S KUGGOR NA S RÖS T E R

Transkript

1 SKUGGORNAS RÖSTER

2 Skuggornas röster akt 1 akt 2 Pierrot Lunaire 35 Infinito Nero 25 arnold Schönberg ( ) Salvatore Sciarrino (f.1947) Text: Albert Giraud ( ) Text: Maddalena de Pazzi ( ) Monica Danielson Sofia Jernberg Petter Sundkvist Mezzosopran (Infinito Nero) Sopran (Pierrot Lunaire) Dirigent Norrbotten NEO Flöjt Helena Granberg Klarinett Robert Ek Oboe Thomas Bodin Piano Mårten Landström Violin Erik Liljenberg Viola Kim Hellgren Cello David Gammelgård Slagverk Daniel Saur Regi Monica Danielson Konstnärlig ledare Petter Sundkvist Musikalisk instudering Mårten Landström Producent Veronica Markström Scenografi & ljusdesign Svante Grogarn Teknisk producent Mats Lundberg Dekorsnickare Tom Ekman Förgyllning Rebecka Bukovinszky Kostym Ina Andersson Sömmerska Gunvor Lindberg Tekniker Lars Lidström Orkesterinspicient/tekniker Tomas Hörtin Marknadschef Pär Soini Operachef Tomas Isacsson Programbok: Foto Erik Westergren Grafisk form Hans Nordlund Tryck Luleå Grafiska 2010 älkomna till Piteå Kammaroperas föreställning av Arnold Schönbergs Pierrot Lunaire och Salvatore Sciarrinos Infinito Nero. Kammaroperan fortsätter att erbjuda verk med musikalisk integritet och existentiella frågeställningar. I Diptyk har vi länkat ihop två musikdramatiska verk med ett starkt släktskap men som delvis också är varandras motsats. Diptyk är en tvådelad altartavla där de båda motiven har en tematisk koppling. För vår kammarensemble Norrbotten NEO är Pierrot Lunaire ett centralt verk. Ensembleformen som Schönberg använde sig av har gett upphov till en rad efterföljare och är idag en grundbult inom den samtida konstmusiken. Pierrotgestaltens sångsätt är en blandning av sång och tal. Schönberg avsåg nog att bryta med den tidens opera- och romanssång, dess choser och animerade sångstil. Med åren har Pierrotgestaltningens sprechgesang blivit en skola i sig. I improvisations- och röstkonstnären Sofia Jernbergs Pierrot får vi en spännande nytolkning av Schönbergs anvisningar. Sciarrinos Infinito Nero är en kammaropera som rönt mycket uppmärksamhet sedan uruppförandet. Där Schönberg skriver musik som i allt bejakar den romantiska traditionen men med uppbruten harmonik, så bygger Sciarrinos musik mera på tystnad och de ljud som skapas innan tonen alstras. Den italienska nunnan Maria Maddalena de Pazzis extatiska visioner kastades fram som skjutna ur ett maskingevär följda av långa stunder av tystnad. Den mycket krävande rollen som Maria gestaltas av Monica Danielson som tillika har regisserat föreställningen. Maria Maddalena de Pazzi och hennes noviser förkroppsligas i instrumentalensemblen. Livet och konsten föds i smärta. Sciarrino och Schönberg har båda två något viktigt att säga om konsten och därför också något viktigt att säga om livet. Musik, bildkonst, poesi och dans har alltid varit bärande inslag i religionsutövning men knappast inom vetenskapen. På samma sätt har rationalism och empiriska fakta haft liten betydelse i religionsutövning såväl som inom konsten. I en alltmer rationalistisk tid behöver vi Schönberg och Sciarrino. I vår postmodernistiska tid med ett utsuddat konstbegrepp behöver vi Pierrot Lunaire och Infinito Nero. De lämnar oss inte i fred. Vem är jag? Var kommer jag ifrån? Vart är jag på väg? Petter Sundkvist Konstnärlig ledare, Piteå Kammaropera

3 Kära publik! Efter många års botaniserande i musikdramatik av nyare slag har jag lärt känna två verk som gjort stort intryck på mig Pierrot Lunaire med sina nästan 100 år på nacken och Infinito Nero med bara ett 10-tal. Två verk med musik som överlämnar en stor del av uttrycksval och tolkningar till såväl utövare som åskådare, verk som inte ägnar sig åt skriva-på-näsan berättande utan lämnar plats åt fantasi, lyssnande och andning! Att Piteå Kammaropera och NEO har nyfikenheten, modet och den goda smaken att sätta upp båda dessa verk är en fantastisk gärning i ett svenskt kulturliv som till stor del enbart presenterar traditionell musikdramatik. Så vad ska ni nu få vara med om? Ni ska få möta två gestalter som söker, frågar, berättar, provocerar och kanske slutligen finner svar på några av sina frågor. Men behöver vi svar på allt? Ligger inte istället fascinationen och spänningen i det obesvarade? En drömvärld där måhända det vi ser påminner om galenskap, men vem äger rätten att bestämma vem som är galen? Kanske är det istället den som inte under månens sken lever ut sina fantasier och skriker ut sina frågor, utan står utanför med huvudet fullt av osagda ord. Välkomna in i vår månskensnatt! Monica Danielson

4 Arnold Schönberg: Pierrot Lunaire opus fragment för recitatör och kammar ensemble till texter av Albert Giraud En av Arnold Schönbergs ( ) uppfinningar är den språksång, sprechgesang, som recitatören skall använda sig av i Pierrot Lunaire. Verket framfördes första gången 16 oktober 1912 i Berlin och var ursprungligen en beställning av den Wienbaserade skådespelerskan Albertine Zehme. Tonhöjden för de olika stavelserna är angiven, men recitatören skall inte sjunga utan fortfarande tala. Det här är någonting som fortfarande är en utmaning att ta sig an och som gör att musiken, trots att den snart har 100 år på nacken, känns på en gång tidlös och samtida. Schönberg har själv skrivit om ett rörande möte flera decennier efter uruppförandet när hisskonduktören på ett hotell frågade om han var herr Schönberg som komponerat Pierrot Lunaire. Mannen hade varit med vid uruppförandet i Berlin och kunde fortfarande höra klangerna i huvudet, speciellt det stycke som beskriver röda juveler ( Rote fürstliche Rubine, öppningsraden i fragment nr 10). Men han mindes också att musikerna stod handfallna inför musikens främmande uttryck. I detta verk tar Schönbergs atonalitet, några år tidigare manifesterad i verk som den andra stråkkvartetten och Fem orkesterstycken, ett kliv in i en expressionistisk sfär där klangerna och orden inte längre har några fasta platser. Liksom Pierrotgestalten prövar de sina positioner. Skådespelerskan och pjäsförfattaren Salka Viertel, syster till pianisten Edward Steuermann och senare författare till flera av Greta Garbos filmmanus, var närvarande både när Schönberg prövade flera av sångfragmenten tillsammans med Steuermann före premiären i Berlin, och under ett stort antal framföranden. Viertel har berättat om hur det ofta var svårt att höra hur musiken lät på grund av alla busvisslingar och bråk mellan olika falanger i publiken, och efter konserterna fortsatte debatterna på olika kaféer. Det var tydligt vilka som buade. Musiken utgjorde en skarp gräns mellan en borgerligt konservativ publik och yngre personer som ville ha någonting nytt. Magnus Haglund

5 Salvatore Sciarrino: Infinito Nero för mezzosopran och kammarensemble Vill vi att konsten skall vara levande eller död, frågar sig den italienske tonsättaren Salvatore Sciarrino (f. 1947) i en intervju publicerad i november Om vi nöjer oss med en död konst kan vi lugnt fortsätta att balsamera det förgångna. Vill vi däremot att konsten skall vara levande måste vi acceptera ett fundamentalt faktum: Konsten formulerar frågor, den tillhandahåller inga svar, det är vars och ens ansvar att söka. Konsten behövs för att berika oss och för att bekämpa homogenitet och konsensustänkande. Ett utmärkt bevis på den mänskliga och konstnärliga vetgirigheten i Sciarrinos tonkonst, själva den kritiska udden som gör såväl klangerna som de tystnader de omgärdas av knivskarpa, är Infinito Nero (Oändligt svart) från I detta stycke för mezzosopran och kammarensemble, baserat på karmelitnunnan St Maria Maddalena de Pazzis mystiska uppenbarelser från slutet av 1500-talet, ekar också tystnaderna av en extatisk närvaro. Musiken rör sig, som nästan alltid hos Sciarrino, nära det ohörbaras gräns och lyssnaren måste verkligen skärpa sin hörsel. Men i detta kontemplativa tillstånd, där de återhållsamma instrumentklangerna mest av allt påminner om in- och utandningar, bryter sången då och då igenom i blixtsnabba och stundtals våldsamma ordkaskader. Det var också så det lär ha gått till när Maria Maddalena fick sina visioner. Åtta nunnor bistod henne. Fyra av dem upprepade vad hon hade sagt därför att hon talade så fort och fyra skrev ned orden. Det rörde sig inte om något vanligt tal, har Sciarrino kommenterat visionerna. Orden sprutade ur hennes mun som från ett maskingevär, och sedan var hon under långa stunder helt tyst. Under styckets gång blir det fragmentariska stammandet i högt register efterhand mer enhetligt och slutar i något som kan påminna om en barnvisa. Samtidigt vävs röstens och de ackompanjerande instrumentens klanger samman och bildar en gemensam kropp, där det andliga och världsliga livets hemligheter kan mötas. Musiken är enastående vacker. Magnus Haglund

6 PIERROT LUNAIRE 1. MÅnDruCken Det vin som man med ögat dricker häller månen ner i strömmar och en springflod översvämmar den stilla horisonten 2. CoLoMbIna För att lindra all min ängslan söker jag i den mörka strömmen månljusets bleka blommor dess rosors vita underverk 3. DanDYn Vaxblek i synen står Pierrot och grubblar: Hur ska jag sminka mig idag? Han skjuter undan det röda och det orientaliskt gröna och målar sitt ansikte i upphöjd stil med en fantastisk månstråle 4. en blek tvätterska en blek tvätterska tvättar om natten bleka dukar nakna, silvervita armar sträcker hon ner i floden 5. CHoPInVaLS Som en droppe blekrött blod färgar den sjukes läppar bor också i dessa toner en förintande retning 6. MaDonna Stig, all smärtas moder ner på mitt skaldealtare I dina tärda händer håller du din döde sons kropp 7. Den SJuka MÅnen I omättlig kärlekssorg dör du, kvävd av din djupa längtan du nattens dödssjuka måne där på himlens svarta kudde 8. natt Dystra, svarta jättefjärilar har dödat solens glans Som en sluten trolldomsbok vilar den tigande horisonten 9. bön till PIerrot Pierrot! Mitt skratt har jag glömt bort! o ge mig åter du själens hästdoktor, du lyrikens snögubbe, ers Månhöghet Pierrot - mitt skratt! 10. rov röda, furstliga rubiner blodröda droppar från forna storhetstider slumrar i sarkofagerna göms där nere i gravens valv 11. röd MÄSSa till fasansfull nattvard i guldets bländande glans vid vaxljusens fladdrande sken närmar sig altaret - Pierrot! 12. galgvisa Den magra horan med den långa halsen blir hans sista älskarinna. 13. HaLSHuggnIng Pierrot irrar rastlöst kring och stirrar i dödsångest upp mot månen, den blanka turkiska sabeln på en svart sidenkudde 14. korset Dikter som heliga kors på dem förblöder de stumma skalderna 15. HeMLÄngtan genom månens bleka eldsken genom ljusets hav svingar sig djärvt hans längtan uppåt, mot sin hembygds himmel 16. elakhet I Cassanders blanka huvud, hans skrik genomborrar luften, borrar Pierrot med hycklande min - ömsint - en skallborr! 17. ParoDI Hon väntar i bersån, hon älskar Pierrot så smärtsamt! Strumpstickorna blänker och blinkar i hennes gråa hår. månen, den stygga retstickan härmar med sina strålar strumpstickorna som blänker och blinkar! 18. MÅnFLÄCken Med en vit fläck av månljus på sin svarta frackrygg spatserar Pierrot i den ljumma kvällen sökande efter lycka och äventyr 19. SerenaD Med en grotesk jättestråke skrapar Pierrot på sin altfiol nu slänger han iväg sin altfiol med sin känsliga vänstra hand tar han den skallige i kragen drömmande spelar han på flinten med en grotesk jättestråke 20. HeMFÄrD Månstrålen är åran, näckrosen är hans båt I den far Pierrot söderut med god förlig vind 21. o gamla DoFt Vid mitt solomgärdade fönster beskådar jag frimodigt den älskade världen och drömmer mig bort till sälla vidder o gamla doft från sagans tid. Textudrag i svensk översättning av Monica Danielson INFINITO NERO själen omvandlar sig till blod så att den inte vet annat än blod inte smakar annat än blod inte känner annat än blod inte tänker på annat än blod och allt som verkar sänks och drunknar i detta blod himmelsk extas då den Helige Ande hällde en kruka över mitt huvud och blodet täckte mig helt också den Heliga Jungfrun hällde mjölken som blandas med blod ger mig den vackraste klädnad döden trängde in genom öppningarna i din kropp finns öppningar okända för oss det är såren jag förlorar mig i den Himmelske Fadern skriver på mig med blod den Heliga Jungfrun med mjölk den Helige Ande med tårar ack, levande dör jag åh kloka galenskap jag förstår inte du är utan slut men jag finner mitt slut i dig Svensk översättning av Monica Danielson

7 Foto Kristin Lidell Monica Danielson Monica Danielson, mezzosopran, är utbildad vid Musikhögskolan och Operahögskolan i Göteborg. Hon har sedan sin examen arbetat som frilansande sångerska runt om i Norden med nutida musik som specialitet och på repertoaren finns rosade tolkningar av Boulez Le Marteau sans Maître, Schönbergs Pierrot Lunaire, Adès America och Sciarrinos Infinito Nero. Hon sjunger bl.a. på Värmlandsoperan, Göteborgsoperan, Läckö Slottsopera och Opera Vest, och hon är solist med orkestrar som Göteborgs Symfoniker, Gageego!, Bodö Sinfonietta m.fl skapades egna operakompaniet MusikTeaterVerket som sedan den rosade debuten med Maxwell Davies Fröken D:s bröllop gjort över 12 produktioner och inte mindre än fyra Sverigepremiärer! Nyligen presenterades den svenska premiären av John Cage s uppmärksammade Europera 3 Foto Jon Edergren & 4 och nästa säsong står bl.a George Benjamins Into the little hill på programmet. Sedan 2001 driver Monica också framgångsrika Duo EGO tillsammans med slagverkaren Per Sjögren - en duo som enbart ägnar sig åt nyskriven musik. Duon uruppför ett flertal verk varje år och den här säsongen kan man bl.a höra dem på Konserthuset i både Göteborg och Stockholm. Sofia Jernberg Sofia Jernberg, sångerska och kompositör, född i Etiopien Växte upp i Etiopien, Vietnam och i Stockholm, där hon nu bor. Jernberg är utbildad vid Fridhems folkhögskolas jazzlinje och på Gotlands tonsättarskola. Hon framträder bland annat solo, på duo med den norska cellisten Lene Grenager, i kvartetten The New Songs, septetten PAAVO, Fredrik Ljungkvists Yun Kan 10 och Fred Lonberg-Holms kvartett Seval. Jernbergs intresse ligger främst i blandningen av improvisation och komposition över genregränserna, men det händer ofta att hon sjunger helt noterade stycken så väl som helt improviserad musik. Gruppen PAAVO gav ut sitt debutalbum på Apart Records i februari Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet utnämnde denna skiva till årets bästa svenska jazzalbum mottog Sofia Kungliga Musikaliska Akademiens Stora Jazzpris med motiveringen Ett nyskapande och kompromisslöst konstnärskap. En orädd musiker som med nyfikenhet och stor aptit på all sorts musik bryter ny mark i området mellan jazz och konstmusik 2009 vann Sofia Jazzkatten som årets kompositör, Lars-Göran Ulander, SR P2, skriver så här om priset: Sofia Jernberg hör till en ny generation musiker, improvisatörer och kompositörer som söker nya vägar att vidga jazzens uttryck. Jazzkattsjuryn har särskilt noterat att Sofias nyskapande musik förenar jazz, improvisation och nutida musik. Den ger prov på en oräddhet som bidrar till att utveckla det improvisatoriska och komponerade i gränslandet mellan dessa olika musikformer. Resultatet en musik utan skarvar mellan det noterade och det improviserade. Foto Ateljé Grodan Petter Sundkvist Petter Sundkvist är i dag en av de mest eftersökta svenska dirigenterna. Förutom de svenska orkestrarna har han dirigerat symfoniorkestrar i hela Norden, Storbritannien, Tyskland, Italien, Holland, Ryssland, Kroatien och Slovakien. Under 2010 gästdirigerar han ensembler i, bland annat, Danmark och Portugal. I februari dirigerar han Filharmonikerna i deras jubileumskonsert för tonsättaren Ingvar Lidholm. Petter har varit knuten som förste gästdirigent till Svenska Kammarorkestern och Gävle Symfoniorkester och är sedan 1999 konstnärlig ledare för Norrbottens Kammarorkester. Mellan var Petter Sundkvist chefsdirigent för Musica Vitae, med vilka han även genomförde turnéer till Spanien och USA. Sedan 2007 är Petter även konstnärlig ledare för Norrbotten NEO och Piteå Kammar opera. Petter Sundkvist ägnar mycket tid åt nutida musik och har dirigerat ett Foto Anders Alm 100-tal uruppföranden. Han har också dirigerat ett tjugotal uppsättningar i de svenska operahusen. Petter har en rik CD-utgivning som spänner från 1700-talsmusik till nutida musik. Vid sidan av de talrika Naxos-inspelningarna innehåller Petter Sundkvists diskografi även inspelningar på BIS, DaCapo och Phono Suecia med bl.a. Sveriges Radios Symfoniorkester och Göteborgs Symfoniorkester. Petter Sundkvist är sedan 2002 professor vid Musikhögskolan i Piteå. Han sitter i Konstnärsnämnden sedan 2007 och som svensk representant i Nordiska Musikprisets jury sedan Mårten Landström Mårten Landström har varit pianist i Norrbotten Neo sedan starten Han är utbildad vid Musikhögskolan i Stockholm och The Royal College of Music i London. Mårten har kanske främst gjort sig känd som interpret av ny musik som medlem av den prisbelönta kvartetten Pärlor för svin. Han är också pianist i den Göteborgsbaserade kammarensemblen Gageego!. Som solist har Mårten framträtt med flera av Sveriges främsta orkestrar. Han har konserterat runt om i Europa, i Ryssland, Japan, USA och Kanada. Mårten Landström är sedan många år anlitad som orkesterpianist i Sveriges Radios Symfoniorkester. Som repetitör har Mårten arbetat med bl.a. Folkoperan, Uppsala Stadsteater och Piteå Kammaropera och har också varit verksam som musikalisk ledare för Läckö Slottsopera. Mårten arbetar dessutom som instuderingslärare vid Musikhögskolorna i Stockholm och Piteå. Svante Grogarn Scenograf och ljusdesigner. Svante är regissör och pedagog men har också stor erfarenhet av scenografi och ljusdesign. Han har arbetat i en mängd olika sammanhang både i Sverige och internationellt, ofta med

8 Foto Ateljé Grodan koppling till musik. bl a med göteborgs Stadsteater, göteborgs Symfoniker, Stockholms Filharmoniker, nordiska kammarensemblen, kroumata och gageego!. Ina Andersson Ina andersson har en stor erfarenhet av att arbeta med kostym för teater och musikteater, men även för musikal och dansteater. Även om hon beskriver sig själv som nykomling i operans värld har hon arbetat med flera operaproduktioner, senast Piteå kammaroperas uppsättning av God Natt Madame Inas senaste kostymer har kunnat ses i Glada Änkans Röv och i Mina drömmar växte vilda på hennes hemmaplan, norrbottensteatern. Piteå Kammaropera Norrbotten NEO Piteå kammaropera har sedan starten 1997 sökt nya vägar att omskapa och förnya operakonsten. Med nybeställningar, användandet av nya tekniker inom scen, video och multimedia och genom att sätta upp viktig samtida musikteater i gränsöverskridande samarbeten, har Sveriges nordligaste operakompani etablerat sig som en unik röst inom svensk musikdramatik. bland tidigare uppsättningar märks Zimmermans Weisse rose 2003, adès Powder her Face 2005, Crystal Cabinet 2008 (uruppförande) av unander Scharin och näsflöjten 2009 (uruppförande) av österling. Piteå kammaropera är en del av nmd norrlands turnénätverk för musikteater och dans vilket innebär att alla produktioner går på turné i de fyra nordligaste länen. I linje med det arbete för samtidsmusiken som Piteå kammaropera bedriver startades den heltidsanställda kammarensemblen norrbotten neo år 2007, med sju av landets främsta instrumentalister och interpreter av nutida musik. Med en hängivenhet och uttalad vilja att nå ut till både vana och ovana lyssnare är norrbotten neo en av landets viktigaste verksamheter inom samtidskonsten. nneo gör kontinuerligt nybeställningar av både svenska och internationella tonsättare och har dessutom nära samarbeten med kompositionsutbildningarna vid Piteå Musikhögskola och gotlands tonsättarskola. under 2010 har nneo uruppfört verk av anders eliasson och Per Mårtensson och nya verkbeställningar har gjorts av bland andra Madeleine Isaksson, Mika Pelo och Chaya Czernowin. nneo bedriver en fl itig turnéverksamhet både inom och utom landet, nu senast i september Portugal och Färöarna.

9 I samarbete med Piteå Kommun, Studio Acusticum, Statens Kulturråd, Norrbottensteatern och Folkoperan [1800]