Årsredovisning I närheten av Högby hamn, 29 juni 05:05

Transkript

1 Årsredovisning 2011 I närheten av Högby hamn, 29 juni 05:05

2 2 Årsredovisning 2011 Ölands Bank AB VD:n har ordet År 2011 går till historien som ett av bankens bästa år någonsin. Tillsammans har vi lyckats med att: bibehålla en mycket hög kundnöjdhet hos våra privata kunder samt öka kundnöjdheten för våra företagskunder stärka bankens lönsamhet för 2011 jämfört med 2010 över tid stärka bankens likviditet och ha en in- och utlåning i balans säkerställa att kreditförlusterna legat på en låg nivå i banken, vilket bidrar till en stabil och trygg bank vara delaktiga i samhällsutvecklingen via sponsring, nätverkande och Sparbanksstiftelsen Öland Jag vill tacka alla medarbetare, styrelsen och ägarna i banken som via många fina insatser möjliggjort och säkerställt en stabil, lönsam och trygg bank åt kunderna på Öland. Kunden i centrum Det är med glädje jag kan konstatera att kundnöjdheten inom företagssegmentet har tagit ett stort kliv framåt i den senaste mätningen. Privatkunderna är fortsatt mycket nöjda med banken. Kundnöjdhet är något vi förtjänar löpande i mötet med kunden. Bankens målsättning är att ständigt förbättra kundnöjdheten genom att anpassa vårt erbjudande till olika kundsegment och möta kundens behov med rätt kompetens. Öland i vårt hjärta Banken är via sponsring med och skapar många olika aktiviteter som bidrar till att göra Öland lite roligare. Vi syns ofta på olika idrottsarenor, där vi främst går in och sponsrar ungdomsidrott. Det värmer i hjärtat när jag ser Ölands Banks varumärke på alla dessa träningsoveraller, sportbagar eller idrottsarenor av olika slag. Banken är även en stor vän till Ölands Skördefest och har varit en av huvudsponsorerna sedan starten. Sparbanksstiftelsen Öland, en av bankens delägare, har sedan dess bildande 1998 delat ut 25 miljoner kronor till olika projekt, stipendier och aktiviteter. Du som kund i banken är en del i detta, det är Du som möjliggör bankens samhällsengagemang. Förväntningar inför 2012 Jag förväntar mig att banken fortsätter att vara nära våra kunder och att kunderna möts av lika engagerade och kompetenta medarbetare som året innan utifrån varje kunds unika behov. Det ska kännas att bankens medarbetare har en personlig omtanke om dig som kund och värnar om din ekonomiska situation. Det är viktigt att banken är nära marknaden, eftersom 2012 är ett år med blandade förväntningar och det finns ett mått av oro kring den ekonomiska utvecklingen. Vi måste se sådana tecken tidigt och hjälpa våra kunder att navigera rätt i det ekonomiska landskapet. Jag har också stora förhoppningar om att banken fortsätter att vara en positiv kraft för en hållbar tillväxt och utveckling på Öland genom att aktivt delta i olika nätverk. Ölands Bank ska vara det naturliga valet den enda bank du behöver! Borgholm i april Mårten Lindberg VD för Ölands Bank

3 Ölands Bank AB Årsredovisning Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Utvecklingen av bankens verksamhet, resultat och ställning 9 5 år i sammandrag 10 5 år i sammandrag: Resultat- och balansräkning 12 Resultaträkning 14 Balansräkning 15 Rapport över förändringar i eget kapital 16 Kassaflödesanalys 17 Noter 18 Styrelsens underskrift 49 Revisionsberättelse 50 Våra kontor 51 Styrelsen Ölands Bank 53 Årsredovisningens beloppsuppgifter är, om ej annat anges, i tkr. Årsstämman äger rum den 27 april 2012 kl i Köpingsvik.

4 4 Årsredovisning 2011 Ölands Bank AB Förvaltningsberättelse 2011 Styrelsen och verkställande direktören för Ölands Bank AB får härmed avge årsredovisning för bankens verksamhetsår 2011, bankens 14:e verksamhetsår i aktiebolagsform. Ägare Ölands Bank AB, , ägs till 60% av Swedbank AB (publik), , och till 40% av Sparbanksstiftelsen Öland, Allmänt om verksamheten Ledstjärna för bankens verksamhet är den av styrelsen fastställda visionen och affärsidén: Vision Ölands Bank är det naturliga valet. - den enda bank du behöver! Affärsidé Ölands Bank ska med uthållig lönsamhet och personlig omtanke erbjuda ett komplett utbud av banktjänster utifrån varje kunds behov. Ölands Bank står för Närhet Engagemang Hög kompetens och kvalitet Personlig omtanke Ölands Bank ska vara en positiv kraft för hållbar tillväxt och utveckling på Öland. Sund och lönsam bankverksamhet Bankens lönsamhet och ekonomiska ställning ska långsiktigt präglas av sund bankverksamhet och uthållig lönsamhet. Utifrån bankens resultat kan vi tillsammans med och via Sparbanksstiftelsen Öland bidra till en positiv tillväxt och utveckling av Öland. Lönsamhet i banken skall uppnås med ett kontrollerat risktagande och med hänsyn till kundernas behov av en stabil och trygg bank. Samhällsengagemang Sparbanksstiftelsen Öland Samtidigt som vi bedriver kommersiell verksamhet engagerar vi oss i frågor som är viktiga för vår regions framtid. De resurser vi bygger upp stannar kvar i regionen och gynnar våra kunder. En del av vår vinst går direkt tillbaka till framtidsprojekt genom vår lokala delägare Sparbanksstiftelsen Öland, som delar ut bidrag och stipendier inom näringsliv, forskning, idrott och kultur på Öland. Sparbanksstiftelsen Öland bildades 1998 i samband med tillkomsten av FöreningsSparbanken Öland AB. Sedan dess har stiftelsen delat ut över 25 miljoner kronor. Stort tack till alla kunder i Ölands Bank som gör det möjligt. Bidrag från Sparbanksstiftelsen Öland 2011 Skansenskolan Mörbylånga projekt Mot alkohol och andra droger 2011 Föreningen Ölandguiderna projekt Framställande av marknadsföringsmaterial Ölands Kvarnförening projekt Upprustning av lokal Runstens intresseförening projekt Den Stora Äggröran 2011 Föreningen Gärdslösa Prästgård projekt Värmepump och diskmaskin Öland Kalkstenens Landskap projekt Förstudiebidrag för framtagande av utvecklingskoncept till det framtida Natur och Kulturbrottet i Gillberga Köpingsviks företagarförening projekt Midsommarkalaset 2011 Jessica Petterson Stipendie Ölands Skördefest Skördefesten 2011 Föreningen Mörbylånga blomstara och ler Mörbylånga blomstara och ler 2011 Monica Westman Hallin Bok 10 år med årets Ölandsby Golfens Öland Fler golfande ungdomar på Öland Hanna Folkemarker E och Disa Holgersson Utställning på Himmelsberga 2011 Källa Bygdegårdsförening Inköp av ljud- och musikanläggning

5 Ölands Bank AB Årsredovisning Samtidigt som vi bedriver kommersiell verksamhet engagerar vi oss i frågor som är viktiga för vår regions framtid. Ölands museum Jordbruket i konsten - konsten i jordbruket Föreningen kulturdagarna i Mörbylånga Dockparad på Konstnatten Åkerboskolans föräldraråd Grönt Blås 2011 Föreningen Ekoöland Förstudie EMC Solberga Fritidsgårdarna på Öland Studieresa till Bosnien Föreningen för främjande av kulturturism på Öland Utvecklingsarbete Torslunda hembygdsförening Öppna dörrar i Runsbäck Ann-Sofie Holmberg Sommar i Kalvhagen Mörbylånga simsällskap Utbildning av simlärare Tre litterära sällskap Utställning på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg Teater Proximus Uppsättning av Lars Molins Badjävlar IOGT-NTO Borgholm Modern teknik för utveckling av verksamhet Ölands Ornitologiska förening Bok Ölands Fåglar Anna Rydstedt-sällskapet Utgivning av bok Degerhamns båt & sportfiskeklubb Tillverkning av fällbara bord Södra Ölands musikteaterförening Ekonomiskt stöd till musikalen Skönheten och odjuret Ölands Idrottskrets Ölands idrottsgala 2011 Degerhamns IF Återställande och bevarande av anläggningar på Alunvallen Stiftelsen Drottning Victorias vilohem Den Kungliga Badorten Borgholm Eget stipendie Ölands Idrottare 2011, David Nilsson Högby IF Färjestaden Goif Installation av fjärrvärmeväxlare Stiftelsen Capellagården Energibesparande åtgärder Färjestadens segelsällskap Ungdomsprojekt inköp av två skolbåtar till utbildningsverksamhet Skansenskolan Mörbylånga projekt Mot alkohol och andra droger Stora Rörs intresseförening Firande av landstigningen i Stora Rör för 400 år sedan Daniel af Wålberg Filmen järnåldern visning på filmfestivalen i Irun, Spaninen Ölands näringslivskontor Marknadsföring av Öland 2011 och framåt Stipendie Carl johan Wirsell - Intensivkurs i tyska Supporterklubben för Sextetten Bara Mässingen Borgholms BlåsarFestival Ölands Kulturminnesförening Utställningsverksamhet på Borgholms Stadsmuseum Ölandsmagazinet AB Distribution av Ölandsmagazinet no 1, 2012 Runstens intresseförening projekt Den Stora Äggröran 2012 Borgholms Cityförening Utveckla Borgolm som event och mässområde

6 6 Årsredovisning 2011 Ölands Bank AB 2011 har banken haft en intern miljörevision som uttrycker en positiv syn på det sätt som Ölands Bank arbetar med miljöfrågorna. Sponsring Är du ute i föreningslivet möts du ofta av Ölands Bank, för vi tycker om Öland. Så mycket att vi vill vara med och skapa ett mer attraktivt och levande Öland. Ett av sätten vi gör det på är genom att vara aktiva och stötta föreningslivet. Tillsammans med eldsjälar ser vi till att främst våra ungdomar har möjligheter att utöva idrotts-, kultur- och andra aktiviteter på sin fritid. Banken stöttar allt från juniorträningen till elitsatsningen, är guldsponsorer i större kulturevenemang och arrangerar idrottsevenemang, som Lilla VM på Öland. Skolan är också en viktig arena där vi bland annat är med och stöttar satsningen på våra framtida entreprenörer i form av Ung Företagsamhet. Miljö Ölands Bank är miljöcertifierad sedan april Grunden för miljöarbetet är den av styrelsen fastställda miljöpolicyn som i sammanfattning finns att läsa på bankens hemsida, För att säkerställa att arbetet sker på ett strukturerat sätt, har Ölands Bank ett fastställt miljöledningssystem. Banken har som mål att öka lönsamheten genom att integrera miljöaspekten i affärsverksamheten. Ölands Bank strävar kontinuerligt efter att minska den direkta och indirekta miljöpåverkan som bankens verksamhet kan föra med sig. Med förhoppning om att det hela tiden skall ske förbättringar har Ölands Bank ett antal långsiktiga miljömål fastställda vilka också är nedbrutna till årsmål. Banken nådde alla sin miljömål för 2011, vilket vi är mycket stolta över. Det har inte enbart bidragit till att banken har minskat sin miljöpåverkan utan det har även ökat intäkterna och sänkt bankens kostnader. Det sker fortlöpande utbildningsaktiviteter för att öka kompetensen. Miljöfrågan finns också med som en av de punkter som behandlas vid det årliga utvecklingssamtalet. Den senaste miljöenkäten ger vid handen att personalen anser att miljöarbetet är mycket viktigt både internt och externt i mötet med kunden. Bankens personal upplever det som tillfredställande att arbeta i ett företag som är miljöcertifierat. Under Ölands Näringslivsråd Ölands Näringslivsråd är ett forum för dialog och samverkan mellan näringsliv, samhälle och utbildning på Öland. Forumet tar upp strategiska frågor till diskussion för att främja, stimulera och utveckla det öländska näringslivet, med bäring på hållbar öländsk tillväxt. Rådet ska fungera som ett strategiskt bollplank till de båda kommunerna, med målsättning att verka för uppfyllelse av den gemensamma näringslivsstrategin för Öland. Källa: Ölands Näringslivskontor, beslutsdokument Bankens VD och ordförande har varit medlemmar i rådet som har haft 4 stycken möten under året För den som vill veta mer om Ölands Näringslivsråd finns information på Ölands Näringslivskontors hemsida Banken vill upplevas som en positiv kraft och katalysator på många olika arenor för att bidra till och påverka tillväxten på Öland och bankens medverkan i näringslivsrådet är ett av många sätt. Ölands näringsliv Antalet nyregistrerade företag på Öland 2011 var 193 stycken jämfört med 2010, då det var 191 st och för st. I siffran ingår även företag som ändrat bolagsform, vilket innebär att alla inte är helt nystartade företag. Av 2011 års nyregistrerade företag var det ca 15% vardera inom byggverksamhet och handel och ca 10 % inom lantbruk. Verksamheter inom juridik, ekonomi står för ca 11 % och uthyrning, fastighetsservice samt hotell-& restaurangverksamhet har vardera ca 7 %. Källa: SCB indelning efter branscher SNI 2007 ROT-avdraget kan vara en bidragande orsak till den relativt höga siffran inom byggverksamhet. Dock har ett flertal större byggföretag varslat anställda om uppsägning i slutet av året. Många upplever också en minskad efterfrågan inom byggsektorn. Hur detta kommer att påverka Öland återstår att se, det finns många fritidshusägare som renoverat sina hus och skapat arbetstillfällen för små och medelstora byggföretag. Risken finns att denna marknad har blivit mättad. Det finns dock minst tre större byggprojekt på gång, som om de blir av kommer att bidra med positiv tillväxt på Öland. Det pågår många projekt med temat mat och småskalig livsmedelsproduktion. Öland har goda förutsättningar för att positionera sig inom den sektorn. Lantbruksnäringen är stark på Öland och det finns ambitioner att växa inom småskalig

7 Ölands Bank AB Årsredovisning livsmedelproduktion samt matturism. Ett bevis för detta är att jordbruksdepartementet valt att förlägga sin årliga matlandetkonferens på Öland i regi av Ölands Skördefest. Besöksnäringen Säsongen 2011 präglades av en blandad bild av hur det har gått. Ett flertal besöksmål upplever att de haft fler besökare än året innan samt ett antal anläggningar vittnar om en fantastisk säsong. Det finns campingar som säger sig ha haft en lika bra eller bättre säsong 2011 jämfört med Antalet konferensgäster upplevs vara färre mot föregående år. Den sammantagna bilden är dock att många upplever ett något lägre utfall för 2011 jämfört med Omsättningen är i stort sett samma 2010 som för 2001, ca 974 miljoner kronor. Den senaste statistiken påvisar också en negativ utveckling för näringen från 2006 till Ansvaret för turismnäringen 2011 har kommunerna haft via deras gemensamma näringslivskontor, vilket har drivit turistbyråverksamhet på Öland under Den något oroande utvecklingen samt frågorna kring hur besöksnäringen ska drivas framgent har föranlett att Ölands Näringslivskontor påbörjar ett projekt inom turismstrategi inklusive varumärkesanalys. Syftet med projektet är att genom ett strategiskt arbete finna former för hur det offentliga (Ölandskommunerna) tillsammans med privat näringsliv och övriga aktörer på Öland ska samverka kring turismen och hur turismen kan bidra till en positiv utveckling för hela Öland. Projektets mål är att ta fram en turismstrategi inklusive en varumärkes analys för Öland. Genom arbetet med detta ges möjlighet att skapa konkreta aktiviteter för att tillsammans lyfta Öland. Källa: Ölands Näringslivskontor Ur ett Ölandsperspektiv är det mycket intressant att följa hur projektet fortlöper. Banken bidrar till projektet samt bankens kunder via medverkan i olika workshops m.m. samt arbetar vidare med resultatet av projektet. Banken, bankens kunder och Öland är på olika sätt mycket beroende av besöksnäringens utveckling. Lantbrukssektorn Lantbruksåret 2011 började med en lång och snörik vinter efter en osedvanligt blöt höst. Många höstsådda grödor utvintrade och även slåttervallar tog skada. Problemen förstäktes av en torr försommar som gav en svag första skörd på vallen motsvarande 50-70% av normalt. Under andra hälften av sommaren tog regnandet fart och tredje skörden av vallen blev mycket god och kan slutsummeras som normal. Spannmålsskörden blev däremot låg, dock med hyggliga avräkningspiser. Majsen gav rekordskörd vilket tryggar foderförsörjningen till nötkreaturen. Specialgrödorna, bruna bönor, lök och jordgubbar har haft ett normalt år vad beträffar pris och skördeutfall. Mjölk- och köttproduktion är de ekonomiskt viktiga grenarna i det Öländska lantbruket. Mjölkpriset har legat runt 3,30 kr/kg vilket i och för sig inte är högre än under slutet på 1980-talet men trots detta en nivå som ger möjlighet till acceptabel lönsamhet. Köttpriset runt kr och handjursbidrag på kr per slaktat handjur har också gett tillfredställande lönsamhet. Priset på fläsk och smågrisar har varit mycket lågt under året och i kombination med ett relativt högt spannmålspris har lönsamheten varit mycket dålig i svinproduktionen. En viss förbättring skedde dock under slutet av året. En tydlig trend under 2011 är att många kostnader har stigit. Diesel, räntan, spannmål/foder och handelsgödsel är exempel på kostnader som ökat och som den enskilde bonden har svårt att påverka. Även arrendeavgifter och markpriser har i många fall ökat dramatiskt vilket tär på lönsamheten, detta är resultat av en viss överhettning inom det öländska lantbruket. Framtidsutsikterna för lantbrukssektorn är generellt god på grund av ett allt större behov av livsmedel, prisnivån bedöms dock även i fortsättningen variera i takt med världskonjunkturen. Konsumenternas val av högförädlade produkter minskar i en lågkonjuntur till förmån för billigare. Även försäljning av ekologiska livsmedel minskar. År 2012 inleds med sänkt mjölkpris och lägre spannmålspriser medan köttoch fläskpriset stiger. Många öländska gårdar ligger långt fram i den tekniska utvecklingen med nybyggda djurstallar och moderna maskiner vilket tillsammans med stigande markpriser indikerar en god framtidstro. Den negativa sidan av optimismen är en allt större skuldsättning och därmed sårbarhet. De allt högre markpriserna vilket kan bromsa den goda trenden med 3-5 ladugårdsbyggen per år som vi har haft på Öland under många år. Ölands Bank vill värna den lokala marknadens tillväxt genom att vara en stabil, trygg, säker och långsiktig bank för alla som verkar, bor eller har anknytning till Öland. Går det bra för Öland går det bra för banken.

8 8 Årsredovisning 2011 Ölands Bank AB Ölands Bank Ombyggnation av kontoret i Färjestaden En utökning av kontoret har skett under våren Beroende på ökad kundtillströmning i det expansiva Färjestadsområdet har banken haft behov av att öka antalet rådgivningsplatser och därmed kunna ta emot fler kunder. Det nya kontoret stod färdigt att ta i bruk i april Ombyggnation av kontoret i Borgholm Under senare tid har det funnits behov av fler kontorsplatser för att samla en del stabsfunktioner på ett ställe. I banken finns en outnyttjad bostadslägenhet. Under 2011 belutades det att ändra användningsområde på denna lägenhet till kontor. Meningen är att där samla personal från framförallt Risk och Kredit respektive Marknadsavdelningen. Ombyggnationen startade i januari 2012 och blir klar i mars samma år. Under 2011 har även en del av bankkontoret totalrenoverats där personalen upplevt försämrad arbetsmiljö. Renoveringen stod klar i början av vintern och klimatet upplevs nu som mycket gott. Personal Under året har banken anställt nya medarbetare. Dels för att ersätta medarbetare som har gått i pension, dels för att möta en ökad efterfrågan hos våra kunder. Följande personer har anställts 2011: Johanna Waldén- Rådgivare privat Linda Bjelkendal - Webbstrateg Andreas Törnqvist - Företagsrådgivare Carl-Henrik Gadeberg - Rådgivare privat Nöjda kunder Privatkunder är fortsatt mycket nöjda med banken och med ett nöjdkundindex på 76,2 ligger banken högre än snittet för sparbanker (index över 75 är mycket bra enligt Svenskt Kvalitetsindex). Kunderna har i år bl.a. blivit nöjdare med bankens servicekvalitet och prisvärdhet. Det är oerhört glädjande att två år i rad ha ett index över 76. Företagskunderna har blivit markant nöjdare med banken 2011 än Kundnöjdheten för företagskunderna har ökat med 3,9 enheter vilket innebär att ökningen även är statistiskt säkerställd. Det är en av de största enskilda ökningarna bland de medverkande bankerna. Nöjdheten för 2011 är 70,9 jämfört med 67 för 2010, då banken började mäta företagens kundnöjdhet. Samtliga aspekter har stärkts markant sedan föregående år, främst upplevd kvalitet och prisvärdhet. Banken lever även bättre upp till kundernas förväntningar. Bankens ambition är alltid att stärka förtroendet och kundnöjdheten hos alla våra kunder. Banken verkar på en begränsad marknad, där banken vill att kunderna ska vara så nöjda med sin bank att de sköter marknadsföringen åt oss, genom att tala gott om sin bank och rekommenderar den till andra företagare, vänner och bekanta. Det enda sättet för banken att nå dit är att alltid göra kunden nöjdare. Personalnöjdhet Bankens personalnöjdhet har tagit ett mycket stort steg framåt jämfört med 2010 års mätning. Banken har gått från index 656 till 760 (maxtal är 1000) i 2011 års mätning, en mycket tillfredställande förflyttning i ökad personalnöjdhet. Alla i banken har tillsammans bidragit till att öka personalnöjdheten via olika som genomförts efter förra årets personalnöjdhetsundersökning. I undersökningen går det att utläsa att aktiviteter banken har stärkt sig eller har samma värde inom alla kategorier 2011 jämfört med 2010 och det är mycket glädjande. Bankens anställda har blivit mycket mer motiverade och det bör även kunderna märka, eftersom kundnöjdheten också är hög eller har ökat i banken för Även Previa (företagshälsovård) har genomfört en undersökning kring arbetsliv och hälsa i banken under stycken har medverkat i undersökningen, 37 kvinnor och 18 män. Med en medelålder på 46 år och där 68 % har varit anställda i banken 10 år eller mer. Även deras undersökning påvisar att de anställda mår bra i banken och att de flesta mätområdena har blivit bättre eller mycket bättre sedan mätningen Det är glädjande att bankens medarbetare mår bättre occh trivs bättre i Ölands Bank än vi har gjort på mycket länge eftersom personalens hälsa och trivsel smittar av sig på kunderna och deras nöjdhet. Förbättringsarbetet 2009 påbörjade banken ett förbättringsarbete som fortfarande pågår. Aktiviteterna i förbättringsarbetet är bl.a. att definiera, förtydliga och strukturera följande: Vilka kunderna är och deras unika behov. Hur yrkesrollerna ser ut. Vilket arbetssätt/arbetsuppgifter vi tillämpar/utför. När och hur vi använder våra verktyg. Vad vi följer upp och strävar efter. Hur vi sätter mål, mäter och följer upp vårt arbete. Det är av stor vikt att förbättringsarbetet anpassas till Ölands Banks och marknadens förutsättningar.

9 Ölands Bank AB Årsredovisning Genom att på ett strukturerat sätt genomföra förbättringsarbetet är syftet och målsättningen: Ökad personalnöjdhet Ökad kundnöjdhet Ökad lönsamhet Arbetet är en pågående process som i princip aldrig tar slut eftersom det utgår från kundernas behov och det tenderar att förändras över tid. År 2011 går det att utläsa att flera av bankens nyckeltal som mäter hur väl vi uppnår syftet och målsättningen med förbättringsarbetet har stärkts. Banken har förbättrat personalnöjdheten markant, kundnöjdheten är mycket hög och lönsamheten mycket god. Även kundaktiviteten har ökat t.ex. antal kundmöten. Utvecklingen av bankens verksamhet, resultat och ställning Balansomslutning Bankens balansomslutning har ökat med 9,2% till tkr och medelomslutningen har ökat med 8,8% till tkr. Affärsvolym Bankens affärsvolym, det vill säga den sammanlagda summan av bankens inlåning, förmedlade placeringar i Swedbank Robur och Swedbank Försäkring, utlåning, förmedlade lån till Swedbank Hypotek och till Swedbank Finans, värdepappersdepåer, ej utnyttjad kredit och kortkrediter har minskat till tkr eller med 0,3%. Inlåningen från allmänheten ökade under året med tkr eller med 8,74%. En orolig börs och ett fortsatt attraktivt erbjudande på fasträntekontot är de främsta orsakerna som driver ökningen. Bankens förmedlade fondförmögenhet till Swedbank Robur och Swedbank Försäkring har under året minskat med tkr eller med 8,8%. Bankens utlåning har minskat med tkr eller med 2,1%. Förmedlade lån till Swedbank Hypotek har ökat med tkr till tkr eller med 2,19 %. Förmedlade krediter till Swedbank Finans uppgår till tkr, en minskning under året med 6,0%. Bankens resultat Bankens rörelseresultat jämfört med 2010 har ökat med tkr. Räntenettot har ökat med tkr eller med 33%. Räntorna har under större delen av 2011 haft en uppåtgående bana men Riksbanken valde på decembermötet att göra en sänkning på 0,25 procentenheter. Sänkningen kommer för sent på året för att den ska påverka 2011 års räntenetto i någon större utsträckning. Under hela 2011 har banken arbetat aktivt med sina marginaler och detta sammantaget med ränteutvecklingen har gett banken möjlighet att leverera ett historiskt bra räntenetto. Provisionsintäkterna ökade med tkr eller 2,8%. Rörelsekostnaderna ökar med tkr från tkr under 2010 till tkr under I ökningen konstaterar vi framförallt kostnader för ombyggnation i hyrda lokaler på tkr samt renovering och ombyggnad i egna lokaler på 960 tkr. Kreditförlusterna Kreditförlusterna i banken ligger på en i nuläget balanserad nivå. Mycket tack vare ett bra sammarbete mellan rådgivarna och Risk och Kreditteamet. De arbetar strukturerat med att tidigt upptäcka förhöjda risker i kundengagemang samt för att minska både kundens och bankens risk. Genom detta proaktiva arbetssätt så uppdagas kreditrisker som innebär att banken reserverar för kreditförluster. Resultatandelssytem Banken har under 2011 haft ett resultatandelssytem byggt bl. a. på kundnöjdhet, resultatutveckling och kundmöten. Systemet har för året givit en avsättning på kr per heltidsanställd. Inget speciellt resultatlönesystem härutöver finns för ledningen i banken. För närmare information hänvisar vi till bankens ersättningspolicy.

10 10 Årsredovisning 2011 Ölands Bank AB 5 år i sammandrag Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % -0,3 7,5 12,6 3,1 9,4 Av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 11,3 11,3 11,7 11,7 11,2 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav 2,4 2,3 2,4 2,1 2,0 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,7 2,2 2,2 2,9 2,8 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,1 0,9 1,0 1,2 1,3 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,5 0,3 0,3 0,4 0,5 [ mkr ] Affärsvolym Affärsvolym Inlåning Robur Fond Robur Försäkring Övrig inlåning Utlåning Ej utnyttjad kredit Swedbank Hypotek Övrig utlåning

11 Ölands Bank AB Årsredovisning Nyckeltal Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital 10,8 7,1 6,7 9,7 11,8 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,57 0,66 0,66 0,59 0,56 0,59 0,70 0,71 0,64 0,58 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) ,5 0,5 0,6 1,6 0,9 0,1 0,2 0,2 0,2 0,1 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

12 12 Årsredovisning 2011 Ölands Bank AB 5 år i sammandrag: Resultat- och balansräkning Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader[1] Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Skatter Årets resultat [1] inkl av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar Rörelseresultat Rörseresultat [ mkr ] Rörseresultat

13 Ölands Bank AB Årsredovisning Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Övriga Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Förslag till vinstdisposition Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr Till årsstämma förfogande står: - balanserad vinst årets resultat Summa Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: - till aktieägare utdelas i ny räkning balanseras Förslaget till utdelning, som utgör 4,2 % av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3 aktiebolagslagen. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,44 % (föregåendes års kapitaltäckningsgrad 2,33 %). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 325,3 mkr (304,3 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 123,1 mkr (125,1 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

14 14 Årsredovisning 2011 Ölands Bank AB Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt på årets resultat Årets resultat Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Årets resultat Övrigt totalresultat Årets övrigt totalresultat 0 0 Årets totalresultat

15 Ölands Bank AB Årsredovisning Balansräkning Per den 31 december tkr Not Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Materiella tillgångar 14 - Inventarier Byggnader och mark Övriga tillgångar 11, Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten - Inlåning Upplåning Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar - Övriga Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital ( st aktier och kvotvärde 100 kr) Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna skulder inga inga Ansvarsförbindelser Åtaganden

16 16 Årsredovisning 2011 Ölands Bank AB Rapport över förändringar i eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt Fond för verkligt värde eget kapital Reservfond Verkligt värde reserv 2010 (tkr) Aktiekapital Säkringsreserv Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utdelningar Utgående eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt Fond för verkligt värde eget kapital Reservfond Verkligt värde reserv 2011 (tkr) Aktiekapital/ Grundfond Säkringsreserv Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utdelningar Utgående eget kapital

17 Ölands Bank AB Årsredovisning Kassaflödesanalys 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av-/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+) Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utbetald utdelning (-) Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut (not 27) tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och tillgodohavanden i centralbanker Utlåning till kreditinstitut Summa enligt balansräkningen Summa enligt kassaflödesanalysen Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. De kan lätt omvandlas till kassamedel.

18 18 Årsredovisning 2011 Ölands Bank AB Noter Uppgifter om banken Årsredovisningen avges per 31 december 2011 och avser Ölands Bank AB med säte i Borgholms kommun. Adressen till huvudkontoret är Storgatan 15, Borgholm. 1 Redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Bankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 19 mars Resultat och balansräkning blir föremål för granskning på årsstämman den 27 april De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. (b) Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Bankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not. (e) Ändrade redovisningsprinciper Förändringar i regelverken under 2011 har inte föranlett några justeringar i bankens redovisningsprinciper. (f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m.kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter.

19 Ölands Bank AB Årsredovisning IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har publicerat de två första av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa fair value option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk Fair Value Option ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektiver på förändringar i referensränta. Banken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS 9 och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. (g) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. (h) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). (i) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt ätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

20 20 Årsredovisning 2011 Ölands Bank AB (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. (j) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. (k) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Valutakursförändringar (l) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och låneskulder. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. (i) Finansiella garantier Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. Banken har inte identifierat några finasiella tillgångar eller skulder som tillhör kategorin finsiella tillgångar/skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen varför ingen upplysning lämnas i not. (m) Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller

21 Ölands Bank AB Årsredovisning inte och dels (ii) ett avtal där både banken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av banken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) banken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. (n) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument (i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive i. negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp), eller ii. inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exempelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna avseende hypotekslån i berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån till oljeproducenter, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen). Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Banken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundenskreditvärdighet som ingår i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finsiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg för att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde. En nedskrivning belastar resultaträkningen. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs