Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2017

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 ÖSTERGÖTLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2017

2 Ansvarig utredare Håkan Lindell Telefon: Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa Arbetsförmedlingen

3 3 Innehåll Sammanfattning... 4 Konjunkturläget i Östergötlands län... 6 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet... 9 Näringsgrenar Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Matchningsläget på arbetsmarknaden Befolkning och arbetskraft Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling Arbetslöshetens sammansättning Utmaningar på länets arbetsmarknad Bilagor Bilaga 1. Metod och urval Bilaga 2. Definitioner Bilaga 3. Arbetslöshetens sammansättning... 41

4 4 Sammanfattning Arbetsgivarna i Östergötland är bland de mest optimistiska i hela landet och har en fortsatt stark tilltro till den närmaste framtiden. Trots en rådande osäkerhet kring den globala ekonomins utveckling ger arbetsgivarna uttryck för en stor optimism inför framtiden i Arbetsförmedlingens konjunkturindikator. Den privata konsumtionen ligger på höga nivåer men även den offentliga konsumtionen och bygginvesteringar bidrar till det gynnsamma läget i den svenska ekonomin. Jobben fortsätter att bli fler Östergötland har haft bra jobbtillväxt de senaste åren och antalet sysselsatta bedöms fortsätta att öka även under Vid utgången av 2017 väntas fler vara sysselsatta än under 2016, vilket är en ökning med 1,2 procent. Sedan 2010 har ökningen av antalet sysselsatta i genomsnitt ökat med ca 1 procent årligen. Närmare fler beräknas vara sysselsatta vid utgången av 2017 än det var under Östergötland är ett av länen med den allra bästa sysselsättningsutvecklingen de senaste åren. Förutom ett något sviktande jord- och skogsbruk bedöms resterande branscher växa eller ha oförändrat antal anställda under Störst anställningsbehov väntas finnas inom vård- och omsorgsverksamheter, byggföretag och IT-verksamheter. Även inom handeln är tongångarna positiva men där uppger arbetsgivarna att det finns ett mått av outnyttjat kapacitetsutrymme, d.v.s. de kan i högre utsträckning utöka sin försäljningsverksamhet med redan befintlig personal. Ett möjligt hinder för att anställningsplanerna ska kunna förverkligas är bristen på kvalificerad arbetskraft. Det är ett generellt problem som gäller inom såväl privat som offentlig sektor. Inom exempelvis bygg-, teknik- och IT-företagen är bristen på kvalificerad arbetskraft ett reellt hinder för tillväxten inom dessa branscher. Inom den offentliga sektorn finns det en stor brist på personal inom många verksamheter. Inte minst inom skola, sjukvård och vård- och omsorg är bristen mycket stor, men även inom socialtjänsten har rekryteringsproblemen blivit alltmer påtagliga under senare tid. Det stora mottagandet av asylsökande under 2015 med bland annat ett mycket stora antal ensamkommande barn, har medfört att kommunernas socialtjänster satts under hård press. Arbetslösheten ökar något Vanligtvis brukar en stigande sysselsättning medföra en sjunkande arbetslöshet men under 2017 väntas antalet sysselsatta fortsätta att öka samtidigt som arbetslösheten ökar. Det beror på att utbudet av arbetskraft ökar ännu mer än vad sysselsättningen gör, vilket medför en högre arbetslöshet. Det stora mottagandet av asylsökande har medfört att ett stort antal nyanlända kommer att tillföras arbetskraften under Initialt kommer inte merparten av dessa att erhålla någon anställning direkt utan i stället rustas i olika etableringsinsatser. Under 2017 bedöms antalet arbetslösa öka med 450 personer och uppgå till personer, vilket motsvarar 8,7 procent av den registerbaserade arbetskraften. Östergötland närmar sig riksgenomsnittet men är fortsatt ett av länen med högst arbetslöshet i landet.

5 5 Utmaningar på länets arbetsmarknad De största utmaningarna på länets arbetsmarknad är inte unika för länet utan är till stor del generella för riket. Det handlar om kompetensförsörjning och integration. Den tydliga trenden är att allt fler jobb kräver längre utbildning. I dag kräver nästan hälften av alla jobb en högskoleutbildning. Mot den bakgrunden är det för få ungdomar i länet som väljer att studera vidare vid universitet eller högskola. Studiebenägenheten är olika på olika orter i länet. I Linköping är det en förhållandevis stor andel som väljer att studera vidare på universitet. I övriga delar av länet är det betydligt färre som väljer studier på den nivån. Trots att trenden går mot att allt fler jobb kräver längre utbildningar, så finns det numera ett antal bristyrken där gymnasiekompetens är det högsta formella kravet. Det saknas exempelvis, undersköterskor, kockar och personal inom flertalet yrken i byggbranschen. Det finns många gymnasieutbildningar som leder till yrken med mycket goda jobbutsikter. Parallellt med att rekryteringssvårigheterna ökar saknar alltfler arbetslösa en utbildning som är relevant på dagens arbetsmarknad. Det medför en ökande tudelning på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att arbetsmarknadspolitiken riktas till de grupper som har störst behov av insatser. Den absolut största utmaningen på länets arbetsmarknad är integrationen av nyanlända. Utmaningarna finns i hela landet och Östergötland utgör förstås inget undantag. Det är av stor vikt att vi lyckas ta tillvara nyanländas kompetens och det är även en förutsättning för att arbetsmarknaden över huvud taget ska kunna växa i Sverige. De nyanlända är ingen homogen grupp när det gäller utbildningsbakgrund och etableringsinsatserna måste anpassas därefter. Snabbspårmodellen är ett exempel på en etableringsinsats som syftar till att underlätta vägen till ett arbete, för de nyanlända som har erfarenhet eller utbildning inom ett bristyrke. Den snabba utvecklingen på arbetsmarknaden ställer större och förändrade krav på utbildningsväsendet. Förstärkningen av arbetskraft från andra länder där många saknar adekvat utbildning förstärker detta ytterligare. Krav på livslångt lärande och snabba förändringar medför att det måste bli lättare att omskola sig senare i livet. Det gäller både gymnasiala yrkesutbildningar och högre utbildningar.

6 6 Konjunkturläget i Östergötlands län Den globala ekonomins utveckling Den globala ekonomin befinner sig alltjämt i en återhämtningsfas. Sedan hösten 2015 har dock den samlade världsekonomin uppvisat positiva tillväxttal, om än i blygsam omfattning. Den positiva utvecklingen väntas fortsätta under 2017 även om det finns osäkerhetsfaktorer som eventuellt skulle kunna påverka negativt. Det finns exempelvis farhågor kring ekonomiska konsekvenser av Storbritanniens kommande utträde ur EU. Likaså finns det frågetecken kring vilken handelspolitik som kommer att bedrivas av USA framöver. Den ekonomiska återhämtningen i euroområdet fortsätter men i långsam takt. Arbetslösheten i området är nere på den lägsta nivån sedan sommaren 2011 och förväntas sjunka under 10 procent någon gång under Glädjande nog växer numera även ekonomierna i flera tidigare finanskrisdrabbade sydeuropeiska länder. Europeiska kommissionen gör bedömningen att samtliga medlemsstaters ekonomier kommer att växa under Svensk ekonomi är fortsatt stark Den svenska ekonomin står sig bra i jämförelse med flertalet länder i Europa. Trots en viss avmattning i BNP-tillväxten i jämförelse med 2015, bedöms tillväxten vara fortsatt god under nästa år. Den svenska tillväxten har på senare tid i hög grad drivits av privat och offentlig konsumtion samt investeringar. Inte minst i byggsektorn har investeringarna skjutit fart den sista tiden. Utländsk efterfrågan på svenska varor och tjänster har däremot varit relativt låg och exporten har endast i mindre omfattning bidragit till tillväxten. Det är således den inhemska efterfrågan som i hög utsträckning bidragit till den positiva ekonomiska utvecklingen. Inte minst har de svenska hushållen upprätthållit konsumtionen på en hög nivå under flera år vilket varit positivt för den inhemska tillväxten. Även om utvecklingen i svensk ekonomi på många sätt är positiv så finns det stora utmaningar inför framtiden. De handlar exempelvis om i vilken grad förutsättningar skapas för att nyanlända snabbt ska komma i arbete eller utbildning. Vidare är den framtida bostadsförsörjningen mycket viktig för den ekonomiska utvecklingen. Även om bostadsbyggandet för närvarande ligger på höga nivåer så motsvarar nybyggnationen inte efterfrågan. Bostadsbristens effekter är bland annat att den hämmar arbetskraften rörlighet och dessutom försvårar integrationen och etableringen av nyanlända. Näringslivet i Östergötland ser positivt på framtiden I en urvalsundersökning får det privata näringslivet göra bedömningar kring vilken efterfrågan de förväntar sig de kommande sex månaderna. Sedan mätningen hösten 2015 har indexet konstant legat över 110 vilken indikerar på en regional tillväxt som ligger mycket över det historiska genomsnittet för länet. Arbetsgivarna i Östergötland är bland de mest optimistiska i hela landet och har en stark tilltro till den närmaste framtiden.

7 7 Samtliga delbranscher inom det privata näringslivet redovisar positiva bedömningar om utvecklingen. De mest positiva är detaljhandeln och IT-företagen. Inom dessa branscher anger fler än 55 procent av företagen att de förväntar en ökande efterfrågan på kort sikt, medan endast 1 procent förväntar sig en vikande efterfrågan. Svagare bedömningar om framtiden redovisas från företagen inom transportnäringen och inom jord- och skogsbruk. Efterfrågan på arbetskraft I Arbetsförmedlingens undersökning ställs frågor kring i vilken utsträckning de privata företagen i Östergötland kan öka sin produktion (alternativt försäljning) av varor eller tjänster, utan att anställa ytterligare personal. I denna undersökningsomgång anger drygt 73 procent av företagen att det lediga kapacitetsutrymmet är högst 10 procent, d.v.s. de kan öka produktionen med högst 10 procent med befintlig personal. Motsvarande siffra för hösten 2015 var 64 procent. Det betyder att andelen företag med ett högt kapacitetsutnyttjande har ökat inom näringslivet. Antalet lagda varsel ligger på en historiskt låg nivå. Hittills i år (t.o.m. oktober) har ca 900 personer varslats om uppsägning i Östergötland. Samtidigt ligger antalet lediga platser anmälda till Arbetsförmedlingen i länet på en hög nivå. Under oktober 2016 har fler än platser nyanmälts vilket är närmare än 500 fler än motsvarande period föregående år. Andelen företag i privat sektor som bedömer att de kommer att öka antalet anställda det kommande året har ökat kontinuerligt sedan hösten I denna mätning är resultatet mycket

8 8 starkt och de östgötska företagarna förväntar sig ett kommande anställningsbehov som är väsentligt större än riksgenomsnittet. I diagrammet nedan redovisas s.k. nettotal 1 över privata arbetsgivares anställningsplaner på ett års sikt. Sammantaget pekar alla indikatorer på att efterfrågan på arbetskraft ökar i Östergötland under Såväl arbetsmarknadsdata över varsel och nyanmälda platser som arbetsgivarnas egna bedömningar pekar entydigt i den riktningen. 1 Nettotalen beräknas som den andel arbetsställen som bedömer att de kommer att anställa personal minus den andel arbetsställen som bedömer att de inte kommer att anställa.

9 9 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Prognosen för länets sysselsättningsutveckling baseras på flera faktorer. Arbetsgivarnas egna bedömningar om anställningsbehov, kapacitetsutnyttjande och konjunkturutveckling är en viktig komponent. Den globala konjunkturen utveckling och utvecklingen i euroområdet är andra viktiga aspekter i den samlade bedömningen. Antalet sysselsatta fortsätter att öka Till följd av finanskrisen 2008 sjönk sysselsättningen kraftigt. Mellan 2008 och 2009 sjönk antal sysselsatta i länet med närmare personer. Åren därefter har en mycket påtaglig återhämtning skett. Från bottennoteringen 2009 då ca personer var sysselsatta i Östergötland, förväntas antalet stiga till drygt vid utgången av Mellan 2016 och 2017 bedöms att personer fler kommer att vara sysselsatta i länet vilket motsvarar en ökning på 1,2 procent mellan åren. Under senare år är Östergötland ett av de län där tillväxttakten av antalet sysselsatta är allra starkast. Utvecklingen är närmast linjär och den årliga genomsnittliga ökningstakten från och med 2010 ligger på ca 1 procent. I denna prognos förväntas till och med att takten ökar något. En stor andel av ökningen av de sysselsatta består av utrikes födda. I ljuset av att antalet inrikes födda i arbetsför ålder dessutom minskar kontinuerligt, kommer trenden även framöver vara att de utrikes födda kommer att stå för merparten av nytillskotten.

10 10 Arbetslösheten stiger svagt under 2017 Antalet arbetslösa i länet minskar inte trots att jobbtillväxten är god. Samtidigt som antal arbetstillfällen ökar sker en successiv påfyllning av arbetskraften. Tillströmningen av nyanlända på arbetsmarknaden står för merparten av tillskotten och förväntas göra det i ännu högre utsträckning under Som tidigare nämnts besätts merparten av de nya jobben av utrikes födda men samtidigt ökar inflödet av utrikes födda i ännu högre grad. Sammantaget gör detta att arbetslösheten bland utrikes födda kommer att öka under 2017, och dessutom i en snabbbare takt än tidigare. Bland svenskfödda bedöms antalet arbetslösa även fortsättningsvis att minska något under kommande år, dock i ett långsammare tempo än tidigare. Under 2017 bedöms antalet arbetslösa öka jämfört med 2016 med 450 personer och uppgå till personer, beräknat som ett genomsnitt för kvartal 4 år Vid jämförelse med vårprognosen 2016, där antalet arbetslösa bedömdes öka i något högre takt, visar denna prognosomgång på en något mildare ökningstakt av antalet arbetslösa. Beräknat som andel av den registerbaserade arbetskraften väntas arbetslösheten vara 8,7 procent vid utgången av Trots en god jobbtillväxt fortsätter Östergötland vara ett av de län som har den högsta arbetslösheten. Länet har under lång tid legat över riksgenomsnittet och gör det alltjämt, men utvecklingen går mot att länet är på väg att närma sig den arbetslöshetsnivå som gäller för riket i stort.

11 11 Stora regionala skillnader Den starkaste sysselsättningsökningen 2 under 2017 förutses för länen Stockholm, Uppsala, Skåne och Östergötland. Därefter följer Västra Götaland, Örebro och Hallands län. Ökningen i de tre storstadsregionerna får ett stort genomslag på riksgenomsnittet vilket gör att det bara är ovan nämnda län som hamnar på eller över den riksgenomsnittliga förändringen. Inget län bedömer sjunkande sysselsättning under perioden. Det betyder att de tre storstadslänen svarar för 70 procent av den samlade sysselsättningsökningen under Som referens till detta kan nämnas att storstadslänens befolkningsandel av hela riket uppgår till 53 procent. Om vi lägger till Östergötland och ytterligare några län med större sysselsättningsökningar kan man konstatera att tillväxten av nya jobb i allt högre grad sker i storstadsregioner och universitetsstäder. I olika delar av riket och även inom län är tillgången på arbetskraft en begränsande faktor för sysselsättningstillväxten. När det gäller förändringen av arbetslösheten under 2017 är länets position i en länsranking i stort sett den samma och Östergötland hamnar på den bättre halvan. Arbetslösheten stiger i länet under 2017 men den bedöms öka mer i flertalet andra län. Endast länen Blekinge, Gotland och Västerbotten bedömer sjunkande arbetslöshet för Störst ökning av arbetslösheten bedöms för Jämtlands, Stockholms och Uppsala län. De flesta länen bedömer att arbetslösheten stiger som en följd av en fortsatt hög tillströmning av nyanlända. I kartbilderna på nästa sida redovisas utvecklingen av sysselsättningen och arbetslösheten per län till och med utgången av Förvärvsarbetande dagbefolkning.

12 Förväntad procentuell sysselsättningsförändring (16-64 år) mellan kvartal och kvartal Inskrivna arbetslösa år som andel av registerbaserad arbetskraft, prognos kvartal AB Stockholm I Gotland U Västmanland C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N Halland Y Västernorrland F Jönköping O Västra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S Värmland AC Västerbotten H Kalmar T Örebro BD Norrbotten

13 13 Näringsgrenar Näringslivsstrukturen i Östergötland har sina rötter i bruksindustrin, jordbruket och tillverkningsindustrin. Numera är strukturen snarlik den som gäller för riket i övrigt. Näringslivet består i dag till stor del av både tillverkningsindustri och mer kunskapsintensiva branscher. Östergötlands branschstruktur liknar mer och mer ett storstadslän, d.v.s. innehållande ett varierat näringsliv som bland annat omfattar en stark tjänstesektor. Andelen statliga arbetsplatser i länet är större än i de flesta andra län. Detta på grund av att det under 1970-talet utlokaliserades många statliga verk till Norrköping och Linköping. Trots detta har andelen anställda i privat sektor ökat över tiden. Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket i Östergötland sysselsätter 1,9 procent av det totala antalet sysselsatta i länet (Rams 2014, år). Antalet sysselsatta har minskat över tid men ökade något i början av 2010-talet. Därefter har antalet sysselsatta i näringen återigen minskat som en följd av stor konkurrens, ökad lågprisimport och rationaliseringar bedöms antalet sysselsatta inom jordbruket minska svagt under Det ligger också i linje med branschens förväntningar kring efterfrågan, där över 80 procent anger att antingen kommer efterfrågan att minska eller så är den oförändrad på kort sikt. Lantbrukarna har under senare tid blivit utsatta för mycket hård konkurrens. Lönsamheten i mjölkproduktionen har varit svag under en längre tid och i stället har köttproducerande lantbruk ökat. Sverige har i flera fall hårdare regler vad gäller djurskydd och miljö i förhållande till andra länder vilket fördyrar produktionen. Den nödvändiga generationsväxling som behöver komma till stånd i lantbruksföretagen försvåras av de ekonomiska förutsättningarna som för närvarande gäller. Det har bland annat fått till följd att allt fler lantbruk drivs av personer som uppnått pensionsåldern. Både inom jord- och skogsbruket har den tekniska utvecklingen varit påtaglig under en lång tid och med det följer ökade krav på specifika bransch- och maskinkunskaper för att arbeta inom näringarna. Många av dem som jobbar inom dessa branscher är egenföretagare och för att undvika fasta kostnader med egen personal hyrs ofta arbetskraft med F-skattsedel in. Det kan exempelvis gälla maskinförare inom jordbruket, avbytare, djurskötare samt skogsmaskinförare. Enligt många bedömare är den långsiktiga potentialen för en god utveckling inom jordbruket stor i perspektivet av en ökad efterfrågan på livsmedel och energiråvara i världen. I ett globalt perspektiv ökar jordens befolkning och i många länder ökar levnadsstandarden snabbt, men olika regelverk, prissättning, valutaförändringar och skördeutfall är svåra faktorer att överblicka så det kan svänga snabbt mellan lönsamhet och olönsamhet. Industri Sett till antal sysselsatta har industrins betydelse i Östergötland minskat kontinuerligt under många år. För 25 år sedan stod industrin för 25 procent av de sysselsatta. År 2014 hade den nivån sjunkit till 16 procent. Likväl ligger fortfarande antal sysselsatta i den östgötska industrin

14 14 gott och väl över riksgenomsnittet. Med över arbetsplatser i länet är näringen fortfarande mycket betydelsefull för arbetsmarknaden i Östergötland. Inom länet har Finspång den i särklass högsta andelen sysselsatta inom industrin. Där återfinns 45 procent av samtliga sysselsatta inom industrin. Gasturbintillverkaren, Siemens Industrial Turbomachinery AB, har där en dominerande ställning i kommunen med ca anställda. Även i Boxholm och Mjölby är industrin mycket dominerande. Den enskilt största arbetsgivaren inom industrisektorn är annars SAAB AB i Linköping, som också är den största privata arbetsgivaren i länet. Värt att notera är att Norrköping och Motala numera befinner sig i bottenskiktet sett till andelen sysselsatta inom industrin. Båda dessa städer har historiskt sett varit mycket industritunga. I Norrköping tappades många arbetstillfällen redan under 1950-talet medan Motalas stora industrinedläggningar har skett senare i tiden. Statistiken kring sysselsättningen inom industrin är aningen bristfällig. Till exempel används mer inhyrd personal nu än tidigare och de återfinns inom de privata tjänsterna, d.v.s. en annan näringsgren än industrin. Det verkliga antalet yrkesverksamma inom industrin är alltså större än det som faktiskt redovisas.

15 15 Oförändrat förväntningsläge inom industrin Sedan bottennoteringarna under 2011 och 2012 har förväntningsläget för industrin förstärkts. Sedan 2015 har emellertid industriföretagens marknadsbedömningar legat på en stabil och jämn nivå. I höstens undersökning uppgår nettotalet 3 för förväntad marknadsutveckling kommande sex månader till värdet 31. Det är ett förvisso ett positivt värde men ligger samtidigt markant under genomsnittet för riket. Nettotalet för riket visar en kraftig uppgång den här mätningen och överstiger nu 40, vilket är en uppgång med 6 enheter i jämförelse med våren En stor del av industriföretagen i Östergötland är beroende av exportmarknaderna, inte minst mot Europa. Någon större ökning av efterfrågan därifrån förväntas inte vilket även speglas i industrins egna bedömningar. Sammantaget bedöms antalet sysselsatta inom industrin ligga på en oförändrad nivå. De yrkesverksamma i industrin består till 50 procent av personer som är över 45 år. 20 procent är dessutom äldre än 55 år. Detta gäller för såväl Östergötland som riket i helhet. Trots att näringen inte växer i antalet sysselsatta så finns det ett kontinuerligt stort behov av att ersätta personer som slutat. Industriföretagen uppger att bristen på arbetskraft blir alltmer påtaglig. I denna mätning uppger mer än 30 procent av de tillfrågade att man upplevt brist i samband med rekrytering. Det är en väsentlig ökning gentemot undersökningarna i våras och åren dessförinnan. 3 Nettotalen beräknas som andelen arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras varor/tjänster kommer att öka minus andelen arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att minska.

16 16 Byggverksamhet Byggnadsverksamheten i länet sysselsätter 6,9 procent av det totala antalet sysselsatta i länet och det tangerar riksgenomsnittet. Byggföretag verkar ofta på andra orter än där företaget utgår ifrån. En hög andel sysselsatta inom bygg behöver nödvändigtvis inte likställas med att det skulle byggas mycket på orten eller tvärtom. 14 Andel förvärvsarbetande* inom byggverksamhet per kommun i Östergötlands län 2014 Andel Östergötlands län Riket Byggföretagen är mycket optimistiska *Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år. Källa: SCB (RAMS) Byggbranschen är en mycket konjunkturkänslig bransch. Det framgår tydligt av diagrammet på nästa sida som visar på mycket kraftiga svängningar i byggföretagens bedömningar över tiden. Branschen påverkas också ofta direkt av politiska beslut, såsom ROT-avdragens vara eller icke vara eller satsningar på bostadsområden eller infrastruktur. Bostadshusbyggandet har nu skjutit fart och ligger nästan i nivå med miljonprogrammets dagar. Byggföretagen i Sverige är generellt mycket optimistiska om den närmaste framtiden. I länet är optimismen än större. Flera stora byggen i länet är redan igång och flera är planerade att påbörjas i närtid. Det stora hindret för en fortsatt expansion är dock bristen på utbildad arbetskraft. Det kompenseras till viss del av arbetskraft från andra länder, inte sällan i form av utländska underentreprenadföretag som anlitas för att svara för delar av eller hela byggprojekt. Andra stora projekt som ombyggnationen av universitetssjukhuset och flera infrastrukturprojekt löper vidare och håller sysselsättningen i branschen på en hög nivå. Efterfrågan på arbetskraft är enormt stor men svårigheterna att hitta utbildad eller erfaren personal gör dock att antalet sysselsatta sannolikt inte kan öka så mycket som den potentiellt kunnat.

17 17 Ett välkommet tillskott är de nyanlända som har utbildning och erfarenhet inom byggyrken. Branschen medverkar till att validera de nyanländas utbildningar och vid behov ska kompletteringsutbildningar kunna ges. På sikt kommer det planerade byggandet av Ostlänken att kräva stora mängder arbetskraft. Det är ännu oklart hur många av dessa jobb som kommer att bemannas av utländsk arbetskraft, men även om de stora upphandlingarna skulle vinnas av utländska företag kan svenska och regionala företag ta hand om mindre kringprojekt. Problemen med kompetensbrist kvarstår dock eftersom det råder brist på kompetenser inom bygg och anläggning i stora delar av Europa. Fler utbildningar behöver komma till och flera aktörer arbetar redan idag på att få fram fler utbildningsplatser inom byggyrken. Det är viktigt att se till att det också bereds lärlingsplatser åt de som utbildas. Privata tjänster Den privata tjänstesektorn omfattar flera olika branscher, såsom handel, transport, hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster, information och kommunikation 4 samt finansiell verksamhet och företagstjänster. I Östergötland sysselsätter de privata tjänsterna närmare personer sammantaget och det motsvarar 40 procent av det totala antalet sysselsatta i länet. Riskgenomsnittet är 44,1 procent. Det är bara de tre storstadslänen och Halland som har högre andel sysselsatta inom privata tjänster än Östergötland. 4 Här ingår IT-företagen.

18 18 Det är inom de privata tjänsterna antalet jobb har utvecklats mest de senaste åren. En anledning till att alltfler jobb finns inom denna bransch är att företagen idag i allt högre utsträckning köper in tjänster som de tidigare hade egna anställda för. Till exempel redovisas större företags huvudkontorsverksamhet under företagstjänster och den del av företagen som säljer de produkter som tillverkas redovisas under handel, även om företaget som helhet är ett industriföretag. Det här medför att en del av tillväxten av jobb inom den privata tjänstesektorn kan härledas till industrin, byggsektorn eller jord- och skogsbruken. Den här typen av verksamheter har ofta sina säten i större städer varför storstäderna är så dominanta i branschen. Detta storstadsfenomen är tydligt även i Östergötland där det är de båda större städerna Linköping och Norrköping som har stora andelar av sysselsättningen inom denna bransch. Fortsatt tillväxt inom privat tjänstesektor Den privata tjänstesektorn är samlat de branscher som vanligtvis svarar mest positivt på frågor om efterfrågan på varor och tjänster. Det betyder att vid jämförelse med andra branscher är genomsnittet över tid något högre än andra branschers genomsnitt. I diagrammet på nästa sida redovisas företagens förväntningar på framtiden. De mest positiva branscherna inom sektorn är handel, IT-verksamheter samt personliga tjänster.

19 19 Finansiell verksamhet, stödtjänster och fastighet Fastighetsbranschen har vuxit i länet de senare åren och i och med att nybyggnationen har kommit igång i länet bedöms branschen att växa ytterligare framöver. Fastighetsservice och olika städtjänster är branscher som utvecklas och kraven på kompetens höjs allteftersom kunderna (både företag och privatpersoner) ställer högre krav. Flera företag anger att det kan vara svårt att få tag i städare som har körkort. I verksamheter som juridik, ekonomi och teknik, samt uthyrning och stödtjänster, är optimismen stor inför framtiden (bemanningsbranschen är exkluderad). Antalet sysselsatta inom dessa branscher förväntas öka under Uthyrning av personal Företagen som hyr ut personal till andra företag är givetvis beroende av utvecklingen inom andra branscher, främst industrin, som använder inhyrd personal för att parera snabba konjunktursvängningar. Sysselsättningen varierar snabbare i konjunktursvängningar inom bemanningsbranschen än i andra branscher. Under 2017 bedöms volymen av inhyrd personalen i stort sett vara oförändrad. Även byggverksamheter och IT-verksamheter använder inhyrd personal och de bedöms ha en god utveckling, men volymerna är små jämfört med inhyrd personal i industrin. Även inom vården har inhyrd personal tagit en allt större plats. Ambitionen är dock att minska volymen inhyrd personal eftersom den innebär mycket stora kostnader för verksamheterna inom den branschen.

20 20 Handel Handel är beroende av hushållens köpkraft och förtroende för ekonomin. Under finanskrisen gick det bra för handeln tack vare att hushållens disponibla inkomster fortsatte att öka, trots den finansiella oron. Under åren har utvecklingen svängt efter hushållens förtroende för ekonomin. Idag är hushållens förtroende högt för den egna ekonomin. Försäljningen av nya bilar har exempelvis nått höga noteringar under Handelsföretagen har i allmänhet lättare att rekrytera arbetskraft än andra branscher. Det gäller företrädesvis inom detalj- och fackhandel. Inom partihandel kan det vara svårare och här är man ofta mer specialiserad på exempelvis försäljning, produktanpassning samt underhåll och reparationer. Inför 2017 är arbetsgivarna inom handel optimistiska, men det behöver inte betyda att antalet sysselsatta i branschen ökar särskilt mycket eftersom kapacitetsutnyttjandet är lågt. Antalet sysselsatta inom handel bedöms öka svagt under Information och kommunikation Information och kommunikation är ingen stor bransch, men i Östergötland är den större än på de flesta andra håll. Det är bara Stockholms län som har högre andel sysselsatta inom branschen. Tillväxten av nya jobb har varit god både på Mjärdevi Science Park i Linköping och på Norrköping Science Park (Pronova) i Norrköping. Många industriföretag, exempelvis SAAB, Siemens och Toyota har behov av olika IT-specialister för sin produktion och logistik. SMHI och Landstinget är också stora användare av IT-specialister. Information och kommunikation är en bransch som växte även under lågkonjunkturen och har sedan fortsatt att växa. Optimismen är stark även inför Den upplevda bristen på kompetens inom branschen är också en av de högsta. Vid undersökningarna 2015 nådde ITbranschen rekordhöga nivåer vad gäller den upplevda bristen på kompetens. Vid undersökningen hösten 2016 har den upplevda bristen klingat av något men det är ändå 47 procent av de intervjuade företagen som anger upplevd brist. Det är främst mjukvaruutvecklare med specifika kunskaper inom programmering som är svårt att hitta, men även IT-arkitekter, testledare och systemförvaltare. Antalet sysselsatta i branschen förväntas fortsätta öka under Företagen har stor nytta av de universitetsutbildningar som finns inom området. Transport Transportsektorn med avseende på godstransporter är helt beroende av andra branscher, främst handel, industri och byggbranschen. När efterfrågan ökar i dessa så ökar efterfrågan inom transportsektorn. Även persontransporter är en delvis konjunkturkänslig verksamhet. För att klara kompetensförsörjningen är det viktigt att arbetspendling underlättas vilket talar för ett fortsatt stort behov av persontransporter under prognosperioden. Företagen inom transportsektorn är

21 21 mycket försiktiga i sina bedömningar om framtiden. Här finns en viss osäkerhet och de är pressade av konkurrens av utländska företag. Samtidigt medför kraven på YKB 5 att en del förare lämnar branschen och att en bristsituation kan uppstå på godkända förare. Sysselsättningen inom branschen bedöms i stort sett vara oförändrad under Privata företag inom vård och utbildning De privata aktörerna inom vård och omsorg bedömer relativt god efterfrågan på deras tjänster under De har likt de offentliga arbetsgivarna svårt att hitta utbildad personal. Mer om det finns att läsa i stycket Offentliga tjänster. Däremot har det svängt bland de privata utbildningsföretagen och här är man inte alls lika optimistiska som tidigare. En mycket hög andel av företagen anger att det råder brist på personal med olika inriktningar. Hotell, restaurang, personliga och kulturella tjänster Hotell, restaurang, personliga och kulturella tjänster är branscher där kapacitetsutnyttjandet är förhållandevis lågt. Det betyder att även om efterfrågan på deras tjänster skulle öka framöver kan den mötas med befintliga personalresurser, vilket begränsar rekryteringsbehoven. Utbudet av tjänster påverkas också av olika trender i samhället. Det gör att nya företag snabbt kan etablera sig och andra försvinna. Det kan exempelvis gälla restauranger, skönhetssalonger, kroppsvård, nöjes- och evenemangsnäringar. Även om utvecklingen spås vara fortsatt positiv inom dessa områden växer utbudet av tjänster snabbare än efterfrågan. Därmed kommer kapacitetsutnyttjandet att förbli fortsatt lågt vilket har betydelse för lönsamhet och rekryteringsbehov. Restaurangbranschen är en bransch som har vuxit i Sverige under många år. Under 2017 bedöms branschen fortsätta att växa men kanske i något lugnare tempo. Efterfrågan är som störst under sommarhalvåret och kockar, särskilt kockar med kunskaper om specialkost, upplevs mycket svårt att rekrytera. Som i många andra delar av landet har länet ett stort och varierat utbud av restauranger och kurs- och konferensanläggningar där god och vällagad mat kan vara deras främsta konkurrensmedel. 47 procent av företagen anger att man upplevt brist på kvalificerad arbetskraft och det är en betydligt högre andel jämfört med våra tidigare undersökningar. 5 Transportstyrelsen, krav på yrkesförarkompetens från september 2016

22 22 Offentliga tjänster De offentliga tjänsterna sysselsätter 35 procent av samtliga sysselsatta i länet. En kommun kan ha stor andel sysselsatta inom offentliga tjänster av flera anledningar. Stora statliga eller regionala arbetsställen kan vara placerade på orten och höja antalet sysselsatta inom sektorn. Det kan också bero på ett svagt privat näringsliv. Till följd av utlokaliseringar av statliga verk som påbörjades under 1970-talet har i synnerhet Norrköping och Linköping ett stort antal statliga arbetsplatser, även om de till numerären bara är en bråkdel av kommunsektorns. De flesta verksamheterna inom offentliga tjänster är behovsstyrda. Politikerna försöker i möjligaste mån sätta upp ekonomiska ramar som motsvarar behoven med beaktande av tillgänglig budget. Skatteintäkterna är främst styrda av antalet arbetade timmar och befolkningsutvecklingen. Östergötland har en växande befolkning och en god jobbtillväxt. Behoven inom offentliga tjänster ökar dock ännu mer vilket medför att ekonomin blir ansträngd för de flesta kommuner och landsting de närmaste åren. En del verksamheter har redan tidigare gått med underskott på olika håll, som till exempel verksamheter inom äldreomsorgen. Äldreomsorgen är en hårt ansatt verksamhet och dessutom ett område där behoven ökar kraftigt framöver. Ett annat är socialtjänsten som också har haft problem med bland annat arbetsmiljön, vilket lett till stor omsättning av personal. Inom barnomsorgen är bristen på förskollärare är mycket stor. Behoven täcks tillfälligt upp av barnskötare som får timanställningar eller visstidsanställningar inom vikariepooler. Ibland erbjuds redan anställda barnskötare tjänstledighet och stöttning för att vidareutbilda sig till förskollärare. Vidare ökar behoven inom utbildningsområdet, främst i de större städerna där befolkningsutvecklingen är större. Det är mycket svårt att rekrytera lärare inom de flesta områden, vilket både kommuner och privata aktörer märker av.

23 23 Många av kommunernas verksamheter har berörts av asylmottagandet, vilket sätter extra tryck både inom socialtjänsten och på utbildningskontoren. Behoven är stora och svårigheterna att rekrytera kompetent personal blir allt tydligare. Även sjukvården, och då ofta akutmottagningarna, sätts under hårdare tryck i och med det stora asylmottagandet. Statliga verksamheter som Migrationsverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen rekryterade mer personal för att handlägga de nya ärendena. Ett yrke som handläggare inom offentlig förvaltning har tidigare klassats som ett överskottsyrke. Det har nu snabbt svängt och både Migrationsverket och Arbetsförmedlingen har svårt att rekrytera personal med samma höga krav på utbildningsbakgrund som tidigare. Antalet asylsökande som kommer till Sverige har emellertid kraftigt minskat under 2016 och för Migrationsverkets del innebär det sannolikt att besparingskrav åläggs verket åren framöver. I Östergötland finns många statliga verksamheter, till exempel Linköpings Universitet, SMHI, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket och Statens väg- och transportforskningsinstitut. De statliga verksamheterna är generellt stabila och många efterfrågar högutbildad arbetskraft som ofta rekryteras direkt från universiteten. Bristyrken som nämns är forskare, geotekniker, civilingenjörer och högskolelärare. Ett mycket stort yrke antalsmässigt är undersköterskeyrket. På de flesta håll i länet och i landet har det länge rått överskott på undersköterskor. Det har sedan en tid tillbaka svängt över till att vara brist på alltfler håll. Bristen har uppkommit som ett resultat av ökade behov och problem att rekrytera sjuksköterskor. Det har lett till ännu större efterfrågan på undersköterskor samtidigt som yrket inte upplevs som tillräckligt attraktivt. En del av bristen som uppstår är mest av schemateknisk karaktär då det är svårt att få ihop verksamheterna med bara heltider eftersom det krävs många deltider och därmed många personer för att fylla antalet årsarbetare. Många löser det med att ha stora vikariepooler och få fastanställda, vilket är förödande för yrkets utveckling och attraktionskraft. Bristen på undersköterskor ger en öppning för visstidsanställningar eller sommarvikariat för vårdbiträden, en yrkeskategori som annars har varit på utgående under lång tid. Regionkommunen är den enskilt största arbetsgivaren i länet och antalet anställda har ökat de senare åren. Delar av verksamheten är upphandlad med externa utförare och antalet inköpta tjänster, både hos regionkommunen och hos de externa utförarna, har en tendens att öka. Regionkommunen har som ambition att minska kostnaderna för inhyrd personal och köpta tjänster och anställa fler i egen regi. Pensionsavgångarna är stora inom regionkommunen de närmaste åren och bristen på specialistläkare och specialistsjuksköterskor är påtaglig. Det ska inte glömmas bort att regionkommunen även sysselsätter stora grupper inom andra områden än just sjukvård, exempelvis ekonomer och IT-specialister. Antalet platser på läkarutbildningarna dimensioneras av staten och en viss utökning av antalet platser har gjorts men tillgodoser inte behovet av nya läkare. Arbetsförmedlingens bedömning är att det totala antalet sysselsatta inom offentliga tjänster ökar svagt under 2017, vilket ändå betyder förhållandevis stora volymer eftersom den står för en så stor del av arbetsmarknaden.

24 24 Matchningsläget på arbetsmarknaden När efterfrågan på arbetskraft är stor ökar också den upplevda bristen på arbetskraft. Den senaste tidens goda jobbtillväxt i länet har medfört att arbetskraft med efterfrågad kompetens i hög grad redan fångats upp. Arbetslösheten har dock förblivit hög eftersom nytillskotten till arbetskraften inte i tillräckligt stor utsträckning kan matcha den kompetens som efterfrågas. Det råder alltså en ökande kompetensbrist i Östergötland samtidigt som antalet arbetslösa stiger. En allt högre andel av de arbetslösa består av utrikes födda. Redan nu består merparten av de arbetslösa av utrikes födda och utvecklingen går i riktningen att de arbetslösa alltmer kommer bestå av den gruppen. Vid utgången av 2017 är det sannolikt att andelen svarar för mer än 60 procent av den totala arbetslösheten. För att undvika en tilltagande brist på arbetskraft och förbättra matchningsläget blir det särskilt viktigt att höja kompetensnivån bland många nyanlända och på olika sätt underlätta deras inträde på arbetsmarknaden. Det gäller även nyanlända med förhållandevis god utbildningsbakgrund. Etableringsinsatser som validering och snabbspår underlättar ett inträde på arbetsmarknaden. Bland de privata arbetsgivarna är det tydligt att det är främst arbetsgivare inom IT, bygg, omsorg och utbildning som visar på höga bristtal. Tillsammans med Örebro län är Östergötland det län med högst bristtal av alla län i undersökningen. För att klara kompetensförsörjningen måste fler studera längre och inpendlingen till länet behöver öka. Men bristen handlar inte enbart om yrken som kräver långa eftergymnasiala utbildningar, utan har blivit mer generell. Personliga egenskaper är en allt viktigare faktor i sammanhanget.

25 25 De offentliga arbetsgivarna anger generellt högre bristtal än de privata arbetsgivarna. Det finns ingen koppling till huruvida arbetsgivaren är privat eller offentlig utan handlar mer om vilken bransch man rör sig i, eller vilka kompetenser som efterfrågas. Privata arbetsgivare inom vård, omsorg och utbildning anger lika höga bristtal som de offentliga arbetsgivarna.

26 26 Befolkning och arbetskraft Arbetskraften i länet består av de människor som står till arbetsmarknadens förfogande. De kan arbeta eller vara arbetslösa. Storleken på arbetskraften påverkas främst av befolkningsutvecklingen. Andra faktorer som påverkar arbetskraftsutvecklingen är hur många som väljer att studera, sjuktal, ohälsotal, och hur många som av andra orsaker inte tillhör arbetskraften, till exempel föräldralediga. Befolkningsutvecklingen Antalet människor som bor i Östergötland ökar. De senare åren är den främsta anledningen migrationen, en utveckling som dessutom har accelererat de senaste åren. Ett stort antal asylsökande väntar fortfarande på besked från Migrationsverket och under prövningsprocessen är de inte formellt en del av befolkningen. Det är med andra ord skillnad på hur många människor som ingår i länets befolkning och hur många människor som uppehåller sig i länet. Vid utgången av 2015 bestod länet av invånare, varav Linköping och Norrköping står för 65 procent av länets befolkning. Mellan åren 2010 och 2015 har befolkningen i Östergötland vuxit med drygt personer. Befolkningstillskottet har i huvudsak skett i länets båda större städer, men även i Motala, Mjölby, Finspång och Söderköping har det också skett en viss ökning. I resterande kommuner har det i stort sett stått still. Av nedanstående diagram framgår länets totala befolkning med avseende till ålders- och könsfördelningen vid utgången av 2015.

27 27 Den svenskfödda befolkningen i ålder år har minskat i Östergötland sedan Den inrikes födda befolkningen äldre än 65 år ökar men i en avmattad tillväxttakt. Samtliga individer ur de stora 40-talskullarna har nu uppnått den normala pensionsåldern. Sammantaget medför det att hos den svenskfödda befolkningen ökar antalet människor i de åldersgrupper som inte står till arbetsmarknadens förfogande. Det innebär påfrestningar för samhället eftersom skatteunderlaget minskar samtidigt som behoven av utbildning, sjukvård och omsorg ökar. Detta skulle vara scenariot om vi inte fått något tillskott till befolkningen till länet. Tack vare en hög nettoinvandring har befolkningen ökat de senaste åren och i synnerhet har det skett inom åldersgruppen år. Ur ett demografiskt perspektiv är den utvecklingen gynnsam. För att befolkningen ska kunna reproducera sig själv behöver varje kvinna föda i genomsnitt ca 2,1 barn under sitt liv. Senast det skedde i Sverige var Utan invandring skulle befolkningen i Sverige sjunka år från år. Ett mått som visar befolkningens ålderssammansättning är den demografiska försörjningskvoten 6. Kvoten anger antalet unga och äldre i relation till antalet individer i arbetsför ålder (20 64 år). År 2015 var försörjningskvoten i Östergötland 75 vilket innebär att det fanns 75 unga och äldre per 100 individer i arbetsför ålder. I jämförelse med flertalet län är försörjningskvoten förhållandevis låg i Östergötland. I huvudsak är det storstadslänen som ligger på ännu lägre nivåer. Försörjningskvoten skiljer sig dock mycket åt mellan kommunerna i länet. Från 67 för Linköping till 100 för Vadstena. I Vadstena fanns det under 2015 således lika många i arbetsför ålder som det fanns individer i icke arbetsföra åldrar. I synnerhet är det stora antalet äldre i Vadstena som bidrar till detta. I tabellen nedan redovisas den totala försörjningskvoten per kommun, samt dess fördelning per yngre (0-19 år) och äldre (över 65 år). Kommun Försörjningskvot 0-19 år Över 65 år Linköping Norrköping Motala Mjölby Finspång Söderköping Boxholm Åtvidaberg Kinda Ödeshög Valdemarsvik Ydre Vadstena Länet Källa: SCB 6 Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0 19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer år och därefter multiplicerat med 100.

28 28 Migrationen medför en ökning av arbetskraften framöver Befolkningen i arbetsför ålder utgör basen för arbetskraften, men långt ifrån samtliga står till arbetsmarknadens förfogande. Deltagandet i arbetskraften påverkas av en rad faktorer som bland annat studiedeltagande och sjukskrivningstal. När det är stor efterfrågan på arbetskraft är det fler som väljer att träda in i arbetskraften än vid en lågkonjunktur. Det blir ett tillskott av personer från bland annat utbildningssystemet, personer som lämnar sin sjukskrivning samt personer som är latent arbetssökande. Vidare är årskullarna i åldersgruppen år ganska små vilket medför att pensionsavgångarna åren framöver kommer att ligga på relativt blygsamma nivåer. I november 2015 uppgick den registerbaserade och beräknade arbetskraften i Östergötland till personer. Under 2016 bedöms arbetskraften öka med personer och med ytterligare personer under Det är stora ökningar av arbetskraften och i huvudsak har det sin grund i den ökande migrationen.

29 29 Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Inskrivna arbetslösa avser öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd i åldrarna år. Arbetslöshet definieras som inskrivna arbetslösa som andel av den registerbaserade arbetskraften. Arbetslöshetens utveckling Diagrammet nedan visar den historiska utvecklingen för arbetslöshetsnivåerna i Östergötland och i riket. Arbetslösheten steg kraftigt som effekt av finanskrisen Arbetslösheten låg sedan kvar på den höga nivån trots god jobbtillväxt ända fram till inledningen av 2013 då arbetslösheten började sjunka i länet. Att arbetslösheten inte sjunker mer beror på utvecklingen av arbetskraften. Under 2010 berodde det i första hand på politiska stimulanser som ökade arbetskraftsdeltagandet hos den befintliga befolkningen. Under bedöms arbetskraften främst förstärkas av inflödet av utrikes födda vilket håller uppe arbetslösheten. Stor skillnad i arbetslöshet mellan kommuner i Östergötland Nivåerna på arbetslösheten skiljer sig stort mellan länets olika kommuner. I kommuner som Ydre, Boxholm, Kinda och Söderköping är arbetslösheten mycket låg. Av länets 13 kommuner är det hela 9 som ligger under riksgenomsnittet. I Norrköping, Motala och Finspång är däremot nivåerna höga. Av länets totala antal arbetslösa vid utgången av oktober 2016 återfanns mer än 60 procent i dessa tre kommuner, där Norrköping enskilt står för 44 procent. Således ligger tyngdpunkten på arbetslösheten i länets norra delar. Detaljer kring enskilda kommuners arbetslöshet finns i bilaga 3.

30 30 Arbetslöshetens sammansättning En anledning till att arbetslösheten parkerar på en högre nivå är förändringen av sammansättningen av arbetslösa. Tillskottet av arbetskraft har inte enbart bestått av människor som står nära arbetsmarknaden, utan i högre grad av personer som står längre ifrån och ibland mycket långt ifrån arbetsmarknaden. Fler av de personer som tidigare befann sig utanför arbetskraften finns nu inkluderad i arbetskraften, men flera av dem har inte fått jobb utan befinner sig istället i arbetslöshet. Det som håller uppe arbetslösheten på en hög nivå är i första hand inflödet av utrikes födda med kort eller obefintlig utbildning som har svårt att komma ut i arbete. I Östergötland som helhet är arbetslösheten överlag högre än riksgenomsnittet, oavsett indelning i olika kategorier av arbetslösa enligt diagrammet ovan. I synnerhet är det främst bland ungdomar, utrikesfödda personer och personer med låg utbildningsnivå som Östergötland utmärker sig med högre nivåer av arbetslöshet. Orsaken till den höga arbetslösheten är bland annat effekterna av en förhållandevis snabb strukturomvandling på arbetsmarknaden, som i synnerhet Norrköping haft svårt att anpassa sig till. Antalet jobb växer i Östergötland, men det är inte samma typer av jobb som fanns här för tio år sedan. De som bor här har inte till fullo hunnit anpassa sig till den nya situationen utan många har fortfarande för låg utbildning för att kunna konkurrera om de nya jobben. En annan grupp där arbetslösheten är hög och där Östergötland skiljer sig från riket är utrikes födda. Det är inte alls konstigt att nivåerna är höga i denna grupp med tanke på det stora inflödet och den ofta långa och krångliga väg många möter för att få ett arbete. En av anledningarna till att nivåerna är högre i Östergötland än i riket som helhet är att det finns för få jobb i Östergötland med låga förkunskapskrav, till skillnad från till exempel Stockholm där efterfrågan är större inom exempelvis

31 31 RUT-tjänster och restaurangnäringen. En annan anledning till den höga arbetslösheten bland utrikes födda är var de väljer att bosätta sig. De flesta väljer att bosätta sig nära sina landsmän. Det gör att många väljer att flytta till de områden där arbetslösheten bland utrikesfödda redan är hög, till exempel Norrköping. Det medför segregering och att de så viktiga kontaktnäten blir svårare att knyta. Även den svenskfödda befolkningen segregeras i områden som är socioekonomiskt utsatta. Det ökar risken för att arbetslöshet och försörjningsstöd blir det normala levnadssättet och normen. Det absolut viktigaste för att få ett jobb, förutom relevanta kvalifikationer, är kontakter. Kontakter med arbetsgivare eller arbetstagare som kan rekommendera arbetsgivaren att anställa. Dessa kontakter uteblir ofta i de segregerade områdena och utanförskapet ökar. För att komma ifrån problemet krävs lokala jobbstimulerande åtgärder och åtgärder för att öka inkluderingen i samhället. I andra grupper är arbetslösheten mycket låg. Bland svenskfödda vuxna (äldre än 24 år) var arbetslösheten i slutet av oktober 2016 endast 4,2 procent i Östergötland och 3,7 procent i riket. Konjunkturläget gynnar länets ungdomar Ungdomsarbetslösheten fortsätter att gå ner ungdomar i åldrarna år var arbetslösa i slutet av oktober Det var 800 färre jämfört med oktober Det motsvarade en relativ arbetslöshet på 13,5 procent som kan jämföras med 11,6 procent i hela landet. Bland länets unga kvinnor var arbetslösheten 11,3 procent mot 15,4 procent bland unga män. Det ska påpekas att den relativa arbetslösheten mäts mot den registerbaserade arbetskraften år. Det vill säga det antalet ungdomar som antingen är sysselsatta plus det antal som är arbetslösa. Länet har en högre ungdomsarbetslöshet än riksgenomsnittet men under de senaste två åren har differensen till rikssnittet krympt något. Situationen kan dock förändras snabbt beroende på inflyttningen av nyanlända ute i kommunerna. Ungdomarna gynnas av det goda konjunkturläget och det inger förhoppningar om en fortsatt sjunkande arbetslöshet under kommande år. Man har även draghjälp av generationsväxlingen som påverkar arbetsmarknaden under många år framåt. Ungdomar som har klarat av sina gymnasiestudier har en utbildningsnivå som är gångbar inom många yrken på arbetsmarknaden unga, eller var tredje arbetslös, har förgymnasial utbildning som sin högsta utbildningsnivå. Merparten av dessa är unga män. Under de senaste två åren har arbetslösheten bland unga med högre utbildningsnivå gått ner kraftigt. Även om lågutbildade ungdomar kan få arbete under goda tider så kan problemen återkomma när arbetsmarknaden blir sämre. Den högre arbetslösheten bland unga beror till stor del på att många saknar erfarenhet och en tydlig yrkesinriktning. Det gör att många ungdomar söker jobb inom samma yrkesområden och konkurrerar därmed om samma jobb. Det gäller exempelvis handel, lager, restaurang och städjobb. Många jobbar på tillfälliga anställningar och man går ofta in och ut på olika arbeten. Efter en tid har man fått erfarenhet och referenser och jobbmöjligheterna ökar. Många ungdomar får sina första jobb inom handel och i kommuner där handel har en hög sysselsättning är ofta ungdomsarbetslösheten låg.

32 32 Långtidsarbetslösheten ökar Antal personer med korta tider i arbetslöshet har sjunkit medan antalet personer med längre tid i arbetslöshet är oförändrat eller ökande. Det beror på att det är de som står nära arbetsmarknaden som tar jobben i första hand medan andra blir kvar i långvarig arbetslöshet. Personer med utsatt ställning på arbetsmarknaden För att definiera grupper av individer som riskerar att hamna i långvarig arbetslöshet, eller personer som har svårt att få ett varaktigt fäste på arbetsmarknaden, tittar vi på vilka grupper som idag har historik med flera eller långa tider av arbetslöshet bakom sig. De identifierade grupperna är: arbetslösa med endast förgymnasial utbildning arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga arbetslösa födda utanför Europa arbetslösa äldre än 55 år. Inom respektive grupp finns individuella skillnader där personliga egenskaper kan vara avgörande för vilka möjligheter personen har på arbetsmarknaden. De individuella egenskaperna väger ofta tyngre än tillhörigheten till de respektive grupperna vad gäller möjligheterna att finna ett arbete. I diagrammet nedan visas antalet arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden respektive övriga. Det framgår tydligt att Arbetsförmedlingens uppdrag kraftigt har förändrats de senaste åren. Tidigare utgjordes merparten av inskrivna arbetslösa av personer som stod förhållandevis nära arbetsmarknaden. Numera är grupper med utsatt ställning på arbetsmarknaden

33 33 dominerande och utgör över 75 procent av det totala antalet inskrivna arbetslösa. Det är främst personer i gruppen övriga, d.v.s. de som inte är i utsatt ställning, som har fått ta del av de nya jobben. Personer i grupper med utsatt ställning har fortsatt att öka och väntas göra det även framöver. En förklaring till att den gruppen ökar är också att merparten av inflödet till arbetslöshet främst sker inom den kategorin. Diagrammet på nästa sida illustrerar de utsatta grupperna var för sig. Här blir det tydligt att det är tillskotten av personer födda utanför Europa som medför att antalet personer i dessa grupper är fortsatt högt. Ungefär hälften av dem kan räknas in i den blå linjen, personer med högst förgymnasial utbildning, och det är just den låga utbildningsnivån som främst utgör ett hinder för dem att komma ur sin arbetslöshet. Antalet arbetslösa personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, samt personer i åldrarna år har börjat minska. Vad gäller personer med nedsatt arbetsförmåga steg antalet arbetslösa i samband med sjukförsäkringsreformerna 2007 och Överföringarna från sjukförsäkringen till arbetslöshetsförsäkringen har minskat och därmed också antalet arbetslösa personer i gruppen. Vad gäller personer äldre än 55 år beror minskningen också på minskat inflöde som är en effekt av en allt stabilare arbetsmarknad vilket medför att fler är kvar i jobb.

34 34 I både Östergötland och hela riket har inflyttningen av utrikes födda varit stor under de senaste åren och det största tillskottet till arbetskraften har kommit genom inflyttning från länder utanför Europa. Arbetsförmedlingens huvudansvar för etablering medför en tidig kartläggning och inskrivning på Arbetsförmedlingen. Man kan se ett tydligt samband mellan en ökad inflyttning och arbetslöshetens utveckling bland personer födda utanför Europa. Det speglar det faktum att antalet som ingår i arbetskraften och är inrikes födda minskar samtidigt som antalet i arbetskraften som är utrikes födda ökar, men också att arbetsmarknaden i länet har varit bra under en längre tid med sjunkande arbetslöshet. Anledningen till att arbetslösheten är fortsatt hög är inflödet till arbetslöshet bland utrikes födda. Bedömningen är att inflödet kommer att vara fortsatt stort i denna grupp med anledning av det stora asylmottagandet. De stora mängder asylsökande som kom in under hösten 2015 måste först få sitt uppehållstillstånd av Migrationsverket och sedan en kommunplacering innan de kommer till Arbetsförmedlingen och etableringsuppdraget. Först då kan de också ta del av etableringsinsatser fullt ut.

35 35 Utmaningar på länets arbetsmarknad De största utmaningarna på länets arbetsmarknad är inte unika för länet utan gäller för hela riket. Det handlar om integration och kompetensförsörjning. Även om problematiken finns i hela Sverige ser det olika ut i de olika länen. En del län har svårt att rekrytera arbetskraft till sin region, både högutbildad och arbetskraft med kortare utbildning, medan det för andra län är bostadsbristen som är det största hindret. Den tydliga trenden är att fler jobb kräver längre utbildning. Mot den bakgrunden är det för få ungdomar som väljer att studera på universitet eller högskola. Kompetensförsörjning I takt med att kraven har höjts på arbetsmarknaden har också arbetsgivarnas upplevda brist på kompetens ökat. Östergötland har länge legat strax över eller omkring riksgenomsnittet i våra undersökningar och gör det fortfarande. Det handlar om allt från sjukvårdspersonal, socialsekreterare och lärare till byggarbetskraft och personal inom IT-branschen. Anledningarna till att bristen är så stor i Östergötland är flera. Det handlar om förändrad branschstruktur, ökade kompetenskrav och befolkningens utbildningsbenägenhet. Tidigare fanns det relativt gott om jobb i länet som inte krävde någon specifik utbildning. Idag kräver nästan hälften av alla jobb en högskoleutbildning och den andelen ökar. Studiebenägenheten är olika på olika orter i länet. I Linköping är det en förhållandevis stor andel som väljer att studera vidare på universitet. I övriga delar av länet är det betydligt färre som väljer studier på den nivån. Det gäller även Norrköping trots stor tillgänglighet till universitetsstudier.