l a Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun
|
|
- Gun Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ! Ma lla e j f d ö r ä l a g t Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun
2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 Lagar och föreskrifter... 3 Ansvar... 3 Samverkan... 6 Matens kulinariska värde... 7 Matsedelsplanering... 7 Energi- och näringsrekommendationer... 7 Livsmedelshygien... 8 Måltidsordning... 8 Måltidsinnehåll... 8 Kostalternativ Nutritionsbedömning Dokumentation Måltidsmiljö och olika serveringssätt Pedagogiska måltider Sociala måltider Prislista Etik Kompetens Kvalitetssäkring/uppföljning Utveckling Referenser 13 Antagen av vård- och omsorgsnämnden Ersätter riktlinjer från
3 1 Till kost- och nutritionspolicyn hör pärmar (och på Vinna) Mat- och livskvalité - nutritionsbedömnings (sjuksköterskor) Mat- och livskvalité - kostpärm (omvårdnadspersonal) Mat för äldre - kostpärm (kökspersonal) Matsedel - höst/vinter/vår (kökspersonal) Matsedel sommar (kökspersonal)
4 Inledning Ett övergripande mål inom vård och omsorg är att medverka till en så god livskvalité som möjligt. I det målet fyller mat och måltider en mycket viktig roll. Maten är ett av livets stora glädjeämnen. God och vällagad mat som serveras i en trivsam miljö ger stimulans och positiva upplevelser. Detta är särskilt viktigt för gamla och sjuka. Matgästen ska sättas i centrum, känna sig trygg och ha möjlighet att påverka måltidsservicen. Detta ska ske genom att bemötande präglas av respekt för den enskilda individens behov och önskemål, att måltidsmiljön görs trivsam och att måltiden upplevs rofylld. Matsedel ska anpassas till äldre och matfrågor tas upp i forum där de boende finns representerade. Mat är bästa medicinen och därför är en fullvärdig kost en grundläggande förutsättning för god hälsa och ett gott näringstillstånd. Det är nödvändigt för att förebygga sjukdom och för att medicin ska ha bästa möjliga effekt. Den boendes näringsbehov ska beaktas på samma sätt som medicinsk behandling och därmed ska samma krav ställas på utredning, diagnos, behandling, uppföljning och dokumentation. Felnäring ska identifieras och åtgärdas. Arbetet kring mat och näring är en integrerad del av vård och omsorg och ska präglas av ett kvalitetstänkande på alla nivåer. Det är därför viktigt att personal har kompetens om matens och måltidernas stora betydelse för äldre samt att alla arbetar med en professionell inställning. Måltiderna ska vara tillagade av råvaror med hög kvalité till lägsta möjliga kostnad. Heloch halvfabrikat bör undvikas. Syfte Måltidsservicens syfte är att stärka de äldres hälsa samt bevara eller öka deras fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det övergripande målet med mat och måltider för äldre är bästa möjliga livskvalitet i ett överblickbart perspektiv. Kostpolicyn är framtagen för att uppdatera, komplettera och tydliggöra för alla som medverkar i någon del av matkedjan vad som krävs för att åstadkomma en bra måltidsservice och ett gott nutritionstillstånd för äldre. Det är viktigt att det finns bra rutiner för ansvars- och arbetsfördelning samt för dokumentation. Riktlinjerna ska: 2 underlätta för verksamheten att bibehålla en hög kvalité för mat- och måltider för äldre skapa ett gemensamt synsätt för betydelsen av mat och måltider för äldre klargöra ansvarsfördelningen mellan olika yrkeskategorier utgöra ett styrmedel i målarbete, uppföljning och utvärdering av verksamheten
5 3 Lagar och föreskrifter Det regelverk som gäller för tillagning och distribution av mat inom äldreomsorgen är: Livsmedelslagen (SFS 2006:804) Livsmedelsförordningen (SFS 2006:813) och Livsmedelsverkets föreskrifter Förordning EG 852/2004 Fastställt egenkontrollprogram för Äldreomsorgen, Vetlanda kommun Socialtjänstlagen (SFS 12980:620) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (SFS.1982:737) Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) Svenska näringsrekommendationer (2005) Livsmedelslagstiftningens bestämmelser skall efterföljas vid all tillagningen av mat. Livsmedelsinspektörer från Miljö- och byggförvaltningen utövar kontroll över verksamheterna. Nya verksamheter ska anmälas för registrering till Miljö- och byggförvaltningen, även väsentliga ändringar ska anmälas. Organisation När det gäller organisation för tillagning och servering av kost för äldre inom kommunen finns huvudsakligen två varianter: Tillagningskök som serverar måltider direkt i närliggande restaurang/matsalar och levererar mat till enhetens avdelningskök samt måltider till personer i eget boende Avdelningskök där tillagning av frukost och mellanmål görs av vårdpersonal (8-12 boende) Ansvar Oavsett profession inom Vård och omsorgsförvaltningen har alla ett gemensamt ansvar angående mat och måltider för äldre. Vårdtagaren har ett eget ansvar att själv tillgodose sina behov av näring. I de fall vårdtagaren inte själv klarar av hela eller delar av näringstillförseln har verksamheten ett ansvar att behoven tillgodoses. Omvårdnadspersonal är ansvarig för att följa de framtagna rutinerna och riktlinjerna avseende mat och måltider att den enskildes matmiljö är trivsam och att bemötandet är respektfullt att servering sker på ett trevligt och aptitligt sätt att den enskildes närings- och vätskeintag är adekvat och att kontinuerlig uppföljning och dokumentation av måltider görs (måltidstider/nattfasta) att beställning av kost och tillbehör sker efter Rätt kost till rätt gäst att rapportering angående avvikelser görs mellan dag- och nattpersonal
6 4 att ev problem i matsituationen rapporteras till ansvarig sjuksköterska att vara delaktig i enhetens planering och följa uppsatta mål, instruktioner och riktlinjer/policy att göra mätningar enligt riktlinjer för egenkontroll Kontaktperson är ansvarig för att vid ankomstsamtalet dokumentera kring den boendes individuella behov av kost, måltidsordning och vanor samt vidarebefordra detta till köket att göra nutritionsbedömning (MNA enligt mall) för att identifiera näringstillstånd inom två veckor efter inflyttning. Vid undernäring eller risk för undernäring ska kontakt tas med ansvarig sjuksköterska för att diskutera, åtgärda och följa upp näringstillståndet Kostombudet är ansvarig för att delta i de kostutbildningar som anordnas för att sprida kunskap och information till övrig personal att hålla Kostpärm Mat- och Livskvalité aktuell att livsmedelskontroller mm i avdelningskök genomförs enligt riktlinjerna samt att hålla pärmen Egenkontroll i avdelningskök aktuell att måltidstider och nattfasta kontinuerligt följs upp att medverka i Måltidsråd och där vara en länk mellan vårdtagare och kökspersonal att minst två gånger per år tillsammans med områdeschefen utvärdera uppsatta mål samt att vara en drivande kraft för avdelningens arbete med mat- och måltidsfrågor att introducera nyanställda (tillsammans med OC) angående arbetet med mat, måltider och nutrition att samarbeta med köksombuden i kostfrågor för att kostbeställningar, måltidstillbehör, önskemål mm överensstämmer med den boendes behov i så stor utsträckning som möjligt. Funktionschef/kost är ansvarig för att den levererade kosten uppfyller alla nationella kvalitetskrav att sammankalla till nutritionsråd minst två gånger per år att göra mätningar och uppföljningar av mål i styrkortet för övergripande utveckling av kostområdet att fortsatt utveckling sker inom kostområdet Områdeschef/kost är ansvarig för att köken tillagar måltider av bra kvalitet (smak, näring, utseende, hygien) och att dessa anpassas efter äldres behov att hantering av livsmedel och tillagning av måltider följer gällande livsmedelslag att kökspersonal har de kunskaper som krävs för arbetet
7 5 att sammankalla till måltidsråd minst två gånger per år/boende att förmedla uppdatering av Kostpärmar/inf. på Vinna till kökspersonal (Mat för äldre), ssk och vårdpersonal (Mat och livskvalité) att fortsatt utveckling sker inom kostområdet Kökspersonalen är ansvarig för att utefter basmatsedlar komponera vackra måltider/tillbehör och anpassa dessa efter säsong att tillaga mat från grunden i så stor utsträckning som möjligt att tillaga måltider efter metoder som bevarar smak, utseende och näring att tillaga koster efter beställning Rätt kost till rätt gäst att svinn vid tillagning och portionering minimeras att livsmedelhantering, egenkontrollprogram och transporter av mat följer Livsmedelslagen och lokala riktlinjer Köksombudet är ansvarig för att samarbeta med vårdnadspersonal på respektive avdelning i kostfrågor för att kostbeställningar, måltidstillbehör, önskemål mm överensstämmer med den boendes behov i så stor utsträckning som möjligt. att besöka vårdavdelningarna kontinuerligt Läkaren är ansvarig för att ordinera provtagning för mätning/kontroll av nutritionsstatus. Sjuksköterska är ansvarig för det specifika omvårdnadsansvaret när det gäller den boendes nutritionstillstånd och därmed ansvarig för vårdplanering, uppföljning och dokumentation inom nutritionsområdet enl. HSL. att alla nyinflyttade genomgår en nutritionsbedömning inom två veckor från ankomst, att den följs upp och att statistikuppgifter lämnas till MAS. (kontaktperson gör mätningen) att vid behov följa upp den boendes individuellt matintag och nattfasta att den boendes näringstillstånd beaktas på samma sätt som övrig medicinsk behandling att ordinera kost, specialprodukter och kosttillägg. att riktlinjer för nutrition följs av personal i den egna verksamheten (tillsammans med områdeschefen) att vidarebefordra dokumentation till nästa vårdgivare att kontakt tas med läkare eller kostekonom/dietist om den boendes tillstånd kräver det att uppsatta mål i styrkort gällande nutrition följs
8 6 MAS är ansvarig för att medicinsk kvalité och säkerhet följs enl. HSL Funktionschef/hälso- och sjukvård är ansvarig för att uppsatta mål i styrkortet gällande nutrition följs upp och utvärderas Funktionschef/äldreomsorg är ansvarig för att områdescheferna får möjlighet att följa gällande riktlinjer/policy att tillsammans med funktionschef/kost genomföra gemensamma mål inom kostområdet Områdeschefen/äldreomsorg är ansvarig för att gällande riktlinjer/policy för mat och måltider efterlevs och är väl känd av personalen på enheten. att arbetet bedrivs för att nå uppsatta mål och att uppföljning sker minst två gånger per år att möjliggöra kostombudens arbete/information angående mat och måltider att främja kompetensutveckling inom området att introduktion ges till nyanställda (tillsammans med kostombudet) angående arbetet med mat, måltider och nutrition. att tillsammans med områdeschef/kost genomföra gemensamma mål inom kostområdet Vård och omsorgschefen är ansvarig för att verksamheten bedrivs i överrensstämmelse med de mål och riktlinjer som fastställs av vård- och omsorgsnämnden att kvalitetssystem finns i verksamheten för att fortlöpande följa upp, utveckla och dokumentera kvalitén i verksamheten Vård- och omsorgsnämnden är ansvarig för att ta beslut om övergripande mål och kostpolicy för verksamhetens kvalité Samverkan Samverkan mellan olika yrkeskategorier är viktigt för att skapa de bästa förutsättningar för den boendes måltider samt energi- och näringsbehov. Måltidsråd där olika yrkeskategorier träffas (köks- och vårdpersonal, chefer, ssk) är forum för samarbete och utveckling. Områdeschef kost är sammankallade till måltidsråd minst två gånger per år. Kostombuden och köksombuden har en viktig funktion som förmedlare mellan den boende och kökspersonal. Medinflytande De boende ska kunna påverka måltidssituationen på sitt boende. Representant från Kostenheten ska därför medverka vid boenderåd. Mat- och måltidsfrågor ska alltid finnas med som en punkt på dagordningen.
9 Matens kulinariska värde Maten är en glädjekälla för de flesta och vid planering av mat till äldre är det viktigt att vara lyhörd för önskemål när det gäller både smak och val av mat. Äldre personer har ofta en avtagande känsla för smak, speciellt personer med sväljsvårigheter. Därför är det viktigt att krydda maten omsorgsfullt, att alltid ha olika kryddor tillgängliga på bordet ( kryddkorgar ) och servera olika starka och färgrika tillbehör. Matgästen skall kunna identifiera maten och känna igen den. När maten måste delas ska det göras vid matgästen. En vackert upplagd tallrik med garnityr (även om den inte äts upp) påverkar aptiten positivt och är betydelsefull för att uppleva matglädje. Aptit är ett vidare begrepp än hunger. Aptiten stimuleras av våra sinnen och positiva doft-, hörsel och synintryck är viktiga för att väcka matlust. Att sprida dofter av mat och bak är till glädje för de gamla och kan öka deras aptit och väcka minnen. Det kan också vara en aktivitet för de boende. Personalens positiva synpunkter och kroppsspråk förstärker också matglädjen. För att tillgodogöra sig maten på rätt sätt och för att öka aptiten är regelbunden munhygien och tandvård av stor betydelse. Tillagning av mat och måltider ska ske nära verksamheten för att bibehålla kvaliteten på maten, både kulinariskt och näringsmässigt. Transporttider med varm och kall mat skall vara så kort som möjligt. Riktlinjer för temperatur och tider finns under Grundförutsättningar i avsnittet Livsmedelshygien. Matsedelsplanering För att stimulera aptiten skall måltiderna vara variationsrika och anpassade för äldre. Matsedeln utgörs av traditionell husmanskost med några inslag av modern matkultur. Basmatsedel omfattar 10 veckor, höst, vinter och vår samt en sommarmatsedel vilket gör det möjligt att skapa variation och anpassa måltiderna efter säsong. Måltiderna skall komplettera varandra när det gäller näring, smak, färg, konsistens och utseende. För årets storhelger och högtidsdagar finns riktlinjer och förslag för ändring av matsedel. Riktlinjer för måltidsabonnemang från Matsedeln ska finnas tillgänglig för de boende på ett tillfredställande sätt. Energi- och näringsrekommendation De boende skall erbjudas måltider som i energiinnehåll och näringstäthet motsvarar gällande Svenska näringsrekommendationer (SNR). Behovet av energi uppgår till ca kcal per kg kroppsvikt och dygn. För kroppsvikterna kg motsvarar detta kcal/dygn. Beräkning av energi ska ske efter individuell nutritionsbedömning. Behovet av energi kan minska med stigande ålder (friska äldre), men vid sjukdom är oftast både energi- och näringsbehovet större än normalt och aptiten är ofta dålig. Detta medför att kosten behöver vara näringstätare för äldre personer, d v s mycket näring per kalori och att lättprodukter inte ingår. Vätska har ökad betydelse med stigande ålder då äldre är speciellt känsliga för uttorkning och då törstcentrum i hjärnan fungerar sämre. Cirka 1,5-2 liter vätska per dag, inklusive all dryck och vätska via mat är en allmän rekommendation vilket motsvarar ca 30 ml/kg kroppsvikt och dag. Det kan finnas speciella skäl att ha högre eller lägre vätskeintag. 7
10 Livsmedelhygien Livsmedelslagen och livsmedelförordningen gäller för all livsmedelsverksamhet och beskriver regler för hantering, personalhygien, livsmedellokaler och riktlinjer för livsmedeltillsyn mm. 8 Lokalt gäller Grundförutsättningar för bra egenkontroll som innehåller förebyggande rutiner för att producera säker mat. Måltidsordning I boendeformer med totalt måltidsansvar skall minst sex måltider, frukost, middag, kvällsmat samt tre eller fler mellanmål, serveras (= måltidsabonnemang). Måltidsordningen är speciellt viktig för äldre sjuka människor varför arbetstider och vårdrutiner bör anpassas efter måltidsordningen Rekommenderade måltidsintervall samt beskrivning och energifördelning i %: Ca Förfrukost Frukost % >10.30 Mellanmål 5-10 % Middag % (Restauranger: ) >14.30 Mellanmål 10 % Kvällsmat % > Mellanmål % Nattmål Individuella behov skall beaktas. En utesluten eller för liten måltid ska kompenseras vid senare tillfälle. Nattfasta Nattfastans längd definieras som tiden mellan den sista måltiden på kvällen/natten och första måltiden på dagen. Målsättningen är att följa nationella riktlinjer vilket medför att ingen boende ska ha nattfasta längre än 11 timmar (undantag palliativ vård). Att erbjuda den boende något att äta/dricka på natten eller vid uppvaknandet minskar nattfastan och ökar välbefinnandet. Måltidsinnehåll Frukost Vid frukost skall matgästen ha följande att välja på och komponera av: Mjölk (1,5 %) eller mjölkprodukt. Spannmålsprodukt (gröt, välling eller flingor/musli). Mjukt och/eller hårt bröd med smör/margarin (80 %) och pålägg Kokt ägg och inlagd sill Juice eller frukt
11 9 Kaffe eller te Middag Kött, fisk eller likvärdig komponent. Potatis, ris eller pasta Grönsaker, kokta och/eller råa. Bröd och smör/margarin (80 %) Mjölk (1,5 %) eller måltidsdryck Efterrätt Kaffe/te Efterrätt är ofta en uppskattad del av måltiden och är energimässigt viktig. Den ger också värdefulla C-vitaminer samt vätska. Kvällsmål Kött, fisk eller likvärdig komponent Grönsak Bröd och smör/margarin (80%) Mjölk (1,5 %) eller måltidsdryck Mellanmål (för-, eftermiddag-, kväll- natt) Variera mellan olika alternativ och individuella önskemål: Dryck, t ex kaffe, te, choklad, mjölk (1,5 %), välling mm. Smörgås, ostkex, bulle/kaka/skorpa mm Fruktbitar Glass, fruktyoghurt, smootie mm Mellanmålen ska ge ca 30 % av dagens energi och de är speciellt viktiga för de som äter lite. Proteininnehållet bör vara ca 10 g/mellanmål. Dryck Rekommenderat utbud av drycker för de olika måltiderna: Frukost: Middag: Kvällsmål: Mellanmål: Kaffe, te, mjölk (1,5 %), juice Mjölk (1,5 %), måltidsdryck, t ex lingon/äppeldricka och vatten/smaksatt vatten Lika middag Kaffe, te, mjölk (1,5 %), saft Mjölk är den bästa måltidsdrycken ur näringssynpunkt för äldre. Flaskdryck ingår endast vid högtidsdagar/storhelger.
12 Näringsdryck/specialprodukter Med näringsdryck avses en produkt som skall förbättra energi och näringsintaget hos personer som inte äter tillräckligt av den mat som serveras. Näringsdrycken ska finnas tillgängligt för de personer som pga sjukdom och/eller funktionsnedsättning och vid palliativ vård har svårt att tillgodogöra sig den vanliga maten. Näringsdryck skall ges efter individuell medicinsk-/omvårdnadsbedömning och ordineras av sjuksköterska. Specialprodukter som kan underlätta vid olika tillstånd ordineras av sjuksköterska. Riktlinjer för näringsdryck och specialprodukter finns i Kostpärm Nutritionsbedömning Matdistribution Äldre i ordinärt boende kan få leverans av middag enligt beskrivning under måltidsinnehåll och olika kost och konsistens kan beställas. I måltiderna ingår inte bröd och smör, dryck samt kaffe eller te. Undantag vid soppmiddagar då smörgås ingår. Middagsportionen ger ca 30 % av dagsbehovet av energi och näring (inkl komplettering av bröd, smör och dryck). Möjlighet skall finnas att beställa 1/2 portion mat och som då kompletteras med en förpackning näringsdryck. Avgiften är densamma som för normal matdistribution. Kostalternativ I Kostpärm (ssk/avd/kök) samt i boken Mat på sjukhus finns de koster beskrivna som tillhandahålls och som ingår i måltidsabonnemang. För personer med tugg- och sväljningsproblem finns anpassad konsistens för varje enskild individs behov i hackad, timbal, gelé, tjockflytande och flytande form. Riktlinjer finns i Kostpärm (ssk/avd/kök). Matgäster som av medicinska, etiska, kulturella och religiösa skäl har behov av särskild kost skall sådan erbjudas. Vissa undantag finns, t ex krav på köttkomponent där djuret slaktas på speciellt sätt (ej tillåtet i svensk lagstiftning). Individuell kost kan anpassas för enskilda behov. Sondmat ges endast efter individuell medicinsk bedömning och ordination. Önskekost kan tillhandahållas vid palliativ vård eller vid svår aptitlöshet efter individuell bedömning. I avgift för måltidsbonnemang ingår alla måltider och eventuellt behov av näringsdryck, specialprodukt, önskekost mm. Nutritionsbedömning Det är av stor betydelse att felnäring/undernäring upptäcks eftersom det är lättare att förebygga än att åtgärda ett felaktigt näringstillstånd. En god näringsstatus ger ökad ork och livskvalité samt förbättrar immunförsvaret och sårläkning mm. Rutiner för identifiering, orsaksbedömning, åtgärder och dokumentation finns i pärm Mat och Livskvalité, Nutritionsbedömning och gäller för alla som flyttar in till särskilt boende. Dokumentation Information om kost och nutrition ska dokumenteras. 10
13 11 Sjuksköterska dokumenterar kontinuerligt den boendes nutritionstillstånd mm i omvårdnadsjournal (Procapita) Kontaktpersonen dokumenterar den boendes individuella behov och önskemål i genomförandeplanen All personal dokumenterar avvikelser i social dokumentation Måltidsmiljö och olika serveringssätt Hur måltiden serveras och hur miljön är har betydelse när det gäller att stimulera matlusten och skapa trivsam gemenskap. En vacker dukning med blommor, ljus och servetter ökar aptiten och en miljö med lugnande färger utan störande ljud är viktigt för att skapa stämning och lugn och ro. Till helger och högtidsdagar finns finporslin för att uppmärksamma skillnad mellan vardag och helg. Så långt det är möjligt ska matgästen få se maten och själv bestämma över portionsstorlek, tillbehör, dryck mm. Att servera mat från karotter/fat på borden stimulerar lukt och synintryck och ökar matlusten. Det är ett serveringssätt som ger störst aktivitet och är mest hemlikt. Om servering sker från buffé är det viktigt att göra på ett sätt som skapar lugn och ro. Att hjälpa någon att äta kräver en stark känsla för personens integritet. När man behöver äthjälp tar måltiden längre tid vilket är viktigt att ta hänsyn till. Att maten serveras på ett aptitligt sätt är mycket betydelsefullt. Det är viktigt att maten presenteras på ett sådant sätt: att matgästen upplever måltiden positiv att matgästen lockas av att äta av allt som bjuds att matgästen har inflytande över sin måltid att den varma maten är varm (minst +60 o C), att den kalla maten är kall (högst + 8 C) Pedagogiska måltider Riktlinjer för pedagogiska måltider inom äldreboende och dagverksamhet gäller från Sociala måltider För boende på äldreboende är måltiderna mycket viktiga av flera olika anledningar och för många är måltiderna dagens höjdpunkt. Måltiden har också en stor social och kulturell betydelse. Umgänget vid matbordet, att känna sig trygg och bekväm och att bemötas med respekt är viktigt. För att få en naturlig måltidssituation är det bra om personal sitter med och äter med de boende. Det blir lugnare och samtalen kan bidra med att måltiden blir en trevlig samvaro. Uppmärksamhet för enskilda önskemål, matproblem mm blir också bättre. Riktlinjer för måltidskostnader är detsamma som för pedagogiska måltider. Prislista Kostenheten ansvarar för uppdatering av prislistan för måltider och måltidstillbehör till boende och personal enl. beslut PoU samt VON
14 Etik Den boende har själv rätt att bestämma över frågor som rör hans/hennes liv. Det innebär att en person har rätt att vägra att ta emot det som erbjuds. Många sjuka äldre behöver uppmuntran, hjälp och stöd vid måltider för att deras behov av energi och näring ska bli så bra som möjligt. Det kan ibland vara en svår balansgång. Personal får inte överträda gränsen för tvång utan vara lyhörd och visa respekt för den enskilde individen. Kompetens All personal inom vård och omsorg ska ha kompetens i matens och måltidernas betydelse för äldre. För nyanställd personal ska fortbildning anordnas. Kostombuden har en särskild roll och ska delta i träffar och utbildningar som erbjuds för att kunna förmedla till övrig personal. Kvalitetssäkring/uppföljning Kvalitetssäkring skall ske på alla nivåer genom kontinuerlig uppföljning gentemot de mål som finns i styrkort, i kostpolicy samt i kökens och avdelningarnas mål för mat och måltider samt 12 enkäter eller intervjuer med frågor angående den serverade maten, miljö, bemötande mm dokumentation och uppföljning om enskilda servicetagares behov måltidsråd boenderåd kompetensutbildning. mätning av måltidsordning och nattfasta. redovisning av egenkontrollmätningar över produktion och servering. statistikuppgifter över levererade måltider mm. näringsvärdesberäkning kostnadsberäkning. Utveckling Nutritionsråd ska arbeta med utvecklingsfrågor och träffas två gånger per år. Syftet är att stimulera utveckling inom området: mat och måltider, kost och nutrition. Nutritionsrådet ska representeras av funktionchef/kost (sammankallande), OC/kost, köksombud, MAS, sjuksköterska, funktionschef /ÄO, OC/äldreomsorg och kostombud.
15 Referenser Andersen, M. Mat och kostbehandling för äldre. Problem & möjligheter. Livsmedelsverket, Andersen, m.fl. Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, Livsmedelsverket, 2003
RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT
1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning
Läs merKOST- OCH MÅLTIDSPOLICY
KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för
Läs merLUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt
Läs merKostpolicy. Dagverksamhet
Kostpolicy Dagverksamhet Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög
Läs merRiktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen
Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att
Läs merMiddag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck
Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas
Läs merRiktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen
Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen
Läs merKostpolicy för Gnosjö kommun
Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,
Läs merKostpolicy för Äldreomsorgen
- KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress
Läs merKostpolicy. Särskilt boende
Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med
Läs merRiktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun
Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för
Läs merMat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad
Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Februari 2019 stockholm.se 3 (7) Innehållsförteckning... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Maten... 5 Måltidsmiljön... 5 Måltidsordning... 5 Hållbara och
Läs merKostpolicy. Hemtjänst
Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet
Läs merRegler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen
Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till
Läs merKOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG
KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende
2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning
Läs merKostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre
Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10
Läs merSyfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring
Kvalitetsmåltider Alla matgäster ska uppleva en trygghet i att maten som serveras i Marks kommun är god, näringsrik, väl sammansatt och säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Syfte Syftet med
Läs merKostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008
Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:
Läs merRiktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka
Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3
Läs merStrategi för måltider vid ordinära boenden
Strategi för måltider vid ordinära boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult-
Läs merKostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun
Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen
Läs merNutritionspolicy för Kiruna Kommun
Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4
Läs merRiktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2013-11-28 Ansvarig: Utvecklingsledare kost Revideras: Minst vart 3:e år Följas upp: Utvecklingsledare kost Riktlinjer
Läs merKOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG
KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och
Läs merKOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR
KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att
Läs mer(Livsmedelsverket, 2015)
Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta mål
Läs merKVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE
2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun
Läs merRIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN
1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar
Läs merPolicy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun
Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service
Läs merHandlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg
Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan
Läs merKostpolicy med riktlinjer
Dokumentansvarig Johan Miedl Kostchef POLICY Beslutande Kommunstyrelsen 39 1(8) Beteckning Handbok Giltighetstid 2017-04-01 Aktualitetsprövning/revidering senast 2020 Dokumentkategori Dokumentkoppling
Läs merMåltidsverksamhet inom Hjo kommun
Måltidsverksamhet inom Hjo kommun Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2015-10-14, 164 Senast reviderad Kommunstyrelsen 2016-08-24, 107 (2015-278) Detta dokument gäller för Kommunövergripande
Läs merKostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61
Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.
Läs merMål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun
Socialförvaltningen Stortorget 1 332 80 Gislaved www.gislaved.se 2009 Gislaveds kommun, foto: smålandsbilder.se, layout: Kalle Brandstedt Mål och riktlinjer För kvalité och service avseende kost inom äldre-
Läs merRiktlinjer för kosthållning
Riktlinjer för kosthållning Beslutsdatum 2018-06-13 Diarienummer 2018KS/0719 Reviderat - Lagstadgat styrdokument - Ersätter styrdokument Kostpolicy Uppföljning Årligen i miljöbokslutet. I halv- och helårsbokslut.
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merKunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och brett ämne! Måltiderna är centrala
Läs merStrategi för måltider vid särskilda boenden
Strategi för måltider vid särskilda boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult-
Läs merKostpolicy. inom äldreomsorgen
Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.
Läs merVision. Syfte. Eksjö kommun - Småland som bäst. Matglädje för alla!
Fastställd av kommunfullmäktige 2013-04-25 91 Tillägg fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19 132 Revidering fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-21 161 Måltidspolicy Vision Eksjö kommun - Småland
Läs merSocial-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret
Social-och omsorgskontoret Kostpolicy äldreomsorgen Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Kostpolicy Kommunen har sin kostverksamhet inom skilda områden
Läs merKOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM
KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,
Läs merLättuggad kost Konsistensanpassad kost
Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade
Läs merNutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun
Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...
Läs merKostpolicy FÖRFATTNING En sund och god kost präglad av närhet, kvalitet och skånsk matkultur
FÖRFATTNING 7.10 Antagen av kommunfullmäktige 7, 2017 Reviderad av kommunfullmäktige 99, 2019 Kostpolicy En sund och god kost präglad av närhet, kvalitet och skånsk matkultur 2019-02-15 KOSTPOLICY Om detta
Läs merSurahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY
Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY En kvalitetssäkring av hela matkedjan September 2008 Innehåll: 2 Inledning... 3 Yrkesfunktioner och ansvar... 4 Krav på
Läs merHandlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende
2016-10-13 1 (4) Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende Information och marknadsföring Biståndshandläggarna lämnar ut om nationella värdegrunden och vad lokala värdighetsgarantierna
Läs merRiktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling
Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-
Läs merwww.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy
www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider
Läs merKostpolicy För Dals-Ed kommun
Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad
Läs merBra måltider grunden för en bra äldreomsorg!
Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg! 2018-10-18 Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Det ska vara gott att bli gammal! Vad är nytt i Livsmedelsverkets
Läs merKostpolicy för äldreomsorgen
Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa
Läs merTill vårdnadshavare 1
1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att
Läs merKostpolicy för Bjuvs kommun
Kostpolicy 1 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se framemot. Njutning, nödvändig näring
Läs merKOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF
KOST Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars 2019 Ändringar införda till och med KF Innehållsförteckning GOD OCH AV BRA KVALITET... 2 INFLYTANDE... 2 NÄRINGSRIKTIG... 3 MILJÖ OCH HÅLLBARHET... 3 SÄKER...
Läs merMåltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef
Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer
Läs merMat- och måltidspolicy
Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2016-08-25 Ansvarig: Utvecklingsledare-kost Revideras: Vart 4:e år Följas upp: Mat- och måltidspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör
Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober
Läs merKostpolicy. För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun
Kostpolicy För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Diarienummer Policy 2015-06-08 41 Utbildningsnämnden Tillsvidare
Läs merMåltidspolicy. Nässjö kommun
Måltidspolicy Nässjö kommun Nässjö kommun ska ge matgästerna matglädje genom väl smakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service ges av kunnig och professionell personal.
Läs merKostpolicy - för förskola och skola
Kostpolicy - för förskola och skola Inledning En stor del av vår ohälsa beror på hur vi lever. En viktig förutsättning för en god hälsa är bra matvanor. Därför är det viktigt att maten håller en bra kvalitet
Läs merVård-omsorg. Antaget av vård- och omsorgsnämnden
Vård-omsorg Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2006-03-14 1 Innehåll sid Inledning 3 Syfte 3 Mål 3 Brukarinflytande 4 Ansvar 4 Enhetschef 4 Kostenheten 4 Kostombud
Läs merRiktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun
Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel
Läs merRiktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015
Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 2 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks
Läs merRIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION
RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför
Läs merKostpolicy. Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68
Kostpolicy Lessebo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Vision... 3 4. Kommunens övergripande policy/riktlinjer är:... 3 5. Inriktningsmål/områden...
Läs merLättuggad kost. Grovpatékonsistens
Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,
Läs merRiktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun
Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...
Läs merKostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun
Kostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun Dokumenttyp Reviderad Fastställd Policy Av utbildningsnämnden 2019-04-29, 31 Av utbildningsnämnden 2015-06-08, 41 Detta dokument gäller
Läs merKostpolitisk Plan. Vingåkers kommun
Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig
Läs merMat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Läs merMålet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.
Y C I L O P T KOS N U M M O K A K R Y K T O FÖR B Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.. 2 Vision Alla matgäster ska känna
Läs merKostpolicy för Höörs kommun
Kostpolicy Ett styrande och vägledande dokument för att kvalitetssäkra måltiderna i Höörs kommun. Barn- och utbildningsnämnden Fastställdes 2014-10-13, BUN 59 Diarienr BUN 2014/97 Kostpolicy för Höörs
Läs meri förskola, skola och äldreomsorg
) Datum Sida 2012-06-15 1 (7) Policy för Bra mat i förskola, skola och äldreomsorg Antagen av Sunne kommunfullmäktige 2012-11-27, 101 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org nr Sunne
Läs merFrukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.
Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål
Läs merVerksamhetsberättelse
2012-11-07 Rosengård stadsdelsförvaltning Vård och omsorg Verksamhetsberättelse Teamarbete kring mat i Riddargårdens hemtjänstgrupp Riddargårdens hemtjänstgrupp består av sektionschefen, och med alla yrkeskategorier
Läs merKostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014
Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning
Läs merHandlingsplan va rdegrundsarbete fö r Olövslund Ä ldreböende
2016-10-19 1 (6) Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Olövslund Ä ldreböende Information och marknadsföring Ge information om nationella värdegrunden och vad lokala värdighetsgarantierna innebär till
Läs merKostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet
Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter
Läs merMåltidspolicy. Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821
Policy Beslutad av kommunfullmäktige, 104 Framtagen av kostcheferna Susanna Bengtsson och Jens Modéer Uppdaterad: Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821 Ett utskrivet exemplar är alltid en
Läs merKostpolicy för Bergs kommun
Kostpolicy för Bergs kommun 2018-03-02 1 Innehåll Inledning...3 Syfte...3 Mål...3 Kommunövergripande...4 Kosten inom skola, förskola och fritidsverksamhet...4 Kosten inom vård och omsorg...4 Klimat/miljö...5
Läs merKostpolicy för Säffle kommun
Kostpolicy för Säffle kommun Barn, ungdomar, handikappade och äldre inom kommunal verksamhet. 2012-06-04 Kostpolicyn är utarbetad i samarbete med Dalslandskommunerna och Säffle kommun. Varje berörd kommunal
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merHandlingsplan för särskilt boende utifrån Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy
Sida: 1 (9) Handlingsplan för särskilt boende utifrån Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy 2015-2018 Sida: 2 (9) Inledning Kommunfullmäktige fastställde den 14 mars 2013 en kostpolicy för Barn- och
Läs merKost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen
Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning
Läs merKostpolicy för äldreomsorgen
Kostpolicy för äldreomsorgen Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-11-20 Kostpolicy för äldreomsorgen 1. Mat som serveras inom Sollentuna kommuns äldreomsorg ska vara vällagad och god. Hänsyn ska tas
Läs merKostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider
Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med
Läs merRiktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten
Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider
Läs merKOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL
KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna
Läs merMåltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre
Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och
Läs merMåltidspolicy Vimmerby kommun
Dnr 2018/405/00 Id 66950 Vimmerby kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2019-06-17 112 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SYFTE... 3 ANSVAR... 3 SÄKERHET... 4 SAMVERKAN... 4 KOMPETENSUTVECKLING... 4 INKÖP
Läs merRiktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun
Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.
Läs merAlla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!
Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt
Läs merKostpolicy. för äldreomsorgen
Kostpolicy för äldreomsorgen Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämnden vision/värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina
Läs merLivsmedel- och måltidspolicy
Livsmedel- och måltidspolicy Förskola, skola och omsorg För Dalslandskommunerna samt Säffle kommun Antagen av Melleruds kommunfullmäktige 19 april 2017, 48 Inledning och syfte Livsmedels- och måltidspolicyn
Läs merNutrition & risk för undernäring
Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen
Läs merTjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen
Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i särskilda boendeformer, dagcentraler och dagverksamhet Fastställt av socialnämnden 2012-02-29 KVALITETSKRAV FÖR
Läs merSKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING
SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING 2004-10-28 SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST UTBILDNING 2004-10-27 Kostpolitisk målsättning inom förskola skola
Läs mer