Innehållet i läkarutbildningarna varierar mellan högskolorna i Sverige och troligtvis även mellan olika länder. Antalet utlandsutbildade läkare som beviljats svensk läkarlegitimation, enligt EU:s läkardirektiv 93/16/EEG, har ökat över tid. Andelen utlandsutbildade läkare som var verksamma i Sverige i november år 2006 var 19 procent. Denna andel ökar för varje år eftersom ett större antal läkare med svensk läkarlegitimation har utbildats i annat land än Sverige under det senaste decenniet, se diagram 3 nedan. År 2008 utfärdade Socialstyrelsen läkarlegitimationer till knappt personer varav ca 800 (38 procent) hade genomgått svensk läkarutbildning. Andelen personer med läkarutbildning från länder utanför EU/EES som beviljats svensk läkarlegitimation har varit relativt konstant över tid. Från år 2003 beviljas årligen fler läkarlegitimationer till personer med utbildning eller legitimation i annat land än personer med svensk läkarexamen. Diagram 3 Antal utfärdade läkarlegitimationer fördelat på utbildning i Sverige, EU/EES, övriga länder, uppdelat på år Totalt Utbildning eller legitimation i EU/EES-land Svensk utbildning Utbildning övriga länder Källa: Socialstyrelsens NPS-register Läkare med legitimation i annat EU/EES-land kan få svensk läkarlegitimation utan att kunna svenska eller det svenska sjukvårdssystemet. Personer som är skrivna i Sverige kan få studiemedel från Centrala studiemedelsnämnden, CSN för studier i utlandet. Diagrammet nedan visar att Danmark, Polen och Ungern och Rumänien hade flest läkarstuderande med svenska studiemedel. Störst antal studenter med sådana studiemedel från CSN under år 2008 studerade i Danmark (752), Polen (746) och Ungern (346) därefter följde Rumänien med 205 personer. 22(50)

23 Diagram 4 Antal personer med studiemedel från CSN för läkarstudier i E27-land och nordiska länder under år 2008, fördelat på länder Danmark Polen Ungern Rumänien Tjeckien Storbritannien Tyskland Norge Slovakien Lettland Spanien Litauen Irland Grekland Källa: Centrala studiemedelsnämnden, CSN Läkarstudier i Rumänien Personer med medel från CSN som studerar till läkare i Rumänien har sedan 2006 stadigt ökat till drygt 200 personer under år Personer som utbildats till läkare i Rumänien och sedan beviljats svensk läkarlegitimation har ökat sedan landet blev en medlemsstat i EU. Den engelskspråkiga läkarutbildningen i Cluj Napoca i Rumänien är till viss del Bolognaanpassad. Bl.a. är betygsskalan sjugradig enligt ECTS poängsystem. Utbildningen pågår i 6 år och har ingen allmäntjänstgöring och inte heller en vetenskaplig termin med uppsatsarbete. Många nationaliteter går läkarutbildningen i Cluj Napoca, även svenskar. Psykiatriundervisningen blandar praktik och teori. Den teoretiska undervisningen i psykiatri hade kortats ned under senare år. Studenterna var, under kursperioden, fyra timmar varje dag på sjukhusets psykiatriklinik vilket gör att teori integreras i det praktiska arbetet med patienterna. Lärarna på utbildningen arbetade också på kliniken vilket ger ett nära samarbete mellan lärare och elev. Varje lärare handleder ca 10 elever samtidigt på kliniken. Barn- och ungdomspsykiatri ingick inte i ämnet psykiatri. Lärare från en annan institution undervisade därför i ämnet barn- och ungdomspsykiatri. Undervisningen i psykiatri var schemalagd till den tolfte och sista terminen. Det uppgavs vara lämpligt att lägga psykiatrikurserna sist i utbildningen eftersom studenterna då är mer mogna för att möta och lära sig mer om patienter med psykiatriska problem. Studentvalda kurser (motsvarande SVK) återkommer under hela utbildningen, några kostar pengar och andra är gratis. 23(50)

24 Representanterna för psykiatriutbildningen tyckte att det är viktigt att studenterna praktiserar i sina hemländer och lär sig sitt lands psykiatri eftersom kulturella, religiösa och andra levnadsvillkor gör att såväl diagnoser som behandling kan variera mellan länderna. Det framkom även att även annan kunskap behöver inhämtas för det land i vilket studenten avser att arbeta. Exempelvis kan kunskaper i psykiatri, klinisk terminologi, farmakologi, läkemedelsförskrivande, journalföring, sjukskrivningsprocessen, rehabilitering, författningar etc. behöva kompletteras. Sjuksköterskeutbildningarna De 24 sjuksköterskeutbildningarna som ingår i utredningen, är innehållsmässigt olika varandra. Det är ett högt söktryck till samtliga sjuksköterskeprogram. År 2008 sökte 6808 behöriga personer som förstahandsval till ett sjuksköterskeprogram. Av dessa antogs 2588 personer varav de flesta (87 procent) var kvinnor, se diagram nedan. Enligt diagram 5 hade Mälardalens högskola år 2008 flest antal studenter (199 varav 86 procent var kvinnor) som påbörjade sjuksköterskeutbildningen. Därefter kom Karolinska Institutet (181 studenter varav 88 procent kvinnor) och Linköpings universitet (170 studenter varav 91 procent kvinnor). Ersta Sköndal högskola (47 studenter varav 89 procent kvinnor), Sophiahemmet (52 studenter varav 88 procent kvinnor) och Växjö universitet (53 studenter varav 81 procent kvinnor) hade lägst antal studenter som påbörjade sjuksköterskeutbildningen år Andelen män som började studera på sjuksköterskeutbildningen varierar mellan 8 procent och 28 procent. 24(50)

25 Diagram 5 Antal personer som påbörjade sjuksköterskeprogrammet vårterminen år 2008 uppdelat på läroanstalt och kön Blekinge tekniska högskola Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan Väst Karlstads universitet Karolinska institutet Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Malmö högskola Mittuniversitetet Mälardalens högskola Röda Korsets högskola Sophiahemmet högskola Umeå universitet Uppsala universitet Växjö universitet Örebro universitet Kvinnor Män Total Källa: Högskoleverkets NU-statistikdatabas Sjukvården är i förändring, med bl.a. färre slutenvårdsplatser och en större andel öppenvård. Detta gör att sjuksköterskeutbildningarna anpassas därefter. Arbete i vården kräver en ständig inlärning av nya rön, metoder och tekniker. Det uttrycktes som att patienter som söker vård har rätt till god vård, vården behöver därför en ständigt uppdaterad och kompetent personal. Undervisningen på sjuksköterskeprogrammen sker genom aktivt lärande. Föreläsningar, seminarier, grupparbeten och enskilda arbeten präglas ofta av problemlösning, ofta med fallbeskrivningar (case-metodik). Examinationerna var huvudsakligen skriftliga med några få undantag. 25(50)

26 Psykiatrikurserna delas upp i två olika block medicinsk vetenskap och omvårdnad. Lärarna i psykiatrimomentet omvårdnad var sjuksköterskor med specialistkompetens inom psykiatri. I psykiatriblocket medicinsk vetenskap var lärarna, på de flesta sjuksköterskeprogram, psykiatriker. På andra sjuksköterskeutbildningar var det genomgående sjuksköterskor med specialistkompetens inom psykiatri som undervisade i såväl psykiatrisk omvårdnad som psykiatri som medicinsk vetenskap. Undervisning i barn- och ungdomspsykiatri ges på 12 av de 24 sjuksköterskeutbildningar som ingick i utredningen. Barnpsykiatrisk praktik finns i liten utsträckning på några få lärosäten. Praktik varvas med teori och upplevs av ansvariga på utbildningarna som viktiga moment i inlärningsprocessen. Det upplevdes, med några få undantag, som svårt att hitta psykiatriska verksamhetsförlagda placeringar inom öppenvård, slutenvård, äldrevård, rättspsykiatri, ätstörningskliniker etc. I den verksamhetsförlagda utbildningen var bristen på utbildade handledare stor. Huvudhandledarna sades dock alltid ha handledarkompetens. Den vetenskapliga uppsatsen som på sjuksköterskeutbildningarna omfattar 15 högskolepoäng ligger på en av de två sista terminerna. Studenterna har, med få undantag då studerat psykiatri vilket möjliggör att fler väljer detta som uppsatsämne. Tabell 4 Schemaläggningen av teoretiska psykiatrikurser och den vetenskapliga uppsatsen, uttryckt i terminer Högskola/universitet Psykiatri (teori) Uppsats (15 hp) Blekinge tekniska.högskola 4 6 Ersta Sköndal högskola 3 6 Göteborgs universitet Högskolan Dalarna 3 6 Högskolan i Borås 4 6 Högskolan i Gävle 3 5 och 6* Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping - 5 eller 6* Högskolan i Kalmar Högskolan Kristianstad 4 5 Högskolan Väst Karlstads universitet 4 5 Linköpings universitet och 6* Luleå tekniska universitet 4 6 Lunds universitet 3 6 Malmö högskola 4 5 Mittuniversitetet 4 6 Mälardalens högskola Röda Korsets högskola 3 5 Sophiahemmets högskola Umeå universitet 5 6 Uppsala universitet 4 6 Växjö universitet 3 5 Örebro universitet 5 6 * Källa: Högskoleverkets Halva klasserna skriver uppsats på termin 5 andra halvan på termin 6 26(50)

27 De flesta utbildningar har förlagt uppsatsarbetet på den sista terminen då studenterna har läst psykiatriämnet. Endast tre lärosäten erbjöd en fördjupningskurs i psykiatri. Sjuksköterskeutbildningarna använder flera olika betygsskalor; Femton sjuksköterskeprogram använder en tregradig betygsskala (Underkänd, Godkänd och Väl godkänd) Sju lärosäten använder en tvågradig betygsskala Underkänd och Godkänd Två lärosäten använder en sjugradig skala A, B, C, D, E och två underkända betyg, FX och F Två lärosäten har både tregradig och sjugradig betygsskala Ett lärosäte använder två och sjugradig betygsskala Ett lärosäte använder såväl tvågradig som tregradig betygsskala De flesta, med några få undantag, ger sjugradiga betyg om eleven har begärt det innan studierna påbörjas. Det var få representanter för sjuksköterskeutbildningarna som ansåg att utbildningen motsvarade vårdens behov. Däremot ansåg lärare och ansvariga för de olika sjuksköterskeprogrammen att utbildningarna motsvarar patientens behov. Att utbilda sjuksköterskorna till att ge patienten god omvårdnad och att vara dess stöd ansågs vara målet snarare än att utbilda sjuksköterskorna till vården eller den s.k. vårdapparaten. 27(50)

28 Diskussion och slutsatser Socialstyrelsen anser att läkar- och sjuksköterskeutbildningarna har ett alltför stort utrymme att själva precisera egna krav för utbildningarnas innehåll, pedagogik och examinationer. Detta är möjligt inom ramen för examensbeskrivningarna i högskoleförordningen (1993:100). Utbildningarna som leder till läkar- och sjuksköterskeexamen är därför innehållsmässigt olika varandra. År 2007 Bolognaanpassades högskoleutbildningarna. En ny utbildnings- och examensstruktur påbörjades och infördes på högskolorna samma år. Detta medförde att såväl läkarutbildningarna som sjuksköterskeutbildningarna påbörjade förändringar som ännu inte är helt avslutade. Detta faktum har medfört svårigheter att kartlägga och jämföra utbildningarnas psykiatrikurser. En övergripande bred beskrivning av utbildningarna har därför ersatt kartläggningen. Utredningen visar en splittrad bild av psykiatrikurserna på läkar- och sjuksköterskeutbildningarna. Psykiatrikursernas innehåll, litteraturlistor och examinationsformer etc. varierar, ofta beroende på det intresse och den lärarkompetens som för tillfället finns på lärosätet. Kurserna i psykiatri har generellt sett inte ökat i omfattning trots psykiatrisatsningarna i vården. Det kan konstateras att regeringens satsning på psykiatriområdet inte återspeglas på högskolorna då några lärosäten till och med har minskat antalet undervisningstimmar i psykiatri. Socialstyrelsen har erfarit att även Riksrevisionen, gör likartade bedömningar i rapporten Psykiatrin och effektiviteten i det statliga stödet, RiR 2009:10. Undervisningen i psykiatri är ofta uppdelad i barn- och ungdomspsykiatri och vuxenpsykiatri och integrerad med olika ämnesområden. Det är anmärkningsvärt att barn- och ungdomspsykiatri inte ingår i alla sjuksköterskeutbildningar. Barn- och ungdomspsykiatri borde vara ett självständigt ämne med garanterad undervisningstid och tydlig målbeskrivning oavsett vilket ämnesområde ämnet integreras med. Många, men inte alla lärosäten, har problem med att hitta adekvata praktikplatser till den verksamhetsförlagda utbildningen. Antalet praktikplatser inom psykiatri beror bl.a. på antalet psykiatriska kliniker och tillgång till öppenvård och slutenvård i utbildningsortens geografiska närhet. Det är brist på kunniga handledare under praktikperioderna vilket vållar problem för studenterna. Några lärosäten har mött dessa problem genom att visa studenterna film med fallbeskrivningar eller att patienter själva berättar. Utbildningarnas mål och vårdens behov var enligt representanterna för lärosätena inte alltid överensstämmande. De upplevde ett glapp mellan utbildning och vårdens behov avseende psykiatrikunskaper. Förändringar i diagnospanoraman och organisation förefaller få liten betydelse för utbildningarnas innehåll. Socialstyrelsen anser det anmärkningsvärt att högskolorna inte har utbildningar som motsvarar vårdens behov och kan konstatera att psykiatriämnets omfattning på grundkurserna för läkare är begränsat. Psykiatriska sjukdomstillstånd är vanligt förekommande i befolkningen, inte minst hos ungdomar. Eftersom en stor del av dessa patienter uppsöker primärvården för dessa besvär är det viktigt att läkare och sjuksköterskor kan identifiera, och göra en första bedömning och hantera personer i kris. Detta kräver både kunskaper och fär- 28(50)