NATURINVENTERINGAR I GÖTEBORGS & BOHUS LÄN ÄNGAR OCH HAGAR. i Munkedals kommun

Transkript

1 NATURINVENTERINGAR I GÖTEBORGS & BOHUS LÄN ÄNGAR OCH HAGAR i Munkedals kommun Per Blomberg 1990

2 Inventering av ängar och hagar i Munkedals kommun Naturinventeringar i O-län (1991:4) ISSN Produktion: Länsstyrelsen, miljövårdsenheten Text: Per Blomberg Flygbildstolkning: Naturcentrum AB Tryck: Länsstyrelsens offset 1991

3 FÖRORD Föreliggande rapport ingår som en del i ett landskapsomfattande projekt som avser att kartlägga landets naturliga slåtter- och betesmarker. Inventeringen leds av naturvårdsverket och länsstyrelsernas miljövårdsenheter. Naturliga slåtter- och betesmarker utgör en starkt hotad naturresurs och arealen har minskat drastiskt under 1900-talet genom förändringar inom jord- och skogsbruket. Av landets 400 utrotningshotade växter återfinns ca 3/4 i jordbrukslandskapet och hälften av dessa är starkt beroende av slåtter- eller beteshävd. Markerna har ofta också stora kulturhistoriska värden med äldre hägnader, vägar, byggnader och fornlämningar. Öppna och ljusa ängs- och hagmarker skapar ett levande landskap och skänker det stora skönhetsvärden. Bildkonstnärer, författare och tonsättare har under århundradena hämtat inspiration och motiv till sina verk från det svenska bondelandskapet. Följande inventering och utvärdering är främst tänkt att tjäna som underlag för bedömning om ekonomiskt stöd till fortsatt hävd av de aktuella markerna enligt det s k NOLA- och landskapsvårdsprojektet. Det bör också tjäna som underlag vid myndigheternas prövning och rådgivning enligt gällande jord- och skogsbrukslagstiftning samt som underlag vid statlig och kommunal naturvårdsplanering. Vid de bedömningar som gjorts i utredningen har hänsyn huvudsakligen tagits till områdenas vetenskapliga värden. I någon mån har områdenas värde för landskapsbild och friluftsliv medtagits. Författaren har utfört hela undersökningen och är ensam ansvarig för dess innehåll samt för de åsikter och värderingar som framförs i denna. Katrina Envall

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING MUNKEDALS KOMMUN Naturförhållanden Jordbrukshistoria Nuläget och framtiden METOD Förarbete Fältarbete Felkällor DEFINITIONER Naturtyper... 4 FUKT- OCH VÅTMARKER... 4 HAGMARKER... 5 ÖVRIGA BETESMARKER Vegetationstyper Indikatorarter RESULTAT Allmänt Redovisning OBJEKTBESKRIVNINGAR Översiktskarta OBJEKT NR till och med OBJEKT NR Bilaga A Indikatorarter för naturliga fodermarker... 45

5 1 INLEDNING Utvecklingen inom jordbruksnäringen det senaste seklet har medfört en kraftig minskning av arealen naturlig betesmark. De naturliga betes- och slåttermarkerna som var jordbrukets viktigaste markslag under många hundra år har ersatts av betes- och slåttervall på åkermark. Av de en gång så vanliga naturliga fodermarkerna återstår bara små fragment idag. Tre fjärdedelar av landets 400 utrotningshotade växtarter finns i jordbrukslandskapet och merparten finns endast i de naturliga fodermarkerna. Markerna har också ofta stora kulturhistoriska värden i bland annat struktur, byggnader, brukningsformer och fornlämningar. Som ett led i arbetet mot utarmningen av landskap, biotoper, flora och fauna startade statens naturvårdsverk (SNV) 1985 projektet Ängs- och hagmark i syfte att bland annat inventera landets återstående naturliga fodermarker. Göteborgs och Bohus län startade sina kommunvisa inventeringar säsongen Munkedals kommun inventerades sommaren Inventeringen inriktar sig främst på?? välhävdade naturliga slåtter- och betesmarker?? nyligen övergivna eller extensivt hävdade sådana marker med bibehållna biologiska kvalitéer. I viss mån ingår också kultiverad betesmark med värde för kulturhistoria, landskapsbild eller friluftsliv. Inventeringen är främst tänkt att tjäna som underlag för?? regional och statlig planering?? kommunal fysisk planering?? upprättande av naturvårdsplaner och kulturminnesvårdsprogram?? tillämpning av hänsynsregler i gällande lagstiftning?? styrning av ekonomiskt stöd till de mest värdefulla områdena. Detta kan bland annat ske i from av Naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet (NOLA). Inventeringsresultatet innebär dock inte att alla inventerade områden automatiskt är berättigade till NOLA-ersättning, ej heller att områden ej medtagna i inventeringen inte kan erhålla nämnda ersättning. TACK Munkedals kommun tackas för mycket välbehövligt finansiellt stöd. Tack till ett flertal medarbetare på länsstyrelsens miljövårdsenhet. Ett stort tack riktas också till alla de som kämpar för att vidmakthålla dessa marker; naturvårdare i allmänhet och jordbrukare i synnerhet. 2

6 2 MUNKEDALS KOMMUN 2.1 Naturförhållanden Munkedals kommun upptar en yta av 635 km 2. I nordväst gränsar den Tanums kommun, i sydöst till Lysekils och Sotenäs kommuner, i söder till Uddevalla kommun och i öster till Färgelanda kommun i Älvsborgs län. Munkedals kommun är i stort sett en inlandskommun som endast når havet vid Gullmarsfjordens båda inre armar, Färlevfjorden och Saltkällefjorden. Området ligger inom de naturgeografiska regionerna Bohusläns kustskogsregion samt Sydvästra Sveriges kuperade barr- och lövskogslandskap, Dalslandsområdet. Dessutom tillhör det de agrara kulturlandskapsregionerna Bohuslänska kustbygden och Bohusläns och Dalslands odlingsbygder samt ingår i produktionsområdet Götalands skogsbygder. Växtgeografiskt är kommunen huvudsakligen belägen i det södra barrskogsområdet och gränsen mot kustlandets lövskogsregion löper ungefär längs kommungränsen i väster. Vegetation och flora har en markerad inlandsprägel. Intressanta och botaniskt mycket rika partier påträffas i anslutning till sprickdalarna. Landskapet kännetecknas av en starkt bruten topografi med omfattande bergpartier, främst i norr och öster. De omfattande höjdplatåerna Kynnefjäll och Herrestadsfjället jämte de stora sprickdalarna, Bärfendalen, dalgången mellan Bullaresjön och Färlevfjorden samt Örekilsälvens dalgång, ger kommunen dess speciella naturgeografiska prägel. Berggrunden utgörs till största delen av grå gnejs. I västra delen av kommunen finns graniter och i några stråk i öster förekommer gnejsgranit. De lösa jordlagren domineras av marint avsatta leror. Moränavlagringar förekommer främst som två längre israndbildningar i nordvästlig-sydostlig riktning. Den nordliga går mellan Strömstad och Trollhättan och den sydliga går mellan Koster och Uddevalla. 2.2 Jordbrukshistoria De äldsta spåren av mänsklig verksamhet i Munkedals kommun är boplatser från år f Kr. Människor livnärde sig då på jakt, fiske och insamling av bär frukter, ägg m m. Omkring år f Kr sker en övergång från rent fångstsamhälle till ett där jordbruk och boskapsskötsel får betydelse. Jordbruksmetoden var troligen svedjebruk och först i slutet av yngre stenåldern ( f Kr) används enkla plogar. Från bronsåldern ( f Kr) finns lämningar av bosättningar, gravar och åkrar. De i kommunen förekommande hällristningarna från denna tid vittnar om ett tämligen välutvecklat jordbrukssamhälle. Åkrarna placeras på lätta, sandiga och självdränerande jordar. I och med en ökande boskapsskötsel läggs nu också grunden till de första hedarna och hagarna. Under järnåldern (500 f Kr e Kr) blev svedjebruket och betet allt intensivare och ljunghedarna bredde ut sig på skogens bekostnad. På grund av ett allt kyligare klimat tvingades boskapen in för stallning över vintern. Bebyggelsen blev mer permanent och 2

7 man tvingades samla in vinterfoder. I och med detta anlades slåttermarkerna och snart var ängen bondens viktigaste ägoslag. Det odlingslandskap som formades under denna tid kom att bestå ända till 1800-talets skiftesreformer. 2.3 Nuläget och framtiden Jordbruksbygderna i Munkedals kommun återfinns idag främst kring Håby-Dingle och Krokstad-Hede. Av det gamla odlingslandskapet återstår bara spillror. Genom täckdikning, konstgödsling och vallodling har slåtterängen spelat ut sin roll. Kring sekelskiftet var åkerarealen som störst för att sedan dess minska kraftigt. Ytterligare effektiviseringar och specialiseringar kommer att minska åkerarealen och djurhållningen ytterligare. Jordbruksföretagen blir allt färre och större och arealen betesmark och antal djur har minskat kraftigt och kommer förmodligen att minska ytterligare. Enligt en beräkning från Lantbrukets utredningsinstitut (1984) skulle mer än 40 % av åkermarken i Götalands skogsbygder läggas ner. Detta i den region som har de flesta och värdefullaste naturliga fodermarkerna kvar, vilka påverkas i motsvarande grad som åkermarken. De naturliga fodermarkerna är inte lönsamma och riskerar att försvinna helt. Med dem försvinner stora delar av vårt kulturlandskap och en lång rad växter och djur. Betes- och slåttermarker som, fram till 1800-talets jordbruksreformer, täckte större delen av kommunen blir ett minne blott om inte drastiska åtgärder vidtas. 3 METOD Inventeringen har huvudsakligen följt de anvisningar som ges i naturvårdsverkets handbok Inventering av ängs- och hagmarker (Stockholm, 1981). 3.1 Förarbete Under våren 1990 har Naturcentrum AB utfört flygbildstolkning av infraröda diapositiv i skala 1:30 000, fotograferade Områden som bedömdes intressanta markerades på en arbetskarta i skala 1: Inventeraren hade sedan tillgång till de infraröda flygbilderna för orientering och kontroll inför fältarbetet. Under våren 1990 gjorde länsstyrelsen utskick om förestående inventering till kommunen, lantbruksnämnden och en rad organisationer. I utskicket uppmanades alla att rapportera in synpunkter på områden av intresse. En vecka studerade inventeraren tillgänglig litteratur såsom naturvårdsplan, inventeringar, kulturvårdsprogram m m, samt hade övningar på blanketter och fältarbete i Göteborgsområdet med andra inventerare och personal från länsstyrelsens miljövårdsenhet. All information togs i beaktande inför fältkontrollerna. 3

8 3.2 Fältarbete Samtliga under förarbetet noterade objekt besöktes under växtsäsongen Därtill upptäcktes enstaka nya objekt under fältarbetets gång. Vid fältkontrollen avgjordes inledningsvis om objektet var av intresse eller ej. Följande faktorer var diskvalificerade:?? omfattande kvävegödselpåverkan?? upphörd hävd, långt gången igenväxning?? barrträdsplantering?? omfattande schaktning, dikning, deponering, byggnation / andra ingrepp inom området. Kvävegödslade marker har i vissa fall accepterats. De har då oftast ingått som mindre delar av större objekt. Intressanta objekt beskrevs med hjälp av en förtryckt fältblankett. Uppgifter om bl a naturtyp, vegetation, gödselpåverkan, flora och hävd noterades. Objektet gavs en preliminär värdeklass enligt en tregradig skala och dess gränser kontrollerades och justerades vid behov. 3.3 Felkällor Vid flygbildstolkning kan objekt förbises på grund av allt för tätt trädskikt. De i Bohuslän synnerligen vanligt förekommande hällmarkerna utnyttjades tidigare som betesmark, men det kan vid flygbildstolkning vara svårt att bedöma om de är av intresse eller ej. På hällmarker och mot igenväxande marker kan gränsdragningen vara tveksam och därför är arealsuppgifterna ibland ungefärliga. Naturen låter sig sällan uppdelas i enkla mallar och klassificering i natur- och vegetationstyper är därför ibland komplicerad. 4 DEFINITIONER 4.1 Naturtyper Med naturlig fodermark avses slåtter- eller betesmark med långvarig hävd, som inte har utsatts för ingrepp i markförbättrande syfte. Sådana ingrepp kan vara insådd, gödsling, dikning och kalkning. Naturliga fodermarker indelas i grupperna naturlig slåttermark och naturlig betesmark. Indelningen baseras på markfuktighet, markanvändning och fördelning på inäga och utmark. Här upptas endast de naturtyper som behandlas i inventeringen. Några idag slåtterhävdade naturliga slåttermarker har inte påträffats i Munkedals kommun. Indelningen följer Inventering av ängs- och hagmarker, handbok (SNV, 1987). FUKT- OCH VÅTMARKER Användes förr för skörd av vinterfoder och gav genom de årliga översvämningarna en hög och uthållig produktion. Sötvattenstrandäng Denna naturtyp förekommer på flacka stränder vid sjöar och vattendrag och omfattar området mellan hög- och lågvattengränsen. Hävdas numera endast genom bete. Havsstrandäng Förekommer på flacka finsedimentstränder och omfattar området mellan hög- och lågvattengränsen. Uppvisar ofta en tydlig zonering. Hävdas numera endast genom bete. 4

9 HAGMARKER Här avses hägnad, idag beteshävdad mark på huvudsakligen inägomark. Naturtypen uppvisar ofta en stor variation vad gäller topografi, hydrologi och geologi. Hagarna har tidigare hävdats genom slåtter eller bete. I hagarna finns ofta fornminnen och andra kulturhistoriska spår. Följande uppdelning bygger på busk- och trädskiktets sammansättning. Öppen hagmark Förekommer i olika terrängtyper och saknar i princip buskar och träd. Öppenheten är resultatet av långvarigt betestryck i kombination med röjning och gallring. Ekhage Beteshage med ek som enda eller dominerande trädslag. Naturtypen uppträder på såväl magrare som bättre, torr till frisk mark. Björkhage Betesmark med björk som enda eller dominerande trädslag. Björkhagarna karakteriseras av magrare, ofta grov, torr till frisk mark. Blandlövhage Övriga lövträdsdominerade hagar med såväl triviallöv som ädellövträd. Annan träd- och buskbärande hagmark Hit förs övriga hagmarker som inte kan hänföras till någon av de föregående. Det kan röra sig om barrträds- eller enebuskdominerade hagar. ÖVRIGA BETESMARKER Till denna grupp förs all naturlig betesmark som huvudsakligen hör hemma på utmarken. Gränsen mellan inägomark och utmark har dock varierat genom åren och därför är det ofta svårt att avgöra om objektet skall räknas som hagmark eller övrig betesmark. Inga tydliga utmarksbeten hävdas idag i Munkedals kommun. Ljunghed Ljungheden var under och 1800-talen den dominerande naturtypen i hela det kustnära Västsverige och upptog väldiga arealer. Ett stort virkesuttag och omfattande bete året runt gav upphov till dessa hedar som ofta hävdades genom bränning. Merparten av dessa marker har beskogats och idag återstår endast små fragment. Betad skog Förr var denna betesresurs mycket viktig, men nu förekommer den huvudsakligen i anslutning till annan betesmark. 5

10 4.2 Vegetationstyper Inventeringens huvudintresse avser odlingslandskapets hävdberoende vegetationstyper. Indelningen följer Inventering av ängs- och hagmarker, handbok (SNV, 1981) som i sin tur bygger på Nordiska ministerrådets handbok Vegetationstyper i Norden (1984). Nedan ges endast en kortfattad beskrivning av de vegetationstyper som berörts i inventeringen i Munkedals kommun. Först anges den i rapporten använda benämningen och därefter namnet enligt SNV:s inventeringshandbok. Ljunghed Rished av ljungtyp. Öppen rished, ibland med enbuskar. Beroende av betning eller bränning. Örtrik ljunghed Rished av örtrik ljungtyp. Betesberoende rished med relativt stort örtinslag på sand eller klippor. Blåbär-lingonrished Rished av blåbär-lingontyp. Torra, ofta svagt betade partier av björk- eller ekhagar, vanligtvis på ytblockig moränmark. Rödvenrished Gräshed av rödventyp. Hårt betad gräsmark på torr, osorterad jord. Står ljungheden nära. Fårsvingelgräshed Fårsvingelvariant av rödvengräshed. Som ovan med större örtinslag. Stagghed Gräshed av staggtyp. Lågvuxen, småtuvig, frisk till fuktig gräsmark. Ofta med fläckar av ljung och klockljung. Hällmarkstorräng Torräng av hällmarkstyp. Naken urbergshäll, delvis med tunt jordlager i sprickor. Bildar ofta hällöar i betesmark. Fårsvingeltorräng Torräng av fårsvingeltyp. Lågvuxen, torr, örtrik gräsmark kring hällmarker. Ängshavretorräng Torräng av örtrik ängshavretyp. Relativt högvuxen och mycket artrik gräsmark på mer eller mindre kalkrikt underlag. Rödvenfriskäng Friskäng av rödventyp. Lågvuxen, frisk gräsmark på skiftande underlag. Mycket vanlig, betesberoende vegetationstyp. Skogsnävafriskäng Friskäng av skogsnävatyp. Tämligen högvuxen, örtrik gräsmark på friska jordar. Tuvtåtelfuktäng Fuktäng av tuvtåteltyp. Tuvig gräsmark på friska till fuktiga jordar. Vanlig på betad åkermark. Övergår vid upphörande bete i högörtfuktäng. Högörtfuktäng Fuktäng av högörttyp. Högvuxen örtdominerad vegetation, ofta på svagt betad eller nyligen övergiven fodermark. 6

11 Lågstarrfuktäng Fuktäng av gräs-lågstarrtyp. Relativt artrik, lågvuxen gräs-starrdominerad vegetation. Variation från fattiga till rika typer. Blåtåtelfuktäng Fuktäng av blåtåteltyp. Tämligen högvuxen vegetation på fuktig, ofta fattigare mark. Fräken-starrfuktäng Fuktäng av fräken-starrtyp Högvuxen fräken-starrvegetation i kärr och på stränder i vattenlinjen. Salttågstrandäng Övre landstrandvegetationen av salttåg-rödsvingeltyp. Dominerande växtsamhälle vid Sveriges salt- och brackvattenkuster. Saltgrässtrandäng Nedre landstransvegetation av revigt saltgrästyp. Artfattig vegetation på västkustens havsstrandängar. Agsävstrandäng Nedre landstrandvegetation av agnsävkrypventyp. Förekommer på brackvatteninfluerade havsstrandängar. Kortskottvegetation i sjö Lågvuxen vegetation på störd, bl a betestrampad, vattenstrand vid sjöar och rinnande vatten. 4.3 Indikatorarter Av de indikatorarter som länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län valt ut för inventeringsblanketter med utgångspunkt från Inventering av ängs- och hagmark, handbok (SNV, 1987) påträffades följande arter i Munkedals kommun under inventeringen. Agnsäv 1 Krissla 1 Backnejlika 1 Liten blåklocka 3 Blåsuga 2 Nattviol 2 Bockrot 3 Ormrot 1 Brudborste 2 Prästkrage 3 Brudbröd 1 Rödklint 3 Darrgräs 3 Saltnarv 1 Grön/vit nattviol 2 Slåtterfibbla 2 Gulkämpe 1 Slåttergubbe 3 Höskallra 2 Stor blåklocka 3 Jungfrulin 2 Svinrot 3 Jungfru Marie nycklar 2 Vildlin 2 Kattfot 2 Ängsskallra 3 Klasefibbla 2 Ängsvädd 3 Knägräs 2 1 = Sällsynt 1-2 objekt 2 = Mindre vanlig 3-8 objekt 3 = Flertalet objekt 7

12 5 RESULTAT 5.1 Allmänt I Munkedals kommun besöktes totalt ca 450 objekt av vilka ca 400 ratades. Av de ratade var ca 55 % utan hävd och alltför igenväxta, ca 30 % alltför kvävegödslade, ca 10 % var mindre än 1 hektar och ca 5 % var gran-planterade nyligen. De beskrivna objekten upptar en sammanlagd yta av ungefär 185 hektar. Medelstorleken är 3,4 hektar, men bara 8 objekt är större än 5 hektar och endast 1 objekt är större än 10 hektar. Objekten har följande preliminära fördelning enligt den tregradiga skalan: 1 Högsta bevarandevärde 2 Mycket högt bevarandevärde 3 Högt bevarandevärde Summa Antal objekt Areal (ha) 15,4 10,6 159,4 185,4 Objekten är ganska jämnt spridda i kommunen och påträffas nästan alltid i gränsen mellan jordbruksbygd och skogsmark samt i bäckraviner. En viss koncentration till Örekilsälvens dalgångar i norra delen av kommunen kan märkas. Anmärkningsvärd är den mycket stora andel betesmark där hävden upphört de senaste 20 åren och som nu långsamt växer igen. Flertalet hävdade objekt betas av ungnöt och några av får eller hästar. Tyvärr är hävden sällan helt tillfredställande. Ungefär hälften av alla objekt är blandlövhage eller annan träd- och buskrik hagmark. Ca en tredjedel är öppen hagmark med endast enstaka buskar eller träd. Bland övriga objekt finns bl a två havsstrandängar, två sötvattensstrandängar, två ekhagar och fyra björkhagar. Skogsbete ingår i några få objekt liksom ljunghed. Flertalet beskrivna objekt är fotograferade. 5.2 Redovisning I objektbeskrivningarna redovisas objekten i nummerordning och efter ekonomiskt kartblad, med början söderifrån i kommunen. En detaljkarta i skala 1: ger en bild av objektets gränser. Med hjälp av information från fältblanketten har varje objekt fått en kortfattad beskrivning enligt följande. Namn: Här anges den eller de stamfastigheter samt den socken inom vilken objektet ligger. Naturtyp: Här anges den eller de naturtyper som finns representerade. Se sidan 4. 8

13 Koordinater: Objektets mittpunkt anges enligt ekonomiska kartans bladindelning samt rikets koordinatsystem, 2,5 gon V Areal: Anges i hektar med två siffrors noggrannhet. Allmän beskrivning: Här beskrivs översiktligt objektets läge, omgivningar, topografi och avgörande markförhållanden. Vegetation: Här beskrivs den eller de vegetationstyper som förekommer samt busk- och trädskiktets huvudsakliga sammansättning och utbredning. Se sidan 6. Flora: De indikatorarter som påvisar kontinuerlig hävd genom slåtter eller bete anges. De för regionen lämpliga arterna har valts ut från Inventering av ängs- och hagmarker, handbok (SNV, 1987) och Havsstrandängar (Johansson, 1986). Arterna från fält redovisas i bokstavsordning utan rangordning. Hävd: Under rubriken redovisas hävdtyp, intensitet och ev djurslag med vilket objektet hävdas. Ingrepp och påverkan: Negativ påverkan i form av t ex gödsling, dikning och insådd anges. Vid kvävegödsling slås stora delar av den känsliga örtfloran ut och ersätts av en artfattig och ofta högvuxen vegetation. Kraftig gödsling indikeras av massförekomst av ett fåtal arter som t ex: brännässla hundloka hundäxing kardborre krusskräppa kvickrot ogräsmaskros timotej Åkertistel ängssvingel Kulturhistoriska spår och lämningar Här redovisas förekomsten av kulturhistoriska inslag såsom stengärdesgårdar, odlingsrösen och fornminnen. Befintliga planer och skydd: Här anges om objektet är representerat i länets natur- och kulturvårdsplaner, om det ingår i område av riksintresse för natur- och kulturvård samt om objektet är skyddat enligt naturvårdslagen, NVL. Dokumentation: Här anges om objektet finns representerat i någon inventering eller annan dokumentation. Värdeklass: Objektet ges en preliminär värdeklass enligt en tregradig skala. 1 Högsta bevarandevärde 2 Mycket högt bevarandevärde 3 Högt bevarandevärde Kriterier: För objekt som fått värdeklass 1 eller 2 anges de kriterier som varit vägledande vid klassningen. Dessa kriterier finns definierade i SNV:s Inventering av ängs- och hagmarker, handbok. Kriterierna delas in i huvudkriterier och stödkriterier. 9

14 Huvudkriterier:?? Välhävdade områden som utgör för regionen goda exempel på naturliga slåtteroch/eller betesmarker.?? Områden som efter vissa restaureringsåtgärder och/eller intensifierad hävd utgör för regionen goda exempel på naturliga slåtter och/eller betesmarker.?? Områden med hotade naturtyper, biotoper, vegetationstyper och arter.?? Områden med mycket rik flora och/eller fauna.?? Områden av mycket säregen och märklig beskaffenhet. Stödkriterier: biologiska/ekologiska/kulturhistoriska?? Kontinuitet i hävden. Långvarig och obruten hävd beläggs oftast med indikatorarters förekomst och utbredning.?? Mångformighet vad gäller bland annat hävdform, antal naturtyper, antal vegetationstyper och antal registrerade indikatorarter.?? Geografisk representativitet. Här avses hur representativt objektet är i länet.?? Typrepresentativitet avser hur representativt objektet är för den naturtyp det representerar.?? Raritet avser sällsynthet i länet vad gäller bland annat hävdform, naturtyp, biotop, arter eller vegetationstyp.?? Storlek. Ju större areal desto högre värde.?? Särprägel avser om objektet har särdrag som intressant avviker från de för länet typiska dragen.?? Ingrepp - påverkan. Avsaknaden av negativa ingrepp såsom gödsling, dikning eller plantering höjer objektets värde.?? Nuvarande hävd. Ju bättre hävd desto högre värde.?? Ålderdomligt odlingslandskap. Är objektet beläget i ett ålderdomligt odlingslandskap där helheten är bevarad höjer det objektets värde. Sekundära kriterier: höjer objektets värde?? Undersöknings- och forskningsinsatser inom objektet.?? Studieobjekt.?? Skönhet.?? Symbol- och identitetsvärde för bygden eller regionen.?? Värde för friluftslivet. 10

15 6 OBJEKTBESKRIVNINGAR OBJEKT Objekt nr Namn Objekt nr Namn 1 Amunderöd 28 Hällevad 2 Lenas holme 29 Örmjält 3 Hensbacka 30 Suttene 4 Hensbacka 31 Lunden 5 Sörgård 32 Stora Dalen 6 Bräcke 33 Påstigen 1 Färlefjorden 34 Sörbo 8 Knarrevik 35 Torp 9 Ekenäs, Valberg 36 Långön 10 Hattefjäll 37 Rulten 11 Vågsäter 38 Troneröd 12 Värhult 39 Gunnboröd 13 Gategård 40 Hällevad 14 Backa 41 Hällesäter 15 Ås 42 Sollid 16 Torp 43 Borgåsen 17 Bärby 44 Björnebön 18 Harska 45 Guröd 19 Hällungsbacka 46 Medbön 20 Rånäs 47 Österbön 21 Mogärde 48 Storkeröd 22 Gadderöd 49 Lersäter 23 Rulten 50 Lunden 24 Övre Hede 51 Snaben 25 Söbbhult 52 Hålteröd 26 Brattöns gård 53 Viksten 27 Brattöns gård 54 Röane/Viksten 11

16 Munkedals kommun 6.1 Översiktskarta Översiktskarta Kilometers Teckenförklaring 54 9B 5c Nr på beskrivna objekt Ekonomiska kartans rutnät Kartblad Ekonomiska kartan Munkedals kommungräns Europaväg 6 Större väg Mindre väg Tätort Sjö 9B 5c 9B 5d B 4c 9B 4d 9B 4e 9B 3c W 9B 3e N S E 9B 2a 9B 2b 9B 2c 9B 2d B 2e A 1j 28 9B 1a 9B 1b 9B 1c 9B 1d 9B 1e A 0j 9B 0a 9B 0b 9B 0c 9B 0d 9B 0e A 9j 8B 9a 8B 9b 8B 9c 8B 9d 8B 9e A 8j 5 8B 8a 7 8 8B 8b 8B 8c 8B 8d 8B 8e B 7a 8B 7b 8B 7c 8B 7d B 7e 8B 6a 8B 6b 8B 6c 8B 6d 12

17 OBJEKT NR 1 Namn: Amunderöd 1:4, Foss Socken Naturtyp: Öppen hagmark, skogsbete, annan träd- och buskrik hagmark Koordinater: 8B7b2B8A, / Areal: 3,2 ha Allmän beskrivning: Sydöstsluttning ner mot dalgången innanför Skulevik, väster och norr om mindre gård. Området omges av skogsmark i norr, väster och söder samt åker och betesvall i öster. Vegetation: Områdets mitt utgörs av öppen rödvenfriskäng på åsrygg mellan två bäckraviner. Västra och norra delen är skogsbete i granskog och i nordväst finns ohävdade berghällar och torrängar samt örtrika friskängar med mycket rik flora. Detta område håller på att växa igen med enbuskage, barr- och lövskog. Flora: Backnejlika, blåsuga, brudbröd, darrgräs, gullviva, knägräs, krissla, prästkrage, rödklint, slåtterfibbla, stor blåklocka, svinrot vildlin och luddhavre. Hävd: Välhävdad öppen betesmark, skogsbetet måttligt till svagt hävdat. Hällmarker och torrängar norr om gården är ohävdade. Ingrepp/påverkan: Svag gödselpåverkan på den öppna betesmarken. Kulturhistoriska spår och lämningar: Stengärdesgårdar, grindar och gamla brukningsvägar. OBJEKT NR 2 Namn: Lenas Holme 1:1, Foss socken Naturtyp: Öppen hagmark Koordinater: 8B7b3I3G, / Areal: 2,3 ha Allmän beskrivning: Holme där Örekilsälven mynnar i Saltkällefjorden. Sandbankar (ca 0,5-1 m ö h) kring urbergsknalle (5 m ö h). Södra delen lägre med tunt jordlager och blottlagda sanddyner. Vegetation: Norra delen av ön domineras av friskängar av rödsvingel- och rödventyp. Mindre partier med tuvtåtel/tågtyp finns på fuktigare partier. Kring hällmarkerna i västra delen finns rödvenfriskäng, fårsvingeltorräng och hällmarkstorräng. Södra delen av ön domineras av fårsvingeltorräng med gräs/lågstarrvegetation på lägre fuktigare partier. Ett mindre parti med stagghed finns också. Enstaka alar och askar växer längs kanten av ön, framför allt i norr. Vid huset mitt på ön står en apel och ett körsbärsträd. Enstaka enar växer framför allt vid urbergsknallen. Flora: Darrgräs och liten blåklocka. 13

18 Hävd: Området betas av får och är väl till måttligt hävdat, längst i norr svagt hävdat. Kulturhistoriska spår och lämningar: Gammal ekonomibyggnad som utnyttjas som fårhus, dike tvärs över ön, troligen äldre åker. Befintliga planer och skydd: NV-område Gullmarsfjorden. Huvudkriterier: Välhävdat område som utgör för regionen gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier: Särprägel. Klass: 2 OBJEKT NR 3 Namn: Hensbacka, Foss socken Naturtyp: Ekhage Koordinater: 8B7c2C1F / Areal: 2,6 ha Allmän beskrivning: Bäckravin i nord-sydlig riktning med branta sluttningar. Området ligger omedelbart öst Hensbacka skogsbruksskola. Omgivningen är åker och väg i nordväst. Ädellöv i dalgångens fortsättning i söder och tallplantering i öst. Vegetation: Friskäng av rödventyp dominerar med inslag av rödvengräshed och fårsvingeltorräng. På östra sidan finns rikligt med ormbunkar som örnbräken, träjon och ett bestånd av strutbräken. Troligen nyligen röjd från sly. I fuktiga partier längs bäcken finns tuvtåtelfuktäng och högörtfuktäng. Trädskiktet domineras av stora, mycket gamla, ekar och en lind. Inslag av yngre träd av björk, alm och al finns också. Buskskiktet domineras av hassel nere längs bäcken och enstaka rosbuskar på sluttningarna. Flora: Liten blåklocka. Hävd: Området är väl till svagt hävdat. Bäst på västsidan och sämre på östsidan. Fårbete. OBJEKT NR 4 Namn: Hensbacka, Foss socken Naturtyp: Blandlövhage Koordinater: 8B7c3D4G / Areal: 2,4 ha Allmän beskrivning Dalsänka med kuperade sidor kring bäck omedelbart intill E6:an. Området omges av skog, bebyggelse i väster, E6 i söder och väg och betesmark i norr och öster. 14

19 Vegetation: Rödvenfriskäng dominerar på och ovanför bäckdalens sidor. På magrare partier finns rödvenhed. Nere i dalbotten finns högörtäng dominerad av olika bredbladiga gräs samt tuvtåtelfuktäng. Trädskiktet är artrikt med en krontäckning på ca 30 %. Här finns t ex björk, ask, al, alm, sälg, gran, ek, bok, tall avenbok och hägg. Buskskiktet domineras av hassel men en, ros och slån finns också. Flora: Prästkrage. Hävd: Området betas av får och är väl till svagt hävdat. OBJEKT NR 5 Namn: Sörgård, Bärfendals socken Naturtyp: Björkhage, annan träd- och buskrik hagmark, skogsbete Koordinater: 8A8j3E7E / Areal: 2,0 ha Allmän beskrivning: Sluttning mellan dalbotten och brant stupande bergvägg på Bärfendalens östra sida. Betade terrasser. Området omges av skog i öster mot bergväggen och åker i väster på dalbotten. Bäck flyter i objektets västra kant. Vegetation: Nedre delen av sluttningen domineras av rödvenfriskäng som högre upp övergår i olika hedvegetationer som rödvenhed, lingon-blåbär, ljunghed och stagghed. Ett mindre källkärr omges av gräs/lågstarrvegetation. Kring berg i dagen finns hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. Nedanför sluttningen finns tuvtåtelfuktäng på f d åker. Trädskiktet i den nedre delen består av ask, rönn, ek, asp, hägg och apel med buskskikt av hassel, en och ros. Högre upp i södra delen finns ett björkdominerat parti medan norra delen domineras av gran. Vegetationen övergår i skog högre upp. Flora: Bockrot, jungfru Marie nycklar, kattfot, knägräs, liten blåklocka, prästkrage, slåttergubbe, stor blåklocka och ängsvädd. Hävd: Området betas av ungnöt och är väl till måttligt hävdat på de öppna partierna. OBJEKT NR 6 Namn: Bräcke, Dingle socken Naturtyp: Skogsbete, annan träd och buskrik hagmark Koordinater: 8B8a8F9C / Areal: 8,8 ha Allmän beskrivning: Höjdrygg med stora delar berg i dagen. Sluttar mot sydost i söder. Åkermark i norr, väst och öst. Obetat skogsområde emellan. Skog söderut. Mellersta och norra delen är rikligt trädbevuxen. Skogsbete, bäckravin i västra delen. 15

20 Vegetation: Varierad vegetation med framför allt hed och torrängsvegetation i mitten och norr kring bergryggen och friskäng i sluttningar i söder och väst. Fårsvingeltorräng och hällmarkstorräng finns kring höjdryggens berg i dagen. Norr om mellersta delen finns ljunghed, rödvengräshed, lingon-blåbärhed och ett mindre område stagghed. Mindre fuktiga partier och gammal åker finns i kanten av objektet liksom tuvtåteläng. Friskäng med rödventyp finns i söder och kantpartier runt om. Artrik örtflora finns nedanför branten i öster. Trädskiktet är väl utvecklat med gles till tät vegetation av framför allt tall, björk och gran men också rönn, apel al, asp, hägg, ask, oxel och fågelbär. Öppna partier finns i söder, väster och norr. Buskskiktet domineras av en framför allt i mellersta delen, samt enstaka nyponros och björnbär. Större delen har få indikatorarter, flertalet finns i östra delen. Flora: Blåsuga, bockrot, darrgräs, jungfrulin, jungfru Marie nycklar, knägräs, liten blåklocka, nattviol, prästkrage, rödklint och slåtterfibbla. Hävd: Området som betas av nötkreatur är måttligt till väl hävdat och vissa partier visar långt gången igenväxning. Påverkan: Mindre partier i kanterna är gödselpåverkade eller tidigare uppodlade. Igenväxningen är omfattande i mellersta och norra delen med täta buskage, sly och ungskog. Kultur: Stengärdesgårdar och gammal markväg. OBJEKT NR 7 Namn: Färlefjorden, Håby socken Naturtyp: Havsstrandäng Koordinater: 8B8a3G2I / Areal: 15,4 ha Allmän beskrivning: Flacka strandängar i Färlevfjordens innersta del kring ån Färleälvs utlopp. Åker i väster, betesvall i norr, skog i öster på bergshöjd och fjorden i söder. Ån delar området i två delar. Den västra delen är störst och opåverkad, i öster har de inre delarna odlats upp tidigare. Vegetation: Ytterst växer havssäv i vattnet och innanför krypvensaltgräsvegetation. Landstrandvegetationen domineras av tuvtåtel och vid mindre hävd rörflen/ högörtvegetation. På en liten höjd i östra hörnet finns rödvenfriskäng och hällmarkstorräng. Trädskiktet består av några alar i östra kanten mot skogen samt någon slånbuske. Flora: Agnsäv, gulkämpe och saltnarv. Hävd: Större delen är välhävdad av nötkreatur. Mindre partier i öster är måttligt till svagt hävdade. 16

21 Kultur: Stengärdesgård. Huvudkriterier: Välhävdat område som utgör för regionen gott exempel på naturlig betesmark. Område med hotade naturtyper, biotoper, vegetationstyper och arter. Stödkriterier: Kontinuitet i hävden, raritet, storlek, ingrepp-påverkan och nuvarande hävd. Klass: 1 OBJEKT NR 8 Namn: Knarrevik, Håby socken Naturtyp: Öppen hagmark Koordinater: 8B8a2I2E / Areal: 3,6 ha Allmän beskrivning: Öppna betade bäckraviner i större öppen betesmark. I övre delen grenar sig ravinen i många armar. Övriga delar av betet är betesvall. I väster och sydöst skog, i söder åker/betesvall och i norr betesvall. Vegetation: Bäckravinernas sluttningar domineras av örtrik rödvenfriskäng. I sänkorna finns tuvtåtelfuktäng med rikligt av knapptåg samt högörtfuktäng. Enstaka tallar finns i västra kanten där även några enar, nyponros, slån och krusbär växer. Flora: Blåsuga, bockrot, darrgräs, jungfrulin, knägräs, liten blåklocka, prästkrage, rödklint, stor blåklocka, svinrot och spåtistel. Hävd: Området är välhävdat av nötboskap, förutom fuktstråken i botten. Kultur: Stengärdesgård. Påverkan: Ravinernas sluttningar och botten är opåverkade, kanter och där ovanför svagt till tydligt gödselpåverkade. Slitage/erosion av kreatur/traktor i mitten ner mot dalbotten. OBJEKT NR 9 Namn: Ekenäs Valberg, Foss socken Naturtyp: Ekhage Koordinater: 8B8b9H / Areal: 2,4 ha Allmän beskrivning: Betesmark som sluttar väster mot det uppdämda utloppet från Kärnsjön mitt emot Torps herrgård. Mycket gamla ekar står i östra kanten och kring berg i dagen i sydväst. I norr omges området av betesvall, i öst skog och landsväg och i väster vatten. 17

22 Vegetation: Friskäng av rödventyp dominerar med inslag av tuvtåteläng/tåg, fuktäng på några fuktigare partier samt rödvenhed på torrare magra platser. De stora bredkroniga ekarna skuggar allt mer och grassvålen glesnar under träden. Kronläckningen är ca 30 %. Inslag av al, björk, alm och lönn framför allt nere vid vattnet i väster. En del ros och björnbärssnår växer framför allt i östra delen. Rikligt med örnbräken i östra delen under ekarna. Flora: Liten blåklocka och stor blåklocka. Hävd: Välhävdat av nötkreatur med mindre partier måttligt till svagt hävdade. Bete ända ner till vattnet. Påverkan: Svag gödselpåverkan på den öppna mellersta delen. Kultur: Tydlig vall/kant mot gamla f d åkern i norra delen. OBJEKT NR 10 Namn: Hattefjäll 1:8, Valboryr socken Naturtyp: Annan träd- och buskrik hagmark Koordinater: 8B8c1J3B / Areal: 2,1 ha Allmän beskrivning: Bäckravin i nordostlig-sydvästlig riktning. Området omges av åker i nordväst-nordost, skog i sydost och gårdshus i sydväst. Vegetation: Örtrik rödvenfriskäng dominerar med inslag av skogsnävefriskäng. I dalbotten finns högörtäng med tuvtåtel/tåginslag. Dåligt bete ger igenväxningsfaser. Norra delen kortbetad rödvenfriskäng på betesvall. Enstaka ek, asp, ask med en, ros och hassel i buskskiktet. Flora: Darrgräs, höskallra, prästkrage, rödklint, slåtterfibbla, slåttergubbe, svinrot och ängsvädd. Hävd: Hästbete välhävdat i norr på betesvall (f d åker), naturbetet i syd är svagt hävdat. Påverkan: Viss igenväxning av sly och buskage samt svag till tydlig gödsling i norr. Kultur: Odlingsröse. OBJEKT NR 11 Namn: Vågsäter, Valboryr socken Naturtyp: Sötvattenstrandäng Koordinater: 8B8d1B1D / Areal: 3,7 ha 18

23 Allmän beskrivning: Välhävdad naturbetesstrandäng på sydsidan av Viksjön. Omges av granplantering i sydost och bergshöjd med granskog i sydväst samt sjön i norr. Östra kanten avgränsas av Vågsäterbäcken. Viksjön är reglerad vilket gör att strandlinjen varierar. Några laguner finns i strandkanten och en meandrande bäck/kärrstråk löper igenom västra delen. Rikt fågelliv. Vegetation: Området domineras av tuvtåtelfuktäng framför allt i de övre delarna. Närmare stranden finns stora ytor med lågstarrfuktäng och en del fräken-starrfuktäng. I strandkanten finns partier med kortskottsvegetation som blottläggs vid lågvatten. I lågstarrfuktängen är blåstarr och trådtåg vanliga med inslag av hundstarr, blåtåtel, skärmstarr, kråkklöver m m. Enstaka sälgar, någon al, gran och björk finns också. Hävd: Välhävdat av nötkreatur och småtuvigt. Området betas ända ut i vattnet. Huvudkriterier: Välhävdat område som utgör för regionen gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier: Ingrepp, nuvarande hävd. Klass: 2 OBJEKT NR 12 Namn: Värhult 2:2, Valboryr socken Naturtyp: Annan träd- och buskrik hagmark, björkhage Koordinater: 8B8d2G9J / Areal: 3,5 ha Allmän beskrivning: Tre dalområden inom stora kulturbetesmarker nordväst gården Värhult sydost Viksjön. A. Det nordvästra delobjektet ligger högt på ett berg med mycket berg i dagen och branta sluttningar ner mot Viksjön i väster till norr. Omges av barrskog i sydväst-nordväst-norr. Betesvall i öster. B. Nordöstra delobjektet består av öppen betesmark i en bäckravin omgiven av betesvall som övergår i lövskog i norr. C. Södra delobjektet består av sydöstsluttning av bäckravin med gles-tät trädvegetation. Skog i sydöst och betesvall i nordväst. Vegetation: A. Rikligt med hällmarkstorrängar och fårsvingeltorräng på och kring berghällarna. Övriga delen domineras av rödvenfriskäng med inslag av stagghed och rödvenhed. Området övergår successivt i skogsvegetation i väster och norr. Glest trädskikt med ask, björk, gran och apel. En och ros dominerar buskskiktet och syren finns kring torpgrund. B. Rödvenfriskäng dominerar med inslag av ängshavretorräng. I dalbotten finns svackor med högörtfuktäng. Tät träd- och buskvegetation i norra delen. Helt öppet i söder. 19

24 C. Rödvenfriskäng dominerar med inslag av rödvenhed i sydväst. Högört dominerar i dalbotten, (små) partier tuvtåtel/tåg i mellan. Björkdominerat trädskikt uppe med alskog nere i dalbotten. Små partier fårsvingeltorräng. Flora: Brudborste, darrgräs, jungfrulin, jungfru Marie nycklar, liten blåklocka, ormrot, prästkrage, rödklint, slåttergubbe, svinrot, ängsvädd, knägräs, blåsuga, höskallra och ängsskallra. Hävd: A. Måttligt till svagt betat av nötkreatur. B. Måttligt till svagt betat av nötkreatur. C. Väl till måttligt betat av nötkreatur. Påverkan: A. Svag/tydlig gödselpåverkan i södra delen. Igenväxning genom buskage, sly och ungskog måttlig i delar av alla tre. Kultur: I delobjekt A finns vagnsskjul, husgrund och jordkällare. OBJEKT NR 13 Namn: Gategård 1:3, Bärfendal socken Naturtyp: Annan träd- och buskrik hagmark Koordinater: 8A9j1G2I / Areal: 1,9 ha Allmän beskrivning: Östra delen av bergskulle omgiven av åkermark, med tall/granskog på västra delen av kullen. Betet sluttar mot nordväst, väst med en del berg i dagen. Trädgrupp finns i södra delen. Gården ligger i sydöst. Insprängda f d åkrar i betet. Vegetation: Rödvenfriskäng dominerar med fårsvingeltorräng/hällmarkstorräng kring berg i dagen framför allt i västra delen av sluttningen. Partier med rödvenhed, blåbärlingonrished finns framförallt i södra delen i anslutning till träddungarna samt skogsvegetation och barmark i söder. Trädskiktet består av tall, gran och björk med inslag av rönn och apel. Enbuskar dominerar med inslag av ros och björnbär. Flora: Kattfot. Hävd: Väl till måttligt hävdat av häst- och nötbete. Påverkan: Viss igenväxning av buskar och ungskog. Vissa delar är tydligt till svagt gödselpåverkade. Kultur: Rester av övertorvade stensättningar, högar och rösen. Spår av åkrar. 20

25 OBJEKT NR 14 Namn: Backa 1:2, Dingle socken Naturtyp: Öppen hagmark, annan träd- och buskrik hagmark Koordinater: 8A9j5J5I / Areal: 2,3 ha Allmän beskrivning: Högt belägen öppen betesmark sluttande mot öster. Mycket fin utsikt. Träd växer i västra och övre delen. Kulturbete i sydväst och norr. Skog i väster och sydöst. Grustag nära i nordväst. Vegetation: Betesmarken domineras av rödvenfriskäng med inslag av rödvenhed och fårsvingelhed i övre västra delen. Trädskikt överst och i sydvästra kanten av framför allt gran samt björk, asp och ek. Bland träden en hel del enar. Flora: Liten blåklocka. Hävd: Området är välhävdat av nötkreatur. Viss igenväxning i övre delen. Påverkan: Svag gödselpåverkan i östra delen, som troligen varit uppodlad någon gång. Kultur: Ej stenröjd mark, stengärdesgård, gravfält med 22 registrerade fornlämningar (10 runda högar, 6 ovala högar, 5 runda stensättningar och en oval stensättning). OBJEKT NR 15 Namn: Ås 2:1, Dingle socken Naturtyp: Enbuskrik hagmark Koordinater: 8B9a7A8E / Areal: 7,0 ha Allmän beskrivning: Vacker enbuskrik hagmark på kulle med ganska mycket berg i dagen. Flera f d små åkrar finns i betesmarken med trivial flora. Området omges i väster av gårdar och åkermark, i norr av åker och betesmark samt i öster och söder av åker och skog. Vegetation: Rödvenfriskäng dominerar området framför allt på de f d åkrarna. I anslutning till hällmarker och mellan åkrarna finns rödvenhed och lite blåbär-lingonrished. Vid bäcken i nordväst finns ett mindre parti tuvtåtelfuktäng. På och kring hällmarkerna framför allt i väst och sydväst finns ganska stora ytor hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. Trädskiktet domineras av gran och tall med inslag av björk, asp, ask, rönn, hägg och apel. Buskskiktet består framför allt av en med inslag av nyponros och björnbär. Flora: Slåttergubbe och ängsvädd. Hävd: Området är välhävdat av ungnöt på de öppna ytorna. Viss igenväxning av buskar och sly. Påverkan: Svag till tydlig gödselpåverkan på de gamla åkrarna framför allt i nordväst. 21

26 Kultur: Stengärdesgård, ej stenröjd mark, äldre åker, odlingsrösen, husgrund, stensättning, diameter 11 m, övertorvad med talrika stenar i ytan (södra R). Gravfält med fem runda stensättningar, 5-10 m diameter, övertorvade med enstaka stenar i ytan (norra R). Stensättning i mitten har mittgrop 2 x 1 m. OBJEKT NR 16 Namn: Torp 1:4-1:7, Dingle socken Naturtyp: Öppen hagmark Koordinater: 8B9a9B2B / Areal: 2,2 ha Allmän beskrivning: Betad bäckravin i fint skick. Öppna sluttningar med albård längs bäcken. Området omges av skog i nordväst-nordost och betesvall i sydväst-öst. Vegetation: Sluttningarna domineras av örtrik rödvenfriskäng med fukt-stråk i svackorna med tuvtåtelfuktäng. I dalbotten längs bäcken finns också tuvtåtelfuktäng samt högörtäng. Ett litet parti blåtåtelfuktäng finns i norr. En tät alridå växer längs bäcken och några granar står i skogskanten i nordost och väster. Enstaka enar, björnbärssnår, slån och nyponrosor växer framför allt på västsluttningen. Flora: Bockrot, darrgräs, jungfrulin, knägräs, prästkrage, stor blåklocka, vildlin och ängsskallra. Hävd: Området är välhävdat till måttligt hävdat. Påverkan: Östra kanten i övergången mot betesvallen är svagt gödselpåverkad. Kultur: Gammal markväg och stengärdesgård. OBJEKT NR 17 Namn: Bärby, Dingle socken Naturtyp: Öppen hagmark Koordinater: 8B9a3E5G / Areal: 1,3 ha Allmän beskrivning: Bergknalle i åkerlandskap strax väst Bärby och 1 km sydväst Dingle. Omges av åker i väster och norr, bebyggelse i nordöst samt väg och åker i söder. Vegetation: Området domineras av rödvenfriskäng med mycket inslag av hällmarkstorräng. Mindre partier fårsvingeltorräng finns i anslutning till hällmarkerna. I syd och väst finns tuvtåtelfriskäng på tidigare åker. Enstaka små rönnar och apel intill berget samt några buskar av en, ros, slån och björnbär. 22

27 Flora: Bockrot, jungfrulin, knägräs, liten blåklocka och prästkrage. Hävd: Området är välhävdat av kalvar och troligen får. Påverkan: Svag gödselpåverkan runt bergknallen och på toppen. Hökulle på berget. OBJEKT NR 18 Namn: Harska, Håby socken Naturtyp: Blandlövhage Koordinater: 8B9b2D1C / Areal: 4,0 ha Allmän beskrivning: Israndavlagring med sluttande betesmark ner mot Kärnsjön i öster vid viken Kvisseln (nivåskillnad > 20 m). Hagen är träd- och buskrik och i norr övergår den i lundvegetation, i nordvästsydöst i åker och i öster i Kärnsjön. Sjöns strandängar är avstängda från bete! Vegetation: I övre delarna finns en del rödvenfriskäng och i de nedre delarna dominerar tuvtåtelfuktäng. Flera källdrag gör att fuktängarna går långt upp i sluttningen. Negativ påverkan gör vegetationstypen svår-definierad. En stor del skuggas och grässvålen upplöses. Trädskiktet domineras av al med inslag av björk, ek, hägg, asp, vildapel och hägg. Buskskiktet består av hassel samt rikligt med enar, ros, olvon m m. Några fina partier finns framför allt i nordvästkanten. Flora: Blåsuga, jungfrulin, liten blåklocka, prästkrage och slåttergubbe. Hävd: Nötkreatur hävdar måttligt till väl. Omfattande igenväxning sker av buskar och ungskog. Påverkan: Svag gödselpåverkan. Kultur: Stengärdesgård och hålväg/gammal väg. Skydd: Naturreservat. OBJEKT NR 19 Namn: Hällungsbacka 1:14, Håby socken Naturtyp: Björkhage, annan träd- och buskrik hagmark Koordinater: 8B9b6G2A / Areal: 3,3 ha 23

28 Allmän beskrivning: Betade sluttningar vid Kärnsjöns västra strand innanför Lammö. Mycket berg i dagen närmast sjön. Området omges av betesvall i sydöst och nordväst, sjön i nordöst och skog i sydväst. Vegetation: Närmast sjön i nordväst finns en enbuskrik björkhage med mycket berg i dagen som sluttar brant ner i sjön. Fältskiktet domineras av blåbär-lingonrished med inslag av rödvenhed, hällmarkstorräng, fårsvingeltorräng och rödvenfriskäng. Innanför ligger en liten dalgång med rödvenfriskäng och rödvenhed på sluttningarna. Dalbotten var tidigare uppodlad. Öppet med enstaka enar och tuvtåtelfuktäng i botten. I söder finns en betad sluttning ner mot betesvall. Vegetationstypen är rödvenfriskäng med inslag av tuvtåtelfuktäng och rödvenhed. Ett glest trädskikt med björk, al, ek, gran och rönn. Buskskiktet är också glest med en. Det finns rikligt med örnbräken. Brukaren sa att strandviol fanns i området. Flora: Darrgräs, jungfrulin, jungfru Marie nycklar, kattfot och liten blåklocka. Hävd: Området är väl till måttligt hävdat av får. Påverkan: Framför allt södra delen är svagt påverkad av gödsling. Kultur: Norra delen är ej stenröjd. OBJEKT NR 20 Namn: Rånäs 1:1, Håby socken Naturtyp: Annan träd- och buskrik hagmark Koordinater: 8B9b8G4J / Areal: ca 1 ha Allmän beskrivning: Liten beteshage vid Kärnsjöns västra strand norr om gården Rånäs. Stenig-grusig strand med innanför liggande fuktäng och sluttning längst i söder. Åker i sydöst och kärr i nordväst. Vegetation: Övre södra delen består av rödvenfriskäng medan lägre liggande partier i norr är tuvtåtelfuktäng med stort inslag av tåg. Trädskikt i norra delen och några enstaka träd i sluttningen av gran, tall, al och björk. Buskskiktet består av en. Flora: Darrgräs, grönvit nattviol, prästkrage, stor blåklocka, svinrot och ängsvädd. Hävd: Väl till måttligt hävdat av kalvar. OBJEKT NR 21 Namn: Mogärde 1:3, Svarteborg socken Naturtyp: Annan träd- och buskrik hagmark, gammal åker 24

29 Koordinater: 8B9b9F1H / Areal: 1,9 ha Allmän beskrivning: Betade sluttningar mot Kärnsjön på sjöns västra sida vid gården Mogärde. Övre västra delen är naturlig fodermark med en del berg i dagen. Nedre östra delen är gammal åker med förvånansvärt rik flora. Området omges av åker i väster och norr och skog i söder och öster. Del av större fårbete. Vegetation: Rödvenfriskäng dominerar men i västra delen finns även partier hällmarkstorräng, fårsvingeltorräng och rödvenhed. Östra delen som har varit åker har en rik flora med bl a prästkrage, svinrot och blåsuga. Västra delen (troligen gammal slåttermark) har en mycket varierad och fin flora. Trädskiktet är glest och består av björk, ask och ek. Det finns enstaka enar i buskskiktet. Flora: Blåsuga, darrgräs, höskallra, jungfru Marie nycklar, knägräs, ormrot, prästkrage, stor blåklocka, svinrot och ängsvädd. Hävd: Väl till måttligt hävdat av får. Viss igenväxning av buskar och sly. Påverkan: Svag gödselpåverkan över stora delar. Kultur: Stengärdesgård, odlingsröse och äldre åker. OBJEKT NR 22 Namn: Gadderöd 1:1, Svarteborg socken Naturtyp: Annan träd- och buskrik hagmark Koordinater: 9B0b0A1D / Areal: 1,3 ha Allmän beskrivning: Mindre betesmark i nordvästra kanten av sjön Orevattnet. Berget går i dagen på några platser intill sjön. Området omges av betesvall i nordväst, skog i norr och söder samt sjön i öster. Vegetation: De högre södra delarna domineras av rödvenfriskäng med stort inslag av örnbräken. På de lägre norra delarna finns tuvtåtelfuktäng. Kring hällmarkerna intill sjön finns mindre partier hällmarkstorräng och ljunghed. En trädridå växer närmast sjön samt några enstaka träd inne i hagen av gran, björk, al och ek. Buskskiktet är glest och består av framför allt en och nyponros. Flora: Blåsuga, jungfru Marie nycklar, nattviol, prästkrage, slåttergubbe, stor blåklocka och ängsvädd. Hävd: Väl till måttligt hävdat av nötkreatur. Påverkan: Troligen svagt påverkat av gödsling. 25

30 Kultur: Stengärdesgård, ej stenröjd mark, odlingsröse. OBJEKT NR 23 Namn: Rulten 1:3, Svarteborg socken Naturtyp: Öppen hagmark Koordinater: 9B0b0F4H / Areal: 1,5 ha Allmän beskrivning: Öppen betad bäckravin i öst-västlig riktning norr om gården Rulten. Omgivningarna består av åker och skog i norr, åker i syd samt skog i öster. Vegetation: Rödvenfriskäng dominerar på dalgångens sidor. I dalbotten finns en del tuvtåtelfuktäng samt på ett tidigare upplöjt parti i norr. I dalbotten finns också ett parti högörtfuktäng. Något parti rödvenhed finns i sluttningen. Några enstaka alar och almar finns i betesmarken samt några enar och nyponrosor. Flora: Blåsuga, darrgräs, jungfrulin, jungfru Marie nycklar, ormrot, prästkrage och ängsvädd. Hävd: Väl till måttligt hävdat av nötkreatur. Påverkan: Svag till tydlig gödselpåverkan framför allt i övre delarna mot åkrarna. Upplöjning 5 x 20 m remsa ner mot ån i betet. OBJEKT NR 24 Namn: Övre Hede, Svarteborg socken Naturtyp: Annan träd- och buskrik hagmark Koordinater: 9BOb8I4J / Areal: 1,4 ha Allmän beskrivning: Betad bäckravin söder om gården Övre Hede. Del i större bete. Bäckravinen omges av åker i väst, skog i nordost och söder samt betesvall i norr och öster. Vegetation: Den betade bäckravinen består av rödvenfriskäng på sluttningarna med tuvtåtelfuktäng i dalbotten. I norra delen finns också mindre partier gräs-lågstarrfuktäng, stagghed och fastmattekärr. Området täcks av ett glest träd- och buskskikt med tall, gran, björk och al i trädskiktet samt en och nyponros i buskskiktet. Flora: Darrgräs, jungfrulin, jungfru Marie nycklar, liten blåklocka, nattviol, slåttergubbe, svinrot och ängsvädd. Hävd: Området är väl till måttligt hävdat. Viss igenväxning av buskage, sly och ungträd. 26