Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse för Sveriges Kyrkosångsförbund november 2009 oktober

2 Verksamhetsberättelse nov 2009 okt 2011

3 Innehåll Inledning Sveriges Kyrkosångsförbund Vintermöten Ungdomskörfestival Nationella ungdomskören Barn- och ungdomssektionen Funktionärskonferens Dirigent- och körledarkurser Riksfest Körjournalen och Information Utmärkelser och medaljer Nordiskt samarbete Delförbund SKsf Förlag Ekonomi Organisation Slutord Stadgar Foton där inget annat anges: Marita Sköldberg 1

4 Inledning Det är med glädje vi nu överlämnar verksamhetsberättelsen för perioden för Sveriges Kyrkosångsförbund. Det har varit väldigt roligt för mig som ny ordförande att gå in i det kreativa och nytänkande arbete som pågår i hela kyrkosångsrörelsen. Det är en speciell utmaning att arbeta i organisationer som har funnits under lång tid. Utmaningen består i att värna traditioner och samtidigt förändra och verka för förnyelse. För Kyrkosångsförbundet är i synnerhet riksfesterna den tradition vi bär med oss. Under den här perioden har vårt arbete bestått i att förbereda för riksfesterna som går av stapeln Ungdomskörfestivalerna, som under 2010 och 2011 varit i Linköping och Falun, kan nog nu betecknas som en tradition som är omistlig. Vi vill säga tack till våra medarbetare som under den här perioden har gått i pension. Anki Lindström Larsson har lämnat oss lite i omgångar. Vi vill säga tack också till Jan Rudérus som nu lämnar sin tjänst som förbundskamrer. Anki och Jan har under många år varit själva sinnebilden av kontinuitet och kunskap om förbundet. Om saknaden är stor efter de vi förlorar genom att Anki och Jan går i pension är glädjen lika stor över att välkomna nya medarbetare; Marita Sköldberg som är ansvarig för Kyrkokörjournalen och hemsida, och Agneta Lundell som är vår nya förbundskamrer. Båda har kommit in i arbetet med energi och stort engagemang och har redan gjort synbara förändringar på olika sätt. Våra nya satsningar är framför allt inom området barn- och ungdomskörer. Birgitta Rosenquist Brorson är vår körpedagog som har som sitt huvudsakliga ansvar att leda Nationella Ungdomskören och vara konstnärlig ledare för ungdomskörfestivalerna. Men hon reser också runt i landet och inspirerar och utmanar Svenska kyrkan att våga satsa på ungdomskörer. I november 2011 kommer den första riksfesten för unga röster att gå av stapeln. Kyrkosångsförbundet har vid många tillfällen anordnat utbildningar för körledare var det första tillfället där förbundet gick in i ett samarbete med Sveriges Körförbund och Förbundet Sveriges Körledare i en veckolång dirigentkurs. Det blev en väldigt uppskattad kurs och ett givande samarbete vilket innebar att under sensommaren 2011 upprepades kursen. Vi hoppas att samverkan mellan de olika körförbunden i Sverige ska fördjupas och utvecklas på många sätt. I styrelsen har vi börjat diskutera hur vår organisation ska se ut framöver. Det finns stora fördelar med att ha ett enskilt medlemskap och vi undersöker också hur organisationen ska kunna förändras så att servicen från riksförbundet till delförbunden ska bli bättre. 2 Lena Fagéus Styrelseordförande

5 Sveriges Kyrkosångsförbund Kyrkosångsrörelsen mitt i kyrkan Över personer sjunger i Svenska kyrkans körer och körsångarna utgör den allra största lekmannagruppen som aktivt deltar i Svenska kyrkans verksamhet. En majoritet av körsångarna är genom sina körer medlemmar i Sveriges Kyrkosångsförbund. Inom SKsf finns 23 delförbund, de flesta indelade efter landets stift. Sveriges Kyrkosångsförbund bildades 1925 och är en självständig organisation som har ett nära samarbete med Svenska kyrkan och dess församlingar. Förbundets huvuduppgift är att stödja körerna körledarna och körsångarna med en utvecklande och inspirerande verksamhet. Det gör vi genom att anordna riksfester och festivaler, kurser och kördagar, och genom tidningen Körjournalen som kommer ut sex gånger om året. Att utveckla och stimulera gudstjänsterna och att värna det kyrkomusikaliska arvet såväl som att initiera nyskapande inom församlingsmusiken är andra viktiga delar i förbundets syfte och verksamhet. Sveriges Kyrkosångsförbund är också landets i särklass största körorganisation sett till antalet körsångare. 3

6 Vintermötet i Sigtuna 2011 Vintermöten Sedan tidigt 70-tal har Sveriges Kyrkosångsförbund anordnat Vintermöten vid ungefär samma tid varje år början av januari. Vid några tillfällen har mötena hållits på annan ort än Sigtuna eller Rättvik, men de senaste åren har vi hållit till på dessa orter. Kursen, som numera sträcker sig från måndag lunch till onsdag lunch, riktar sig främst till kyrkomusiker och präster, men även hela arbetslag dyker ibland upp, och har det som sin fortbildning. Kursens målsättning har varit bred: 1) Att få möta någon ännu levande tonsättare 2) Att få möta någon ännu levande poet 3) Att få möta någon inspirerande kördirigent 4) Att få möta en sångpedagog och utsättas för pedagogik 5) Att få möta en spännande och utmanande teolog 6) Att få fira gudstjänst tillsammans 7) Att få sjunga mycket tillsammans 4 SKsf:s Gudstjänstgrupp Gudstjänstgruppen (GUG) som ansvarar för kursen har bestått av Inger Knecht Lindmark, kyrkomusiker, Sverker Linge, kyrkoherde, (båda 2010), Madeleine Nordell, präst, Anna Renström, kyrkomusiker, (båda 2011), Carl Sjögren, kyrkoherde, Drew Baldwin, förbundssekreterare och Lars Åberg, domkyrkoorganist 8) Att fördjupa körens liturgiska roll i gudstjänsten 9) Att få pröva ny liturgisk musik 10) Att få lyssna till och delta i en konsert 11) Att få samtala i mindre grupper, allt efter intresse 12) Att få ha någon form av festlighet tillsammans 2010 och 2011 års gästande föreläsare har varit: Niklas Adell, Marie-Louise och Lars Beckman, Anders Bergqvist (London), Anders Björnberg, Tomas Boström och Johan Lindström, Anna Braw, Fredrik Brosché, Bob Chilcott, Karin Ingebäck, Jonas Jonsson, Elin Klemetz, Jörgen Ralphsson, Ulf Samuelsson, Fredrik Sixten samt Boel Hössjer Sundman. Kurserna har samlat mellan 55 och 90 deltagare, och vi har fått övervägande positiva utvärderingar. Detta kan också uttydas, genom att många deltagare återkommer år efter år. För många är vintermötet den enda kurs de åker på hålls kursen (liksom 2011) vid Sigtunastiftelsen, som har goda lokaliteter för både kursverksamhet och boende. Priset är ganska högt, men vi förhandlar stadigt med stiftelsen, för att försöka hålla ner priserna så mycket som möjligt. Vi försöker också att nästa år rikta oss ännu mer till prästerna, bland annat genom att kontakta föreläsare som kan locka teologerna till kursen.

7 Ungdomskörfestivaler Ungdomskörfestivalen var festivalen förlagd till Linköping över Valborgshelgen, 30 april-2 maj. Förberedelserna och arbetsgruppen sköttes med bravur av den lokale festivalgeneralen Torbjörn Boström samt organisten Jörgen Ralphsson. Övrig personal är även de värda en stor eloge. Fantastiskt vaktmästeri! Antalet deltagare var ca 140 stycken. Alla fyra stämmor representerade. Dess- utom var Nationella ungdomskören med. Fredagen började med en konsert i Domkyrkan med Nationella ungdomskören och Domkyrkokören Accentus. De framförde bl.a. Bob Chillcott s Credo. Detta följdes av en gemensam promenad till Tannefors slussar, där ett traditionellt valborgsmässofirande tog vid. Deltagandet vid valborgsmässofirandet gjordes delvis i samarbete med Akademiska kören, Linköping. De sjöng traditionella vårsånger tillsammans. Lördagen innehöll diverse workshops såsom Afrikansk dans, skrivar- och diskussionsverkstad, hur läser jag notblad? samt möjlighet till individuell röstträning. Lördagens musikgudstjänst innehöll en bred repertoar med allt från Öhrwalls Brudmarsch från Jämtland och Mendelssohns Förlän oss, Herre, helig frid till Afrikansk dans och Chitsva. Festmåltiden på lördagskvällen inramades av ungdomarnas egna professionella, fantasifulla uppträdanden! Stämningen var varm och trevlig. Söndagen avslutades med en ståtlig festhögmässa i domkyrkan med biskop. Ungdomskörfestivalen arrangeras sedan 2005 av Sveriges Kyrkosångsförbund i samarbete med de lokala församlingarna. Festivalgeneral från SKsf:s sida är Sussi Redig och dirigent Birgitta Rosenquist Brorson. Ungdomskörfestivalen i Falun 2011 Ungdomskörfestivalen 2011 Uk-festivalen 2011 var förlagd till Falun maj Förberedelserna och planeringen sköttes på ett professionellt och kraftfullt sätt under ledning av Anna Kjellin och Håkan Ahlinder. Ovärderliga! Antalet deltagare uppgick till 215 stycken och så gott som alla Sveriges hörn var representerade! Nationella ungdomskören deltog också. Fredagen började med en invigningskonsert med blandad repertoar, framförd av Nationella ungdomskören. I kvällsmässan i Falu Kristine kyrka sjöng ungdomskören, Vox Kristine och musikkonfirmander. Efteråt serverades korv med bröd i kyrkporten. Lördagen började med en härlig mix av arbetsbodar kulning, sång i folklig tradition, från ton till not m m. Nationella ungdomskören bjöd på lunchkonsert på Holmtorget och alla fick en guidad visning av Falu Koppargruva och Stora Stöten. Där fick vi även lyssna på kulning. Musikgudstjänsten i Falu Kristine kyrka präglades av Medley ur Jesus Christ Superstar. Men det gavs även plats för Bäcks, Som hjorten törstar och Beckers Uti din nåd. Därpå följde en helt magisk afton i Dalasalen med utsökt mat och musik som både rörde, berörde och lockade till skratt.utvärderingarna visade att kvällen var något alldeles extra. Söndagens festmässa och tillika avslut innehöll mässmusik, Missa Vretensis av Håkan Alinder. 5

8 Nationella ungdomskören I december 2009 åkte NUK till London, inbjudna av Svenska kyrkan i London för att medverka i ett antal luciatåg. Kören sjöng på Svenska Ambassaden och i Engelska kyrkans Hus, för all deras personal och till slut i en fullsatt St Paul s Cathedral. NUK:s första del följdes av St Paul s gosskör och därefter skred NUK och Svenska kyrkans kyrkokör i London, 80 körsångare, in i fyra led sjungandes Sankta Lucia i ett nytt arr av Alf Bengtsson och körens dirigent Birgitta Rosenquist Brorson. De som reste från Arlanda hade vid hemkomsten ytterligare en uppgift, nämligen att i Haga kyrka utanför Sigtuna spela in sex körsånger till en högmässa som skulle sändas i SVT på kyndelsmässodagen. Våren 2010 träffades kören i Vingåker, med den största snömängd som skådats på länge. Ungdomarna kom fram många timmar senare än beräknat. En hel del övning och medverkan på söndagens högmässa hanns ändå med. I mitten av april 2010 medverkade kören i Stockholms kyrkosångsförbunds årsmöte. NUK sjöng några egna sånger och tillsammans med ett antal kyrkomusiker avslutades konserten med Jennefelts Av någon sedd i Ersta kyrka. Några veckor senare var det dags för Ungdomskörfestivalen i Linköping där NUK i invigningsgudstjänsten bland annat sjöng Credo av Bob Chilcott 6 Nationella ungdomskören under repetition i Ersta kyrka tillsammans med domkyrkans ungdomskör Accentus. Under festivalen arbetade fyra körsångare ur NUK som sångpedagoger och gav sånglektioner till många ungdomskörsdeltagare års sommarturné var planerad av Marie Englund Hyllstam. Det blev konserter och högmässor i kyrkorna i Skene, Hyssna, Lysekil, Backa, Varberg och Söndrum, men även en hel del repetioner och samtal. Höstens arbete 2010 startade med körläger i Arboga i augusti med siktet inställt på Kyrkomusiksymposiet i Uppsala i början av september. Ungdomarna har tillsammans med Lena Fagéus skrivit texter som kompositörerna skrev musik på. Truls Nilssons stycke heter: Om kärlek, Anton Leanderson-Andréas heter: Drömmen, hoppet, tron. Under kyrkomusiksymposiet fanns NUK med när Lena Fagéus under sitt seminarium berättade och lät alla prova på att skriva text. NUK bjöd också på några sånger i SKsf:s monter. På kvällen var det konsert i Domkyrkan med bland annat uruppförande av beställningsverken. Båda kompositörerna fanns på plats. Kerstin Linzander hade hjälpt till med koreografi. Den 1-3 oktober hade Gbg:s norra och södra och Sjuhäradsbygden inbjudit sina ungdomskörsångare till läger i Åh stiftsgård. Tolv ur NUK fanns med och sjöng och några av dem gav dessutom sånglektioner till deltagarna. Allt avslutades med en musikgudstjänst i Åh kyrka både med NUK själva och alla tillsammans. I oktober hade kören ett litet läger i Älmhult med körövning, notläsning och medverkan vid en konsert tillsammans med Johannes Landgren och andra advent träffades man i Örebro och Nikolai kyrka. Fredag kväll och lördag förmiddag fanns Kjell Fagéus med och arbetade med mental träning inför framträdande. Närvaron och den mentala laddningen märktes på högmässan på söndagen. I januari 2011 medverkade NUK i en kördag för ungdomskörer som delförbunden i Skara

9 Barn- och ungdomssektionen, BUS De vartannat år återkommande sommarkurserna, med inriktning på barn- och ungdomskörverksamheten har fått stå över under den senaste verksamhetsperioden. Annan verksamhet, såsom Ungdomskörfestivalen och Nationella ungdomskörens egna repetitioner med samlingar i olika församlingar, har prioriterats väcktes tanken på allvar att tillgodose behovet av lite större samlingar för barn, två Körskolan i Tibble kyrka, Täby, där Riksfest för unga röster äger rum i november 2011 dagar med övernattning för barn i åldern 9-13 år. Vi planerade för en Riksfest för unga röster i Täby församling 2010, vilken tyvärr inte kunde genomföras. I stället kommer den att hållas innevarande år i Tibble kyrka den november på temat Barn och stjärnor inbjuder Skara stift till ett liknande arrangemang med temat Barn och tacksamhet och Sjuhäradsbygden hade inbjudit till och i mars träffades NUK på Ersta i Stockholm. På fredagskvällen var det övning tillsammans med koreografen Maria Hammarlund, som satte koreografi till medleyt Jesus Christ Superstar. Detta framförde kören sedan i söndagens högmässa. Efter sopplunch ledde Anton Leandersson-Andréas repetitionen med NUK i hans egna arrangemang av What a wonderful world som sedan sjöngs på Ungdomskörfestivalen i Falun och på sommarturnén års sommarturné var förlagd till Värmland. Kören sjöng på konserter och gudstjänster i Karlstad domkyrka, Väse kyrka och Sunne kyrka. Turnéns program innehöll bl.a. Kung Liljekonvalj, Kom Sommarljus, Midsommarmässa av Rolf Gravé, Drömmen, hoppet, tron av Anton Leandersson- Andréas, Halleluja av L Cohen sjungen av ackompanjatören Tobias Granbacka där NUK improviserade in stämmor i slutet av sången och till sist framförde NUK hela medleyt ur Jesus Christ Superstar med solister ur kören. I november 2011 firar Nationella ungdomskören sitt femårsjubileum i Örebro. 7

10 Fredrik Hedlund Jonas Bromander Funktionärskonferens I oktober 2010 ägde den traditionsenliga funktionärskonferensen rum, då ett 40-tal av delförbundens och rikförbundets funktionärer samlades för ett dygns konferens i Uppsala. Temat var Kyrkokörens identitet som frivillig rörelse i kyrkan, vilket förbundsordförande Biskop Erik Aurelius introducerade när han inleddes årets konferens. Frågan om inställningen till kyrkokörer som ideella krafter i kyrkan väcktes hos styrelsen på riksnivån som en reaktion på vad man uppfattade som forskningens (kanske även Svenska kyrkans?) osynliggörande av kyrkokörer som centrala arenor för frivillighet i kyrkan. I Kyrkans tidnings rapportering om idealitet och frivillighet under hösten 2009 skriver man till exempel om de ideellt aktiva inom kyrkan att... här talar vi inte om att... enbart sjunga i kör utan vi talar om att göra en insats, att göra något för någon annan (Kyrkans tidning, 17 dec 2009). Styrelsen bjöd in tre gästtalare för att hjälpa till att bena ut problematiken från olika perspektiv. Johan von Essen, idealitetsforskare på Ersta Sköndal Högskola, presenterade en definition på ideellt arbete som utgick från fem ledord: oavlönat, frivilligt, mottagarnytta, engagemang och gemenskap. Mottagarnyttan definieras med att det skall vara till nytta för andra än den egna familjen och vänkretsen, annars blir det meningslöst. Detta gör frågan Finns det en mottagarnytta? till en kritisk fråga när det gäller kyrkokörers identitet för ideellt arbete, enligt von Essen. Jonas Bromander, chef för Svenska kyrkans 8 analysenhet berättade i sin tur om resultaten av Svenska kyrkans statistiska undersökningar. Där kan man konstatera att Svenska kyrkans olika kyrkokörer samlar cirka körsångare. Forskningen visar att man går med i en kyrkokör av tre anledningar: 1. Man tycker om musik. 2. Man tycker om kyrkan/ är troende. 3. Man vill prova något nytt. Körer kan verkligen möta ett behov när det gäller att skapa gemenskap för ensamma, menar Bromander. Fredrik Hedlund, samordnare för nätverket Ideellt Forum, berättade från sitt arbete i församlingars arbetslag att åtta av tio anställda inte räknar med körsångare bland de frivilliga. Skälen anges vara att körsångare sjunger i kyrkans körer för att de gör det för sig själva och för att det är roligt att göra något tillsammans med andra. Hedlund själv menar att det är förvånande att inte körsångare får mer erkännande att vara den största gruppen ideella. Konferensen lämnades med en stor fråga varför är det viktigt för oss att körsångare räknas som frivilliga i kyrkan? Vice ordförande Peter Lundborg svarade Jag tror att det är viktigt för vår plats i församlingen, eftersom det talas så mycket om idealitet idag... Kyrkokören är prototypen för ideellt arbete, det är så tydligt att vi inte ens tänker på det. Förutom dessa innehållsrika och tankeväckande föreläsningar, kunde deltagarna ta del av en konsert med Boo Egebjer och Irma Schultz Keller, tillsammans med Ekerö kyrkokör under ledning av Kerstin Baldwin, samt varandras inspirerande sällskap under den påföljande middagen och diskussionerna morgonen därpå.

11 Barn ur Hyllie församlings barn- och juniorkörer var övningskör för barnkörledarkursen. Foton: Kerstin Evén Dirigent- och körledarkurser Sommaren 2010 var Sveriges Kyrkosångsförbund för första gången medarrangör för de dirigentoch körledarkurser som Sveriges Körförbund har anordnat sedan länge. Året innan hade Föreningen Sveriges Körledare gått in i arrangemanget. Medarrangör är även Körcentrum Syd och Musikhögskolan i Malmö. Kurserna ägde rum i Malmö under en vecka i augusti, i Malmö Högskolas lokaler. Totalt 64 körledare från hela landet deltog i sex olika grupper. En enkät med samtliga deltagare visade att tillhörigheten till de tre olika arrangerande förbunden var jämnt fördelad. 30 av kursdeltagarna var anställda i Svenska kyrkan. Dirigentkurserna A (grundläggande), B (fortsättning) och C (avancerad) följde formen sedan tidigare år. Men bland annat i och med Kyrkosångsförbundets medverkan utökades kursutbudet. En kurs handlade om scenisk kör (kurs E)och en annan hade rubriken den kreativa körledaren (kurs F), där gruppen under veckan fördjupade sig i nya aspekter på körledarskap. Många kursdeltagare i de två senare kurserna gav i utvärderingarna uttryck för vilken stor betydelse kursinnehållet haft för dem. Två seminarier bjöds också under denna vecka. Töres Theorell föreläste om samband mellan musik och hälsa. Mats Hultqvist och Maria Videll berättade om ett utvecklingsprojekt där Musik i Syd samarbetar med Svenska kyrkan när det gäller att arrangera konserter. Kursdeltagarna i kurserna A, E och F utgjorde själva kör. Övningskörer till dirigentkurserna B och C var 35 sångare ur Körcentrum Syds Sångarpool. Kurserna avslutades med Finalkonsert i Caroli Ros-Marie Ekwall och Petter Ekberg kyrka, där kursdeltagarna i kurserna B och C dirigerade och kurs E framträdde sceniskt. Lärare på kursen 2010 var Ove Gotting, Peter Holmstrand, Gunno Palmquist, Cecilia Rydinger Alin, Karin Oldgren och Anci Hjulström. Utvärderingarna visade generellt att kursdeltagarna och lärarna var mycket nöjda. Även 2011 genomfördes dirigent- och körledarkurser på Malmö Högskola med samma koncept och program som året innan. I år var även Ung i kör medarrangör. Detta år genomfördes alla planerade kurser, det vill säga samtliga som gavs 2010 plus en barnkörledarkurs som 2010 blev inställd på grund av för få deltagare. I årets kursvecka fanns möjlighet att välja till ett andra mindre kursspår om tre föreläsningar tre dagar i rad á 75 min. Dessa var: Körsång för den äldre rösten med Solvig Ågren. Arrangering för kör med Kjell Edstrand. VoiSing Röstträning och sånggympa med Inger Ohlén-Reingoldt deltog 73 personer i sju olika kurser. Cirka 25 av dessa är anslutna till Kyrkosångsför-bundet. Lärare 2011 var Petter Ekberg, Ove Gotting, Maria Goundorina, Anci Hjulström, Christoffer Holgersson, Peter Holmstrand och Christina Hörnell. Kursen ger åtta högskolepoäng till aktiva kursdeltagare genom att Musikhögskolan i Malmö medverkar. 9

12 Heliga Trefaldighets kyrka, Kristianstad. Foto: Claes Sandén Klosterkyrkan, Vadstena. Foto: Torbjörn Ahlund Landskyrkan, Skellefteå. Foto: Skellefteå landsförsamling Riksfest 2012 Sveriges Kyrkosångsförbund har sedan 1927 anordnat och bjudit in till Riksfester/Kyrkosångsfester. Numera återkommer riksfesterna vart tredje år och på tre olika platser. I 2009 års riksfester i Tallinn, Lysekil och Sunne deltog omkring 1900 kyrkokörsångare. Redan i början av 2010 inleddes planering och förberedelser inför riksfesterna Dessa kommer att hållas i Vadstena och Kristianstad under Kristi himmelsfärdshelgen, maj, och i Skellefteå september. I september 2011 kunde körer börja anmäla sig till evenemanget. Förberedelserna pågår inom Sveriges Kyrkosångsförbund, men också i hög grad lokalt. De arrangerande församlingarna har tillsatt lokalkom-mittéer som arbetar för fullt med arrangemanget och alla de praktiska förberedelserna. Beställningsverk detta år är gudstjänstmusik till den avslutande högmässan Mässa i presens med text av Tomas Boström och musik av Johan Lindström. Repertoaren i övrigt är en blandning av äldre och nyare musik, av lite större och mera krävande stycken och enklare i det mindre formatet. 10 Johan Lindström och Tomas Boström som skrivit Mässa i presens som är ett beställningsverk till Riksfest Här Bilden är från Vintermötet i Sigtuna 2011, då de presenterade delar av mässan.

13 Körjournalen och information Körjournalen Kyrkokörjournalen har under kommit ut med sin 21 och 22 årgång. Mångåriga redaktören Anki Lindström Larsson lämnade vid årskiftet sin tjänst, och i februari 2010 tillträdde Marita Sköldberg som redaktör. Layoutarbetet av tidningen har utförs av MWGrafisk Form i Knivsta. Tidningen har kommit ut med sex 20-sidiga nummer per år. I varje nummer finns intervjuer med körsångare, reportage om olika körer eller evenemang, en tävling och kortare artiklar från olika håll i landet. Information om förbundets och delförbundens kommande arrangemang finns också. Under 2011 har Hannah Lindgren, som sjunger i Nationella ungdomskören gjort en körskola. Upplagan har varit omkring 5000 ex. Dessvärre är upplagan långsamt minskande. Priset på tidningen har varit 132 kr/år. Priset sjunker gradvis beroende på hur många exemplar man prenumererar på. MariAnne Widner, som gör tidningens layout, är också annonsackvisitör. Även på annonssidan märks en svag minskning. Till nr bytte tidningen tryckeri, till Trydells tryckeri i Laholm. Detta medförde ett betydligt lägre pris, men minst lika hög kvalitet. Webbplatsen Den 1 januari 2011 togs Sveriges Kyrkosångsförbunds nya webbplats i bruk. Adressen förblev densamma; liksom webbhotellet som byttes under Huvudsyftet med den nya sidan var att den skulle vara enklare att hantera. Nu behövs inget särskilt program utan uppdateringar sker direkt på sidan. För att bygga systemet och göra layouten anlitades företaget Computer Logistics. En nyhet är Månadens kör, där en kör per månad presenteras i ljud, bild och text. I övrigt innhåller webbplatsen kalendarium, information om SKsf:s evenemang, historia, delförbund, utmärkelser, styrelse och anställda samt nyheter. Det finns även en körshop, där man kan beställa bland annat smycken. Redaktör är Marita Sköldberg. Övrigt informationsmaterial Under 2010 producerades en enkel folder om Sveriges Kyrkosångsförbund, den var dock tidsbunden. Ett bildspel och ett par rolluper har gjorts, vilka tas med till våra olika evenemang. Några annonser har satts in i bland annat Kyrkans Tidning. Information och marknadsföring av våra evenemang sker ofta i samarbete med lokala arrangörer, till varje körfest görs en programbok som detagarna får. 11

14 Utmärkelser och medaljer 1927 var året då centralrådet började diskutera anskaffandet av ett förbundstecken. Men det skulle komma att ta ytterligare 19 år innan det blev verklighet tillsattes en kommitté. Det blev skulptören Tore Strindberg som fick uppdraget att göra ett förslag. Märket (Musica Sacra) fick formen av en medalj som skulle utdelas i tre valörer: en av guld 36mm med violett band; ett av förgyllt silver 36mm med violett medaljband samt en av förgyllt silver 31mm med violett band/rosett. För att kunna få denna utmärkelse krävs minst 20 års tjänst i en av kyrkosångsförbundets körer tillkom förbundsnålen, barn- och ungdomsmärket tillkom 1963 och fem- och tioårsnål 1969 respektive kom även plaketten Musica Sacra i guld, silver och brons. Efter 1972 har ingen översyn gjorts av förbundet. Förbundsstyrelsen ansåg det 2010 därför nödvändigt att göra en förenkling och förnyelse kring utmärkelser, medaljer och kriterier. Efter förändringarna ser kriterierna ut på följande sätt Märken och medaljer Antal år utmärkelse 5 Silvermärket 10 Guldmärket 20 Medaljen Musica sacra 20 Dirigentmedaljen 30 Bronsplaketten 40 Silverplaketten 50 Guldplaketten Den stora guldmedaljen delas ut för särskilt viktiga insatser inom Kyrkosångsförbundet och endast efter beslut av förbundsstyrelsen. Märken och medaljer delas lämpligen ut på tacksägelsedagen, 1:a Advent, kyndelsmässodagen eller konsert; gärna under högtidliga former av kyrkorådets ordförande och kyrkoherde eller ansvarig musiker, helst av samtliga. Femårsnål och förbundsnål. Medalj och plakett Musica Sacra. Tioårspin och barn- och ungdomsmärke. Övrigt Förbundsnålen kan köpas via webbshopen av medlem i kyrkosångsförbundet. Likadant är det med berlock, örhängen och manschettknappar. Barn- och ungdomsmärket i tyg säljs tills vidare, men förslaget är att det ska bytas ut mot något mer tidsenligt. Det finns också planer på ett 15-årsmärke. Glasblocket har blivit en gåva till person, förening, församling som verkat för Kyrkosångsförbundets väl. Den delas ut under högtidliga former av kyrkoråd, kyrkoherde, ansvarig musiker, förbundsdirigent eller delförbundsrepresentant/ 12 Manchettknappar och berlock. förbundsstyrelserepresentant. Styrelsen har för avsikt att förnya glasblocket med den nuvarande logotypen. Till Riksfest 2012 kommer, efter initiativ av en riksfestförsamling, en pin att tas fram och delas ut till deltagarna. Detta kan även ses som ett test, då det i styrelsen har förts diskussioner om att införa riksfestmärken och även ett märke för ungdomskörfestivalen. Märkesförsäljningen har sedan länge skötts av Erik Svensson, Smedjebacken.

15 Nordiskt samarbete Nordisk kyrkosångsfest I september /9-26/9 genomfördes den 3:e Nordiska kyrkosångsfesten i Vasa, Finland. Cirka 800 deltagare från de nordiska länderna slöt upp i en fest som bjöd på ett längre och ett kortare program som deltagarna kunde anpassa efter eget önskemål. Man kunde välja bland ett flertal olika seminarier, som också framfördes av deltagarna under helgen. Det fanns även tillfälle att lyssna till konserter med det lokala musiklivet i Vasa och inte minst festens huvudspår med nordiska psalmer arrangerade för orkester som framfördes i sin helhet under fredagens stora kyrkosångshögtid. En lyckad festmiddag i Idrottshallen blev även en konsertkväll med helgens höjdpunkter där flera seminarieledare också fick framträda. Stora delar av det symfoniska psalmmaterialet framfördes också i Festhögmässan i den stora landsortskyrkan i Lappfjärd. De positiva intrycken var många och arbetskommittén är värd all uppskattning för denna sångarfest. Sveriges Kyrkosångsförbunds representant i samarbetet kring de nordiska kyrkosångsfesterna har varit Sven-Åke Svensson. Ersättare Sussie Redig. Nordisk kyrkosångsfest i Vasa 2010 Foton: Carl Anders Markström KOSK Kyrkomusikorganisationernas samarbetskommitté Verksamheten inom KOSK och Nordiska kyrkomusikrådet pågår med blicken riktad mot Island och Reykjavik där nästa Nordiska Kyrkomusiksymposium äger rum den 6-9 september Ledamot i Nordiska kyrkomusikrådet har varit Sven-Åke Svensson är och Kyrkomusikorganisationernas samarbetskommitté, ersättare Sussi Redig. 13

16 Delförbund Det är i Sveriges Kyrkosångsförbunds olika delförbund som den största delen av verksamheten pågår. De flesta arrangerar kurser och körfester, läger och inspirationsdagar, resor och övningstillfällen för både körsångare och körledare. De flesta delförbunden är indelade efter geografi och följer Svenska kyrkans stiftsindelning, men några är särskilda intresseförbund. Det är delförbunden som utgör medlemmarna i Sveriges Kyrkosångsförbund. Körer, grupper och i vissa fall enskilda personer är medlemmar i ett delförbund. Sveriges Kyrkosångsförbund har 23 delförbund: Förbundet Kyrkomusik i Uppsala stift (FKU), Linköpings stifts kyrkosångsförbund, Skara stifts kyrkosångsförbund, Sjuhäradsbygdens kyrkosångsförbund, Strängnäs stifts kyrkosångsförbund, Västerås stifts kyrkosångsförbund, Växjö stifts kyrkosångsförbund, Förbundet Kyrkomusik i Lunds stift (FKL), Hallands kyrkosångsförbund, Göteborgs stifts norra kyrkosångsförbund, Karlstads stifts kyrkosångsförbund, Kyrkosångsförbundet i Härnösands stift, Luleå stifts södra kyrkosångsförbund (LUSK), Luleå stifts norra kyrkosångsförbund (LUNK), Gotlands körförbund, Stockholms stifts kyrkosångsförbund, Svenska Schütz-sällskapet, Laurentius Petri-sällskapet för svenskt gudstjänstliv (LPS), Svenska Kyrkans Gosskörförening, Kristna Dansgemenskapen i Sverige (KDGS), Kyrkosångens vänner i Skara stift, Kyrkosångens vänner i Göteborgs stift och Kyrkosångens vänner i Linköpings stift. Delförbundens arrangemang finns på varje delförbunds sida på och i delförbundskalendarium där och i Körjournalen. Sing-along-konsert januari 2011 i S:t Matteus kyrka i Stockholm, Stockholms stifts kyrkosångsförbund. Ljungskilekursen augusti 2010, Skara stifts kyrkosångsförbund. Foto: Erik Johansson Kristna Dansgemenskapens riksmöte september Foto: Elisabet Josefsson Barnkörläger i mars 2010, Hallands Kyrkosångsförbund. Foto: Thobias Nylander 14

17 Foto: Jan Rudérus Förlagsverksamhet Kyrkosångsförbundets försäljningsverksamhet, förutom försäljning av förtjänsttecken, bedrivs sedan år 2000 genom ett helägt bolag, Sveriges Kyrkosångsförbunds Service AB (SKsf Förlag). Förlagets har producerat material som är komplement till musiktryck och material utgivet på andra förlag. Försäljningen av musiktryck har successivt blivit allt mer inriktad på print on demand, det vill säga notoriginalen finns digitalt lagrade hos tryckeriet och nya noter trycks efter hand i efterfrågad upplaga. Detta har inneburit att behovet av lagerhållna noter har minskat och lagrets faktiska värde har minskat jämfört med bokfört värde. Förlaget hade 2009 en ovanligt stor omsättning, drygt kr, beroende på försäljning av musiktryck till deltagarna i 2009 års riksfester och ungdomskörfestival. Del av den uppkomna vinsten har använts för att skriva ner lagervärdet till en realistisk nivå. Årets resultat 2009 blev, efter nedskrivning av lagervärdet, drygt kronor. Försäljningen 2010 återgick till mer normala nivåer och verksamheten genererade då en mindre vinst på kronor vid en omsättning på kronor. Under 2010 har förhandlingar om försäljning av förlagsverksamheten förts med Wessmans Musikförlag AB. Delar av distributionen har redan under 2010 övertagits av Wessmans och försäljningen kommer att fullföljas SKsf kommer, inom ramen för avtalet med Wessmans, även fortsättningsvis att initiera musiktryck under förlagsnamnet SKsf Förlag, men de kommer att produceras, förläggas och distribueras av Wessmans. Vd för Sksf Förlag är Jan Rudérus. Utgivning bland annat Kom, sommarljus, kör a cappella SATB Musik Lars Åberg, text Åsa Hagberg Utgiven som notbilaga till Kyrkokörjournalen (art nr SKsf 397) Missa Vretensis, kör SAB och orgel Musik Håkan Alinder Utgiven inför ungdomskörfestivalen 2011 (art nr SKsf 1001) 15

18 Ekonomi Grunden för Sveriges Kyrkosångsförbunds ekonomi har under en följd av år utgjorts av rikskollektmedel. Så har det varit även 2009 och Båda åren har vi haft förmånen att få uppbära hel rikskollekt på Tacksägelsedagen. Under 2010 har vi dessutom fått uppbära en halv rikskollekt, riktad till barn- och ungdomsverksamheten i förbundet. Vi har också erhållit ett årligt bidrag från Statens Kulturråd, 2009 på 450 tkr och 2010 på 400 tkr. År 2009 genomfördes tre riksfester. Ekonomin för riksfesten Stockholm/Tallinn och Sunne administrerades helt genom förbundet, vilket inte brukar vara fallet. Detta innebär att omsättningen detta år har varit ovanligt hög eftersom alla deltagar-, logi- och matkostnader passerat förbundets kassa. Resultaträkning Intäkter (tkr) Kollekter 1 615, ,5 Medlemsavgifter 116,7 113,5 Försäljning 215,6 183,5 Prenumerations- och annonsintäkter 513,8 503,6 Kurs- och deltagaravgifter 4 235,4 378,6 Bidrag 524,2 414,4 Summa intäkter 7 221, ,1 Kostnader (tkr) Anslag och avgifter 65,0 70,8 Sammanträden och stämmor 261,8 421,8 Projekt 5 025,0 699,2 Kursverksamhet 131,8 328,2 Information 910,2 854,2 Försäljningskostnader 199,5 159,1 Administration 809,2 912,4 Summa kostnader 7 402, ,7 Resultat -181, ,4 Tabellerna ovan är en bruttoredovisning av intäkter och kostnader, det vill säga samtliga intäkter och kostnader för verksamheten finns med i redovisade summor. Nettoresultatet för vissa verksamheter framgår av nedanstående tabell: 16 Nettoresultat för vissa verksamheter (tkr) Kyrkokörjournalen (inkl lön redaktör) 367,0 267,1 Försäljning Märken & medaljer + 13,0 + 30,7 Vintermötet 5,0 60,8 Ungdomskörfestivalen 140,0 91,5 Nationella Ungdomskören 199,0 91,1 Riksfesterna 201,0 35,2

19 Redaktörstjänsten (50%) har kostnadsmässigt belastat Kyrkokörjournalen och kostnaderna för körpedagogen (40%) har belastat Barn- och ungdomsprojekt. Övriga personalkostnader, förbundssekreterare (50 %) och förbundskamrer (100% 2009 och 75 % 2010) har redovisats under rubriken administration. Där finns också kostnader för arvoden till förtroendevalda, hyreskostnader, resor för kanslipersonalen, kostnader för revision, kostnader för kontorsutrustning, IT-kostnader, kostnader för porto och telefon med flera kontorsomkostnader. Förbundets finansiella ställning framgår av nedanstående tabell Tillgångar Anläggningstillgångar 212,0 170,2 Omsättningstillgångar 2 207, ,4 Summa tillgångar 2 419, ,6 Eget kapital och skulder Eget kapital Ingående eget kapital 1 657, ,7 Uttag ur fonder 22,9 0,0 Årets resultat 181, ,6 Utgående eget kapital 1 453, ,3 Avsättning pensionsåtaganden 320,2 290,4 Skulder Långfristiga skulder 0,0 0,0 Kortfristiga skulder 645,2 614,9 Summa eget kapital och skulder 2 419, ,6 Kyrkosångsförbundets soliditet (andelen tillgångar som är finansierade med eget kapital) har sjunkit jämfört med tidigare år men ligger fortfarande på en acceptabel nivå. Vid årets utgång var soliditeten för ,0 % och för ,5 %. Likviditeten (möjligheten att fortlöpande kunna betala räkningarna) beräknad som en jämförelse mellan omsättningstillgångarna och de kortfristiga skulderna visar att likviditeten är tillfredsställande. Kvoten ska, för att löpande räkningar ska kunna betalas, vara större än 1. Den är 3,4 för 2009 och 3,7 för Men eftersom förbundet traditionellt erhåller rikskollekten i slutet av året kan betalningsförmågan bli ansträngd under oktober-november om likviditeten blir lägre. Detaljer om förbundets ekonomi framgår av separat årsredovisningar för 2009 och

20 Organisation Funktionärer Biskop Erik Aurelius har varit förbundsordförande för Sveriges Kyrkosångsförbund under de två senaste åren. Styrelsen har utgjorts av: Lena Fagéus, vice förbundsordförande och styrelseordförande, Peter Lundborg, styrelsens vice ordförande, Kerstin Baldwin, förbundsdirigent, Alf Bengtsson, förbundsdirigent, samt ledamöterna Marie Englund Hyllstam, Lars Lind, Susanne Redig, Sven-Åke Svensson, Lars Åberg. Styrelsen har varit samlade till styrelsemöte sammanlagt nio gånger. Sammanträdeslokalen har sedan hösten 2010 varit vid kansliets lokaler på Skeppsholmen i Stockholm. Arbetsutskottet har under perioden bestått av Lena Fagéus och Peter Lundborg, med deltagande av förbundskamreren och förbundssekreteraren. Åtta möten har hållits under perioden. Kansliet Kansliet har bestått av Drew Baldwin, förbundssekreterare på 50% av heltidstjänst, Jan Rudérus, förbundskamrer (t o m 31 dec 2010), därefter Agneta Lundell, förbundskamrer på 75% av heltidstjänst, Marita Sköldberg, redaktör, 50% av heltidstjänst, samt Birgitta Rosenquist Brorson, körpedagog, 40% av heltidstjänst t o m 31 dec 2010, därefter 50%. Samtliga anställda har under den gångna verksamhetsperioden haft sina tjänsterum i bostaden. Från och med oktober 2010 har dock ett kanslikontor upprättats i Stiftelsen Carpe Vitams lokaler på Skeppsholmen (adress: Slupskjulsvägen 34, Stockholm) som huvudsakligt tjänsterum åt förbundssekreteraren. Kansliet har därmed även tillgång till Carpe Vitams olika sammanträdeslokaler, vilka utgjort förbundets huvudsakliga möteslokal sedan dess. Slutord Kyrkosångsförbundet är i ständig rörelse. Det visar inte minst vår verksamhetsberättelse för den gångna perioden. Det är intensivt och roligt att vara engagerad bland människor som bågnar av kreativitet och brinner för körerna och för att lovsången till Guds ära alltid ska klinga. Ett särskilt tack vill styrelsen rikta till våra medarbetare på kansliet och till alla goda medarbetare i delförbunden. Lena Fagéus Peter Lundborg Kerstin Baldwin Alf Bengtsson Marie Englund Hyllstam Lars Lind Sussi Redig Sven-Åke Svensson Lars Åberg 18 Funktionärer och anställda, oktober 2010

21 Stadgar för Sveriges Kyrkosångsförbund 1. Ändamål 1.1 Sveriges Kyrkosångsförbund är en organisation inom Svenska kyrkan för körsångare, kyrkomusiker, präster och andra som är intresserade av kyrkomusik. 1.2 Förbundets syfte är - att stärka kyrkomusikens och särskilt körsångens ställning i Svenska kyrkan - att initiera och vara en pådrivande kraft för den kyrkomusikaliska utvecklingen och förnyelsen i Svenska kyrkan - att vara ett forum för samtal om kyrkomusikaliska och andra frågor som berör körsångare, kyrkomusiker och präster i deras gemensamma uppgift - att företräda medlemmarnas intressen i dialog med andra kyrkomusikaliska organisationer och med Svenska kyrkans ledning - att företräda kyrkosångsrörelsen i svenskt och internationellt musikliv 2. Organisation 2.1 Sveriges Kyrkosångsförbund är ett riksförbund som består av regionala kyrkosångsförbund och vissa rikstäckande organisationer vilka representerar olika inriktning av kyrkans sång, musik och dans. Regionala kyrkosångsförbund och rikstäckande organisationer benämns regionala respektive rikstäckande delförbund. 2.2 Sveriges Kyrkosångsförbund är demokratiskt uppbyggt med förbundsstämman som högsta beslutande organ. Förbundsstämman utgörs av representanter för förbundets samtliga delförbund. En förbundsstyrelse utsedd av förbundsstämman leder den löpande verksamheten inom förbundet 3. Medlemskap 3.1 Riksförbundets medlemmar utgörs av delförbunden. Delförbunden består av kollektiva och/eller enskilda medlemmar. Delförbundens kollektiva medlemmar utgörs av kyrkomusikgrupper eller motsvarande (körer, instrumentalensembler eller liknande). Delförbundens individuella medlemmar utgörs av enskilda personer direktanslutna till delförbundet. 3.2 Delförbunden beslutar själva om formerna för individuellt och/eller kollektivt medlemskap i delförbundet. 3.3 Samtliga medlemmar i delförbunden är medlemmar i riksorganisationen genom delförbundets medlemskap i riksförbundet. 3.4 Inträde i Sveriges Kyrkosångsförbund vinns genom beslut av förbundsstämman. 3.5 Delförbund som inte uppfyller förpliktelser i enlighet med dessa stadgar eller som agerar i strid med dess anda kan uteslutas ur förbundet genom beslut av förbundsstämman. 4. Förbundsstämman Allmänt 4.1 Övergripande och principiella beslut om riksförbundets verksamhet fattas av förbundsstämman som är förbundets högsta beslutande organ. 4.2 Förbundsstämv oman består ambud utsedda av delförbunden samt förbundsstyrelsens ledamöter. 4.3 Ordinarie förbundsstämma hålls vartannat år 4.4 Extra förbundsstämma hålls då förbundsstyrelsen finner det erforderligt eller då minst en fjärdedel av anslutna delförbund kräver det. Ombud 4.5 Delförbunden utser ombud och personliga ersättare till förbundsstämman och en personlig ersättare för varje ombud. Delförbunden har rätt att utse ett ombud för varje påbörjat 50-tal kollektiva medlemmar och/eller ett ombud för varje påbörjat 100-tal, dock minst 25, enskilda medlemmar. Antalet ombudsberättigande medlemmar baseras på de avgifter som erlagts till riksförbundet senast den 1 juli det år förbundsstämman äger rum eller, om särskilda skäl föreligger, under föregående år. 19

22 4.6 Utöver de ombud som får utses baserat på antalet kollektiva och enskilda medlemmar har förbundsstyrelsen rätt att tilldela tre delförbund vardera ett extra ombud. Förbundsstämmans genomförande 4.7 Förslag till dagordning för förbundsstämman upprättas av förbundsstyrelsen. Förhandlingarna leds av förbundsordföranden. 4.8 Vid ordinarie förbundsstämma ska förekomma a) upprop av ombud b) val av två personer som tillsammans med ordföranden ska justera förbundsstämmans protokoll c) fastställande av föredragningslista d) beslut om nya ärendens upptagande till behandling e) föredragning av verksamhetsberättelse samt årsredovisning f) föredragning av revisionsberättelse g) beslut om ansvarsfrihet h) Behandling av ärenden väckta av förbundsstyrelsen i) behandling av ingivna motioner j) beslut om arvoden till styrelsens funktionärer för nästkommande två kalenderår k) föredragning av verksamhetsplan och ekonomisk plan för nästkommande två kalenderår l) beslut om årsavgift nästkommande två kalenderår m) val av förbundsordförande n) val av ordförande i styrelsen tillika vice förbundsordförande o) val av åtta ledamöter i förbundsstyrelsen p) val av två revisorer och två personliga ersättare varav en ordinarie revisor och dennas ersättare är godkänd eller auktoriserad. q) utseende av valberedning för nästkommande förbundsstämma 4.9 Samtliga val vid förbundsstämman avser nästkommande två kalenderår Kollektiva och enskilda medlemmar i förbundet samt delförbundens styrelser har rätt att genom motion lägga fram ärenden för förbundsstämman. Sådant ärende ska tillställas förbundsstyrelsens kansli senast två månader före den förbundsstämma då ärendet önskas behandlat. Förbundsstyrelsen ska därefter bereda ärendet och lägga fram det för förbundsstämman för beslut Varje ärende utom valärende, som förekommer vid förbundsstämman, skall innan avgörande sker, beredas av förbundsstyrelsen Kallelse till och handlingar rörande förbundsstämman tillställs, genom förbundsstyrelsens försorg, de utsedda ombuden senast en månad innan stämman äger rum Beslut vid förbundsstämman fattas genom öppen omröstning och med enkel majoritet utom då fråga är om stadgeändring. För beslut om ändring av stadgarna krävs två tredjedels majoritet vid ordinarie förbundsstämma. Val ska, om något ombud yrkar det, ske med slutna sedlar Varje närvarande ombud och styrelseledamot äger en röst. Ledamot i förbundsstyrelsen får dock inte delta i beslut om ansvarsfrihet för styrelsen eller vid val av revisorer Vid lika röstetal i omröstning äger förbundsstämmans ordförande utslagsröst. Vid lika röstetal i sluten omröstning avgör lotten Medlem i riksförbundet, som inte är ombud, äger rätt att närvara vid förbundsstämman och delta i överläggningarna men inte delta i besluten. 5. Förbundsstyrelsen 5.1 Förbundets löpande angelägenheter handhas av en förbundsstyrelse, utsedd av förbundsstämman bestående av nio ledamöter inklusive styrelsens ordförande. Vid valet bör om möjligt såväl olika medlemskategorier som verksamhetsformer bli representerade. 5.2 Förbundsstyrelsen konstituerar sig vid första sammanträdet efter förbundsstämman på det sätt som den själv önskar, dock att en ledamot inom styrelsen utses till vice ordförande och att en eller flera förbundsdirigenter utses inom eller utom styrelsen men att minst en förbundsdirigent är ledamot i förbundsstyrelsen. 5.3 Förbundsstyrelsen sammanträder minst två gånger varje år och är beslutsmässig då minst fem ledamöter är närvarande. 5.4 Förbundsstyrelsen kan fördela arbetet till arbetsgrupper, kommittéer och sektioner och anvisar ekonomiska resurser för deras arbete. 5.5 Förbundets ordförande och revisorer äger rätt att delta vid styrelsens sammanträden 5.6 Styrelsen har rätt att adjungera personer till sina sammanträden för enstaka ärenden, enstaka uppdrag eller viss tid. 20

23 5.7 Förbundsstyrelsen bör söka samarbete med närstående organisationer och utser representanter för detta arbete. 5.8 Förbundsstyrelsen informerar på lämpligt sätt kontinuerligt förbundets medlemmar om den löpande verksamheten. Förbundsstyrelsen etablerar kontakter för informationsutbyte med Svenska kyrkans ledande organ och organisationer. 6. Delförbunden 6.1 Delförbunden har en demokratisk uppbyggnad grundad på stadgar som delförbundet antagit. Delförbundets stadgar får inte stå i strid med riksförbundets stadgar. 6.2 Delförbunden bedriver verksamhet i enlighet med sina stadgar. 6.3 Delförbunden ska föra medlemsförteckning så att antalet anslutna individer tydligt kan utläsas. 6.4 Delförbunden betalar årsavgift till riksförbundet i enlighet med principer och till det belopp förbundsstämman beslutar. Delförbunden beslutar själva om formerna för och storlek på medlemmarnas avgift till delförbundet. 6.5 Delförbunden avrapporterar kontinuerligt till riksförbundet genom att lämna protokollskopior och relevanta handlingar från styrelsemöten och årsmöten till förbundskansliet. 6.6 Delförbunden lämnar statistikuppgifter till riksförbundet i enlighet med förbundsstyrelsens anvisningar. 6.7 Delförbunden meddelar uppgifter om namn och adress på valda ombud för förbundsstämman senast två månader före förbundsstämman till förbundskansliet. 6.8 Delförbunden svarar för de kostnader som är förenade med ombudens deltagande i förbundsstämman. 7. Ekonomin och arbetsgivaransvar 7.1 Förbundsstyrelsen ansvarar för förbundets löpande ekonomiska beslut och för att den ekonomiska dokumentationen följer god redovisningssed. 7.2 Förbundsstyrelsen beslutar om arvoden för tillfälliga uppdrag i kommittéer och arbetsgrupper. 7.3 Förbundsstyrelsen anställer erforderlig personal, fastställer löner och fullgör förbundets skyldigheter som arbetsgivare. 7.4 Förbundets räkenskaper förs per kalenderår. Årsredovisningen tillställs revisorerna senast den 1 maj året efter varje räkenskapsår, som senast den 1 juli samma år har fullgjort sitt uppdrag. 7.5 Styrelsen fastställer, i samråd med förbundets revisorer, attestordning och beslutar om firmatecknare. 7.6 Styrelsen ansvarar för att ekonomisk plan upprättas för kommande mandatperiod och föredras för förbundsstämman. 8. Förbundets upplösning 8.1 Förbundet kan upplösas genom beslut av förbundsstämman med minst två tredjedels majoritet. Om förbundsstämman beslutar att upplösa förbundet ska dess tillgångar överlämnas till någon verksamhet närstående förbundets ändamål. Förbundsstämmans beslut om upplösning innefattar också beslut om hur tillgångarna ska fördelas. 21

24 Ungdomskörfestivaler Vintermöten Förbundsdirigenter Foto: Anki Lindström Svenska kyrkans körförbund sedan 1925 Funktionärskonferens Nationella ungdomskören Styrelsemöte