Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem

Transkript

1 Beslut Sverigefinska skolan i Stockholm AB Rektorn vid Sverigefinska skolan Stockholm Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem efter tillsyn i Sverigefinska skolan Stockholm i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2 (12) Tillsyn i Sverigefinska skolan Stockholm Skolinspektionen genomför tillsyn i Stockholms kommun under hösten Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Sverigefinska skolan Sthlm besöktes av Skolinspektionen den 3 oktober 2013 och den 4 oktober Fakta om skolan Sverigefinska skolan i Stockholm är en fristående skola belägen i stadsdelen Kungsholmen i Stockholms kommun. Skolans huvudman är Sverigefinska skolan i Stockholm AB med organisationsnummer Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola årskurserna 1-9, fritidshem samt grundsärskola med inriktning träningsskola. Skolan har även en särskild undervisningsgrupp kallad för mini-klassen för elever i stort behov av särskilt stöd. Vid tillsynstillfället har skolan cirka 300 elever. Av dessa går 38 elever i förskoleklass. På skolans fritidshem är 107 elever inskrivna. Skolan leds av en rektor som till sin hjälp har tre biträdande rektorer på deltid som har arbetslagsansvar som är uppdelat i; fritidshemmet, förskoleklassen och årskurserna 1-6 samt årskurserna 7-9. Kunskapsresultat Årskurs 3 Enligt Skolverkets statistik (SIRIS) för 2011/2012 nådde 81 procent av eleverna kravnivån på samtliga delprov i det nationella ämnesprovet i matematik. För riket var motsvarande resultat 72 procent. Av skolans egen sammanställning framgår att 88 procent av eleverna bedömdes nå kunskapskraven i matematik samma läsår. För ämnesprovet i svenska visar SIRIS att nästintill 100 procent av eleverna nådde kravnivån på samtliga delprov, att jämföra med 74 procent i riket som helhet. Samma år bedömdes enligt skolans egna uppgifter 91 procent av eleverna nå kunskapskraven i ämnet. Den nationella statistiken för 2012/2013 är vid tiden för föreliggande beslut inte publicerad. Enligt skolans egen sammanställning uppnådde 100 procent av eleverna såväl år 2012 som år 2013 kunskapskraven för godtagbara kunskaper i de naturorienterande och de samhällsorienterade ämnena.

3 3 (12) Årskurs 6 SIRIS visar att läsåret 2011/2012 nådde nästintill 100 procent av eleverna i Sverigefinska skolans årskurs 6 kravnivån på samtliga delprov i de nationella ämnesproven engelska och matematik. För riket var motsvarande siffor 79 och 87 procent. I ämnet svenska nådde 100 procent av eleverna målen i samtliga delprov, vilket är högre än motsvarande siffra för riket vilken var 82 procent. I skolans egen sammanställning av resultaten framgår att mellan 97 och 100 procent av eleverna nådde kunskapskraven beroende på ämne. Lägst var resultatet i matematik, modersmål och svenska (97 procent). Den nationella statistiken för 2012/2013 är vid tiden för föreliggande beslut inte publicerad. Av skolans egen sammanställning framkommer dock att 100 procent av eleverna i bedömdes uppnå samtliga kunskapskrav som minst ska uppnås i årskurs 6. Årskurs 9 Enligt SIRIS var det genomsnittliga meritvärdet 246 poäng år 2013, jämfört med 213 poäng för riket som helhet. Under de fem senaste åren har meritvärdet i Sverigefinska skolan varierat mellan 246 poäng som högst (2013) och 214 poäng som lägst (2012). Andelen elever som uppnådde målen i alla ämnen år 2013 var 79 procent. Motsvarande siffra för riket var 77 procent. Under de fem senaste åren har andelen elever som nått målen i samtliga ämnen varierat mellan 67 procent som lägst (2011) och 86 procent som högst (2013). Andelen elever som år 2013 var behöriga till gymnasieskolans högskoleförberedande program och yrkesprogram var nästintill 100 procent (med undantag för naturvetenskapligt och tekniskt program där andelen behöriga elever var 79 procent) Det är en ökning sedan de senaste två åren då andelen som lägst år 2011 varit 80 procent på högskoleförberedande program och yrkesprogram respektive 70 procent på naturvetenskapligt och tekniskt program.

4 4 (12) Helhetsbedömning Tillsynen av Sverigefinska skolan visar att skolan ger eleverna goda möjligheter att nå målen för utbildningen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Skolans elever uppvisar, i såväl årskurs 3 och årskurs 6 kunskapsresultat som är högre eller betydligt högre än riket som helhet. För årskurs 9 är det större variation i resultatet, men Skolverkets statistik visar att det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 var 246 poäng läsåret 2012/13. Meritvärdet ligger således över såväl rikets som Stockholm kommuns genomsnitt. Tillsynen visar dock att Sverigefinska skolan behöver vidta vissa åtgärder för att utbildningen i skolan ska motsvara de krav som ställs i de författningar som reglerar skolan. Trots att skolan tidigare har arbetat systematisk för att öka elevinflytande i verksamheten, visar tillsynen att skolan behöver återuppta detta arbete för att ge eleverna ett aktivt inflytande över undervisningen och sitt eget lärande. Skolan behöver även hitta former för att kontinuerligt följa upp detta arbete så att det inte avstannar. Utredningen visar att de flesta eleverna upplever skolan som en trygg plats, och att skolans personal jobbar såväl förebyggande som åtgärdande mot kränkande behandling. I skolans plan mot kränkande behandling, som gäller för både fritidshem och skola, saknas dock en tydlig och konkret beskrivning av såväl förgående som nuvarande års arbete mot att motverka kränkningar. Skolan behöver synliggöra att de åtgärder som vidtas är ett resultat av en kartläggning som utgår från varje enskild verksamhets specifika behov och förutsättningar. Skolan har goda rutiner för att identifiera elever med behov av särskilt stöd snabbt och eleverna får även det stöd de har rätt till. Tillsynen visar dock att skolan behöver utveckla arbetet med åtgärdsprogram så att de även omfattar en beskrivning av hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Tillsynen visar vidare att skolans rektor behöver säkerställa att lärarna gör likvärdiga bedömningar av elevernas kunskaper. Även elevernas individuella utvecklingsplaner behöver förbättras eftersom individuella utvecklingsplaner, om de används på rätt sätt, är viktiga instrument för att följa och stödja varje elevs kunskapsutveckling. Eleverna på skolan har tillgång till speciallokaler och utrustning som behövs för undervisning i exempelvis kemi, hem- och konsumentkunskap och slöjd. Skolans rektor behöver dock säkerställa att eleverna också har tillgång till ett skolbibliotek som bättre svarar mot kravet om gemensam och ordnad resurs av medier och information. Vad gäller verksamheten i fritidshemmet bedömer Skolinspektionen att den stimulerar elevernas utveckling och lärande. Fritidshemmet har en nära sam-

5 5 (12) verkan med skolverksamheten och erbjuder eleverna ett antal olika aktiviteter samt kontakter med föreningsliv. Slutligen visar tillsynen att skolan och fritidshemmet har engagerade lärare som har ett positivt förhållningssätt, något som eleverna bekräftar i samtal och intervjuer med Skolinspektionen. I intervjuer och samtal anger eleverna att de trivs och att det är en familjär stämning på skolan, något som även bekräftas av Skolinspektionens verksamhetsbesök. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Sverigefinska skolan i Stockholm AB att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 28 januari 2014 redovisas för Skolinspektionen. Grundläggande värden och inflytande Bedömning Sverigefinska skolan i Stockholm AB måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. - Ge eleverna ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Motivering Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s 674) anges att det inte är tillräckligt att eleverna ges möjlighet att ta del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen utan att det krävs ett mer aktivt arbete från skolans sida. I läroplanen tydliggörs lärarnas ansvar för inflytandet genom att de svarar för att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Av intervjuer och samtal med lärare och elever framgår att undervisningen planeras av lärarna. Det framgår inte i något av de dokument som Skolinspektionen tagit del av att eleverna haft ett aktivt inflytande och varit delaktiga i planeringen av undervisningen. Eleverna uppger i intervjuer och samtal med Skolinspektionen att de ibland kan komma med förslag och önskemål på vad de ska göra på lektionerna men att det oftast är lärarna som redan har planerat lektionerna. Rektorn och lärarna bekräftar att elevernas inflytande och medver-

6 6 (12) kan i planeringen av undervisningen kan utvecklas ytterligare. Rektorn uppger att skolan tidigare haft elevinflytande som ett av skolans utvecklingsområden. De senaste läsåren har fokus legat på andra utvecklingsområden och rektorn konstaterar under intervjun med Skolinspektionen att elevinflytande inte prioriterats under senare år. Utredningen visar att det finns brister i elevernas inflytande över utbildningen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarna krav och Sverigefinska skolan i Stockholm AB föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 4 kap. 9 skollagen, Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, 2.8 Rektorns ansvar och Läroplan för grundsärskolan 2011, avsnitt 2.8 Särskilt stöd Bedömning Sverigefinska skolan i Stockholm AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. - Se till att elever i förskoleklass inte placeras i särskild undervisningsgrupp. - Utarbeta åtgärdsprogram som anger hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Motivering Placering i särskild undervisningsgrupp Av skollagen framgår att elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan får ges särskilt stöd i form av placering i särskild undervisningsgrupp. Förskoleklassen är en egen skolform där placering i särskild undervisningsgrupp inte är möjlig och således inte kan användas som åtgärd. Elever i förskoleklassen ska utifrån bestämmelserna gå i ordinarie förskoleklass. Det särskilda stödet ska integreras i undervisningen som ska anpassas till varje elevs behov. I tillsynen framkommer att rektorn har fattat beslut om att placera en elev i förskoleklassen i särskild undervisningsgrupp. Rektorn konstaterade under tillsynen att detta var ett felaktigt beslut. Åtgärdsprogram Enligt skollagen ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

7 7 (12) Skolinspektionen har tagit del av ett antal åtgärdsprogram från grundskolan som utarbetats under höstterminen I åtgärdsprogrammen anges inte hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i skolans beslut om särskild undervisningsgrupp samt skolans arbete med åtgärdsprogram. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs åtgärda dessa brister. Författning 3 kap. 9, 12 skollagen Bedömning och betygssättning Bedömning Sverigefinska skolan i Stockholm AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Bedömning och betygssättning. - Rektorn säkerställer att lärarna får stöd för att kunna sätta rättvisa och likvärdiga betyg. - Se till att det av de individuella utvecklingsplanerna framgår vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt Motivering Rektorn har i skollagen ett utpekat ansvar för att betyg sätts i enlighet med de föreskrifter som gäller för betygsättning. Enligt förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 667) är syftet med bestämmelsen att särskilt markera rektorns ansvar för en rättvis och likvärdig betygssättning. Det innebär att rektorn måste se till att lärarna är förtrogna med regelverket och att de ges stöd för att kunna sätta rättvisa och likvärdiga betyg. Samverkan vad gäller bedömning och betyg Sverigefinska skolan är en mindre skola och endast i vissa ämnen finns flera ämneslärare i skolans lägre respektive högre årskurser. Enligt skolans rektor och lärare saknar lärarna i nuläget någon möjlighet till kvalificerad samverkan med andra ämneslärare inom skolan. Rektorn uppger att hon söker samarbete med andra skolor men att något sådant ännu inte inletts. Rektorn hänvisar till att lärarna använder sig av bedömningsmatriser i Schoolsoft vilket enligt henne är ett redskap för henne att säkerställa likvärdiga bedömningar utifrån kunskapskraven. Lärarna uppger dock att det inte avsatts särskild tid för dem att diskutera betygssättning och bedömningsfrågor. I intervju med lärarna framkommer till exempel att sambedömning och gemensam rättning av de natio-

8 8 (12) nella proven inte sker systematiskt på skolan. Trots att vissa lärare gått på Skolverkets utbildningar om bedömning och betyg framkommer i intervjuer med lärarna att ytterligare utbildning inom området är önskvärt. Vissa lärare lyfter problemet med att läraren på en liten skola är ensam i sitt ämne och att det därmed saknas stöd från andra ämneslärare att diskutera likvärdighet i bedömningen av elevernas kunskaper. Tillsynen visar att analyser och diskussioner kring likvärdig bedömning inte görs på ett strukturerat och medvetet sätt på skolan samt att det bland skolans lärare finns ett uttalat behov av att få ett ökat stöd för att säkerställa likvärdig bedömning. Individuella utvecklingsplaner Enligt skollagen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en skriftlig utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i samtliga ämnen som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. I Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen (SKOLFS 2012:16) anges att den framåtsyftande delen i den individuella utvecklingsplanen bör utformas så att den tydliggör vilket ansvar skolan, eleven och vårdnadshavaren har för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Skolinspektionen har tagit del av exempel på skriftliga individuella utvecklingsplaner med omdömen från läsåret 2012/2013. Flera planer är allmänt hållna och det går i vissa fall inte att utläsa målen kopplade till elevens specifika behov till exempel kan ett mål vara bättre betyg och bättre koncentration, bli aktiv. I den framåtsyftande delen av de individuella utvecklingsplanerna saknas konkreta beskrivningar av hur varje lärare ska arbeta för att elevens mål ska uppnås, fokus ligger istället på eleven såsom läsa mer, öva med Skolverkets texter. Skolans åtagande i elevens individuella utvecklingsplan är otydlig. Av utredningen framgår att det finns brister i skolans arbete med betyg och bedömning samt individuella utvecklingsplaner. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarna krav och Sverigefinska skolan i Stockholm AB föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 2 kap. 34, 3 kap. 14 och 10 kap. 13 skollagen, Lgr 11 avsnitt 2.7 Bedömning och betyg

9 9 (12) Omfattning och resurstillgång Bedömning Sverigefinska skolan i Stockholm AB måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Omfattning och resurstillgång. - Se till att eleverna har tillgång till skolbibliotek som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Motivering Enligt skollagen ska eleverna ha tillgång till ett skolbibliotek som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Med skolbibliotek avses enligt förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 284) en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja eleverna. I läroplanen framhålls biblioteket som en del av skolans arbetsmiljö med syftet att eleverna själva ska kunna söka och utveckla kunskaper. I intervju med elever framkommer att skolan saknar ett skolbibliotek samt att det finns ett uttalat önskemål hos eleverna om att skolan skaffar ett sådant. Skolans rektor berättar att skolan har köpt in dels ett antal nya böcker på både svenska och finska, dels ett system för att katalogisera böckerna. I dagsläget är dock skolans litteratur utspridd i tre olika lektionssalar. Skolan har också en uppsättning datorer med internetuppkoppling som lärarna kan boka för användning i undervisningen. Rektorn menar att skolan som det ser ut nu inte har tillräckligt med lokaler för att avsätta ett rum till att enbart användas som skolbibliotek. Det saknas på detta sätt en samlad resurs till elevernas förfogande. I intervju med elever och lärare framgår att elever ibland (en till fyra gånger per termin) går till ett närliggande stadsbibliotek, där varje elev har erhållit ett lånekort. Skolan går även ibland till ett finskt bibliotek och har en prenumeration på cirkulationsbibliotek. För att en sådan lösning ska vara godtagbar, krävs det mer än att eleverna har möjlighet att uppsöka ett närliggande bibliotek. Biblioteket ska omfatta böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier samt vara anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Detta innebär i realiteten att skolan måste ha någon form av organiserat samarbete med biblioteket, som säkerställer att dessa krav uppfylls samt att biblioteket också regelbundet används i det pedagogiska arbetet som en resurs. Sverigefinska skolan i Stockholm AB har inte visat sådant organiserat samarbete eller att skolan har schemalagt ett regelbundet användande av bibliotek.

10 10 (12) Utredningen visar att eleverna på Sverigefinska skolan saknar tillgång till skolbibliotek. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Sverigefinska skolan i Stockholm AB föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 2 kap. 36 skollagen Anmärkning Skolinspektionen tilldelar enligt 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Sverigefinska skolan i Stockholm AB en anmärkning. Trygghet och studiero Bedömning Skolinspektionen har uppmärksammat följande brist inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. - Varje enskild verksamhet framgår inte tydligt av planen mot kränkande behandling och de åtgärder och redogörelser som anges i planen är inte anpassade utifrån varje verksamhets specifika behov och förutsättningar. Motivering Huvudmannen ska enligt skollagen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling. Huvudmannen ska även se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. I Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10) anges att arbetet bör bedrivas så att det återspeglar förhållandena i varje enskild verksamhet. Skolinspektionen har tagit del av Sverigefinska skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling i vilken skolans arbete för att motverka kränkande behandling beskrivs. Planen gäller både för fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan samt träningsskolan. Av planen framgår hur man arbetar med förebyggande åtgärder vid skolan samt arbetsgången för vilka åtgärder

11 11 (12) som ska vidtas i händelse av kränkningar, mobbning eller trakasserier. Det saknas dock en redovisning av vilka åtgärder skolan avser att vidta under det innevarande läsåret mot bakgrund av en kartläggning av verksamheternas olika förutsättningar och behov. Eftersom planen inte utgår från de olika verksamheternas specifika förutsättningar och behov, blir de åtgärder som beskrivs därmed inte heller anpassade utifrån dessa. Med anledning av att skolans arbete mot kränkande behandling i övrigt fungerar väl bedöms bristen som mindre allvarlig. Sverigefinska skolan i Stockholm AB tilldelas därför en anmärkning. Författning 6 kap. 8 skollagen På Skolinspektionens vägnar Anna Rydin Enhetschef Ana-Maria Koci Spång Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

12 Skolinspektionen Bilaga (12) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.