Jämställdhet en fråga för revisorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställdhet en fråga för revisorer"

Transkript

1 Jämställdhet en fråga för revisorer

2

3 Förord Jämställdhet är en fråga om rättvisa och en del av det kommunala uppdraget. Alla invånare har rätt att få del av likvärdig kommunal service oavsett kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionsförmåga och andra faktorer. Det är inte bara en fråga om demokrati och om den enskildes rättigheter, utan också en fråga om kvalitet och effektivitet i verksamheten. För att politiker i kommuner och landsting ska kunna ge kvinnor och män likvärdig service i den dagliga verksamheten, måste de föra in ett jämställdhetsperspektiv i sina lednings- och styrsystem. Jämställdhetsintegrerad revision är ett bra stöd i detta arbete, eftersom revisorerna enligt kommunallagen ska granska verksamhetens ändamålsenlighet. Sveriges Kommuner och Landsting har drivit ett utvecklingsarbete för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i de förtroendevalda revisorernas planering, granskning och prövning. Arbetet har genomförts i samarbete med tre revisionsgrupper som fört in jämställdhetspers pektivet i sina ordinarie revisionsprocesser. Med denna skrift vill vi visa hur jämställdhet kan integreras i revisionsarbetet. Ett stort tack till Vellinge kommun, Malmö stad och Landstinget i Jönköpings län som generöst har bidragit med erfarenheter och tankar om vad en jämställdhetsintegrerad revisionsprocess kan innebära i praktiken. Stockholm december 2013 Rodika Klinge Ordförande i SKL:s Revisionsdelegation Sveriges Kommuner och Landsting

4 4 Jämställdhet en fråga för revisorer

5 Jämställdhet viktig fråga för revisionen En jämställd offentlig verksamhet tar tillvara samhällets resurser på ett demokratiskt och effektivt sätt. Jämställdhet är därför en fråga för revisionen även om det inte alltid finns några uttalade verksamhetsmål med könsperspektiv. Internationella konventioner ger kvinnor och män lika värde och samma rättigheter. Dessa har Sveriges riksdag omsatt i nationella jämställdhetspolitiska mål som gäller all offentlig verksamhet. Likaså kräver lagstiftningen på många områden som är offentligt finansierad att verksamheten ska vara både jämställd och jämlik. Eftersom revisionen granskar om nämnder och styrelser har utfört uppdrag enligt mål, beslut, lagar och föreskrifter är det alltså självklart att de också kan och ska ha ett jämställdhetsperspektiv i sin granskning. Som fullmäktiges kontrollinstrument har den kommunala revisionen till uppgift att värna demokrati, mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och effektivitet. 1 Det innebär att revisionen bland annat kan granska hur kommunen har byggt upp system för att förebygga, upptäcka och åtgärda ojämställdhet i verksamheten. En väl genomförd revision bidrar till att politiska beslut får genomslag i verksamheten. Revisionens resultat är alltså ett viktigt instrument för att visa om verksamheten är lika ändamålsenlig för kvinnor och män. Bra dialog utvecklar verksamheten Många fullmäktige och nämnder saknar uttalade mål för jämställdhet. Därför är revisionen ett viktigt demokratiskt instrument för att granska att den kommunala servicen fungerar likvärdigt för kvinnor och män och att ingen blir diskriminerad. Men det räcker inte att bara väga in jämställdhet Not 1. Prop. 2005/06:55 Stärkt revision och ansvarsprövning i kommuner och landsting. Jämställdhet en fråga för revisorer 5

6 i granskningarna, det är minst lika viktigt att också berätta varför det är angeläget att göra det. Det finns många exempel på att offentlig verksamhet riskerar att diskriminera sina invånare på grund av deras kön. Det gäller bland annat elever, brukare och patienter. Ett exempel är att vissa landsting har körkortsinnehav som grund för att prioritera patienters behov av starroperation. Eftersom färre kvinnor än män i åldersgruppen har körkort, missgynnar kriteriet kvinnor och de riskerar att få vänta längre tid på operation. Att lägga större vikt vid nedsatt synskärpa skulle jämna ut väntetiderna mellan kvinnor och män. Att främja jämställdhet är också ett sätt att höja kvalitet och effektivitet i verksamheten. Att kräva könsuppdelad statistik gör det möjligt att fatta beslut som är baserade på fakta istället för föreställningar om kvinnor och män, flickor och pojkar. Det gäller för alla verksamheter, från äldreomsorg och skola till sjukvård och mediciner. En god dialog mellan revisorer och fullmäktige om uppdrag och roller är A och O i ett sådant arbete. Förutom att dialogen ger revisorerna legitimitet kan den också åstadkomma verklig förändring. I dialogen är det viktigt att lyfta fram revisorerna som fullmäktiges verktyg för att värna demokrati, effektivitet och kvalitet i verksamheten. Hur revisorer samtalar, lyssnar och diskuterar frågan om jämställd service och kvalitet har stor betydelse för hur politiker och verksamhetsansvariga tar till sig budskapet. Det är särskilt viktigt när det gäller frågor som riskerar att uppfattas som utanför uppdraget. Den som granskas måste uppfatta att frågor om styrning och uppföljning av resultat kan leda till likvärdig service för kvinnor och män och därför inte är onödigt slöseri med tid och pengar. En förtroendefull dialogbaserad granskning skapar ofta förståelse för att jämställdhet handlar om kvalitet och likvärdig service till alla oavsett kön. En bra dialog bereder också vägen för de förändringar som förs fram i revisorernas rapporter. Ibland har själva dialogen större praktisk betydelse än en specifik rekommendation i en granskningsrapport. 6 Jämställdhet en fråga för revisorer

7 Mer om dialog och kommunikation finns att läsa i SKL:s vägledning Revisorer kommunicerar (2012). Svensk jämställdhetspolitik Övergripande mål Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål 1. Jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män skall ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Källa: Jämställ.nu Jämställdhet en fråga för revisorer 7

8 Riskbedömning och konsekvenser jämställdhet Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet för alla och ett omistligt värde i en demokrati. För att denna rättighet skall förverkligas är det nödvändigt, inte endast att den erkänns i lag, utan också att den tillämpas effektivt på alla områden såväl politiska, ekonomiska och sociala som kulturella. Källa: Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) som har undertecknats av Malmö stad, Landstinget i Jönköpings län samt ytterligare ett 90-tal kommuner och landsting i Sverige. All revision börjar med en riskbedömning där revisorerna identifierar vilka granskningar som ska genomföras. En sådan bedömning innebär att identifiera händelser som skulle kunna göra att verksamheten inte kan leva upp till verksamhetens mål eller de krav som ställs i lagar och föreskrifter. En riskbedömning innebär också att uppskatta sannolikheten för att en händelse ska inträffa samt bedöma vilka negativa konsekvenser som kan bli följden av en sådan händelse. Revisionen ska också bedöma hur väl kommunen eller landstinget använder riskbedömningar i sin styrning för att säkerställa en effektiv och god service för kvinnor och män. Riskbedömning kan vara en effektiv metod för att identifiera situationer där det finns en risk att invånare utsätts för könsdiskriminering, eller att verksamheten inte skulle nå sina mål likvärdigt för kvinnor och män. Kommun- och landstingsdatabasen Kolada innehåller ett par tusen nyckeltal för offentlig verksamhet. På finns numera också en särskild rapportmall med nyckeltal och indikatorer för jämställdhet i alla kommuner och landsting. Den könsuppdelade statistiken kan vara en bra hjälp vid riskbedömningen. Att fråga efter kön visar skillnaderna När förtroendevalda revisorer har identifierat en granskning utifrån sin riskbedömning, formulerar de sin revisionsfråga. I detta skede är det möjligt att inta två olika positioner. Den första är att uttrycka kön explicit som till exempel: I vilken utsträckning når flickor och pojkar kunskapsmålen i skolan? Den andra är att hålla frågeställningen så neutral som möjligt som till exempel: I vilken utsträckning når eleverna kunskapsmålen i skolan? Fördelen med att uttrycka kön i frågeställningen är att det styr vilken 8 Jämställdhet en fråga för revisorer

9 metod som ska användas och hur de sakkunniga ska hämta in fakta och information. En tydlig frågeställning kan också styra hur presentationen ska ske och hur resultaten ska analyseras. Utifrån den övergripande frågeställningen omfattar granskningen ofta flera specificerade tilläggsfrågor. Sådana frågor gör det möjligt att integrera ett jämställdhetsperspektiv i en del av en granskning. Om huvudfrågan till nämnden är Styr och följer utbildningsnämnden upp grundskolan på ett ändamålsenligt sätt?, kan den specifika frågan vara Hur säkerställer nämnden att de flickor och pojkar som behöver särskilt stöd får de insatser som de har rätt till? Oavsett om revisorer väljer att fråga efter kön eller använder en neutral frågeställning, är det viktigt att kön syns i granskningsrapportens slutsatser och i revisorernas rekommendationer. För att det ska vara möjligt måste denna ambition formuleras tydligt redan när man bestämmer granskningens metod och upplägg (läs mer om Malmö stads checklista på sidan 8). Om flickors och pojkars skolresultat inte syns i granskningsrapporten finns en risk att mottagaren tolkar innehållet som att det inte finns några skillnader mellan könen. I värsta fall kan resultatet till och med tolkas som ett sakligt belägg för att flickor och pojkar presterar likvärdiga resultat trots att statistiken visar att flickor klarar kunskapsmålen i grundskolan i betydligt större utsträckning än pojkar. Respons från styrelser och nämnder När revisorernas granskning är avslutad kommuniceras resultatet till den styrelse eller nämnd som granskats. Detta kan ske på olika sätt, såväl skriftligt som muntligt. I denna del av processen finns således ytterligare en möjlighet för revisorerna att föra en dialog om värdet av att följa upp verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhet en fråga för revisorer 9

10 verksamhetsmål Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet. Källa: Mål 11 i kommunfullmäktiges verksamhetsmål för Malmö stad. Malmö stad Checklista och tydliga mål lyfter frågan I Malmö stad är jämställdhetsintegrerad verksamhet en särskild punkt i revisionskollegiets och stadsrevisionens mall för projektplan. För varje fördjupat granskningsprojekt stämmer vi av om granskningen har bäring på jämställdhet i verksamheten enligt kommunfullmäktiges verksamhetsmål. Som hjälp för att formulera revisionsfrågor har vi en lathund i form av en checklista som fortfarande är under utveckling, säger Anneli Bojesson som är en av dem som tagit initiativet i revisionsgruppen. För att underlätta uppföljningen innehåller årsrapporterna för varje nämnd och styrelse en särskild punkt för måluppfyllelsen av jämställdhetsintegrering på samma sätt som exempelvis skolresultat, sjukfrånvaro och annan personalstatistik. Eftersom Malmö stad nyligen börjat implementera en jämställdhetsintegrerad revisionsprocess har Anneli Bojesson ännu inte sett några konkreta resultat. Men hon är säker på att de kommer: I backspegeln ser vi att tidigare granskningar av bland annat institutionsplaceringar skulle kunnat ge så mycket mer om revisionsfrågan hade innehållit en uppdelning på pojkar och flickor. Det gäller även granskningar inom skolan och äldreomsorgen. 10 Jämställdhet en fråga för revisorer

11 Senhösten 2013 är revisionsgruppen i Malmö i slutfasen med att fastställa Revisionsplan 2014 och arbetar, enligt Anneli Bojesson, konsekvent med jämställdhetsglasögonen på. Vi har det väl serverat genom Malmö stads ambitiösa mål inom jämställdhetsområdet och vår revisionsdirektörs positiva inställning till frågan. Jämställdhet en fråga för revisorer 11

12 verksamhetsmål Landstinget ska kännetecknas av den mångfald som finns i samhället och aktivt bidra till att fördomar och diskriminering motverkas och bekämpas. Ett framgångsrikt arbete för jämställdhet, integration och mångfald bidrar till att Landstingets verksamhet blir bättre och att Landstinget uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Källa: Landstinget i Jönköpings läns budget 2012 Landstinget i Jönköpings län Fullmäktige måste sätta tydliga mål Revisorerna i Landstinget i Jönköpings län har tillsammans med elva kommuner gjort en jämställdhetsintegrerad granskning av samverkan när det gäller barns och ungas psykiska ohälsa. Bakgrunden var att alla vet att pojkars och flickors psykiska ohälsa tar sig olika uttryck och att de ofta söker hjälp och vård på olika sätt. Marianne Ericsson ingår i landstingets revisionsgrupp och enligt henne har SKL:s projekt synliggjort jämställdhetsperspektivet och bidragit till att medvetandegöra och lyfta frågan på alla plan. Som man ropar brukar man ju få svar. När vi fått in tänket i vår egen grupp och hos våra sakkunniga påverkar vi verksamheten genom att lyfta fram jämställdhetsperspektivet i våra granskningar, både i våra specifika frågor och i den dialog vi för. De flesta är medvetna om problematiken men insikten förstärks om även vi revisorer lyfter frågan. Marianne Ericsson tycker också att projektet har lett till att revisionsgruppen numera diskuterar jämställdhet på ett mycket tydligare sätt. Granskningen av samverkan när det gäller tjejers och killars psykiska ohälsa presenteras i en huvudrapport samt en delrapport för varje kommun som deltog i granskningen. 12 Jämställdhet en fråga för revisorer

13 Jämställdhet en fråga för revisorer 13

14 Vellinge kommun Ibland måste vi göra olika för att det ska bli lika Vellinge kommun är en liten kommun med stabil politisk majoritet. Liksom i många andra kommuner är den stora utmaningen att ändra strukturen och sluta göra som vi alltid har gjort, menar Rodika Klinge, ordförande i SKL:s revisionsdelegation och vice ordförande i revisionsgruppen i Vellinge kommun. Har kommunen några uttalade jämställdhetsmål? Internt har vi förstås jämställdhetsplaner och är mycket medvetna om frågan vid till exempel rekrytering. Men gentemot medborgarna finns inga mål. Istället pratar vi om alla, alla, alla och framhåller att vi tittar på individen. Däremot pratar vi aldrig om att man ibland kanske måste göra olika för att det ska bli lika. Ni har gjort en granskning av skolan, var det svårt att föra in jämställdhet? Nej, tvärtom. Betyg och annan statistik är ofta redan uppdelad efter kön och med hjälp av personnummer är det lätt att få fram mer. Problemet är att ingen frågar efter den. Det är ett stort avstånd mellan de risker som eventuellt kan uppstå i verksamheten och det som står i lagar och internationella konventioner. 14 Jämställdhet en fråga för revisorer

15 Vilken hjälp fick ni av de sakkunniga? De föreslog en projektplan och formulerade frågor som i början inte var riktigt vad vi tänkt oss. Efter några vändor enades vi om frågorna och avgränsade granskningen till att omfatta fyra grundskolor. Har granskningen gjort något avtryck? Det blev en bra rapport som vi är nöjda med och nämnden planerar flera konkreta åtgärder under nästa år. Det betyder att vi har fått igång en diskussion och möjligen är nämndens ordförande den eldsjäl som behövs för att driva arbetet vidare. Det slutliga målet är att få fullmäktige att fastställa tydliga mål för jämställdhet. Är revisionen rätt väg att uppnå jämställdhet? Ja, jag tror det. Särskilt om vi får en god revisionssed som uppmuntrar revisorer att ta på sig andra glasögon och väga in de övergripande lagar som finns. Men det kommer att ta tid och som inspiration behöver vi fler goda exempel. Jämställdhet en fråga för revisorer 15

16 16 Jämställdhet en fråga för revisorer

17 Lagar som kräver jämställdhet > > Hälso- och sjukvårdslagen (1982:63) 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. > > Socialtjänstlagen (2001:453) 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. > > Lag (1993:387) om stöd till personer med funktionsnedsättning 5 Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. > > Skollagen (2010:800) 1 kap, 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. > > Plan- och bygglagen (2010:900) 1 Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö > > Diskrimineringslagen (2008:567) Diskrimineringslagen förbjuder bland annat könsdiskriminering inom flera områden där kommuner och landsting är ansvariga: utbildningsverksamhet, hälso- och sjukvård, socialtjänst, arbetsmarknadspolitisk verksamhet och stöd till start eller bedrivande av näringsverksamhet, men också i relation till sina anställda. Lagen ställer också krav på ett planmässigt arbete för att främja jämställdhet och motverka diskriminering i arbetslivet (jämställdhetsplan) och inom utbildningsväsendet (likabehandlingsplan). Jämställdhet en fråga för revisorer 17

18 Jämlikhet, jämställdhet och genus > > Jämställdhet avser rättvisa förhållanden mellan kvinnor och män, det vill säga jämlikhet mellan kvinnor och män. > > Jämlikhet avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår från alla människors lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet med mera. > > Genus är det skapade könet, till skillnad från det biologiska, det vill säga våra föreställningar om kvinnligt och manligt. > > Genussystemet är en teori som säger att alla samhällen skapar och upprätthåller ett ordningssystem där kvinnor och män tillskrivs olika uppgifter, roller och positioner. Systemet bygger på två principer, könens isärhållande och manlig överordning. Läs mer om genussystemet på webbportalen Jämställ.nu. 18 Jämställdhet en fråga för revisorer

19 Upplysningar om innehållet: Magnus Jacobson, Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 Bestnr: 5326 Text: Birgita Klepke Textbearbetning: Therese Borrman och Magnus Jacobson Foto: Robert Blombäck, omslag samt sid. 2, 5, 7, 9, 11, 13, 14 och 16. Bildarkivet sid. 4. Thomas Carlgren sid.8, 10 och 12. Produktion: Kombinera AB Tryck: LTAB, 2013

20 Jämställdhet är en fråga om rättvisa och en del av det kommunala uppdraget. För att politiker i kommuner och landsting ska kunna ge kvinnor och män likvärdig service i den dagliga verksamheten, måste de föra in ett jämställdhetsperspektiv i sina lednings- och styrsystem. Jämställdhetsintegrerad revision är ett bra stöd i detta arbete, eftersom revisorerna enligt kommunallagen ska granska verksamhetens ändamålsenlighet. Sveriges Kommuner och Landsting har drivit ett utvecklingsarbete för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i de förtroendevalda revisorernas planering, granskning och prövning. Arbetet har genomförts i samarbete med tre revisionsgrupper som har prövat att föra in jämställdhetsperspektivet i sina ordinarie revisionsprocesser. Med denna skrift vill vi visa hur jämställdhet kan integreras i revisionsarbetet. Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se Bestnr: 5326 Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Strateg Ann-Sofie Lagercrantz 2014-06-16 1 (7) Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 Kalmar kommuns jämställdhetsprogram

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 jämställdhet ett eget politikområde, då under Olof Palme 1994 tydligt (feministiskt) maktperspektiv

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Utbildning i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys

Utbildning i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys Utbildning i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys 1 Förord Till dig som ska leda utbildningen Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram en checklista för jämställdhetsanalys för förtroendevalda,

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Kort om den kommunala revisionen Revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument, en del

Läs mer

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck 1 [11] Stöd och utvecklingsenheten 2010-05-26 Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck En form av patriarkalt våld och förtryck Antagna av kommunfullmäktige 2010-06-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Revisorerna i Nacka kommun

Revisorerna i Nacka kommun Revisorerna i Nacka kommun När en verksamhet bedrivs för medborgarnas räkning och med deras medel finns behov av och krav på att kunna kontrollera och säkerställa att uppdraget utförs i enlighet med fullmäktiges/medborgarnas

Läs mer

Revisionsdelegationen informerar Plan och arbetsläge

Revisionsdelegationen informerar Plan och arbetsläge Revisionsdelegationen informerar Plan och arbetsläge Politiken i SKL Styrelsen: 21 ledamöter och 21 ersättare, varav 22 män och 20 kvinnor. Arbetsutskottet: 7 män och 7 kvinnor. Ordförandeposter: 15 kvinnor

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 Olikheter som berikar Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 2010 Växjö kommun www.vaxjo.se Illustrationer och layout: Etyd AB, 09-0422 Foto: Mats Samuelsson Mångfalden berikar Växjö kommun Vi

Läs mer

Landstingets revisorer

Landstingets revisorer Landstingets revisorer Grafisk formgivning: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, april 2011 Det är vi som är Revisorerna i Norrbottens läns landsting Lars Hedberg (s) ordf Marita Björkman (s) vice

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Rev 2013-10-18 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-445 Tor Andersson Barn- och ungdomsnämnden Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

2014 Likabehandlingsplan

2014 Likabehandlingsplan 2014 Likabehandlingsplan Innehåll 1. Inledning...2 2. Vision...2 3. Lag och begrepp...2 3.1 Skollagen (SFS 2010:800) 1 kap. 5...2 3.2 Centrala begrepp...2 3.2.1 Direkt och indirekt diskriminering...2 3.2.2

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young.

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Klara Löwenberg Handledare: Monica Andersson Stockholms Universitet Yrkesförberedande praktik VT-2012 Innehållförteckning 1. Allmän

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län Intern strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Norrbottens län Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Jämställt föräldraskap

Jämställt föräldraskap Jämställt föräldraskap Monica Lidbeck Psykolog Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg & Södra Bohuslän Centrala Mödrahälsovårdsenheten, Södra Bohuslän monica.lidbeck@vgregion.se, 0727-213670 Doktorand

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015

Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015 Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015 Förskolan ska vara en plats där alla barn ska känna trivsel och uppleva trygghet. Förskolechef och personal i verksamheten tar klart

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Innehållsförteckning Sammanfattning.... 1 Utgångspunkter för hållbar jämställdhet... 3 Visioner, mål och indikatorer...7

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden Mariestad den 12 juni 1 Syftet med mål- och styrningsarbetet Externt (utåt) Visa att Mariestad, Töreboda och Gullspång är attraktiva kommuner med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov.

Läs mer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer 2015-05-25 REVISIONSSTRATEGI För Region Värmlands revisorer Revisionsstrategi Vår övergripande strategi är att utvecklas i takt med Region Värmland och den goda seden. Revisorerna arbetar långsiktigt,

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden Mariestad den 10 maj 1 Syftet med mål- och styrningsarbetet Externt (utåt) Visa att Mariestad, Töreboda och Gullspång är attraktiva kommuner med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov.

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR KILS KOMMUN 2011-2014...1 Inledning...4 Berörda författningar...5 Regel 1. Ökad medvetenhet...6 Regel 2. Medicinsk vård

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0 i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012 i kommunerna 0 Innehåll Inledning... 2 Ekonomiska förutsättningar... 3 Budgetberedning... 3 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 3 Otillräckliga resurser?...

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Handikappolitiskt program för Vara kommun

Handikappolitiskt program för Vara kommun Handikappolitiskt program för Vara kommun 2010-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-31, 40 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...1 Definition...1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo.

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-09-10 Vår referens Malin Björk Sekreterare Tjänsteskrivelse Malin.Bjork4@malmo.se Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014 SOFV-2014-1512 Sammanfattning

Läs mer

Fullmäktige och revisorerna - samband och samspel. Nyköping 2015 06 09 Karin Tengdelius

Fullmäktige och revisorerna - samband och samspel. Nyköping 2015 06 09 Karin Tengdelius Fullmäktige och revisorerna - samband och samspel Nyköping 2015 06 09 Karin Tengdelius Varför finns det revision? När någon bedriver verksamhet för någon annans räkning eller med andras medel, uppstår

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Kort om den kommunala revisionen Revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument, en del

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen

Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen - från internationell deklaration till lokal praktisk verksamhet. Cecilia Boström, kommunstrateg jämställdhet Eskilstuna kommun Målsättning: Att bli Sveriges

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer