Tjejerna räddar deltidensidan 12

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tjejerna räddar deltidensidan 12"

Transkript

1 Räddningsverkets tidning Nr 6 Oktober 2007 Tjejerna räddar deltidensidan 12 Klimatutredningen: Stoppa sjönära byggande sidan 6 Remiss om ny myndighet: Kommunerna sågar utbildningsförslaget sidan 3

2 inledaren Sirenen Nr 6 Oktober 2007 Klimathotet bör prioriteras av nya myndigheten Nu har också regeringen gjort sin avsiktsförklaring. Det blir en ny samlad myndighet för olyckor och kriser och den startar sin verksamhet den 1 januari Regeringen tycker att arbetet när det gäller olyckor och kriser bör hållas samman bättre än i dag. Frågan om behov och resurser bör behandlas mer samordnat och dubbeluppgifter ska undvikas. Jag har alltsedan direktiven till utredningen om en ny myndighet presenterades sett mycket positivt på att politikerna vill ta ett helhetsgrepp, som omfattar allt från förebyggande och förberedande, hantering av olyckor och kriser till återuppbyggnad, uppföljning, utvärdering och lärande. Det är bra att regeringen i budgetpropositionen gör klart att den nya myndigheten ska vara en pådrivande kraft och stödja andra aktörer på det här området. En viktig signal i detta arbete är att samhällets krisberedskap är ett ansvar för alla, enskilda och det offentliga. I budgetpropositionen trycker regeringen på behovet av åtgärder för att mildra effekterna av klimatförändringar. Riskerna är mycket påtagliga för översvämningar med svåra konsekvenser och det kommer att kräva mer förebyggande åtgärder och höjd beredskap i kommuner, landsting, myndigheter och hos dem som bedriver verksamhet. Denna ambition ligger helt i linje med de slutsatser som dras av Klimat- och sårbarhetsutredningen i sitt slutbetänkande. Med vetenskapligt stöd slår utredningen fast att Sverige kraftigt kommer att påverkas av en klimatförändring. Det måste till långtgående anpassningsåtgärder för att lindra följderna. Översvämningsrisken i sjöar och vattendrag ökar, liksom faran för ras och skred. Människoliv och livsmiljöer kan hotas. Kostnaden för skadorna kan bli obegriplig hög. Räddningsverket har suttit med i utredningen och det är mycket glädjande att konstatera att de frågor vi velat uppmärksamma i mycket hög grad har beaktats. Verket är en av många myndigheter som av utredningen föreslås få omfattande uppgifter. I vår instruktion bör skrivas in att vi ska initiera, stödja och följa upp arbetet med anpassning till klimatförändringarna. Vi bör också få ansvar att stödja länsstyrelserna i deras arbete med klimatanpassning. Mot bakgrund av den utveckling som utredningen tecknar känns uppgifterna mycket angelägna och befogade. Vårt uppdrag att översiktligt kartera översvämningsrisker och stabilitetsförhållanden av ras och skred i bebyggda områden ska fortsätta. Utredningen föreslår att vi ska göra en översyn av gamla karteringar. Vårt anslag för att ekonomiskt stödja förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor är enligt utredningen av stort värde för kommunerna. Bidraget bör behållas som det ser ut idag, men ersättningsnivån sänkas från 80 till 60 procent av kostnaderna. Utredningen föreslår dessutom ett speciellt statsanslag för investeringar för att förebygga naturolyckor. Det ska röra sig om verkligt storskaliga projekt som en kommun eller region inte kan betala själv, men som har hög prioritet för att minska sårbarheten. Utredningen vill se Räddningsverket som sammanhållande för att avgöra när ett projekt ska äska pengar från detta särskilda anslag. Åtgärderna bekostas gemensamt av staten och de aktörer som drar nytta av insatsen, det vill säga kommuner och företag. Den som drar mest nytta av åtgärden får stå för huvuddelen av kostnaden. I förra numret av Sirenen skrev jag om kommunernas tendens att inte ta tillräckligt stor hänsyn till riskerna för översvämning, ras och skred i sin fysiska planering och sin bygglovsverksamhet. Det är utmärkt att utredningen nu föreslår att Plan- och bygglagen skärps ytterligare på detta område. Jag kan försäkra att Räddningsverket står berett att lägga ytterligare kraft på att fullfölja de intentioner, som presenteras i Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande. Från 1 januari 2009 bör det vara en given och prioriterad del av verksamheten vid nya myndigheten för olyckor och kriser. Göran Gunnarsson Generaldirektör Räddningsverket Omslagsbilden INNEHÅLL nya myndigheten Stor oro för försämrad utbildning 4-5 nyheter Kommunerna tvingas ta hänsyn till klimathotet 6 Vi kan inte fortsätta bygga fel 7 Stockholm blir störst i landet 8 Norrtälje och Södertörn skriver samarbetsavtal 9 Det farliga godsets vägar 10 Kvinnliga SMO-elever trakasserade 18 Räddningstjänstinsatsen pågick för länge 19 Största uppdateringen av Rib 24 reportage Kvinnorna Jokkmokks räddare 12 internationellt Svensk helikopter sent på plats 16 porträttet Jan Wisén en frälsare för Stockholm? 20 samhällets risker 2020 Vi måste förbereda oss för stora elavbrott 23 Riskkommunikation en nyckelfråga 23 sirenens räddningsskola Elektricitet en förrädisk risk 26 erfarenheter Plastisolering gav storbrand 28 Syrebrist och förgiftning 29 ordet fritt Skrattar dom åt oss om hundra år? 30 Andra utrustningar lika bra som skärsläckaren 31 Regelvidrig brandteknisk praxis breder ut sig 32 BRF: Sjöstrands förslag försämrar utbildningen 33 eftersläckning Blåvit hjälte fostrar nytt i Gällivare 38 Foto: KATARINA SELLIUS Kvinnliga brandmän räddar beredskapen och bär upp deltidskårerna i Jokkmokks kommun. Här har nio av elva samlats utanför Porjus brandstation. Katarina Larsson, Eva Öberg, Anna Kramer, Margot Döfnäs, Louise Kramnäs Larsson, Annica Lindmark, Yvette Nordström, Jenny Bergdahl och Viktoria Brännmark. Sirenen Räddningsverkets tidning Sirenen bevakar utvecklingen inom Räddningsverkets ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren på sidan 2 är att betrakta som Räddningsverkets officiella linje. Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. Adress: Sirenen, L 257, Karlstad. E-post: Webb: Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen som finns i slutet av varje nummer. Upplaga: exemplar. Adressändring görs via epost, på webbplatsen eller genom talongen som finns i slutet av varje nummer. Talongen skickas till: Prenumeration, Sirenen, L 257, Karlstad. Kom ihåg att uppge gamla adressen vid adressändring. Tryck: V-TAB, Västerås. Tryckt på miljövänligt papper. Utgivningsdag detta nummer: 2 oktober. Nästa nummer trycks 6 November Redaktion Stig Dahlén Chefredaktör och ansvarig utgivare Gunno Ivansson Journalist Per Larsson Journalist Katarina Sellius Journalist

3 Sirenen Nr 6 Oktober 2007 nya myndigheten I våras föreslog utredaren Mats Sjöstrand att tre myndigheter slås samman till en myndighet för säkerhet och beredskap. Om detta har remissinstanserna yttrat sig. De är positiva till en ny myndiget, men många är kritiska till Sjöstrands förslag om framtida utbildning av brandmän. I budgetpropositionen skriver regeringen att en ny samlad myndighet mot olyckor och kriser bör inrättas 1 januari Regeringen återkommer i en senare proposition om detaljerna. Foto: Per Westergård Nästan alla vill ha ny myndighet men den försenas ett halvår Remissinstanserna ger ett närmast rungande ja till att en ny myndighet mot olyckor och kriser bildas. Regeringen behöver mer tid på sig för att behandla remisserna och komma med förslag, men redan i budgetpropositionen gavs beskedet att en ny myndighet bör inrättas 1 januari I maj presenterade utredaren Mats Sjöstrand på 379 sidor utredningen Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser. Den var ute på remiss till första veckan i september. 199 yttranden kom in och nästan alla tycker att en ny myndighet bör bildas av de tre nuvarande myndigheterna Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF). Regeringen skriver i budgetpropositionen att en ny myndighet bör bildas inom politikområdet Samhällets krisberedskap, men nämner inget om att de tre berörda myndigheterna ska läggas ner. Kan det betyda på att regeringen funderar på att låta SPF vara kvar som egen myndighet? Utredare Sjöstrand föreslog att den nya myndigheten inrättas redan 1 juli Byte av försvarsminister och statssekreterare har bidragit till att regeringen vill skjuta ett halvår på den nya myndighetens start. I budgetproppen skriver regeringen: Den nya myndigheten bör vara en pådrivande kraft, stödja andra aktörer på området samt samordna, utveckla och följa upp arbetet med samhällets beredskap. En viktig roll för myndigheten bör vara att arbeta med samordning över sektorgränser och ansvarsområden. Remissyttrandena är av mycket varierande längd och inriktning. Räddningsverkets är på elva A4-sidor, KBM:s på 61 sidor! Många fokuserar på särintressen (egna verksamhetsområden, lokalisering av myndigheten, räddningssskolors vara eller icke vara, och mycket annat). Den fråga som överlägset har engagerat flest remissinstanser är Sjöstrands förslag på utbildningsområdet, särskilt utbildningen av räddningstjänstens personal (läs mer om detta på nästa sida). Räddningsverket slåss inte oväntat för att nya myndigheten lokaliseras i Karlstad, KBM förespråkar Stockholm. Gemensamt för de som yttrat sig i frågan är att de varnar för en splittrad lokalisering av den nya myndigheten. Några utdrag ur mer neutrala (än närmast berörda) remissinstanser: Jordbruksverket: Utredningen föreslår att den nya myndigheten lokaliseras till sex orter i landet. Bland annat föreslås att verksledning med stab, kommunikationsenhet och huvuddelen av analysavdelningen, Rakelverksamheten och lägesbildsfunktionen ska placeras i Stockholm. Större delen av verksamheten placeras dock i Karlstad. Med utgångspunkt från Jordbruksverkets erfarenhet av att vara regionalt placerat, kan verket se fördelar med att de föreslagna, till Stockholm lokaliserade, verksamheterna i stället också lokaliseras till Karlstad. Ekonomistyrningsverket (ESV): Lokalisering till färre orter kan vara effektivare bland annat med hänsyn till samordningsmöjligheter. Hänsyn bör tas till rekryteringsmöjligheter på de olika orterna och dess närområden. På samma sätt kan det diskuteras om verksledning och stab ska förläggas till Stockholm eller om någon annan av orterna är mer lämplig. Landstinget Östergötland: Landstinget förordar att den nya verksledningen finns i Stockholm med närhet till regeringskansliet och nationella sektormyndigheter. Länsstyrelsen Uppsala: Verksamheten vid den nya myndigheten bör lokaliseras till så få orter som möjligt och samordnas med andra statliga myndigheter som bedriver likartad verksamhet. För att säkerställa en ny myndighetskultur vill länsstyrelsen betona vikten av att den nya myndighetens verksledning lokaliseras till den ort där huvuddelen av myndigheten är verksam. Räddningstjänsterna i Jämtlands län: När det däremot gäller lokaliseringen av den nya verksledningen delar vi inte utredarens uppfattning och motiv för att denna skall finnas i en närförort till Stockholm. I stället ser vi det som naturligt att knyta ledningen för den nya myndigheten till Karlstad där en stor del av kärnverksamheten kommer att finnas. Järnvägsstyrelsen: Styrelsen ställer sig tveksam till utredarens förslag till lokaliseringsorter. Verksamheter bör i stället så långt som möjligt hållas samman och verksledningen ska vara lokaliserad där den har bäst förutsättningar att utöva en effektiv intern styrning av verksamheten, och det är där myndigheten har sin tyngdpunkt avseende personal- och ärendehantering. Samarbetskommittén Skåne Nordväst: Räddningstjänsterna anser att det är viktigt att både verksledning och huvudverksamhet samlokaliseras på en plats. Det är olyckligt om myndigheten delas mellan Stockholm och Karlstad. Samtliga remissyttranden finns att läsa på nätet: Skriv Alltid redo i sökrutan uppe till höger så kommer du till remissvaren. STIG DAHLÉN

4 nya myndigheten Sirenen Nr 6 Oktober 2007 Kommunerna gör tummen ner för utbildningsförslagen Får förödande konsekv Kommunerna är genomgående kritiska till förslagen om förändringar i utbildningssystemet. Många befarar att räddningstjänstens kompetens kommer att försämras. Men det finns också remissinstanser som gillar Sjöstrands förslag. Åtminstone den tidigare ledningen på försvarsdepartementet sa att stor hänsyn kommer att tas till vad remissinstanserna tycker. Gäller denna inriktning fortfarande talar mycket för att det blir nödvändigt med en fördjupad utredning, där konsekvenserna av Sjöstrands förslag analyseras. Det handlar bland annat om möjligheten för andra aktörer att ta över, behov av skolor, finansieringsfrågor och annat. Här nedan ett antal utdrag ur remissyttrandena, först från kommuner och avslutningsvis från några andra instanser: Varbergs kommun: Det kommer att ta många år innan det finns aktörer över landets yta med rätt förutsättningar. Vi ser en stor risk för att ett bra utbildningssystem som utvecklats från 1986 och framåt snabbt förs tillbaka till tiden före 1986, då varje kommun skötte sin egen utbildning med mycket varierande resultat och kvalitet. Halmstads kommun: Enligt vår uppfattning har utbildningen inom svensk räddningstjänst hittills varit i världsklass. Det är olyckligt om förändringar medför att denna topplacering äventyras. Malmö stad: Utredaren har missat KBM:s utbildningsverksamhet och den behöver således utredas vidare. Ronneby kommun: Vi anser att motiven för att införa en beställar-utförarmodell avseende utbildningsverksamheten inte är tillräckligt starka. Hultsfreds kommun: Även frågan kring ekonomi och utbildning måste enligt oss belysas ytterligare. Konsekvenserna kan bli att en kommun med dåliga ekonomiska förutsättningar inte prioriterar utbildning av sin personal och på så sätt sänks nuvarande säkerhetskompetens avsevärt. Det är enligt En återgång till hur det var innan verkets tillblivelse -87 oss olyckligt om enbart rent kommersiella intressen ska få styra en så viktig verksamhet som säkerhet och trygghet för våra kommunmedborgare. Är det inte mest effektivt att låta en redan etablerad och kunnig verksamhet fortsätta med utbildning, information och övning i syfte att stärka samhällets förmåga på individnivå? Mjölby kommun: I Sverige lever kommunernas räddningstjänster utanför storstäderna till stor del av frivilliga krafter i form av deltidsbrandmän. I den nya myndighetens utbildningsverksamhet måste Effekterna av systemskiftet är inte tillräckligt utredda det därför ingå att fullt ut ersätta kommunerna ekonomiskt och säkerställa den kvalitativa nivån med hänsyn till utbildningen räddningsinsats. Som förslaget är lagt kommer det att få förödande konsekvenser för landets kommunala räddningstjänster. Läget är som vi alla redan känner till på sina håll högst prekärt LO: LO instämmer inte i förslaget om privatisering av utbildningen inom området. Brandmännens Riksförbund: Största farhågan har vi för utbildning i Räddningsinsats, grundutbildningen för Sveriges alla deltidsbrandmän...att lägga ner mer än hälften av SRV:s skolor anser Brandmännens Riksförbund vara ett alldeles för stort steg, utan att man har andra alternativ klara. Det äventyrar grunden KRAFTIGT för svensk räddningstjänsts bibehållande och utveckling. Utredningen talar också om att den nya myndigheten kommer att få ett betydligt bredare uppdrag och det borde väl också be- Några få platser med ett väl utvecklat miljöskydd måste vara bättre än många mindre med ett begränsat miljöskydd, anser Räddningstjänsten Östra Skaraborg. Foto: Per Westergård tyda volymmässigt mer utbildning. Är inte det ett skäl att ytterligare fundera på om nedläggning av två hela skolor är en vettig åtgärd. Det känns som ett slöseri med samhällsresurser. Räddningstjänsterna i Norra Bohuslän och Dalsland: Risken med privata utförare är att olönsamma delar i det behov som samhället kräver inte kommer till stånd och därmed föreligger en risk för successiv kunskapsförsämring och sämre förmåga inom räddningstjänsterna. Räddningstjänsterna i Jämtlands län: En brandman i Kiruna har i grunden samma utbildning som en brandman i Trelleborg. Motiven till att slå sönder detta system tycker vi är för dåligt underbyggda och effekterna av ett sådant här systemskifte är inte heller tillräckligt utredda. I det långa loppet riskerar vi att få väldigt stora regionala skillnader i kompetensen hos vår personal. Detta är en återgång till hur det var innan Räddningsverkets tillblivelse Räddningstjänsten Östra Skaraborg: Att minska utbildningskapaciteten vid räddningsskolorna utan att andra kvalitetssäkrade alternativ finns tillgängliga kommer att bli förödande för den kompetensutbildning som behövs inom kommunerna för räddningstjänst och förebyggande av brand. När det gäller den negativa miljöpåverkan som praktiska övningsmoment medför för utredaren motstridiga resonemang. Några få platser med väl utvecklat miljöskydd, som vid dagens räddningsskolor, måste vara bättre än många mindre, som av kostnadsskäl, har ett begränsat miljöskydd som blir fallet om andra aktörer och institutioner skall etableras. Kommunerna och deras räddningstjänster är alltså kritiska till förslagen på utbildningsområdet, andra remissinstanser har annan uppfattning eller har fokuserat på andra frågor: Ekonomistyrningsverket: Utredningen föreslår att påbyggnadsutbildning liksom annan specialistutbildning bör finansieras via avgifter. ESV delar utredningens förslag. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning (KY): Myndighetens principiella inställning är att utbildningsverksamhet inte ska bedrivas av sakmyndigheter. Detta gäller all utbildningsverksamhet, inte bara studiemedelsberättigad grundutbildning.. Bland annat försvåras myndighetens tillsyn då insatserna av den egna utbildningsorganisationen blir en viktig del i tillsynen. Det är KY-myndighetens upp- Förslaget om utbildning är ett has Mycket ideologi och avsaknad av sunt förnuft. Det är Bo Carlssons, kommunalråd (c) i Vänersborg, omdöme om förslaget till förändringar i utbildningen. Bo Carlsson Förslaget är ett hastverk och jag tror inte man har tänkt igenom konsekvenserna. Bo Carlsson anser att det inte är begåvat att föreslå så genomgripande förändringar utan att analysera konsekvenserna tillräckligt mycket. Men vi står ju inför ett paradigmskifte. Du syftar på att mycket ska privatiseras? Ja, och problemet är när man gör det okritiskt. Det har blivit mer en ideologisk fråga än en fråga om vad som är ekonomiskt eller praktiskt vettigt att genomföra. Även från kommuner och förbund i andra delar av landet ifrågasätts Sjöstrands förslag. De äventyrar den utbildningsreform som varit, säger Anders Engblom, räddningschef i Östra Blekinge. Räddningstjänstförbundet för Karlskrona och Ronneby är en av många remissinstanser som uttrycker oro för den framtida utbildningen. Vi är rätt så nöjda med det system vi har. Jag är rädd att utbildningen både för deltidsbrandmän och i skydd mot olyckor äventyras. Det är otydligt vad förlaget egentligen leder till. Anders Engblom tycker också att resonemanget om nya aktörer haltar när det i utredningen samtidigt talas om ett minskat behov av utbildning. I ljuset av det är det svårt att tro att det snabbt ska komma nya alternativ. Den som ska bedriva utbildning måste vara beredd att investera i utbildningsanläggningar, vem gör det på osäker grund? Vidareutbildningen till räddningsledare måste även i framtiden i sin helhet ligga under statens försorg, anser Anders Engblom. Räddningsledarskapet och de exceptionella befogenheter det för med sig är unikt. Jag kan

5 Sirenen Nr 6 Oktober 2007 nya myndigheten enser Göran Gunnarsson: Bra att regeringen tar helhetsgrepp fattning att den utbildning som i dag bedrivs av Statens räddningsverk och som i utredningen föreslås ligga kvar inom den nya myndigheten mot olyckor och kriser, bör kunna ingå i det ramverk som den nya Yrkeshögskolan kommer att utgöra. Yrkeshögskolan ska vara genomförd senast under Lunds tekniska högskola: Utredningen föreslår att vidareutbildning som inte är studiemedelsfinansierad också fortsättningsvis bör finansieras genom avgifter. Vi delar i princip denna syn. Vi anser att den nya myndigheten noggrant bör granska vilka delar som kan och bör läggas ut på andra aktörer. tverk tycka det är ytterst angeläget att staten behåller den utbildningen själv. Östra Blekinge är också kritiskt till att utgifter ska vältras över på kommunerna. Ingen konst för staten att spara 30 miljarder om man låter andra betala. PER LARSSON Regeringen vill ta helhetsgrepp och är tydlig med sina avsikter. Det uppskattas av Räddningsverkets generaldirektör Göran Gunnarsson. Det är bra att regeringen talar om att det ska bildas en myndighet och när det ska ske. Att man är tydlig ger förutsättningar för att det ska bli bra, säger Gunnarsson. Han gillar raka besked och uppskattar därför också att helhetsgreppet markeras. Regeringens besked att arbetet i nya myndigheten ska omfatta såväl olyckor som kriser samt allt från förebyggande och insats till uppföljning och lärande är mycket bra. Gunnarsson konstaterar att när nu regeringen slagit fast att det ska bli en myndighet som ska ta helhetsgrepp, så är det dags att lämna den diskussionen. Med regeringens inriktning kan nu arbetet gå vidare. Hade du räknat med fler besked i budgetpropositionen? Det hade varit bra med några fler svar, exempelvis lokalisering av myndigheten och vilka skolor som ska vara kvar. Samtidigt Räddningsverkets remissvar Räddningsverkets remissvar är på elva sidor. Här följer ett utdrag ur sammanfattningen av yttrandet: Räddningsverket instämmer i utredningens förslag att en ny myndighet för olyckor och kriser bör bildas. Det finns i dag inget bärande skäl till den nuvarande uppdelningen av de tre myndigheternas säkerhetsarbete. En ny myndighet mot olyckor och kriser, tillsammans med en stärkt krishanteringsfunktion i regeringskansliet, är en adekvat anpassning till de krav som nu ställs på samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Räddningsverket anser att den nya myndighetens uppdrag i allt väsentligt kan beskrivas i enlighet med utredningens förslag till instruktion för myndigheten. Räddningsverket anser dock att även frågor om transport av farligt gods bör föras till den nya myndighetens verksamhet. Den nya myndigheten måste ges möjlighet att bedriva en effektiv verksamhet. Det kräver att myndigheten organiseras och lokaliseras på ett sätt som stödjer ett integrerat arbetssätt och en effektiv intern ledning. Utredningens förslag i dessa avseenden står direkt i strid mot dessa krav. Verksledningen samt analysoch kommunikationsfunktionerna bör lokaliseras tillsammans med avdelningen för olyckor och kriser i Karlstad. Utredningens motiv till lokalisering i Stockholm kan vara behovet av samverkan med regeringskansliet och andra myndigheter i Stockholm. Detta behov kan emellertid inte tillgodoses på bekostnad av behovet av en samlad och effektiv verksamhet under en stark och gemensam ledning. Med en lokalisering enligt ovan, som kan kompletteras med ett mindre samverkanskontor lokaliserat i stockholmsområdet, får den nya myndigheten goda förutsättningar att verka effektivt. När det gäller de administrativa funktioner som enligt utredningen ska lokaliseras till Sollefteå är det Räddningsverkets uppfattning att deras innehåll och lokalisering måste prövas förutsättningslöst av en kommande organisationskommitté. Ansvars-, likhets-, och närhetsprinciperna måste tillämpas konsekvent. Den nya myndigheten ska hålla en lägesbild måste vi ha respekt för att det är en politisk process och den måste ges den tid som erfordras. Regeringen senarelägger den nya myndighetens födelse med ett halvår till 1 januari Är det bra? Det beklagar jag. För den enskilde medarbetaren innebär det ytterligare tid av osäkerhet över vad som ska hända. Min förhoppning nu är att regeringskansliet tydligt förklarar hur processen fram till nya myndighetens bildande ska se ut. Öppenhet i det kommande arbetet är viktigt, det är bästa metoden att bemöta rykten. Hur påverkas arbetet framöver av att regeringen fått ny försvarsminister och statssekreterare? Delar av processen får göras om, exempelvis att de besöker Räddningsverket. Med hänsyn till de stora omställningar som väntar är det viktigt att vi får möjlighet att sätta in dem i vår verksamhet och hur vi ser på utvecklingen inom skydd mot olyckor och krisberedskap. Räddningsverket vänder sig inte mot att nya aktörer tar över delar av utbildningen står det i Räddningsverkets remissvar. inom det egna ansvarsområdet samt bidra till regeringskansliets arbete med en nationell lägesbild. Räddningsverket hyser farhågor för de konsekvenser som en del av utredningens förslag inom utbildningsområdet kan medföra. Räddningsverket vänder sig inte mot att nya aktörer tar över delar av utbildningen, men är tveksamt till tidsplanen för genomförandet av förändringen. Ett alltför snabbt systemskifte innebär risk för att dagens resurser för utbildning avvecklas utan att några nya aktörer är beredda att ta över uppgifterna. Ett systemskifte måste genomföras så att samhällets, främst kommunernas, behov av kompetent personal tillgodoses. Den nya myndighetens uppgift att analysera och identifiera det samlade behovet av utbildning och övning utgör en väsentlig del av utvecklingen av den nya myndigheten. Detta arbete måste ges hög prioritet och ses som en del av arbetet med att förbereda utvecklingen av verksamheten i den nya myndigheten. Ska vi tolka det som att verket tycker det är bra med andra aktörer? En central och viktig uppgift för den nya myndigheten är att analysera och identifiera utbildningsbehovet och säkerställa att utbildningen som genomförs kvalitetssäkras oavsett vem som är genomförare. Om två skolor ska bort, bör man stänga en i taget för att klara övergången? Vi har uttryckt oro för en alltför snabb omställning där våra utbildningsresurser avvecklas utan att andra aktörer hinner etablera sig på marknaden. Vi anser att två skolor med full kapacitet krävs för att med säkerhet kunna genomföra ett balanserat systemskifte. Detta innebär att vi inte vill se en reducering av verksamheten i Sandö utan att vi vill se två hela skolor. Hur ser du på remissvaren i stort? Det är stor uppslutning kring en myndighet. PER LARSSON Rationaliseringar av Räddningsverkets utbildningsorganisation har genomförts sedan 2003, men en ytterligare rationalisering av dagens organisation är nödvändig för att skapa utrymme för utveckling och för att anpassa verksamheten till behoven. En sådan förändring är sedan tidigare planerad av Räddningsverket. Verket anser att två utbildningsplattformar behövs för det nya utbildningsuppdraget inom området skydd mot olyckor och anser vidare att valet av platser för utbildningen är riktigt, utgående från den inriktning och de förutsättningar som utredningen redovisat. Den föreslagna reduceringen är dock för omfattande och svarar inte mot de krav som utbildningsuppdraget ställer. Att planeringen och finansieringen av krisberedskapen i huvudsak ska hanteras inom varje myndighetsområde för sig och inom ramen för den ordinarie mål- och resultatstyrningen innebär en välkommen förstärkning av ansvarsprincipen på krisberedskapsområdet. Denna förändring bör åtföljas av åtgärder för en bättre samordning av de regelverk som styr kommunernas planering inför olyckor och kriser.

6 6 nyheter Sirenen Nr 6 Oktober 2007 Kommunerna tvingas ta hänsyn till klimathotet Det ska stå kommunerna dyrt att planera fel och ge grönt ljus för byggen i områden med översvämningsrisk. Det slår Klimat- och sårbarhetsutredningen fast i sin rapport som presenterades 1 oktober. Klimat- och sårbarhetsutredningen Fler översvämmade källare, fler skyfall och utsläpp av avloppsvatten. Det är några av de problem som kommer att bli ännu större i framtiden till följd av klimatförändringar. Liksom ras och skred, förorenade vattentäkter, stigande havsnivå och medeltemperatur samt extrema värmeböljor. Vi måste på allvar börja anpassa Sverige till ett förändrat klimat. Risken för översvämningar, ras, skred och erosion ökar på många håll, det kommer att krävas kraftfulla förebyggande åtgärder, säger Tom Hedlund, som är huvudsekreterare i Klimat- och sårbarhetsutredningen. Utredningen, som förra hösten lämnade ett delbetänkande, har haft till uppgift att kartlägga vad som krävs för att Sverige ska slippa naturkatastrofer och förödelse i klimatförändringens spår. Vissa åtgärder är det bråttom med. I hög grad gäller det att förhindra att nya bostäder och annan infrastruktur byggs där risken för översvämning eller ras och skred är stor. Den fysiska planeringen bör anpassas efter de framtida riskerna, och ansvaret måste läggas på kommunerna och den enskilde. En inventering som länsstyrelsen i Västra Götaland genomfört, visar att kommunerna struntar i klimatvarningar. Endast var tredje av de 49 kommunerna har tagit tillräcklig hänsyn till riskerna med sjönära byggande. En av de kommuner som länsstyrelsen är kritisk mot är Mariestad, som planerar nya bostäder för 800 personer på en pir i hamnen. På vilket sätt ska den här utredningen väcka kommunerna och få dem att ta klimathotet på allvar? En skärpning av Plan- och bygglagen pågår redan där man tvingar kommuner att ta hänsyn till riskerna för översvämningar och erosion i sina översikts- och detaljplaner från och med Vi föreslår ytterligare skärpning så att det blir tydligt att ras- och Vanligare syn i framtiden.här exemplifierat med översvämningarna i Arvika. Klimat- och sårbarhetsutredningen sätter press på kommunerna att väga in risker för framtida naturolyckor, innan de ger bygglov. Med vetenskapligt stöd slår utredningen fast att Sverige kraftigt kommer påverkas av klimatförändringar. Foto: Per Larsson skredrisker vägs in vid bygglovsansökningar. Och att man ska kunna ställa krav i detaljplanen på säkerhetshöjande åtgärder, säger Hedlund. Sen tror jag medvetenheten har ökat mycket, klimathotet diskuteras ständigt i media. Men det blir förstås ett problem för kommuner som redan har planer färdiga och trycket från folk som vill bo nära vatten. Men kommunerna har ett ansvar för att medborgarna bor säkert. Det ska bli dyrare att bygga fel. För att öka kommunens ekonomiska ansvar för konsekvenserna av att bygga på översvämningsoch skredkänsliga områden, föreslås en förlängning av preskriptionstiden för skadeståndsansvaret från 10 till 20 år. Ytterligare en signal om att kommunerna bör tänka efter före när det gäller sjönära byggande, är förslaget att inte ge statsbidrag till förebyggande insatser för byggnader som kommer till efter Dessutom sänks bidraget till högst 60 procent av åtgärdskostnaden, från i dag 80 procent. Det blir press på kommunerna att ta större hänsyn till riskerna. Det gäller att planera rätt från början, hus som byggs nu står i hundra år. Samtidigt vet vi att kraftfulla översvämningar kommer bli vanligare på många håll, hundraårsflöden väntas i ett framtida klimat inträffa mycket oftare, framför allt i Västsverige och i delar av Norrland. Länsstyrelserna föreslås få en central roll i att driva klimatanpassningsarbetet. Det har gjorts en genomlysning av samtliga sektorer i samhället som ska bidra i med sin del i anpassningsarbetet. Ett av de viktigaste inslagen är att 28 myndigheter får nya eller förtydligade uppgifter kopplade till klimatförändringarna. Hur snabbt klimatförändringarna kommer drabba oss är svårt att säga. Men vi vet att det är bråttom. De senaste två åren har Sverige drabbats av flera ras och skred där konsekvenserna kunde blivit mycket allvarliga. I Ånn i Jämtland fick ett plötsligt skyfall både järnväg och väg att rasa. Ett tåg med 60 personer var ytterst nära att följa med i raset. I Munkedal rasade E6:an längs en sträcka på flera hundra meter. Hotade städer Risken för både översvämningar och torka ökar när klimatet värms upp. Häftiga stormar och enorma regnmängder på kort tid kan bli fem gånger vanligare än i dag. Vänern är värst utsatt. För att minska risken för översvämningar föreslår utredningen att utflödet av vatten ökar. På Rena turen att dessa händelser inte krävt dödsoffer, konstaterar Tom Hedlund. Minst byggnader ligger i dag nära vatten i områden där ras- och skredrisken ökar. Enligt Statens geotekniska institut (SGI) finns kilometer skredkänsliga sträckor längs älvar och vattendrag i Sverige. Skadekostnaderna för kommande klimatförändringar är overkligt stora. Under samma tid räknar man dock med intäkter i samma storleksordning till följd av ökad vattenkraftproduktion och billigare uppvärmning. Men det är kostnader och intäkter som inte går att kvitta mot varandra, eftersom de uppstår i olika sektorer. Sverige kommer på sikt inte att förlora ekonomiskt på klimatförändringarna, men det betyder inte att vi inte ska göra något åt problemen. Utredningen förslår att dammsäkerheten ses över. Detta sedan kort sikt ska den högsta vattennivån sänkas med 0,4 meter genom ökat utflöde i Göta Älv. På längre sikt bör antingen utflödet öka ännu mer eller så bör en tunnel byggas mellan Vänern och en av fjordarna i Bohuslän. Tunneln ska kunna transportera 400 kubikmeter vatten i sekunden. Mälaren är mindre utsatt Riksrevisionen granskat dammsäkerheten vid kraftverksdammar och hittat brister i tillsynen. Trots att vi haft flera extremhändelser de senaste åren, har inte mycket gjorts för att möta kommande klimatändringar. Hur ser du på det? Det har gått trögt på en del områden. Vid det höga vattenståndet i Mälaren 2001, var det bara några centimeter från att tunnelbanan i Stockholm översvämmades. Jag kan tycka att det är förvånande att man inte tagit till sig den erfarenheten och vidtagit åtgärder för att exempelvis skydda kulvertsystemet under Stockholm. För det kan naturligtvis hända igen, avslutar Tom Hedlund. KATARINA SELLIUS för översvämning än Vänern. Men redan i dag är riskerna så stora att utflödet från Mälaren måste öka. Ett första steg är att öka avtappningen via Södertälje. I steg två byggs Slussen i Stockholm om för ett ökat utflöde. Hjälmaren bedöms vara ett mindre problem. Men det finns visst behov av invallningar.

7 Sirenen Nr 6 Oktober 2007 nyheter 7 Vi kan inte fortsätta bygga fel Mer pengar föreslås till att förebygga naturolyckor. Ökade risker för ras, skred och översvämningar bedöms av Klimat- och sårbarhetsutredningen som det allra allvarligaste hotet. Klimat- och sårbarhetsutredningen Här har Räddningsverket en fortsatt viktig roll när det gäller att kartera översvämningsrisker och stabilitetsförhållanden av ras och skred. Bra att de här frågorna tas på största allvar, konstaterar Elisabeth Söderberg, chef för Räddningsverkets olycksförebyggande avdelning. Hon välkomnar att Klimat- och sårbarhetsutredningen trycker hårt på att kommunerna måste ta större hänsyn till klimatförändringen när de planerar sitt byggande. Elisabeth Söderberg n Kommunernas skyldighet att ta hänsyn till risker för översvämningar, ras och skred bör bli tydligare i lagstiftningen. Preskriptionstiden för kommunernas skadeståndsplikt bör ökas från 10 till 20 år. n Länsstyrelserna bör få en central roll i klimatanpassningsarbetet. En särskild klimatanpassningadelegation bör inrättas vid varje länsstyrelse, Vi kan inte fortsätta bygga fel och sedan rätta till felen i efterhand, det kostar för mycket. Vi har ju faktiskt kunskapen, vi vet var riskerna för översvämningar, ras och skred finns. Det handlar om att omsätta den här kunskapen, säger hon. För de områden som redan är bebyggda, föreslår utredningen både insatser och mer pengar till förebyggande åtgärder. Bland annat ska Boverket i samverkan med Räddningsverket ta fram allmänna råd för hur man ska skydda befintlig bebyggelse. Räddningsverket bör också göra en översyn av gamla karteringar. Räddningsverkets anslag på 40 miljoner som ges till kommuner som investerar i förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor, ligger kvar även i fortsättningen. Dessutom föreslås ett nytt klimatanslag, en större pott pengar vikta för storskaliga åtgärder mot naturolyckor. Pengar som ska kunna användas för att bland annat förstärka Göta älvdalen eller borra tunnel från Vänern till Skagerack för att minska översvämningsriskerna i Vänern. Det är positivt och minskar belastningen på vårt nuvarande anslag, de 40 miljoner vi har att dela ut kan gå till mindre åtgärder som minskar sårbarheten. Problemet är nämligen att de 40 miljonerna inte räcker långt. Bara i år ligger ansökningar för 243 miljoner inne, från ett tjugotal kommuner. Det beror på stora satsningar som ska göras i Arvika och Kristianstad. Enbart dessa kommuner har tillsammans sökt bidrag på 90 miljoner kronor. Arvika för ett stort dammbygge och Kristianstad för att bygga invallningar och pumpstationer. För de åtgärder som är bidragsberättigade kan kommunerna maximalt få bidrag med 80 procent. Bidragsnivån förslås sänkas till 60 procent. Räddningsverket förslås även få ansvaret att bereda det nya klimatanpassningsanslaget på cirka miljoner kronor om året. Åtgärderna ska bekostas gemensamt av staten och de aktörer som drar nytta av åtgärderna. Dessutom föreslås verket få utökade uppgifter, som att kartlägga risker för stranderosion i bebyggda områden. Erosion är ett fenomen som ständigt pågår utmed kuster och vattendrag, men ökade flöden och höjd havsnivå i framtiden kan förvärra problemen. Erosion kan på sikt leda till att ras och skred uppstår. Det leder långsiktigt till olyckor. I södra Sverige är kusterosionen ett stort problem som förväntas bli större i ett framtida klimat. ganska omfattande arealer mark kan som ett förstärkt stöd till kommunerna. n Ett särskilt klimatanpassningsanslag på cirka miljoner per år för de närmaste tio åren. Pengarna ska användas till större projekt för att förebygga översvämningar, ras, skred och erosion, exempelvis i Vänerregionen. n Räddningsverkets bidrag till komma att hotas, säger Barbro Näslund-Landenmark, Räddningsverket. En nyhet är förslaget att kommuner ska kunna söka bidrag hos Räddningsverket också för att förebygga erosion. Räddningsverket ska tillsammans med flera andra expertmyndigheter(smhi, Boverket och Naturvårdsverket) få ett uttalat ansvar att bistå länsstyrelserna i deras arbete med klimatanpassning. Elisabeth Söderberg tror att klimat- och sårbarhetsutredningen kommer ta skruv och få stort genomslag, såväl på hemmaplan som internationellt. När konsekvenserna av klimatförändringarna går upp för folk och att detta nu blir en politisk fråga, kommer medvetenheten att öka. Det har gjorts en total genomlysning av klimateffekter i samhällets alla delar, något som tidigare aldrig gjorts. Däremot saknar hon hur beredskapen för extrema väderhändelser ska hanteras i framtiden. Som vilka särskilda krav som ställs på räddningstjänsten, vilken kompetens behövs? Oavsett vilka förebyggande åtgärder vi vidtar, kommer olyckor alltid inträffa. KATARINA SELLIUS Risk för framtida översvämningar. Kartan visar förändring av dagens 100-årsflöde om 100 år, perioden Räddningsverket har karterat 56 vattendrag längs 800 mil. På verkets hemsida kan kommuner kostnadsfritt hämta översiktliga karteringar, med syfte att använda som planeringsunderlag vid nybyggnation eller som stöd till räddningstjänstens insatsplanering. Ytterligare fem vattendrag ska vara klara före jul. Källa: Beräkning av förändrat 100-årsflöde Rossby Centre, SMHI Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår bland annat: kommunernas förebyggande insatser behålls på nuvarande nivå, 40 miljoner per år. Erosion bör inkluderas i bidraget. n Brandflyget blir kvar, finansierat av staten. Utredarna bedömer att risken för större och och mer intensiva skogsbränder kommer öka i framtiden. n Tillsätta en särskild förhandlingsman som ska fördela kostnaderna mellan staten och andra intressenter när det gäller åtgärder i Vänern och Mälaren. Genom att titta på invallningar eller avtappning, förslaget att borra tunnel mellan Vänern och Bohuslän. n Karteringar, höjddata och geotekniska data samt varningssystem för extremväder ska tas fram. Kartor och databaser bör vara gratis för kommunerna att använda i sin fysiska planering. n Inrätta ett nytt institut för klimatforskning och anpassning. n Se över dammsäkerheten. Håller svenska dammar måtttet? n SMHI får ansvaret att sprida kunskap om klimatförändringar.

8 nyheter Sirenen Nr 6 Oktober 2007 Storförbund på gång Stockholm blir Knivsta Sigtuna störst i landet Upplands-Bro STOCKHOLM. Nu tänker stockholmarna bli störst. 1 januari 2009 kan 17 kommuner kliva samman i Sveriges största räddningstjänst. Revisionsbyrån Öhrlings gör en fördjupad studie av hur sex räddningstjänster kan slås samman till en gigant. 2 oktober ska ett förslag till förbundsordning lämnas till politikerna. Det här går fort. Politikerna lägger tidsplaneringen och vi arbetar för att få fram underlag så att processen kan rulla vidare, säger Anders Bergqvist, brandingenjör i Stockholm. Han ingår i en projektstab som är sufflörer åt Öhrlings. Övriga i staben är Patrik Åhnberg, Attunda, Magnus Wallin och Christoffer Wedelin, båda Södra Roslagen. En gemensam viljeinriktning för kommunerna vid årsskiftet, full drift ett år senare; det är två tydliga tidsmål. För verksamheten pratas det om gemensam larmcentral nästa år två blir en och att larm och ledningsorganisationen ska vara sammanslagen under Enligt första underlaget kommer en gemensam organisation att innebära vissa effektiviseringsvinster, framförallt inom lednings- och stödfunktioner samt operativ ledning. Men i övrigt är mycket öppet. Visionen om vad ett eventuellt förbund ska göra i framtiden är inte fastställd, säger Anders Bergqvist. Stockholms brandförsvar är kolossen, Attunda och Södra Roslagen två större förbund. I andra änden finns lilla Knivsta räddningstjänst, där kommunen bröt sig ur Uppsala och blev egen kommun Totalt sex organisationer i dag. Olika kulturer och olika förhållanden ska knytas samman. Men vi har ingen ambition om total likriktning. Vi måste hantera både fördelen med den lokala kopplingen till kommunerna och fördelen med stordrift. Anders Bergqvist ser framför sig en organisation där man jobbar med lokal förankring och kan använda sig av stordriftens fördelar. Ett syfte med förbundet är att vi ska ha råd med ökad specialistkompetens. Totalt berör förbundet drygt anställda, 100 av dem på deltid. Hur många anställda kan det vara 2009? Strävan är att vi skall vara minst lika många som idag, men exakt hur många det ska bli är svårt att veta. Det är svårt nog att räkna ut vår egen personal här i Stockholm i dag. Vi är 586 tror vi. Men Anders Bergqvist det ändrar sig dag för dag. Kommunerna har olika risker och olika behov, men personalsidan ser inte dramatiskt olika ut, anser Anders Bergqvist. Trots kraftiga nedskärningar under året har dock Stockholm förhållandevis mer folk i organisationen än övriga. Vi har en bemanningsfaktor för brandmän på 5,82. Det är så många anställda vi har för att skicka ut en man på larm. Södra Roslagen som har lägst ligger på 5,3. Varken Öhrlings eller projektstaben ser några stora problem i sådana skillnader. Det finns svårare frågor. Nomenklaturen är en. Brandförman här, styrkeledare där. Befattningar ska föras samman. Det handlar kanske inte så mycket om lönesättningen, mer om skiftande kulturer. Vilka arbetsuppgifter ingår i en befattning? En annan fråga är fastighetsbeståndet. Det kan tyckas mindre viktigt, men det är det inte. Södra Roslagen äger merparten av sina stationer, hyr resten. Attunda hyr lokaler, Stockholm äger sina. Och med de fastighetspriser som är i Stockholm, ja det blir en fråga att bena ut. Hur ska då kommunerna kunna både vara del av den stora organisationen och samtidigt till viss del hålla egen profil? Vi kanske kan ha ett grundpaket som är lika för alla kommuner, sen kan man göra tillval. Ungefär som att köpa TV-kanaler alltså. Alla måste ha familjepaketet. Sen kan man bygga på med mer efter egna intressen, men då kostar det också mer. Om alla 17 kommuner går med i storförbundet innebär det tre räddningstjänster i Stockholms län. Södertörn i söder, storförbundet och längst upp i norra hörnet Norrtälje. Anders Bergqvist tittar på kartan på sitt rum och konstaterar: Det blir rätt stort detta. Tja, som en normal norrlandskommun. Precis, och med 1,5 miljoner invånare Fotnot: Storgöteborg är i dag landets största räddningstjänst. Efter att ha förlorat ambulansverksamheten har Storgöteborg 850 anställda, varav 250 deltid eller i rädningsvärn PER LARSSON Järfäll S 17 kommuner aktuella för storförbundet kommuner invånare areal, km2 Danderyd Järfälla Knivsta Lidingö Nacka Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker totalt Norrtälje och Södert Norrtälje saknade inbjudan till storförbundet. Nu föreslås i stället intimt samarbete med Södertörn. Vi har samma arbetssätt och värderingar, säger Jan Eriksson, räddningschef i Norrtälje. Norrtälje anmälde, enligt Jan Eriksson, tidig intresse att medverka i förbundsdiskussionen, men fick inget gehör. Vi blev bortvalda, det är min bild. Då var vi tvungna att titta på något annat. Vi är beroende av samarbete, klarar inte oss själva. Partnern blir Södertörn, förutsatt att kommunstyrelsen i Norrtälje säger ja i oktober. Förslaget innehåller i första skedet gemensam larmoch ledningscentral. Det innebär att personal från Norrtälje kommer att vara med och bemanna larmcentral och befälsjourer. Det kan låta lite avigt rent geografiskt. De två räddningstjänsterna får det nya storförbundet mellan sig. Det är förstärkning på ledningssidan som ska komma från Södertörn i stället för det tänkta Storstockholmsförbundet och då är inte tidsaspekten avgörande. Vi väljer en central där vi kan vara med och påverka, säger Jan Eriksson. Norrtälje har i dag avtal med larmcentralen i Täby. Det upphör 1 november och därefter hoppas Norrtälje knytas till Södertörn. Men huvudskälet till att Norrtälje och Södertörn vill samarbeta är att man tänker och jobbar ganska lika. Vi har i många år eftersträvat ett större samarbete med Södertörn. Det var kanske förbundsdiskussionen som fick oss att lyfta blicken och konstatera att det geogra-

9 Sirenen Nr 6 Oktober 2007 nyheter a Upplands- Väsby ollentuna Stockholm Sundbyberg Täby Danderyd Solna Vallentuna Lidingö Vaxholm Nacka Österåker Karta: Rib Måste fungera i stort och smått Värmdö Ett storförbund får inte innebära total likriktning, kommunerna måste ha möjlighet att jobba på sitt eget sätt. Det anser Stockholms brandchef Jan Wisén. Ska organisationen lyckas måste den vara lokalt orienterad, lokala varianter tillåtas. Samtidigt måste vi givetvis ha samsyn, hitta den minsta gemensamma nämnaren, säger han. Vilket är huvudmålet för förbundet? Förutom effektiv verksamhet som syftar till att minimera antalet olyckor och likvärdigt skydd mot olyckor är det att förbundet som helhet ska vara väldigt involverat i kommunernas krishanteringsarbete. Vilket är största utmaningen att klara av? En av de största är att vi i dag har olika kulturer och det kan inte fortsätta. Kultur, policy, värdegrund måste vara densamma i förbundet. Foto: Katarina Sellius Fakta Räddningstjänster aktuella för storförbundet Attunda n Brandstationer: 4. Heltidspersonal i Järfälla, Sollentuna och Upplands Väsby, kombinerat hel- och deltid i Upplands-Bro n Anställda: 142 heltid (varav 117 operativ personal), 25 deltid. Södra Roslagen n Brandstationer: 5. Heltid i Värmdö, Täby, Vallentuna och Åkersberga, kombinerat hel- och deltid i Vaxholm. n Brandvärn: 9. N. Stavsudda, Djurö, Möja, Nämdö, Sandhamn, Runmarö, Svartsö, Husarö och Ingmarsö. n Räddningscentral: 1 (Täby). n Anställda: 201 heltid (varav 151 operativ personal), 46 deltid. Stockholm n Brandstationer: 11. Johannes (ingen utryckning), Östermalm, Katarina, Farsta, Brännkyrka, Hägersten, Kungsholm, Kista, Vällingby, Solna och Lidingö, samtliga heltid. n Räddningscentral: 1 (Johannes). n Anställda: 558 heltid (varav 472 operativ personal). Knivsta n Brandstation: 1 med heltid och deltid i Knivsta. n Anställda: 11 heltid, 16 deltid. Nacka n Brandstation: 1. Heltid i Värmdö n Anställda: 49 heltid (varav 44 operativ personal). Sigtuna-Arlanda n Brandstationer: 2. Heltid i Kolsta (Arlanda), deltid i Sigtuna. n Anställda: 50 heltid, 20 deltid. örn skriver samarbetsavtal fiska avståndet inte spelar så stor roll. Det här förslaget känns väldigt bra. Norrtälje hoppas bland annat lära av Södertörns sätt att jobba med stab och ledning. Vad vill Södertörn lära av Norrtälje? Deras sätt att jobba tillsammans med förvaltningar i egna kommunen är intressant, säger Arne Jonsson, brandchef i Södertörn. Jobbet att integrera räddningstjänsten med andra kommunala förvaltningar är ett skäl till att Jan Eriksson trots allt ställer sig tveksam till storförbundet. Vi jobbar hårt på att ta större ansvar i vår egen kommun. I ett storförbund skulle vi kanske tappa den närheten. Arne Jonsson håller med och konstaterar att problem fanns när Södertörn bildades. I dag när räddningstjänsten jobbar närmare kommunen i övrigt är han inte övertygad om att kommunalförbund är rätt väg längre. När Södertörn bildades 1993 fick vi ägna mycket tid åt egna organisationen och fjärmade oss från övrig verksamhet. Vi tappade kontakten utåt. Nu har vi försökt ta oss tillbaka. I ett stort förbund blir det också ett stort demokratiunderskott, de små kommunerna förlorar möjligheten att påverka. Frågan är hur stor en politiskt styrd organisation kan vara innan den blir för stor. Samtidigt har inte Södertörn sagt nej till fler medlemmar i sitt förbund, senast var det Ekerö som anslöts. Och om någon kommun som är aktuell för storförbundet, exempelvis Nacka som ligger nära, skulle söka sig till Södertörn i stället, vad säger ni då? De skulle vara välkomna. Södertörns larmcentral jobbar med planering och personalfrågor, med kommunal trygghet i form av inbrottslarm, förmedling av kommunala jouruppdrag, kameraövervakning med mera. Det anser Jan Eriksson stämmer väl överens med egna räddningstjänstens ambition att ta större ansvar i sin kommun. Avtalet med Södertörn kostar Norrtälje 1,1 miljoner kronor. Det är Norrtäljes del av kakan. Eftersom kommunen står för elva procent av larmen och befolkningen står man också för elva procent av kostnaderna. I dag betalar vi 2,1 miljoner. Täbys larmcentral är väl dyrare att driva, eller också har Södertörn mer inkomster på sin, säger Jan Eriksson. PER LARSSON

10 10 nyheter Sirenen Nr 6 Oktober 2007 Det farliga godsets vägar Sträckan Köping-Västerås är hårdast belastad i landet av farligt gods. Det visar flödesstatistik som Räddningsverket beställt av SCB. Vi hoppas siffrorna ska ge kommuner och länsstyrelser en uppfattning om vilken typ av farligt gods som passerar under en månad, säger Camilla Oscarsson, Räddningsverket. För första gången någonsin har mätning skett av alla fyra transportslag. Det gav följande månadssiffror: 1,3 miljoner ton farligt gods på väg ton på järnväg ton till sjöss 28 ton med flyg Resultaten är inga absoluta tal av mängden transporter. Dels har mätningen skett under en månad, dels har inte alla tillfrågade svarat på enkäten. Transittrafik som passerar genom landet finns heller inte med i statistiken. Att mängden farligt gods till sjöss inte är större beror på att tankfartyg inte ingick i undersökningen. Siffrorna får inte tas som den absoluta sanningen. Men svarsfrekvensen är bra, resultatet en tendens, säger Camilla Oscarsson. Mätningarna gjordes under september 2006 och transportföretagen har svarat på vilken typ av gods och vilken mängd man transporterar, var transporten började och slutade samt transportvägen. Svaren visar inte överraskande höga belastningar kring exempelvis Köping som har stora kemindustrier samt där det finns oljedepåer. Totalt har cirka 80 procent av företagen svarat. Ett av de största företagen har inte deltagit, men den transporterar kanske inte så mycket farligt gods. Däremot är samtliga petroleumföretag med. Undersökningen ger dock inget svar på hur intensiv trafiken är. Om ett företag transporterar 100 ton mellan två orter vet vi inte hur många transporter som krävs för att klara av det. Brandfarlig vätska (exempelvis bensin, diesel, eldningsolja och flygfotogen) står för 70 procent av farligt godstransporterna på väg. I samma veva som undersökningen gjordes ändrades transportrutten för flygfotogen till Arlanda. Därför gjordes en mätning av just de transporterna under oktober månad. Tidigare gick transporterna på väg från Loudden i Stockholm till Arlanda, men från oktober kom drivmedlet till hamnen i Gävle och går nu med järnväg till Arlanda ton flygfotogen fraktades under oktober. Det är av intresse att veta även i Uppsala, där spåret passerar genom stan. Det var för övrigt länsstyrelsen i just Uppsala som bad regeringen att Räddningsverket skulle göra nya mätningar av transportflödet. Det blev ett regeringsuppdrag och Räddningsverket gav jobbet till SCB (Statistiska centralbyrån). En uppgift som Räddningsverket skulle vilja ha från länsstyrelser och kommuner är hur många uppställningsplatser, eller rastplatser om man så vill, för farligt gods-fordon det finns efter våra vägar. Den allmänna uppfattningen bland företagen är att de är för få. Konsekvensen av det är sannolikt att chaufförer av farligt gods använder allmänna rastplatser eller liknande när de behöver stanna. PER LARSSON Camilla Oscarsson n n n Undersökningen av transporter av farligt gods gjordes september månad Mätningen innehåller en mängd fakta, bara för transporter på väg är uppgifter inlagda. I kartläggningen redovisas det farliga godset per transportslag. I tabeller finns totala mängden farligt gods, men också farligt gods per klass. Räddningsverket har tidigare gjort mätningar av transporter på väg 1994 och 1998, samt av transporter på järnväg De siffror som redovisas är de faktiskt redovisade, cirka 80 procent. Det görs alltså ingen statistisk skattning av totala antalet transporter under en månad. Därför görs heller inga jämförelser med de tidigare mätningarna noterades transporter på väg per månad, nu 1,3 miljoner. Men om det innebär en ökning vet man inte, eftersom svarsfrekvensen var högre den här gången. Farligt gods vägtrafik September 2006 antal ton Farligt gods som transporteras under en månad antal ton Klass väg järnväg båt flyg 1 explosiva ämnen och föremål , ,391 2* gaser brandfarliga gaser , icke brandfarliga eller giftiga gaser , giftiga gaser brandfarliga vätskor ,3 4.1 brandfarliga fasta ämnen , självantändande ämnen , ämne som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt m vatten 5.1 oxiderande ämnen , organiska peroxider , giftiga ämnen , smittförande ämnen ,002 7 radioaktiva ämnen ** 27, frätande ämnen ,747 9 övriga farliga ämnen o föremål ,964 Totalt ,882 * Där delklassen inte är känd redovisas som klass 2. ** Finns ej redovisat efter vikt, endast antal kollin. Fakta Flödesstatistik Resultat från de olika transportslagen i mätningen. Vägtrafik 1,3 miljoner ton farligt gods företag (81 procent) är med i undersökningen. De som transporterar små mängder (ej har orange skylt) är inte tillfrågade. För många vägtransporter saknas besked om vilket vägval man gjort mellan två orter. Med hjälp av ett ruttplaneringssystem, som visat sig stämma till 80 procent, har dessa uppgifter lagts in. Mest farligt gods september 2006: Sträckan Köping-Västerås ton. Sjötrafik ton farligt gods. 12 sjörederier (67 procent) medverkar. Tankfartyg räknas inte. Definition av farligt gods är att det är förpackat. Även utländska hamnar i Östersjöregionen finns med i statistiken, förutsatt att transporten antingen avgår från eller anländer till svensk hamn. Mest farligt gods september 2006: Göteborgs hamn ton (lastat och lossat). Järnvägstrafik ton farligt gods. 16 företag (87,5 procent), plus uppgifter i databas ingår. Mest farligt gods september 2006: Gävle-Arlanda ton (oktober ingår i beräkningen). Flygtrafik 28 ton farligt gods. 46 speditörer (78 procent). Mängden farligt gods är i sammanhanget marginell. Bara sex flygplatser har sänt eller tagit emot farligt gods, därav hade Jönköping 2 kilo och Norrköping 15 kilo. Sturup och Arlanda hade 93 procent av transporterna. Mest farligt gods september 2006: Sturup 15,8 ton. Flödet av farligt gods kan ses på en Gis-funktion på

11 Sirenen Nr 6 Oktober 2007 nyheter 11 Utredning föreslås Varning via SMS Varning till mobiltelefoner inom begränsade geografiska områden kan bli verklighet. Räddningsverket vill utreda möjligheterna. Vi föreslår en utredning om införande av ett landsomfattande varningssystem via mobiltelefon, säger Lars Olsson Räddningsverket. Det ska ses som ett komplement till VMA, viktigt meddelande till allmänheten. Fler ska kunna nå allmänheten via VMA. Det föreslås i en utredning som Räddningsverket lämnat till regeringen. Vi vill att VMA ska kunna användas i flera situationer inom krishantering, säger Mats Oscarsson, Räddningsverket. Det har i princip varit förbehållet räddningstjänst och polis att få ut budskap via VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) i radio och TV. I framtiden kan det också vara chefen för krisledningsnämnden eller miljö- och hälsoskyddschefen i kommunen som vill få ut ett meddelande. Utredningen föreslår att VMA behålls i två nivåer: 1 Varning kravet för att gå ut med varning är att livsfara föreligger. 2 information möjlighet att ge råd och rekommendationer. Svenska medborgare utomlands ska kunna larmas inom sex timmar. Det handlar om VMA i mobiltelefonen. Med ett sådant system skulle man kunna skicka SMS till alla mobiltelefoner inom ett specifikt område, exempelvis en stadsdel vid ett giftigt utsläpp. Det är inte möjligt i dag. Vi kan tala om var ett mobilnummer befinner sig, men vi kan inte vända på det och tala om vilka mobilabonnenter som finns i ett visst område. Det skulle kräva manuell genomsökning av aktuella basstationer och ta minst ett dygn innan vi fått tag Nivå två kan handla om strömavbrott, teleavbrott, eller andra störningar i viktiga samhällsfunktioner. Det är på denna nivå som fler får behörighet att använda VMA. Frågan är hur omfattande ett teleavbrott ska vara för att det ska anses rimligt att gå ut med information i radio och TV. Hur många hushåll ska vara drabbade? Det blir en fråga som måste diskuteras grundligt, bland annat med regeringen och programbolagen, säger Mats Oscarsson. VMA kommer att gå ut i alla Sveriges Radios kanaler, i de kommersiella radiokanalerna och i TV-kanalerna 1-6 och 8-9. Naven i verksamheten är SOS- Alarms regionala larmcentraler som sköter kontakten med de som vill sända ett meddelande. Sveriges Radio ansvarar för sändning i de egna kanalerna och för Räddningsverket har, tillsammans med Krisberedskapsmyndigheten, haft ett regeringsuppdrag att redovisa möjligheter för varning till allmänheten via mobiltelefoner. Myndigheterna föreslår framför allt två åtgärder. n Svenskar utomlands ska kunna varnas via SMS. n Medborgare i Sverige som har svårt att reagera på varning via VMA-systemet, radio och TV ska kunna beställa en tjänst som varnar i mobiltelefon. Tas beslut om upphandling av tjänsterna kan systemet fungera inom ett halvår. Tekniken finns redan, säger Håkan Marcusson, Räddningsverket. Förslaget innebär att SOS- Alarm blir förmedlare för utskickande av varningen och att avtal tecknas mellan SOS och teleoperatörerna (Telia, Tele2, Telenor och 3). i alla nummer. Då är det redan för sent att varna, säger Håkan Marcusson, Räddningsverket. Med stora investeringar kan det dock bli verklighet, men det kräver systemet Cell Broadcast (CB) som är dyrbart. I Holland pågår dylik utbyggnad, där delar staten och operatörerna på kostnaderna. CB har inte samma begränsningar som konventionell SMSteknik, säger Lars Olsson. Fler ska använda VMA distribution till övriga radio- och TV-kanaler. När fler kan använda VMA för att skicka ut meddelande, finns risken för missbruk? Det nya systemet kräver tydliga listor över vilka som har behörighet att gå ut med meddelanden, och att dessa listor uppdateras ofta. Kommer lyssnarna att anhopas med VMA? Det tror jag inte. Vi brukar ha runt tio VMA per år och jag gissar att ökningen blir marginell. Räddningsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram förslaget tillsammans med Krisberedskapsmyndigheten, Styrelsen för psykologiskt försvar, SOS- Alarm och Sveriges Radio. Om regeringen ger oss i uppdrag att genomföra det vi föreslagit, då kan det nya systemet träda i kraft vid årsskiftet, säger Mats Oscarsson. PER LARSSON VMA utomlands i mobilen I praktiken skulle det innebära att när ansvarig svensk myndighet vill skicka ut en varning kontaktas SOS-Alarm, vilka i sin tur begär att operatörerna tar fram telefonnumren till de svenskar som befinner sig i det aktuella landet. Den uppgiften finns eftersom operatören får registrering när en mobiltelefon med svenskt abonnemang kopplar upp sig till en annan operatör utomlands. Det som krävs är en arbetsinsats från operatören att ta fram telefonnumren. Det klarar man inom sex timmar. Tsunamin i Thailand och kriget i Libanon är exempel då svenska medborgare informerades via SMS utomlands. Men då fanns inga färdiga rutiner. Under Tsunamin kontaktade UD operatörerna som började leta svenska abonnemang aktiva i Thailand. Det tog ett dygn innan listorna fanns. Svenskar som har svårt att ta till sig varningar här hemma, exempelvis döva, ska kunna anmäla sig till en tjänst som ger varning i mobiltelefonen. Det handlar främst om varningar och information från myndigheter. Men vi ska komma ihåg att det inte finns någon garanti för när ett SMS når fram, eller att det kommer fram överhuvudtaget. Därför ska systemet ses som ett komplement, säger Marcusson. Staten betalar införande och drift av systemet. Men förslaget innebär även andra kostnader, exempelvis kostnaderna vid utskick. Vem ska betala det? Det är inte sagt i vårt förslag. PER LARSSON Fyra kommuner bildar svensk-norsk räddningstjänst? Strömsunds och Krokoms kommuner funderar på att tillsammans med sina norska grannar Lierne och Röyrvik riva gränsen och utveckla samarbetet. Syftet är utveckling, behålla servicen och minska avfolkningen. En av de förvaltningar där ett intimt samarbete nämns är räddningstjänsten. Det diskuteras rent av gemensamma förvaltningar. Men Strömsund och Krokom ingår i dag i förbund med Östersund. Det här kan tolkas som att man vill bryta sig ur förbundet, men det vet jag inte, det tror jag blir svårt, säger P-O Eriksson, kommunchef i Strömsund. Han tror att det i stället handlar om att fördjupa samarbetet över gränsen. Räddningstjänsterna har redan samarbetsavtal över gränsen vid insatser. Försäkringsbolag sponsrar deltidskår Deltidskåren i Bodafors har fått en efterlängtad GPS till sin släckbil av försäkringsbolaget Länsförsäkringar. Bodafors hör till Höglandets räddningstjänstförbund. De åker på 60 larm om året och behovet av en GPS i bilen har funnits länge. Problemet var pengabrist, räddningstjänsten hade inte råd och kostnaden på drygt kronor var för häftig för deras egen fikakassa. Då ringde vi Länsförsäkringar och frågade om de ville sponsra oss. De har ju allt att vinna på att vi kommer fram snabbare och gör vårt jobb. Varje minut vi är sena, kostar försäkringsbolagen pengar, säger deltidsbrandman Jan Karlsson. Är det larm i Bodafors har vi förstås tillräcklig lokalkännedom. Men de flesta larm gäller passning i Nässjö och Vetlanda när heltidsstyrkorna ryckt ut. Där är vi inte lika hemma och hittar inte lika bra om vi får ett larm, utan har fått stödja oss på papperskartor. Ändå förväntas de vara framme lika kvickt och göra samma insats som heltiden. Vi har haft minst en incident där vi fick övertändning, vi kom några minuter för sent när vi hade svårt att hitta. I det läget hade en GPS garanterat gjort nytta, säger Jan Karlsson. Försäkringsbolaget tände på idén och nu sitter en GPS monterad i släckbilen, samt en hållare även i förstainsatsbilen. Fortsatt bra trend för SMO-studenter 87 procent av de som i våras tog examen från utbildningen i skydd mot olyckor (SMO) har fått jobb inom området risk och säkerhet. De allra flesta (80 procent) har få jobb inom kommunal räddningstjänst. Totalt har 97 procent av eleverna fått jobb. Det visar en telefonenkät som Räddningsverket gjort. Totalt har fem kullar lämnat Räddningsverkets skolor sedan utbildningen startade. Ett år efter examen (kortare tidsaspekt för de två senaste kullarna) har 88 procent arbete. Av den senast utexaminerade kullen svarar 85 procent att de som helhet är nöjda med utbildningen. Mest nöjda är kvinnorna (95 procent). 372 elever har intervjuats, 25 procent av dem anser att utbildningen kan bli effektivare. Antingen genom kortare kurstid eller genom att öka studiemängden. De allra flesta har genomfört anställningstest vid räddningstjänster, vilket tyder på målmedveten yrkesinriktning. 92 procent av männen och hälften av kvinnorna har klarat de fysiska testerna. Träff för kvinnliga brandmän Den 7-8 november hålls en nätverksträff för heltidsanställda kvinnor i utryckningstjänst inom räddningstjänsten. Träffen hålls i Örebro och arrangeras av Bo Johansson, förman vid Nerikes Brandkår, tillsammans med Räddningsverket. Hur är det att vara kvinna och brandman i Sverige? Hur ska räddningstjänsten bli mer jämställd och yrket brandman ett naturligt val också för kvinnor? På programmet: föreläsning, workshop, erfarenhetsutbyte och diskussioner. Bland annat deltar genusforskarna Hanna Glans och Bettina Rottner (som skrivit boken Bära slang som en man, som kan beställas via Räddningsverkets publikationsservice). Anmälan senast 25 oktober till Bo Johansson. Tel: eller e-post: Antalet tjejer som väljer brandmannayrket ökar stadigt, men är fortfarande oerhört få. Av totalt heltidsbrandmän är ett 60-tal kvinnor.

12 12 reportage Sirenen Nr 6 Oktober 2007 Tjejerna räddar be PORJUS. I Jokkmokks kommun är var femte brandman kvinna. Utan tjejerna skulle deltidskåren i Porjus tvingas slå igen. 61 av 93 kommuner har akut brist på deltidsbrandmän och svårt att klara beredskapen. Porjus brandstation ligger förstås på Strömgatan. Med utsikt över dammluckorna, transformatorstolparna och kraftstationen i Lule älv. Porjus har producerat el till resten av landet i snart hundra år. Just den här augustikvällen trängs nio deltidsbrandmän samtliga tjejer i köket på brandstationen. Knappt så att koppar och stolar räcker till. Brandbefälet Lennart Pjodden Sandman sköter kaffekokningen. Deltidskårerna i Porjus och Vuollerim har länge varit hotade. Det är svårt att rekrytera nya brandmän eftersom många män i rätt ålder pendlar till jobb på andra orter. Men räddningen kom från annat håll. Tjejerna jobbar på grillen, i skolan, på Vattenfall och på lokala fabriken som tillverkar solceller. De är undersköterskor eller driver café och butiker. När larmet går är de på stationen inom några minuter. Viktoria Brännmark, 37, jobbar natt på äldreboendet i Vuollerim. Hon har varit deltidsbrandman i fem år. Helt klart en gammal pojkdröm, säger hon. Tanken på att bli brandman har hon ruvat på länge, men när barnen kom blev det inte av. Det som avgjorde var när hon miste ett barn i plötsligt spädbarnsdöd. Jag kände så starkt att jag måste ut och hjälpa andra efter den händelsen. Jobba med något viktigt, förklarar hon. Varje gång en olycka sker, är det naturligtvis en tragedi. Men samtidigt mår man så bra, är nästan mallig, när man varit på insats och gjort allt man kan för att lindra konsekvenserna för den som drabbats. I dag är hon mamma till fyra barn, och ser inga hinder för att jobba som brandman vid sidan om nattjobbet. Kollegan och fyrabarnsmamman Louise Kramnäs-Larsson, 43, är egen företagare inom ekonomi och administration. Det var ren slump att hon blev brandman för tre år sedan. Hon var nyinflyttad och råkade gå förbi brandstationen, och som nytt ansikte blev hon inbjuden på kaffe. Två timmar senare var hon såld. Jag ställde tusen frågor, trivdes i doften av olja och bil, gillar att meka och fixa. Du verkar ju intresserad, vi har en vakans, sa de när jag gick. Men jag var jätterädd för fystestet, trodde inte att jag skulle klara det. Jag hade aldrig tänkt tanken att bli brandman. Nästa gång hon tittade in blev hon grundlurad. De hängde på henne full utrustning, larmställ och andningsapparat. Med vikter i fickorna fick hon kliva upp på rullbandet. Efteråt fick jag veta att det var det riktiga testet och att jag klarat det! Sen blev hon placerad på ett skift. Det här är det roligaste jag gjort, en dröm som jag inte visste att jag hade! Jag trivs i den här miljön och uppskattar rakheten, det är aldrig nåt tjafs. Man jobbar ihop mot samma mål och alla hjälper varandra. Det är flockkänsla utan tjafs. Samtliga tjejer är överens om att det är ett tungt och tufft jobb. Vilja, envishet och grundstyrka räcker långt, som på skogsbranden i somras. Jag gick fem kilometer genom skogen med tjugo kilo över axlarna, fyrhjulingen var trasig. Det var inga problem just då, men efteråt var jag helt slut, erkänner Louise. Å andra sidan är skogsbrand bland det tuffaste uppdrag en brandman kan ha. Porjusbon och deltidsbrandmannen Yvette Nordström minns förra årets skogsbrand i Bodträskfors, då hon jobbade i 12-timmarspass. Slumpen, övertalningen eller drömmen som uppfylldes. Hur man blir deltidsbrandman i Vuollerim, fem mil från Jokkmokk, varierar. Det var Viktoria som tjatade iväg mig, säger Jenny Bergdahl (mitten). Louise Kramnäs Larsson(vänster) bjöds på kaffe och för Viktoria Brännmark var det en pojkdröm. Folk ringde sista samtalet till sina anhöriga, det var overkligt. Det var slitsamt på flera plan. Vi var 25 ur räddningspersonalen som blev inringade av branden. Folk ringde sista samtalet till sina anhöriga, det var overkligt. Samtidigt mäktigt att se flygbränder hoppa 30 meter i trädtopparna. Men så fick vi order om att kasta oss i bandvagnarna och köra genom elden, och kom ut oskadda, berättar hon. Vi har kanske inte samma råstyrka som killarna, men jag har aldrig hamnat i en situation jag inte klarat av. Tjejer kanske löser problemen på andra sätt, säger Annica Lindmark, 30, också hon deltidsbrandman i Porjus. Själv blev hon och sambon värvade i samma andetag de flyttade till Porjus. När vi fick nyckeln till lägenheten, stack hyresvärden till oss ansökningspapper till brandkåren. Han var själv deltidsbrandman. Tjejerna är medvetna om att de tagit steget in i en mansdominerad värld på både gott och ont. I början kände jag verkligen i luften att jag inkräktade på männens revir, säger Viktoria. Många har nog sett brandstationen som tjejfri zon, som en tillflyktsort för grabbar. Och så kommer det in tjejer och ändrar och rör om. Ganska snabbt blev de accepterade. Men först fick vi visa att vi är att räkna med på insats. Och bli av med oskulden, som de säger efter första utryckningen. Fast med tanke på alla barn vi har, så var det ju redan kört, skrattar Louise. Skinn på näsan och gott självförtroende är helt klart nödvändiga egenskaper. Framför allt är det jätteviktigt att killarna i kåren är villiga att släppa in oss, annars blir steget för stort att ta, säger hon. De flesta i bygden är angelägna om att vi ska ha ett brandförsvar, men visst får man höra en del bakvägen, menar deltidsbrandman Eva Öberg, som också jobbar som textillärare och lokalvårdare på Porjusskolan. Hon är på samma skift som Margot i Grillen. Bara det inte börjar brinna hos mig, för hur ska tjejerna få ut mig, är en av kommentarerna. Men det är inget att bry sig om, vi vet att vi gör ett lika bra jobb som killarna. Att ställa upp som deltidare kräver både engagemang och god planering. Under vaktveckan gäller det att anhöriga och kollegor ställer upp. Jag har en sexmånaders bebis hemma, jag måste

13 Sirenen Nr 6 Oktober 2007 reportage 13 redskapen Hallå där! Thomas Andersson, platschef, Jokkmokks räddningstjänst: 11 av era 53 deltidsbrandmän är kvinnor. Hur gör ni? Varför lyckas ni så bra med att rekrytera tjejer? Kraften i Porjus. Kommer inte enbart från älven, utan ockå från tjejerna på orten. Utan dem skulle deltidskåren få stänga igen. Från vänster: Yvette Nordström, 38, Anna Kramer, 26, Katarina Larsson, 42, Eva Öberg, Margot Döfnäs, 49, samt Annica Lindmark, 30. Från början var Porjus brandstation en industribrandkår för Vattenfalls räkning. I dag har kraftstationen avtal med kommunen. 61 av 93 kommuner har i dag akut brist på deltidsbrandmän och svårt att klara beredskapen. planera för backup när larmet går, förklarar Viktoria, som inte såg graviditeten som något bekymmer. Jag klev åt sidan en period, slutade rökdyka och bytte arbetsuppgifter. Körde släckbilen tills magen blev för stor och jag inte nådde fram till ratten. Det var i sjätte månaden. Enda nackdelen hon upplever är att det saknas dubbla omklädningsrum på brandstationen. Alla byter om till larmställ i vagnhallen, men sen går tjejerna hem och duschar efter insatsen eller övningen. Louise håller med: Det är klart att det vore bra om det fanns bastu och dusch även för oss. Ibland har man behov av att prata av sig efteråt. På sikt, när vi blir ännu fler, måste det fixas omklädningsrum. Men det har ju med ekonomi att göra. Förman Pjodden Sandman har varit vid Porjus brandstation i 25 år. Han har tagit emot tjejerna med öppna famnen. Vi har tjejer på alla lag. Det har blivit trevligare och roligare stämning på något vis. Tjejerna är mer vetgiriga, frågar om allt och vill ha koll på läget, säger han. Jag hoppas tjejerna även satsar på befälsutbildning så småningom, jag är övertygad om att de skulle fungera utmärkt som förmän. KATARINA SELLIUS Topp fem Antal deltidsbrandmän i Sverige: cirka Varav antal kvinnor: 306 Andel kvinnor i deltidskåren: Jokkmokk: 21 procent Arjeplog: 18 procent Rättvik: 18 procent Trelleborg: 15 procent Torsby: 13 procent Snitt i Sverige: 3 procent Källa: Räddningsverket/Årsuppföljning 2006 Lag om skydd mot olyckor i kommunen Vi har använt oss av hela befolkningen, inte bara ena halvan. Det är ingen hemlighet att det är svårt att rekrytera deltidsbrandmän och befäl i glesbygd, med tanke på att folk ofta pendlar till jobb på andra orter. Tjejerna betyder jättemycket för vår organisation. Vi skulle ha svårt bedriva räddningstjänst utan dem. Att vi lyckats beror främst på ett stort engegemang från de som redan arbetar på deltiden i Porjus och Vuollerim. De har gått runt och raggat och punktmarkerat tjejerna på orten och frågat dem personligen. När vi väl fick in ett par tjejer, rasade det på. De värvar varandra. Sen har vi även fått pengar från Räddningsverket för att köra prova-på dagar för tjejer. Det har varit uppskattat. Hur anpassar ni brandstationerna, med dusch och omklädningsrum, när allt fler tjejer strömmar till? Tyvärr ligger vi efter där, Porjus brandstation är gammal och svår att bygga om eller ut. Det är inte alldeles enkelt, det handlar om ekonomi. Ofta bor tjejerna nära och går hem och duschar efter insatsen. Men självklart måste vi satsa på att anpassa stationen om utvecklingen fortsätter så här. Blir det annorlunda när tjejerna kommer in? Ja, absolut och alla tycker det är positivt. Mixade arbetsplatser är alltid trevligare och mer stimulerande. Eventuell macho-jargong försvinner på en gång. Dessutom breddar vi oss, får en bättre slagstyrka som team i och med att vi får så många blandade kompetenser. Vi har ju allt från snickare, rörmokare och undersköterskor i styrkorna, det som inte killarna är bra på, är tjejerna starkare på och vice versa. Jokkmokks räddningstjänst n Består av tre deltidsstationer, Jokkmokk, Porjus och Vuollerim samt två räddningsvärn, Kvikkjokk och Kåbdalis. n Av 60 deltidsbrandmän är elva kvinnor. I värnen finns tre tjejer. n Jokkmokk är till ytan landets näst största kommun n Larm: cirka 100 per år. n Räddningstjänsten tillhör kommunens samhällsbyggaravdelning. n Köper tjänster från Boden: räddningschef, högre befäl i beredskap samt förebyggandearbete. n I Porjus finns cirka 400 invånare, i Vuollerim det dubbla.

14 14 reportage Sirenen Nr 6 Oktober 2007 Inte utan djungel ULLATTI/GÄLLIVARE. De tror sig ha släckt Sveriges kallaste villabrand. Och de åker ingenstans utan djungelolja i släckbilen. Räddningsvärnet i Ullatti är en av Gällivare räddningstjänsts förlängda armar. Vattnet frös i slangarna, pumpen frös. Termometern visade minus 50 när villan i byn Ullatti brann för ett par år sedan. Det tog ett dygn att tina slangarna. När vi släckt hade vi kärn-is i 500 meter slang, minns Anders Nilsson, ullattibo och ansvarig förman för räddningsvärnet i byn. Men ingen kom till skada. Familjen väcktes av hunden klockan fyra på morgonen och fick fly ut i kylan i sockar och underkläder. Vi kunde bara rädda halva villan, det gick inte att få fram tillräckligt med vatten. Sedan dess startar de vintertid alltid pumpen inne i brandgaraget innan de rycker ut. Räddningsvärnet i Ullatti är ett av fyra värn i Gällivare kommun. Ullatti-värnet består av elva man och de är välutrustade och motiverade. De har länge åkt som förstaenhet på larmen i sitt område. Vi har en viktig uppgift den första halvtimmen, det är nödvändigt att vi finns. Det är sex mil till Gällivare och det tar lång tid innan heltidsstyrkan är här. Dessutom har vi ett stort område att bevaka, det ligger sju andra byar i trakten som vi har beredskap för, säger Anders Nilsson som ingått i värnet i drygt 20 år. Räddningsvärn bygger på frivilliga krafter. Att få folk att ställa upp har aldrig varit några problem. Man känner starkt för sin bygd och vill ta ansvar. Vi är mångsysslare och finns ofta till hands. Många av oss jobbar här i byn, andra strax utanför. Vi är bönder, gruvarbetare, mekaniker, skogsarbetare, egenföretagare, undersköterskor och fastighetsskötare. I Ullatti bor knappt 300 invånare, här finns en kombinerad livsmedelsaffär och bensinmack, äldreboende, skola och dansloge. Byn är vackert belägen i sluttningen av berget Särkivaara, nere i dalen flyter Ängesån fram. De utryckningar de har på ett år gäller trafikolyckor, skoterolyckor, husbränder, skogsbränder eller personer som kommit vilse i vildmarken. Sommartid är knott och svidd påfrestande fiender. Djungeloljan är obligatorisk i utrustningen. Värnet har en motorspruta och en släckbil från 2003, som tidigare gick i Gällivare, och i övrigt ungefär samma utrustning som en deltidskår. De delar brandstationsbyggnaden med Ullattis Idrottsförening. Inpå knuten ligger slalombacken, skidspår, isrinken och fotbollsplanen. Värnet larmas av larmcentralen i Gällivare. Sirenen uppe på taket till brandgaraget tjuter och blinkar. Sen går djungeltrumman. De flesta dyker upp vid larm och är det kväll, helg eller natt kommer alla, konstaterar Anders, som ringer alla mobiler på larmlistan. Två-tre tar släckbilen, resten kommer till skadeplasten i egna bilar. Syrran bor mitt emot brandstationen, så hon ringer mig direkt ifall jag skulle vara utom hörhåll, säger Per Nilsson, 60. Han är värnets äldste deltagare, det går i släkten, som han säger. Hans far ingick i värnet på 50-talet. Nu är också sonen Olle med i värnet. Han blev fullvärdig medlem när han fyllde 18. Men jag var med en hel del redan innan dess, men då fick jag mest spela offer på övningar och så, säger Olle Nilsson, i dag 22. Både han och pappa Per jobbar i Aitikgruvan utanför Gällivare, men skulle de få ett larm är det okej att de åker hem. Peter Eriksson har desto närmare om larmet kommer på arbetstid. Han är undersköterska på äldreboendet som ligger granne med brandstationen. Jag har velat bli brandman sedan jag var liten. Och man vill göra en insats för De kommer i regel och de kommer jäkligt många! Tre gånger Nilsson. Räddningsvärnet i Ullatti, Gällivare kommun, består av elva man. Här representerat av Olle Nilsson, Per Nilsson (far till Olle) samt värnchefen Anders Nilsson. Här bor knappt 300 personer, men det är inga problem att få frivilliga till värnet. Folk vill ställa upp för bygden, säger Anders Nilsson. Foto: Katarina Sellius byn, det dröjer ju innan någon annan kommer, säger han. Värnet har även komplett rökdykarutrustning. Men vi ska egentligen inte rökdyka. Andningsskydden ska användas för att skydda oss själva, till exempel vid bilbrand. Men skulle vi komma till en husbrand och vi visste att det fanns folk därinne, skulle vi inte tveka att gå in. Inte skulle vi stå ute och vänta en halvtimme till heltiden från Gällivare kommer, konstaterar Peter. En gång i månaden övar de, ofta kommer någon från Gällivare och håller utbildning. Kontakten med heltiden i Gällivare är väldigt bra, vi känner att de satsar på oss och att de behöver oss, säger värnchefen Anders Nilsson. Enligt räddningschef Kjell Ragnestam, Gällivare räddningstjänst, fyller räddningsvärnen en viktig funktion: Gällivare räddningstjänst har enorma ytor att bevaka, utan räddningsvärnen skulle vi inte fixa det. Vi har även i Nattavaara, Skaulo och Nilivaara. Utöver det har vi avtal om släckhjälp med Jokkmokk, Boden, Pajala och Kiruna, säger han. För värnet innebär det att larmen går ut som vanligt, men det finns ingen jour och brandmännen har ingen skyldighet att rycka ut. Är de hemma, har möjlighet och vill, kan de rycka ut. Men de kommer i regel och de kommer jäkligt många! KATARINA SELLIUS

15 Sirenen Nr 6 Oktober 2007 reportage 15 oljan Brandgarage. Räddningsvärnet delar lokaler med Ullatti Idrottsförening. Det blir en hel del samarbete, som exempelvis när isrinken ska spolas. Det är sex mil till räddningstjänsten i Gällivare. Det finns ingen möjlighet för dem att hinna hit i tid. Räddningsvärnet fyller en viktig funktion i hela trakten, säger Peter Eriksson som jobbar på byns äldreboende. Frivilliga värn vill ha erkännande Frivilliga räddningsvärn måste få bättre status och mer utbildning. Det hävdar organisationen Sveriges frivilliga brandkårer. Nu får de gehör från Räddningsverket. Det finns omkring 300 frivilligkårer i landet, bestående av frivilliga brandmän som får betalt bara för utryckningar. Vi har länge försökt få stöd och ett erkännande från samhället och Räddningsverket, att värnen finns och gör stor nytta, säger Anders Liljegren, vice ordförande i Sveriges frivilliga brandkårer som organiserar ett 50-tal räddningsvärn. I en skrivelse till Räddningsverket vill man uppmärksamma räddningsvärnens situation. De flesta värn har avtal med sina kommuner som ger dem utrustning och viss utbildning. Men det saknas statligt stöd i form av utbildningsprogram som man har för heltids- samt deltidsbrandmän. Det är det stödet och den dialogen vi eftersträvar från Räddningsverket. Vi ser ett stort behov av bättre villkor för värnen. Frivilliga brandmän har ingen möjlighet till utbildning inom Räddningsverkets system, de kan inte söka eftersom de inte räknas som kommunalt anställda. De senaste åren har flera kommunala deltidskårer lagts ner, men en ökad krismedvetenhet har gett en större betydelse för räddningsvärnen. Det skulle betyda oerhört mycket för frivilliga värnen att få acceptans och ett erkännande från Räddningsverket, säger Anders Liljegren. Vi ställer självklart upp på en dialog med frivilligorganisationerna, säger Håkan Axelsson, chef vid Räddningsverkets avdelning för Stöd till räddningsinsatser. Han är övertygad om att frivilliga krafter kommer få en allt starkare roll i framtiden. Det är en trend i vårt samhälle. Både staten och kommunerna måste bli bättre på att öppna ögonen för frivilliga krafter. Minskade resurser i kombination med framtida klimatförändringar och vad det för med sig, kommer öka behovet av frivillighet. Som vid större kriser, översvämningar eller andra påfrestningar i samhället. Utbildningssystemet för brandmän anses inrutat, endast öppet för deltidsoch heltidsbrandmän. Kommer detta förändras? Konkret är inga omedelbara förändringar aktuella, men det är viktigt att starta en dialog och hämta in frivilligorganisationers syn. Framöver bör både stat och kommun anpassa systemet till de behov som finns. KATARINA SELLIUS

16 16 internationellt Sirenen Nr 6 Oktober 2007 Stort behov av materiel på Balkan Balkan-området drabbades hårt av skogsbränder under sommaren. Flera länder begärde internationell hjälp. Räddningsverket bistod Makedonien och Albaninen med både kunnande och utrustning. Den 26 juli reste Karl-Axel Dahlberg och Tonny Karlsson, till Makedoniens huvudstad Skopje för att undersöka hjälpbehovet och om den svenska materielen var användbar. Efter en två timmar lång helikopterflygning över 40 skogsbränder kunde vi konstatera att de saknade såväl folk som materiel, säger Karl-Axel Dahlberg. De ville ha all hjälp de kunde få och Sverige skickade sex skogbrandscontainrar plus tio ton skumsvätska med lastbil. Transporten anlände sent på kvällen 30 juli. Instruktörer fick en dags utbildning på utrusningen som därefter kördes ut i området runt Skopje för att bygga upp begränsningslinjer. Containrarna togs emot med öppna armar. Räddningstjänsten i Skopje med invånare har inte gjort några investeringar på 15 år. Den senaste nyanställningen skedde 1994 och de har 80 vakanser. En vecka senare skickades två skogsbrandscontainrar till Tirana i Albanien. Vilken nytta den svenska utrustningen gjorde ska följas upp. Det kan även bli aktuellt med ytterligare, mer långsiktig hjälp. Vi ska åka ner och utvärdera användningen av utrustning och samtidigt diskutera ett program för kapacitetsuppbyggnad, berättar Karl-Axel Dahlberg. Några veckor senare utbröt skogsbränder i Grekland som begärde internationell hjälp. Sverige erbjöd skogsbrandscontainrar och skickade två man för att undersöka om materielen skulle passa. Patrik Åhnberg, Attunda, och Thomas Winnberg, Södertörn, kunde konstatera att förhållanden och taktik skiljer sig en del från svenska. Jordlagret är tunt och gräset är som torrt, svenskt fjolårsgräs. Skogarna består av låga träd, liknande våra enar. Det brinner på ett helt annat sätt; det är torrare och branden sprider sig snabbare, säger Patrik Åhnberg. Eftersom det skulle ta minst ett dygn att transportera containrarna från Sverige och de började få bränderna under kontroll tackade man nej till utrustning. Grekland har stora områden med otillgänglig terräng och mycket bygger på flygresurser. Taktiken är att slå ut branden med vattenbombning medan den fortfarande är liten. På marken satsar de på små, rörliga skogsbrandsenheter och har relativt ont om tankfordon. Där skulle den svenska utrustningen varit till nytta. Vi skulle till exempel kunnat hjälpa till att skydda en bergsby genom vår kapacitet att bygga system för vattenförsörjning, säger Patrik Åhnberg. Patrik Åhnberg och Thomas Winnberg tar också med sig en viktig detalj när Sverige ska erbjuda andra länder hjälp. Det behövs bilder på vår materiel. Nomenklaturen skiljer sig länder emellan och när vi kunde visa bilder på en del av utrustningen blev intresset mycket större. GUNNO IVANSSON Den grekiska terrängen är ofta svårtillgänglig och bränder sprider sig snabbt i de torra, lågväxta skogarna. Svensk helikopter sent på plats Svag helikopterberedskap. När Grekland begärde helikopterhjälp fanns inte en enda av det svenska försvarets större helikoptrar tillgängliga. Felaktig olja gjorde att ingen kunde lyfta. Den svenska hjälpen var sent på plats i Grekland. Det tar tre dagar att flyga en helikopter från Sverige till Grekland. Det är på gränsen för hur långt man flyger med en helikopter, säger Carl Håkansson, pilot och flygchef för Ostermans Helicopter. Återigen har Sverige fått kritik för långsamt agerande och att andra länder var snabbare. Norge var på plats i Grekland med sina helikoptrar två dygn före den svenska. Förklaringarna är flera. Via den så kallade EU-mekanismen begärde Grekland hjälp med Canadair-flygplan och tunga helikoptrar fredagen 24 augusti. Räddningsverket vände sig till försvaret. Men deras helikoptrar hade fått felaktig olja och var inte tillgängliga, berättar David Norlin, Räddningsverkets internationella avdelning. Eftersom grekerna var villiga att betala för hjälpen förmedlade Räddningsverket då kontakt med det privata helikopterbolaget Ostermans. Den helikopter Ostermans kunde erbjuda ansåg Grekland var för liten och tackade först nej till erbjudandet, men ändrade sig på söndag kväll. Det blev då upp till Ostermans att förhandla med grekiska myndigheter om betalningen och först på tisdag morgon kom Carl Håkansson iväg. Efter två övernattningar och en fem timmars försening på grund av dimma i Alperna var han framme på torsdag. Helikoptrar är inte avsedda för långflygningar och den aktuella helikoptern, en Bell 205, har en räckvidd på två timmar. För att ta sig till Grekland måste den gå ner för att tanka åtta gånger. Resan tog lika lång tid för de norska helikoptrarna, men de åkte två dagar tidigare, säger Carl Håkansson. Norge har ett annat system för sina helikopterresurser. Där finns redan färdiga avtal mellan myndigheterna och privata helikopterföretag som alltid har resurser i beredskap. I det här fallet gick dessutom norska UD in och tog på sig kostnaden för insatsen. Det går att göra på olika sätt, men vi följde idén bakom EU-mekanismen för hur en begäran om hjälp ska hanteras, säger David Norlin. Räddningsverket undersökte först möjligheten att skicka helikoptern med ett Herculesplan, men den visade sig för stor. Bell 205 är ursprungligen en amerikansk arméhelikopter och byggd för att kunna transporteras med ett Hercelusplan. Vi har monterat högre landningsställ för att kunna gå ner på hyggen. De går att lossa, men nu fanns det väl inte tid, säger Carl Håkansson. Väl framme gjorde den svenska helikoptern ändå nytta. Med min mindre och smidigare maskin kunde jag gå in på svårtillgängliga ställen och släppa min last. När grekerna fick se det blev jag flitigt utnyttjad. I tre dagar eftersläckte jag skogsbränder, säger Carl Håkansson, som uppskattar att hans insats kostar grekerna omkring en miljon kronor. GUNNO IVANSSON

17 Sirenen Nr 6 Oktober 2007 internationellt 17 Stängningen av hotellet prövas inte I Pisco söder om Lima i Peru, tvingades människor bo i tältläger sedan en jordbävning förstört stora delar av staden. Foto: Räddningsverket Svenska tält till Peru Räddningsverket genomförde två hjälpinsatser i Sydamerika i augusti. Tält, filtar och sovsäckar till jordbävningsdrabbade Peru och it-stöd till Jamaica efter orkanen Dean. Jordbävning med epicentrum i havet utanför Peru 15 augusti beräknas ha krävt 600 offer. Via FN:s katastrofsamordningsorgan begärde peruanska myndigheter assistans under natten till lördagen. Sent på måndag kväll lyfte ett plan från Landvetter med 93 tält och kaminer skänkta av Lions samt filtar, sovsäckar och presenningar. Pisco 25 mil söder om Lima med invånare, var en av de hårdast drabbade städerna. Där landade det svenska hjälpplanet på en gammal militärbas natten till onsdagen. Vi överlämnade materielen till civilförsvaret som i sin tur lämnade den till Frälsningsarmén. De drev redan flera tältläger, berättar Gudrun Carlsson, Räddningsverket, som tillsamman med Mats Hallsund, Räddningsverket i Skövde och en person från Lions följde med planet. Behovet av tält var stort. Vi åkte genom staden och det var inte många hus som var oskadda. Det var ganska kallt och fuktigt och människor bodde i ruinerna, berättar Gudrun Carlsson. Räddningstjänstens stängning av Hotell Gustaf Fröding i Karlstad blev ett antiklimax. Eftersom stängningen upphävdes efter några dagar fanns inget beslut att överklaga. Länsstyrelsen prövar därför inte ärendet. Beslutet är en besvikelse för Karlstadsregionens räddningstjänst som gärna sett en rättslig prövning av sitt beslut, var det skäligt att stänga hotellet. Vi har inte fått sakfrågan prövad och det är synd för hela den svenska räddningstjänstens tillsynsverksamhet, säger Hans Berged, ställföreträdande räddningschef för Karlstadsregionens räddningstjänst. Hotellet stängdes av räddningstjänsten 11 maj eftersom man ansåg att brandskyddet hade så allvarliga brister att det förelåg omedelbar fara för liv och hälsa. Beslutet byggde på en revisionsbesiktning som hittade 93 brister. Hotelledningen godtog inte besiktningen och anlitade en annan konsult. Denne upptäckte bara ett fåtal brister och 16 maj hävde räddningstjänsten stängningen. Ledningens överklagan kom in till länsstyrelsen först efter att hotellet öppnat igen och enligt Räddningsverket finns då inget beslut att överklaga. Den uppfattningen delar länsstyrelsen. Hans Berged är besviken på Räddningsverkets korta, juridiska yttrande. På förebyggandekonferenser och på hemsidan i samband med stängningen har Räddningsverket sagt att det är bra att räddningstjänsten sätter ner foten. När vi verkligen sätter ner foten får vi ingen reaktion alls. Det känns lite snöpligt. Själv anser han fortfarande att räddningstjänsten fattade rätt beslut. Vi gick igenom ärendet otroligt noga före beslutet togs. Vi kunde inte handlat annorlunda. Mette Lindahl-Olsson, enhetschef på Räddningsverket, förklarar det kortfattade yttrandet. Självfallet ser vi, precis som kommunen, att det här ärendet ger oss lärdomar och väcker ett antal frågor som behöver bearbetas och utvecklas. Eftersom stängningen upphävdes efter några dagar fanns inget beslut att pröva. Generellt har Räddningsverket uppfattningen att om brandskyddet är allvarligt eftersatt bör räddningstjänsten använda de maktbefogenheter man har, även att stänga verksamheter. Annars kommer tillsynsinstrumentet inte att fungera. Behovet av tvångsåtgärder beror givetvis på hur allvarliga bristerna är och den bedömning tillsynsförrättaren gör om ägare eller nyttjanderättshavares vilja att vidta nödvändiga åtgärder. Också hotelledningen hade hoppats på en prövning, även om beslutet inte var oväntat för deras advokat. Hotellet anser att de problem som fanns skulle lösts på ett mindre drastiskt sätt. Räddningstjänsten kunde varit mer lyhörd och lyssnat på vad hotelledningen hade att säga, vilket i stora delar visade sig vara korrekt. Men i spåren efter Borgholms-branden var räddningstjänsten lite för ivrig, säger hotellets advokat Tom Placht. Han kommer nu att kräva kommunen och konsulten bakom den första besiktningen på ersättning för förluster och badwill som hotellets drabbades av vid stängningen. Fakta Hotellsäkerhet GUNNO IVANSSON Efter branden på Hotell Borgholm kartlägger Räddningsverket med hjälp av ett antal räddningstjänster brandskyddet på ett urval av omkring 100 hotell i landet. Kartläggningen görs på rekommendation av Haverikommissionen och är ett stöd för det allmänna råd om brandskydd på hotell, pensionat och vandrarhem som Räddningsverket håller på att ta fram. Samarbete pågår också med Svenska Brandskyddsföreningen, som tagit fram utbildning kring hotellbrandskydd och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, som tar fram vägledningar kring brandskydd på hotell för sina medlemmar.

18 18 nyheter Sirenen Nr 6 Oktober 2007 Var tredje kvinnlig SMO-elev trakasserad Fler än var tredje kvinnlig student på Räddningsverkets skolor känner sig trakasserad på grund av kön. Var fjärde anställd kvinna upplever samma sak. Det visar en enkätundersökning om förekomsten av sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön under de senaste tre åren som Räddningsverket genomfört. Enligt undersökningen upplever 34,6 procent av de kvinnliga studenterna och 24 procent bland anställda kvinnor att de trakasserats antingen sexuellt eller på grund av kön. Jag hade inte väntat mig att det skulle förekomma i den här omfattningen. Vi har utan tvekan ett allvarligt problem och det måste vi ta itu med. Jag har redan haft ett möte med Räddningsverkets chefer och det finns en stor vilja i organisationen att komma till rätta med problemen, säger Göran Gunnarsson, Räddningsverkets generaldirektör. Även män i Räddningsverket upplever sig trakasserade, men inte alls i samma utsträckning. Till skillnad från kvinnorna är det fler anställda än elever som trakasseras, 7,5 respektive 4,6 procent. Trakasserierna uppges ha inträffat på arbetsplatsen, under arbetstid. För de absolut flesta både kvinnor och män är det en enskild, äldre man som uppges ha trakasserat. Han finns i den egna arbetsgruppen eller är närmaste chef. De vanligaste skälen till att kvinnor känner sig trakasserade är en sämre löneutveckling än männen, att de undanhållits information eller att deras kompetens har nedvärderats. Andra skäl är ovälkommen beröring, smekningar eller kramar, allmänna sexistiska kommentarer och uppträdande, ovälkommen uppmärksamhet med sexuella undertoner och att kvinnor undanhålls möjligheten att delta i informella nätverk. Få av de drabbade kvinnorna har rapporterat att de blivit utsatta, de tror inte att det ska förbättra situationen. De söker stöd hos familj och vänner, inte i organisationen. Det vanligaste sättet att hantera trakasserierna är att ignorera beteendet, att undvika personen eller låtsas som om man inte bryr sig. En stor del av de drabbade kvinnorna (39,1 procent) upplevde trakasserierna som ytterst eller mycket obehagliga och 7,1 procent som ytterst eller mycket hotfulla. Män upplever sig inte lika starkt kränkta av trakasserierna. Bara 13,7 procent av männen upplevde händelserna som ytterst eller mycket obehagliga. I knappt hälften av fallen var förövaren en annan man. Försvarshögskolan som utvärderat resultaten anser att de är representativa. Ju fler män som finns på en arbetsplats desto vanligare är trakasserierna av kvinnor. Samma förhållande råder där jämställdheten är dålig. Räddningsverket ska nu bland annat genom arbetsplatsträffar intensifiera arbetet för jämställdhet och mot trakasserier. Vi har redan en handlingsplan mot kränkande särbehandling och trakasserier, men den har uppenbarligen inte trängt ut i organisationen. Vi har konstaterat att det i flera avseenden bottnar i en kunskapsbrist. Räddningsverket tar avstånd från alla former av trakasserier och tolererar inte att det förekommer på arbetsplatsen, säger Göran Gunnarsson. GUNNO IVANSSON Nationellt samarbete mot naturolyckor En nationell plattform för arbete med naturolyckor har nu skapats. I september träffades generaldirektörerna och ledarna för ett 15-tal myndigheter och organisationer vid Räddningsverkets skola i Rosersberg. Det blev startskottet för den nationella plattformen och det samordnade svenska arbetet mot en klimatanpassning. Naturolyckor har alltid inträffat, men i och med klimatförändringar förväntas de öka i omfattning. Därför krävs ett samordnat arbete, säger Claes- Uno Brask, från Räddningsverket och ansvarig för att koordinera det samordnade arbetet. Även om vi i Sverige har goda resurser att förebygga och åtgärda effekter av naturolyckor, visar de senaste årens händelser med översvämningar, stormar, skogsbränder, ras och skred att vi är sårbara. Målet är att bli effektivare på att hantera de här händelserna. Ett av de första stegen är att varje myndighet kartlägger sitt eget klimatanpassningsarbete. När vi har en bild av vad var och en gör, kan vi hitta problemen och luckorna i det svenska förebyggande arbetet och beredskapen? Därefter kan vi ta itu med det konkreta arbetet. Men att driva detta arbete utifrån en gemensam plattform fråntar absolut inte varje myndighet att ta ansvar för sina egna åtgärder på det här området. Vi vill också undvika dubbelarbete, poängterar Brask. Hur kommer allmänheten att märka av det intensifierade arbetet? Klimatförändringarna och att de kan öka risken för naturolyckor ligger numera i folks medvetande. Det leder till ökade krav på att samhället ska arbeta för att minska riskerna och ha förmåga att hantera naturolyckorna när de inträffar. De myndigheter och organisationer som deltar i samarbetet är: Räddningsverket, Lantmäteriverket, Banverket, Svenska kraftnät, Boverket, Skogsstyrelsen, Vägverket, utrikesdepartementet, försvarsdepartementet, Livsmedelsverket, Sveriges kommuner och landsting, Sveriges geologiska undersökningar, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Krisberedskapsmyndigheten och Statens geotekniska institut. Den nationella plattformen är ett led i den tioårsplan som FN antagit om att göra världen säkrare mot naturolyckor. Målet är att effekterna av naturolyckor påtagligt ska ha minskat år Redan 2009 ska arbetet på nationell nivå följas upp av FN-organet International Strategy for Disaster Reduction (ISDR). KATARINA SELLIUS Dokumentation om naturolyckor har hittills funnits spridd på flera myndigheter. Från 10 oktober finns data samlade i en naturdatabas som kan nås via Räddningsverkets webbplats. Naturolyckor samlas i databas Från 10 oktober finns erfarenheter från inträffade naturolyckor samlade i en nationell databas. Genom databasen samlas dokumentation om naturolyckor som hittills funnits spridd hos flera myndigheter. Databasen har ett 20-tal händelser till att börja med och om ett år , beroende på hur arbetet går. Vi matar in successivt och besökare kommer att hitta nya händelser varje vecka, säger Magnus Johansson, projektledare vid Nationellt centrum för lärande från olyckor, NCO. Databasen ska innehålla dokumentation, rapporter och utvärderingar, av naturolyckor som skred, ras, laviner, översvämningar, stormar, skyfall, åsk- och snöoväder, skogsbrand samt jordbävning. Både små och stora händelser läggs in. Det finns ingen undre gräns, men den måste ha orsakat en samhällsskada eller tydlig miljöskada. Användarna kommer också att kunna utgå från en karta och begränsa sökningar till vissa områden. I februari-mars kommer det vara möjligt att på en karta se utbredningar av till exempel en översvämning. Databasen är viktig inte minst med tanke på vad som händer med klimatet. Eftersom forskarna tror att vi i Sverige kommer att få större problem med stormar och översvämningar vilket i sin tur antagligen leder till fler ras och skred är det bra att ha en bank för att kunna se bakåt; se trender och hur man agerat och vilka lärdomar som dragits. Databasen kan nås via Räddningsverkets hemsida eller direkt på se/naturolycksdatabas GUNNO IVANSSON

19 Sirenen Nr 6 Oktober 2007 Haverikommissionen om tågurspårningen: nyheter 19 Räddningstjänstinsatsen pågick för länge Vid tågurspårningen utanför Kungsbacka 2005 borde räddningsledaren i ett tidigt skede ha lämnat över ansvaret till Akzo Nobel och Banverket. Insatsen pågick i 16 dagar trots att kriterierna för räddningstjänst inte uppfylldes. Det anser Haverikommissionen i sin rapport från olyckan som skedde 28 februari Tåget med tolv klorvagnar hade kört in på ett sidospår för att släppa förbi ett X2000-tåg. Då föraren av klortåget skulle sänka farten tog inte bromsarna ordentligt. Eftersom farten var för hög öppnades en skyddsväxel och klortåget fortsatte ut på ett stickspår. Farten var fortfarande för hög, tåget körde igenom stickspårets stoppbock och plöjde ut i en leråker. Det kunde snabbt konstateras att det inte uppstått något klorläckage. Så länge vagnarna låg där de låg fanns enligt Haverikommissionen ingen uppenbar risk för klorutsläpp, och därmed var det inte heller räddningstjänst. Räddningschef i beredskap har uppgett att även han gjorde bedömningen av det inte var räddningstjänst efter akutskedet, men ändå beslöt att stanna kvar i räddningsjänstläge tills vagnarna var tömda på sitt innehåll. Beslutet innebar att räddningstjänstinsatsen varade i 16 dagar. Haverikommissionen anser att det finns möjligheter för räddningstjänsten att följa utvecklingen och planera för en insats utan att det är räddningstjänst. Verksamhetsutövarna har ett långtgående ansvar både för Haverikommissionen anser att räddningstjänsten borde lämnat över ansvaret till Akzo Nobel och Banverket i ett tidigt skede. Enligt kommissionen fanns ingen uppenbar risk för klorutsläpp, och därmed var det inte heller räddningstjänst. Nu kom räddningstjänstinsatsen att fortgå i 16 dagar trots att kriterierna för räddningstjänst inte var uppfyllda. Foto: Räddningstjänsten Storgöteborg skadeavhjälpande åtgärder och kostnader. Avspärrningar och eventuell utrymning kan länsstyrelsen ta ansvar för. Räddningstjänsten insåg att insatsen skulle bli långvarig och därför tecknades ett avtal mellan räddningstjänsten, Akzo Nobel och Banverket om att parterna skulle stå för sina egna kostnader. Men bestämmelserna i Lagen om skydd mot olyckor kan inte sättas ur spel genom ett avtal och enligt Haverikommissionen kom det sannolikt till för att parterna inte var insatta i lagens bestämmelser om räddningstjänst och kostnadsansvar. Räddningstjänsten använde Rib för att göra bedömningar av riskområdet. I dåvarande version av verktyget fanns ingen möjlighet att automatiskt hämta in väderdata och Haverikommissionen rekommenderar Räddningsverket att utveckla Rib så att den möjligheten blir tillgänglig. Räddningsverket rekommenderas också att informera räddningstjänsten om vilket ansvar för åtgärder och kostnader som verksamhetsutövaren har under en räddningsinsats. Det Rib-verktyg som Haverikommissionen efterlyser har Räddningsverket arbetat på sedan ett par år tillbaka. Det heter Spridning i luft. Vi räknar med att det ska vara klart i år. Verktyget tar emot väderdata från SMHI och kan visualisera spridningsberäkningar på en karta, berättar Tore Eriksson, chef för Rib-enheten GUNNO IVANSSON Räddningsledaren: Jag vågade inte lämna ifrån mig ansvaret Räddningsledningen gjorde bedömningen att räddningstjänstskedet enligt lagen upphörde redan andra dagen. Av säkerhetsskäl beslöt man ändå fortsätta insatsen tills klorvagnarna var tömda. I sina rekommendationer till Räddningsverket antyder Haverikommisionen att bristande kunskaper låg bakom beslutet. Men det handlar inte om det. Redan första dagen var vi fullt på det klara med att räddningstjänstskedet var slut när det inte fanns risk för läckage, säger Kjell Collstedt, räddningsledare i beredskap inledningsvis. Räddningsledningen vågade inte lämna ifrån sig ansvaret av säkerhetsskäl när vagnarna skulle omhändertas. När du står där som räddningsledare med ansvar för människor vågar du inte åka därifrån förrän faran är över. Ett stort haveri hade till och med drabbat Göteborgs utkanter. Kjell Collstedt kände en oro för att ekonomin kommer i första hand och säkerheten i andra om ansvaret lämnas över till verksamhetsutövarna. Allt ska återställas så snabbt som möjlig och då finns en risk att man tummar på säkerheten. Jag säger inte att blivit så i just det här fallet, men generellt finns en stor risk att ekonomin prioriteras. Kjell Collstedt anser att Lagen om skydd mot olyckor är otydlig på det här området och har tidigare skrivit till försvarsministern men fått svaret att lagstifningen är tillräcklig. Vid den här typen av händelser borde det finnas nåt tydligare som gör att räddningstjänsten kan peka med hela handen även om det bara föreligger fara för. Lagen tar inte tillräckligt tydligt hänsyn till människors säkerhet. Om inte vi håller i dirigentpinnen tror jag inte säkerheten får prioritet. Kjell Collstedt är övertygad om att flera säkerhetsåtgärder inte kommit till om inte räddningstjänsten fungerat som ett slags ordförande vid alla genomgångar. Vi tillät till exempel inte arbete på natten. Det förlängde naturligtvis insatsen, men kranförarna kunde inte garantera att arbete på natten var lika säkert. Det hade också fördelen att vi slapp skiftbyten och kunde ha samma personal som visste vad som diskuterats dagen innan. GUNNO IVANSSON

20 20 porträttet Sirenen Nr 6 Oktober 2007 Frälsaren STOCKHOLM. Han dög inte förra gången Stockholm skulle få ny brandchef. Tio år senare hoppas många att han är frälsaren. Kanske är nu rätt tillfälle att bli chef i Stockholm. Kanske är Jan Wisén rätt man att skapa framtidstro i en medfaren organisation. Han har utstrålning, är vad man populärt kallar medial. Men han är också genuint kunnig. Jan Wisén lever i mångt och mycket med räddningstjänst. Kanske något mindre nu än för några år sedan. En överlevnadsfråga kallar han det, att koppla av och samla energi i stället för att leva med jobbet dygnet runt. Jag har insett att chefen inte behöver kunna allt. Man måste våga vara okunnig. Människor som känner Jan Wisén säger att det nu blir ledarskap med stor delaktighet, att han är social och noggrann, mer förberedd än spontan. Men att han också kan ha hårda nypor och bli irriterad om folk inte hänger med i hans tempo. n Att bli chef i Stockholm, är det en dröm som blivit sann? Både och. Sista året har det kanske inte varit så lockande, med alla konflikter, och jag har trivts bra i Södra Roslagen. Samtidigt gillar jag utmaningar, mår inte bra av att förvalta. Då blir jag rastlös. Stockholm har jättepotential. Det är huvudstaden, här händer mycket, här finns mycket utveckling. Det är en utmaning att vända en negativ trend till positiv, den kunde jag inte missa. n Hur var det att se turbulensen i Stockholm utifrån. Kliade det i fingrarna? Ja, det gjorde det lite grann. Vet inte om jag kunnat göra något. Men det är frustrerande att se så många som far illa, yrkesstolthet som försvinner. n När du tillträdde i somras hade du efter en vecka plockat bort de tre områdescheferna. Orsak? Det var ganska illa ställt i organisationen. Brist på samordning, styrning och uppföljning. Områdesstrukturen var en orsak till det, de fungerade lite som egna kårer. 99 procent av personalen är oerhört positiv till ändringen. Underifrån har man sett hur det misshushållats med resurser. n Vilken bild fick du av Stockholms brandförsvar när du tillträdde i juni? En turbulens som hade kulminerat med stora neddragningar. Här fanns ingen gemensam målbild, det var resursslöseri och otydlig organisation, neddragningarna var genomförda men inte accepterade. Brandförsvaret hade svårt att fullgöra tillsyn, personalen hade förlorat arbetsglädjen. Det var den bild Christer Ängehov och jag såg när vi kom hit. n Det här är ganska hård kritik mot den gamla ledningen. Det kanske det är. Men det har funnits en ledningsgrupp, och jag kan ha synpunkter på hur den skötts. n Hur många finns kvar i ledningsgruppen? Fyra av nio, fast gruppen har nu krympt till sju personer. n Rykten säger att Wisén har lobbat för det tänkta storförbundet, att du hjälpte till att plantera det hos politikerna. Det här har jag pratat om i alla år. Redan 1992 var jag involverad i planer på ett förbund. Det sprack på politisk oenighet och ett starkt inslag av att Stockholm ville bestämma. Därefter har funnits idéer. Jag har trott på tre stora områden, ett i norr, Stockholm i mitten och Södertörn i söder. De som lyckats är Södertörn. När Attunda började diskutera samgående med Stockholm blev det nya förutsättningar. Nu är det politikerna som driver frågan. n Men du har varit med och påverkat? Jo, så tillvida att jag tycker det är en positiv utveckling. n Är ni säkra på att ni blir större än Storgöteborg? He, he. Det är inget självändamål. Och även om 17 kommuner är aktuella i dag vet vi inte hur många som skriver på. n Vi hoppar tillbaka i tiden lite grann. Under 90-talet var du stjärna i TV-serien Larmet går. När du testades för jobbet satt folk i London som inte begrep svenska och lyssnade på dig. Du fick jobbet för din utstrålning, hur kändes det? Jag kände mig lite lurad, eftersom uppgiften var att prata i tio minuter och jag hade förberett mig och försökte säga något vettigt. Samtidigt uppskattade jag omdömet. n Branden i SALK-hallen 1993, när du var räddningsledare, är det ditt värsta uppdrag? Ett av dem. Framförallt ett moment under insatsen när vi inte visste om alla brandmän kommit ner från taket som riskerade ge vika. Det blev övertändning och taket vek sig. Det var jobbiga minuter innan vi fick beskedet att alla var nere. Och skrämmande var att vi efteråt i ett brandsyneprotokoll från innan branden kunde läsa I händelse av brand får tak ej beträdas. Men det visste ingen om på skadeplatsen. På den tiden var det verkligen vattentäta skott mellan förebyggande och operativt. n Vi måste slåss för att beredskapen behövs har du sagt. Du har reagerat på att debatten ofta handlat om att man ställt operativt och förebyggande arbete mot varandra. Hur är den debatten i dag? Jag tycker pendeln svängt tillbaka lite. Men för några år sedan var det inte rumsrent att prata operativ verksamhet och det vände jag mig emot. Även Räddningsverket raljerade om tut och sprut. Det är orättvist att säga att en brandman är effektiv till fyra procent, vilket motsvarar utryckningsdelen. Att träna och öva för utryckning kräver tid. Och dessutom krävs tid att vara tillgänglig för larm. Om det i efterhand kan kallas bortkastade pengar när inget larm inträffat, då måste vi våga säga att vi ska ha råd med bortkastade pengar. Jag tror ingen skulle acceptera alternativet, att vi stängde stationen och hoppades att ingen skulle hända. n Hur viktigt är begreppet 1+4? Vi ska värna om högt arbetarskydd. 1+4 är viktigt när det handlar om rökdykning. Men i övrigt tycker jag inte 1+4 är viktigt. Begreppet har blivit en rikslikare och en del kan inte åka på larm om man inte är fem personer. Men hur ofta rökdyker vi och hur ofta räddar vi liv vid rökdykning? Det är en överskattad företeelse. Vi skulle rädda fler liv med små, snabba enheter. Då är det synd att stelbent hålla fast vid 1+4. Vi kan alltid vara för få, även om vi är tio personer på ett larm kanske vi är för få. Polis och ambulans skickar alltid två personer i första skedet, det kan även vi göra vid vissa insatser. n Innebär det att du förespråkar fler snabba enheter i Stockholm? Jag skulle vilja se en sådan utveckling. Och då handlar det inte om att skära ner enheter. Det handlar om att sprida våra re-

21 Sirenen Nr 6 Oktober 2007 porträttet 21 Att såga saker innan man provat dem är inskränkt. Tyvärr är det en påtaglig inställning i den här branschen. Foto: Per Larsson surser. I city finns ingen utryckningsstation, men där rör sig massor av människor under dagtid och på kvällar under helgen. Varför inte ha en snabb enhet med tre man som finns tillgänglig ute på stan. n Nya lösningar stupar ofta på att folk ofta är stenhårt för eller emot. Ungefär som med skärsläckaren, folk i branschen är ofta vän eller fiende, sällan mittemellan. Att såga saker innan man provat dem tycker jag är ett inskränkt sätt. Tyvärr är det en påtaglig inställning i den här branschen. Det är dokumenterat att skärsläckaren gör nytta, men det innebär inte att den alltid gör nytta. Jag förespråkar skärsläckaren som ett oerhört bra komplement, var med och skaffade fem stycken till Södra Roslagen. n Du började karriären som brandman. Har du nytta av det i dag? Ja, det tycker jag. När jag försöker driva utveckling är det lättare att föra en diskussion med personalen. Det är lättare att bli accepterad. Jag slipper höra du har ju aldrig varit i verkligheten. n Är brandmän bekväma? Nej, det är aktiva människor som fjällvandrar eller bygger om huset när de är lediga. Kreativa människor. Men när de kommer i brandstationsmiljön händer något, de får inte utlopp för sin kreativitet. Det är systemet det är fel på, en kultur framförallt bland äldre chefer som säger dom kan ju inget. Vi måste släppa fram brandmännen, det har vi varit dåliga på. n Du spådde i Sirenen inför millennieskiftet att framtiden skulle bära med sig fler närbrandstationer som skulle vara öppnare för allmänheten. Tror du fortfarande på det? Ja. Dels för att få kortare insatstider, flexiblare styrkor. Men också för att brandstationerna behöver bli välkomnande, det ska kännas naturligt för en kommuninvånare att besöka sin brandstation. n Vilken är din ledstjärna? Det blir lätt klyschor, men öppenhet och ärlighet är viktigt. Att vi har en öppen och ärlig dialog. Ledningen får inte se facket som en motpart, det finns ingen anledning att mörka uppgifter för dem. Vi har bara olika roller och det måste vi respektera. n Coach eller chef, vad är du mest? Ser mig framförallt som coach. Men i en sån här stor organisation måste man också vara chef. Speciellt i det läge vi är. Nu är det viktigt att sätta gränser, peka ut riktningen. n Tycker du om att bestämma? Nej, men att påverka utvecklingen. Och indirekt är väl det att bestämma. n Vilken är viktigaste framtidsfrågan för svensk räddningstjänst? Vi måste riva murar och jobba mer med andra, exempelvis hemtjänsten. Vi måste se att vi är en del av ett större system, inte bara åka i vårt eget spår. Antalet anlagda bränder måste minskas, det måste vi göra tillsammans med andra som äger frågan. n Det finns alltid trender i debatten, vilken är nästa? I närtid tror jag det är utbildningen, beroende på det som händer med Räddningsverkets skolor. Jag tror vi kommer se olika utbildningar och till viss del tror jag det är risk att den blir sämre. Tyvärr kan det motverka rörligheten som vi fått i branschen. n Har du någon räddningstjänst som förebild? Fler inom olika områden som lyckats på olika sätt. Jönköping har lyckats inom många områden att systematiskt kartlägga kommunen. Södertörn som vågar prova nya vägar, gå mot strömmen. Det är sunt. Merseyside i Liverpool är också en räddningstjänst som vågar testa, jobbar mycket utåtriktat och har massor av spännande projekt. n Vad gör du en ledig dag? Har relativt stort umgänge. Antingen har vi folk hemma eller går ut och nyttjar Stockholms utbud. På helgen är jag ofta i stugan på Ingarö. n Vilket beteende skulle du vilja radera ur svensk räddningstjänst? Vårt inåtfokus. Vi är väldigt inåtvända i diskussionen. Det handlar om jobbet, schemat och alldeles för lite om vad vi levererar utåt. Vi bör oftare ställa oss frågan vilka vi är till för. Fakta Namn: Jan Wisén Ålder: 53 Familj: sambo Yrke: brandchef i Stockholms brandförsvar PER LARSSON Bakgrund: 1973 Brandman i Lidingö och sedan Nacka, 1978 brandförman hos Luftfartsverket på Arlanda, 1980 räddningstjänsthandläggare på länsstyrelsen, 1982 ingenjör Stockholms brandförsvar, jobbade med insatsplanering, 1984 utbildare på Brandförsvarsföreningen (i dag Brandskyddsföreningen), 1986 började läsa tvåårig utbildning till brandingenjör i Stockholm, 1987 brandingenjör i Stockholm, därefter chef för utbildningen och stabschef, 1998 räddningschef Södra Roslagen, 2007 brandchef Stockholm. Medlem i: Svenska Brandbefälets Riksförbund, där han är ordförande. Stolt över: tror jag kan få människor att lyssna och att bli engagerade. Längtar till: en hel del är jobbrelaterat, kan längta efter att få genomföra saker. Utlandsresan i november kan jag mer se fram mot.

22 22 samhällets risker 2020 Sirenen Nr 6 Oktober 2007 Många hot men också möjligheter Mina visioner om samhällets risker 2020 har jag delat in enligt den traditionella modellen med hot möjligheter. Det har jag gjort för att inte bara visa på den svarta sidan utan också komma med konkreta förslag på åtgärder. HOT A. Klimatförändringen - Fler svåra skogsbränder på grund av mer stormfälld skog och fler extremt varma perioder. - Fler svåra översvämningar och ras på grund av fler kraftiga regnoväder. - Ökad risk för skador på elnät, kommunikationer, bebyggelse, skog och vattenförsörjning på grund av fler svåra stormar. B. Attitydförändringar i samhället - Fler anlagda bränder, främst i allmänna byggnader som skolor och köpcentra. - Fler svåra trafikolyckor och ökat våld i samhället som en följd av ökad drog- och alkoholanvändning och fler psykiskt sjuka, samtidigt som samhällets förebyggande och vårdande insatser mot detta har minskat och kvalitetsförsämrats. - Minskat intresse från den stora allmänheten att deltaga i frivilliga organisationer och föreningar. - Ökat vårdslöst beteende i trafiken i kombination med snabbare bilar och pressade arbetsförhållanden. C. Minskade ekonomiska resurser för räddningstjänst och sjukvård - Kommunerna får allt sämre ekonomi, vilket drabbar räddningstjänsten med nedlagda eller krympta deltidskårer och sämre materiel. Detta drabbar särskilt glesbygden, som därmed får sämre förutsättningar för företagsetableringar och boende. - Kontrollen av fastigheterna har lagts över på fastighetsägare, näringsidkare och hyresgäster. Detta kan leda till ojämn och sämre standard eftersom kunskaper, ekonomi och intresse saknas hos många. - Skolan har inte prioriterat kunskaper i brandskydd, första hjälpen, HLR, simkunskap och trafikkunskap. Kunskaperna är också varierande mellan olika skolor och olika kommuner. D. En åldrande befolkning - Våra äldre blir äldre och fler. - Våra äldre bor allt oftare kvar i sin hemmiljö med mindre tillsyn än tidigare. Det innebär: fler fallolyckor och fler sjukdomsfall som kräver akuta sjukvårdsinsatser. E. Större ekonomiska värden - Mer komplicerad teknik och större byggnader gör att större ekonomiska värden går förlorade vid bränder och olyckor. Michael Wallin - Större och fler transportfordon på vägarna som också utgör stora värden som går förlorade i olyckor. F. Arbetsplatserna på landsbygden minskar - Allt fler arbetar på annan ort än sin bostadsort, vilket minskar möjligheten att rekrytera till deltidskårerna. - Nedläggning av företag på landsbygden får också konsekvenser för rekryteringen till deltidskårerna och Inför millennieskiftet siade jag i en debattartikel (Sirenen nr 7/1999) om utvecklingen inom räddningstjänsten under 2000-talet. Bland annat om att antalet mycket stora bränder skulle minska. Detta genom sprinklerskydd på bred front, även ifråga om boendesprinkler. Redan nu, efter sju år, har detta och andra förväntningar infriats. I avslutningen av den artikeln inför 2000-talet, förutsågs att nya släckmetoder och släckningsmedel (chocksläckning med jetstråle) skulle bli revolutionerande. Redan nu börjar forskningen tyda på en utveckling i den riktningen, som har sin bakgrund i ett svenskt patent, så tidigt som Men då fanns inte pumpar och slang som klarade önskat tryck. De finns i dag. Metoden har framgångsrikt provats vid släckning av brand i oljekällor efter kriget i Kuwait. I förra numret av Sirenen (5/2007) finns värnen och möjligheten att bevara vårdcentral och distrikssköterska på de mindre orterna i en kommun borde det finnas krav på att kommuner och landsting inrättar IVPA-styrkor (I väntan på ambulans) på landets samtliga hel- och deltidskårer, skriver Michael Wallin. Foto: Katarina Sellius många synpunkter på hur förhållandena inom räddningstjänsten kommer att vara år Mitt bidrag hade syftet att man borde tänka efter före. Alltså ta med bakomliggande anledning till den risk man talar om. Vid utredningar av svåra olyckor och katastrofer, framkommer ofta faktorer som underlåtenhet, alkoholförtäring, brister i underhåll, för att nämna några. Räddningsverket driver en framtidsstudie om samhällets risker om år, vilka de är och hur vi kan förebereda oss. Sirenen inbjöd i våras läsarna att tycka till om samhällets risker Sex inlägg presenterades i förra numret, här kommer ytterligare några. MÖJLIGHETER/ÅTGÄRDER - Skolan ska satsa ännu mer resurser på att sprida kunskaper om droger, alkohol, första hjälpen och HLR. - Teoridelen av körkortsutbildningen och annan trafikundervisning borde vara obligatorisk i skolan för att tidigt utbilda barn och ungdomar till ett riktigt trafikbeteende. - Kraven bör skärpas på kommunerna att upprätthålla räddningstjänst av viss kvantitet och kvalité på mindre orter genom att krav på insatstiden skärps. Också orter som har viss storlek och viss typ av industri skulle i högre grad tvingas att ha räddningstjänst. - Krav på kommuner och landsting att upprätta IVPA-styrkor på landets samtliga hel- och deltidskårer som då åker på alla sjukvårdslarm på orter som har långt till ambulansstation eller då ledig ambulans inte finns inne på stationen. På vissa orter med värn och frivilliga kårer borde också IVPA-styrka övervägas. Med en åldrande befolkning som ska bo kvar på landsbygden är detta en förutsättning för att det ska vara möjligt att bo kvar. - Sjukvårdsutbildade personer bör aktivt rekryteras till deltidskårerna och värnen, särskilt till IVPA-styrkorna. - På orter där inte deltidskår finns eller kan behållas ska kommunen aktivt arbeta för att ett värn eller frivilligkår bildas. Finansiering av frivilligkårer skulle kunna uppmuntras genom att företag på orten får skattereduktioner som motvarar sponsring till sådan verksamhet. - Utveckla idén med förstahandspersoner på deltidskårerna, värnen och frivilligkårerna till att vara obligatoriskt. Dessa åker alltså direkt från arbetsplatsen eller hemmet i ett mindre utryckningsfordon direkt till olycksplatsen och kan då dirigera huvudstyrkan, göra en första insats och snabbt begära förstärkning. - En person som arbetar på en ort och bor på en annan skulle eventuellt kunna tillhöra två olika deltidskårer. Det finns kanske någon annan som pendlar i motsatt riktning och på så sätt kan man täcka en tjänst på två olika deltidskårer (alternativt värn). - Låta fler vanliga medborgare deltaga i utredningar. Detta gäller inte bara samhällets risker utan allt, där experter och politiker ofta har en färgad och vanemässig syn på verksamhet och företeelser. Michael Wallin före detta hotelltjänsteman Nässjö Peter Löthman får medhåll av Brandsjö Peter Löthman, räddningschef i Sundsvall/Timrå, skriver bra om hur han år 2020 ser tillbaka på förändringarna. Bland annat om lättrörliga styrkor, samverkan och regionalisering. Något som redan nu är på gång och som jag instämmer i. Kaare Brandsjö

23 Sirenen Nr 6 Oktober 2007 samhällets risker Konsten att kommunicera risker blir en nyckelfråga Diskussionen om samhällets framtida risker är i full gång och om detta har även jag uppfattningar. Men i stället för att diskutera konkreta potentiella hot och risker vill jag peka på riskkommunikationen som en ödesfråga för ett framtida framgångsrikt säkerhetsarbete i samhället. Självklart ska vi fortsätta utveckla vår bevakning och analys av vad som sker runt omkring oss. Utvecklingstakten på samhällets alla områden är sådan att något annat vore att betrakta som självmord i flera bemärkelser. Kunskap är en färskvara och med nuvarande utvecklingstakt på kunskapsområdet tenderar bäst-före-datumet bli allt kortare. Utifrån detta måste vi genom forskning, utvecklingsarbete, studier och analys ständigt uppdatera oss. För att hamna rätt i vårt förebyggande och skadebegränsade arbete måste vi helt enkelt sträva efter att ha koll i sak. I kunskapssamhället vill Räddningsverket (och rimligen den framtida säkerhetsmyndigheten ) utvecklas och växa som expertmyndighet. Så långt är allt gott och väl. Jag anser emellertid att vi på ett systematiskt sätt behöver reflektera över vilken roll expertmyndigheten ska ha. Det räcker inte att man som expert med stöd av forskning och annan kunskap (som väl genomförda omvärldsanalyser och framtidsstudier) anser sig ha rätt. I en modern demokrati måste allmänheten och andra organiserade aktörer också anse att det som experten/expertmyndigheten hävdar är rätt. Att hävda något annat sprider en unken doft av 1800-talsmässig patriarkalism. I dag är begrepp som delaktighet och medbestämmande realiteter stadfästa i den lagstiftning som kringgärdar stora delar av samhällets planeringsprocesser. Generellt ökar utbildningsnivån bland befolkningen och inte minst genom internet kan alla när som helst söka kvalificerad information. Det traditionellt giltiga kunskapsmonopolet som burits upp av forskarsamhället och andra (i sak) högt kvalificerade experter ifrågasätts av gemene man. För att få reda på om vi i samhället är överens om vad som är rätt krävs ödmjukhet av experten/expertmyndigheten. Vi på säkerhetsmyndigheten måste till exempel bejaka att säkerhet inte är det enda viktiga värdet. Och det gäller både på individ- och samhällsnivå. Agne Sandberg För den enskilde är säkerhet en aspekt av individens livskvalitet. Det är inte alldeles självklart att säkerhetsåtgärder alla gånger är i harmoni med individens berättigade krav på personlig integritet, utmaning och utveckling. Och för samhällets del kan tvivelsutan ett överdrivet och klåfingrigt säkerhetsarbete komma på kollisionskurs med kraven på demokrati, ekonomisk effektivitet och hållbar ekologisk utveckling. Utmaningen blir än tydligare Vi måste förbereda oss för stora elavbrott För att förstå framtiden måste man kunna sin historia all el försvinner i fartyget. Då black out, vilket gynnar in- om det blir black out, alltså förklaring. Hela samhället får har någon känd filosof sagt för länge sedan. Jag kommer inte ihåg hans namn, men det ligger väldigt mycket i detta uttalande. Därför instämmer jag till fullo vad Kaare Brandsjö skriver i sin artikel med rubriken Viktigt att titta i backspegeln när man ska se framåt i Sirenen 5/2007. Hela vårt samhälle är uppbyggt för att drivas med elektricitet. Vi vet redan i dag att vi är väldigt sårbara om det blir strömavbrott. Än viktigare blir detta i framtiden då alltmer kommer att fjärrstyras av datorer. På fartyg har man en nödgenerator, som drivs av en dieselmotor. Den startar automatiskt gäller det att snabbt få igång elförsörjningen ombord, om inte är fartyget plötsligt manöverodugligt. Problemet är inte avbrottet i sig utan hur förberedd man är på att detta kan hända och att åtgärder har vidtagits innan det händer. Hur många viktiga samhällsfunktioner har en nödgenerator som startar inom 60 sekunder? Sjukhus ska ha en dylik beredskap, men hur många viktiga samhällsfunktioner i övrigt har denna beredskap om strömavbrottet blir långvarigt genom exempelvis sabotage på flera ställen samtidigt i Sverige? Detta vore värre än en krigskräktare och samhällsomstörtare, som vill uppnå sina syften att ta över Sverige. Industrier, lantbruk och kommunikationer kommer att drabbas hårt om de inte har en egen säkerhetsplan om vilka åtgärder som snabbt måste komma igång. Om varje liten enhet har en egen strömkälla blir det mycket svårare för en sabotör att släcka hela samhället. Ett klassiskt uttryck är: Det händer inte mig utan bara andra! Det tål att tänka på, eller vad tycker ni läsare? Lars H Landström brandkonsult Göteborg då vi funderar på hur befolkningssammansättningen förändras nu och framöver. Sverige blir alltmer heterogent; kulturellt, etniskt och förmodligen även socio-ekonomiskt. Detta gäller förmodligen även synen på säkerhet/trygghet och förtroendet för myndigheter och andra aktörer. Säkerhetsmyndigheten måste således kommunicera risker och hot med sina målgrupper i samhället. Vi får inte nöja oss med att bli experter i sak vi måste även bli experter på att kommunicera. Expertkompetens på det området innebär enligt min mening att vi måste identifiera och beskriva de direkta och indirekta framtiden kommer vi att ha I samma typ av olyckor som nu, men konsekvenserna blir svårare. Väderrelaterade händelser som översvämningar, stormar, åsknedslag blir kraftigare och kräver större resurser. Högre trafikintensitet ger svårbemästrade trafikolyckor trots säkrare fordon. Drogmissbruket ökar med dess olika följdverkningar. Ökad andel äldre, som förlitar sig på samhället, som i sin tur får svårt att räcka till, då många behöver hjälp. Sämre kunskap och sjunkande beredskap i stort bland allmänheten. Kommunala räddningstjänstens uppgifter har förändrats och breddats, och kommer att fortsätta förändras. relationer som kan bli aktuella då vi vill kommunicera om risker. Vi bör ha en uppfattning inte bara om myndighetens egna direkta relationer, utan också om vad som sker i andra och tredje led. Schematiskt kan de beskrivas enligt illustrationen till här intill. Utifrån detta måste vi gå vidare och ställa oss frågor, sakområde för sakområde: Vem/vilka berörs, vilka former för kommunikation ska vi utveckla? Gamla tiders informationsinsatser och kampanjer är exempel på envägskommunikation som självklart ska undvikas. Utgångspunkten är att skapa former för ömsesidig dialog i hela systemet: uppifrån-och-ner och nerifrån-ochupp och tvärs över. Förutom detta måste vi fundera på hur vi kan utveckla meningsfulla dialoger med media så att den samlade dialogen i samhället gynnas. Att utveckla samhällets förmåga på riskkommunikationsområdet är lika viktigt som att utveckla expertis och säkerhetsarbete inom viktiga sakområden. På så sätt ges förutsättningar för att det faktiska säkerhetsarbetet förankras, uppfattas som relevant, trovärdigt och meningsfullt. Agne Sandberg analytiker Räddningsverket Konsekvenserna blir svårare I takt med mer slimmade organisationer och andra arbetsuppgifter, tror jag allmänhetens nuvarande förväntningar på räddningstjänsterna blir svårare att uppfylla i framtiden. Janne Nordin Sköllersta Fler inlägg välkomnas Sirenen har i de två senaste numren gett särskilt utrymme åt läsarnas texter om Samhällets risker Vi tar gärna emot fler inlägg i ämnet, men de kommer då att publiceras på Ordet fritt-sidorna. För att fler ska komma till tals gäller där en textlängd på maximalt tecken (inkl mellanslag).

24 24 nyheter Sirenen Nr 6 Oktober 2007 Rib har genomgått extreme makeover Räddningsverkets integrerade beslutsstöd, Rib, har genomgått en extreme makeover. Med en rad nya och förbättrade funktioner, men framförallt ett modernare och sökorienterat gränssnitt. Rib XM, som den nya versionen heter, började levereras i början av oktober. Det är den största uppgraderingen i verktygets historia. Programmet är omskrivet från grunden och gränssnittet är moderniserat, berättar Stefan Jönsson, projektledare. Den nya versionen är resultatet av fyra års arbete. Vi har haft tre referensgrupper och förändringarna bygger på användarnas önskemål, säger Helen Persson, som ingår i projektgruppen. Rib har med åren växt och blivit svårare att överblicka. Ett mer Google-liknande gränssnitt har varit ett starkt önskemål från användarna. Det har vi lyssnat på och Rib startar nu med en söksida, säger Stefan Jönsson. Tidigare var man tvungen att veta var uppgifterna fanns, nu kan man söka i hela Rib från ett ställe. Sökningar kan sparas vilket gör det enkelt att gå tillbaka till en tidigare sökning. Ett delsystem har genomgått en större utveckling än övriga. Hela OP-Rib och insatsstödet är egentligen nytt. Det som fanns innan vara bara ett embryo, säger Stefan Jönsson. Uppdateringsfunktionen har förbättrats. De som är uppkopplade kan välja att uppdatera löpande via internet. Uppdateringen är intelligent och laddar bara ner det som är ändrat. Man kan också välja att ladda hem uppdateringen till en server så att användarna kan uppdatera därifrån eller via ett USB-minne. Grundversionen för installation kommer även i fortsättningen att levereras på DVD. Rib XM levereras också med en Sverigekarta motsvarande översiktskartan. Väljs full kartinstallation får man med ortskartor för de flesta tätorter motsvarande tätortskartan i telefonkatalogen. Det går även att använda egna kartor. GUNNO IVANSSON Efter fyra års arbete är Helen Persson och Stefan Jönsson glada att kunna släppa en ny version av Räddningsverkets integrerade beslutsstöd: Rib XM. Programmet har skrivits om från grunden. Det är den största uppdateringen i Ribs historia. Vi har lyssnat på användarnas önskemål och Rib XM har fått ett modernare, sökorienterat gränssnitt, säger projektledaren Stefan Jönsson. Foto: Gunno Ivansson Nyheter och förbättringar i Rib XM Biblioteket Liksom i alla delsystem möts man av en sökflik. Många dokument finns numera i fulltext och miniatyrer visar omslagen. Man kan också välja att gå runt i biblioteket genom att välja Bokhyllan som visar omslaget och en kort sammanfattning av alla publikationer. Favoriter Man kan skapa egna favoriter över sökresultat, öppna dokument med mera Historik Gör det möjligt att gå tillbaka till sökningar. Det kan underlätta om man en gång lyckats stava till 2,5-Dietoxi-4-(fenylsulfonyl)bensen diazoniumklorid Hjälp Hjälpfunktionen har förbättrats och är lägeskänslig. Med ett tryck på F1 tangenten får man hjälp om det område man befinner dig i. Farliga ämnen Ångtryckskurvan är förbättrad och kan återges vid vald temperatur. Verktygstips förklarar olika begrepp när man för muspekaren över, visar förkortningar för gränsvärden. Räddning Sökning sorteras efter bästa träff. Nytt är ett åtgärdsschema som är en integration av initiala åtgärder och metod kem. Akutvård De uppgifter som presenteras är framtagna i ett gemensamt projekt mellan Socialstyrelsen, Giftinformationscentralen och Räddningsverket. Transport Klassificering och etiketter/märkning har slagits samman samtidigt som information om klassificering utökats. Resurs En Gis-karta visar var markerad resurs finns. I resurssök kan man nu välja scenario (översvämning, skogsbrand osv). I en plocklista kan man lägga upp resurser och på så sätt förbereda sig för en viss typ av insats. Samlade resurser kan även sparas som favoriter. Liksom bokhyllan i biblioteket finns en resurshylla där man kan titta på resurser, organisation och scenario. OP-Rib/insatsstöd Operativa Rib är en variant av Rib som är anpassad till användning under stress, i en skakig bil, sämre ljusförhållanden och mindre skärm. Stor nyhet är att man själv kan lägga till dokument som insatsplaner, kontaktlistor, åtgärdskalender eller olika rutiner. Dessa dokument blir sedan sökbara tillsammans med övrigt innehåll i Rib. Det går att lägga till metadata vilket kan vara användbart om man till exempel vill göra filmklipp och bilder sökbara. Banverkets insatskort är nu tillgängliga för alla myndigheter. Dagboksfunktionen påminner om Lupp men är betydligt enklare och fokuserad på vad man kan ha nytta av på olycksplatsen. Genom lägesbildsfunktionen kan man lägga till och flytta fordon. Syftet är att skapa överblick av tillgängliga resurser. Det är även möjligt att exportera dagboken från Insatsstöd till Lupp. På kartan kan man skissa, skriva samt placera symboler som ett stöd under en insats. Statistik Funktionen har förenklats kraftigt. Fokus är enkel hantering och lätt att hitta.

25 Sirenen Nr 6 Oktober 2007 nyheter 25 Glesbygdsklubben gör tummen ner igen Glesbygdsklubben är svårflörtad i frågan om utryckningsförarutbildning. De har gjort tummen ner för alla förslag som hittills kommit. Efter kritik gav Vägverket i våras upp planerna på en nationell utbildningsplan för utryckningsförare. I stället hoppades man nå en överenskommelse om gemensamma kompetenskrav. Men även det förslaget sågas av Glesbygdsklubben. Förslaget innebär en smygreglering och är kostnadsdrivande skriver klubben som vill se ett uppmjukat förslag med utrymme för lokala anpassningar. Checklista för säkrare vardag Rib har växt i omfång med åren och blivit svårt att överblicka. Ett starkt önskemål från användarna har varit ett mer Google-liknande gränssnitt. Det har man lyssnat till och Rib XM startar med en söksida som når alla delsystem. Räddningsverket erbjuder en ny tjänst på sin webbplats att skräddarsy och skriva ut checklistor för olycksförebyggande hembesök hos äldre. Tjänsten är främst till för personal inom vård- och omsorg om äldre. Du kan välja bland olika kategorier, till exempel inomhus eller utomhus och hjälpmedel. Du väljer själv vad du vill gå igenom vid det specifika besöket, säger Inger Larsson, Räddningsverket. Det finns ett 70-tal olika parametrar, allt från nattbelysning i badrum till spistimer i köket, att ta med i checklistan. Det finns även möjlighet att skriva ut skräddarsydda fall- och avvikelserapporter. Här kan man välja vilka omständigheterna till olyckan var, vilka skador som uppstod, vilka åtgärder som ska göras. Checklistor och fallrapporter kan skrivas ut via under Förebyggande. SMO ges på distans Från och med vårterminen 2008 kan man läsa den 2-åriga utbildningen i skydd mot olyckor (SMO) på distans. Distansutbildningen kommer ha samma längd, innehåll och kursmål som den SMO-utbildning Räddningsverket erbjuder vid sina skolor. Jämte de vanliga intagningarna till Räddningsverkets fyra skolor, kan nya distansutbildningen betraktas som en femte skola på hemmaplan. Ansökan till nya SMO på distans, liksom till den skolbundna SMO-utbildningen, ska vara inne senast 15 oktober. Mer information om distansutbildningen finns på www. raddningsverket.se. Rib XM levereras med en Gis-karta som visar var markerad resurs finns. I resurssök kan man nu välja scenario (översvämning, skogsbrand osv). I en plocklista kan man lägga upp resurser och på så sätt förbereda sig för en viss typ av insats. Samlade resurser kan även sparas som favoriter. Under fliken Bokhyllan kan man gå runt i biblioteket, titta på omslaget och läsa en kort sammanfattning av alla publikationer. Rib XM visas upp Nya Rib XM lanseras med träffar på ett antal utvalda orter från Boden i norr till Malmö i söder. Det blir en endagsförevisning av Rib XM och inbjudan kommer att gå ut till berörda målgrupper. Följande datum och orter är inplanerade: Karlstad...20/11 Boden...27/11 Sundsvall...28/11 Stockholm...11/12 Göteborg...12/12 Malmö... 9/ För mer information och detaljer se Göteborg tappade ambulansen och 120 anställda Den 1 oktober förlorade räddningstjänsten Storgöteborg drygt 120 anställda. Men de finns kvar i huset, dock med ett annat emblem på kläderna. Det är Ulfab, privat ambulansentreprenör i Ulricehamn, som tagit över verksamheten i Göteborg. I slutet av förra året beslutade Sahlgrenska universitetssjukhuset att ge uppdraget till Ulfab. Räddningstjänsten överklagade, ansåg att upphandlingen inte gått rätt till. Men länsrätten stod inte på räddningstjänstens sida och kammarrätten gav inte prövningstillstånd. Ulfab tog därför över personalen och bemannar 27 ambulanserna. Företaget hyr plats för personal och fordon i räddningstjänstens lokaler. Avtalet är femårigt med möjlighet till tre års förlängning. Nytt forskningsråd bildat Brandforsk har startat ett nytt forskningsråd. Rådet består av 16 medlemmar som representerar Brandforsks intressenter och som ska öka intressenternas möjlighet att påverka forskningens inriktning. Forskningsrådet ska göra det möjligt för Brandforsk att ta initiativ till ett antal större och bredare FoU-projekt som sträcker sig över längre tid. Projekten ska finansieras av Brandforsk tillsammans med ett antal andra tänkbara finansiärer, som till exempel problemägare, olika forskningsstiftelser, EU och så vidare.

26 26 sirenens räddningsskola Sirenen Nr 6 Oktober 2007 Elektricitet En förrädisk risk Varje år inträffar ett 50-tal bränder i svenska transformatorer. Insatser till sådana och andra elanläggningar ställer särskilda krav på räddningstjänsten. Även vid stormfälld skog och skogsbränder finns risk för att skadas av elektricitet, en förrädisk fara eftersom den i regel varken syns, luktar eller hörs. Sirenens räddningsskola handlar denna gång om elrisker under insatser. Det är ovanligt i Sverige att brandmän dör av elskador under en insats. Men farorna är många och måste tas på största allvar. Att det trots allt inträffar så få skador hänger samman med att svensk räddningstjänstpersonal tycks ha en inbyggd respekt för farorna. Och det är bra. Samtidigt får man inte bli överdrivet försiktig, då blir det svårt eller omöjligt att genomföra en räddningsinsats eller brandsläckning. Kunskap om riskerna är särskilt viktiga vid elrelaterade bränder och insatser. Det handlar till exempel om säkerhetsavstånd vid släckning och de speciella riskerna vid högspänning. I detta avsnitt av Sirenens räddningsskola går vi igenom några grundläggande fakta och sådant man bör tänka på vid olika typer av insatser. Repetition av självklarheter för en del, en tankeställare eller väckarklocka för andra. Framför allt en påminnelse om behovet av att på olika sätt höja kårens beredskap. Räddningsledaren har ett stort ansvar Det finns ett antal elrisker som räddningstjänsten måste ha med i beräkningen vid insatser, exempelvis ljusbågar, explosion i elektriska anläggningar, kabelbränder och automatisk återinkoppling. Räddningstjänstens personal måste känna till inte bara dessa risker utan också innebörden av begrepp som säkerhetsavstånd, riskområde och närområde. Räddningsledaren har ett särskilt ansvar. Men insatser vid bränder och olyckor i elanläggningar kräver att sakkunnig från objektsägaren först kontaktas och helst kommer på plats. Oftast kan räddningsledaren vid exempelvis en händelse i en transformatoranläggning invänta jourhavande från det berörda företaget, de stora elbolagen har i regel avtal med SOS Alarm. Men det kan också i sällsynta fall uppstå akuta nödlägen, som när räddningstjänsten kommer fram till en anläggning och personer finns innanför staket, i värsta fall skadade barn. Finns ingen sakkunnig från bolaget på plats blir situationen extra besvärlig. Här har RL en delikat uppgift att väga olika faktorer mot varandra (se checklista upptill på nästa sida). En av många elanläggningar där räddningstjänsten vid insatser måste visa försiktighet, i detta fall en 130 kilovolt frånskiljare. För att höja beredskapen bör räddningstjänsten göra studiebesök på kommunens elanläggningar. En del större elanläggningar kan stängas av via fjärrstyrning. Räddningsledaren har i ett akut nödläge i princip befogenhet att se till att strömmen stängs av med påföljd att ett större område drabbas. Möjligheten till fjärravstängning är mindre vid mindre anläggningar och att invänta jourhavande från bolaget kan ta tid. Grundregeln när det inte handlar om livräddning är att invänta sakkunnig från bolaget. Vid enbart brand i elanläggningar måste driftspersonal inväntas innan släckning påbörjas. I avvaktan på att strömmen stängts av kan räddningstjänsten bevaka om branden skulle sprida sig utanför elanläggningen och där påbörja släckinsats. Föreskrifterna för personal som arbetar med el är mycket strikta, det måste alltid finnas en sakkunnig arbetsledare och alla som går in i anläggningen måste veta exakt var farorna finns. De är proffs på området, det kan inte förväntas av räddningstjänstens personal. Därför gäller största möjliga försiktighet. En ellanläggning ska betraktas som livsfarlig och spänningsförande tills den är frånskild, jordad och kortsluten. Det räcker inte med att någon säger att anläggningen är avstängd. Enbart driftspersonalen kan ge ett säkert besked. Transformatorer och ställverk ska vara byggda så att obehöriga stängs ute. Men det händer ändå ibland att nyfikna barn tar sig in. Vågen av kopparstölder har också lett till inbrott i elanläggningar. Fakta Elektricitet När elektricitet transporteras från kraftverk transformeras spänningen till mycket höga nivåer, som mest volt. Spänningen transformeras sedan ner till olika nivåer, för att slutligen hamna på 230/400 volt i bostäder. Industrier köper ofta in högspänning direkt. Spänning är den drivande kraften i en elektrisk krets. Lite förenklat kan man jämföra spänning med vattentrycket i ett slangsystem. Spänning mäts i volt eller kilovolt och indelas vanligen i lågspänning (upp till volt) och högspänning (mer än volt). Strömmen i en elektrisk krets är i jämförelsen med vattenledningssystemet flödet av vatten genom slangen. Flödet påverkas av vattentrycket och motståndet för vattnet att tränga fram i slangen. Ström mäts i ampere. Resistansen i en elektrisk krets kan jämföras med motståndet för vattnet att tränga fram i slangen. Grovslang har lägre motstånd och släpper igenom mer vatten. Resistansen mäts i ohm. Ökad spänning (vattentryck) och minskad resistans (slangmotstånd) ger ökad strömstyrka (vattenflöde). Effekt mäts i watt eller kilowatt, ett mått på arbetet en elapparat klarar att utföra. Energi är effekten under en viss tid och mäts i kilowattimmar. Spänningen i kombination med resistansen bildar ström som kan vara skadlig för människan. Redan normal hushållsspänning på 230 volt kan göra strömstyrkan livsfarlig, särskilt om fukt/vatten finns med. En person som utsätts för högspänning kan få svåra skador eller avlida. Elektricitet orsakar skador som: Yttre och inre brännskador, kramp i muskulaturen med risk för hjärt- och andningsstillestånd, hjärtkammarflimmer, skador på nervsystemet, inre och yttre förbränning, slag- och fallskador. Strömstyrkor upp till 3 milliampere (ma) anses ofarliga, 3-10 ma upplevs som obehagligt, vid ma uppstår muskelkramp, ma anses hälsovådligt och ma är undre gräns för skador med dödlig utgång. Strömmens skadeverkningar är i hög grad beroende på hur lång tid strömmen får verka.

27 Sirenen Nr 6 Oktober 2007 Omhändertagande av skadad När någon skadats av elektricitet gäller det att agera snabbt, men med stor försiktighet. n Första åtgärden är alltid att om möjligt bryta strömmen. Går inte detta, försök dra undan den skadade med en isolationsstång. Tänk på din egen säkerhet. n Larma ambulans, om det inte redan är gjort. n Åtgärder enligt LABCDE: Kontrollera andning och puls, blödning och andra yttre skador samt chockförebyggande åtgärder. Yttre brännskador orsakade av elektricitet behandlas som vanliga brännskador. Vid mycket höga strömstyrkor bränns kroppen sönder invändigt. Mindre strömstyrkor kan orsaka hjärtflimmer eller hjärtstopp. Det kan räcka med en elstöt från ett vanligt vägguttag. Sätt då in HLR tills ambulanspersonal anländer. Går det inte så långt som till hjärtproblem kan en skadad drabbas av kramper och falla ihop på marken. Krampen försvinner när personen kommit loss. Kontakta alltid sjukvården, även om olyckan inte verkar allvarlig. Livräddning driftpersonal ej på plats l Går liv att rädda? l När kommer driftpersonalen? l Närområde/säkerhetsavstånd l Tillräcklig sikt? l Materiel: Andningsskydd, släckmedel, isolationsstång, lina, med mera l Instruktion till brandmännen l Riskbedömning sirenens räddningsskola Elsäkerhet vid räddningsinsats Att tänka på under framkörning: l Kontroll om spänningen går att bryta l Spänningsnivå närområde säkerhetsavstånd l Begäran att driftpersonal ska komma till platsen l Övrig info Livräddning driftpersonal på plats l Experthjälp vad är farligt? l Är anläggningen ofarlig? l Vägvisning revitox l Kan anläggningen göras ofarlig? l Närområde/säkerhetsavstånd l Tillräcklig sikt? l Materiel: Se rutan till vänster! l Instruktion till brandmännen l Riskbedömning Brand ej livräddning l Invänta driftpersonal, eventuellt förhindra brandspridning l Instruktion till brandmännen l Riskbedömning Denna eller motsvarande checklista samt avståndstabeller bör finnas i såväl ledningsfordon som släckbil. Insatser till elanläggningar är ovanliga, därför är det lätt att rutiner faller i glömska. Viktigt är att redan under framkörning undersöka om och hur strömmen kan brytas och om och när driftspersonal kan komma till platsen. 27 Livsviktiga avstånd Vid larm om brand eller Om brandsläckning trots allt måste påbörjas innan driftspersonal är på plats och olycka i elanläggning är Säkerhetsavstånd det viktigt att vinna tid. Pulver, CO2 1,5 m upp till 50kV anläggningen frånkopplats och jordats Redan under framkörning bör man undersöka gå in i anläggningen, och på minst an- ska det ske med stor försiktighet, utan att Vatten (spridd) 3 m upp till 130kV, 5 m där över om spänningen går att Vatten (sluten) 10 m alla spänningar, max 14 mm strålrör givna säkerhetsavstånd. Exempel: bryta, skaffa information Släckmedel meter om spänningsnivå och Vatten spridd stråle <130 kilovolt 3 utifrån denna bedöma Vatten spridd stråle >130 kilovolt 5 närområde samt undersöka om driftspersonal Pulver och koldioxid < 50 kilovolt 1,5 Vatten sluten stråle < 400 kilovolt 10 snabbt kan komma till anläggningen. Vid brand i transformator är det oftast olja som fattat eld, men även kablar kan brinna. För att släcka kan skum användas. Sprutas vatten i den brinnande oljan bildas ånga som kan förvärra branden. Brinner det inne i ett ställverk ska släckinsats inte påbörjas förrän anläggningen är spänningslös och jordad. Överväg därefter val av släckmedel. Skum eller vatten kan användas. Kolsyra släcker utan att smutsa ner. Pulver är effektivt, men kan förstöra känslig apparatur och utrustning samt leder till ökade behov av sanering. Närområde Vid räddningsinsats på en elanläggning är risknivån för personskador hög. Det kan handla om giftiga brandgaser, explosioner och personskador från elektrisk ström. Därför ska styrkan alltid bära komplett skyddsutrustning, inklusive andningsskydd. Närområdets gränser är viktiga att känna till. För detta finns en tabell, som bör medföras i ledningsfordon och släckbil. Avståndet räknas mellan kroppsdel eller utrustning till elanläggningens spänningsförande del. Man fastställer närområdet utifrån den högsta spänningsnivån på anläggningen. Givetvis måste man exakt veta var den spänningsförande delen finns. Närområdets yttre gräns är en säkerhetsgräns som räddningspersonal inte ska överträda. Nya EU-harmoniserade avstånd gäller från 1 juli De överensstämmer i stort med den tidigare svenska reglerna. Några exempel (avrundande värden): Spänning Närområde 10 kilovolt 1,2 meter 30 kilovolt 1,4 meter 50 kilovolt 1,6 meter 70 kilovolt 1,8 meter 220 kilovolt 3,0 meter 400 kilovolt 4,0 meter Vid akut livräddningsinsats ska godkänd isolationsstång användas. Den är i glasfiber och ser ut som en gammaldags båtshake. Stången finns i alla kommuner som har beredskap för räddningsfrånkoppling. Alla andra kommuner borde också ha en sådan stång. Det är en liten investering, men viktig. Elektricitet som kan leda till elskador finns i alla kommuner så stången kan alltid komma till användning. Säkerhetsavstånd Vid brand i elanläggning ska släckinsats normalt inte påbörjas förrän anläggningen är frånkopplad och jordad. Detta meddelas av elbolagets driftspersonal. En faktor att räkna med är automatisk återinkoppling, en funktion som finns för att undvika driftsstörningar. Automatiken testas några gånger, innan den slås av. Endast bolagets driftspersonal kan ge besked om när anläggningen är säkrad. Samma gäller vid nedfallen kraftledning. För räddningsfrånkoppling vid järnvägsolyckor gäller särskilda förhållanden (läs mer i bland annat Sirenens räddningsskola nummer 2/06). Stegspänning Om en kraftledning gått av och fallit ner kan marken spänningsättas inom en radie på cirka tio meter. Livsfarligt att beträda. Här gäller avspärrning och kontakt med ledningsägaren. Vid insatser där skog ramlat över ledningar och vid markbränder under kraftledningar gäller det också att tänka sig noga för. Värmen från en gräs- eller slybrand under en kraftledning kan få ledningarna att utvidga sig och hänga ner mer. Detta måste räddningsledaren vara observant på. I stormfälld skog ska alltid elledningar som fallit ner helt eller delvis betraktas som strömförande, till motsatsen är bevisad. FAKTA: BJÖRN FAHLÉN TEXT: STIG DAHLÉN Lär mer Dessa två sidor ger enbart en översiktlig presentation av elrisker i samband med räddningstjänst. Ett sätt att bli bättre förberedd för insatser är att göra studiebesök på elanläggningar i kommunen. Studiebesöken bör innehålla fakta om anläggningarna, spänningsnivåer, kontaktvägar vid insats, speciella risker, fasta brandsläckningsanordningar, angreppsvägar och byggnadstekniskt brandskydd. Besöket bör resultera i att man tar fram en insatsplan för större anläggningar. Räddningsverkets skolor har för närvarande inga specialkurser om elrisker, men ämnet finns med i SMOutbildningen och i utbildningen av befäl. Kårer med nyutbildad personal rekommenderas ta vara på denna resurs i internutbildningen. Vill du veta mer, kontakta Björn Fahlén alt. Lars Engström, Räddningsverket, Skövde, tel eller Ingvar Hansson, tel Läraren Namn: Björn Fahlén Ålder: 54 Bor: Skövde Yrkesbakgrund: Installationselektriker, sjuksköterska, sedan1990 lärare vid Räddningsverket, Skövde. Fritid: Motorcykeln, snickra.

28 28 erfarenheter Sirenen Nr 6 Oktober 2007 bygglagret skyltförråd K-Rauta Ica logistikavdelning Jysk primär brandplats Strax innan klockan 21 en söndagskväll i fjol anlade en eller flera personer en brand i några lastpallar som var staplade intill K-Rautas fasad i Fjällbackens centrum utanför Gävle. Branden fick snabbt fäste och när de första brandbilarna anlände hade den redan spridit sig till angränsande väggar och delar av yttertaket. Räddningstjänstens och polisens utredning visar att den onormalt snabba brandspridningen till stor del beror på att K-Rautas yttervägg vid primärbrandplatsen var isolerad med 150 millimeters tjock cellplast trots att de enligt byggnadsdokumentationen skulle ha varit byggd i brandteknisk klass EI 60. Ett bygglager och ett skyltförråd som båda innehöll stora mängder cellplast bidrog till den invändiga brandspridningen. Även taken till de angränsande varuhusen Ica och Jysk var till stora delar isolerade med frigolit och kork. Bilder från 25 bevaknings-kameror som var kopplade till en klocka visar att hela K-Rautas varuhus rökfylldes från golv till tak på bara 2 minuter och 30 sekunder. Tack vare en massiv insats med cirka 60 brandmän från åtta stationer kunde brandspridningen Plastisolering gav storbrand Erfarenheter brand i byggnad trots allt begränsas. Planerade begränsningslinjer mellan de olika verksamheterna kunde i stort sett hållas. Trots det uppgick den totala skadekostnaden till mellan 150 och 200 miljoner kronor. Det verkar inom byggbranschen finnas en utbredd missuppfattning om att frigolit och andra cellplaster inte är brännbara. Som alla i räddningstjänsten vet är det precis tvärt om. Cellplasten väldigt brandbenägen och lätt att antända. Den smälter till en pölbrand som är mycket energirik och utvecklar massor av svart, tjock rök. Artikeln bygger på en rapport av Per Ringqvist och Pontus Löfving Gästrike Räddningstjänst. En äldre man bodde i en lägenhet på en större vårdanläggning. På grund av nedsatt lungfunktion var han ständigt uppkopplad till en så kallad oxygenkoncentrator som gav honom förhöjd syrgashalt i andningsluften. En 15 meter lång slang gjorde att han kunde röra sig även en bit utanför sin lilla lägenhet. Vid brandtillfället hade vårdtagaren gått för att äta lunch i ett dagrum. Dörren stod öppen och när en ur personalen passerade såg hon att det rök och slog upp lågor från höljet till oxygenkoncentratorn som stod kvar inne i lägenheten. Hon reagerade omedelbart och larmade kollegor som ringde 112. Därefter bröt hon strömmen och blötte en handduk som hon släckte branden med. s C B s s s s D A Bilden visar K-Rautas vägg mot Jysk. A: brandspridning i butikens yttervägg med rökspridning inne i hela butiken. B: brandsspridning i skyltförrådets yttervägg, vidare genom taket till bygglagret. C: invändig brandspridning genom K-Rautas skyltförråd, kaprum och vidare in i logistikavdelningen med efterföljande brand- och rökspridning till bygglagret och Jysk. D: brandspridning i skyltförrådets yttervägg vidare genom taket till Jysk och med invändig rökspridning till Ica. Foto: Räddningstjänsten En instruktionsbok som var fasttejpad på maskinens utsida avlägsnades och de kvarvarande glöderna släcktes med vatten i ett tvättställ. När räddningstjänsten kom till platsen några minuter senare var situationen under kontroll och det mesta av röken hade vädrats ut. Genom personalens snabba agerande hade det automatiska brandlarmet inte hunnit reagera för rökutvecklingen. Köpcentret efter branden. Observera kön till utförsäljningen av rökskadade varor hos Jysk. Foto: Räddningstjänsten n Mer än var fjärde brand i Sverige är anlagd med avsikt. Samhället borde reagera hårdare. n Fastigheten var inte byggd enligt brandskyddsdokumentationen. n Cellplast är ett lättantändligt material med stort energiinnehåll som vid brand utvecklar tjock och sotig rök. n Att butiksväggen vid primärbrandplatsen var isolerad med 150 mm frigolit bidrog starkt till att branden snabbt spred sig in i byggnaden. n Genom att det första larmet hade rubriken mindre brand i lastpallar ute missade den först utryckande styrkan att ta med sig nycklar till objektet. Detta försenade den invändiga insatsen med någon minut. Snabb insats av vårdpersonal stoppade brand i s s Efteråt undersökte räddningstjänstens utredare händelsen. Vårdpersonalen fick redogöra för sina åtgärder, den brandskadade maskinen kontrollerades. På apparatens hölje fanns sotskador. Brandskadorna var däremot koncentrerade dels till en kontakt där elsladden anslöt till maskinen, dels till den instruktionsbok som fanns i en fasttejpad plastficka. Kontakten visade tydliga spår av en ljusbåge. När den fabrikstillverkade honkontakten skars upp framgick det tydligt att en av ledarna lossnar från det stift den varit ansluten till. Det hade blivit glappkontakt och värmeutveckling som antänt kontaktens gummihölje.

29 Sirenen Nr 6 Oktober 2007 erfarenheter 29 Dödsolyckor Vallentuna och Karlskoga Syrebrist och förgiftning Rummet i gäststugan där två ungdomar omkom. Närmast till vänster stereon som började brinna och utvecklade farliga gaser. På lilla bilden syns resterna av stereon sedan värmeljusen antänt den. Det brann också i vägghyllan, men därefter självslocknade branden. Foto: Räddningstjänsten våras inträffade en tragisk olycka i en I gäststuga på en gård i Vallentuna. Ett ungt par som övernattade i en liten stuga hade tänt flera värmeljus och ställt dem på ett bord direkt intill en större radio av plast. Värmestrålningen antände den så kalllade bergsprängaren. Den började brinna och utveckla farliga gaser. Snart sov ungdomarna allt djupare Först vid middagstid nästa dag upptäcktes katastrofen. En bekant till ungdomarna hittade dem döda i stugans ena rum. Alla återupplivningsförsök var förgäves. Den rättsmedicinska undersökningen visar klart att både den 22-årige mannen och den 18-åriga kvinnan avled av kolmonoxid som fanns i brandröken. Det fanns stora mängder sot på kropparna och i andningsvägarna. Men i övrigt var de helt oskadade. Branden hade självslocknat. Förutom i radion hade det bara brunnit lite i en vägghylla som fanns bakom den. Rummet där olyckan inträffade var bara cirka tio kvadratmeter stort. Dörren var ordentligt stängd och det var lågt till tak. På grund av det begränsade utrymmet och bristen på ventilation förbrukades snabbt syret i luften och branden började kväva sig själv. Tyvärr var det inte till någon hjälp för ungdomarna. Syrebrist innebär att det blir ofullständig förbränning som i sin tur utvecklar kolmonoxid. Genom att blodet har cirka 200 gånger lättare att ta upp kolmonoxid än syrgas förs den farliga gasen snabbt ut till hjärnan och andra viktiga delar av kroppen. Kolmonoxiden söver människan och leder så småningom till döden. Även gasol kan ge giftiga gaser. Under sommaren hände det en annan allvarlig olycka i en mindre byggnad i Karlskoga. En mamma och hennes två tonåringar, en 16-årig flicka och en 13-årig pojke bodde i en liten sommarstuga. Pappan var kvar i stan och jobbade men skulle komma till dem några dagar senare. En dag när han som vanligt ringde till familjen fick han inget svar. Efter upprepade försök tog han kontakt med en granne och bad denne gå över till stugan och kolla vad som hänt. Ingen öppnade när grannen knackade på dörren. Men när han kikade in genom ett fönster såg han hur mamman och båda barnen låg i onaturliga ställningar utan att reagera på hans kontaktförsök. Grannen lyckades bryta upp dörren. En tydlig lukt av gasol slog emot honom. Trots det lyckades han släpa ut alla tre i det fria innan polis och ambulans anlände. Den 16-åriga flickan var mest illa däran. Trots intensiva upplivningsförsök gick hennes liv inte att rädda. Hennes lillebror vårdades några veckor med respirator men avled sedan på sjukhuset. Stugan saknade elektricitet, men en 11- kilos gasolflaska som var placerad utanför fasaden kunde försörja ett kylskåp och en kamin. Vid olyckstillfället var inte kaminen påslagen. Det var däremot det stora gasoldrivna kylskåpet som familjen köpt begagnat. Det har nu undersökts av experter. Deras besked är att det inte varit något läckage av gasol som kan förklara händelsen. Teorin är i stället att det gasoldrivna Erfarenheter kylskåpet tillsammans med tre sovande människor har förbrukat så mycket av syret i byggnaden att det uppstått en ofullständig förbränning. Den koldioxid som kylskåpet nomalt avger har i stället blivit kolmonoxid som sövt och förgiftat de tre sovande. Teorin styrks av att den rättsmedicinska undersökningen kunnat påvisa stora mängder kolmonoxid i deras blod. Artikeln bygger på rapporter av Hans Lardner, Södra Roslagens Brandförsvarsförbund, samt Ulf Erlandsson, Räddningsverket. ventilation små byggnader n All förbränning kräver syre. Syret förvandlas till koldioxid (CO 2 ) eller, vid ofullständig förbränning, till den giftiga gasen kolmonoxid (CO). n Sörj alltid för god ventilation när du ska övernatta i en husvagn, friggebod eller annat trångt utrymme. Detta gäller särskilt om det finns någon form av eldstad i lokalen. n Varje år inträffar flera dödsbränder orsakade av levande ljus. Var ytterst försiktig hur du placerar dem så att de inte kan upphetta föremål i närheten eller värmer upp varandra. n Så kallade värmeljus är extra lömska. Paraffinet i dem kan bli överhettat och brinner då med en stor låga över hela ytan. n Ett värmeljus får aldrig placeras direkt på ett brännbart eller smältande underlag som till exempel en radio eller TV. n Behovet av brandvarnare kan aldrig påpekas tillräckligt. En sådan behövs också i sommarstugan och husvagnen. syrgasgenerator Tillbudet har redovisats för landstingets medicintekniska avdelning samt ansvariga tjänstemän vid kommunen. En avvikelserapport för medicinsk utrustning är upprättad. Händelsen har även redovisats för utrustningens leverantör. Denne har kunnat styrka att plasten i apparatens hölje är flamskyddad (självslocknande). Apparaten innehåller inget eget syrgasförråd, men har förhöjd syrehalt (mindre än 95 procent) inuti delar av apparaten samt i slang och mask. Artikeln bygger på en rapport av Gert Lönnqvist, räddningstjänsten Värnamo Erfarenheter elfel n Glappkontakten har troligen uppstått genom att apparaten, som är försedd med hjul, vid upprepade tillfällen har förflyttats genom att dra i sladden. n Det är svårt att skydda sig mot denna typ av skada eftersom det initialt varken uppstår jordfel eller kortslutning. n Denna typ av skador är inte ovanliga i till exempel dammsugare, strykjärn eller hårtorkar. n Sladdar och elanslutningar till flyttbara elektriska apparater bör regelbundet kontrolleras. n Personalen på vårdanläggningen hade genomgått brandskyddsutbildning och det tekniska brandskyddet är mycket välordnat. Det lönar sig! Ulf Erlandsson, brandingenjör vid Räddningsverket, leder verkets brandutredarprogram. Erlandsson medverkar i Sirenen med sammanfattningar av rapporter ur brandutredarprogrammet och från fördjupade olycksundersökningar. Han tar gärna emot synpunkter och tips på tel , fax , epost:

30 30 ordet fritt Sirenen Nr 6 Oktober 2007 Skrattar dom åt oss om hundra år? Vad hände för 100 år sedan? Här några exempel: Ett jordskalv inträffade i Kingston på Jamaica med cirka dödsoffer. Den första helikopterflygningen genomfördes. Panamakanalen började byggas. Det svåraste ovädret i mannaminne drabbade svenska västkusten med cykloniska stormar. Strandningar, grundstötningar, åsknedslag med bränder inträffade. Badgästbåten Vega, var trots stormvarning, ute på en lusttur. En stormvind träffade båten som välte och 14 personer omkom. Vid Gyttorps krutbruk och sprängämnesfabrik inträffade en våldsam explosion, tre byggnader raserades, en person blev lindrig skadad. Hur tror du att människor 1907 skulle reagerat om någon berättat att alla människor år 2007 skulle gå omkring med små platta askar som pratar och som visar bilder på folk som befinner sig på andra sidan jordklotet? Eller att vi stoppar hårda plastbitar i ett hål i väggen och får ut pengar? Hur ser det ut inom räddningstjänsten i dag? Ja, det varierar ganska mycket. Vissa delar är oerhört statiska medan andra är mycket dynamiska. Oavsett om vi verkar inom det proaktiva-, preventiva eller det reaktiva området har livräddning alltid högsta prioritet. Genom en uppdelning av den traditionella insatsstyrkan har vi ökat ambitionsnivån inom hela området för en säker och trygg kommun. Vi kan även konstatera att det oftast inte är omvärlden som sätter gränserna utan det står vi själva för. För några veckor sedan firade Radio Malmöhus 30-årsjubileum och i det sammanhanget spelades det upp i radion ett antal inslag från snöstormarna i Skåne Så här lät det, bland annat: SOS-centralen uppmanar alla att bara ringa i akuta situationer. Ring i stället länsstyrelsen på tel... Jaha, sa programledaren. Det där känner vi igen. Det Tekniken blir allt mindre och vi har bara sett början och det är vi själva som sätter gränser, skriver Jan Kviby när han blickar in i framtiden. Bildmontage: Gunno Ivansson Många av oss upplever teknikutvecklingen som gränslös. Inom vår verksamhet befinner vi oss just nu i början av en tid där intelligenta räddningssystem och olika metodutvecklingar får genombrott. Nedanstående exempel visar på en del av den teknikutveckling som på olika sätt kommer att förbättra våra förutsättningar att förhindra eller begränsa olika olycksförlopp. Tekniken blir allt mindre. Datorer, mobiltelefoner och kameror krymper ständigt för att passa den mobila människan. Ändå har vi bara sett början på den revolution som kommer att förminska tekniken till nanonivå, vilket innebär att de minsta elektroniska komponenterna kommer att rymmas på ett hårstrås bredd. En nanometer är en miljarddels meter, vilket innebär att en nanometer förhåller sig till en meter som en meter förhåller sig till sträckan mellan jorden och månen tur och retur. Med konventionell teknik kan man i dag packa in 40 miljoner transistorer på en frimärksstor bit silikon. Med nanotekniken kan man minska storleken på silikonbiten gånger. Vid IBM i NewYork har man byggt två samverkande transistorer i ett nanorör som är gånger tunnare än ett hårstrå. I och med det närmar man sig möjligheten att bygga hela datorer med denna teknik. Vid Stanforduniversitetet i Kalifornien har man tillverkat sladdar miljoner gånger tunnare än ett hårstrå som ändå klarar att leda ström mycket bra. Snart är det även möjligt att ladda en mp3- spelare med så mycket musik att som hänt på 28 år är att blivit 112! Uppriktigt sagt: det är för sorgligt att det fortfarande inte finns ett informationsnummer i Sverige eller i länen i samband med stora händelser. Arbetet med att fundera på detta startade våren SOS Alarm, länsstyrelsen, Räddningsverket, Post & telestyrelsen när har ni funderat klart? Tror ni att det inte blir fler stora samhällsstörningar? Vid senaste översvämningarna i Skåne uppmanade SOS allmänheten att inte ringa 112 om det inte var akut livsviktigt. Men vem ska man då ringa när det är över en halvmeter vatten i källaren och det fortfarande stiger? Det är väl en nödsituation! Egentligen är det ju hur enkelt som helst: inrätta regionala informationsnummer och låt länsstyrelsen sköta detta. det räcker för avlyssning i 230 år eller att man kan lagra en kvarts miljon högupplösta bilder i en digitalkamera. Ja, det här är inte några nyheter utan har varit känt ett antal år. Vi kan konstatera att inte heller tekniken sätter gränserna utan det står vi själva för. Kan polisen ha ett landsnummer (114 14) och komma till rätt region borde väl exempelvis kunna bli ett informationsnummer. SOS Alarm har haft bollen för länge och gjort många självmål. SOS är dessutom ett kommersiellt aktiebolag, visserligen samhällsägt, och ska naturligtvis enbart ägna sig åt 112-trafiken. Det klarar man suveränt! Landets länsstyrelser och Hur ser det ut år 2107? n Om 100 år finns väldigt få av de i dag kända sjukdomarna. Ett läkemedelsföretag löste problemet med att skicka ner en liten nanokapsel i svalget som sedan eliminerar ett initialt sjukdomsförlopp. Många sjukhus är därmed ombyggda till bostäder. n På samma sätt är det med bränder. Så fort ett brandtillbud inträffar skickas en nanokapsel in i processen och bryter kedjereaktionen. n Våra farligt godstransporter finns inte mer då exempelvis svavelsyrans egenskaper iståndsätts först då syran nått produktionsstället. n Framtidens bilar kan med teknikens hjälp inte krocka längre. n Är alla problem därmed eliminerade? Nej, så är det inte. Ett av problemen är att vi inte kan läsa och skriva i samma utsträckning längre. Orsaken är att talböckerna och miniräknarna startade en ny våg av analfabetism. Vad har hänt med alla som arbetar inom räddningstjänsten? Jo, den personliga defibrillatorn startade en trend som utvecklade motsvarande teknik för vårt område. Den innovation som möjligjorde detta var utvecklingen av metoden att bland annat bryta brandförlopp. I en låda stor som en tändsticksask finns allt den enskilde behöver i form av talad information och teknik för att påverka och bryta olika negativa olycksförlopp. Bara vi följer med i den dynamiska utvecklingen kommer vår globala arena att vara minst lika medryckande om 100 år. Vad behöver vi göra redan nu för att forma vår framtid som den ser ut om 100 år? Vi måste tänka mer lateralt och mindre kritiskt. Vad är skillnaden? Den kritiske tänkaren ser till fakta och försöker hitta och bevisa fel. Den laterale tänkaren letar efter helt nya mönster. Jag illustrerar med följande exempel: År 2006 dog ett stort antal personer i alkoholrelaterade trafikolyckor i Sverige: Den kritiske tänkaren föreslår att det som är fel är att straffen inte är tillräckligt hårda för rattfylla och de avskräcker inte. Om man skärper straffen skulle antalet dödsfall minska. Den laterale tänkaren säger: tänk om man inte ens kunde starta sin bil om man druckit alkohol. Jan Kviby räddningschef Sörmlandskustens räddningstjänst Snart 30 års funderande när ska vi få ett informationsnummer? Jan Kviby landets räddningschefer ta ert informationsansvar! Kom in i matchen och agera. Det blir snart nya kaosartade vädersituationer igen. Det kan vi ju i alla fall vara överens om. Vem tar emot bollen? Karsten Erichs radioreporter 1978/79

31 Sirenen Nr 6 Oktober 2007 ordet fritt 31 Andra utrustningar är lika bra eller bättre än skärsläckaren I Sirenen nummer 5/07 kan vi återigen läsa om skärsläckaren. Även denna gång är beskrivningen skev, onyanserad och säljande. Det är sin sak om ett företag gör så i sin marknadsföring, men Räddningsverkets agerande är för oss en gåta. De flesta släcksystem har problem med att få in släckmedlet i slutna utrymmen. Det som är unikt med skärsläckaren, är dess förmåga att snabbt skära igenom olika typer av material. Det finns därigenom möjlighet att få in vatten i ett brandutsatt utrymme som inte hade kunnat nås på annat sätt. Men där slutar skärsläckarens unikum. Att sänka temperaturen i ett brandrum från 600 grader till 60 grader på några sekunder är inget märkvärdigt, även om det gör sig bra i reklam. I synnerhet inte när det görs på bekostnad av skyddet mot återantändning. Det finns en rad andra släckutrustningar med lika bra eller bättre släckförmåga. Exempel på småskaliga sådana är högtrycksaggregat (exempelvis från FireExpress, Rosenbauer och Örtzen), pulveraggregat samt tryckluftsskum (exempelvis One7System). Av utrustningar för släckbilsmontage kan nämnas dimspik och högtrycksdimspik Diskussionen om skärsläckaren fortsätter. I denna insändare ifrågasätts både Räddningsverkets inblandning i skärsläckaren och dess effektivitet. Insändarskribenterna skriver att räddningstjänster som skaffat skärsläckaren kommer att slänga ut den. En databank där insatser med skärsläckaren redovisas finns på I ett antal av insatserna, anges släckresultatet som enastående och omöjligt att uppnå med tidigare teknik. I nästan samtliga av dessa händelser har IR-kamera använts. I de flesta fall är det uppenbart att IR-kamera och annan släckutrustning kunde ha använts med motsvarande goda resultat. Det är alltså IR-kameran som står för det nyskapande och det goda insatsresultatet inte skärsläckaren. I databanken rör merparten av insatserna rumsbrand, dolda bränder samt tak-/vindsbrand, alltså situationer som till största delen handlar om egendomsskydd. Vid räddningstjänstens insatser handlar så mycket som 75 procent i stället om brand i startföremål. Skärsläckaren hade enligt databanken otillräcklig effekt vid 5 av de 37 refererade rumsbränderna och 2 av de 17 takbränderna. Skärsläckaren är därmed inte det universalverktyg som Räddningsverket framställer det som. Det finns situationer där skärsläckaren är olämplig. Exempel på sådana (identifierade i övningar och i databanken) är: - Brand i kläder (vilket handlar om var tionde dödsbrand) - Bränder i det fria (såsom gräs och upplag) där branden kan tryckas iväg - Rumsbrand när rummet inte är slutet eller på våning över markplan. Och varför är det så tyst om de risker som finns med skärsläckaren, framförallt risken för personskada? Den är dessutom en tekniskt komplicerad utrustning, som inte fungerade i 3 av de 125 fallen i databanken. I ytterligare 2 fall var aktionstiden för kort. 5 av 125 innebär att utrustningen är ganska otillförlitlig. När det gäller kostnader, så kan man för en skärsläckare få 2 system med tryckluftsskum, 2 högtryckssystem, 3 IR-kameror, 50 paket högtrycksdimspik, 60 paket dimspik eller 250 handbrandsläckare. Skärsläckaren är ett utmärkt verktyg i vissa situationer. Men att placera den på en framskjuten enhet är att göra den en björntjänst. När räddningstjänsterna upptäcker att den inte är det universalverktyg som Räddningsverket marknadsför, Vi prioriterar metoder för ökad säkerhet SVAR DIREKT från Håkan Axelsson, chef för Räddningsverkets avdelning Stöd till räddningsinsatser: Insändarskribenterna ifrågasätter framför allt Räddningsverkets arbetssätt varför jag i huvudsak kommenterar detta. Verket har under senare år haft kraftigt minskade resurser för metod- och teknikutveckling. Av denna orsak har vi koncentrerat våra insatser på några få områden och tekniker. Det gör att vi tvingats prioritera vilka projekt vi ska delta i. Utveckling av skärsläckaren och offensiv enhet har bedömts så intressant att dessa områden tillhör de vi satsat mest på. Det tar tid att utveckla nya metoder, men erfarenheterna hittills är mycket positiva och har väckt intresse och uppmärksamhet både i Sverige och i flera andra länder. Jag tror att vår prioritering de närmaste åren när det gäller SVAR DIREKT från Krister Palmkvist, Södra Älvsborgs räddningstjänst och en av de två lärarna i Sirenens räddningsskola i nummer 5/07. Har möjligtvis författarna korinter till ögon och hattarna på sné? Ni klagar på att Räddningsverket vågar förorda skärsläckarens egenskaper som metod. Jag är övertygad om att en överväldigande majoritet av svensk räddningstjänst förväntar sig och även ställer krav på att Räddningsverket ska vara drivande inom metodutveckling för brandsläckning. Att man vågar ta ställning för och rekommendera utrustning och metoder som ger hög säkerhet, snabb och effektiv påverkan på brand. Att samarbeta med olika leverantörer av utrustning är en förutsättning för sådan utveckling. Eller ska räddningstjänsten uppfinna och skruva ihop prylarna själva? Med er inställning skulle vi fortfarande andas genom skägget och bära vattnet utveckling av teknik vid bränder i byggnad kommer att fokusera på att skapa arbetssätt som inte utsätter brandmän för dagens riskfyllda invändiga släcktekniker. Därför tycker jag att teknik som kan dämpa eller släcka brand utifrån är att eftersträva. Detta tror jag också de flesta i räddningstjänsten ställer sig bakom. I denna teknikutveckling behövs samverkan mellan Räddningsverket, enskilda kommuner och industrin. i ämbar på våra brandplatser. Ni föreslår småskaliga utrustningar med lika bra eller bättre släckförmåga. Dessa utrustningar är småskaliga, även i släckjämförelse med skärsläckaren. De kräver att strålföraren tränger in i byggnaden med en stråle som ger ett otillräckligt skydd vid inträngning i brandmiljö. Direkt olämpligt för en offensiv enhet med två man, som ska kunna agera mot brand i byggnad. Vi ska väl ändå inte gå 30 år tillbaka i tiden när det gäller brandmännens personliga skydd? Jag håller dock med skribenterna att vi behöver bli bättre på att visa på olika tekniker som finns på marknaden. När det gäller offensiv enhet är den att betrakta som en lösning för att göra snabba förstainsatser och främja flexibla organisationslösningar. Den ska inte rökdyka, utan här kan nya tekniker vara avgörande om den mindre enheten kan göra en effektiv insats i avvaktan på en större styrka. Håkan Axelsson kommer den att slängas ut, trots sina andra förtjänster. Stefan Svensson, Löberöd Stefan Särdqvist, Hästveda Roy Reyes, Fränsta Jonas Krantz, Österskär Korinter till ögon och hattar på sné? SKÄRSLÄCKAREN SOM metod har utvecklats under fyra-fem år. Från första introduktion, ett antal genomförda vetenskapliga försök i och utanför Sverige samt att cirka 100 utrustningar finns på räddningstjänster i Sverige, har det tagit nästan tio år. Ingen metod skulle ha överlevt detta om inte nyttan funnits. Tillgången till samverkande metoder som IR-kamera och övertrycksventilation har gett ökad effekt av skärsläckarkonceptet. En fluga gör ingen sommar. Skärsläckaren har definitivt överlevt skärskådningen ute hos räddningstjänsterna. Det visar alla rapporter från skarpa insatser som kommer in. Att ni ifrågasätter ordvalet i rapporterna uppfattar jag som respektlöst mot den räddningstjänstpersonal som ordagrant har fått sin rapport publicerad. Hur stor erfarenhet har ni egentligen själva av arbete ute på en brandplats? Skärsläckaren har sina begränsningar, precis som alla andra släckmetoder däremot ska man ta vara på de unika fördelarna. Sirenens räddningsskola nr 5/07 rekommenderar att gå en kurs. Passa på och gör det! Krister Palmkvist Insatsledare/metodutvecklare Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Tyck till du också! Alla är lika välkomna att delta i debatten (skriv max 40 rader eller tecken på datorn, inklusive mellanslag). Adress: Ordet fritt, Sirenen, L 257, Karlstad Skicka gärna på e-post: Manusstopp för nr 7/07 är 21 oktober. Välkommen!

32 32 ordet fritt Sirenen Nr 6 Oktober 2007 Regelvidrig brandteknisk praxis breder ut sig Totalt felaktig tillämpning av praxis vinner mark har kommunerna kastat in handduken eller känner de inte till problemet? Ansvaret för brandskyddet vilar på ägare och verksamhetsutövare, men varken byggnadsnämnden eller räddningstjänsten kan svära sig fria från tillsynsansvaret när ansvariga eller deras konsulter inte sköter sig. Enstaka felaktigheter eller misstag när det gäller verifiering kommer inte som en överraskning. Emellanåt dyker det dock tyvärr upp ordentliga övertramp där praxis tillämpas vårdslöst eller där verifieringen av denna är undermålig eller rent utav felaktig. När dimensioneringsförfarande som direkt strider mot kraven i bygg- eller konstruktionsreglerna (BBR, BKR) vinner fotfäste och blir vedertagen praxis hos både projektörer och tillsynsmyndigheter är det verkligen illa. Om inte kommunen som tillsynsmyndighet i bygg- och förvaltningsskedet har kunskap om vilken kravnivå som gäller utan accepterar en lägre sådan eller själva sänker denna anpassar sig tyvärr byggbranschen snabbt. Även om konkurrensen mellan brandskyddsprojektörer är relativt låg jämfört med andra branscher medför den ändå ett anpassningsbeteende. Ett gott brandskydd är inte alltid något som av byggherren uppfattas som en konkurrensfördel om det kostar mer. Kan vissa brandskyddsprojektörer erbjuda billigare lösningar finns naturligtvis anledning att överväga att byta konsult, vilket ju är själva grundtanken med konkurrens. Problem uppstår om vissa firmor tilllåts erbjuda lösningar som är billiga men inte lever upp till gällande kravnivå. Byggherren köper fortfarande ofta ett brandskydd i tron om att om det passerar myndigheternas granskning är det tillräckligt bra. Värdet av myndighetsstämpeln har inte minskat även om kontrollen numera enbart kan bestå av att punkterna i en urvattnad kontrollplan bockas av. Om det är så att byggnadsnämnden nyttjar räddningstjänstens kompetens i byggprocessen utan att invändningar ges när lösningar baserade på undermålig verifiering redovisas, är det mycket svårt att övertyga en byggherre om att denne borde välja en mer kostsam lösning. Räddningstjänsten kan alltså indirekt vara med att sätta ribban genom att vara aktiv och kunnig i byggprocessen. Tyck till du också! Alla är lika välkomna att delta i debatten (skriv max 40 rader eller tecken på datorn, inklusive mellanslag). Adress: Ordet fritt, Sirenen, L 257, Karlstad Skicka gärna på e-post: Manusstopp för nr 7/07 är 21 oktober. Välkommen! Det byggs mycket nytt i Sverige ofta byggnader där många människor vistas. Johan Lundin hävdar att dimensionering av bärverk vid sprinklerinstallation ofta sker utanför lagens råmärke och att brandskyddslösningarna inte lever upp till byggreglerna. Tyvärr är dimensionering av bärverkets brandmotstånd vid sprinklerinstallation ett vanligt exempel på när undermålig verifiering förekommer. En felaktig praxis har sedan länge etablerats. På löpande band sker hänvisning till tidigare projekt och både byggnadsnämnder och brandförsvar låter detta passera utan invändningar, både i huvudstaden och runt om i landet. Hur kan samhället acceptera att skador på människor, djur och egendom för flera hundra miljoner förutsätts inträffa varje nyår? Hur kan detta tillåtas fortsätta varje år? Varför görs det ingenting åt detta från ansvarigt håll? Inte minst Räddningsverket borde ha ett stort ansvar. Jag tycker att verket mesar i frågan. Det råder ett vitt utbrett missförstånd om att det vid sprinklerinstallation i enplansbyggnader är okej att dimensionera bärverket enbart utifrån lokal brand, vilket ofta möjliggör oskyddat horisontellt stålbärverk. Konsekvenserna av ett misslyckande, det vill säga att sprinklersystemet inte släcker branden utan det blir en övertänd brand kan således accepteras utan närmare eftertanke. Detta tillvägagångssätt strider mot vad som står i BKR och därmed i förlängningen byggnadsverkslagen. I BKR och övriga motsvarande europeiska regelverk är dimensioneringsprincipen sådan att vid sprinklerinstallation är det tillåtet att reducera bärverkets brandskydd. Det får ske i sådan omfattning att risknivån inte blir högre givet att övertändning sker (det vill säga förutsatt naturligt brandförlopp). Kan övertändning inte inträffa (utan hänsyn tagen till sprinkler) ska dimensionering ske utifrån lokal brand. Då måste detta motiveras noggrant och projektören bör (läs måste) ta höjd för rimlig förväntad förändring av brandbelastning och lagringsgeometrier. Att utan omsvep dimensionera enplansbyggnader, exempelvis stora varuhus, enbart utifrån lokal brand när sprinkler installeras uppfyller således inte Boverkets föreskrivna miniminivå. Om praxisen tillämpas finns fara för att lösningen kommer att ge en lägre säkerhetsnivå än om de allmänna råden används, både för personerna i byggnaden och för insatspersonalen. För lokaler där det går att motivera att övertändning inte sker är ironiskt nog möjligheterna att reducera bärverkets brandskydd till följd av sprinklerinstallation relativt små eftersom det i regel förutsätter låg brandbelastning. Detta kan vara en av anledningarna till att projektörer letar otillåtna genvägar. Något som är extra beklämmande är att ovanstående praxis rättfärdigas genom hänvisning till Boverksrapporten Kontrollberäkning av Eurocodes brand. Rapporten innehåller tyvärr vissa felaktigheter och slarviga formuleringar, vilket kan medföra tolkningssvårigheter. För att ovanstående regelvidriga praxis ska upphöra måste anmärkningsvärt nog flera av de större välrenommerade firmorna se över sina kvalitetssystem eftersom de tillämpar dessa grova fel dagligen. Medveten eller omedveten misstolkning av BKR måste upphöra. Boverket bör uppmärksamma problemet eftersom deras föreskrifter inte efterlevs och en av deras rapporter innehåller vissa felaktigheter som missbrukas. Mer måste göras för att få bukt med problemet! En uppmaning ges Det finns ju lokala ordningsföreskrifter som säger att man måste ha tillstånd från polisen för att få använda fyrverkeripjäser/smällare. Gör även reglerna tydliga på fler språk än svenska. Man borde kunna visa upp tillstånd och ålderslegitimation för att få lov att köpa fyrverkeripjäser/smällare. Dessutom borde man begränsa försäljningen till 31 december. Ett förslag är att avfyrning av fyrverkeripjäser/ därför till alla som arbetar i branschen att studera hur till exempel bärverket i köpcentrum dimensionerats och framför allt verifierats. Motiveras oskyddat bärverk av sprinklerinstallation utan utredning alternativt med hänvisning till Boverkets felaktiga rapport bör man agera framför allt för räddningstjänstens säkerhet men också för besökarnas. Att blunda för detta leder till ett tyst medgivande vilket borgar för att vårdslös projektering fortsätter dyka upp. I en förlängning hoppas jag att kravnivån på verifiering av lösningar där projektören tar ut svängarna kommer att öka. Boverket har beslutat sig för att engagera sig i denna fråga och det finns all anledning för kommuner att göra detsamma, både räddningstjänster och byggnadsnämnder med fördel i samarbete. För den som vill fördjupa sig i detta ämne finns intressant läsning. Skicka ett mail så kommer en litteraturlista i retur, Johan Lundin teknologie doktor, WSP Håller du med? Johan Lundin hävdar i sitt kritiska inlägg att det förekommer en brandteknisk dimensionering utanför lagens råmärke. Håller du med? Skriv till Sirenen. Manusstopp för nästa nummer är 21 oktober. Skriv max tecken. Skarpare fyrverkerilagstiftning behövs smällare kan ske i offentlig regi på offentliga platser såsom torg, idrottsplatser med mera. Detta under kontrollerade former med ledning av kunnig personal. Inge Jösse Jönsson Hörby Foto: Måns Bergfeldt

33 Sirenen Nr 6 Oktober 2007 ordet fritt 33 BRF: Sjöstrands förslag försämrar utbildningen Mats Sjöstrands utredning om ny myndighet och stora förändringar på utbildningsområdet innehåller många högtflygande tankar och många ord, men tyvärr inget konkret positivt för den utryckande personalen inom svensk räddningstjänst. Bra förslag om hur den kan utvecklas lyser med sin frånvaro. Utredarens kunskap om hur räddningstjänsten fungerar tycks vara mycket begränsad. Räddningsverket, som enligt förslaget ska läggas ner, bildades 1986 med höga ambitioner. Alla i landet skulle erhålla ett lägsta samhällsskydd, oavsett var man levde. Utbildningstiden för brandpersonalen, särskilt gruppen deltidsanställda utökades och genomfördes på räddningsskolor där utbildningsnivåerna etablerades på en högre nivå än tidigare och enligt samma kursplan på alla skolor. Brandmännens Riksförbund (BRF) anser att Sjöstrands förslag på utbildningsområdet med bland annat nedläggning av två av räddningsskolorna, leder till en försämrad utbildning av räddningstjänstens personal. Kvalitetssäkringen och samordning av utbildning mellan skolorna försvinner. Att ta bort två skolor är för mycket. Det behövs en skola i mellersta Sverige, alltså måste Rosersberg eller Skövde finnas kvar. Detta skulle också säkerställa en likvärdig utbildning, särskilt för deltidspersonalen som annars riskerar olikartad utbildning om ett antal andra aktörer ska ta över. BRF har i många år påtalat problemet med rekrytering av deltidspersonal. Utifrån detta har regeringen uppdragit till Räddningsverket att lämna förslag till hur den besvärliga rekryteringssituationen kan förbättras. På flera håll råder en akut brist på deltidsbrandmän. Räddningsverket borde återuppväcka Resursgruppen deltid, som tyvärr saligen insomnat. Gruppen tog fram statistik som visade hur besvärlig situationen är. Häpnadsväckande nog kommenterade Sveriges kommuner och landsting Skövde-fackens slutsats: Kvalitetssäkringen och samordning av utbildning mellan skolorna försvinner om två av Räddningsverkets skolor läggs ner, skriver Kenneth Carlsson, ordförande i Brandmännens Riksförbund. Foto: Per Westergård I sitt svar på vår insändare i förra numret av Sirenen låter Räddningsverkets generaldirektör Göran Gunnarsson (GG) bli att besvara de frågor som ställs. GG lämnar de obekväma frågorna därhän och väljer i stället att försvara Räddningsverkets internutredning av utbildningsorganisationen. Det är positivt att han åtminstone tar några av sina undersåtar i försvar, men i dag vet vi ju att internutredningen inte haft någon som helst avgörande roll för Sjöstrands förslag. GG hävdar att avvecklingen av två skolor ska frigöra resurser som krävs för att utveckla organisationen mot framtida krav. Man kan då få intrycket att man genom att lägga ned två skolor och krympa de kvarvarande två skulle få en massa pengar över som man kan använda till att utveckla verksamheten med. Så är naturligtvis inte fallet. Sjöstrands förslag handlar om en ren rationalisering som ska innebära en pengabesparing för staten, så lägg inte ut dimridåer genom att kalla det att frigöra pengar för utveckling. Framtidens utbildning för dagens kunder ska bedrivas av andra aktörer, det är vad vi (SKL) statistiken med: Det råder ingen brist på deltidsbrandmän i Sverige. Inga problem, tyckte alltså SKL. Det tyder på en total brist på verklighetsförankring. Med den inställningen blir det inte lätt att lösa problemet med rekryteringen i grunden är det ju SKL som borde agera för en förbättring. Är lösningen att lägga ned brandstationen på grund av rekryteringsproblem? Då upphör ju faktiskt problemet. Men förstått både ett argument och en vision som GG delar med Mats Sjöstrand. De positiva effekterna av detta systemskifte har dock inte GG lyckats beskriva, så vi undrar fortfarande varför han är så mån om att det ska genomföras. hur går det med samhällstryggheten? Ska det bli som med polisen: Vi har tyvärr ingen patrull att skicka! Ekonomi i stället för riskbild styr dagens svenska räddningstjänst. Säkerhet och service till tredje man har helt underordnats ekonomin. Vem styr dagens räddningstjänst? Det kommunala självstyret samt den näst intill totala avsaknaden av direktiv och styrning från tillsynsmyndigheterna har skapat en skuta med flera hundra kaptener. Effekten är att kursen har blivit nästan omöjlig att lägga. Inte konstigt att en del kaptener kör på grund. Jag upplever att Lagen om skydd mot olyckor (LSO) ytterligare bidragit till att lamslå räddningstjänstens verksamhet. Brandsyneverksamheten, som ersattes av tillsyn, har mer än halverats. Hot- och riskbilden i kommunerna är numera helt underordnad ekonomin. Räddningskårer reduceras eller försvinner helt. Kommunernas ekonomi kan inte få avgöra skyddsnivån, i ett tryggt Sverige ska en tydlig lägsta nivå finnas. LSO bör till vissa delar utvärderas och revideras. Ambitionsribban för kommuninnevånarnas skydd är för otydlig, Samhällstryggheten bör ses ur ett nationellt perspektiv, inte bara ur ett lokalt ekonomiskt perspektiv. Kenneth Carlsson förbundsordförande Brandmännens Riksförbund Verserna känns igen nummer 4/07 av Sirenen I skriver ett antal västsvenska politiker med landshövdingen i spetsen en längre utläggning om varför räddningsskolan i Skövde måste vara kvar. Är det inte märkligt att så snart något föreslås avvecklas så är det alltid den skola som har de bästa utvecklingsmöjligheterna, där bedrivs den viktigaste verksamheten och dess placering är den bästa av allt tänkbart. Ja, nog känns verserna igen, vare sig det är en räddningsskola eller en byskola, ett regemente eller en myndighet och alltid har utredaren missuppfattat allt. Se framåt och satsa på det som ska vara kvar och kör över gnällspikarna! Kjell Persson Behåll en av skolorna! Brandförman Westerlund ifrågasatte i förra numret utredaren Mats Sjöstrands förslag att andra aktörer och helst privata sådana ska ta över delar av den utbildning som bedrivs på Räddningsverkets skolor. Jag kan bara instämma i Westerlunds inlägg att det varken blir bättre eller billigare med andra aktörer. Varför inte behålla en av de skolor som föreslås läggas ner? Förutom kostnadsskäl är miljöaspekten i dessa tider viktig. Privata övningsfält får svårt att klara de miljökrav, som ständigt kommer att bli tuffare. Roland Johannesson Gunnarsson har insett hur fel han haft Intressant är också att han lyckas argumentera för systemskiftet, samtidigt som han påstår sig vara tveksam till genomförandet av detsamma. Kanske är det så, GG, att även du insett att förslaget och dess effekter trots allt inte är så genomtänkta. Visst, vår reaktion är naturligtvis förutsägbar, vi vill inte att vår arbetsplats ska försvinna. Visst är vi arga och besvikna på att GG inte lyfter ett finger för att stötta oss. Men det som främst gör att vi tappat förtroendet för GG är oviljan att besvara de obekväma frågorna, det är bristen på goda argument och det är känslan av att det från början var en uppgjord match. Det är dessutom svårt att uppfatta GG som trovärdig då han i det senaste interna månadsbrevet skriver att jag anser att det utbildningssystem som så framgångsrikt utvecklats inom Räddningsverket måste bli en väsentlig del i den framtida utbildningen, ett påstående som klingar falskt jämfört med hans tidigare uttalanden. Vi uppfattar därför, till vår stora glädje, att GG till slut insett hur fel han haft. Styrelserna för SACO, SEKO och ST, Räddningsverket Skövde FOTNOT: Göran Gunnarsson har getts möjlighet att kommentera insändaren, men har valt att avstå.

34 34 platsannonser Sirenen Nr 6 Oktober 2007 n n n Vill ni jobba för att certifiera kommunen som trygg och säker kommun? 15 svenska kommuner är certifierade, vilket betyder att man har en modell för sitt skadeförebyggande arbete. Nu har en ideell förening bildats med syfte att sprida kunskap om skadeförebyggande arbete i alla dess former. För mer information om föreningen, kontakta sekreteraren Bo Henricsson, Arjeplog, , eller ordförande Guldbrand Skjönberg, Nacka, epost Nyutgivet från Räddningsverket Broschyr Rib kom igång med Rib En snabbguide för att snabbt komma igång med Rib Så här beställer du (Räddningsverkets integrerade beslutsstöd). Best nr: R00-290/07 Ange beställningsnummer samt din adress. Skicka beställningen via fax, e-post eller brevledes. Fax: E-post: Postadress: Räddningsverkets publikationsservice, L 124, Karlstad. Annan utgivning OBS kan inte beställas från Räddningsverket Sprinkler i kyrkor allt vanligare Allt fler kyrkor förses med sprinkler. Och i de flesta fall är det väldigt kompletta installationer, säger Magnus Arvidsson, SP (Sveriges tekniska forskningsinstitut). Arvidsson har granskat installationer i träkyrkor. Han känner till ett tiotal kyrkor som totalsprinklats de senaste fyra åren och projektering pågår för ytterligare en handfull kyrkor. De allra flesta skyddar kyrkorna fullständigt, i vissa fall inbegrips även klockstaplar. Sprinklerinstallationerna sker i känsliga miljöer, men enligt Arvidsson ser inte den normale kyrkobesökaren att det är sprinklat. Andra erfarenheter är att installationerna är väl utförda och att det med så komplexa system är extra viktigt att göra funktionskontroller. Under perioden år förstördes 524 kyrkor eller kapell i Sverige, 447 av dem på grund av brand. Numera har vi ungefär en kyrkobrand per år. Någon säker statistik över orsak till bränder i kulturbyggnader finns inte, men i Storbritannien är 68 procent av bränderna anlagda, elfel svarar för sex procent av bränderna och är den näst vanligaste orsaken. 81 procent av bränderna startar nattetid och de flesta utomhus. Installation av sprinkler för med sig löpande kostnader, vilket inte alla är medvetna om. I en kyrka hamnade årskostnaden för service, besiktning och egen arbetstid över kronor, det var inget kyrkoförvaltningen hade med i beräkningen. Jobb sökes Brandlarmstekniker söker nytt intressant arbete i Västra Götalands län. Bor i Skaraborg. Kontakt på e-post: DVD med erfarenheter Informationsbolaget har gett ut en DVD med erfarenheter från tre hotellbränder i Sverige redovisas. Det är Hotell Borgholm, Hotell Scandic i Gävle och Centralhotellet i Söderhamn. Pris: 975 kronor exkl. moms frakt. Beställning på epost: eller faxa till Staber och stabsarbete vid kriser, risker och olyckor Boken behandlar staber och stabsarbete i samband med olika typer av kriser under tidspress, när stora värden står på spel, när riskerna är höga eller då staben är mer eller mindre tillfällig. Författare är Stefan Svensson, lärare vid Räddningsverket Revinge och boken riktar sig främst till kommunal räddningstjänst, polis och akutsjukvård. Beställning: ISBN: Pris 263 kr. Länsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar för alla i Stockholms län. Vi verkar för att nationella mål får genomslag i länet. Vi ser till att kunskap om länets förhållanden tas tillvara nationellt. Vi arbetar med samordning, tillståndsprövning, tillsyn och utveckling. Hållbarhet, helhetssyn och lika villkor för alla är våra ledord. Lagar, kunskap och goda relationer är våra redskap. Engagemang, rättssäkerhet och effektivitet är våra styrkor. Räddnings- och säkerhetsavdelningen söker Civilingenjör i riskhantering (ref.nr 85453) I Stockholms län finns 26 kommuner och drygt 1,9 miljoner invånare på 2 procent av landets yta. Riskbilden är komplex med bl.a. två flygplatser som tillsammans betjänar mer än 16 miljoner passagerare per år. Med över 10 miljoner passagerare varje år på de stora färjorna är Stockholms hamnar den största mötesplatsen i hela Östersjöområdet. Över Mälarens broar passerar varje dygn mer än fordon, varav ett stort antal med farligt gods. Länet är en knutpunkt för landets IT- och telekommunikationer. Företag inom bioteknik och biomedicin utgör också en viktig del av länets näringsliv. Arbetsuppgifter Länsstyrelsen ska bl.a. verka för att allmänheten tillförsäkras en rimlig säkerhetsnivå i förhållande till den lokala och regionala riskbilden. För att förebygga allvarliga olyckor granskar Länsstyrelsen från risksynpunkt bl.a. anläggningar som hanterar farliga kemikalier och processer. Länsstyrelsen arbetar samtidigt förebyggande med att på lång sikt skapa ett mindre sårbart samhälle som ska klara olika typer av påfrestningar och störningar bättre än idag. Som riskhanteringsingenjör hos oss kommer du huvudsakligen att arbeta med risker i samhällsplaneringen, tillsyn av Sevesoanläggningar, granskning av risk- och sårbarhetsanalyser samt bistå vid utbildning och information till kommunerna i riskhanteringsfrågor. Du kan dessutom efter särskild utbildning få tjänstgöra i Länsstyrelsens organisation som vakthavande beslutsfattare. Kvalifikationer Civilingenjör i riskhantering God förmåga att uttrycka dig i tal och skrift Du måste vara svensk medborgare, eftersom anställningen är placerad i säkerhetsklass. Länsstyrelsen värdesätter språkkunskaper och erfarenhet av olika kulturer. Vi fäster stor vikt vid personliga egenskaper. Vår erfarenhet är att mångfald lönar sig. Vill du veta mer kontakta: Peter Svensson, brand- och riskhanteringsingenjör, och Stefan Dellså, försvarsdirektör, Fackliga företrädare är Christer Sävensjö, SACO, och Anita Tjust, ST, Sista ansökningsdag är fredagen den 19 oktober Vi ser helst att du skickar din ansökan per e-post till Märk din ansökan med referensnumret i ämnesraden (subject) på ditt e-postmeddelande.

35 Sirenen Nr 6 Oktober 2007 platsannonser 35 Annonsera i Sirenen boka senast 15 oktober Sirenen är perfekt för dig som ska rekrytera personal inom räddningstjänst och skydd mot olyckor. Ingen tidning i branschen har sådan täckning som Sirenen. Nästa nummer trycks 6 november. För att vi ska hinna få med din annons vill vi att du förhandsbokar utrymme senast 15 oktober samt lämnar färdig annons senast 22 oktober. Spaltbredder Våra spaltbredder är: 1 spalt 41,4 millimeter 2 spalter 87,8 mm 3 spalter 134,2 mm 4 spalter 180,6 mm 5 spalter 227 mm Priser Priset är 16 kronor per spaltmillimeter för svartvita annonser, 18 kronor per spaltmillimeter för färgannonser (priserna är exklusive moms). Räkna ut priset Vad annonsen kostar räknar du ut enligt följande: antal spalter x höjden x millimeterpris. Den artikel du just nu läser är 3 spalter bred och 80 mm hög. Priset för en annons i den här storleken är kronor (3 x 80 x 16 kr) för svartvit och färg kronor (3 x 80 x 18 kr). Kontakt Ring eller e-posta till redaktionen om du vill förhandsboka eller har några frågor. Kontaktperson för annonser är i första hand Per Larsson, tel Du kan även tala med Gunno Ivansson, Stig Dahlén eller Katarina Sellius. Telefonnummer och e-postadresser finns på sidan 2. Räddningstjänsten söker RISKINGENJÖR Arbetsplats och arbetsuppgifter Räddningstjänsten i Svedala söker en person vars huvudsakliga arbetsuppgifter kommer att vara administrativa med inriktning risk- och säkerhetsarbete. Det blir din uppgift att informera och utbilda såväl externt som internt, samt medverka i arbetet kring Räddningsgymnasiet. Tillsynsarbete sker i enlighet med LSO. Du kommer att vara aktiv i operativ tjänst. I anställningen ingår beredskap, varför du måste vara bosatt i Svedala. Kvalifikationer Du har Risk-/Brandingenjörs kompetens med RUB, alternativt Räddningsledning B med lägst tillsyn B, kompletterat med risk och säkerhetsutbildning, eller motsvarande. Personlig lämplighet och intresse för egen utveckling inom tjänsten är av stor betydelse för oss. Då de personliga egenskaperna värdesätts, kan det bli aktuellt att den utbildning som krävs för att nå formell behörighet finansieras av oss. Om sökande ej har formell behörighet önskas beskrivning av hur och när detta kan uppnås. Vi ser gärna kvinnliga sökande, då räddningstjänsten arbetar aktivt med jämställdhet. B-körkort fordras. C-körkort liksom allmän kunskap om fordons- och materialarbete är meriterande. Vidare krävs godkänd läkarkontroll för arbete vid räddningstjänsten enligt AFS. Arbetstid/Varaktighet Tillsvidareanställning. Heltid. Lön Individuell lönesättning tillämpas. Kontaktperson Örjan Thorné, Räddningschef, alternativt , Fackliga kontaktpersoner Karl-Erik Evgård , SKTF Tord Larsson , CF Mats Larsson , BRF Bert Åkerberg Ledarna Ansökan Välkommen med din ansökan till Svedala kommun, Personalenheten, Svedala. Sista ansökningsdag: Ange referensnummer: Vi tar emot ansökan via e-post:

36 36 platsannonser Sirenen Nr 6 Oktober 2007 Inom Räddningstjänsten Värnamo görs nu en hårdsatsning mot den enskilde för att öka förmågan att ta ansvar för Skydd mot olyckor. Detta gör vi genom att engagera all personal att arbeta inom hela området Skydd mot olyckor. För detta inrättar vi fyra nya brandmannatjänster. Vi söker en dynamisk medhjälpare i statisk elektricitet Vi behöver förstärkning på vår avdelning för utbildning om statisk elektricitet. Vi söker därför en brandman, brandförman, brandmästare eller brandingenjör som på sin lediga tid vill medverka till att lära anställda, som hanterar brand- och explosionsfarliga ämnen i industrier, mer om statisk elektricitet. Du behöver inte ha några förkunskaper om statisk elektricitet, men du bör vara intresserad av att förevisa och lära ut, vara en estradör, och klara att tilltala alla sorters människor. Du bör även ha lite grundkunskaper inom förbränningslära och gärna ha varit ute och jobbat i hetluften. Vår utbildning baseras på praktiska demonstrationer. Vi visar att det lätt uppstår laddning, att laddning ger gnistor och att urladdning kan antända ångor från lösningsmedel. Utbildningen har genomförts i svensk industri sedan 1990 och är väl etablerad, uppskattad och accepterad i färgindustri, läkemedelsindustri, livsmedelsindustri, sprängämnestillverkning, petrokemisk produktion och distribution. Förhoppningen är att du har möjlighet att jobba cirka 10 timmar per vecka inledningsvis och att du eventuellt kan öka din insats senare. Verksamheten medför resor över stora delar av Sverige. Körkort erfordras. Kontakta: Anders Thulin, ATC AB, Anders Thulin Consulting AB, Box 242, Saltsjöbaden tel Räddningstjänsten Värnamo söker: Brandmän För mer information om tjänsterna, kontaktpersoner samt anvisningar för ansökan hänvisar vi till kommunens hemsida: jobb Sirenen är Räddningsverkets tidning. I den kan du följa utvecklingen inom räddningstjänsten och skydd mot olyckor. Nyheter, reportage, debatt och mycket annat. Bli prenumerant och du får åtta nummer om året, Gratis! Enda kravet från vår sida är att du gör en personlig anmälan. Vi kan tyvärr inte ta emot personallistor. Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på Sirenen Adressändring Avsluta prenumerationen Texta tydligt! Namn Gatuadress Postadress Vid adressändring/avslut Abonnemangsnr (står direkt före namnet) Gamla adressen vid adressändring Gatuadress Postadress Kupongen skickas till: Prenumeration, Sirenen, L 257, Karlstad

37 Sirenen Nr 6 Oktober 2007 platsannonser 37 Räddningstjänsten Varberg söker Avdelningschefer Räddningstjänsten i Ängelholms kommun söker Vik Heltidsbrandman För mer information: Läs mer på vår hemsida eller kontakta mig så får vi talas vid. Jag träffas på telefon , Räddningschef, Jan Sjöstedt Välkommen med Din ansökan till tjänster senast 17 oktober Stadskontoret Samhällsbyggnadsenheten söker Säkerhetskoordinator ref nr Kontaktpersoner: Karin Johansson, säkerhetskoordinator Sven Olof Nilsson, samhällsbyggnadschef För upplysningar se kommunens hemsida: MARKARYDS KOMMUN Räddningstjänsten Söker Ref nr 65/07 RÄDDNINGSCHEF Markaryds kommun ligger i det ljusaste sydvästra hörnet av Småland och har ca invånare. Kommunen har vacker natur, bra bostäder och service och kännetecknas av den entreprenörsanda som finns i regionen. Vår räddningschef kommer att lämna oss för nya utmaningar och vi söker nu hans efterträdare. I vår organisation kommer Du att ha beredskap var 3:e vecka tillsammans med två grupper om vardera 1 förman och 4 deltidsanställda brandmän. Vi ser gärna att Du har följande kvalifikationer: Utbildning hos Statens Räddningsverk för räddningsledare A och B samt tillsyn och olycks-förebyggande kurs A och B alt brandmästarkompetens och förebyggande 1 och 2 enligt SRV.s skolor Du bör ha förmåga att utveckla samverkan och samarbete med de kommuner som gränsar till Markaryd inom räddningstjänstområdet. Du bör ha goda chefs-/ledaregenskaper och vara intresserad av att utveckla räddningstjänsten inom givna ramar och mål, som ett led i den kommungemensamma utvecklingen. Du bör ha flerårig erfarenhet av operativ räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Du bör ha god analytisk förmåga samt kunna ta ansvar och fatta beslut. Förmåga att uttrycka Dig i tal och skrift. Körkort lägst klass BC krävs. Känns detta intressant för Dig? Om Du önskar ytterligare information är Du välkommen att ta kontakt med kommunchef Mats Rydby, tel eller Personalchef Gunilla Jäghagen, tel Våra fackliga företrädare når Du genom kommunens växel Ansökan med meritförteckning och löneanspråk skall vara Markaryds kommun, Personalenheten, Box 74, Markaryd eller tillhanda senast VÄLKOMMEN MED DIN ANSÖKAN

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Ansvarsfördelning och finansiering av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Mälaren, Försvarsdepartementet Mälaren är en viktig gemensam tillgång för regionen Vattentäkt för

Läs mer

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-06-18 Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Inledning Svensk Försäkring anser att SMHI har lyckats ta fram

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

SwedCOLD 10 oktober 07

SwedCOLD 10 oktober 07 SwedCOLD 10 oktober 07 Riksrevisionens rapport om vattenkraftdammar Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Beredskap för dammbrott SvK:s handbok Dammsäkerhet egenkontroll och tillsyn Riksrevisionens

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer

Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03)

Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03) Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Sekretariat: Huvudsekreterare: Tom Hedlund Sekreterare: Christina Frost Per Rosenqvist Sofia Ahlroth Slutbetänkande 1 oktober 2007

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Länsstyrelsens behov av klimatdata Länsstyrelsens behov av klimatdata Susanna Hogdin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Några av de uppdrag på Länsstyrelsen där klimatfrågan berörs Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att samordna och

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se M2015/2144/Ee Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Bakgrund

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015.

Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015. Rörnät och klimat 10 mars 2015 Klimatanpassning hur går vi vidare? Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015. Gunn Persson Bakgrund Sverige blir varmare och blötare Ökade risker för

Läs mer

Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg

Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg 1 Vi står inför en klimatförändring med ökade risker: Högre temperaturer Ökad nederbörd Förhöjd havsyta Mer extremt

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar R I K S R E V I S I O N E N 1 B I L A G A 5. I A K

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Sårbarhetskartering vattendrag

Sårbarhetskartering vattendrag Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

KL s Erhvervskonference Aarhus

KL s Erhvervskonference Aarhus Olle Zetterberg CEO Stockholm Business Region KL s Erhvervskonference Aarhus 2015-08-24 Stockholm Business Alliance (SBA) Ett långsiktigt, regionalt samarbete för att attrahera utländska etableringar och

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-29 KS-2014/1199.142 1 (4) HANDLÄGGARE Tillman, Sven Sven.Tillman@huddinge.se Kommunstyrelsen Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun.

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun. V A R B E R G S K O M M U N föregångare inom IT-säkerhet av lena lidberg Vilka är kommunens viktigaste IT-system? Och hur länge kan systemen ligga nere innan det uppstår kaos i verksamheterna? Frågor som

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

IF Metalls kompetensbank

IF Metalls kompetensbank IF Metalls kompetensbank Bakgrund, syfte och funktion Anders Fredriksson 2013-10-15 2 BAKGRUND Kongressbeslut 2011 om att arbeta för halverad långtidsarbetslöshet Hög arbetslöshet inom förbundets verksamhetsområden

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011

ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011 ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011 Denna första rapport innehåller övergipande information om verksamheten under hela 2011. Den berättar om hur det fungerat utifrån ett samverkansperspektiv med kommuner och

Läs mer

Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris!

Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris! Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris! Som kund hos If får du allt det här...... en hemförsäkring speciellt

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

RS 2011 RS-medier RS 2011 RS 2010 Förändring

RS 2011 RS-medier RS 2011 RS 2010 Förändring RS 2011 RS-medier RS 2011 RS 2010 Förändring 18 Minuter 18600 18100 2,8% Affarsliv.biz 42800 41800 2,4% Affärsresenären 18600 - Aktuell Produktion 20000 20000 0,0% Alingsås Kuriren 25700 25600 0,4% Amos

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta Cover Page Job ID: AdobePDF8-134 Requesting User: Lotta Title: Microsoft Word - Remissvar Transports Cover Page 2008-09-08 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Transportstyrelsen ansvarslag

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER R I K S D A G E N S U T R E D N I N G S T J Ä N S T Susanna Kinnman Tfn: 08-786 5716 PM 2013-05-20 Dnr 2013:722 FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER Svenskt Näringsliv och SKL rankar företagsklimat i Sveriges kommuner.

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24 Rapport 18-årsundersökning MSB 1--2 Innehåll Sid: Om undersökningen 3 Målgruppen Slutsatser Resultat Om det inträffar en kris 9 Risk och oro för den egna säkerheten 18 Förtroende för myndigheterna 29 Säkerheten

Läs mer

Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring AB genom förvärv av aktier i en riktad nyemission

Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring AB genom förvärv av aktier i en riktad nyemission KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 16 juni 2014 13 Paragraf Diarienummer KS-2014/760.109 Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV UPPLANDS-BRO SIGTUNA ATT ANSÖKA OM FÖRTUR TILL BOSTAD Du som har starka medicinska behov, sociala behov eller en allvarlig hotbild kan ansöka om förtur till

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se Erfarenheter från stormarna Gudrun

Läs mer

Larmcentral Kalmar kommun

Larmcentral Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Gert Friberg 2013-08-19 SFN 2012/0227 0480-45 75 21 Servicenämnden Larmcentral Kalmar kommun Förslag till beslut Brandkåren har utrett den kommunala

Läs mer

Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0

Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0 Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning En medieinventering är ett steg i att ta fram en lokal klimateffektprofil. Här gör man en genomgång av lokaltidningarna och letar

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen Lena Peterson Forsberg Doktorand i fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola Karlskrona Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Läs mer

Skydda dig mot översvämningar

Skydda dig mot översvämningar Skydda dig mot översvämningar Publikationsnummer: 2015:1 (uppdaterad version av 2011:39) Titel: Skydda dig mot översvämningar Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Halmstad 1 december 2011 Per Albinsson Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska kunna försörja

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73) Sundbyberg 2007-12-05 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08-546 40 422 Diarienummer 07-206 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Granskning av förutsättningarna för ledarskap i KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Projektets syfte 3 2.3 Metod och genomförande 3 2.4 Bemanning

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

På plats för utveckling. Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner

På plats för utveckling. Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner På plats för utveckling Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner Vi har mer att ge... Stockholmsregionen växer. För att utveckla vår del av Sverige behöver många bidra med kreativitet och kunskap.

Läs mer

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB

Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar upphörde

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Att förebygga naturolyckor. en fråga om samverkan

Att förebygga naturolyckor. en fråga om samverkan Att förebygga naturolyckor en fråga om samverkan Tillsammans mot en säkrare värld Ett omfattande FN-arbete pågår för att förebygga naturolyckor och naturkatastrofer och minimera effekterna av dem. Vid

Läs mer

2012-10-05 M2012/2031/R

2012-10-05 M2012/2031/R Remiss 2012-10-05 M2012/2031/R Miljödepartementet Rättssekretariatet Leo Jager Telefon 08-405 12 20 leocard.jager@environment.ministry.se Promemoria Följdändringar med anledning av ändringar i 6 kap. miljöbalken

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

2012-08-17 M2012/2031/R

2012-08-17 M2012/2031/R Remiss 2012-08-17 M2012/2031/R Miljödepartementet Promemoria Identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser Remissinstanser: 1. Svea hovrätt Mark- och miljööverdomstolen 2. Förvaltningsrätten

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012. Slutrapportering av attitydmätning

TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012. Slutrapportering av attitydmätning TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012 Slutrapportering av attitydmätning INNEHÅLL Bakgrund & syfte med studien Om studien Genomgång av utvalda resultat Boende i Stor-Stockholm Boende i Tyresö Medarbetare i Tyresö

Läs mer

Tullverkets författningssamling

Tullverkets författningssamling Tullverkets författningssamling ISSN 0346-5810 Utgivare: Chefsjuristen Per Kjellsson, Tullverket, Box 12854, 112 98 Stockholm Tillkännagivande av Tullverkets processorganisation; beslutat den 22 juni 2004.

Läs mer