Då kvantitet kan bli kvalitet. En rapport om studenters upplevelse av den lärarledda undervisningstiden vid Örebro universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Då kvantitet kan bli kvalitet. En rapport om studenters upplevelse av den lärarledda undervisningstiden vid Örebro universitet"

Transkript

1 Då kvantitet kan bli kvalitet En rapport om studenters upplevelse av den lärarledda undervisningstiden vid Örebro universitet

2

3 Denna rapport är utarbetad av arbetsgruppen för lärarledd tid inom Örebro studentkår. Arbetsgruppen bestod av Ledare Simon Holmström Kårsektionen Corax Joakim Johansson Juridiska föreningen vid Örebro universitet Ola Lindholm Örebro lärarstudenter Fredrik Stillerud Lärarnas Riksförbunds studerandeförening i Örebro Utgiven av Örebro studentkår Telefon: Post- och besöksadress Örebro studentkår Fakultetsgatan Örebro

4

5 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Resurstilldelningssystemet Den nationella stituationen Sambandet lärarledd tid och utbildningskvalitet 2 2. Arbetsgruppens uppdrag Studentprotester från Corax initierar arbetsgrupp Lärarledd tid - Ett svårt begrepp Enkätstudien 4 3. Mer lärarledd tid behövs 4 4. Insatsförslag 7 5. Källor 9 APPENDIX 6.1 APPENDIX - Ersättningsbelopp för APPENDIX - Lärarledd tid institutionsvis APPENDIX - Enkäten 14

6

7 1. BAKGRUND I ett land där frågan om utbildning ständigt är i fokus krävs kompetenta undervisare. För att högre utbildning ska utveckla studenters kritiska förmåga, den självständiga reflektionen och analysförmågan är kontinuerliga satsningar på studenternas tid med sina lärare av stor vikt i alla fält. 1.1 RESURSTILLDELNINGSSYSTEMET Dagens statliga finansiering av de svenska universiteten och högskolorna är baserat på prestationer där medlen, förenklat förklarat, kommer i två olika potter (Fritzell 2013). Den ena, potten för helårsstudenten (HÅS) anländer när studenterna registrerats på sina kurser. Den andra, helårsprestationen (HÅP) betalas ut efter att studenterna kammat hem sina poäng. Detta system har förändrat svensk högskolesektor sedan det infördes för ca 20 år sedan, och implikationerna av detta resurstilldelningssystem har medfört en stor diskussion. I flertalet rapporter, forskningar och åsiktsdokument påpekas utmaningarna med ett ojämnt resurstilldelningssystem för högskola och universitet (SOU 2005, 2007; SFS 2013; Fritzell 2013; SUHF 2013; TCO 2013; Jusek 2015). Att vissa utbildningar ersätts med högre belopp medför möjligheter till utveckling medan de som har lägre belopp blir begränsade, exempelvis angående lärarledd tid. De mest utsatta grupperna är studenter inom humaniora, samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och i viss mån rättsvetenskap vad gäller såväl ersättningsbelopp som lärarledd tid (se appendix 1). Men det finns också lokala variationer beroende på vilka utbildningar ifrågavarande universitet har valt att satsa extra hårt på. Rena omfördelningar har exempelvis Göteborgs universitet och Malmö högskola gjort (TCO 2010). 1.2 DEN NATIONELLA SITUATIONEN Tjänstemännens centralorganisation, TCO, publicerar med jämna mellanrum rapporter avseende det nationella läget för lärarledd undervisningstid, vars resultat i stort är samstämmiga med flera övriga studier och rapporter i ämnet som berör lärarledd tid (se t.ex. HSV 2000, 2010; SFS 2010; Jusek 2015). Riksrevisionen (2008) och Sveriges förenade studentkårer (2012) påvisar dessutom belägg för att svenska studenter generellt sett önskar mer undervisningstid. Självrapporterad lärarledd tid bland svenska studenter 0-2 h 11% 3-5 h 14% 6-8 h 23% 9-11 h 16% h 12% 15+ h 20 % Tabell 1 - Enligt TCO

8 TABELL 2 - Undervisningstid per utbildningsområde enligt TCO 2013 Det är slående att andelen studenter som får 9 h eller mindre tid med sina lärare är 48 %, trots att 9 h undervisning är den uttänkta miniminivån i resurstilldelningssystemet (SOU 1992). Det finns alltså en korrelation mellan andelen lärarledd tid och ersättningsbelopp. En förklaring till att tillräckliga satsningar inte gjorts är att svensk högskolesektor vuxit enormt under de senaste 20 åren. Vissa talar om en urholkning av redan existerande utbildning (SUHF 2012; Fritzell 2013) och Utbildningsdepartementet (2011) erkänner dessutom att en expansion av universitetsvärlden har underminerat kvaliteten. De senaste tjugo åren har svensk högskoleutbildning byggts ut mycket kraftigt. Expansionen har lett till att kvaliteten på undervisningen har urholkats. Det är inte förvånande att universitetskanslern Harriet Wallberg upprört skriver i DN (2014) att satsningar måste till för att stärka utbildningskvaliteten för högre utbildning. 1.3 SAMBANDET LÄRARLEDD TID OCH UTBILDNINGSKVALITET Forskning visar belägg för att det finns ett samband mellan andel lärarledd tid och utbildningskvalitet, men sambandet finns enbart om pengarna nyttjas på ett effektivt sätt (se TCO 2010 för översikt). En förklaringsfaktor för detta samband är att en ökad tid med lärare ofta medför att studenter också ägnar sig åt självstudier i högre grad (se tabell 3). En annan faktor som tillskrivits förklaringskraft är att en ökad lärarledd tid medför större möjligheter till ett studentaktivt lärande (Gibbs 2010; Biggs & Tang 2011; Hattie 2012). Sveriges Förenade Studentkårer (2013) instämmer att detta studen- 2

9 TABELL 3 - Lärrarledd tid och total studietid enligt HSV 2010 taktiva lärande som fokuserar på djupinriktade strategier för lärande och studenters inre motivation med lärarens stöd och återkoppling är starkt förknippat med utbildningskvalitet, en syn vilken också Örebro studentkår (2014) fastslår i strategin för sin utbildningsbevakning för ARBETSGRUPPENS UPPDRAG 2.1 STUDENTPROTESTER FRÅN CORAX INITIERAR ARBETSGRUPP Under våren 2014 bedrev kårsektionen Corax, en del av Örebro studentkår, en kampanj för fler lärarledda timmar på institutionen för Humaniora, Utbildnings- och Samhällsvetenskap (HumUS) och samlade in ungefär 350 namn som överräcktes till rektor Jens Schollin. Corax utförde en mindre vetenskaplig undersökning som visade att de flesta studenter vid HumUS hade möjligheten att bli undervisade av sina lärare fem timmar per vecka (Corax 2014). 14 motionärer uppmanade i samma veva Örebro studentkårs fullmäktige att driva frågan på central nivå. Kårstyrelsen beslutade kort därefter att utse en arbetsgrupp för att utreda huruvida problemet med för lite lärarledd tid var ett generellt problem vid Örebro universitet. Därför försöker denna rapport skapa en generell bild av hur studenter upplever sin lärarledda tid. 2.2 LÄRARLEDD TID - ETT SVÅRT BEGREPP 3

10 Det finns inte alltid en enighet kring begreppet lärarledd tid, lärarledd undervisningstid eller tid med lärare. I detta arbete definieras lärarledd tid som schemalagd eller planerad lektion, föreläsning, exkursion, laboration eller seminarium där läraren finns tillgänglig som aktivt närvarande förmedlare av kunskap, resurs eller handledare för sina studenter vid arbete som ingår i utbildningen, antingen fysiskt eller via annan direkt kontakt. Vi utestänger därför i enlighet med Riksrevisionen (2008) examination från definitionen. Som lärare betraktas en person som fått ett formellt uppdrag eller anvisning att undervisa så att studenter ges förutsättningar att genomföra sina studier. 2.3 ENKÄTSTUDIEN Eftersom inga andra systematiska studier har gjorts av studenters uppskattningar om sin lärarledda tid vid Örebro universitet finns det skäl att fråga sig huruvida det föreligger generella önskemål om att utöka andelen lärarledd undervisningstid. Eller är det rent av så att enbart studenter vid vissa institutioner upplever för lite tid med sina lärare? Frågeställningarna lyder alltså: 1. Hur stor andel lärarledd tid per vecka i genomsnitt upplever sig gemene student ha vid Örebro universitet? 2. Upplever gemene student att sin lärarledda undervisningstid är tillräcklig? För att svara på frågeställningarna framställdes en enkätstudie som var öppen 2 månader vid årsskiftet Andelen svarande var 711 varav 478 kvinnor, 218 män och 15 som uppgav sin könsidentitet som annat. Utifrån de svar som erhölls, fanns det skäl att framföra insatsförslag i syfte att avhjälpa generella eller lokala utmaningar avseende den lärarledda tiden vid Örebro universitet. Dessa insatser kan sedan med fördel användas i Örebro studentkårs utbildningspolitiska arbete och som underlag för Örebro universitet. 3. MER LÄRARLEDD TID BEHÖVS Enkätens svarande kommer från samtliga institutioner vid Örebro universitet, dock med en överrepresentation från institutionen för Humaniora, Utbildnings- och Samhällsvetenskap (HumUS) med 269 svarande. Näst bäst representation har institutionen för Juridik, Psykologi och Socialt arbete (JPS) med 144 svarande. Orsaken till det- 4

11 ta kan vara att institutionerna är stora, en god marknadsföring av enkäten hos de kårsektioner som bevakar institutionerna eller ett generellt sett högre engagemang i utbildningspolitiskt arbete. Detta påverkar självklart resultatet, men påverkar procentsatserna enbart i mindre bemärkelser enligt beräkningar. Generellt sett har 78 % av de svarande mindre än 9 h lärarledd tid per vecka, vilket är den uttänkta miniminivån i resurstilldelningssystemet. 58 % anser därutöver att det är för lite. Enbart 2 % vill ha mindre lärarledd tid och 40 % anser att det är tillräckligt. Institutionsspecifika svar ses i appendix 2. Anmärkningsvärt är också att resultaten inte skiljer sig nämnvärt beroende på vilken termin studenterna läser. Tre institutioner utmärker sig där en stor majoritet har mindre än 9 timmars lärarledd tid per vecka, nämligen HumUS, Handelshögskolan samt Restaurang- och Hotellhögskolan. På HumUS är det hela 94 % av alla respondenter som upplever att de har mindre än 9 timmars tid med lärare i veckan. Samma siffra för Handelshögskolan är 91 % och för Restaurang- och Hotellhögskolan ligger den på 70 %. Detta är lägre än TCO:s undersökning 2014 sett till utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och ekonomi. Om vi bryter ned dessa tider ännu mer så kan man utläsa att hela 61 % av alla svarande från HumUS upplevs ha 5 timmar eller mindre. För Handelshögskolan är det 46 % och för Restaurang- och Hotellhögskolan 53 %. Studenternas åsikter om vad de vill är också väldigt klara. Vid HumUS vill 72 % av studenterna ha mer lärarledd tid, 68 % vid Handelshögskolan och 75 % vid Restaurang- och Hotellhögskolan. Att lärarledd tid är kopplat till kvalitet uppger många respondenter. Mycket kunskap går förlorad för att vi studenter inte hinner få rätt vägledning och verktyg för att själva kunna samla in relevant fakta och göra analyser, menar en historiestudent. Andra 5

12 snåla på resurserna för elevernas utbildning! påpekar att olika lärandestilar också har att göra med kvalitetsbegreppet. Alla har inte lika lätt att lära sig genom att läsa böcker. En student inom pedagogik trycker på att kommunikation är viktig för kunskapsutveckling. Om Örebro Universitet vill bli känt för att vara ett universitet som är känt för att producera högkvalitativ forskning och som utbildare av människor med hög kompetens. Då måste universitetet satsa på att ha högre kvalitet i pedagogiken och fler lärarledda lektioner. Skolan tar självmord när den sparar pengar genom att Men det finns också studenter som upplever att deras lärarledda tid är tillräcklig. Vissa menar att kvaliteten på själva undervisningstiden bör ha ett större fokus: Kvalitén och relevansen för merparten av föreläsningarna kan definitivt ifrågasättas, menar en ämneslärare. Andra kritiserar att den schemalagda lärarledda tiden inte hålls av läraren. En psykologistudent menar att det är problematiskt att schemalagd tid är missvisande då föreläsningar ofta avslutas innan utsatt tid. Synen på funktionen av lärarledd undervisning skiftar också. En ekonomistudent skriver: När man skriver uppsats är det inte så nödvändigt med lärarledd tid. Men jag tycker att många andra kurser vi har läst har haft ett behov av mer tid med lärare. Något som jag tror skulle vara bra i flera kurser är möjligheten att vid exempelvis pm- skrivande eller annat individuellt arbete ha bokade lektionstimmar. På dessa ska en lärare finnas tillgänglig i salen och studenterna får komma dit och jobba med möjligheten att ta hjälp av läraren. 6

13 Enstaka studenter tycker att frågan handlar mer om att självstudierna ska uppmuntras mer. En samhälls- och beteendevetarstudent skriver: Det är minst lika viktigt att studenterna lär sig vara lite självgående, skapa egna studiegrupper och läsa upp på egen hand. Däremot borde detta uppmuntras lite mer. Oftast så finns lärarna tillgängliga för frågor, men absolut inte alla som behöver använda det, men möjligheten finns ändå där. 4. INSATSFÖRSLAG Ett argument som anförs mot en uppmaning om mer lärarledd tid möts inte sällan med svar så som kvalitet kan inte mätas med kvantitet. Självklart är inte lärarledd tid den enda kvalitetsfaktorn. Men Örebro studentkår menar i likhet med TCO (2010) och SFS (2013) att väl använd lärarledd tid på högre utbildning är starkt sammankopplat med högre prestationsgrad hos studenter och således en högre sannolikhet för måluppfyllelse för lärosätet. I det här fallet går kvalitet och kvantitet ihop och står inte emot varandra. Vi ser därför sex konkreta insatsförslag. Enkätundersökningen visade att majoriteten anser att det ska erbjudas fler möjligheter att träffa lärare inom sina utbildningar och speciellt för institutionerna HumUS, Handelshögskolan och Restaurang- och Hotellhögskolan. Dessa siffror är alarmerande och med hänvisning till tidigare referenser i denna rapport kan de låga siffrorna för lärarledd tid på allvar äventyra utbildningskvalitén inom alla institutioner och inte bara de nämnda. Självklart är det svårt eller orimligt att ange miniminivåer, men det tål att diskuteras. Vi vill: att alla institutioner bör diskutera hur man i verksamhetsplaner kan stadga om förhöjda andelar lärarledd tid och i vilka kurser det är mest akut. att institutionerna för en diskussion med respektive kårsektions utbildningsbevakning i frågan. Resultaten kan möjligtvis ge en indikation på hur universitetet väljer att prioritera, eller inte prioritera, i sina satsningar på olika utbildningar. Örebro studentkår menar att kvalitetsarbetet i de kurser och program som finns bör fortsätta vara av högsta prioritet. Vi hoppas att Örebro universitet inser att en hög andel lärarledd tid kan vara en konkurrensfaktor då det sannolikt ger ett ökat söktryck och därför finns det också skäl att fundera på resursomfördelningar. Flera lärosäten har gjort detsamma, både genom direkta omfördelningar och genom att vissa institutioner undantas från gemensamma strategiska satsningar (TCO 2010). Dessutom behöver Örebro universitet bli bättre på 7

14 att följa upp, rapportera och synliggöra olika typer av lärarledd tid generellt och institutionsvis. Detta har varit en generell brist vid alla högskolor och universitet enligt Riksrevisionen (2009) och TCO (2014). Vi vill: att universitetet ska fundera på olika typer av omfördelningar mellan institutioner. En plan för jämn fördelning över tid bör diskuteras. att i kursvärderingarna infoga en fråga om upplevd lärarledd tid så att frågan synliggörs. att universitetet sammanställer studenternas svar om upplevd lärarledd tid och diskuterar svaren med studentkåren. att universitetet enligt rekommendation av Riksrevisionen (2009) förbättrar rutinerna för uppföljning av resursanvändningen. Huvudproblemet är förstås det orättvisa resurstilldelningssystemet universitetet har att utgå från. Trots att det ofta finns en god vilja hos universitetsledning och institutionsledningarna för att anordna högkvalitativ lärarledd tid föreligger en sorts bakbundenhet. Men vi ser en viss avsaknad av handlingskraft i denna fråga vilket till viss del kan förklaras av att frågan om lärarledd tid inte har blivit utredd såsom i denna form. Örebro studentkår kommer därför att via Sveriges förenade studentkårer aktivt pådriva en förändring i ersättningsbeloppen i syfte att jämna ut skillnader i lärarledd tid. 8

15 5. KÄLLOR Ekonomistyrningsverket (2014). Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor. [Hämtad ]. Fritzell, Ann (2013). Fortsatt utbyggnad Fortsatt urholkning. SULF:s skriftserie, Sveriges universitetslärarförbund. [Hämtad ]. Gibbs, Graham (2010). Dimensions of Quality. York: The Higher Education Academy. https://www.heacademy.ac.uk/sites/default/files/dimensions_of_quality.pdf [Hämtad ]. Biggs, John B. & Tang, Catherine So-Kum (2011). Teaching for quality learning at university: what the student does. 4., [rev.] uppl. Maidenhead: Open University Press. Hattie, John (2012). Visible learning for teachers: maximizing impact on learning. London: Routledge. Högskoleverket (2000). Är grundutbildningens kvalitet i farozonen? [Hämtad ]. Högskoleverket (2010). Eurostudent om svenska studenter i en europeisk undersökning. [Hämtad ]. Jusek (2015). Mer undervisning för ökad utbildningskvalitet: En kartläggning av lärarledd tid bland Juseks medlemmar. [Hämtad ]. Kårsektionen Corax (2014). Corax startar namninsamling. [Hämtad ]. Riksrevisionen (2008). Hög kvalitet i högre utbildning? [Hämtad ]. Sveriges förenade studentkårer (2010). Bättre grundutbildning - bättre välfärd. Sveriges förenade studentkårer (2012). Kvalitet ur ett studentperspektiv. Sveriges förenade studentkårer (2013). Studentens lärande i centrum Sveriges förenade studentkårer om pedagogik i högskolan. [Hämtad ]. Sveriges universitets- och högskoleförbund (2013). Resurser för utbildning och forskning. [Hämtad ]. 9

16 SOU 1992:44. Resurser för högskolans grundutbildning. SOU 2005:48. Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning. SOU 2007:81. Resurser för kvalitet. Utbildningsdepartementet (2011). Kvalitetssatsning på högskolan miljoner till humaniora och samhällsvetenskap. [Hämtad ]. Tjänstemännens centralorganisation (2010). TCO granskar: Fortfarande ont om lärarledd tid. Hämtad ]. Tjänstemännens centralorganisation (2013). TCO granskar: Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen. [Hämtad ]. Wallberg, Harriet (2014). Oacceptabel bantning av undervisning på universitetet. Dagens nyheter debatt, 8 augusti. [Hämtad ]. Örebro studentkår (2014). Strategi för Örebro studentkårs utbildningsbevakning [Hämtad ]. 10

17 6.1 APPENDIX - Ersättningsbelopp för 2015 UTBILDNINGSOMRÅDE ERSÄTTNING PER HELÅRSSTUDENT ERSÄTTNING PER HELÅRSPRESTATION Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt Vård Odontologiskt Medicinskt Undervisning Verksamhetsförlagd utbildning Övrigt Design Konst Musik Opera Teater Media Dans Idrott Ekonomistyrningsverket

18 6.2 APPENDIX - Lärarledd tid institutionsvis 5 h eller mindre 6-8 h 9-11 h 12h eller mer Handelshögskolan, n=65 Hälsovetenskap och medicin, n=107 Humaniora, Utbildnings- och Samhällsvetenskap, n=269 Juridik, Psykologi och Socialt arbete, n=144 12

19 5 h eller mindre 6-8 h 9-11 h 12h eller mer Läkarutbildning, n=27 Musikhögskolan, n=37 Naturvetenskap och teknik, n=53 Restaurang- och Hotellhögskolan, n=36 13

20 6.3 APPENDIX - Enkäten 14

21 15

22 AL

Fler till start och fler i mål Sverige behöver fler högskoleutbildade #6/14

Fler till start och fler i mål Sverige behöver fler högskoleutbildade #6/14 TCO granskar Fler till start och fler i mål Sverige behöver fler högskoleutbildade #6/14 En rapport om betydelsen av den högre utbildningens dimensionering för Sveriges ekonomi. 2014-06-17 Författare German

Läs mer

riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Statens dimensionering av lärarutbildningen utbildas rätt antal lärare?

riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Statens dimensionering av lärarutbildningen utbildas rätt antal lärare? riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Statens dimensionering av lärarutbildningen utbildas rätt antal lärare? rir 2014:18 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att

Läs mer

Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö

Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö ST 2012. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Fackförbundet

Läs mer

Ledning för kvalitet i undervisning och lärande på grundnivå och avancerad nivå. Klara Bolander Laksov, Åsa Kettis & Mikael Alexandersson

Ledning för kvalitet i undervisning och lärande på grundnivå och avancerad nivå. Klara Bolander Laksov, Åsa Kettis & Mikael Alexandersson Ledning för kvalitet i undervisning och lärande på grundnivå och avancerad nivå Klara Bolander Laksov, Åsa Kettis & Mikael Alexandersson Ledning för kvalitet i undervisning och lärande på grundnivå och

Läs mer

Ett lyft för den som vill

Ett lyft för den som vill 2010:12 Ett lyft för den som vill Utvärdering av den statliga satsningen på fortbildning av lärare MISSIV DATUM DIARIENR 2010-05-24 2008/23-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2008-01-24 U2008/450/S Regeringen Utbildningsdepartementet

Läs mer

Utvärdering av lärplattor i undervisningen i Gislaveds grundskolor. Jan Hylén

Utvärdering av lärplattor i undervisningen i Gislaveds grundskolor. Jan Hylén Utvärdering av lärplattor i undervisningen i Gislaveds grundskolor Jan Hylén Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Bakgrund...4 3. Genomförande av undersökningen...4 4. Hur fungerar lärplattorna i skolans

Läs mer

Olika elever samma undervisning

Olika elever samma undervisning Olika elever samma undervisning Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2010 Skolinspektionens rapport Diarienummer 40-2011:4396 Stockholm 2011 Foto: Monica Ryttmarker

Läs mer

Rapport 2006:10 R. Utvärdering av specialpedagogprogrammet. universitet och högskolor

Rapport 2006:10 R. Utvärdering av specialpedagogprogrammet. universitet och högskolor Rapport 2006:10 R Utvärdering av specialpedagogprogrammet vid svenska universitet och högskolor Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se

Läs mer

Om undervisning på engelska

Om undervisning på engelska Rapport 2010:15 R Om undervisning på engelska några bidrag från en konferens www.hsv.se Rapport 2010:15 R Om undervisning på engelska några bidrag från en konferens Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box

Läs mer

Vad är på kommunchefens agenda?

Vad är på kommunchefens agenda? Vad är på kommunchefens agenda? Praktikantprojektet våren 2013 Jonas Lannering & Joel Wetterberg Maj 2013 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Sammanfattning och slutsatser... 3 1.1 Slutsatser...

Läs mer

Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Helena Francke på uppdrag av Svensk Biblioteksförening 2013

Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Helena Francke på uppdrag av Svensk Biblioteksförening 2013 Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor Helena Francke på uppdrag av Svensk Biblioteksförening 2013 World Trade Center Box 70380 107 24 Stockholm Tel: 08-545 132 30 info@biblioteksforeningen.org

Läs mer

Lärares inställning till uppdraget som lärare, i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid

Lärares inställning till uppdraget som lärare, i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid Lärares inställning till uppdraget som lärare, i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid Linda Eriksson GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Självständigt arbete (SGSAEP), 33:2012 Examensarbete,

Läs mer

Många vill - få kommer till skott. Varför studerar inte fler utomlands?

Många vill - få kommer till skott. Varför studerar inte fler utomlands? Många vill - få kommer till skott Varför studerar inte fler utomlands? Många vill - få kommer till skott Varför studerar inte fler utomlands? Diarienr.: 51:12/13 Publiceringsdatum: 2013-05-24 Författare

Läs mer

Vad är kvalitet i distansutbildning?

Vad är kvalitet i distansutbildning? Rapport 2007:41 R Vad är kvalitet i distansutbildning? Utvärdering av lärarutbildning på distans Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Svenska språket B Sommaren 2011 Helen Jonsson Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var En redovisning av vad elever och lärare tycker om placering

Läs mer

2014:27. Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv

2014:27. Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv 2014:27 Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv MISSIV DATUM DIARIENR 2014-12-01 2013/257-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2013-11-14 U2013/6713/JÄM Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Beteckning: Akademin för Utbildning och Ekonomi För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Calle Dahlberg December 2010 Examensarbete

Läs mer

Disciplinära åtgärder mot studenter

Disciplinära åtgärder mot studenter Rapport 2011:10 R Disciplinära åtgärder mot studenter Innehåller även disciplinärenden vid högskolor och universitet 2010 www.hsv.se Rapport 2011:10 R Disciplinära åtgärder mot studenter Innehåller även

Läs mer

Implementering av policy låter det sig göras?

Implementering av policy låter det sig göras? Rapport från Centrum för lärande och undervisning NR 9:2006 Implementering av policy låter det sig göras? - en reflektion över två exempel vid Högskolan i Borås Iréne Arvidsson och Susanne Jämsvi ISSN

Läs mer

Andra året med studieavgifter lärosätenas erfarenheter

Andra året med studieavgifter lärosätenas erfarenheter Rapport 2012:26 R Andra året med studieavgifter lärosätenas erfarenheter www.hsv.se Rapport 2012:26 R Andra året med studieavgifter lärosätenas erfarenheter Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851,

Läs mer

Tid för studier. En jämförelse mellan fyra yrkesutbildningar. Ulf P. Lundgren. Högskoleverkets rapportserie 2001:15 R

Tid för studier. En jämförelse mellan fyra yrkesutbildningar. Ulf P. Lundgren. Högskoleverkets rapportserie 2001:15 R Tid för studier En jämförelse mellan fyra yrkesutbildningar Ulf P. Lundgren Högskoleverkets rapportserie 2001:15 R Tid för studier En jämförelse mellan fyra yrkesutbildningar Högskoleverket 2001 Högskoleverket

Läs mer

Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen

Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen Rapport 2012:1 R Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen en uppföljning av nybörjarna på forskarnivå läsåren 1999/2000 och 2000/01 www.hsv.se Rapport 2012:1 R Orsaker till

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14 Rätten till kunskap En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever Skolinspektionens rapport 2010:14 Diarienummer 40-2009:2037 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz Kvalitetsgranskning

Läs mer

Utvärdering av grundutbildning i psykologi på fristående kurser och psykologprogram samt forskarutbildning i psykologi vid svenska universitet och

Utvärdering av grundutbildning i psykologi på fristående kurser och psykologprogram samt forskarutbildning i psykologi vid svenska universitet och Utvärdering av grundutbildning i psykologi på fristående kurser och psykologprogram samt forskarutbildning i psykologi vid svenska universitet och högskolor Högskoleverket 2004 Högskoleverket Luntmakargatan

Läs mer

riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Specialdestinerade statsbidrag Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola?

riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Specialdestinerade statsbidrag Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola? riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Specialdestinerade statsbidrag Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola? rir 2014:25 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift

Läs mer

Vad vill patienten veta för att välja?

Vad vill patienten veta för att välja? Rapport 2013:4 Vad vill patienten veta för att välja? Vårdanalys utvärdering av vårdvalsinformation Citera gärna ur Vårdanalys rapporter, men ange alltid källa. Rapporten finns även publicerad på www.vardanalys.se

Läs mer

Stöd och stimulans i klassrummet

Stöd och stimulans i klassrummet Rapport 2014:2 Stöd och stimulans i klassrummet Rätten att utvecklas så långt som möjligt Skolinspektionens rapport 2014:2 Diarienummer 2011:6494 Stockholm 2014 Foto: Monica Ryttmarker Förord Skolinspektionen

Läs mer

2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige

2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige 2012:20 Köpta relationer Om korruption i det kommunala Sverige MISSIV DATUM DIARIENR 2012-06-01 2011/174-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2011-06-16 Fi2011/2882 (delvis) Regeringen Finansdepartementet 103 33

Läs mer

Huvudmannens styrning av grundskolan

Huvudmannens styrning av grundskolan Kvalitetsgranskning Rapport 2015:01 Huvudmannens styrning av grundskolan - ett uppdrag med eleven i fokus Skolinspektionens rapport 2015:01 Diarienummer 400-2013:2398 Stockholm 2015 Foto: Monica Ryttmarker

Läs mer