Hur lyckliga är vi i Sverige och vad kan vi göra för att bli lyckligare?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur lyckliga är vi i Sverige och vad kan vi göra för att bli lyckligare?"

Transkript

1 Hur lyckliga är vi i Sverige och vad kan vi göra för att bli lyckligare? - En kunskapsöversikt över lyckoforskningens resultat samt dess relevans för svensk politik Charity International

2 2

3 Hur lyckliga är vi i Sverige och vad kan vi göra för att bli lyckligare? Syftet med den här rapporten är att ge en kort inblick till lyckoforskningen, undersöka hur det står till med lyckan i Sverige samt ge politiska förlag på en mer lyckoinriktad politik. Varför intressera sig för lycka och lyckoforskning? mått på samhällets välfärd skulle kunna se ut. Rapporten som är utarbetad av bland annat de båda nobelpristagarna i ekonomi Joseph Stiglitz och Amarthya Sen mynnar ut i slutsatsen att ekonomiska mått på samhällets välfärd är ofullständiga och i vissa fall vilseledande. Ett komplement som föreslås till ekonomiska och sociala indikatorer är att låta lycka ingå som ett av flera viktiga mått på den samlade välfärden i samhället. så Tanken att lycka och välbefinnande är en av få saker som vi eftersträvar för dess egen skull har filosofer genom alla tider hävdat. Men lycka som ett mått på det goda livet tilltalar även folk i allmänhet. I en stor undersökning där universitetsstudenter runt om i världen tillfrågats om vad som är mest värdefullt i livet hamnade lycka i genomsnitt högst upp på listan(1). Kanske är lycka i termer av att må bra och vara nöjd med sitt liv till och med det vanligaste svaret på vad som gör livet värt att leva. Trots att det sannolikt finns en bred enighet om att människors välbefinnande är ett viktigt kriterium på hur bra vi har det i samhället förs inte en politik som inriktar sig på att höja människors välbefinnande. När politiker tänker på välfärd tänker de i allmänhet på ekonomi snarare än på lycka. Men att mer pengar automatiskt innebär mer lycka är inte självklart. Som vi snart kommer att se bestäms vår lycka av en rad andra faktorer än enbart vår ekonomiska levnadsstandard. Givet att lycka är något mycket värdefullt är det viktigt att fundera på vilka faktorer som gör oss lyckliga och hur vi kan bära oss åt för att öka lyckan individuellt, nationellt och globalt. Under de senaste åren har den empiriska lyckoforskningen väckt en allt större uppmärksamhet inom både forskarvärlden och samhällsdebatten. Antalet publicerade artiklar på lyckoforskningsfältet ökar stadigt. Det uppskattats att flera tusen akademiska artiklar har berört ämnet till dags dato och lyckoforskningen resultat har flera gånger publicerats i ansedda tidskrifter som Science och Nature. Därav har även kunskapsmassan kring vilka faktorer som hänger ihop med människors lycka tilltagit. Politiker har i allt högre grad börjat intressera sig för lyckoforskningens resultat som ett viktigt kunskapsunderlag vid beslutsfattande. Idag hävdar tongivande forskare som Richard Layard, Ed Diener, Daniel Kahneman och Alan B. Krueger att lyckoforskningens resultat är så pass tillförlitliga att de bör användas som kunskapsunderlag vid politiskt beslutsfattande. I England inrättade Labourregeringen en Whitehall Wellbeing Working Group som jobbar med att ta fram förslag på en mer lyckoinriktad politik. Frankrikes president Nicolas Sarkozy har nyligen presenterat en omfattande forskningsrapport kring hur nya bättre Sammantaget finns det alltså en allt större förståelse för att människors upplevelser av lycka och välbefinnande utgör ett betydelsefullt mått på samhällets välgång. Politiker bör ta lyckoforskningens resultat på allvar och överväga vilka politiska beslut som kan ge människor större möjligheter att leva lyckliga liv. Hur studeras lycka? Det finns en relativt bred konsensus bland lyckoforskare om att det åtminstone finns två olika typer av lycka som är värdefulla. Den ena lyckotypen går under benämningen livstillfredsställelse och definieras i termer av en subjektiv bedömning av livet i sin helhet. Att vara lycklig är utifrån denna definition att på det hela taget vara nöjd och tillfreds med livet(2). Det andra lyckobegreppet går under benämningen subjektivt välbefinnande(2). Med subjektivt välbefinnande åsyftas här hur människor mår i vardagen, i vilken utsträckning positiva känslor är mer framträdande än negativa känslor. Båda typerna av lycka mäts i första hand genom självskattningar där människor får bedöma hur tillfreds de är med sina liv samt hur ofta de upplever olika positiva och negativa känslor. Sambandet mellan de två måtten är ganska starkt men långt ifrån perfekt. Alltfler forskare hävdar därför att man bör undersöka de två lyckotyperna separat(3,4). Trots att självskattningar inte utgör perfekta mått har en mängd studier styrkt tillförlitligheten i dessa mätmetoder. Exempelvis visar forskningen att det finns en ganska hög överensstämmelse mellan individens egen skattning och skattningar gjorda av vänner och familj(5). Självrapporterade mått på lycka har även visat sig samvariera med en rad fysiologiska mått, exempelvis tenderar personer som skattar sig som lyckliga att uppvisa en högre aktivitet i vänstra delen av prefrontala cortex samt lägre nivåer av stresshormonet kortisol(6,7). De faktorer som forskningen visat ha betydelse för självrapporterad olycka stämmer även väl överens med de faktorer som forskningen visar sig hänga ihop med ökad risk för självmord(8). 3

4 Vilka faktorer har betydelse för människors lycka? Ett av de viktigaste resultaten i lyckoforskningen är att det inte är en eller bara några få, utan många faktorer som har betydelse för människors lycka. Såväl personlighetsdrag, yttre livsvillkor, aktiviteter och kulturella faktorer har visat sig betydelsefulla. Nedan följer en kort sammanfattning av de viktigaste resultaten. Det är viktigt att tänka på att nästan alla studier i forskningsfältet är genomförda i västvärlden. Resultaten kan således inte med självklarhet antas gälla i alla länder och kulturer runt om i världen. Personlighet/psykologiska dispositioner Forskningen ger en ganska entydig bild av att för oss i rika länder är det psykologiska faktorer, särskilt våra personlighetsdrag, som är den enskilda faktor som har störst betydelse för hur lyckliga vi är. Personligheten påverkar hur vi tänker, känner och beter oss. Två olika personlighetsdrag har visat sig spela en nyckelroll: emotionell stabilitet och extraversion(9). Emotionellt stabila personer är sällan oroliga, de är optimistiska och återhämtar sig snabbt från negativa händelser. Extroverta personer tenderar att vara sociala, entusiastiska och drivna. Båda dessa drag har visat sig ha en stark positiv effekt för både livstillfredsställelse och välbefinnande. Individer som skattar sig högt på dragen vänlighet och målmedvetenhet tenderar även att vara något lyckligare än genomsnittet(10). Skillnaderna mellan människor i dessa olika personlighetsdrag har i flera studier uppskattats bero till procent av genetiska faktorer (ibid.). Men trots att personligheten delvis är medfödd pekar studier på att den förändras över livet, exempelvis tenderar kvinnor att bli mer emotionellt stabila ju äldre de blir(11). Hälsa Många studier visar på ett starkt samband mellan subjektiv allmänhälsa och lycka. Vissa forskare har därför dragit slutsatsen att hälsan är den viktigaste lyckobefrämjande faktorn vid sidan av personligheten. Subjektiva hälsomätt är dock starkt influerade av hur optimistisk eller pessimistisk personen är och reflekterar inte individens objektiva hälsostatus fullt ut(12). Det har visat sig att människor anpassar sig ganska väl till sjukdomar och handikapp som leder till funktionsnedsättning men som inte har någon direkt påverkan på den psykiska hälsan(13). Kön och ålder Generellt är sambandet mellan ålder och lycka svagt. Ett flertal studier tyder dock på att sambandet är U- format där livstillfredsställelse är som högst bland de unga och de gamla(14). Män och kvinnor tenderar att vara ungefär lika nöjda med livet i de flesta länder världen över(15). Kvinnor har i vissa studier visat sig ha ett lägre genomsnittligt välbefinnande än män. Framför allt har man funnit att kvinnor i genomsnitt upplever negativa känslor och depressionssymptom i högre utsträckning än män(16). Tidigare studier tyder på att kvinnors överpresentation av depressionssymptom i första han inte kan förklaras mot bakgrund av deras socioekonomiska situation(17). Det har spekulerats i att biologiska skillnader, alternativt kvinnor och mäns socialt konstruerade könsroller kan förklara skillnaderna(18). Inga av dessa hypoteser har emellertid kunnat bekräftas fullt ut ännu. Yttre livsvillkor Yttre livsvillkor inom ett land förklarar i de flesta studier mellan procent av skillnaderna i lycka mellan människor(19). Detta kan uppfattas som förvånande lite. Det finns dock flera förklaringar till att livsvillkoren förklarar relativt lite av skillnaderna i människors lycka. En förklaring är att de flesta människor i rika västländer har uppnått en grundnivå av materiella resurser där ytterligare tillskott har en avtagande nytta. Det går här att anknyta till Maslows behovstrappa där andra behov, exempelvis självförverkligande, tar vid när de materiella och sociala basbehoven är uppfyllda(20). En annan förklaring är att vi snabbt anpassar oss till förändringar i yttre villkor och höjer ribban för vad som är en acceptabel levnadsnivå i takt med att vi får det bättre. Studier som undersökt hur människors lycka påverkas av livshändelser har funnit att en sådan anpassning ofta sker(21). Ytterligare en förklaring är att människor med gynnsamma livsvillkor inte använder sin tid till mer njutningsfulla aktiviteter än de med mindre gynnsamma livsvillkor. I USA tenderar exempelvis höginkomsttagarna att lägga ner mer tid på att arbeta och att pendla till jobbet än låginkomsttagarna(22). Detta trots att både pendling och arbete är aktiviteter som är associerade med en relativt låg välbefinnandenivå för båda dessa grupper. Hur människor i olika samhällsskikt spenderar sin tid kan därför vara en viktig förklaring till de relativt små effekterna av levnadsvillkor. Socioekonomiska faktorer Bland de socioekonomiska faktorerna tyder forskningen på att speciellt arbetslöshet har en negativ effekt på lyckan. Tidigare studier pekar på att arbetslöshet leder till lägre livstillfredsställelse och att det i första hand inte rör sig om en såkallad urvalseffekt(23). Den negativa effekten av arbetslöshet beror inte i huvudsak på att de arbetslösa har lägre inkomster utan verkar framför allt bero på att arbete ger tillgång till sociala nätverk, ett ökat självförtroende samt en känsla av meningsfullhet(24). Några studier tyder på att den negativa effekten är mindre för välbefinnandet i jämförelse med livstillfredsställelsen.(25,26) Detta beror sannolikt på att människor inte bara väger in hur de mår när de värderar sitt liv utan även väger in sociala normer och förväntningar. I en studie från Tyskland fann man att det negativa sambandet mellan arbetslöshet och livstillfredsställel- 4

5 se var starkare i regioner där arbetsnormen var stark(27). I alla undersökta länder tenderar höginkomsttagare att vara lyckligare än låginkomsttagare. Man har dock funnit att sambandet tenderar att avta högre upp på inkomstskalan(28). Detta stämmer väl överens med teorin om avtagande marginalnytta. Generellt gäller även att sambandet mellan inkomst och lycka är starkare för livstillfredsställelse i jämförelse med välbefinnande(29). Precis som i fallet med arbetslöshet är en tänkbar förklaring till denna skillnad att människor väger in sina materiella villkor när de bedömer hur nöjda de är med livet inte bara hur bra de mår. Leder högre inkomst till högre lycka eller går sambandet i motsatt riktning? Forskningen tyder på att sambandet löper i båda riktningarna. I en longitudinell studie fann man att människor som är lyckliga tidigt i livet i genomsnitt tenderar att tjäna mer pengar senare i livet(30). Inkomstens effekter på lyckan beror sannolikt även på hur den spenderas. I en stor amerikansk undersökning fann man inget signifikant positivt samband mellan graden av personlig konsumtion och lycka(31). Forskarna fann däremot en positiv effekt av att spendera pengar på vänner och välgörenhet. Vad säger forskningen om sambandet mellan utbildning och lycka? I de flesta av världens länder finns det ett positivt samband mellan graden av utbildningsnivå och lycka. Sambandet brukar emellertid vara svagt och oftast bero på att människor med hög utbildning också har en högre inkomst(19). Sociala relationer Sociala relationer har visat sig ha en ganska stor betydelse för människors lycka. I sin studie av väldigt lyckliga människor fann Seligman och Diener att goda sociala relationer var det mest utmärkande draget för dessa(32). Studier av momentan lycka har även visat att människors välbefinnande stiger när de umgås med vänner, samt att både introverta och extroverta personer får en lika stor uppgång i välbefinnande vid sociala aktiviteter(33). Kärleksrelationer har även visat sig betydelsefulla. Exempelvis tenderar sambos och gifta personer att vara lyckligare än singlar(19). Studier tyder dock på att en del av detta samband beror på en urvalseffekt. Man har funnit att lyckliga människor i högre utsträckning tenderar att finna en partner och forma en tillfredsställande kärleksrelation(21). Fritidsaktiviteter I lyckoforskningen har man även studerat sambandet mellan fritidsaktiviteter och lycka. Flera studier tyder på att människor med en aktiv fritid är lyckligare än människor med en passiv fritid(19). Vid sidan av de sociala aktiviteter som redovisats ovan har man funnit att personer som är engagerade i välgörenhet och är lyckligare än genomsnittet (ibid). Människor som ägnar mycket tid åt TV-tittande tenderar å andra sidan att vara olyckligare än genomsnittet(24). I undersökningar där människors momentana lyckonivå mätts under olika aktiviteter tenderar aktiva fritidssysslor, som till exempel fysisk träning, socialt umgänge och sex att hamna högt upp på listan, högre upp än passiva aktiviteter som TV-tittande(34). I tabell 1 redovisas den momentant upplevda lyckan för olika aktiviteter hämtat från en stor Amerikansk studie(35). Nära 4000 tusen individer fick ange vilka aktiviteter de ägnat sig åt under gårdagen samt hur lyckliga de kände sig vid varje aktivitet på en skala mellan 0-6. Tabell 1 Aktivitet Lyckonivå Sport och fysisk aktivitet 5,1 Religiösa ceremonier 5,0 Socialt umgänge 4,7 Barnpassning 4,6 Förtäring av mat och dryck 4,6 Avkoppling och övrig fritid 4,3 Trädgårdsarbete 4,2 Shopping 4,1 Resor 4,1 Matlagning 4,0 TV-tittande 3,9 Förvärvsarbete 3,8 Hushållsarbete 3,6 Hur ser det ut i Sverige? Hur ser lyckan ut bland olika grupper inom Sverige? Resultaten från lyckoforskningen är nästan helt baserade från undersökningar i andra länder såsom England, Tyskland och USA. Med hjälp av den EUfinansierade enkätstudien European Social Survey, är det dock möjligt att undersöka hur lyckan fördelar sig mellan olika grupper i Sverige. Vilka grupper är särskilt lyckliga, vilka är olyckliga? Sådana frågor utgör en viktig utgångspunkt för få en bild av svenskarnas lycka För att ge en så heltäckande bild som möjligt redovisas här gruppskillnader för tre olika typer av lyckomått. Det första måttet mäter hur stor andel av svenskarna som är mycket nöjda med livet (svarar 9 eller 10 på en tiogradig skala). Vid sidan av detta bedömningsmässiga mått på lycka undersöks även vilka individer som har ett mycket högt känslomässigt välbefinnande. Här studerar vi hur stor andel i olika grupper som alltid eller nästan alltid upplevde positiva känslor den senaste veckan och samtidigt aldrig eller nästan aldrig upplevde negativa känslor. Måttet baseras på tre positiva känslor: energisk, lycklig och lugn och tillfreds samt tre negativa känslor: orolig, ledsen och deprimerad. 5

6 Till sist undersöker vi hur stor andel som uppgav lindriga depressionssymptom på den vedertagna depressionsskalan CES-D i de olika grupperna. CES- D är ett av de mest etablerade måtten för att mäta depressionssymptom. Måttet är ett så kallad screeningverktyg som indikerar vilka individer som är deprimerade eller befinner sig i riskzonen för att bli deprimerade. Andelen kliniskt deprimerade är betydligt lägre än detta mått visar. Eftersom det gjorts så många studier med detta mått inom depressionsforskning är det intressant att se om måttet följer samma mönster som våra mått på livstillfredsställelse och välbefinnande. Resultat I datamaterialet svarar 37 procent svarsalternativen 9 eller 10 på en 10-gradig skala över hur nöjda de är med livet. Det är alltså en ganska hög andel av svenskarna som är mycket nöjda med livet. 25 procent av individerna hade ett mycket högt känslomässigt välbefinnande under den senaste veckan och 25 procent uppgav tecken på lindriga depressionssymptom. Dessa procentsiffror varierar inom spannet +- 2 procent till 95 procents säkerhet i populationen. Lyckan bland olika grupper I tabell 2 redovisas hur procentfördelningen ser ut för olika grupper i Sverige. I princip varje samband som redovisats i tidigare studier finner vi även i den Svenska befolkningen. Tendenserna är inte statistiskt signifikanta för samtliga mått men den övergripande bilden är tydlig. Vi ser generellt att nöjdheten med livet, välbefinnandet är högre samt depressionsfrekvens är lägre för individer som lever i samboförhållanden, bland de som ofta umgås med vänner och bland de som är fysiskt aktiva. Skillnaderna är statistiskt signifikanta för samtliga dessa variabler och mått. Skillnaderna i nöjdhet och depressionssymptom är stora och statistiskt signifikanta för inkomstvariabeln. Detsamma gäller för sysselsättningsvariabeln. Dock är skillnaden i andelen med mycket högt välbefinnande för dessa två variabler ej statistiskt signifikant. Vi ser ingen skillnad mellan män och kvinnor i gruppen mycket tillfredsställda, men en större andel män placerar sig i gruppen med högt välbefinnande och fler kvinnor placerar sig i gruppen med depressionssymptom. Åldersskillnader i lycka är endast signifikanta för andelen som har ett högt känslomässigt välbefinnande. I de äldre åldersgrupperna är det fler som placerar sig i gruppen med mycket högt välbefinnande. Bland grupperna som har barn hemma och de som har en nära vän de kan prata i förtroende med är det en högre andel som är mycket nöjda med livet samt en mindre andel som uppvisar depressionssymptom. Dessa grupper är dock inte överrepresenterade bland de som har ett mycket högt välbefinnande. Gruppen som tittar på TV mer än tre timmar per dag uppvisar signifikant högre depressionssymptom, men skillnaderna i nöjdhet och välbefinnande är inte statistiskt signifikanta. Bland dem som engagerar sig i välgörenhet är det fler som placerar sig i gruppen med mycket högt välbefinnande. I linje med tidigare studier finner vi att de tydligaste tendenserna finns för de grupper som skiljer sig avseende psykologiska dispositioner. Vi finner att optimister, personer med stark självkänsla samt de som har en stark återhämtningsförmåga är kraftigt överrepresenterade bland de lyckligaste grupperna. Vi ser att depressionsmåttet i många fall följer samma tendenser som våra mått på nöjdhet och välbefinnande. De faktorer som är relaterade till högre lycka tenderar oftast att vara relaterade till lägre depressionssymptom. Detta talar för att man i alla fall grovt sett kan se lycka och depression som varandras motpoler på en och samma skala. Analysen av gruppskillnaderna ger oss inget direkt svar på orsak och verkan eller vilka gruppskillnader som reflekterar skensamband kontra genuina samband. Det är troligt att en del av gruppskillnaderna beror på urvalseffekter. Särskilt skillnaden mellan inkomstgrupper samt skillnaderna mellan sambo och singlar har i tidigare studier till viss del visat sig vara sådana samband. 6

7 Tabell 2: Fördelningen av nöjdhet, välbefinnande och depressionssymptom bland olika grupper i Sverige Data: European Social Survey 2006/07 (n=1916) (Signifikanta tendenser (90%) i fetstil) NL: Andel mycket nöjda med livet, VB: Andel med mycket högt välbefinnande, LDS: Andel med lindriga depressionssymptom Variabler NL VB LDS Variabler NL VB LDS Kön Man 37,30% 26,20% 20,10% Kvinna 37,20% 22,90% 32,40% p-värde 0,951 0,095 0 Ålder ,7% 20,4% 26,1% ,2% 23,7% 26,1% ,3% 26,4% 25,2% >66 39,5% 29,2% 28,8% p-värde 0,534% 0,017 0,731 Kärleksrelation Singel 31,1% 19,2% 34,2% Sambo 40,7% 27,5% 21,9% p-värde Barn Har barn hemma 40,8% 26,6% 22,7% Ej barn hemma 35,4% 23,4% 28,3% p-värde 0,019 0,121 0 Sociala relationer Har Nära vän 38,4% 24,7% 25,5% Har ej nära vän 21,3% 22,7% 40,5% Hushållsinkomst (netto) 0 0,611 0 < kr 29,1% 21,5% 41,4% kr 31,2% 20,7% 26,3% kr 34,4% 23,8% 29,7% kr 37,1% 27,7% 19,7% ,9% 27,4% 20,4% > ,3% 28,4% 14,2% p-värde 0,000 0,129 0 Utbildning <Grundskola 37,5% 26,6% 32,9% Gymnasium 38% 23,7% 23,2% Universitet/Högskola 35,8% 23,1% 23,6% p-värde 0,672 0,318 0 Sysselsättning Förvärvsarbete 36,9% 25,3 21,8 Studerande 41,5% 18,1 31,5 Arbetslös 16,2% 20,3% 43,2% Sjukpensionerad 22,1% 23,5% 55,2% Pensionär 40,7% 27,7% 29,1% Övriga 54,5% 21,8% 27,3% 0 0,165 0 Aktiviteter Umgås med vänner dagligen 39,8% 26,6% 23,6% Umgås med vänner veckovis 36% 22,8% 27% Umgås med vänner sällan/aldrig 28,7% 20,2% 38,5% p-värde 0 0,073 0 Välgörenhet dagligen/veckovis 44,1% 32,4% 23,1% Välgörenhet månadsvis 37,7% 29,8% 22,8% Välgörenhet aldrig/sällan 36,8% 23,7% 26,8% p-värde 0,295 0,05 0,479 TV-tittande 0-1 h per dag 38,1% 23,4% 22,5% TV-tittande 1-3 h per dag 37,7% 25,5% 27,2% TV-tittande mer än 3h 31,9% 21,3% 33,1% p-värde 0,278 0,367 0 Mycket fysiskt aktiv 41,1% 26,9% 23,3% Medel 36,7% 20,9% 22,6% Lite fysiskt aktiv 31,2% 22,8% 34,3% p-värde 0,001 0,038 0 Attityder Livet är meningsfullt 40,6% 26,7% 22% Livet är ej meningsfullt 20,8% 13,4% 48,2% p-värde Optimist 44,9% 29,8% 17,5% Ej optimist 19% 12,3% 47,3% p-värde Stark självkänsla 40,8% 26,6% 22,3% Ej stark självkänsla 21% 15% 44,5% p-värde Stark återhämtningsförmåga 43,6% 35,1% 16,9% Ej stark återhämtningsförmåga 24,4% 8.9% 53,1% p-värde

8 Internationella skillnader Skillnaderna i lycka mellan olika länder är stora och de följer till stor del geografiska mönster. Om man tittar på mått på både livstillfredsställelse och välbefinnande ser man att de högsta lyckonivåerna uppmäts i de nordiska länderna tillsammans med Irland Österrike och Schweiz. Strax under toppen hamnar de anglosaxiska länderna, stora delar av Latinamerika samt Kontinentaleuropa. Till gruppen av de olyckligaste länderna hör Ryssland, stora delar av Östeuropa samt många afrikanska länder. Regioner som placerar sig mitt emellan toppen och botten är stora delar av Sydeuropa och Asien. Ett flertal förklaringar till skillnader mellan länder har undersökts i forskningen. Man har generellt funnit att lyckan är högre i länder med höga nivåer av demokratiska fri- och rättigheter, där det ekonomiska välståndet är högt, där tilliten mellan människor är hög samt i länder som präglas av en individualistisk kultur(36-38). Att man funnit dessa samband betyder dock inte att man med säkerhet kan säga att dessa faktorer har orsakat skillnaderna i lycka. Vad som är hönan och ägget samt vilka samband som är skensamband är i många fall oklart. Tabell 3 Land Hög NL Högt VB MDS Danmark 57% 32% 11% Schweiz 43% 16% 11% Finland 40% 17% 14% Österrike 38% 20% 16% Sverige 37% 25% 15% Norge 34% 23% 10% Irland 33% 21% 14% Spanien 26% 19% 21% Belgien 25% 17% 19% Cypern 25% 8% 13% Slovenien 24% 14% 20% Storbritannien 24% 18% 19% Polen 22% 15% 29% Nederländerna 22% 14% 15% Tyskland 21% 19% 21% Frankrike 17% 17% 18% Estland 16% 10% 27% Slovakien 13% 10% 36% Ungern 11% 7% 41% Ryssland 9% 5% 34% Bulgarien 7% 6% 34% Ukraina 6% 9% 40% Portugal 5% 10% 38% Medelvärde 24% 16% 22% I tabell 3 redovisas andelen mycket nöjda med livet (NL), andelen med mycket högt välbefinnande (VB) och andelen med måttliga depressionssymptom (MDS) i 23 Europiska länder. Data är hämtad från European Social Survey insamlad under 2006/07 och bygger på ett urval av ca 2000 individer från varje land. Sambanden mellan de olika måtten är mycket starka med Pearson R korrelation på -0,82 för NL och MDS, -0,73 för VB och MDS och 0,84 för VB och NL. Länderskillnaderna följer alltså ungefär samma mönster för alla tre måtten bland Europas länder. Danmark placerar sig bäst på samtliga tre mått. Genomsnittsvärden för de olika skalorna ger ungefär samma mönster. Hur står sig Sverige i ett internationellt perspektiv och har vi blivit lyckligare över tid? Som antytts ligger lyckan generellt väldigt högt bland de nordiska länderna. Sverige placerar sig på ungefär samma nivå som Norge och Finland, men efter Danmark. Trots att Sverige inte har högre ekonomiskt välstånd än exempelvis USA placerar vi oss ändå något högre ur lyckosynpunkt. Kombinationen av en hög mellanmänsklig tillit och en individualistisk samhällskultur kan förklara varför Sverige och de andra nordiska länderna sticker ut. En undersökning tyder även på att det kan bero på att vi har en starkare välfärdsstat än nästan alla andra länder i världen(39). Trots att Sverige ligger bra till i ett internationellt perspektiv har vi inte blivit mycket lyckligare över tid. Enligt undersökningen Word Values Survey uppmättes till och med en något högre genomsnittlig livstillfredsställelse 1981 (8,01) i jämförelse med 2006 (7,74). I SCB:s undersökning av levnadsförhållanden kan man även se att andelen som rapporterar att de upplever oro och ångest har ökat något i Sverige sedan 1980-talet. Samma tendens kan man skönja i ett flertal andra västländer. Vad kan förklara detta? En tänkbar förklaring är att man i Sverige, liksom i många andra I-länder, uppnått en kritisk nivå av de storskaliga samhällsfaktorer som är viktiga för lyckan. Exempelvis har vi haft en hög ekonomisk nivå, en hög tillit och en individualistisk samhällskultur i flera decennier. Det är även möjlighet att vi till viss del anpassar oss till förändringar på dessa områden, speciellt avseende den materiella välvärden. Men det är inte troligt att anpassningsteorin ger oss hela förklaringen eftersom det då blir svårt att förklara varför det finns stora länderskillnader i lycka samt varför vissa länder faktiskt har fått högre lyckonivåer över tid. En annan teori är att en negativ samhällsutveckling på vissa områden dämpat lyckoökningarna. Vissa hävdar att den tilltagande mängden val som människor ställs inför leder till frustration. Det kan ligga något i detta. Men förklaringen går samtidigt på tvärs med de resultat som pekar på att lyckan är högre i länder med hög personlig, ekonomisk och politisk frihet(40). 8

9 En amerikansk studie tyder på att människors tidsanvändning kan vara en förklaring till de små eller obefintliga förändringarna i lycka över tid som kan skönjas i många västländer(41). I USA spenderar människor i princip inte sin tid på mer njutningsfulla aktiviteter idag i jämförelse med 1960-talet. Det är möjligt att tidsanvändningen även kan förklara varför lyckonivåerna i Sverige varit så stabila över tid. Hur vi kan öka lyckan i samhället? Det vetenskapliga studiet av lycka och välbefinnande är än så länge i sin linda, men forskningens resultat kan redan nu ge oss en grov bild av vilka faktorer som är vikiga att ta fasta på. Som vi sett finns det skäl att tro att de faktorer som orsakar psykisk ohälsa många gånger är samma faktorer som är relaterade till lägre lycka. Vi ser exempelvis ett mycket starkt negativt samband i Europa mellan andelen i olika länder som uppger depressionssymptom och andelen som uppger sig vara lyckliga i varje land. Det ter sig därför rimligt att tro att politiska åtgärder inriktade för att öka genomsnittslyckan även minskar andelen med psykiska sjukdomar och besvär. Detta mönster kan skönjas på andra områden. Exempelvis visar studier på ett mycket starkt samband mellan genomsnittlig alkoholkonsumtion i ett land och andelen alkoholister. Forskare har därav dragit slutsatsen att en generell minskning av alkoholkonsumtion kan vara mer effektiv i jämförelse med riktade åtgärder till individer med alkoholproblem(42). Det finns skäl till att tro att detta helhetstänkande i alla fall delvis bör anammas även för en effektiv lyckopolitik. Nedan föreslår vi ett antal områden som är viktiga att belysa från ett samhällspolitiskt perspektiv. Det är bara ett urval av de möjliga förslag som kan tas fram med utgångspunkt från forskningen. En särskilt betoning har skett på de områden som normalt inte uppmärksammas tillräckligt mycket i samhällsdebatten. Förslagen är inte sinsemellan rangordnade. 1. Bevara och utveckla de institutioner och det samhällsklimat som gjort svenskarna lyckliga Det finns skäl att tro att den höga lyckonivån i Sverige åtminstone delvis beror på vår höga tillit, låga korruption, välfungerade samhällsinstitutioner samt vårt relativt toleranta och individualistiska samhällsklimat. Vår låga arbetslöshet samt goda ekonomiska standard spelar sannolikt även en viss roll. Det är naturligtvis viktigt att bevara allt detta och i den mån det är förenligt med andra mål befrämja en ytterligare utveckling av dessa samhällsfaktorer. 2. Underlätta en mer flexibel tidsanvändning Ett ökat fokus på människors tidsanvändning och aktiviteter kan ha en stor betydelse för att öka välbefinnandet i samhället. Tidigare studier tyder på att individer som ofta spenderar tid på aktiva fritidsaktiviteter är lyckligare än de som spenderar mycket tid på passiva aktiviteter. Vi ser även bland svenskarna att individer som tillbringar mycket tid tillsammans med vänner, som engagerar sig i välgörenhet samt är fysiskt aktiva i genomsnitt mår bättre än de som lägger mindre tid på dessa aktiviteter. Ett förslag är därför att politiker och andra beslutsfattare i högre utsträckning uppmärksammar människors tidsanvändning som en viktig samhällsfråga. Enligt European Social Survey uppger 27 procent av svenskarna uppger att de är missnöjda med balansen mellan arbete och fritid och 30 procent hävdar att de sällan har tid göra saker som de tycker om. Minskad arbetstid har diskuterats från och till i den svenska politiska debatten. En arbetstidsförkortning kan vara gynnsam eftersom den frigör tid till människors som de kan spendera på mer njutningsfulla aktiviteter (exempelvis aktiva fritidsaktiviteter). Övriga konsekvenser för arbetslivet och ekonomi samt miljön måste givetvis vägas in för att göra en samlad bedömning. 3. Inför lyckobefrämjande undervisning i skolan Ett viktig steg för att utveckla ett lyckligare samhälle är att sätta in insatser för barn och ungdomar i skolan. En grupp amerikanska forskare har utformat Penn Resiliency Program som utvecklats för att användas i skolan i syfte att lära barn att bli mer optimistiska och på ett bättre sätt tackla motgångar i livet. Programmet är baserat på kognitiv beteendeterapi och har utvärderats med positiva resultat i ett flertal studier(43). FRIENDS är ett annat program med liknande inriktning som också visat sig effektivt i ett antal studier(44). Ännu har inget av dessa program utvärderats vetenskapligt i Sverige, men vi tror det skulle vara en god idé att testa sådana interventioner under svenska förhållanden. Det vore en god idé att införa mer idrott i skolan. Vi ser i likhet med studier från andra länder ett samband mellan fysisk aktivitet och lycka i den svenska befolkningen. Även om den kausala riktningen på sambandet är oklart finns det skäl att tro att fysisk aktivitet kan bidra till högre välbefinnande. Ett antal studier tyder exempelvis på att fysisk aktivitet är en effektiv metod för att minska depressionssymptom(45). 4. Främja sociala relationer Goda sociala relationer är utan tvekan en av de viktigaste faktorerna för ett lyckligt liv. Enligt European Social Survey har ungefär 7 procent av befolkningen ingen nära vän de kan prata personliga saker med. Ungefär 30 procent umgås med släkt och vänner mindre än en gång i veckan. Vi ser att båda dessa grupper är olyckligare än genomsnittet. Politiker bör överväga hur vi kan skapa bättre förutsättningar för människor att bygga upp sina sociala nätverk. Det kan röra sig om mötesplatser för äldre, fritidsgårdar för ungdomar eller ett ökat stöd till föreningslivet. Olika alternativ bör övervägas. 9

Klimatomställningen och det goda livet

Klimatomställningen och det goda livet Klimatomställningen och det goda livet rapport 6458 NOVEMBER 2011 Klimatomställningen och det goda livet John Holmberg, Jörgen Larsson, Jonas Nässén, Sebastian Svenberg & David Andersson NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Att förstå utsatthet. En studie om utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och fritid i ungas liv

Att förstå utsatthet. En studie om utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och fritid i ungas liv Att förstå utsatthet En studie om utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och fritid i ungas liv Att förstå utsatthet En studie om utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och fritid i ungas liv Who is

Läs mer

Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga

Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö Psykisk ohälsa mer än en arbetsmiljöfråga Författare: Anna Bergsten, Carin Hedström, Robert Thorburn Detta är en del i serien Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö.

Läs mer

Far väl välfärden? Socialtjänsten i framtiden

Far väl välfärden? Socialtjänsten i framtiden Far väl välfärden? Socialtjänsten i framtiden Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst En konferens i Göteborg 12 13 april 2011 Far väl välfärden? Socialtjänsten i framtiden Socialtjänstforum

Läs mer

HUR UNGA FLICKOR I ÅLDRARNA 12-19 ÅR PÅVERKAS PSYKISK AV MEDIA, I FÖRHÅLLANDE TILL SINA KROPPAR -En litteraturstudie

HUR UNGA FLICKOR I ÅLDRARNA 12-19 ÅR PÅVERKAS PSYKISK AV MEDIA, I FÖRHÅLLANDE TILL SINA KROPPAR -En litteraturstudie HUR UNGA FLICKOR I ÅLDRARNA 12-19 ÅR PÅVERKAS PSYKISK AV MEDIA, I FÖRHÅLLANDE TILL SINA KROPPAR -En litteraturstudie HOW YOUNG GIRLS AGED 12-19 YEARS ARE MENTALLY AFFECTED BY MEDIA IN RELATION TO THEIR

Läs mer

HELLRE RIK OCH FRISK OM FAMILJEBAKGRUND OCH BARNS HÄLSA

HELLRE RIK OCH FRISK OM FAMILJEBAKGRUND OCH BARNS HÄLSA HELLRE RIK OCH FRISK OM FAMILJEBAKGRUND OCH BARNS HÄLSA Hellre rik och frisk OM FAMILJEBAKGRUND OCH BARNS HÄLSA EVA MÖRK ANNA SJÖGREN HELENA SVALERYD SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon:

Läs mer

TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG

TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG #5/09 En undersökning om utbildningens lönsamhet. 2009-04-12 Författare: Jana Fromm, utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: jana.fromm@tco.se

Läs mer

Hur långt från trädet faller äpplet? - Och hur länge lever den amerikanska drömmen i Sverige?

Hur långt från trädet faller äpplet? - Och hur länge lever den amerikanska drömmen i Sverige? Arbetarrörelsens Ekonomiska Råd 2009-04-07 Låginkomstutredningen, delrapport 3 Hur långt från trädet faller äpplet? - Och hur länge lever den amerikanska drömmen i Sverige? Av Daniel Lind SAMMANFATTNING...3

Läs mer

Den dolda psykiska ohälsan bland unga vuxna som uppsöker vårdcentral. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:3

Den dolda psykiska ohälsan bland unga vuxna som uppsöker vårdcentral. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:3 Den dolda psykiska ohälsan bland unga vuxna som uppsöker vårdcentral Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:3 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA)

Läs mer

Kan faktorerna KASAM, flow samt prestationsbehov predicera arbetstillfredsställelse?

Kan faktorerna KASAM, flow samt prestationsbehov predicera arbetstillfredsställelse? Mälardalens högskola Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap Kan faktorerna KASAM, flow samt prestationsbehov predicera arbetstillfredsställelse? Ulrika Gabriel C-uppsats i psykologi, VT 2007

Läs mer

UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007

UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 1 UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myndighet som verkar för att

Läs mer

När livet känns fel. Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa

När livet känns fel. Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa När livet känns fel Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa När livet känns fel Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa Förord Detta är redovisningen av vårt uppdrag att kartlägga hur unga med självupplevd

Läs mer

Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö

Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö ST 2012. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Fackförbundet

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga

Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga Resultat från den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009 Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga Resultat från den nationella

Läs mer

När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan En systematisk forskningsöversikt

När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan En systematisk forskningsöversikt När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan En systematisk forskningsöversikt Pia Wennerholm Juslin och Sven Bremberg statens folkhälsoinstitut www.fhi.se När barn och ungdomar får bestämma

Läs mer

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud #10 Robert Gidehag och Henrik Öhman Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud Författaren och Reforminstitutet 2002 Omslag: Ulrica Croneborg Illustration: Ulrica Croneborg Sättning: Ateljé Typsnittet

Läs mer

Det handlar också om tid och pengar

Det handlar också om tid och pengar Det handlar också om tid och pengar Anhörigomsorg, försörjning, lagar Ann-Britt Sand Kunskapsöversikt 2014:2 Förord Detta är den 18:e i en rad av kunskapsöversikter om anhörigfrågor som publiceras av Nationellt

Läs mer

Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet

Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet Monika Arvidsson Jakob Molinder RAPPORT 3 2014 Tankesmedjan Tiden www.tankesmedjantiden.se Tankesmedjan Tiden

Läs mer

De som inte har, inte älskar och inte är

De som inte har, inte älskar och inte är De som inte har, inte älskar och inte är Bo Rothstein Statsvetenskapliga institutionen Box 711 405 30 Göteborg Bo.Rothstein@pol.gu.se publicerad i Jesper Strömbäck (red.). Framtidsutmaningar: det nya Sverige.

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

Arbetslöshet och hälsa

Arbetslöshet och hälsa Arbetslöshet och hälsa - en kunskapsöversikt Urban Janlert Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö 29 januari 2012 Författare Urban Janlert Professor i folkhälsovetenskap

Läs mer

Att mäta det goda livet

Att mäta det goda livet Att mäta det goda livet Christer Sanne Samhällsbyggnad / Infrastruktur Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. November 2002 Denna skrift finns att hämta som ett pdf dokument på hemsidan för projektet

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer - omfattning, hälsokonsekvenser och prevention.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer - omfattning, hälsokonsekvenser och prevention. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer - omfattning, hälsokonsekvenser och prevention. En kunskapsöversikt genomförd på uppdrag av Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté. 2004 Gunnel Hensing, docent

Läs mer

Patienten eller landstinget vem ska ha makten i svensk sjukvård? Rapport från Kommissionen för jämlik vård

Patienten eller landstinget vem ska ha makten i svensk sjukvård? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Patienten eller landstinget vem ska ha makten i svensk sjukvård? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Innehåll Förord...3 Sammanfattning...4 Inledning...6 Ojämlikhet i hälsa...7 Ojämlikhet i sjukvården...8

Läs mer

Jämställdhet och folkhälsa. Ett kunskapsunderlag. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:5. På uppdrag av Stockholms läns landsting

Jämställdhet och folkhälsa. Ett kunskapsunderlag. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:5. På uppdrag av Stockholms läns landsting Jämställdhet och folkhälsa Ett kunskapsunderlag Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:5 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari

Läs mer

kulturrådets skriftserie 2008:4 kultur en del av ett hälsosamt liv? kulturrådet

kulturrådets skriftserie 2008:4 kultur en del av ett hälsosamt liv? kulturrådet kulturrådets skriftserie 2008:4 kultur en del av ett hälsosamt liv? kulturrådet Statens kulturråd, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se

Läs mer

Vad är på kommunchefens agenda?

Vad är på kommunchefens agenda? Vad är på kommunchefens agenda? Praktikantprojektet våren 2013 Jonas Lannering & Joel Wetterberg Maj 2013 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Sammanfattning och slutsatser... 3 1.1 Slutsatser...

Läs mer

Hit men inte längre? En rapport om deltider, välfärdspolitik. om en jämlik arbetsmarknad

Hit men inte längre? En rapport om deltider, välfärdspolitik. om en jämlik arbetsmarknad Hit men inte längre? En rapport om deltider, välfärdspolitik och målet om en jämlik arbetsmarknad Handels utredningsgrupp Josefine Boman & Agneta Berge Oktober 2013 Innehåll Sammanfattning 1. Inledning

Läs mer

Räknefärdighet och finansiell förmåga 1 Preliminära resultat från Finansinspektionens konsumentundersökning 2010

Räknefärdighet och finansiell förmåga 1 Preliminära resultat från Finansinspektionens konsumentundersökning 2010 Räknefärdighet och finansiell förmåga 1 Preliminära resultat från Finansinspektionens konsumentundersökning 2010 Johan Almenberg 2 och Olof Widmark 3 24 januari 2011 Sammanfattning. Vi redogör för några

Läs mer

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning?

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Marta Szebehely, Petra Ulmanen & Ann-Britt Sand Arbetsrapport/Institutionen för socialt arbete, 2014:1 Working Paper/Department of Social

Läs mer