l a Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "l a Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun"

Transkript

1 ! Ma lla e j f d ö r ä l a g t Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun

2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 Lagar och föreskrifter... 3 Ansvar... 3 Samverkan... 6 Matens kulinariska värde... 7 Matsedelsplanering... 7 Energi- och näringsrekommendationer... 7 Livsmedelshygien... 8 Måltidsordning... 8 Måltidsinnehåll... 8 Kostalternativ Nutritionsbedömning Dokumentation Måltidsmiljö och olika serveringssätt Pedagogiska måltider Sociala måltider Prislista Etik Kompetens Kvalitetssäkring/uppföljning Utveckling Referenser 13 Antagen av vård- och omsorgsnämnden Ersätter riktlinjer från

3 1 Till kost- och nutritionspolicyn hör pärmar (och på Vinna) Mat- och livskvalité - nutritionsbedömnings (sjuksköterskor) Mat- och livskvalité - kostpärm (omvårdnadspersonal) Mat för äldre - kostpärm (kökspersonal) Matsedel - höst/vinter/vår (kökspersonal) Matsedel sommar (kökspersonal)

4 Inledning Ett övergripande mål inom vård och omsorg är att medverka till en så god livskvalité som möjligt. I det målet fyller mat och måltider en mycket viktig roll. Maten är ett av livets stora glädjeämnen. God och vällagad mat som serveras i en trivsam miljö ger stimulans och positiva upplevelser. Detta är särskilt viktigt för gamla och sjuka. Matgästen ska sättas i centrum, känna sig trygg och ha möjlighet att påverka måltidsservicen. Detta ska ske genom att bemötande präglas av respekt för den enskilda individens behov och önskemål, att måltidsmiljön görs trivsam och att måltiden upplevs rofylld. Matsedel ska anpassas till äldre och matfrågor tas upp i forum där de boende finns representerade. Mat är bästa medicinen och därför är en fullvärdig kost en grundläggande förutsättning för god hälsa och ett gott näringstillstånd. Det är nödvändigt för att förebygga sjukdom och för att medicin ska ha bästa möjliga effekt. Den boendes näringsbehov ska beaktas på samma sätt som medicinsk behandling och därmed ska samma krav ställas på utredning, diagnos, behandling, uppföljning och dokumentation. Felnäring ska identifieras och åtgärdas. Arbetet kring mat och näring är en integrerad del av vård och omsorg och ska präglas av ett kvalitetstänkande på alla nivåer. Det är därför viktigt att personal har kompetens om matens och måltidernas stora betydelse för äldre samt att alla arbetar med en professionell inställning. Måltiderna ska vara tillagade av råvaror med hög kvalité till lägsta möjliga kostnad. Heloch halvfabrikat bör undvikas. Syfte Måltidsservicens syfte är att stärka de äldres hälsa samt bevara eller öka deras fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det övergripande målet med mat och måltider för äldre är bästa möjliga livskvalitet i ett överblickbart perspektiv. Kostpolicyn är framtagen för att uppdatera, komplettera och tydliggöra för alla som medverkar i någon del av matkedjan vad som krävs för att åstadkomma en bra måltidsservice och ett gott nutritionstillstånd för äldre. Det är viktigt att det finns bra rutiner för ansvars- och arbetsfördelning samt för dokumentation. Riktlinjerna ska: 2 underlätta för verksamheten att bibehålla en hög kvalité för mat- och måltider för äldre skapa ett gemensamt synsätt för betydelsen av mat och måltider för äldre klargöra ansvarsfördelningen mellan olika yrkeskategorier utgöra ett styrmedel i målarbete, uppföljning och utvärdering av verksamheten

5 3 Lagar och föreskrifter Det regelverk som gäller för tillagning och distribution av mat inom äldreomsorgen är: Livsmedelslagen (SFS 2006:804) Livsmedelsförordningen (SFS 2006:813) och Livsmedelsverkets föreskrifter Förordning EG 852/2004 Fastställt egenkontrollprogram för Äldreomsorgen, Vetlanda kommun Socialtjänstlagen (SFS 12980:620) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (SFS.1982:737) Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) Svenska näringsrekommendationer (2005) Livsmedelslagstiftningens bestämmelser skall efterföljas vid all tillagningen av mat. Livsmedelsinspektörer från Miljö- och byggförvaltningen utövar kontroll över verksamheterna. Nya verksamheter ska anmälas för registrering till Miljö- och byggförvaltningen, även väsentliga ändringar ska anmälas. Organisation När det gäller organisation för tillagning och servering av kost för äldre inom kommunen finns huvudsakligen två varianter: Tillagningskök som serverar måltider direkt i närliggande restaurang/matsalar och levererar mat till enhetens avdelningskök samt måltider till personer i eget boende Avdelningskök där tillagning av frukost och mellanmål görs av vårdpersonal (8-12 boende) Ansvar Oavsett profession inom Vård och omsorgsförvaltningen har alla ett gemensamt ansvar angående mat och måltider för äldre. Vårdtagaren har ett eget ansvar att själv tillgodose sina behov av näring. I de fall vårdtagaren inte själv klarar av hela eller delar av näringstillförseln har verksamheten ett ansvar att behoven tillgodoses. Omvårdnadspersonal är ansvarig för att följa de framtagna rutinerna och riktlinjerna avseende mat och måltider att den enskildes matmiljö är trivsam och att bemötandet är respektfullt att servering sker på ett trevligt och aptitligt sätt att den enskildes närings- och vätskeintag är adekvat och att kontinuerlig uppföljning och dokumentation av måltider görs (måltidstider/nattfasta) att beställning av kost och tillbehör sker efter Rätt kost till rätt gäst att rapportering angående avvikelser görs mellan dag- och nattpersonal

6 4 att ev problem i matsituationen rapporteras till ansvarig sjuksköterska att vara delaktig i enhetens planering och följa uppsatta mål, instruktioner och riktlinjer/policy att göra mätningar enligt riktlinjer för egenkontroll Kontaktperson är ansvarig för att vid ankomstsamtalet dokumentera kring den boendes individuella behov av kost, måltidsordning och vanor samt vidarebefordra detta till köket att göra nutritionsbedömning (MNA enligt mall) för att identifiera näringstillstånd inom två veckor efter inflyttning. Vid undernäring eller risk för undernäring ska kontakt tas med ansvarig sjuksköterska för att diskutera, åtgärda och följa upp näringstillståndet Kostombudet är ansvarig för att delta i de kostutbildningar som anordnas för att sprida kunskap och information till övrig personal att hålla Kostpärm Mat- och Livskvalité aktuell att livsmedelskontroller mm i avdelningskök genomförs enligt riktlinjerna samt att hålla pärmen Egenkontroll i avdelningskök aktuell att måltidstider och nattfasta kontinuerligt följs upp att medverka i Måltidsråd och där vara en länk mellan vårdtagare och kökspersonal att minst två gånger per år tillsammans med områdeschefen utvärdera uppsatta mål samt att vara en drivande kraft för avdelningens arbete med mat- och måltidsfrågor att introducera nyanställda (tillsammans med OC) angående arbetet med mat, måltider och nutrition att samarbeta med köksombuden i kostfrågor för att kostbeställningar, måltidstillbehör, önskemål mm överensstämmer med den boendes behov i så stor utsträckning som möjligt. Funktionschef/kost är ansvarig för att den levererade kosten uppfyller alla nationella kvalitetskrav att sammankalla till nutritionsråd minst två gånger per år att göra mätningar och uppföljningar av mål i styrkortet för övergripande utveckling av kostområdet att fortsatt utveckling sker inom kostområdet Områdeschef/kost är ansvarig för att köken tillagar måltider av bra kvalitet (smak, näring, utseende, hygien) och att dessa anpassas efter äldres behov att hantering av livsmedel och tillagning av måltider följer gällande livsmedelslag att kökspersonal har de kunskaper som krävs för arbetet

7 5 att sammankalla till måltidsråd minst två gånger per år/boende att förmedla uppdatering av Kostpärmar/inf. på Vinna till kökspersonal (Mat för äldre), ssk och vårdpersonal (Mat och livskvalité) att fortsatt utveckling sker inom kostområdet Kökspersonalen är ansvarig för att utefter basmatsedlar komponera vackra måltider/tillbehör och anpassa dessa efter säsong att tillaga mat från grunden i så stor utsträckning som möjligt att tillaga måltider efter metoder som bevarar smak, utseende och näring att tillaga koster efter beställning Rätt kost till rätt gäst att svinn vid tillagning och portionering minimeras att livsmedelhantering, egenkontrollprogram och transporter av mat följer Livsmedelslagen och lokala riktlinjer Köksombudet är ansvarig för att samarbeta med vårdnadspersonal på respektive avdelning i kostfrågor för att kostbeställningar, måltidstillbehör, önskemål mm överensstämmer med den boendes behov i så stor utsträckning som möjligt. att besöka vårdavdelningarna kontinuerligt Läkaren är ansvarig för att ordinera provtagning för mätning/kontroll av nutritionsstatus. Sjuksköterska är ansvarig för det specifika omvårdnadsansvaret när det gäller den boendes nutritionstillstånd och därmed ansvarig för vårdplanering, uppföljning och dokumentation inom nutritionsområdet enl. HSL. att alla nyinflyttade genomgår en nutritionsbedömning inom två veckor från ankomst, att den följs upp och att statistikuppgifter lämnas till MAS. (kontaktperson gör mätningen) att vid behov följa upp den boendes individuellt matintag och nattfasta att den boendes näringstillstånd beaktas på samma sätt som övrig medicinsk behandling att ordinera kost, specialprodukter och kosttillägg. att riktlinjer för nutrition följs av personal i den egna verksamheten (tillsammans med områdeschefen) att vidarebefordra dokumentation till nästa vårdgivare att kontakt tas med läkare eller kostekonom/dietist om den boendes tillstånd kräver det att uppsatta mål i styrkort gällande nutrition följs

8 6 MAS är ansvarig för att medicinsk kvalité och säkerhet följs enl. HSL Funktionschef/hälso- och sjukvård är ansvarig för att uppsatta mål i styrkortet gällande nutrition följs upp och utvärderas Funktionschef/äldreomsorg är ansvarig för att områdescheferna får möjlighet att följa gällande riktlinjer/policy att tillsammans med funktionschef/kost genomföra gemensamma mål inom kostområdet Områdeschefen/äldreomsorg är ansvarig för att gällande riktlinjer/policy för mat och måltider efterlevs och är väl känd av personalen på enheten. att arbetet bedrivs för att nå uppsatta mål och att uppföljning sker minst två gånger per år att möjliggöra kostombudens arbete/information angående mat och måltider att främja kompetensutveckling inom området att introduktion ges till nyanställda (tillsammans med kostombudet) angående arbetet med mat, måltider och nutrition. att tillsammans med områdeschef/kost genomföra gemensamma mål inom kostområdet Vård och omsorgschefen är ansvarig för att verksamheten bedrivs i överrensstämmelse med de mål och riktlinjer som fastställs av vård- och omsorgsnämnden att kvalitetssystem finns i verksamheten för att fortlöpande följa upp, utveckla och dokumentera kvalitén i verksamheten Vård- och omsorgsnämnden är ansvarig för att ta beslut om övergripande mål och kostpolicy för verksamhetens kvalité Samverkan Samverkan mellan olika yrkeskategorier är viktigt för att skapa de bästa förutsättningar för den boendes måltider samt energi- och näringsbehov. Måltidsråd där olika yrkeskategorier träffas (köks- och vårdpersonal, chefer, ssk) är forum för samarbete och utveckling. Områdeschef kost är sammankallade till måltidsråd minst två gånger per år. Kostombuden och köksombuden har en viktig funktion som förmedlare mellan den boende och kökspersonal. Medinflytande De boende ska kunna påverka måltidssituationen på sitt boende. Representant från Kostenheten ska därför medverka vid boenderåd. Mat- och måltidsfrågor ska alltid finnas med som en punkt på dagordningen.

9 Matens kulinariska värde Maten är en glädjekälla för de flesta och vid planering av mat till äldre är det viktigt att vara lyhörd för önskemål när det gäller både smak och val av mat. Äldre personer har ofta en avtagande känsla för smak, speciellt personer med sväljsvårigheter. Därför är det viktigt att krydda maten omsorgsfullt, att alltid ha olika kryddor tillgängliga på bordet ( kryddkorgar ) och servera olika starka och färgrika tillbehör. Matgästen skall kunna identifiera maten och känna igen den. När maten måste delas ska det göras vid matgästen. En vackert upplagd tallrik med garnityr (även om den inte äts upp) påverkar aptiten positivt och är betydelsefull för att uppleva matglädje. Aptit är ett vidare begrepp än hunger. Aptiten stimuleras av våra sinnen och positiva doft-, hörsel och synintryck är viktiga för att väcka matlust. Att sprida dofter av mat och bak är till glädje för de gamla och kan öka deras aptit och väcka minnen. Det kan också vara en aktivitet för de boende. Personalens positiva synpunkter och kroppsspråk förstärker också matglädjen. För att tillgodogöra sig maten på rätt sätt och för att öka aptiten är regelbunden munhygien och tandvård av stor betydelse. Tillagning av mat och måltider ska ske nära verksamheten för att bibehålla kvaliteten på maten, både kulinariskt och näringsmässigt. Transporttider med varm och kall mat skall vara så kort som möjligt. Riktlinjer för temperatur och tider finns under Grundförutsättningar i avsnittet Livsmedelshygien. Matsedelsplanering För att stimulera aptiten skall måltiderna vara variationsrika och anpassade för äldre. Matsedeln utgörs av traditionell husmanskost med några inslag av modern matkultur. Basmatsedel omfattar 10 veckor, höst, vinter och vår samt en sommarmatsedel vilket gör det möjligt att skapa variation och anpassa måltiderna efter säsong. Måltiderna skall komplettera varandra när det gäller näring, smak, färg, konsistens och utseende. För årets storhelger och högtidsdagar finns riktlinjer och förslag för ändring av matsedel. Riktlinjer för måltidsabonnemang från Matsedeln ska finnas tillgänglig för de boende på ett tillfredställande sätt. Energi- och näringsrekommendation De boende skall erbjudas måltider som i energiinnehåll och näringstäthet motsvarar gällande Svenska näringsrekommendationer (SNR). Behovet av energi uppgår till ca kcal per kg kroppsvikt och dygn. För kroppsvikterna kg motsvarar detta kcal/dygn. Beräkning av energi ska ske efter individuell nutritionsbedömning. Behovet av energi kan minska med stigande ålder (friska äldre), men vid sjukdom är oftast både energi- och näringsbehovet större än normalt och aptiten är ofta dålig. Detta medför att kosten behöver vara näringstätare för äldre personer, d v s mycket näring per kalori och att lättprodukter inte ingår. Vätska har ökad betydelse med stigande ålder då äldre är speciellt känsliga för uttorkning och då törstcentrum i hjärnan fungerar sämre. Cirka 1,5-2 liter vätska per dag, inklusive all dryck och vätska via mat är en allmän rekommendation vilket motsvarar ca 30 ml/kg kroppsvikt och dag. Det kan finnas speciella skäl att ha högre eller lägre vätskeintag. 7

10 Livsmedelhygien Livsmedelslagen och livsmedelförordningen gäller för all livsmedelsverksamhet och beskriver regler för hantering, personalhygien, livsmedellokaler och riktlinjer för livsmedeltillsyn mm. 8 Lokalt gäller Grundförutsättningar för bra egenkontroll som innehåller förebyggande rutiner för att producera säker mat. Måltidsordning I boendeformer med totalt måltidsansvar skall minst sex måltider, frukost, middag, kvällsmat samt tre eller fler mellanmål, serveras (= måltidsabonnemang). Måltidsordningen är speciellt viktig för äldre sjuka människor varför arbetstider och vårdrutiner bör anpassas efter måltidsordningen Rekommenderade måltidsintervall samt beskrivning och energifördelning i %: Ca Förfrukost Frukost % >10.30 Mellanmål 5-10 % Middag % (Restauranger: ) >14.30 Mellanmål 10 % Kvällsmat % > Mellanmål % Nattmål Individuella behov skall beaktas. En utesluten eller för liten måltid ska kompenseras vid senare tillfälle. Nattfasta Nattfastans längd definieras som tiden mellan den sista måltiden på kvällen/natten och första måltiden på dagen. Målsättningen är att följa nationella riktlinjer vilket medför att ingen boende ska ha nattfasta längre än 11 timmar (undantag palliativ vård). Att erbjuda den boende något att äta/dricka på natten eller vid uppvaknandet minskar nattfastan och ökar välbefinnandet. Måltidsinnehåll Frukost Vid frukost skall matgästen ha följande att välja på och komponera av: Mjölk (1,5 %) eller mjölkprodukt. Spannmålsprodukt (gröt, välling eller flingor/musli). Mjukt och/eller hårt bröd med smör/margarin (80 %) och pålägg Kokt ägg och inlagd sill Juice eller frukt

11 9 Kaffe eller te Middag Kött, fisk eller likvärdig komponent. Potatis, ris eller pasta Grönsaker, kokta och/eller råa. Bröd och smör/margarin (80 %) Mjölk (1,5 %) eller måltidsdryck Efterrätt Kaffe/te Efterrätt är ofta en uppskattad del av måltiden och är energimässigt viktig. Den ger också värdefulla C-vitaminer samt vätska. Kvällsmål Kött, fisk eller likvärdig komponent Grönsak Bröd och smör/margarin (80%) Mjölk (1,5 %) eller måltidsdryck Mellanmål (för-, eftermiddag-, kväll- natt) Variera mellan olika alternativ och individuella önskemål: Dryck, t ex kaffe, te, choklad, mjölk (1,5 %), välling mm. Smörgås, ostkex, bulle/kaka/skorpa mm Fruktbitar Glass, fruktyoghurt, smootie mm Mellanmålen ska ge ca 30 % av dagens energi och de är speciellt viktiga för de som äter lite. Proteininnehållet bör vara ca 10 g/mellanmål. Dryck Rekommenderat utbud av drycker för de olika måltiderna: Frukost: Middag: Kvällsmål: Mellanmål: Kaffe, te, mjölk (1,5 %), juice Mjölk (1,5 %), måltidsdryck, t ex lingon/äppeldricka och vatten/smaksatt vatten Lika middag Kaffe, te, mjölk (1,5 %), saft Mjölk är den bästa måltidsdrycken ur näringssynpunkt för äldre. Flaskdryck ingår endast vid högtidsdagar/storhelger.

12 Näringsdryck/specialprodukter Med näringsdryck avses en produkt som skall förbättra energi och näringsintaget hos personer som inte äter tillräckligt av den mat som serveras. Näringsdrycken ska finnas tillgängligt för de personer som pga sjukdom och/eller funktionsnedsättning och vid palliativ vård har svårt att tillgodogöra sig den vanliga maten. Näringsdryck skall ges efter individuell medicinsk-/omvårdnadsbedömning och ordineras av sjuksköterska. Specialprodukter som kan underlätta vid olika tillstånd ordineras av sjuksköterska. Riktlinjer för näringsdryck och specialprodukter finns i Kostpärm Nutritionsbedömning Matdistribution Äldre i ordinärt boende kan få leverans av middag enligt beskrivning under måltidsinnehåll och olika kost och konsistens kan beställas. I måltiderna ingår inte bröd och smör, dryck samt kaffe eller te. Undantag vid soppmiddagar då smörgås ingår. Middagsportionen ger ca 30 % av dagsbehovet av energi och näring (inkl komplettering av bröd, smör och dryck). Möjlighet skall finnas att beställa 1/2 portion mat och som då kompletteras med en förpackning näringsdryck. Avgiften är densamma som för normal matdistribution. Kostalternativ I Kostpärm (ssk/avd/kök) samt i boken Mat på sjukhus finns de koster beskrivna som tillhandahålls och som ingår i måltidsabonnemang. För personer med tugg- och sväljningsproblem finns anpassad konsistens för varje enskild individs behov i hackad, timbal, gelé, tjockflytande och flytande form. Riktlinjer finns i Kostpärm (ssk/avd/kök). Matgäster som av medicinska, etiska, kulturella och religiösa skäl har behov av särskild kost skall sådan erbjudas. Vissa undantag finns, t ex krav på köttkomponent där djuret slaktas på speciellt sätt (ej tillåtet i svensk lagstiftning). Individuell kost kan anpassas för enskilda behov. Sondmat ges endast efter individuell medicinsk bedömning och ordination. Önskekost kan tillhandahållas vid palliativ vård eller vid svår aptitlöshet efter individuell bedömning. I avgift för måltidsbonnemang ingår alla måltider och eventuellt behov av näringsdryck, specialprodukt, önskekost mm. Nutritionsbedömning Det är av stor betydelse att felnäring/undernäring upptäcks eftersom det är lättare att förebygga än att åtgärda ett felaktigt näringstillstånd. En god näringsstatus ger ökad ork och livskvalité samt förbättrar immunförsvaret och sårläkning mm. Rutiner för identifiering, orsaksbedömning, åtgärder och dokumentation finns i pärm Mat och Livskvalité, Nutritionsbedömning och gäller för alla som flyttar in till särskilt boende. Dokumentation Information om kost och nutrition ska dokumenteras. 10

13 11 Sjuksköterska dokumenterar kontinuerligt den boendes nutritionstillstånd mm i omvårdnadsjournal (Procapita) Kontaktpersonen dokumenterar den boendes individuella behov och önskemål i genomförandeplanen All personal dokumenterar avvikelser i social dokumentation Måltidsmiljö och olika serveringssätt Hur måltiden serveras och hur miljön är har betydelse när det gäller att stimulera matlusten och skapa trivsam gemenskap. En vacker dukning med blommor, ljus och servetter ökar aptiten och en miljö med lugnande färger utan störande ljud är viktigt för att skapa stämning och lugn och ro. Till helger och högtidsdagar finns finporslin för att uppmärksamma skillnad mellan vardag och helg. Så långt det är möjligt ska matgästen få se maten och själv bestämma över portionsstorlek, tillbehör, dryck mm. Att servera mat från karotter/fat på borden stimulerar lukt och synintryck och ökar matlusten. Det är ett serveringssätt som ger störst aktivitet och är mest hemlikt. Om servering sker från buffé är det viktigt att göra på ett sätt som skapar lugn och ro. Att hjälpa någon att äta kräver en stark känsla för personens integritet. När man behöver äthjälp tar måltiden längre tid vilket är viktigt att ta hänsyn till. Att maten serveras på ett aptitligt sätt är mycket betydelsefullt. Det är viktigt att maten presenteras på ett sådant sätt: att matgästen upplever måltiden positiv att matgästen lockas av att äta av allt som bjuds att matgästen har inflytande över sin måltid att den varma maten är varm (minst +60 o C), att den kalla maten är kall (högst + 8 C) Pedagogiska måltider Riktlinjer för pedagogiska måltider inom äldreboende och dagverksamhet gäller från Sociala måltider För boende på äldreboende är måltiderna mycket viktiga av flera olika anledningar och för många är måltiderna dagens höjdpunkt. Måltiden har också en stor social och kulturell betydelse. Umgänget vid matbordet, att känna sig trygg och bekväm och att bemötas med respekt är viktigt. För att få en naturlig måltidssituation är det bra om personal sitter med och äter med de boende. Det blir lugnare och samtalen kan bidra med att måltiden blir en trevlig samvaro. Uppmärksamhet för enskilda önskemål, matproblem mm blir också bättre. Riktlinjer för måltidskostnader är detsamma som för pedagogiska måltider. Prislista Kostenheten ansvarar för uppdatering av prislistan för måltider och måltidstillbehör till boende och personal enl. beslut PoU samt VON

14 Etik Den boende har själv rätt att bestämma över frågor som rör hans/hennes liv. Det innebär att en person har rätt att vägra att ta emot det som erbjuds. Många sjuka äldre behöver uppmuntran, hjälp och stöd vid måltider för att deras behov av energi och näring ska bli så bra som möjligt. Det kan ibland vara en svår balansgång. Personal får inte överträda gränsen för tvång utan vara lyhörd och visa respekt för den enskilde individen. Kompetens All personal inom vård och omsorg ska ha kompetens i matens och måltidernas betydelse för äldre. För nyanställd personal ska fortbildning anordnas. Kostombuden har en särskild roll och ska delta i träffar och utbildningar som erbjuds för att kunna förmedla till övrig personal. Kvalitetssäkring/uppföljning Kvalitetssäkring skall ske på alla nivåer genom kontinuerlig uppföljning gentemot de mål som finns i styrkort, i kostpolicy samt i kökens och avdelningarnas mål för mat och måltider samt 12 enkäter eller intervjuer med frågor angående den serverade maten, miljö, bemötande mm dokumentation och uppföljning om enskilda servicetagares behov måltidsråd boenderåd kompetensutbildning. mätning av måltidsordning och nattfasta. redovisning av egenkontrollmätningar över produktion och servering. statistikuppgifter över levererade måltider mm. näringsvärdesberäkning kostnadsberäkning. Utveckling Nutritionsråd ska arbeta med utvecklingsfrågor och träffas två gånger per år. Syftet är att stimulera utveckling inom området: mat och måltider, kost och nutrition. Nutritionsrådet ska representeras av funktionchef/kost (sammankallande), OC/kost, köksombud, MAS, sjuksköterska, funktionschef /ÄO, OC/äldreomsorg och kostombud.

15 Referenser Andersen, M. Mat och kostbehandling för äldre. Problem & möjligheter. Livsmedelsverket, Andersen, m.fl. Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, Livsmedelsverket, 2003

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun

Riktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2013-11-28 Ansvarig: Utvecklingsledare kost Revideras: Minst vart 3:e år Följas upp: Utvecklingsledare kost Riktlinjer

Läs mer

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att

Läs mer

(Livsmedelsverket, 2015)

(Livsmedelsverket, 2015) Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta mål

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,

Läs mer

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun Socialförvaltningen Stortorget 1 332 80 Gislaved www.gislaved.se 2009 Gislaveds kommun, foto: smålandsbilder.se, layout: Kalle Brandstedt Mål och riktlinjer För kvalité och service avseende kost inom äldre-

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN 1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar

Läs mer

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Social-och omsorgskontoret Kostpolicy äldreomsorgen Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Kostpolicy Kommunen har sin kostverksamhet inom skilda områden

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY En kvalitetssäkring av hela matkedjan September 2008 Innehåll: 2 Inledning... 3 Yrkesfunktioner och ansvar... 4 Krav på

Läs mer

Mat- och måltidspolicy

Mat- och måltidspolicy Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2016-08-25 Ansvarig: Utvecklingsledare-kost Revideras: Vart 4:e år Följas upp: Mat- och måltidspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende 2016-10-13 1 (4) Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende Information och marknadsföring Biståndshandläggarna lämnar ut om nationella värdegrunden och vad lokala värdighetsgarantierna

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad

Läs mer

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

Vård-omsorg. Antaget av vård- och omsorgsnämnden

Vård-omsorg. Antaget av vård- och omsorgsnämnden Vård-omsorg Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2006-03-14 1 Innehåll sid Inledning 3 Syfte 3 Mål 3 Brukarinflytande 4 Ansvar 4 Enhetschef 4 Kostenheten 4 Kostombud

Läs mer

Kostpolicy. Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68

Kostpolicy. Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68 Kostpolicy Lessebo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Vision... 3 4. Kommunens övergripande policy/riktlinjer är:... 3 5. Inriktningsmål/områden...

Läs mer

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...

Läs mer

Kostpolicy för Höörs kommun

Kostpolicy för Höörs kommun Kostpolicy Ett styrande och vägledande dokument för att kvalitetssäkra måltiderna i Höörs kommun. Barn- och utbildningsnämnden Fastställdes 2014-10-13, BUN 59 Diarienr BUN 2014/97 Kostpolicy för Höörs

Läs mer

Kostpolicy för Bjuvs kommun

Kostpolicy för Bjuvs kommun Kostpolicy 1 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se framemot. Njutning, nödvändig näring

Läs mer

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 2 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks

Läs mer

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse 2012-11-07 Rosengård stadsdelsförvaltning Vård och omsorg Verksamhetsberättelse Teamarbete kring mat i Riddargårdens hemtjänstgrupp Riddargårdens hemtjänstgrupp består av sektionschefen, och med alla yrkeskategorier

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet. Y C I L O P T KOS N U M M O K A K R Y K T O FÖR B Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.. 2 Vision Alla matgäster ska känna

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-11-20 Kostpolicy för äldreomsorgen 1. Mat som serveras inom Sollentuna kommuns äldreomsorg ska vara vällagad och god. Hänsyn ska tas

Läs mer

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Olövslund Ä ldreböende

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Olövslund Ä ldreböende 2016-10-19 1 (6) Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Olövslund Ä ldreböende Information och marknadsföring Ge information om nationella värdegrunden och vad lokala värdighetsgarantierna innebär till

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i särskilda boendeformer, dagcentraler och dagverksamhet Fastställt av socialnämnden 2012-02-29 KVALITETSKRAV FÖR

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Kostpolicy. för äldreomsorgen

Kostpolicy. för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämnden vision/värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina

Läs mer

Kostpolicy för Säffle kommun

Kostpolicy för Säffle kommun Kostpolicy för Säffle kommun Barn, ungdomar, handikappade och äldre inom kommunal verksamhet. 2012-06-04 Kostpolicyn är utarbetad i samarbete med Dalslandskommunerna och Säffle kommun. Varje berörd kommunal

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i - Ordinärt boende/matdistribution

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i - Ordinärt boende/matdistribution Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i - Ordinärt boende/matdistribution Gäller fr o m 2011-09-01 Kvalitetskrav för kost som tillagas och

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Handlingsplan för särskilt boende utifrån Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy

Handlingsplan för särskilt boende utifrån Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy Sida: 1 (9) Handlingsplan för särskilt boende utifrån Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy 2015-2018 Sida: 2 (9) Inledning Kommunfullmäktige fastställde den 14 mars 2013 en kostpolicy för Barn- och

Läs mer

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 Utges av Oktober 2010 Förord Kost- och nutritionsprogram upprättas för att kvalitetssäkra maten och nutritionsomhändertagande

Läs mer

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga.

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Riktlinjer för matverksamheten Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Inledning Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Syfte Syftet

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Landstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de

Landstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de Kostpolicy Landstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de hälsosamma valen. För patienter är kostpolicyn

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställd av Socialnämnden , Barn- och utbildningsnämnden

Måltidspolicy. Fastställd av Socialnämnden , Barn- och utbildningsnämnden Måltidspolicy Fastställd av Socialnämnden 2012-02-23, Barn- och utbildningsnämnden 2012-03-07 Inledning I kommunen tillagas och serveras ett stort antal måltider. Enheterna som hanterar livsmedel har

Läs mer

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016 Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg Reviderad Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-10-26, 117 Diarienummer: 2015/215 10 För revidering ansvarar: Skol- och barnomsorgschefen och vård-

Läs mer

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Bakgrund... 3 1.1 Inledning...3 2 Samverkan och kunskapsspridning... 4 2.1 Utbildning...4 3 Ansvarsfördelning...

Läs mer

SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING

SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING 2004-10-28 SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST UTBILDNING 2004-10-27 Kostpolitisk målsättning inom förskola skola

Läs mer

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Kostprogram. Program. Dokumenttyp: Diarienummer: Kommunfullmäktige. Beslutande: Antagen: Giltighetstid:

Kostprogram. Program. Dokumenttyp: Diarienummer: Kommunfullmäktige. Beslutande: Antagen: Giltighetstid: Kostprogram Dokumenttyp: Program Diarienummer: 130.2015 Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: 2015-10-26 Giltighetstid: 2016-01-01 2018-12-31 Dokumentet gäller för: Karlsborgs kommuns verksamheter Dokumentansvar:

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider är centrala

Läs mer

Kostpolicy för Ånge kommun

Kostpolicy för Ånge kommun Kostpolicy för Ånge kommun Dokumentansvarig: Tekniska förvaltningen Fastställd av: Kommunfullmäktige Fastställd när: 2015-10-26, 81 Diarienummer: KS 14/231 Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro

Läs mer

Kostpolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-13, 104

Kostpolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-13, 104 Kostpolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-13, 104 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd

Läs mer

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i

Läs mer

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-29, 139 Dnr: KS 2012/360 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:

Läs mer

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden.

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden. Det bör vara en strävan i omsorgsarbetet att maten och måltiden för omsorgstagaren upplevs som en meningsfull höjdpunkt varje dag. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper behövs

Läs mer

Riktlinjer för mat- måltider- och nutrition inom äldreomsorgen i Uppsala kommun

Riktlinjer för mat- måltider- och nutrition inom äldreomsorgen i Uppsala kommun ÄLDREFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för mat- måltider- och nutrition inom äldreomsorgen i Uppsala kommun An tagna av äldrenämnden 2010-11-25, reviderad 2016-04-27 Postadress: Uppsala kommun, äldreförvaltningen,

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Nutritionspolicy och handlingsplan för Vård och omsorg

Nutritionspolicy och handlingsplan för Vård och omsorg Tomelilla kommun Huvudrubrik Vård- och Omsorg Underrubrik Övergripande MAS Dokumentnamn Nutritionspolicy Upprättad av Åsa Svensson rutin Utgåva 1 Jonny Larsson Fastställd/godkänd av Giltig fr o m Jonny

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Kostpolicy. Riktlinjer

Kostpolicy. Riktlinjer Kostpolicy och Riktlinjer för måltidsverksamhet inom Hjo kommun Inledning Folkhälsopolitiken syftar till att förbättra folkhälsan och minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Det

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade

Läs mer