ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ 2012 SAMRÅDSUNDERLAG / PLANSTRATEGI

Transkript

1 1 ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ 2012 SAMRÅDSUNDERLAG / PLANSTRATEGI maj 2011

2 2 Innehåll Vad är en översiktsplan? Förord Sammanfattning Malmö 2032 en stadsbyggnadsvision Malmös utmaningar Mål för Malmö som en attraktiv och hållbar stad Strategier för en attraktiv och hållbar stad Malmö ska vara motor i regionen Utbyggnadsstrategi tät, nära och blandad stad.. 36 Trafikstrategier med människan i fokus Strategier för en grönare stad Denna planstrategi är ett led i arbetet med en ny översiktsplan för Malmö. Den utgör underlag för en första dialogfas kring översiktsplanen (samråd). Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanens syfte är att vägleda beslut om användningen av mark- och vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas. En gång under varje mandat period ska kommunfullmäktige anta en ny översiktsplan eller uttala sig om i vilken utsträckning den gällande översiktsplanen är aktuell. Malmös gällande översiktsplan består av två delar, dels Översiktsplan för Malmö 2000 (antagen december 2000) och dels Malmö 2005 Aktualisering och komplettering av Malmös översiktsplan (antagen februari 2006). Process Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens översikt liga planering och leder arbetet med översiktsplanen. Kommunstyrelsen godkände den 8 april 2009 ett arbetsprogram för en ny kommunomfattande översiktsplan. Arbetet drivs av strategi enheten på stadsbyggnadskontoret. Samrådsunderlaget har tagits fram i samarbete med kommunens övriga förvaltningar. Landsbygden, havet och kusten Stadskaraktär, stadsmiljö och arkitektur Genomförandestrategier och arbetsprocesser..... Konsekvenser Fortsatt arbete med översiktsplanen Register Medverkande Beställare: Kommunstyrelsen Styrgrupp: Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör Kerstin Åkerwall, planchef Ingemar Gråhamn, stadsarkitekt Projektledning: Tyke Tykesson, Johan Emanuelson Planstrategin har utarbetats av strategienheten vid stadsbyggnadskontoret, i samarbete med planavdelningen, stadsarkitektavdelningen, stadskontoret, gatukontoret, miljöförvaltningen, fastighetskontoret, serviceförvaltningen, kulturförvaltningen med flera. Illustrationer: Džiugas Lukoševičius (där ej annat anges) Foto: se resp bild Vad innebär samråd? När en ny översiktsplan utarbetas ska ett samråd ske med statliga organ, grannkommuner och andra berörda. En viktig del i detta samråd är ett utåtriktat arbete för kommuninvånare och olika aktörer. Syftet är att stimulera till en diskussion om stadens framtid och att alla ska få möjlighet att lämna sina synpunkter. Samrådet kring denna planstrategi pågår från maj till november I nästa skede kommer ett fullständigt planförslag (ett så kallat utställningsförslag) att utformas med hänsyn tagen till inkomna synpunkter under samrådet. Planförslaget ställs ut under 2012 och då finns ytterligare möjlighet att ge synpunkter. Målet är att kommunfullmäktige ska anta en ny översiktsplan under Se tidsplan sidan 82. Läsanvisning Denna skrift inleds med en stadsbyggnadsvision, utmaningar och mål. Därefter följer skriftens huvuddel i ett kapitel med strategier för stadsbyggandet. Några strategiområden har inom detta kapitel fått särskilda fördjupningar. Översiktsplanen presenteras också på Lämna dina synpunkter senast 15 november 2011 till: Malmö stadsbyggnadskontor MALMÖ e-post: stadsbyggnadskontoret@malmo.se Kontakt Kontakta oss gärna om du har frågor eller vill beställa fler exemplar av denna skrift, telefon: e-post: stadsbyggnadskontoret@malmo.se Tillhör du en förening, ett företag, intresseorganisation och vill veta mer? Anmäl ert intresse via denna länk, så kommer vi och berättar mer:

3 3 Förord Malmö har genomgått en framgångsrik omvandling, från att ha varit en industristad i djup kris, till en modern, miljömedveten och framtidsinriktad stad. När nu en ny översiktsplan med siktet på 2030-talets Malmö arbetas fram ställs nya frågor om hur vår stad ska utvecklas. Hur går vi vidare vilka är de viktiga vägvalen för framtiden i Malmös förändringsprocess? Översiktsplanen ska ge samlade bilder av Malmö stads långsiktiga utvecklings visioner och hur den fysiska planeringen på olika sätt kan bidra till att dessa förverkligas. Osäkerheten om vad framtiden bär med sig är stor men samtidigt kan vi i stora drag försöka förutsäga vad som kommer att ske, i värderingsförskjutningar och inom teknikutveckling. Vi formar till viss del framtiden själva men vi är också påverkade och beroende av omvärlden och processer som vi inte styr över och där måste vi navigera klokt. En ny översiktsplan ska också kunna hantera olika framtidsscenarier. Som ett strategiskt dokument med tydliga inriktningsmål ska översiktplanen fungera som vägvisare och stöd för kommunala beslut på olika plan. Den ska stödja och inspirera till beslut och arbetsmetoder inom stadens förvaltningar som sammantaget leder mot ett mer hållbart Malmö. Översiktsplanen ska också stimulera andra aktörer offentliga, privata och ideella i deras arbete med att utveckla Malmö. Ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet är mål för Malmös utveckling. Med denna strategi anges att huvudinriktningen är att Malmö ska fortsätta växa inåt. Det är en strategi som ska kunna hantera såväl en låg befolkningsutveckling som en kraftig befolkningsökning. En tätare bebyggd stad är normalt mer resurseffektiv och har en mindre miljöbelastning än en gles och utbredd. I en tät stad blir närheten mellan människor större och det ger en stor potential till att utveckla Malmös attraktivitet. Stadens attraktionskraft är avgörande för att attrahera eller skapa nya arbetstillfällen och har därmed stor betydelse för malmöbornas välfärd. Den här redovisade planstrategin utgör ett diskussionsunderlag för en bred demokratisk process kring Malmös utveckling. Hur Malmö kan bli en ännu bättre stad att leva och verka i är en angelägenhet för såväl invånare och företagare i staden som för våra grannar i Öresundsregionen. Härmed bjuds malmöbor, föreningar, företag och andra intressenter in till en dialog om Malmös framtid. Ilmar Reepalu Kommunstyrelsens ordförande

4 4 Sammanfattning Malmö dags för nästa kliv! Malmös nya översiktplan siktar 20 år framåt i tiden. Det övergripande målet är att Malmö ska vara en attraktiv och hållbar stad socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Dessa tre hållbarhetsaspekter samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. Det ska finnas möjlighet för Malmö att växa med omkring fler invånare. Det kommer att finnas stort behov av fler bostäder, arbetsplatser och service. Målet är att skapa en robust och långsiktigt hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och samtidigt fortsätta utveckla Malmös attraktivitet. När Malmö kompletteras med ny bebyggelse finns möjlighet att förbättra stadens existerande kvaliteter. Malmö har antagit ambitionen att vara världsledande i hållbar stadsutveckling vilket ger en rad utmaningar särskilt på miljöområdet. Att uppnå en socialt balanserad stad där alla kan leva under goda betingelser är en avgörande utmaning för Malmö. Ett högt prioriterat mål är därför att förstärka den ekonomiska basen för malmöbornas försörjning. Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör Malmö ska vara en attraktiv och hållbar stad socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Strategier för en attraktiv och hållbar stad Detta samrådsunderlag har fått beteckningen planstrategi för att markera att det är utformat med ett övergripande perspektiv. Avsikten är att ringa in ett antal utmaningar och mål på en strategisk nivå utan att inriktningarna snävas av till konkreta åtgärder. På detta sätt värnas ett översiktligt perspektiv i den första dialogfasen kring översiktsplanen (samrådet). Strategierna griper in i och överlappar varandra tematiskt, de samspelar och stödjer varandra. Malmö sk a vara en nära, tät och blandad stad Malmö ska fortsätta att i huvudsak växa inåt, innan för Yttre Ringvägen. Planeringen ska, för både nya och existerande delar av staden, sträva efter en blandning av olika funktioner och ett varierat utbud av olika bostadstyper och upplåtelse former. Malmö ska präglas av närhet, barriärer ska brytas, bättre samband mellan olika stadsområden ska skapas. Fler ska kunna bo och verka i staden, vilket ger rikare folkliv på gator och torg och bättre underlag för service, handel och kollektivtrafik. Stärk Malmös socio-ekonomiska ut veckling Planeringen ska bidra till fler arbetstillfällen genom att plats skapas för ett mångsidigt näringliv och för utbildning och forskning. Malmös attraktivitet ska stärkas och staden ska vara lätt att komma till. Planeringen ska tillgodose behovet av samhällsservice, särskilt förskolor och skolor. Staden ska utvecklas som kulturell och demokratisk arena och stadens utformning ska skapa attraktiva mötesplatser och stimulera till gränsöverskridande rörelsemönster. Jämställdhetsperspektiv ska beaktas i all planering. Planeringen ska tillgodose barns och äldres behov och hantera trygghets- och tillgänglighetsaspekter. Minska Malmös mil jöbelastning Malmö ska bli en mer resurssnål och energieffektiv stad genom att byggas tätare.

5 5 Naturtillgångar ska nyttjas hållbart. Jordbruksmark och naturvärden ska värnas. Lokalt producerad förnybar energi som t ex vindkraft ska stödjas i planeringen. Planeringen ska stödja slutna kretslopp. Ny spårförbindelse till Köpenhamn (Öresundsmetro) Norra Hamnen Östra Hamnen Frihamnen Västra Hamnen Nyhamnen Kirseberg Malmö C Kustskydd Östervärn Valdemarsro Norra Sorgenfri FortunaHemgården Triangeln Gyllins trädgård Limhamns ind.omr. Malmös roll som regionalt centrum för sysselsättning och besöksnäring ska stärkas. Malmö och Köpenhamn ska bli en sammanhängande metropol där tillväxt och hållbarhet går hand i hand. Samverkan mellan kommunerna i sydvästra Skåne ska utvecklas. Malmö stad och Lunds kommun ska fördjupa samarbetet kring planering och infrastruktur. Främja ökad mobilitet och bättre regional, nationell och internationell tillgänglighet. TRA FIK STRATEG IER MED MÄNN ISKAN I foku s Gång-, cykel- och kollektivtrafiken ska utgöra grunden i trafiksystemet. Kollektivtrafiken och bebyggelseplaneringen ska stödja varandra. Satsa på spårvägar. Planeringen ska bidra till hållbar bilism och godstrans porter. Gaturummen ska fungera för såväl ett attraktivt stadsliv som för transporter. S TRATEG I ER FÖR EN GRÖNare S TAD Förtätning med grönska ska vara en naturlig del av att bygga staden tätare. Bygg grönare bostadskvarter och gatumiljöer. Parker och utemiljöer ska planeras för många funktioner, vilket leder till effektivare markanvändning. Malmö som parkernas stad ska stärkas genom fortsatt planering av högkvalitativa parker och torg. LANDSBYGDEN, HAV ET OCH KU S TEN Landsbygdens identitet ska bevaras samtidigt som det ska vara öppet för förändring av både innehåll och funktion. Nya naturområden ska skapas för att öka den biologiska mångfalden. Kommunens kust och landsbygd ska göras till attraktiva besöksmål genom att skapa stråk och besöks- Ny spårförbindelse till Bara och Klågerup Rosengård Ma lmö S KA VARA motor i reg i onen Persborg Kvarnby Elisedal Hyllie Bunkeflostrand Rin Fosie Vintrie Svågertorp Kristineberg Lockarp Klagshamn tre Yt en äg gv Kalkbrottet V Klagstorp Oxie Glostorp Tygelsjö Ny spårförbindelse (alternativa sträckningar) till Vellinge och Näset km Principiell utbyggnadsstrategi. Malmö ska vara en nära, tät och blandad stad. punkter för fritidsaktivitet och turism. Planera för ett kustskydd för höjda havsnivåer. S ta ds k a r a k tä r, STADS M ILJÖ OCH ARKI TEKTUR Malmös attraktivitet ska stärkas genom gestaltning arkitektur och stadsrum av hög kvalitet ska prägla Malmö. Skapa levande stadsrum för kultur, möten och upplevelse. Förstärk stadens attraktivitet genom att utveckla stadsmiljöer kring vatten. Bygg hållbart för dagens och framtidens generationer. Förstärk stadens karaktär och lyft fram det historiska. Ge n omf ö r a n d es t r at e gie r Investeringar ska prioriteras strategiskt så att de stödjer mål, visioner och strategier. Arbeta för öppna och breda processer när staden förändras. Utveckla värdebaserade planeringsprocesser och förbättra samverkan mellan kommunens förvaltningar. Malmö stad ska vara ett föredöme. Stöd demokratiska processer med ett inkluderande synsätt.

6 6

7 7 Malmö 2032 en stadsbyggnadsvision I början av 2030-talet är Malmö en stad som präglas av att ha vågat ta krafttag för att uppnå högt ställda mål om hållbarhet. En stad med mod. Det känns och syns i stadens puls och karaktär och i den energi som malmöborna förmedlar. Malmö är rätt plats att vara för ett innovativt och kreativt näringsliv. Malmö är Sveriges mest internationaliserade stad. Dess gator och torg har ett intensivt stadsliv men samtidigt har Malmö blivit märkbart tystare och renare. Det är också en stad som helt försörjs med förnybar energi. EN STÖRRE STAD nära, tät och med e t t rikt stadsliv Malmö är en stad som låter tala om sig, precis som i början av 2000-talet. En stad som lockar boende, företag och besökare från hela världen. Malmös betydelse som syskonstad till Köpenhamn och tyngdpunkt i regionen har stärkts. Malmös befolkning har ökat kraftigt. Fler människor rör sig nu på samma yta eftersom staden blivit tätare bebyggd. Gator och torg har fått mer liv och rörelse. Stadsbilden kännetecknas av aktivitet, folkvimmel och möten där butiker, lokal handel och restauranger blomstrar. Det har skapat närhet och bättre förutsättningar för att gå, cykla och åka kollektivt. Malmö har utvecklat en känsla av liten storstad där det är nära till det mesta. Den nära staden är hållbar och resurseffektiv. Tiden behöver inte jagas det är enkelt att leva vardagslivet koncentrerat. En hållbar livsstil är självklar för malmöborna i den socialt balanserade staden finns en stark medvetenhet om hur vårt sätt att leva påverkar andra människor och naturen social och ekologisk hållbarhet i praktiken. I Malmö lever man hälso samt och har sunda konsumtionsmönster det är lätt att göra rätt. En stad som vågar I Malmö är hållbarhet en självklar grund för planering och beslut. Eftersom Malmö vågar testa ny teknik är smarta gröna lösningar synliga i hela staden. Staden har länge varit öppen för förändring och nytänkande och här utvecklas hållbara lösningar i samspel mellan företag, medborgare och kommun. Beprövade metoder och synsätt utmanas och i Malmö bejakas förändring. Malmös satsning på sociala innovationer har gett genklang och stimulerat till nya företag. Tillsammans med ett dynamiskt och nytänkande näringsliv skapas därmed kontinuerligt en mångfald nya arbetstillfällen. Modet finns att låta de som ska använda ett område själva arbeta med utvecklingsarbetet. Staden är lyhörd för sina invånares önskemål och anpassar verksamheter efter människors behov. Malmöborna deltar därmed aktivt i stadens utveck- A Läs mer om sociala innovationer.

8 8 En företagsam stad på stabil grund Att finnas i Malmö är att finnas i rätt sammanhang för många företag. Att staden är spjutspets både för sociala satsningar och för miljö lockar. Att Malmö är helt försörjd med förnybar energi, främst från vindkraft är i sig attraktivt. Det är nära till såväl kompetent arbetskraft som till kontinenten. Den som väljer att etablera sig i Malmö gör det i förvissningen att skolorna håller hög kvalitet och att det finns trygga och goda bostadsmiljöer av olika slag. Malmö är ett starkt tillväxtcentrum i Öresundsregionen. Det mångsidiga näringslivet bygger i högre utsträckning på grön teknologi och entreprenörskap, media- och upplevelseindustri. Besöks- och evenemangsnäringarna frodas. Stora arrangemang sport och världsartister avlöser varandra på Malmös arenor och scener. Traditionella näringar som jordbruket har utvecklats i ekologisk riktning. Visionen att bevara nyskapa och utveckla landsbygden har fullföljts. Omlandet ses nu som en tillgång för lokal produktion av livsmedel. Norra Hamnen är ett logistiknav för hela regionen som distribuerar varor till och från hela världen. Hamnverksamheten har flyttat norrut. Nyhamnen och delar av Frim a l m ö e n s ta d s b yg g n a d s v i s i o n ling. Lokala initiativ uppmuntras och är en påtaglig del av stadsbilden. Initiativ som ökar malmöbornas livskvalitet utan att tära på ändliga resurser har fått genomslag. EN STAD MED goda livsbetingelser för alla Staden har uppnått social balans. Kraftfulla och uthålliga satsningar har gjort Malmö till en integrerad stad. Förändringen har byggt på innovation, experimenterande, lyssnande och tillåtande attityder. Nya lösningar och tankesätt har bejakats och stadens skiftande och mångfacetterade uttryck berikats. Hela staden har omfattats i arbetet. Stadens mångfald har tagits tillvara och skapat en av norra Europas mest stimulerande och kreativa miljöer. I Malmö är det lätt att vara olika. Här finns det plats för alla och en flexibilitet att klara nya utmaningar. Genom kulturen konsten och musiken, litteraturen och bildningen, sport och idrottsaktivitet, nyskapande och bevarande ges förutsättningar för ett kulturellt rikt liv med hög livskvalitet för malmöborna. I Malmö finns plats att uttrycka sig och det märks i gaturummen. Stadsrummen är inkluderande och skapar trivsel och trygghet. Malmö präglas av gränsöverskridande möten som föder nya idéer mellan generationer och mellan kulturer. Barnen i Malmö växer upp i en utvecklande och stimulerande miljö nära gröna miljöer att utforska och där man kan utveckla motorik och koordination. Barnen kan röra sig säkert till kompisar och skola. På ett innovativt sätt har behovet av förskolor och fritidsaktivitet beretts plats i den täta staden genom att flera olika funktioner ryms i komplexa gröna byggnadsvolymer. Barriärer mellan stadsdelar har brutits och gränser har suddats ut. Nya stråk har gett nya rörelsemönster och staden har därmed läkts samman, både socialt och fysiskt; fler möjligheter finns till möten mellan människor från olika platser i staden. Ett exempel är det nya ekostråket genom Fosie från Augustenborg till den berömda botaniska trädgården i Lindängelund och vidare ut i landskapet. I många av Malmös bostadsområden har den äldre bebyggelsen kompletterats med nya hus av varierande slag. Ett bredare utbud av bostadstyper har därmed skapat större möjligheter att bo kvar i samma stadsdel när man behöver en större eller mindre bostad. All ny bebyggelse är sedan lång tid tillbaka nollenergihus.

9 M a l m ö e n s ta d s b yg g n a d s v i s i o n 9 hamnen har därmed kunnat utvecklas till en tättbebyggd och pulserande plats med såväl bostäder, kontor och handel som en stor fantastisk park. Dess nya karakteristiska skyline kompletterar Malmös allt taggigare siluett. Hela hamnområdet präglas av liv och rörelse här arbetar många malmöbor inom många olika branscher. Söder om sjukhuset, kring Medeon, har en ny stadsdel med fokus på hälsa och medicinsk forskning vuxit fram. En stadsdel som Norra Sorgenfri speglar det diversifierade näringsliv som präglar Malmö. Kvarteren rymmer en brokig företagsamhet med stora och små företag blandat med bostäder, handel och utbildning. Stadsdelen som präglas av småskalighet, mångfald, liv och rörelse har blivit en utökning av stadskärnan. Malmö är 2032 ännu närmare kontinenten, en självklar del av det kontinentala Europa. Den fasta förbindelsen över Fehmarn Bält och höghastighetstågen som passerar Malmö C och Kastrup till Hamburg har ytterligare utökat regionen. Kastrups flygplats har fått ökad internationell betydelse. En ny fast koppling mellan Malmö och Köpenhamn är snart förverkligad. Samarbetet mellan de båda städerna har gjort att många nästan betraktar dem som en och samma stad. Regionen knyts samman genom ett utbyggt nät av spår. Man åker direkt från Fosie och Rosengård till Köpenhamn och från Falsterbonäset kommer man med snabbspårväg. Hyllie är fullt utbyggt och sträcker sig ända till Yttre Ringvägen med en tät och blandad bebyggelse där kunskapsintensiva företag samsas med bostäder. Närheten till Kastrup har gjort Hyllie till en internationell knutpunkt för företag och boende. En TÄT OCH GRÖN STAD Malmö har fått flera nya gröna stadsrum. Nya platser för stillhet och eftertanke har skapats tysta platser, avstressande gröna rum. Trots tättbebyggda kvarter finns plats för vatten, grönska, spontanodling och för möten. Små fickparker skapas och utformas på lokala initiativ. Ibland försvinner de lika snabbt som de kom till men andra lever och frodas år efter år till glädje för alla. Gröna tak och gröna väggar är vanliga inslag i gatubilden och många gaturum har fått ny eller återskapad grönska. Malmö är en världsberömd cykelstad. En mångfald cykelmodeller syns i stadsbilden, en del har hjälpmotorer, andra väderskydd. De vanligaste färdsätten inom staden är att gå, cykla eller att ta någon av de fem spårvagnslinjerna. Cykelvägnätet är heltäckande och säkert vilket gör det användbart för såväl liten som stor. Bilarna i staden är tysta och rena. Andelen resor med bil har minskat drastiskt och i stora delar av stadskärnan sker fordonstrafiken på de gåendes villkor. Flera av de stora trafikleder som tidigare utgjorde barriärer mellan stadsdelar har byggts om till stadsgator med hus, butiker och trottoarer längs gatan. Förändringarna har medfört ett lugnare trafiktempo och gatorna knyter nu samman snarare än delar av. Ett exempel är Amiralsgatan genom Rosengård som blivit ett stråk med ett rikt butiksutbud och liv och rörelse på trottoarerna. En STAD VID VAT TNET Malmös vattenmiljöer utnyttjas mer än tidigare och havet är tydligt närvarande. Kanalen har aktiverats och det finns gångstråk nära vattnet längs hela kanalen. Kusten har tagits till vara för många olika typer av fritidsaktivitet. Fler bostäder med nära vattenkontakt har uppförts exempelvis på Ön, i Varvsstaden och Nyhamnen. Som ett skydd mot höjda havsnivåer pågår projekteringen av en barriär i form av öar mellan Ön och Västra Hamnen.

10 1 0

11 1 1 Malmös utmaningar Malmö står inför flera svåra utmaningar inför framtiden. Att skapa en socialt balanserad stad med goda livsbetingelser för alla är avgörande. Staden ska kunna växa, men inte genom en gles utbredning över omlandet och samtidigt rymma såväl den växande befolkningens behov av service som ett diversifierat näringsliv. Att uppnå en stad med minsta möjliga påverkan på miljön lokalt och globalt är ett komplicerat och sammansatt åtagande. Malmö har i flera avseenden haft en positiv utveckling under den senaste 15-årsperioden. Staden har från att ha varit en framgångsrik industristad under större delen av 1900-talet passerat en lång och djup kris med sjunkande befolkning och förlust av ett stort antal arbetstillfällen; en kris såväl ekonomiskt som ifråga om identitet. Malmö har därefter inlett en långsiktig omvandlingsprocess mot en stad med fokus på kunskap, kreativitet och upplevelse. Malmö har haft en god ekonomisk utveckling. Stadens förvandlingsnummer och satsningar på ekologiskt hållbart stadsbyggande har gett eko i omvärlden och genererat studiebesök från hela världen; Malmö har blivit förebild för andra platser. Nu måste det som uppnåtts förvaltas och nästa steg tas för att fortsätta utveckla Malmö som en attraktiv stad. Den sociala utvecklingen av Malmö har samtidigt inte varit positiv snarare tvärtom. Delar av befolkningen har inte omfattats av de gynnsamma effekter som stadens förvandling fört med sig. Utanförskap av olika slag skapar spänningar mellan olika grupper i samhället. Skillnader i levnadsstandard och folkhälsa mellan olika stadsdelar har ökat. Många malmöbor har inte kunnat ta plats i stadens nya näringslivsstruktur och alla upplever inte stadens utveckling under de senaste åren som positiv. Den sociala utmaningen Den stora utmaningen för Malmö ligger under 2010-talet alltså allt mer i den socio-ekonomiska utvecklingen: att skapa en stad som inkluderar och engagerar alla grupper i samhället, en stad där alla har ett gott liv, kontroll över sin situation, arbete och försörjning, god utbildning, deltar i demokratiska processer och så vidare. Den sociala situationen är i hög grad avgörande för Malmös framtida attraktivitet en stad med stora skillnader i levnadsvillkor kommer inte på lång sikt att kunna bibehålla sin dragningskraft. Att ta tillvara stadens sociala kapital bidrar till ekonomisk tillväxt. Omvänt krävs ekonomisk tillväxt för att tillgodose befolkningen med arbetstillfällen. Att fler

12 1 2 M a l m ö s u t m a n i n g a r arbetstillfällen skapas är en avgörande faktor för att Malmö ska kunna uppnå visionen. Förvisso kan den fysiska planeringen inte lösa flera av de viktiga frågor som är förutsättningar för social hållbarhet, som exempelvis arbete, försörjning och utbildning, integration och minskat utanförskap. Stadsplaneringen kan dock verka stödjande för en god socio-ekonomisk utveckling i hela staden. Stadsutvecklingen i Malmö har skapat en god ekonomisk och ekologisk plattform att bygga vidare på för att också skapa socialt värde och social bärkraft. Att uppnå en stad där alla omfattas av välfärden och där folkhälsan är god i alla stadsdelar kräver insatser på många plan, även vad gäller stadens fysiska utformning. Plats för växande befolkning och expansiv t näringsliv Malmö har under de senaste åren haft en kraftig befolkningstillväxt. En stor utmaning för planeringen ligger i att härbärgera fortsatt ökat antal invånare på ett långsiktigt hållbart sätt. Samtidigt måste planeringen också kunna möta andra scenarier som en stagnerande eller till och med minskande befolkning. Kraftig befolkningstillväxt har inget egenvärde, men en attraktiv stad som har en kontinuerligt växande befolkning är en förutsättning för en god ekonomisk utveckling och därmed förbättrad välfärd för alla. Utöver en växande befolkning kan demografin förändras på andra sätt. Generellt präglas västvärlden av en åldrande befolkning. Samtidigt har just Malmö en ovanligt stor andel barn och unga. En växande befolkning måste tillgodoses med bostäder och bostadsmiljöer av hög kvalitet. Staden ska fungera för såväl fler äldre, fler unga vuxna och studenter som fler barnfamiljer. Nya bostadskvarter av olika slag behöver skapas och samtidigt behöver flera existerande bostadsområden kompletteras med nya bostadstyper för att skapa ett bredare och mer blandat bostadsutbud. En svårighet kan ligga i att skapa incitament för att bygga nytt i områden som uppfördes under exempelvis 1960-talet. Att det inte är långsiktigt hållbart att staden breder ut sig med en gles bebyggelse framstår allt tydligare. Om staden ska växa hållbart kan inte stora delar av åkermarken i omlandet tas i anspråk. Nybyggande måste ske på ett sådant sätt att det underlättar transporter med minsta möjliga miljöbelastning, det vill säga i anslutning till god kollektivtrafiksförsörjning eller där man kan gå eller cykla från bostad till centrum, arbete och service. I ett första skede ska pågående omvandlings- och utbyggnadsområden byggas färdiga, främst Hyllie, Västra Hamnen och Norra Sorgenfri. Att ytterligare bygga staden tätare och samtidigt skapa en kvalitativt bättre stad är ett svårt och komplext åtagande. Förändringar av existerande stadsmiljöer kan tillföra många nya kvaliteter men stora omvandlingar kan också generera

13 M a l m ö s u t m a n i n g a r 1 3 missnöje och vara svåra att genomföra i praktiken. Exploatering genom förtätning och i omvandlingsområden med befintlig struktur, många fastighetsägare och så vidare, är mer kostsamt och svårhanterligt än att bygga på kommunägd jordbruksmark. Det kräver att kommunen kan bidra till att skapa intresse hos fastighetsägare för att investera. När Malmö i stor utsträckning kommer att växa på mark som inte är enkel att exploatera är det en utmaning för kommunalekonomin på kort sikt. En svårlöst problematik ligger att i en tätare stad skapa utrymme för samhällsservice av alla slag, särskilt ytkrävande verksamheter som förskolor, skolor och olika slags fritidsanläggningar. Principer för utformning och ytkrav för exempelvis förskolor och skolor kan behöva omprövas för att möjliggöra att behovet tillfredsställs. Nya innovativa lösningar behöver prövas. Den kommunägda marken för näringslivsetableringar är redan i nuläget begränsad. Plats behöver reserveras och detaljplaner tas fram för att kunna tillfredsställa behov från ett växande och diversifierat näringsliv. hur klarar vi Mil jömålen? Målen som är formulerade i Miljöprogram för Malmö stad och Energi strategi för Malmö ger flera problemkomplex att lösa. I miljöprogrammet pekas fyra arbetsområden ut som angelägna att driva på för att Malmö ska kunna bli en ekologiskt hållbar stad. De omfattar klimatet, stadsmiljöns utformning, nyttjandet av naturtillgångar samt människors möjligheter att göra hållbara val. Att uppnå en stad med minsta möjliga påverkan på miljön lokalt och globalt är ett komplicerat och sammansatt åtagande där många olika åtgärder ingår vilka var och en rymmer sina egna utmaningar. Vindkraft anses ha bäst förutsättningar för att uppnå målen om självförsörjning av förnybar energi. Om Malmö stad ska nå sina uppsatta mål behövs en tydlig strategi för att åstadkomma mer vindkraft. Målen i miljöprogrammet och energistrategin innebär stora utmaningar på transportområdet. Att göra Malmö till en stad där cykeltransporter är självklara val för ett stort flertal är en stimulerande uppgift. En växande befolkning i en tätare stad kräver en högeffektiv och attraktiv kollektivtrafik. För att nå en hållbar stadsutveckling måste kollektivtrafiken vara miljöanpassad och säker; ren, tyst, snål och sund! Utbyggnad av ett nytt spårvägnät i robusta stråk bedöms vara nödvändigt för att möta behoven. Spårvägar innebär en hög investeringskostnad men kan också utnyttjas strukturbildande och bli till ett instrument för stadsförnyelse i viktiga stråk och knutpunkter. En växande befolkning behöver mer kvalitativ parkmark. En tät stad kan också vara en i hög grad grön stad men det kräver tydliga genomförandestrategier och gemensamma målbilder inom kommunens förvaltningar.

14 1 4

15 1 5 Mål för Malmö som en attraktiv och hållbar stad Det övergripande målet är att Malmö ska vara en attraktiv och hållbar stad socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Ett mål med hög prioritet är att förstärka den ekonomiska basen för malmöbornas försörjning. Malmö ska vara motor i regionen som tillsammans med Köpenhamn och Lund utvecklar konkurrenskraft och grön tillväxt. Miljö målen innebär bland annat minskade utsläpp av växthusgaser, hållbart nyttjande av natur tillgångar och att Malmö ska försörjas med förnybar energi på 2030-talet. Hållbar stad socialt, ekonomiskt och ekologiskt De tre hållbarhetsaspekterna samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. Det ena målet kan inte uppnås utan de andra. Utan fungerande ekosystem finns inga förutsättningar att nå ekonomisk och social hållbarhet. Att utveckla ekologiskt hållbara system och strukturer kräver goda ekonomiska villkor. Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för att skapa arbetstillfällen vilket ökar den sociala hållbarheten. Stora skillnader i levnadsvillkor inverkar negativt på den ekonomiska situationen och en stad i social obalans kommer inte på lång sikt att kunna bibehålla sin dragningskraft. Att ta tillvara stadens sociala kapital bidrar till ekonomisk tillväxt. Satsningar på ekologisk hållbarhet kan fungera som motor för social hållbarhet, medan denna i sin tur i vissa fall är en förutsättning för ekologisk hållbarhet. Målet är att skapa en robust stadsstruktur för en växande befolkning och samtidigt fortsätta utvecklas som en attraktiv och hållbar stad. SOCIAL BALANS OCH GODA LIVSBETINGELSER Målet är ett samhälle som ger förutsättningar för dagens och framtidens medborgare att skapa sig ett gott liv. Det handlar om grundläggande behov som arbete och försörjning, att ha en bostad, möjlighet att få en god utbildning, känna sig trygg och ha tillgång till bra vård. Det handlar även om aspekter av livet som att delta i demokratiska processer, känna sig delaktig i ett sammanhang, ha möjlighet att delta i kulturella aktiviteter och uttrycka sig kreativt. En socialt balanserad stad ska också vara en mer jämställd stad. Det innebär rättvisa, demokrati och delaktighet kvinnor och män ska ha samma makt och möjligheter att utforma samhället och sina liv. Målet är att allas olika erfarenhet, behov och prioriteringar ska få genomslag i stadsplaneringen. Med målet att bidra till en god social utveckling i alla stadsdelar är det viktigt att arbeta med hela Malmö. Stadens olika delar ska läkas samman och barriärer ska brytas, såväl fysiska som mentala. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika

16 1 6 mål för malmö som en at tr ak tiv och hållbar stad stadsdelar ska minska. Målet är en stad där alla stadsdelar är attraktiva att bosätta sig i och har bostadsmiljöer med hög kvalitet. Människors välbefinnande, sociala och fysiska hälsa rymmer viktiga men svårmätbara samhällsekonomiska aspekter. A Läs mer i Näring till näringslivet! Näringslivspolitisk strategi för Malmö stad (antagen av kommunfullmäktige ). Ekonomisk hållbarhet Målet är att att staden och dess näringsliv långsiktigt ska utvecklas, skapa värden och ge inkomster och försörjning till malmöborna och till regionen. I en föränderlig värld är det öppenhet för nya behov, utbildning och forskning, kreativitet, entreprenörsanda och risk tagande som ger förutsättningar för nya näringar att växa fram. Målet är att dagens företag ska ha goda villkor att verka och utvecklas i Malmö och företag ska finna det attraktivt att flytta hit. Att staden har en mångfald av branscher och verksamhetstyper är viktigt för att bidra till en stark postindustriell ekonomi som kan erbjuda arbetsplatser av varierande art där det ekonomiska välståndet sprids till alla invånare. Städer och regioner konkurrerar om människor och kapital. Var människor väljer att bosätta sig, arbeta, studera, investera och göra sina inköp beror på många faktorer, men inte minst viktig är stadens image. Bilden av Malmö som förmedlas i medier är mycket betydelsefull för stadens attraktivitet. En socialt sammanhållen stad där invånarna känner sig trygga och där kriminaliteten är låg är lika viktigt för ekonomin som att det finns attraktiva bostäder och bra skolor. En stad med god utbildningsnivå bland invånarna borgar för en god utveckling i stadens näringsliv. En planering som med kraftfulla ansträngningar strävar efter en god socio-ekonomisk utveckling kan bidra till att göra Malmö synligt i positiva sammanhang oftare än i negativa. Malmös mål är att vara en regional tyngdpunkt för tillväxt och Öresundsregionens mest inspirerande plats att etablera, driva och utveckla företag på. Malmö ska rankas som en av norra Europas främsta etableringsorter. Marknadsföringen av Malmö i näringslivssammanhang ska fokusera på ett antal profilområden, där stadens styrkor kan bli särskilt framträdande för arbetstillfällen och tillväxt. Profilområdena är cleantech, life science, nya media, besöksnäring, handel, logistik samt huvudkontor.

17 mål för malmö som en at tr ak tiv och hållbar stad 1 7 Malmö stad som kommunal organisation är en viktig aktör som investerar, driver verksamheter och producerar tjänster, och om dessa aktiviteter på ett uthålligt sätt ska kunna finansieras med skatter och andra intäkter måste de vara samordnade med den fysiska planeringen. Ett exempel är infrastruktur området där staden har gjort mycket stora investeringar i Citytunneln för att förbättra tillgängligheten till och attraktiviteten i stationsnära områden. Målet är att dra nytta av genomförda investeringar genom att styra stadsbyggandet mot stadsförnyelse och ny bebyggelse vid sådana platser. Ekonomisk hållbarhet betyder också ett ansvarsfullt nyttjande av resurser, såväl mänskliga som naturtillgångar. I brett samhällsekonomiskt perspektiv måste kortsiktiga mål och prioriteringar vägas mot mål om långsiktig samhällsnytta. Målet att finna en balans mellan ekonomisk tillväxt, miljö och sociala aspekter kan uttryckas som grön tillväxt. REsurseffektiv t samhälle och ekologisk uthållighet Målen är att långsiktigt bevara ekosystemens pro duk tions för måga och att inte utsätta naturen och människors hälsa för negativ miljö påverkan. Malmö ska kunna försörjas med lokalt producerad förnybar energi och utsläpp av växthusgaser ska minska. Målet är att bygga en resurssnål stad där jordbruksmarken och naturvärden värnas. Den biologiska mångfalden ska bevaras, naturresurser ska nyttjas effektivt, vattentillgångar ska skyddas och jordbruket i Malmö ska vara hållbart. Grönskande och vattennära miljöer ska utvecklas och bidra till goda vistelse miljöer, ren luft och låga bullernivåer. Transporter och resvanor ska ställas om för ett ur miljösynpunkt bättre resande, lokalt och regionalt. Malmö ska vara en stad där det är lätt att göra rätt. Flera framgångsrika pilotprojekt för en ekologiskt hållbar stadsutveckling som Eko staden Augustenborg och Bo01-området i Västra Hamnen har genomförts och målet är att erfarenheterna därifrån ska omsättas i större skala. A Läs mer i Miljöprogram för Malmö stad (antaget av kommun fullmäktige ). Illustration: COBE Målbild för samarbetet Köpenhamn Malmö.

18 1 8

19 1 9 Strategier för en attraktiv och hållbar stad Den överordnade strategin för Malmö är att skapa en robust stadsstruktur som präglas av närhet, som är tät och grön, som bidrar till resurseffektivitet, som ger goda förutsättningar för ett livskraftigt näringsliv och därmed arbetstillfällen och som läker samman staden, socialt och fysiskt. Strategier för att uppnå miljömålen omfattar bland annat satsningar på vindkraft och på ett trafiksystem med minimerad miljöpåverkan. För att uppnå målen om en stad i social balans med en hållbar ekonomisk utveckling och en omställning till ett ekologiskt och resurseffektivt samhälle fordras att en lång rad samverkande strategier fullföljs. De olika strategierna bidrar på olika sätt till ett eller flera av hållbarhetsmålen de stödjer och förstärker varandra. I ett hållbart samhälle behövs en öppenhet för flexibilitet och anpassning samt inte minst mod att ta svåra beslut och pröva nya lösningar. Malmö ska vara en nära, tät och grön stad Huvudinriktningen är att Malmö främst ska växa inåt. En tätare bebyggd stad kan på flera sätt bli mer attraktiv och hållbar. Att bygga staden tätare är en stabil strategi som kan hantera såväl en fortsatt kraftig befolkningstillväxt som andra scenarier. En tätt bebyggd stad kan sägas ha en sparande struktur, den är mer resursoch energieffektiv än en gles och utbredd. Genom att fortsätta bygga tätare i den existerande staden förbättras förutsättningarna för att skapa ett resurseffektivt transportsystem. Det blir möjligt för en större andel av befolkningen att välja att cykla eller gå och därmed minskar bilberoendet. Att växa inåt minskar behovet av att ta jordbruksmark en av kommunens viktigaste naturresurser i anspråk. Malmö präglas av en geografisk närhet mellan stadsdelar av olika karaktär. Samtidigt finns många påtagliga barriärer, till exempel stora trafikleder, som skiljer av närbelägna stadsdelar. Dessa barriärer förstärker ibland även mentala skilje linjer och bidrar till en mer uppdelad stad. Stadens olika delar behöver läkas och länkas samman för att skapa förutsättningar för ett mindre segregerat Malmö. Ny bebyggelse i den existerande staden kan vara ett sätt att bygga bort fysiska barriärer, exempelvis kan infartsleder omvandlas till stadsgator och därmed förenklade rörelse mönster. Ökad orienterbarhet och överblick kan bli andra positiva effekter som ytterligare ökar tryggheten i stadsrummet. A Läs mer i Hur kan Malmö växa hållbart? Dialog-pm 2009:1.

20 2 0 str ategier för en at tr ak tiv och hållbar stad En tätare stad ska inte vara en mindre grön stad. Med fler människor på samma yta behövs både nya parker och utveckling av de nuvarande. Staden kan göras grönare och förtätas med grönska på olika sätt till exempel genom fler träd i stadsrummen, något som också kan bidra till bättre mikroklimat och luftkvalitet. Vindförhållanden och mikroklimat kan förbättras och bullerproblematik kan lösas genom ny avskärmande bebyggelse. Infrastruktur i form av vägar, ledningsnät, service utnyttjas effektivare i en tät stad. Nya ekonomiska värden kan också skapas genom att byggmöjligheterna ökar inom en given yta. MER BLANDAD STAD med e t t rikt stadsliv Den täta staden kan också bli en mer funktionsblandad stad. Det kan åstadkommas genom att komplettera med funktioner som saknas, exempelvis arbetsplatser i bostadsområden. Den täta staden ska byggas med flexibilitet, multi funktion och yteffektivitet som ledstjärnor. När fler människor bor och arbetar på samma yta ökar underlaget för service, handel och nöjen. Kollektivtrafiken får bättre förutsättningar. Fler invånare kan bidra till ett rikare stadsliv med intensitet, liv och rörelse. Det bidrar i sin tur till stadens attraktivitet och trygghet. Nya mötesplatser i offentliga och halvoffentliga rum kan bidra till att fler möten uppstår mellan invånarna. En mer tättbebyggd stad ger möjlighet att åstadkomma ett bredare utbud av olika bostadstyper och boendeformer. Genom att tillföra boendeformer i stadsdelar med ett ensidigt bostadsutbud kan en blandning av hushållstyper åstadkommas, vilket kan stärka den sociala utvecklingen. INSPEL Bokaler i Rosengård Bokalerna vid Bennets väg i Rosengård kombinerar flera aspekter som bidrar till ett mer hållbart samhälle. Foto: Tyke Tykesson Bokalerna eller Bennets bazar omfattar 11 butikslokaler varav några är sammanbyggda med lägenheter, därav benämningen, bo-lokal. Bokalerna uppfördes av MKB och stod färdiga i februari Bokalerna ligger vid Rosen gårds stråket som löper från Möllevångstorget till Rosengård. De öppnar området mot resten av staden. Bokalerna förstärker stråket, skapar mötesplatser och knutpunkter, förtätar stadsmiljön, bidrar till en funktionsblandad stad och ger tillskott av arbetsplatser. De bidrar till möjligheter för företagande och bättre tillväxt i ett monofunktionellt storskaligt bostadsområde som Rosengård. Tillskottet har blivit en arkitektonisk blickpunkt, gett mer liv och rörelse och stärkt platsens identitet.

21 str ategier för en at tr ak tiv och hållbar stad 2 1 Stöd för en god socio-ekonomisk utveckling Den fysiska miljön är ett ramverk för social interaktion i en stad och är därmed en grundläggande förutsättning för stadens liv. Samtidigt ligger många väsentliga aspekter kring den socio-ekonomiska utvecklingen till stor del utanför vad den fysiska planeringen i sig själv kan åstadkomma. Utformning av fysiska strukturer, gator och torg, bostadskvarter, placering av mötesplatser och så vidare, spelar dock en viktig roll för en god samhällsutveckling. Segregation och utanförskap begränsar möjligheterna att dra nytta av de fördelar Malmös kulturella struktur skulle kunna ge. Den underliggande problematiken måste främst lösas genom sociala/politiska insatser. Men den fysiska strukturen och bebyggelsen påverkar boendemönster och det finns möjligheter att genom fysiska åtgärder i samverkan med andra initiativ skapa bättre förutsättningar för en socialt bättre sammanhållen stad. Det är väsentligt att ha ett helhetsperspektiv. Att lösa en social obalans är inte möjligt genom enbart satsningar i och fokus på så kallade utsatta områden. En viktig förutsättning för ett fungerande socialt samspel är att se hur ett specifikt område fungerar såväl internt som i sammanhang med andra delar av Malmö. BIDRA TILL FLER ARBETSTILLFÄLLEN En av de viktigaste frågorna för att skapa både social och ekonomisk hållbarhet är att öka antalet arbetstillfällen. Malmö stads insatser i form av stadsplanering och näringslivsservice syftar till att bereda plats för ett allsidigt näringsliv och säkerställa ett gott näringslivsklimat. En viktig strategi är att kontinuerligt kunna tillgodose markbehov för företag som önskar etablera sig i Malmö eller utöka sin verksamhet. Kommunen ska ta ett regionalt ansvar i de näringspolitiska frågorna. Malmö stad ska uppfattas som en professionell dialogpart som aktivt medverkar till att skapa etableringsmöjligheter och utveckling av starka profilområden i stadens näringsliv. Malmö ska vara ett regionalt tillväxtcentrum som ger en stabil ram inom vilken företag tryggt kan göra sina investeringar. Ett viktigt inslag är en dialog med näringslivet såväl för att förmedla stadens långsiktiga visioner som för att lösa konkreta frågor i samband med etableringar och företagslokaliseringar. Den fysiska planeringen ska stå för både stabilitet och föränderlighet. Vissa delar av Malmö har idag ett relativt litet utbud av verksamheter och företag jämfört med andra delar. Näringslivet i dessa stadsdelar behöver utvecklas. GE PLATS FÖR Utbildning OCH FORSKNING Det är betydelsefullt för såväl Malmös sociala utveckling som för en långsiktig näringslivsstrategi att utveckla utbildningssystemen på alla nivåer. Det gäller regionens högre utbildning och forskning men också kommunens grundläggande skolutbildning. Bra skolor är därtill viktiga för Malmös attraktionskraft som bostads- och etableringsort. Malmö ska ytterligare stärka sin roll som utbildnings- och forskningsstad i regionen och därigenom bli en attraktiv etableringsplats för kunskapsföretag. Det ska vara naturligt och självklart för omvärlden att associera till Malmö när man talar om entreprenörskap och innovation. Malmö högskola har under tio år satt sin prägel på Malmö och dess geografiska placering centralt i staden är symbolisk mitt i samhället på många plan. Malmö högskola ska ges goda förutsättningar att utvecklas på centralt belägna platser.

22 2 2 str ategier för en at tr ak tiv och hållbar stad A Läs mer om hur varumärket Malmö marknadsförs. En at traktiv stad för näringsliv och besökare En stad med attraktiv stadsmiljö och öppenhet för nya kunskaper och idéer ska ge näringslivet långsiktigt goda utvecklingsmöjligheter och bidra till tillväxt, sysselsättning och försörjning. Förutsättningarna för näringslivet i Malmö är intimt förbundna med stadens allmänna utveckling. God tillgång till goda bostäder, grönskande bostadsmiljöer och väl fungerande samhällsservice gör staden attraktiv både att leva i och att driva företag i. Att Malmö har intressanta och spännande evenemang och upplevelser att erbjuda boende och besökare ökar attraktionskraften. Ett brett utbud av kultur, sportevenemang och andra arrangemang ska erbjudas malmöborna och locka människor från när och fjärran. Att Malmö är en evenemangsstad ska vara märkbart i stadsrummet. Byggandet av en ny stor kongress-, konsert- och hotellanläggning i centrum är symboliskt vikigt. Stadens platser för arrangemang spelar en viktig roll. Planeringen ska ge plats för etablering av nya upplevelse arenor av olika slag. Malmö sk a vara en stad som är l ät t at t komma till Malmö ska vara fysiskt lätt tillgänglig och lätt att nå från omvärlden. De stora infrastrukturella satsningarna med Öresundsförbindelsen och Citytunneln har ökat Malmös attraktivitet. Närheten till Köpenhamn och inte minst till Kastrup är mycket viktig. För att ytterligare öka tillgängligheten behövs satsningar och investeringar för en utbyggd infrastruktur, internt inom staden och med omvärlden. Fokus ska ligga på resurseffektiva kommunikationer. Tillgänglighet i form av en välutvecklad digital infrastruktur är också en viktig förutsättning för Malmös konkurrenskraft. INSPEL Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Kommunstyrelsen har under 2010 besluta t att genomföra områdesprogram i fem stadsdelar för ett socialt hållbart Malmö. Programarbetet ska behandla fem preciserade områden Seved, Herrgården, Lindängen, Holma-Kroksbäck och Kirseberg och ledas av berörda stadsdelsförvaltningar. Genom att prioritera dessa fem områden kan programmen baseras på respektive områdes specifika behov och dynamik. Med start i konkreta utmaningar ska medborgare, näringsliv, föreningar, Malmö högskola, statliga myndigheter med flera engageras i en medskapande process för att generera och realisera lösningar för den hållbara staden med betoning på social problematik. Fokus ligger på ett prövande och experimenterande arbetssätt där olika modeller testas och de som fungerar gradvis skalas upp. En central tanke i områdesprogrammen är att de ska byggas runt fysiska skelett och sociala muskler. Syftet är att de fem områdena ska utvecklas från problemområden till innovationsområden, och ambitionen är att innovationsarbetet ska bli så intressant att en lång rad parter i samhället med kompetens och resurser ska vilja delta i förändringsprocessen. Med detta arbetssätt ska miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet ömsesidigt stärka varandra, och om möjligt ska arbetsmodellen kunna tjäna som förebild för städer som brottas med likartade problem.

23 str ategier för en at tr ak tiv och hållbar stad 2 3 Utveckla staden som kulturell och demokratisk arena En viktig strategi för ett mer sammanhållet Malmö är att skapa fler rörelser mellan olika delar och öka antalet besökare i alla stadens områden. Det främjas genom att generera nya rörelsemönster, exempelvis genom nya och förstärkta stråk, nya målpunkter och attraktioner med en jämn spridning över hela Malmö, förenkling av förflyttning till fots eller med cykel och tryggare passager. skapa fler mötesplatser Offentliga mötesplatser parker, torg, idrotts- och lekplatser, bibliotek, museer med mera fyller en viktig funktion. De är arenor där malmöborna kan mötas, ta del av stadens utbud och samtidigt bli en del av stadens profil. Tillgång till platser utanför hemmet där man kan träffas och umgås eller utöva någon aktivitet är en viktig livskvalitet. Mötesplatser är även viktiga för att skapa ett rikt stadsliv som främjar möten och kontaktytor mellan människor som inte känner varandra. Fler människor i rörelse har även positiv effekt på känslan av trygghet. Arbetet med mötesplatser inom stadsplaneringen innefattar bland annat att i planering av nya områden skapa offentliga ytor som främjar folkliv. Genus- och mångfaldsapekter ska beaktas vid planering och utformning av nya mötesplatser. Att blanda bostäder, kommersiella verksamheter, offentlig service är ytterligare en viktig målsättning för att skapa levande stadsdelar. Staden behöver också informella och föränderliga mötesplatser en tillåtande attityd främjar goda initiativ. Tillgången till väl fungerande mötesplatser är ojämnt fördelad över staden. Utanför innerstaden präglas Malmö ofta av brist på bra mötesplatser och kommersiella lokaler och dåligt fungerande allmänna ytor. I samband med förtätning A Läs mer i Möten i staden, dialog-pm 2006:1. INSPEL Stapelbäddsparken och puckelbollplanen Stapelbäddsparken i Västra Hamnen och puckelbollplanen i Kroksbäcksparken är exempel på nya mötesplatser som skapats genom lyhördhet och nytänkande. När skejtare från föreningen Bryggeriet ville bygga en utomhusskejtpark tog de kontakt med Malmö stad. Projektet att göra Kockums stapelbäddsområde till en aktivitetspark bedrevs i nära samarbete med skejtarna och i december 2005 var anläggning klar. Världens första puckelbollplan invigdes i Kroksbäcksparken september Puckelbollplanen är en interaktiv skulptur. Planen är kuperad med kullar och pucklar, linjerna krokiga och målen olika stora. Stapelbäddsparken och puckelbollplanen är exempel på hur innovativt tänkande kan stimulera till möten under nya premisser i stadens offentliga rum. Fortsatt nytänkande för nya platser för aktivitet och möten ska bidra till att vidareutveckla Malmös stadsrum. Foto: Tomaz Lundstedt (ovan) Ronny Bergström (nedan)