SYNTETISKA OORGANISKA FIBRER

Transkript

1 ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1990:9 Utkom från trycket den 24 augusti 1990 SYNTETISKA OORGANISKA FIBRER Beslutad den 8 juni 1990 (Ändringar införda t. o. m )

2 AFS 1990:9 2 SYNTETISKA OORGANISKA FIBRER Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om syntetiska oorganiska fibrer samt styrelsens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Beslutad den 8 juni 1990 (Ändringar införda t. o. m )

3 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om syntetiska oorganiska fibrer Beslutad den 8 juni 1990 (Ändringar införda t. o. m ) AFS 1990:9 3 Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) följande föreskrifter. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter gäller all verksamhet där syntetiska oorganiska fibrer eller material som innehåller mer än fem viktprocent sådana fibrer hanteras. Definitioner 2 I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angiven betydelse. Fiber Partikel med ett längd-breddförhållande av minst 5:1. Respirabel fiber Mikrofiber Kristallin fiber Hantering Fiber med högst 3 µm diameter. Fiber med högst 1 µm diameter. Fiber med atomerna regelbundet ordnade i ett nätverk (kristallgitter). Tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering och därmed jämförliga förfaranden. Allmänna bestämmelser 3 Arbetsgivare som använder fiberhaltiga produkter skall, om det är möjligt att för visst ändamål välja mellan olika fiberhaltiga produkter, eftersträva att använda den som avger minst fiberhaltigt damm, särskilt med avseende på respirabla fibrer. 4 Tillverkare och leverantörer av fiberhaltig produkt skall eftersträva att tillhandahålla produkt som avger så lite fiberhaltigt damm som möjligt särskilt med avseende på respirabla fibrer. 5 Arbete med syntetiska oorganiska fibrer eller fiberhaltigt material skall planeras och ordnas så att expositionen för fiberhaltigt damm blir så låg som möjligt. Visar luftundersökning att expositionen för syntetiska oorganiska fibrer inte är godtagbar skall åtgärder snarast vidtas för att sänka expositionen till godtagbar nivå. Om dammförebyggande åtgärder samt om hygieniska gränsvärden finns särskilda bestämmelser i arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa (AFS 1980:11) samt om hygieniska gränsvärden (AFS 1989:4).

4 AFS 1990:9 4 6 För arbetet erforderliga skriftliga hanterings- och skyddsföreskrifter skall finnas tillgängliga på arbetsplatsen. Märkning 7 Förpackning till produkt som kan ge upphov till fiberhaltigt damm skall vara märkt när produkten tas i bruk eller lagerhålls i anslutning till användning. Innehåller fiberhaltig produkt respirabla syntetiska oorganiska kristallina fibrer skall detta särskilt anges. Märkning enligt första stycket behövs inte för isolerfiberprodukt som består av stenull eller glasull om produkten istället har beteckning som gör att den lätt kan identifieras. Består sådan produkt huvudsakligen av mikrofibrer skall dock märkning ske. Utrustning och lokaler 8 Arbetsplats, där produkt som består av syntetiska oorganiska kristallina fibrer eller som huvudsakligen består av mikrofibrer regelmässigt bearbetas eller behandlas så att damm uppkommer, skall vara förlagd till särskilt utrymme. Vid ingång skall finnas skylt med texten: "VARNING. Fiberhaltigt damm". 9 Teknisk anordning som alstrar fiberhaltigt damm, skall vara så konstruerad, utförd och utrustad att dammspridning förebyggs. Isolerings- och rivningsarbete 10 Vid arbete med dammande lösull och vid dammande rivning av material som innehåller syntetiska oorganiska fibrer skall särskilda åtgärder vidtas för att hindra spridning av damm. Vid sådant arbete skall hänsyn även tas till den som utför annat arbete i närheten av arbetsplatsen. 11 Vid rivningsarbete skall arbetsgivare, om rivningsobjektet innehåller material som består av syntetiska oorganiska fibrer, använda arbetsmetod och vidta skyddsåtgärder med hänsyn till detta. Renhållning 12 Arbetsplats i lokal där material, som innehåller syntetiska oorganiska fibrer hanteras, skall rengöras helst varje dag dock minst en gång per vecka samt efter det att arbetet med sådant material avslutas. 13 Rengöring skall utföras så, att dammspridning undviks. Damm skall i första hand sugas bort. Anordning för uppsamling av avfall, spill e d av material som innehåller syntetiska oorganiska fibrer skall finnas lätt tillgänglig. Frånluft från mobil dammsugare som används för upptagning av fiberhaltigt damm skall renas så att minst 99 % av det respirabla fiberhaltiga dammet avskiljs.

5 AFS 1990:9 5 Rensning och rengöring av ventilationssystem skall ske när det behövs för att anläggningen skall fungera normalt. Ventilationssystem skall inspekteras minst två gånger per år. Personlig skyddsutrustning 14 Vid dammande arbete där det inte är tekniskt möjligt att hålla halten syntetiska oorganiska fibrer i luften på godtagbar nivå skall andningsskydd användas. Vid arbete där damm som innehåller syntetiska oorganiska kristallina fibrer kan uppkomma skall detta beaktas vid bedömning av erforderligt andningsskydd. 15 Vid starkt dammande arbete skall skyddskläder användas. Klädseln skall täcka känsliga hudpartier t ex hals och underarmar. 16 Skyddskläder och personlig skyddsutrustning skall förvaras skilt från gång- och arbetskläder och i särskilt utrymme i omedelbar anslutning till arbetsplatsen. Kontroll av luftföroreningar 17 Vid arbete där damm som innehåller syntetiska oorganiska fibrer uppkommer skall arbetsgivare se till att luftundersökning sker. Därvid skall expositionsmätning ske om det inte med hänsyn till arbetets art eller omfattning klart framgår att det hygieniska gränsvärdet för syntetiska oorganiska fibrer inte överskrids. 18 Om expositionsmätning krävs enligt 17, skall mätning ske inom sex månader från det att arbete påbörjats eller sådan förändring genomförts att tidigare mätning inte är tillämplig. Vid arbete med syntetiska oorganiska kristallina fibrer skall mätning därefter ske en gång per år. Om expositionen vid mätning enligt första stycket inte överstiger hälften av tillämpligt gränsvärde behöver ytterligare mätning dock inte ske. 19 Om expositionsmätning visar att det hygieniska gränsvärdet för syntetiska oorganiska fibrer överskridits skall - sedan åtgärder enligt 5 vidtagits - ny expositionsmätning ske snarast möjligt dock senast inom sex månader. 20 Expositionsmätning skall innefatta mätning av halten respirabla fibrer samt när så behövs även bestämning av andelen syntetiska oorganiska kristallina fibrer. 21 Protokoll skall föras över varje mätning. Kopia av protokoll över mätresultat skall sändas till Arbetsmiljöverket i två exemplar. (AFS 2000:21) Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 1 Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari Samtidigt upphävs

6 AFS 1990:9 6 arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om syntetiska oorganiska fibrer (AFS 1982:4). 2 Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari AFS 1990:9 AFS 2000:21

7 AFS 1990:9 7 Kommentarer till kungörelsen om syntetiska oorganiska fibrer Bakgrund Allmänt De syntetiska (av människan framställda) fibrerna kan indelas i två huvudgrupper, oorganiska och organiska. De tekniska erfarenheterna av syntetiska oorganiska fibrer går mer än 100 år tillbaka i tiden. Många såväl epidemiologiska som djurstudier har utförts på dessa särskilt sedan asbestfibrernas skadeverkningar blivit kända. I Sverige tillverkas syntetiska oorganiska fibrer för närvarande i huvudsak för framställning av isoler- och textilprodukter. Till de syntetiska oorganiska fibertyperna räknas bl a stenfiber, glasfiber, slaggfiber, keramisk fiber samt grafit- och kolfiber. Dessa kallas i engelsktalande länder ofta sammanfattningsvis MMMF (man made mineral fibers) och i övriga Europa syntetiska oorganiska fibrer. Fibrerna kan antingen ha kristallstruktur eller vara amorfa, dvs icke kristallina. På engelska används ibland för de amorfa fibrerna beteckningen MMVF (man made vitreous fibers) eller MMM(V)F. Stenfibrer, glasfibrer och slaggfibrer samt många keramiska fibrer är amorfa. Den första industriella tillverkningen av isolerfibrer påbörjades under 1870-talet. Då framställde man slaggull ur slagg från järn- och stålindustrin. Glas- och stenfibrer började tillverkas industriellt omkring sekelskiftet. I slutet av 20-talet sköt tillverkningen fart. Under 1930-talet påbörjades tillverkning av isolermattor i Sverige. Höganäsbolaget startade i Billesholm och Rockwool i Skövde. Höganäsbolagets tillverkning har senare överförts till Gullfiber AB. Tillverkningen har successivt ökat både beträffande antal produkter och volym. Tillverkning Gullfiber använder glasråvaror vid tillverkningen av isolerfiber. Produkten kallas därför ofta glasull. Råvarorna smälts och spinns sedan med hjälp av en jetstråle till trådar. Ett bindemedel (fenolhartslösning) samt en oljeemulsion tillsätts varefter materialet härdas i ugn. Som råvara till stenull (Rockwool) används i Sverige diabas, vilket är en bergart. Diabasen smälts tillsammans med kalksten och koks varefter smältan rinner ut mot ett snabbt roterande hjul och stelnar till tunna fibrer. Olja och fenolharts tillförs, varefter produkterna härdas vid förhöjd temperatur. De metoder för tillverkning av isolerfiber som används såväl i Sverige som utomlands ger produkter med en blandning av fibrer med mycket olika dimensioner. Den svenska tillverkningen av isolerfibrer omfattar omkring hundra olika produkter. Omkring 10 % av dessa går på export. Den största mängden isolerfiber används som värmeisolering i byggnader. Stora mängder går också till produkter för teknisk värmeisolering samt buller- och VVS-isolering.

8 AFS 1990:9 8 Vid tillverkningen av textilfibrer smälts råmaterialet, glaset, och dras ut till en lång ytterst tunn tråd. När tråden bryts av bildas fibrer. Fibrertillverkade på dessa sätt kallas också kontinuerliga. Metoden ger fibrer med en mer enhetlig diameter än isolerfibrer. Av trådarna tillverkas olika produkter som garn, mattor och liknande vilka används för armeringsändamål. I arbetslivet förekommer amorfa syntetiska oorganiska fibrer i form av lösull eller i mer bearbetade former t ex tråd, garn, väv, isolerskivor m m. Tillsatser kan göras till sådana produkter för att ge dem önskade egenskaper. Fibrerna kan också av olika skäl, t ex för armeringsändamål, blandas in i annat material såsom plast eller gummi. Någon produkt baserad på slagg tillverkas för närvarande inte i Sverige. Keramiska fibrer används för högtemperaturisolering ca EC. Det finns fibermaterial som kan användas upp till 2 600EC. Fibrerna framställs genom att de blåses ut med heta gaser från en smälta bestående av aluminium- och kiseldioxid eller av kaolin. Keramiska fibrer tillverkas inte i Sverige. Tabell 1 ger exempel på råvaror och användningsområden samt visar storleksfördelningen för vissa typer av syntetiska oorganiska fibrer. Egenskaper Olika slag av oorganiska fibrer kan - liksom andra material med stor yta per viktsenhet - påverkas av vatten och särskilt vissa typer av vattenlösningar. Denna påverkan, som bl a kan yttra sig som en förändring av fiberns yta eller som utlösning av substans ur fibern efter längre tid, är mycket olika för olika typer av fibrer. Vanliga isolerfibrer, som är amorfa, påverkas relativt lätt i detta avseende men en amorf fiber kan även vara mycket beständig mot vatten och vattenlösningar om den framställs av svårlösligt material, t ex kemikaliebeständigt glas eller keramiskt material. Tabell 1 Exempel på syntetiska oorganiska fibrer, råvaror och användningsområden. Benämning Huvudsakliga råvaror Fibrernas mediandiameter och storleksfördelning Exempel på användning Armeringsfiber a) glasfiber sand, soda, kalk, glasskrot, krossglas ca 10 µm armering i plaster b) stenfiber diabas, kalksten ca 5 µm armering i kitter, papper och plaster Isolerfiber

9 AFS 1990:9 9 Benämning Huvudsakliga råvaror Fibrernas mediandiameter och storleksfördelning Exempel på användning a) glasull sand, soda, kalk, glasskrot, krossglas b) stenull bergarterna diabas och basalt c) slaggull slagg från järn och stålindustri ca 6 µm stor spridning kring medelvärdet värme-, teknisk och akustisk isolering (produkten innehåller ofta plast som bindemedel ) Keramisk fiber aluminiumoxid och kiseldioxid eller kaolin 2,8 µm vanligt angiven medeldiameter högtemperaturisolering Mikrofiber* sand, soda, kalk, glasskrot och krossglas mindre än 1 µm absolutfilter t ex i respiratorer specialisolering i t ex flygplan *Mikrofibrer kan i viss utsträckning ingå i nästan alla fiberprodukter µm (mikrometer) = 10 m = 1/1000 mm. Naturligt förekommande fibrer är ofta mycket beständiga mot olika vätskor. Olika fibrers tillgänglighet för påverkan av vattenlösningar kan antas ha betydelse för hur de uppträder, när de är i kontakt med kroppsvätskor. I Sverige används för närvarande i huvudsak amorfa syntetiska oorganiska fibrer i större mängd. Syntetiska oorganiska kristallina fibrer med mindre diameter än 3 µm och svårlösliga fibrer kommer i stort sett endast till användning för speciella ändamål där dammexpositionen är begränsad. Övrig användning av kristallina fibrer gäller produkter där fiberdiametern är betydligt över 3 µm. Om respirabla kristallina fibrer eller i övrigt svårlösliga fibrer framgent kommer att användas i större skala är det viktigt att fibern karakteriseras väl och hanteras med hänsyn till sina speciella egenskaper. Vissa amorfa keramiska fibrer kan vid upphettning, t ex i högtemperaturisolering, kristalliseras. Kristallina fibrer kan vid bearbetning spjälkas i sin längdriktning till ett större antal lika långa men tunnare fibrer. Hantering av sådana fibrer ger därför lätt upphov till hög fiberhalt i luften. En amorf fiber går vid bearbetning däremot ofta tvärs av, vilket innebär att den behåller sin ursprungliga diameter. Den kristallina fibern skiljer sig från den amorfa även beträffande ytegenskaper. Det innebär att en kristallin fiber sannolikt utgör ett bättre fäste för andra ämnen vid adsorption än en amorf fiber. Dessa ämnen som t ex kan vara tjärprodukter från tobaksrök kan sedan samverka med fibern i fråga om hälsovådliga egenskaper. Exempel på syntetiska oorganiska kristallina fibrer är kalciumsulfatfiber och grafitfiber vilka

10 AFS 1990:9 10 båda används som armeringsfiber. Luftkontroll För fibrerna i en produkt kan man ange en viss medeldiameter och medellängd. Av intresse är emellertid även storleksfördelningen. Tillverkningsprocessen har avgörande betydelse för storleksfördelningen. En del processer ger fibrer med en relativt enhetlig diameter medan andra processer ger fibrer vars diametrar kan variera högst avsevärt (t ex mellan 0,1 och 10 µm). Vissa produkter kan därför innehålla en avsevärd mängd respirabla (inandningsbara) fibrer trots att medeldiametern överstiger 3 µm. Exempelvis är andelen respirabla fibrer i glasoch stenullsprodukter för värmeisolering för närvarande ca 30 %. Fibrernas storleksfördelning i en produkt överensstämmer inte med storleksfördelningen i det luftburna damm som bildas vid dammande hantering av produkten. Andelen mindre fibrer är större i dammet än i produkten. Slutsatser om fibrernas storleksfördelning i det luftburna dammet kan inte dras enbart med ledning av storleksordningen i produkten. Storleksfördelningen i det luftburna dammet är bland annat starkt beroende av hanteringssättet. För rutinmässig luftkontroll används fiberräkning i optiskt mikroskop som f n är den utrustning som finns praktiskt tillgänglig för det stora antal analyser som behövs. Nu gällande hygieniska normer i flertalet länder är relaterade till metoder vid användning av optiskt mikroskop. Vid analys av de dammprover som tas för luftkontroll begränsas analysen till fibrer av den storleksklass som bedömts vara viktigast från risksynpunkt. På grund av det optiska mikroskopets begränsade upplösningsförmåga får man vid rutinanalyserna inte med mycket tunna fibrer vid fiberräkningen. Utgångspunkten vid bedömning av ett visst fibervärde är dock självfallet att detta någorlunda riktigt speglar den totala miljöbelastningen från fibrer i alla storleksklasser, då variationerna i andelen extremt tunna fibrer antas vara måttliga. Hälsoeffekter Hudkontakt med syntetiska oorganiska fibrer orsakar hos många irritation som tar sig uttryck i klåda. Klådan kan kvarstå efter det att arbetet upphört t ex över veckoslut. Enstaka arbetstagare kan få så uttalade besvär, att de måste övergå till annan verksamhet. Irritationen orsakas främst av fibrer grövre än 5 µm. Oskyddade händer, underarmar och hals är mest utsatta. Besvärsgraden varierar mellan olika individer. För det mesta försvinner besvären när fibrerna avlägsnats från huden. Personer med eksem riskerar en försämring vid hudkontakt med fibrerna. Hudreaktioner kan också orsakas av andra ämnen som kan förekomma i produkter som innehåller syntetiska oorganiska fibrer. Exempelvis kan epoxiallergi uppstå vid hudkontakt med fibrer som är belagda med icke uthärdad epoxiplast. Enstaka personer kan utveckla kontaktallergi mot formaldehydharts som utgör bindemedel i isolerprodukter. Vid inandning av fiberhaltigt damm fastnar fibrer som är grövre än 3 µm till största delen i de övre luftvägarna. Fibrer med mindre diameter än 3 µm kan tränga djupare ner i andningsvägarna och till lungorna. Mikrofibrer kan nå längst in i lungorna till lungblåsorna (alveolerna). Människokroppen har förmåga att avlägsna en del av dammet som hamnat i

11 AFS 1990:9 11 andningsorganen. Den viktigaste mekanismen är flimmerhårens aktivitet och hosta varvid en viss mängd fibrer sväljs, men även borttransport genom "renhållningsceller", s k makrofager, förekommer. Inandning av syntetiska oorganiska fibrer kan framkalla irritation i de övre andningsvägarnas slemhinnor. Detta yttrar sig framför allt som hostretning. Bindemedlet, t ex fenolharts i damm från isolerfiberprodukter och ofta esterplast i damm från fiberarmerade produkter, kan också vara hostretande vid inandning. De medicinska erfarenheterna sträcker sig för glas- och stenullsfibrer över flera årtionden men är mer begränsade för andra syntetiska oorganiska fibrer som inte funnits kommersiellt tillgängliga lika länge. Vid djurförsök har syntetiska oorganiska fibrer, särskilt mikrofibrer, framkallat tumörer hos djur då fibrerna inopererats eller suspenderats (uppslammats) i vätska och sprutats i lungsäck och bukhåla. Även vid laboratorieförsök på djur som exponerats för mycket höga halter luftburna mikrofibrer har man funnit tumörer. Mycket talar för att risken för tumörbildning ökar om den fiber som deponeras i en vävnad har en viss form, (diameter mindre än 1 µm eller ännu mindre och längd större än 8 µm), och stannar länge i vävnaderna. Fiberns beständighet mot kroppsvätska i vävnader har därvid betydelse. Hög beständighet, som antas öka risken, finns bl a hos åtskilliga kristallina fibrer och dessutom hos amorfa fibrer som framställts av kemikaliebeständigt glas eller keramiskt material. Särskild risk får således tillmätas tunna, långa, beständiga fibrer (fibrer som stannar länge i vävnader). Kristallstrukturen, speciellt om den ger anledning till spjälkning i fiberns längsriktning, ökar risken. Att de vanliga isolerfibrerna har en jämförelsevis låg beständighet har sannolikt praktisk betydelse. Kroppsvätskornas påverkan bör göra sig särskilt starkt gällande i fråga om de potentiellt farliga tunna fibrerna med stor yta per viktenhet. Det måste betonas att termen beständig i dessa sammanhang endast har relativ betydelse och att kunskapen om olika fibrers beständighet i vävnader är knapphändig och under uppbyggnad. Det finns ingen skarp gräns mellan beständiga och mindre beständiga eller inte beständiga fibrer. Som ovan nämnts ökar risker för tumörbildning om fibern har kristallstruktur. Det finns exempel på kristallina syntetiska fibrer som vid djurstudier visat sig vara betydligt mer potenta än asbest. En sådan är kaliumtitanat som enligt uppgift tidigare använts internationellt bl a för armering i friktionsbelägg samt i plaster av nylontyp. Fibrer används också för framställning av tunna keramiska skivor. Såvitt känt förekommer fibern inte i Sverige. Omfattande undersökningar har gjorts för att kartlägga eventuella hälsoeffekter efter lång tids arbete med främst glasull och stenull. Bl a har undersökningar som omfattat ca personer i den tillverkande industrin utförts i sju europeiska länder. Motsvarande undersökningar har också utförts i USA och där omfattat ca personer. Det har inte framkommit något som tyder på att det finns ett samband mellan yrkesmässig exponering och cancerformen mesoteliom. Man har dock funnit något förhöjd frekvens vad avser lungcancer. Förhöjningen är svag och hänför sig med största sannolikhet till expositioner som ägt rum långt tillbaka i tiden under ett tidigt tekniskt utvecklingsstadium då fiberhalten i fabrikerna varit betydligt högre än idag. Kommentarer till vissa paragrafer

12 AFS 1990:9 12 Till 1 Kommer naturliga kristallina fibrer till sådan användning i Sverige att dammproblem uppstår vid hantering avfiberprodukterna, kan styrelsen komma att meddela speciella föreskrifter som anpassas till de material som kan bli aktuella. Till 2 Vid räkning av fibrer i ljusmikroskop medtas endast de fibrer som är högst 3 µm i diameter och minst 5 µm långa. Till 3 och 4 Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 9 skall den som tillverkar, importerar eller överlåter ämne som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, vidta de åtgärder som behövs för att hindra eller motverka att ämnet vid avsedd användning innebär risk från skyddssynpunkt. Dammavgivningen från produkter som innehåller syntetiska oorganiska fibrer kan minskas genom att materialet innesluts i folie, papper e d. genom att fibrerna binds i produkten med hjälp av t ex harts eller genom speciell produktutveckling. Vanliga mineralullsprodukter för isoleringsändamål är normalt bundna med fenolformaldehydharts. Sådana produkter innehåller dock fortfarande en mängd fria fibrer. Även om materialet är kapslat eller fibrerna bundna när produkten lämnar fabriken kan det bli dammande vid vårdslös eller felaktig hantering, vid materialets åldring samt vid rivnings- eller reparationsarbeten. För att minska damningen vid normal hantering av isolerfiberprodukter bör löst material avsugas redan i fabrikationsledet. Detta gäller även om produkten kapslas in. Det är viktigt att användning av produkter som avger särskilt stora mängder respirabla fibrer och produkter med höga halter mikrofibrer begränsas så långt som möjligt. Eftersom såväl respirabla fibrer som mikrofibrer förekommer i t ex byggnadsisolering, är det angeläget att leverantörerna kan redovisa relevanta produktfakta för att arbetsgivare skall ha möjlighet att välja en produkt som avger så lite respirabla fibrer som möjligt. Vissa produkter t ex flygplanisolering och filtermaterial innehåller höga halter mikrofibrer. Som framgår av 2 är mikrofibern en respirabel fiber med högst 1 µm diameter. Föreligger oklarhet beträffande produktval kan yrkesinspektionen eller företagshälsovårdscentral rådfrågas. Genom skonsam hantering i såväl produktion som i senare hanteringsled kan onödigt damm undvikas. Vidare bör all transport ske på ett så skonsamt sätt som möjligt. Damningen vid byggnation kan minskas om man redan vid projekteringen väljer lämpliga konstruktioner, material och arbetsmetoder. Exempelvis kan fiberhalterna bli höga när glasfiberväv monteras i trånga utrymmen. Vidare är det från arbetshygienisk synpunkt lämpligast att ordna arbetet så att arbetstagare inte får damm på sig ovanifrån. Bjälklagsisolering sker av den anledningen bäst uppifrån. Vid arbete med dammande material ovan axelhöjd bör skyddskläder med huva som täcker axlarna, skyddsglasögon och andningsskydd användas. I många fall kan onödig dammavgivning undvikas genom att man håller förpackningen intakt fram till användningen. På byggarbetsplats är risken stor att isolerprodukter kan komma till skada om inte lagring sker på skyddad plats. Till 6 Enligt 3 kap arbetsmiljölagen åligger det arbetsgivare att informera sina anställda om

13 AFS 1990:9 13 de risker som kan vara förknippade med arbetet, om vikten av att förebyggande skyddsåtgärder noga iakttas och om att givna hanterings- och skyddsföreskrifter följs. Det kan t ex vara lämpligt att skriva in dessa i arbetsinstruktionen när sådan finns. Vidare åligger det arbetstagare att följa givna skyddsföreskrifter och i övrigt medverka till att expositionen hålls så låg som möjligt. Av arbetsmiljölagen följer också att arbetsgivare skall förvissa sig om att arbetstagare har den utbildning för arbetet som behövs och att för arbetet nödvändiga kunskaper hålls aktuella. Information om de syntetiska oorganiska fibrernas egenskap och hälsoeffekter samt om erforderliga skyddsåtgärder utarbetas av arbetsmarknadens parter. När det gäller byggnadsisolering och rörisolering är det lämpligt att denna på sikt ingår i grundutbildningen för byggnadsarbetare. Till 7 Tillverkaren eller leverantören har i regel de uppgifter om produkten som behövs för märkning och bör därför se till att produkten är märkt vid leverans. Om märkning och varuinformationsblad finns särskilda bestämmelser i arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om farliga ämnen (AFS 1985:17). Med förpackning avses säckar, kartonger, plastpåsar och liknande. Vissa isolerprodukter för specialändamål bl a i flygplan består huvudsakligen av mikrofibrer. Normal användning av hörseldun kan inte anses ge upphov till fiberhaltigt damm i sådan omfattning att märkningsplikt föreligger. Till 8 Vid dammande hantering av produkter som innehåller mikrofibrer blir som regel andelen mikrofibrer högre i det luftburna dammet än i produkten. Det är viktigt att expositionen för mikrofibrer begränsas. Vid arbete inne i stora objekt, t ex flygplan, kan objektet i sig utgöra särskilt utrymme. Till 9 Punktutsug är exempel på utrustning som hindrar dammspridning även från handhållna maskiner t ex slip-, kap- och borrmaskiner. För rivningsarbete finns skrapmunstycken anslutna till utsugningsanordning. Beträffande återföring av frånluften se arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbetslokaler, f d anvisning 88 Lokaler. Tillpassning av isolerprodukter är mindre dammande om det sker med otandade verktyg än med tandade. Till 10 För att uppfylla kravet kan man t ex anordna utsugning av damm eller avskärma arbetsplatsen. För att hindra oavsiktlig exposition bör arbetsplatsen utmärkas med skylt med varningstext. Om dessa åtgärder inte är tillräckliga kan det vara nödvändigt att även andra personer i annan verksamhet i närheten av arbetsplatsen bär andningsskydd och skyddskläder. Till 11 Med rivning avses demontering av byggnad eller teknisk anordning för destruktion eller reparation. Rivning kan omfatta del av byggnad eller teknisk anordning.

14 AFS 1990:9 14 Förekommer asbest tillsammans med material som innehåller syntetiska oorganiska fibrer gäller även arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om asbest (AFS 1986:2. Efter ändring och omtryck AFS 1986:22). Om rivning av hus eller anläggning finns särskilda bestämmelser i arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1986:3). I konstruktion som innehåller material bestående av syntetiska oorganiska fibrer som lång tid varit utsatt för stark uppvärmning, över 800E C, finns risk att fibrerna omvandlats till kristallint material. Silikosfarligt damm kan då uppstå vid rivning. Dammet kan även innehålla kristallina fibrer. Till 12 Allmänna regler för rengöring av arbetslokaler finns i arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbetslokaler, f d anvisning 88 Lokaler. Till 13 Det är viktigt att arbetsplatser och lokaler utformas så att rengöring underlättas. Anordning för centraldammsugning eller sopsugmaskin underlättar rengöring och förenklar avfallshanteringen. God belysning gör att dammkällor lättare upptäcks och renhållningen underlättas. Även på tillfälliga arbetsplatser är en god allmänbelysning viktig och kan åstadkommas genom en portabel belysningsutrustning. Rengöring efter på förhand uppgjorda rutiner är ett viktigt led i arbetet för att hålla dammhalten på arbetsplatsen så låg som möjligt. Torrsopning och blåsning med tryckluft är mycket olämpligt eftersom damm på så sätt virvlas upp och sprids och bör därför inte förekomma. På byggarbetsplatser är spill av fiberhaltiga isolerprodukter som trampas sönder på golvet en stor föroreningskälla. En förutsättning för att undvika att fiberhaltigt damm uppkommer i besvärande mängd är att allt spill avlägsnas omgående och att arbetsplatsen rengörs ofta. Varje arbetstagare bör se till att arbetsplatsen rengörs efter avslutat arbetsmoment. Till 14 Som regel är halvmask med dammfilter klass P2 tillräckligt. Vid arbete med kristallina fibrer bör dammfilter klass P3 användas. Exempel på arbete som kan ge höga fiberhalter är - sprutning av granulerad eller flockad ull, - rivning av gammal mineralullsisolering, - annat arbete med mineralull utan bindemedel e d. Vid isoleringsarbete kan fibrer, som på grund av sin storlek inte är respirabla, frigöras och vålla avsevärd irritation i näsa och hals. Detta förebyggs genom användning av andningsskydd. Vid byggnadsisolering med isolerfiberprodukter är det lämpligt att även använda ögonskydd om arbetet måste ske över huvudhöjd. I arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om personlig skyddsutrustning V (f d anvisning 45:5,

15 AFS 1990:9 15 ändrad genom AFS 1982:2) behandlas frågor om val av andningsskydd, utprovning av ansiktsmask och skötsel m m av andningsskydd. Till 15 Människor besväras i olika grad av hudirritation vid arbete som innehåller syntetiska oorganiska fibrer. Man kan välja olika metoder att med klädsel inklusive skyddshandskar och annan skyddsutrustning minska besvären. På grund av individuella skillnader och skiftande arbetsförhållanden i övrigt är det bäst att arbetstagare prövar sig fram till det som ger den bästa komforten. Tvättar man hela kroppen och byter alla kläder när arbetet är avslutat för dagen slipper man i stor utsträckning besvär efter arbetsdagens slut. Det finns olika uppfattningar om hur fibrer på huden bäst avlägsnas. En del anser att det går bäst med tvål och vatten, andra att en så kall dusch som möjligt är det bästa. Till 16 Om förvaring av arbetskläder finns särskilda bestämmelser i arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om personalutrymmen (AFS 1984:10). Till 17 Hjälp vid bedömningen av om dammalstringen vid arbete är sådan att mätningar inte behövs kan vara tidigare luftundersökningar. Dessa behöver inte ha utförts av arbetsgivaren själv. Det avgörande är om arbetet kan anses ha skett under likvärdiga förhållanden vilket bl a innebär att material med samma fibertyper hanteras. Exempel på mätningar som kan användas vid bedömning av dammalstring finns förtecknade i bilaga 1. Branschorganisationer liksom företagshälsovården, i det här fallet speciellt Bygghälsan, kan informera om ytterligare aktuella expositionsmätningar. Expositionsmätning behöver inte utföras vid dammande arbetsmoment om förhållandena är sådana att andningsskydd måste användas, och att detta har en tillräckligt hög praktisk skyddsfaktor. Det är de grova fibrerna som ger hudirritation ( < 5 µm, jfr hälsoeffekter, sid 13). De sjunker snabbt till marken beroende på sin tyngd. Om städning eller rengöring ingår i arbetsuppgifterna kan provtagningen behöva omfatta även dessa moment. Om yrkeshygieniska mätningar finns särskilda bestämmelser i arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om yrkeshygieniska mätningar av luftföroreningar (AFS 1988:3). Till 18 Gränsvärdet för syntetiska oorganiska fibrer är enligt arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 1989: 4) 1 f/ml. Mot bakgrund av vad som tidigare redovisats om syntetiska oorganiska kristallina fibrers befarade hälsoeffekt är det viktigt att exposition för sådana fibrer begränsas så långt som möjligt. Till 20 Om syntetiska oorganiska kristallina fibrer påvisas bör detta förhållande användas vid bedömningen av vilka skyddsåtgärder som är nödvändiga att vidta. Andra aktuella regler m m Regler som är tillämpliga på arbete med syntetiska oorganiska fibrer finns bl a i följande

16 AFS 1990:9 16 kungörelser och allmänna råd från arbetarskyddsstyrelsen. Allmänna råd om val, utprovning, skötsel m m av andningsskydd,personlig skyddsutrustning V, f d anvisning 45:5. Allmänna råd om arbetslokaler m m, f d anvisning 88. Föreskrifter och allmänna råd till skydd mot yrkesskada vid arbete med armerad esterplast (AP), f d anvisning 108. AFS 1980:11 Åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa AFS 1984:10 Personalutrymmen AFS 1985:17 Farliga ämnen AFS 1986:2 Asbest (senast omtryckt AFS 1986:22) AFS 1986:3 Byggnads- och anläggningsarbete AFS 1988:3 Yrkeshygieniska mätningar av luftföroreningar AFS 1989:4 Hygieniska gränsvärden Övrigt Man-made Mineral Fibres. Environmental Health Criteria 77. World Health Organisation. Mineralullsisolering, en arbetsmiljöstudie, Jonasson et al, rapport från Bygghälsan, sept Mineralullsisolering av byggnader och fartyg, Nils Hallin, rapport från Bygghälsan, nov Undersökning av dammsituationen vid mineralullsisolering av byggnader och vid teknisk isolering, Nils Hallin, rapport från Bygghälsan Ovan nämnda rapporter från Bygghälsan erhålles från Byggförlaget, Box 17087, Stockholm.

17 AFS 1990:9 17 Bilaga 1 Mineralullsisolering - Arbetsmiljöstudie från Bygghälsan Mätningar inom ramen för Bygghälsans arbetsmiljöstudier visar att nedanstående arbeten kan bedrivas på ett sådant sätt att det hygieniska gränsvärdet för syntetiska oorganiska fibrer inte överskrids. Dammavgivningen är i stort sett densamma för likvärdiga produkter från olika tillverkare. Förteckningen är sammanställd efter Bygghälsans rapporter: Mineralullsisolering, en arbetsmiljöstudie, Jonasson et al, rapport från Bygghälsan, sept Mineralullsisolering av byggnader och fartyg, Nils Hallin, rapport från Bygghälsan, nov Efter det att denna kungörelse fastställts har ytterligare en rapport från Bygghälsan utkommit: Undersökning av dammsituationen vid mineralullsisolering av byggnader och vid teknisk isolering, Nils Hallin, rapport från Bygghälsan Småhus, isolering av ytterväggar med Gullfiberskiva Småhus, isolering av väggar och tak invändigt med Gullfiberskiva 3024, Gullfiber byggmatta 5136 och Gullfiberbjälklagslängd RK Kulvertrör, isolering med Gullfiberskiva Rör, utomhus isolering med Rockwool nätmatta 441. Småhus, isolering av vindsbjälklag, nyproduktion, med Rockwool bjälklagsskiva 301 och bjälklagsmatta 517. Rör, i rörgata inomhus, isolering med Rockwool nätmatta 441. Rör, isolering inomhus med Rockwool rörskålar 741. Rör, isolering inomhus med Gullfiberrörskålar S och S Rör, isolering inomhus med Rockwool och Gullfiber rörskålar, montering av diffusionsspärr. Ventilationskanal, isolering inomhus med Rockwool Fibral wellmatta 421. Ventilationskanal, isolering i verkstad med Rockwoolskiva 363. Luftkanal, isolering med Rockwool nätmatta 443 och Rockwool skiva 333 Rökgaskanal, isolering med Rockwool skiva 333 och nätmatta 443, inkapsling med korrugerad plåt. Cistern, inomhus, isolering med Rockwool skiva 332.

18 AFS 1990:9 18 Fartyg, isolering med Rockwool skiva 328. Undertak, akustikisolering med Rockwool Fibral. Inomhus, isolering av tak och väggar Rockwool bjälklagslängd Yttertak, isolering utomhus med Rockwool skiva 341. Glasfiberväv, Bechertex gul, montering och målning. Glasfiberväv, Alcro Non Woven, montering och målning. Apparat, isolering utomhus med Rockwool skiva 333. Fartyg, sprutisolering med Cafco (mineralull + gips).