F d Statens Ångkraftverk i Västerås
|
|
- Jan-Olof Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 F d Statens Ångkraftverk i Västerås En betraktelse av Åke von Sydow Åke von Sydow, f.1926 har en lång yrkeskarriär inom STAL Finspång. Han anställdes där första gången Efter civ.ing. examen har han haft en rad olika befattningar på företaget inom turbinsektorn. Han slutade på STAL 1980 och hade då varit försäljningschef där de senaste 15 åren. Åke är engagerad i föreningen Ångkraftverkets vänner och var en av initiativtagarna till att föreningen bildades. Artikeln författad Den historia som här skall förtäljas kan sägas ha börjat med den begynnande utbyggnaden av vattenkraft i Sverige på 1910-talet, d v s för snart 100 år sedan. Vid den tiden byggdes nämligen de tre första stora kraftverken i svenska älvar: Trollhättan i Göta Älv, Porjus i Stora Lule Älv samt Älvkarleby i Dalälven. Trollhättan därför att de magnifika fallen där var en utmaning i sig, Porjus för att mata malmbanan och Älvkarleby för att försörja norra Uppland och den spirande pappers- och massaindustrin där - främst det då påbörjade Hallsta pappersbruk i Hallstavik, tillhörigt Holmens Bruk. Alla tre kraftverken är i drift fortfarande, efter nära nog 100 år! Det är främst Älvkarleby som intresserar oss här, ity det var huvudskälet till att vårt ångkraftverk kom till. Dalälven hade opålitlig vattenföring och behövde stöttas. Men det fanns fler skäl för ett termiskt kraftverk just i Västerås; Det behövdes reservkraft; Älvkarleby var ju ensamt på sitt nät. Västerås växte till kraftfullt som industriort med ASEA som största elkonsument Man ville av försvarsskäl lägga detta strategiskt viktiga kraftverk långt från kusten Goda transportfaciliteter fanns i Västerås; väg, järnväg och Mälaren Stora torvmossar var bekvämt utlagda i närheten, och torv hade man tänkt sig som ett bränsle Kylvatten till kraftverkets kondensturbiner fanns det gott om i Mälaren Detsamma gällde god och fast grund att bygga på vid Mälarens strand Och, Västerås passade in fint i de stamnätsplaner som man då jobbade med. Redan 1922 hade man förbundit Västerås med Trollhättan, f ö med Europas första linje för 130 kv, byggd för 200. Vad man inte visste 1915, då spaden sattes i jorden i Västerås, var att man påbörjade en epok av teknisk utveckling som låg på framkant i världen, och det gällde såväl pannor som turbiner, men också brytare, styrsystem, transformatorer och andra komponenter. En helt unik uppsättning av landvinningar, uppfinningar och "firsts" finns exponerade här. 1
2 För att börja på pannsidan var stationens första pannuppsättning åtta rosteldade pannor av marintyp, P1 - P8, som matade de första turbinerna G1 - G kom så ett betydelsefullt utvecklingssteg, de första strålningspannorna, P9 - P10, konstruerade för snabbstart, och som kom att bilda skola för snabbstartande ångpannor framöver. Det var verkets egen driftschef Nils Forssblad som stod bakom den insatsen. Därefter kom tornpannorna, som så effektfullt bidragit till Västerås sky-line. De var en vidareutveckling av Forssblads strålningspannor med den legendariske Uno Blomquist som primus motor. Fördelarna med tornkonstruktionen var flera: Pannan tog liten plats Gasfickor undveks med ity åtföljande minskade explosionsrisker Den hindersfria expansionen vid uppvärmning innebar, förutom snabbstarten, att högre ångdata kunde introduceras med påföljd att verkningsgraden höjdes med 10 stora % jämfört med P10; jämfört med P1-8 med ännu mer. De äldre pannorna P1-10 matade de mindre, äldre turbinerna G1, 3 och 4, medan P11, som var en slags "halvpanna" mellan P10 och P12, fick svara för G2 ensam, varom vi skall berätta mera om en stund stundade nya tider - fjärrvärmen och kraftvärmen började marschera fram i Sverige. Det måste erkännas, med skammens rodnad, att Karlstad låg före i spåret, men med Västerås snart ifatt och före. Tanken var att vårt ångkraftverk skulle bli centrum för denna satsning. Till den ändan byggdes en ny panna, som fick ersätta hela kopplet P1-10 och som fick heta P15. Den var av konventionell typ, och kommer snart att skatta åt förgängelsen. Samtidigt byggdes G1, gammeläldsten från 1917, om till fjärrvärmedrift och matade 120 grader varmt vatten ut till västeråsborna. Av de stolta planerna blev dock intet ity Staden och Vattenfall inte kom överens, och ett helt nytt värmekraftverk uppfördes i väster med känt resultat; Västerås torde vara världens mest fjärrvärmda stad med betydande elproduktion som biprodukt. Och G1 från 1917 med sin värmekondensor från 50-talet står kvar som ett minnesmärke över hur det allt begynte. Om vi så övergår till kraftverkets turbinbestyckning så framtonar en veritabel "pysmunkens" julafton. Här finns representerad alla åren, nära nog, av fossileldad ångturbinutveckling under vilka denna försiggick; från G till G Och alla aggregaten finns kvar! Sverige hade vid den tiden två ångturbinföretag: De Laval Ångturbin AB, grundat 1883 i Nacka av den epokbyggande uppfinnaren Gustaf De Laval, och Svenska Turbin Fabriks Aktiebolaget Ljungström (STAL) 1906 i Stockholm (till Finspong 1913). Turbinerna från dessa två företag åstadkom exakt samma produkt, kraft, men utifrån totalt väsensskilda premisser och principer. Till att börja med var Gustaf De Laval en av föregångsmännen för aktionsturbinen, i vilken en ångström från en fast dysa eller ledskena träffar en löpskovel på en skiva där den länkas om och därvid avger större delen av sin kinetiska energi innan den går in i nästa ledskena där den vänds för att sedan utföra samma prestation igen i nästa löpskovel. Ljungströmsbröderna, liksom engelsmannen Parsons, utvann den mekaniska energin genom att låta ångströmmen accelerera i en dysa utformad mellan två löpskovlar därvid utvecklande en reaktionskraft som drev turbinen runt; reaktionsturbinen. (Detta kan lätt demonstreras med hjälp av en sådan där leksakssnurra av plast på en pinne - anblåst från sidan är den en aktionsturbin; rakt framifrån omlänkades luftströmmen till tangentiell riktning av snurrans 2
3 plastskovlar utvecklandes en reaktionskraft.). Därjämte var de två turbintyperna konfigurerade på helt olika sätt; De Laval lät ångan strömma parallellt med turbinaxeln (axialturbin), Ljungström radiellt från den (radialturbin). I vårt kraftverk finns det en DeLaval och sex Ljungström (STAL) varför det må tillåtas att fokusera på den sistnämnda i första hand. Skovlarna var fästa vid skivor, ömsom till vänster, ömsom till höger. Dessa skivor snurrade åt var sitt håll, drivandes var sin generator. Nu är det så att skovelverkningsgraden hos en reaktionsturbin, som ju STAL-turbinen är i allt väsentligt, är betingad av skovelns hastighet, relativt sina grannar, i kvadrat t o m. Eftersom varje skovel i en radialturbin, som ju roterar i motsatt riktning till grannarna, upplever att den har en hastighet som är dubbelt så stor som den den verkligen har, förstår sig att hastighetskvadratsumman för hela turbinen blir hög - och därmed verkningsgraden - för en motroterande radialturbin jämfört med en axialturbin med samma antal turbinsteg. Detta innebär också att en radialturbin blir liten till formatet med ty åtföljande små läckageareor mellan stegen - åter en verkningsgradsvinst. Likaså, radialturbinen är totalt rotationssymmetrisk utan horisontella flänsar i turbinen vilket möjliggör små spel mellan ringarna, och lägre läckage igen. Samma resultat ernås av det förhållandet att två näraliggande ringar utsätts för nära nog samma centrifugalkrafter och värmeexpansioner - de kan m a o inte expandera på olika sätt och skära i varandra av det skälet. Dessa karakteristika för radialturbinen är de främsta skälen för dess snabbstartegenskaper; även de största maskinerna i Västerås kunde startas på 10 min, men det var inte alltid man hade så bråttom. En motsvarande axialturbin behövde ofta lika många timmar! Vidare, den "aggressiva" ångan av högt tryck och temperatur är koncentrerad till turbinens centrum där dimensioner är små och påkänningar låga, och tåligheten således hög. Slutligen kan noteras att de två generatorerna roterar åt varsitt håll, innebärande att inget utåtriktat moment uppstår vid en kortslutning. Turbinfundamentet blir därför synnerligen enkelt och billigt - c:a en tiondel av vad som krävs för en motsvarande axialturbin. Detta låter måhända som en kärleksförklaring åt STAL-turbinen, och det är det också! Nästan alla turbinerna i vårt kraftverk var stora för sin tid. T o m lilla G1 på 7 MW var störst i landet då hon kom, och, som redan nämnts, vår första kraftvärmeturbin efter ombyggnad på 50-talet. Och hon står där än. En riktig bamse vid installationen 1932 var G5 på 50 MW, störst i Europa då. En film gjordes om G5:s tillblivelse i Finspong och driftssättning i Västerås. Den hade titeln "A Giant among steam turbines", och användes i försäljningsarbetet in på 50-talet - det kan förf. intyga. Att G5 därjämte hade världsrekord i termodynamisk verkningsgrad, 90,3 %, hjälpte också till att placera STAL-turbinen på världsmarkanden ända fram till 80-talets början då typen lades ner, till sorg och saknad hos många turbinologer och andra pysmunkar. Men den ansågs vara för mycket av en ensling på turbinmarknaden. Dessförinnan hann den dock med att utgöra högtrycksdel i vårt första kärnkraftverk, Oskarshamn I, utvecklandes 160 MW av aggregatets totaleffekt 460 MW. Nå, hur kom nu all denna teknik att utnyttjas i Västeråsverket? Svaret är att kraftverket fick en räcka av uppgifter som är unik i kraftvärlden. En folder "Facts about the running of a modern peak load station" från 1954, som förf. har anledning få en tår i ögonvrån inför, visar hur verket användes i väsensskilda uppgifter då; peak-load, day-load och base-load. Att kunna starta upp 65-MW block efter en nära nog vertikal tidsaxel som diagrammen visar var något som den tidens load despatchers, som ju var vana vid tidsutdräkter räknade i timmar för samma sak, stod häpnande inför. Det var ju också 3
4 vid denna tid som de populära radioprogrammen slog igenom och innebar distinkta lasttoppar även i dagsschemana, liksom hur Västeråsverket fick hjälpa till att bära baslasten då vattnet tröt i älvarna. Men på 50-talet tillkom ytterligare två driftsätt. Kraftvärmen från G1 har vi redan nämnt, och som var ämnad att få efterföljd i stationen för uppbyggnaden av fjärvärmen i staden, men den utvecklingen tog en annan väg, under den kraftfulle John Sintorns ledning. I stället började behovet av faskompensering i de stora kraftnäten att göra sig gällande. Detta var före SVC (Static VAR Compensation). Uppgiften anförtroddes då för tiden stora roterande synkronkondensatorer och det var naturligt att man kastade blickarna på Västeråsstationens stora maskiner, som användes alltmer sällan för aktiv generering redan då. Problemet var hur man skulle kunna på ett enkelt sätt koppla bort generatorerna från turbinerna som inte kan släpa med okylda i synkronkörningen - de skulle snabbt förintas av friktionen även vid gott vacuum. Även här visade sig STAL-turbinen ha en fördel. Hela skovelsystemet kan lätt lyftas ut som ett paket. Så gjordes också med vår gamle vän G5 på 50 MW, och så står den än i dag med hela skovelsystemet i sitt lyftok stående på golvet bredvid turbinen. Men hur få upp generatorerna i synkronvarv utan en turbin insatt? Det var här som den redan nämnda "halvpannan" P11, som kopplades direkt till G2 på 27 MW fick ett nytt jobb. Man kopplade ihop G2 och G5 i stillastående och körde sedan upp G2 med ånga från P11 dragandes G5 med sig till fullvarv varefter G5 fasades in på nätet för sin synkrondrift, och G2 kunde stoppas igen. Fiffigt! Som sagt, det skall nog mycket till för att finna en kraftstation med en sådan mångsidig driftsmeny, spets-, dags-, baslast, kraftvärme, faskompensering! Under 60-talet började Västeråsverket att användas allt mer sällan. Det fick bl.a. bli utbildningsstation för maskinister i Stenungsund, Vattenfalls nya, stora värmekraftverk. Det masserades då och då för att kunna sättas in vid behov, men 1982 togs verket ur drift och sattes i ettårsreserv - ett bistert öde för världens säkerligen mest snabbstartade ångkraftverk! 1992 kom så nedläggningsbeslutet från Vattenfall, och 1994 begäran om rivningstillstånd. En lång period av diskussioner om kraftverkets öde följde, och mången pysmunk grät sig säkerligen till sömns om nätterna i ängslan över vad som månde hända. In träder då på scenen Hjälten i form av landshövdingen Jan Rydh som byggnadsminnesförklarade Ångkraftverket som sista tjänstehandling nyårsaftonen Ära vare Jan! Debatten fortsatte icke förty, med hot om förklaringens upphävande som ingrediens, men Mats Svegfors, som näste hövding, befäste byggnadsminnesförklaringen, och på den vägen är det nu. Det är ju gott och väl, men inte tillfyllest. Även om, vilket det som här sagts sökt visa, Ångkraftverket utgör ett unikt minnesmärke som det står med en mångfald tekniska och allmänhistoriska landvinningar och framsteg att visa upp, måste det få ett innehåll och bärkraftigt syfte för att bestå på sikt. Förslag har sannerligen inte saknats - från hotell till äventyrscenter med fallskärmshoppning inne i panntornen... Realistiska planer står ju nu, som bekant, inför förverkligande. Är det då inte berättigat att fråga sig om inte denna fyrbåk i svensk teknikhistoria borde få en framtid inom ramen för dessa planer, som hugfäster just det som den redan representerar, energiteknik? Som Marie Nisser uttryckt det, - även det förflutna måste ha en framtid! Är det inte säreget att vi i Sverige inte har en samlad exposé över energiteknikens utveckling i vårt land, allra helst som det knappast torde finnas någon annan plats på jorden med den täthet 4
5 av landvinningar, uppfinningar och exploateringar på energiområdet som Sverige besitter. Ett Sveriges Energihistoriska Museum borde väl vara en nationell angelägenhet, rent av, till inspiration för våra ungdomar, uppmuntran för våra innovatörer och bidrag till vårt internationella anseende. Och att det skall ligga i Västerås är självklart - det är ju här huvuddelen av dessa framsteg har skett. Lika uppenbart är det att platsen är just här, därom behöver inte ordas mer. Uppenbart är det att ett energimuseum skall visa upp inte bara kraftgenerering utan också överföring, distribution och effektiv användning av energi, och varför inte också utblickar in i framtiden? Vidare, varför inte lägga till ytterligare ett nytt grepp, låta energiutvecklingen utgöra en bakgrund till, en röd tråd i, en historisk framställning av hur mänsklighetens levnadsbetingelser och välståndsutveckling framtonat genom eonerna. En naturligare och riktigare vägvisare genom den övergripande historiebilden än energin finns ju inte. Tänk bara på NEs tes: -Allt som händer är förknippat med att energi övergår från en form till en annan - allt från en stjärnas explosion till en tanke, Det finns inga undantag! En sådan övergripande utställning skulle kunna, med modern - och varför inte ny - museiteknik kunna göras oerhört upplevelserik, undervisande och kunskapsmättad. Och bli en förstärkning av attraktionskraften hos den samlade framtoningen av vårt gamla kraftverk i dess nya värv framöver! 5
Västerås Ångkraftverk
Västerås Ångkraftverk Stig Olof Svensson Inledning Riksdagen beslöt 1915 att ett ångkraftverk skulle byggas i Västerås. Detta var baserat på ett detaljerat förslag från Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Vattenfall
Läs merVästerås ångkraftverk
Västerås ångkraftverk En unik anläggning från 1917 som är hotad av nedskrotning och rivning. Av LEONARD BRUNKE Kraftverket började byggas år 1915 och är idag unikt då något liknade ej finns i hela Norden.
Läs merTeknisk-historisk bakgrund till Västerås Kraftstation
. Bilaga 1 Teknisk-historisk bakgrund till Västerås Kraftstation Undertecknade har fått i uppdrag att ge en teknisk-historisk bakgrund till Västerås Kraftstations produktionsutrustning. Vi har därvid inriktat
Läs merSTAL TURBOGENERATOR en kortfattad systembeskrivning
STAL TURBOGENERATOR en kortfattad systembeskrivning av Björn Lindqvist En turbogenerator kan exempelvis vara en ångturbin med tillhörande generator/generatorer. Under en sådan turbogenerator finns en kondensor
Läs merLycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.
EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen
Läs merKunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen.
Olaus Petriskolan Örebro BOD/JÖN Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Vattenkraftverk och kärnkraftverk producerar huvuddelen av den el vi använder. Kraftverk som eldas med biobränsle (ved och
Läs mersöndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk
Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det
Läs merTina Yildirim Yrke: Entreprenör, har startat och drivit två företag, artistförmedling inom musik och InvivoPlay, sajt och app för ökat välbefinnande genom att koppla ihop användare med coacher Utbildning:
Läs merTing och tanke annars ingen teknik
Ting och tanke annars ingen teknik Med teknik menar man att föremål används för ett bestämt syfte. Det är det som kapitlets namn syftar på. Ting och tanke betyder ungefär samma sak som föremål och syfte.
Läs merKraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319
Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men
Läs merHöghastighetsturbiner för småskalig kraftvärme
Höghastighetsturbiner för småskalig kraftvärme Utvalda resultat från projekt P22444-1 Biobränslen för småskalig kraftproduktion inom STEMs ramprogram Bränslekraft Miroslav Petrov KTH Skolan för Industriell
Läs merUNDERVISNINGSMATERIAL
UNDERVISNINGSMATERIAL ARBETSUPPGIFTER UNDERVISNINGSMATERIAL 2: RESAN Berättelse del 1: Uppgift 1: Uppgift 2: Gruvarbetaren Rita ett hus som värms med geotermisk energi Soltornet med geotermisk energi Berättelse
Läs merOptimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk
Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk Rubriken skulle även kunna lyda: Användning av icke förnybar energi för optimal användning av förnybar energi.
Läs merSärtryck ur Teknisk Tidskrift 1952, häfte 7
Särtryck ur Teknisk Tidskrift 1952, häfte 7 Särtryck ur Teknisk Tidskrift 1952, häfte 7. Ångpannorna vid Västerås Kraftverk Byrådirektör Uno Blomquist, Västerås Det är nu 25 år sedan den första utpräglade
Läs merIntervju. -------------- Start -------------- Du kommer från Småland, hur kom du in på detta med el- och ångkraft?
Intervju Intervju med: Eric Fornander () Intervjuare: Karl-Erik Adolfsson () Datum: 2008-12-03 Eric Fornander, f 1927, arbetade som maskinist i maskinhallen på Ångkraftverket i Västerås under åren 1956-1962.
Läs merSverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist
Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt
Läs merArbete Energi Effekt
Arbete Energi Effekt Mekaniskt arbete Du använder en kraft som gör att föremålet förflyttas i kraftens riktning Mekaniskt arbete Friktionskraft En kraft som försöker hindra rörelsen, t.ex. när du släpar
Läs merTopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion
TopCycle Framtidens kraftverk Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion IVA Symposium 2010-03-11 Hans Levander 1 TopCycle Biobränsle kraftverk lönsam elgenerering ute i skogen 30-100 MW
Läs merbland annat på grund av den höga totalverkningsgrad
Powerformer till svenskt kraftvärmeverk Powerformer, en helt ny typ av generator som utvecklats av ABB, har valts för Eskilstunas nya kraftvärmeverk. Detta är den första kommersiella beställningen av en
Läs merInstuderingsfrå gor el och energi å k5
Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk
Läs merBioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21
Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för
Läs merGrupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid
Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären
Läs merTOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION
TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION Skrifter avseende ENERGIFRAMSTÄLLNING vid Nääs Fabriker i Tollered Utgåva nr. ett (1) 2012 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Förord 2. Förteckning över skrifter 3. Planerade skrifter
Läs merEnergiomvandling av biobränsle/torv/avfall i småskaliga anläggningar g med hjälp av höghastighetsgeneratorer
Energiomvandling av biobränsle/torv/avfall i småskaliga anläggningar g med hjälp av höghastighetsgeneratorer Miroslav Petrov, Jens Fridh KTH Skolan för Industriell Teknik & Management Institutionen för
Läs merK L Y VA R E N, VA T T E N K R A F T O C H K U L T U R H I S T O R I A
K L Y VA R E N, VA T T E N K R A F T O C H K U L T U R H I S T O R I A F orsen har en fallhöjd på 8 m och är ca 800 m lång. Fram till 900-talet låg industrier på båda sidor om forsen. De var beroende av
Läs merSmåskalig vattenkraft är kretsloppsenergi.
Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Våra kraftstationer. Redan på 1500- och 1600-talet byggde man dammar för att ta tillvara på den energi som vattnet kan producera. Idag har Mälarenergi 41 vattenkraftstationer
Läs merInnehållsförteckning:
Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
Läs merElproduktion. Översikt. Ångkraftverk. Värmekraftverk. Kraftverkstyper Kombination av kraftslag Miljöpåverkan Lagrad energi.
Elproduktion Översikt Kraftverkstyper t Kombination av kraftslag Miljöpåverkan Lagrad energi Tillförlitlighet Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Elenergiteknik - Olof Samuelsson 2 Värmekraftverk
Läs merHej och hå ingen tid att förspilla
Hej och hå ingen tid att förspilla Ingenting kan uträttas utan att energi omvandlas. Därför är våra sätt att använda energi viktiga. I det här kapitlet ser vi på sådan teknik som har som huvudsyfte att
Läs merKärnkraft och värmeböljor
Kärnkraft och värmeböljor Det här är en rapport från augusti 2018. Den kan även laddas ned som pdf (0,5 MB) Kärnkraften är generellt okänslig för vädret, men det händer att elproduktionen behöver minskas
Läs merKapitel 4 Arbete, energi och effekt
Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merBlankaström (Blankeström, Blankan) Högsby kommun, Fågelfors (och Högsby) socken Byggår: 1916-1920
Blankaströms kraftstation. Blankaström (Blankeström, Blankan) Högsby kommun, Fågelfors (och Högsby) socken Byggår: 1916-1920 Emån Huvudfåran och Nötån Historik Historiskt sammanhang: Allmän elproduktion.
Läs merENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25
ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.
Läs merSvar: Extra många frågor Energi
Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.
Läs mer1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel
Läs merAXBERGSHAMMAR KRAFTSTATION. Vattenfall
AXBERGSHAMMAR KRAFTSTATION Vattenfall MOTALA KRAFTVERK Axbergshammar Gamla kraftstationen Introduktion Axbergshammars kraftstation ligger i Örebro län ca 9 km uppströms sjön Väringen i Dyltaån och ca 2
Läs merIntervju. -------------- Start -------------- Jaha, vilka blev dina första arbetsuppgifter och vem var din chef?
Intervju Intervju med: Bertil Jonsson () Intervjuare: Karl-Erik Adolfsson () Datum: 2008-11-19 Bertil Jonsson, f 1926, arbetade som elingenjör på Ångkraftverket i Västerås under åren 1953-1991. Originalinspelningen
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs merLuftförvärmaren 1900-talets bästa eller sämsta uppfinning?
Luftförvärmaren 1900-talets bästa eller sämsta uppfinning? Bild tagen av Lukas Ström Rickard Johannson, TE14A Gruppmedlemmar: Rasmus Rynell, Lukas Ström & Niklas Ljusberg.W Om man skulle säga att det finns
Läs merMiljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM
Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft
Läs merRäkneövning/Exempel på tentafrågor
Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att
Läs merÖresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk
Öresundsverket Ett av världens effektivaste kraftverk En hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen Öresundsverket, som togs i drift hösten 2009, är en hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen.
Läs merVindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1
Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merOlika sätt att ta till vara på energin
24 Olika sätt att ta till vara på energin För att vi ska kunna tillgodogöra oss energin krävs inte bara att det finns tillräckligt mycket av den, utan den ska även vara i rätt form, på rätt plats och i
Läs merStörningsreserven Faskompensering Spänningsstrategier Synkronkörning V36. Siddy Persson Enhet DD Drift - Driftanalys
Störningsreserven Faskompensering Spänningsstrategier Synkronkörning V36 Siddy Persson siddy.persson@svk.se Enhet DD Drift - Driftanalys Störningsreserven Jesper Nyberg Marknads- och systemutveckling Svenska
Läs merKap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet
Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande
Läs merSystem med ångpannor och mottrycksturbiner för generering av processånga Förändringsmöjligheter för ångcentral på AAK Karlshamn
ISRN LUTMDN/TMHP 10/5205 SE Kkk ISSN 0282-1990 System med ångpannor och mottrycksturbiner för generering av processånga Förändringsmöjligheter för ångcentral på AAK Karlshamn David Åström Thesis for the
Läs merKapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.
Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot
Läs merVertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk.
Vertical Wind Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Det första 12kW kraftverket startades i December 2006 vilket var startskottet för kommersialiseringen
Läs mer4. Om dioden inte lyser: Vänd den så att den första tråden rör zinkspiken och den andra tråden rör kopparspiken.
Elproduktion åk 5-6; station a) Potatisbatteri Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: 1. En kopparspik i en potatis sitter ihop med en zinkspik i nästa potatis. 2. Spikarna får inte ta ihop inne i
Läs merNågonting står i vägen
Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna
Läs merKap 9 kretsprocesser med gas som medium
Ottocykeln den ideala cykeln för tändstifts /bensinmotorer (= vanliga bilar!) Består av fyra internt reversibla processer: 1 2: Isentrop kompression 2 3: Värmetillförsel vid konstant volym 3 4: Isentrop
Läs merSJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto
SJÖHÄSTARNAS Ö Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån Alzheimer Centralförbundet 2014 www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto Penningautomatföreningen har understött uppgörandet
Läs mer1 En olycka kommer sa " llan ensam
1 En olycka kommer sa " llan ensam Ewa Christina Johansson Illustrationer Johan Egerkrans Axel! Där är du ju! Axels hjärta hoppade till i bröstet. Fast på ett bra sätt. Det var ju söta Rut som ropade på
Läs merLÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen
LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala
Läs merBergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
Läs merKraftvärmeverket För en bättre miljö
Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi
Läs merJag har inte lyckats förstå varför frekvensen i stamnätet pendlar beroende av förhållandet mellan produc erad kraft och uttagen kraft, momentant.
Frekvens i stammen Postad av Michell Andersson - 24 jan 2014 09:30 Jag har inte lyckats förstå varför frekvensen i stamnätet pendlar beroende av förhållandet mellan produc erad kraft och uttagen kraft,
Läs merHörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme
Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla
Läs merSäkerheten vid våra kraftverk
Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna
Läs merBiobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet
Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,
Läs merRAPPORT. Vad har du fått för reaktioner på din konsert? Leader Bergslagen Box 101 739 22 Skinnskatteberg Besöksadress: Kyrkvägen 7
RAPPORT Projektets namn Genomförare Mitt sommarprojekt/ Pianot i fokus Daniel Larsson Hur fick du idén till att göra pianokonserten och varför ville du göra den? Jag har spelat piano sedan jag var runt
Läs mer(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna
( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en
Läs merÅNGCYKEL CARNOT. Modifieras lämpligen så att all ånga får kondensera till vätska. Kompressionen kan då utföras med en enkel matarvattenpump.
ÅNGCYKEL CARNOT Arbetsmedium: H 2 O, vanligt vatten. Isobarer och isotermer sammanfaller i det fuktiga området. Låt därför vattnet avge värme under kondensation vid ett lågt tryck (temperaturt L ) ochuppta
Läs merPorjus ett kraftfullt steg in i svenska elåldern.
Porjus ett kraftfullt steg in i svenska elåldern. Ända sedan antiken har människor förstått att utnyttja vattenkraften. Vattenhjul drev bland annat kvarnar för att mala säd och den utnyttjades också på
Läs merUppflyttning av lekfisk i Nissan 2013
Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 För att öka antalet laxar på lekområdena så fångade Nissans Vänner (N.V.) och flyttade upp fisk under ett par helger i oktober. Mattias Höjman och Arne Anderssen vittjar
Läs merBioenergi. En hållbar kraftkälla.
Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Energins naturliga kretslopp Inom Skellefteå Kraft finns det en stark övertygelse om att bioenergi kommer att spela en viktig roll i den svenska energiproduktionen i framtiden.
Läs merDenna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!
ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!
Läs merErfarenheter från Söderenergis turbinhaveri
Erfarenheter från Söderenergis turbinhaveri 2015-12-17 2016-08-20 Agenda o Haveriet bakgrund o Första insats och åtgärder o Arbeta med tre grundorsaksanalyser o Lärdomar & erfarenheter Bakgrund Ångturbin
Läs merSammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13
1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma
Läs merKoppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd.
Elproduktion åk 5-6; station a) Potatisbatteri Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd. 1. En kopparspik i en potatis
Läs merVåra fem roller som kan underlätta din
Våra fem roller som kan underlätta din Vänta nu ett barockslott från 1600-talet? Är detta huvudkontoret för en högteknologisk industri? Ja, och det är bara början. Du kommer snart att upptäcka att vi är
Läs merVindenergi. Holger & Samuel
Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i
Läs merVindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16
Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16 Namn: Shawn Örnerstedt Klass: TE15A Gruppmedlemmar: Ebba Tubin, Theodor Berg, Amir Honarmand, Yang Du Inledning: En princip av ett vindkraftverk är väldigt simpelt
Läs merElproduktion. Översikt. Värmekraftverk. Ångkraftverk
Elproduktion Olof Samuelsson Översikt Kraftverkstyper Distribuerad generering Miljöpåverkan Kombination av kraftslag Lagrad energi Tillförlitlighet Utvecklingstrender Industriell Elektroteknik & Automation
Läs merPTG 2015 övning 3. Problem 1
PTG 2015 övning 1 Problem 1 Vid vilket tryck (i kpa) kokar vatten ifall T = 170? Tillvägagångssätt : Använd tabellerna för mättad vattenånga 2 1 Åbo Akademi University - TkF Heat Engineering - 20500 Turku
Läs merREGLAGE - PLATSEN VARM OCH KALL
REGLAGE - PLATSEN VARM OCH KALL T-B A NA ET RK VE BY EL SS HÄ MALTESHOLMSTORG STRANDLIDEN MÄLAREN STRÅKET HÄSSELBY STRAND - SITUATIONSPLAN IDÉ - VARM OCH KALL Att skapa en plats, varm på vintern och kall
Läs merHANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON
HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON FÖRSLAG PÅ FRÅGOR OCH AKTIVITETER VAR ÄR MIN KOMPIS? Att Prick blev rädd när Fläck var borta är fullt förståeligt. Att tappa bort sin vän kan skrämma både liten
Läs merDanielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i
Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra
Läs merArbetslös men inte värdelös
Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag
Läs merSkillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck
Skillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck Efter 40 års tränande med dels på mig själv och alla jag tränat de senaste 30 åren är det dags att göra en analys av dessa tre övningar. Alla övningarna
Läs mer1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F
1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merNågon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han
Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med
Läs merHållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Läs merFÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN
FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare
Läs merLäsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen
Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska
Läs merFöreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson
Ångkraftsprocessen (Rankinecykeln) Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson Ångkraftsprocessens roll i svensk elproduktion Ångtabellen: mättad vätska och mättad ånga efter tryck Ångtabellen:
Läs merKap 6 termodynamikens 2:a lag
Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare
Läs merHästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren
Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och
Läs merMaka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg
001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till
Läs merBränsleceller i stamnätet? Resultat av provning
Bränsleceller i stamnätet? Resultat av provning Stamnätet Station Station, forts Stamnätets stationer 135 stationer Övervägande luftisolerade ställverk Nio seriekondensatorstationer Tre HVDC stationer
Läs merTema Energi i Teknik och No hösten -14
Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Praktiska uppgifter i teknik: 1. Solcellsbil på Molekylverkstan 2. Tillverka grätzelceller i samarbete med molekylverkstan. 4. Du ska enskilt eller tillsammans med
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merKraftfulla Öresundsverket
Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver
Läs merHuset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra
Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst
Läs merÅNGMASKINEN. innan man fick fram en praktiskt användbar ångmaskin.
ÅNGMASKINEN I dag möter vi sällan ångmaskiner annat än när vi tar en tur med en skärgårdsbåt eller besöker en veteranjärnväg. Den klassiska ångmaskinen har i stort sett försvunnit från den västliga världen.
Läs mer