Tredje året med tillväxtprogrammet

Transkript

1 Tredje året med tillväxtprogrammet En uppföljning av regionala indikatorer och handlingsprogram under Publ.nr. 2007:43

2 Innehållsförteckning Förord...3 Sammanfattning...5 Uppföljning av regionala tillväxtprogrammet Finansiering och genomförande...13 Regionala indikatorer...17 Handlingsprogram för Företagsklimat...24 Handlingsprogram för Entreprenörskap...27 Handlingsprogram för Kompetensförsörjning...32 Handlingsprogram för Infrastruktur...39 Handlingsprogram för Boende med livskvalitet...41 Handlingsprogram för Avancerad tillverkningsindustri...47 Handlingsprogram för Logistik, trafiksäkerhet och transporter...51 Handlingsprogram för Miljöteknik...54 Handlingsprogram för Måltid och upplevelse...57 Handlingsprogram för Nya dynamiska miljöer...61 Bilaga 1: Projekt inom Regionala tillväxtprogrammet

3 2

4 Förord Länsstyrelsen har under perioden för regionala tillväxtprogrammet haft ansvar för att programmet följs upp. Våren 2005 presenterades rapporten Första året med tillväxtprogrammet En uppföljning av regionala indikatorer och handlingsprogram (Publ.nr. 2005:17) och våren 2006 Andra året med tillväxtprogrammet En uppföljning av regionala indikatorer och handlingsprogram under 2005 (Publ.nr. 2006:26). Detta är således den tredje rapporten. I enlighet med vad som fastställts i tillväxtprogrammet ska Länsstyrelsen årligen redovisa för Örebro läns partnerskap, Utvecklingsrådet, hur programarbetet utvecklar sig. Partnerskapet har, i och med att Regionförbundet Örebro övertagit det övergripande programansvaret, förändrats. Föreliggande rapport kommer således inte att presenteras inför Utvecklingsrådet, utan tillsändas tidigare ledamöter i rådet och berörda på Regionförbundet Örebro. Författare till denna rapport är, tillsammans med undertecknad, Fredrik Eliasson. Större delen av arbetet utfördes under våren 2007, då Fredrik Eliasson var anställd hos Länsstyrelsen. Då rapporten färdigställs har dock han övergått till en tjänst på Regionförbundet Örebro. Eva Ekholm, Regionförbundet Örebro, har bidragit med underlag till avsnittet om beslutade medel i kapitlet Finansiering och genomförande. Respektive arbetsgrupp för handlingsprogrammen har bidragit med material om hur arbetet framskrider inom åtgärdsområdena. Arbetsgruppen för bedömning av sysselsättning svarar för den statistiska modellen för bedömning av länets förvärvsfrekvens. Örebro november 2007 Karin Sundin Tf. planeringsdirektör vid enheten för Regional utveckling Länsstyrelsen Örebro län Frågor avseende denna publikation kan ställas till: Karin Sundin Länsstyrelsen Örebro Telefonnr: E-post: karin.sundin@t.lst.se 3

5 4

6 Sammanfattning Denna uppföljningsrapport fokuserar på det tredje året, det vill säga de insatser som genomförts under år 2006, av det regionala tillväxtprogrammet. Det innebär att tre år är gångna av den totalt fyra år långa programperioden. Under 2006 har det initierats 57 projekt inom ramen för tillväxtprogrammet. Sammanställningen över de beslutade medlen och de satsningar som genomförts baseras på det som rapporterats in till Länsstyrelsen Örebro län och Regionförbundet Örebro från regionala och nationella aktörer. I januari 2007 skickades en enkät ut till centrala aktörer inom tillväxtprogrammet, angående genomförda satsningar och finansiering. I enkäten fanns ett visst utrymme för den svarande att själv avgöra vad som varit att räkna som en aktivitet inom ramen för tillväxtprogrammet. Detta innebär att det kan finnas olika tolkningar mellan olika svarande. Vi har i denna rapport utgått från att enkäten kan användas som en uppskattning, snarare än en exakt sanning, över vilka pengar som bidragit till det regionala tillväxtprogrammet. Med detta som utgångspunkt kan de beslutade medlen och antalet projekt ge en indikation på vad aktörer i länet är villiga att bidra till de olika åtgärderna. Att det finns en hög andel beslutade medel och många projekt inom en åtgärd kan sannolikt ha flera orsaker, men följande torde dock vara betydande: Det finns en stark tilltro till området i länet. Det finns många (och kapitalstarka) aktörer som är aktiva inom området. Det är ett område där det finns många aktörer som är vana att driva projekt. På samma sätt kan en låg andel beslutade medel och få projekt inom en åtgärd indikera att det finns en svagare tilltro till åtgärdsområdet och att det finns få aktiva aktörer. Innan vi drar fortsatta slutsatser inom detta område är det dock väsentligt att poängtera att det finns en viktig distinktion mellan den Regionala jordmånen å ena sidan och de Fördjupade satsningarna å andra sidan. De åtgärder som ryms i den Regionala jordmånen är frågor som man i länet via det regionala partnerskapet har enats om utgör grundförutsättningarna för att kunna skapa en hållbar tillväxt i länet. Det är frågor som rimligen kan betraktas som bestående grundförutsättningar för utvecklingen i länet. Detta innebär att den samordnande organisationen för det regionala tillväxtprogrammet ser till att aktiviteter inom den Regionala jordmånen genomförs enligt den höga prioritering de tillskrivits. Det torde vara viktigt att den samordnande aktören har god kännedom om länets aktuella situation inom jordmånsfrågorna, för att i någon mån kunna påverka utvecklingen i rätt riktning. De åtgärder som ryms inom Fördjupade satsningar grundar sig istället på de styrkor som det regionala partnerskapet antagit att länet har. Detta är branschområden som genomgår ständiga förändringar och som knappast kan betraktas som bestående prioriteringar i länet. Även här är det förstås viktigt att den samordnande aktören för tillväxtprogrammet har god kännedom om utvecklingen inom de olika åtgärderna, men här i syfte att ompröva dess regionala styrka. Påvisad låg aktivitet inom en 5

7 åtgärd inom de Fördjupade satsningarna bör följas av en omprövning om området verkligen har den regionala styrka man tidigare antagit. Finansiering och genomförande av handlingsprogram En initial tanke när programmet skrevs var att cirka 80 procent av medlen skulle användas för den Regionala jordmånen och 20 procent för de Fördjupade satsningarna. Under 2006 har fördelningen varit 8 procent till de Fördjupade satsningarna och 92 procent till den Regionala jordmånen. Under programperioden har andelen inom den Regionala jordmånen minskat 1. Det finns fem handlingsprogram inom den Regionala jordmånen (Entreprenörskap, Företagsklimat, Boende med livskvalitet, Kompetensförsörjning samt Infrastruktur) och fem handlingsprogram inom de Fördjupade satsningarna (Logistik, transporter och trafiksäkerhet, Miljöteknik, Måltid och upplevelse, Avancerad tillverkningsindustri samt Nya dynamiska miljöer). Entreprenörskap Entreprenörskap är den åtgärd där det bedrivits flest projekt och där den största andelen beslutade medel finns. Det gäller såväl för år 2006 som tidigare år. Under året har det beslutats närmare 275 miljoner kr inom området Entreprenörskap, vilket motsvarar 56 procent av samtliga beslutade medel inom ramen för tillväxtprogrammet. Det övergripande målet inom Entreprenörskap är att få till stånd en bättre attityd till entreprenörskap i länet. Effekterna av de genomförda aktiviteterna kan till stor del utvärderas först på lång sikt. Arbete med att förändra attityder och värderingar är ofta långsamma processer och resultaten kan vara svåra att mäta. När det gäller genomförande av planerade aktiviteter är handlingsprogrammet på god väg. Aktiviteter för stimulans och information riktat mot lärare och elever kring entreprenörskap i skola genomförs som planerat. Viktiga aktörer här är bland andra KomTek, Ung företagsamhet samt projektet Entreprenörskap och företagande i skolan. Även jämställdhets- och integrationsfrågor kopplade till entreprenörskap lyfts fram inom fokusområdet. Här är projektet Mångfald ger tillväxt ett konkret exempel på integrationsprojekt kopplat till entreprenörskap. Projektet Nyföretagarservice fortsätter och bedriver insatser i form av gruppinformation, enskilda rådgivningar och utbildningar till människor med intresse att starta eget företag. Företagsklimat Finansieringen av åtgärden Företagsklimat uppgick under 2006 till drygt 14 miljoner kr, vilket motsvarar 3 procent av den totala finansieringen inom tillväxtprogrammet. Det övergripande målet för handlingsprogrammet är ett förbättrat företagsklimat på lokal- och länsnivå, samt att företagarnas uppfattning om det lokala företagsklimatet förbättras. Sammantaget förefaller företagsklimatet i länet ha blivit bättre, men de lokala företagarna uppfattar generellt ännu inte företagsklimatet som bra, men väl godtagbart. Företagsklimatet i länet kan således förbättras betydligt. Kompetensförsörjning Under 2006 uppgick de beslutade medlen inom Kompetensförsörjning till 121 miljoner kr, vilket motsvarar 24 procent av den totala årsfinansieringen av tillväxtprogrammet. Handlingsprogrammet har fyra övergripande mål: andelen 1 17 procent år 2004 och 10 procent år 2005 inom den Regionala jordmånen. 6

8 eftergymnasialt utbildade i nivå med riksgenomsnittet, utbildningsnivån för män är i nivå med kvinnornas år 2007, ökat antal kvinnor och män med adekvat utbildning för näringslivets behov, samt öka antalet individer som söker till tekniska utbildningar och då särskilt kvinnor. När det gäller de två första målsättningarna kan det konstateras att andelen eftergymnasialt utbildade ökar i länet. Emellertid är ökningen än större i riket, varför länet fortsätter att halka efter. Den ökning som trots allt sker gäller både män och kvinnor, men då kvinnor alltjämt är mer benägna att utbilda sig på högskola eller universitet, fortsätter männen att halka efter. Även om utbildningsnivån i länet har blivit bättre under den hittillsvarande programperioden, har man inte kommit närmre målsättningen. Målsättningen om ökat antal kvinnor och män med adekvat utbildning för näringslivets behov, är svår att mäta och bör närmast uppfattas som en process i vilken näringslivets kompetensbehov följs, snarare än att sätta en siffra på kompetensflödet från utbildning till näringslivet. Projektet Samordnande stödfunktion för kompetensförsörjning i Örebro län, som drivs av Regionförbundet Örebro arbetar med att ta fram en modell för att tillgodose detta behov. I framtiden är tanken att det ska gå snabbare och enklare att matcha utbildningsutbudet med näringslivets behov. Infrastruktur Det övergripande arbetet med infrastruktur sker till största delen i ett längre tidsperspektiv än tillväxtprogrammet. Några satsningar har dock varit avsedda att genomföras eller påbörjas inom programperioden. Under 2006 har den beslutade finansieringen i aktiviteter kopplade till handlingsprogrammet uppgått till närmare 47 miljoner kr. Inom ramen för länstransportplanen har inga byggprojekt startats under Väg 49 mellan Stubbetorp och Gustavstorp skulle ha påbörjats 2005 men har ännu inte kommit igång och inte heller Södra Tvärleden som skulle ha byggstartat under Det sker dock en hel del regional samverkan för att fler och större nationella investeringar ska initieras i länet. Målet om att 95 procent av länets företag och hushåll ska ha tillgång till bredbandsnät är uppnått. Boende med livskvalitet Det övergripande målet för handlingsprogrammet är att alla länsbor ska ges förutsättningar för en bra livskvalitet samt att alla länsbor ska ha en livskvalitet som tillfredsställer individuella behov utifrån egna krav utan att inskränka andras behov. Detta ska bland annat återspeglas i att länet har en befolkningsökning och en ökad nybyggnation av bostäder. Inga beslutade medel inom ramen för handlingsprogrammet har rapporterats in under Under hela programperioden har länet totalt haft ett positivt inflyttningsöverskott. Det finns dock stora variationer mellan kommunerna. Under 2006 hade Örebro, Kumla, Askersund, Karlskoga och Nora inflyttningsöverskott. För att hela länet ska vara livskraftig krävs att inflyttningen ökar i samtliga kommuner, inte minst för att kompensera de negativa effekter som den åldrande befolkningen medför. 7

9 Bostadsbyggandet har legat på en hög nivå under hela programperioden. Bostadsbyggandet är dock ojämnt fördelat i länet och i hög grad koncentrerat till Örebro kommun. Avancerad tillverkningsindustri Under året har de beslutade medlen inom handlingsprogrammet uppgått till 3,7 miljoner kr, vilket motsvarar cirka 1 procent av den totala finansieringen av tillväxtprogrammet under Det långsiktiga målet för handlingsprogrammet är att företagen ska kunna öka sin försäljning och därmed omsättningen med bibehållen eller ökad lönsamhet. Uppföljningen visar att utvecklingen inom tillverkningsindustrin den senaste tiden haft en mycket god tillväxt. Det gäller framförallt de två största branscherna inom tillverkningsindustrin i länet, maskinindustri och metallindustri. Måluppfyllelsen inom de aktiviteter som ska utföras inom ramen för handlingsprogrammet är mycket hög. Logistik, trafiksäkerhet och transporter Det övergripande målet för handlingsprogrammet är att Örebro län ska vara landets ledande logistikregion, efter storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö, med tillgång till snabba och säkra transporter av människor, gods och information. Under året har finansieringen av aktiviteter kopplat till handlingsprogrammet uppgått till kr, vilket motsvarar mindre än 1 procent av den totala finansieringen för tillväxtprogrammet under Sysselsättningen inom logistik ökar. Länet har under 2000-talets första hälft ytterligare stärkt sin position inom logistikområdet, och har idag en högre specialiseringsgrad inom logistik än riket i stort. När affärstidningen Intelligent Logistik presenterade sin årliga lista över Sveriges bästa logistiklägen hamnade Örebro på tredje plats, efter Göteborg och Norrköping/Linköping, men före Stockholm och Malmö/Helsingborg/Lund/Karlskrona. Miljöteknik Det övergripande målet med handlingsprogrammet är dels att antalet miljöcertifierade företag ska öka, dels att länets totala energiförbrukning per nettoomsättning ska 2007 genom energieffektiviseringsåtgärder ha minskat med 10 procent jämfört med Inga beslutade medel inom ramen för handlingsprogrammet har rapporterats in under Det sker en kontinuerlig ökning av antalet miljöcertifierade företag i länet. Idag är 147 företag miljöcertifierade, vilket är en god bit på vägen mot målet om 170 företag. Under programperioden har det skett en minskning av energiförbrukningen per förädlingsvärde, vilken i stort sett motsvarar målsättningen för tillväxtprogrammet. Analyser visar emellertid att industrin kan och behöver energieffektivisera ytterligare. Måltid och upplevelse Det övergripande målet är att flytta fram Örebro läns position inom måltids- och upplevelseområdet. Vidare avser programmet att bidra till att skapa förutsättningar för en stärkt identitet och tydligare profil inom upplevelse, turism och måltid. Under 8

10 året har det beslutats drygt 16 miljoner kr inom området Måltid och upplevelse, vilket motsvarar 3 procent av samtliga beslutade medel inom ramen för tillväxtprogrammet under Tillväxten inom måltid- och upplevelseområdet i länet har avstannat något, men branschen har alltjämt en betydligt större omslutning i Örebro län jämfört med referenslänen (Värmlands län, Västmanlands län och Södermanlands län). Örebro läns relativa styrka ligger framförallt inom livsmedelsframställning. Det sker också en fortsatt utveckling av utbildningsutbudet inom upplevelse- och måltidsområdet. Nya dynamiska miljöer Handlingsprogrammets övergripande mål är att följa utveckling av trender som finns i omvärlden samt att stödja och stimulera framväxt av nya dynamiska miljöer. Den inrapporterade finansieringen av aktiviteter inom Nya dynamiska miljöer uppgick under 2006 till drygt 18 miljoner kr. Handlingsprogramsgruppen har under året haft möten med företrädare för musik och film. Bland annat har det skett ett möte för att diskutera förutsättningarna för att etablera Opera i Örebro län, samt ett möte filmbranschen. Dessa möten resulterade i att branschföreträdarna skulle utarbeta en beskrivning och handlingsplan för kraftsamling och utveckling av branschen i länet. 9

11 Uppföljning av regionala tillväxtprogrammet 2006 Initiativet till regionala tillväxtprogram (RTP) togs i regeringens proposition En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4). De regionala tillväxtprogrammen ska bidra till en hållbar nationell tillväxt genom att tillvarata lokala och regionala resurser och förutsättningar, och därmed bidra till att uppnå nationella mål. Därmed avser regeringen att ytterligare förstärka och förbättra det programorienterade arbetssätt som introducerades i samband med arbetet med EU:s strukturfonder och de regionala tillväxtavtalen. En grundtes i arbetet är att det är lokala och regionala aktörer som har den största kunskapen om sin region, och därmed även om vilka insatser och åtgärder som är lämpligast för att uppnå en hållbar regional tillväxt. Ansvaret för att utforma programmet har sålunda legat på det regionala partnerskapet, som t.o.m gick under namnet Utvecklingsrådet och bestod av 33 organisationer. 2 En nationell utgångspunkt är emellertid att programmet ska fokusera på insatser inom de politikområden vars investeringar och insatser har särskilt stor strukturell betydelse för den regionala utvecklingen. Regeringen har definierat att insatserna främst ska inriktas efter regionala behov inom politikområdena regional utvecklingspolitik, näringspolitik, arbetsmarknadspolitik, transportpolitik, de delar av forskningspolitiken som avser utveckling av innovationssystem, landsbygdspolitik, politik inom de areella näringarna samt kulturpolitik. Ansvaret för genomförandet av programmet vilar på ett stort antal aktörer. En förutsättning för genomförande och finansiering är vilken grad av regional förankring och uppslutning det finns bakom programmet. Samtliga aktörer i Utvecklingsrådet utom Miljöpartiet och Svenskt näringsliv har ställt sig bakom programmet. En rimlig förväntan på Utvecklingsrådets aktörer är således att de medverkar på ett eller annat sätt i aktiviteter som är förenliga med målen i det regionala tillväxtprogrammet. Tillväxtprogrammets utformning Det övergripande målet för det regionala tillväxtprogrammet i Örebro län är: Ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv, verksamt i en omgivning som karaktäriseras av positivt företagsklimat och en god livsmiljö. 2 Almi Företagspartner Örebro AB, Företagarna, Handelskammaren Mälardalen, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenskt Näringsliv, Centerpartiet i Örebro län, Folkpartiet Liberalerna Örebro län, Kristdemokraterna i Örebro län, Miljöpartiet de gröna i Örebro län, Moderaterna i Örebro län, Socialdemokraterna Örebro län, Vänsterpartiet i Örebro län, Försäkringskassan i Örebro län, Länsarbetsnämnden Örebro län, Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro universitet, LO-distriktet Örebro län, TCO-rådet i Örebro län, Örebro läns Hushållningssällskap, Askersund kommun, Degerfors kommun, Hallsbergs kommun, Hällefors kommun, Karlskoga kommun, Kumla kommun, Laxå kommun, Lekeberg kommun, Lindesbergs kommun, Ljusnarsbergs kommun, Nora kommun, Örebro kommun, Regionförbundet Örebro län (sedan ) samt Örebro läns landsting. 10

12 Programmet är uppdelat i två insatsområden: Regionala jordmånen samt Fördjupade satsningar. Regionala jordmånen I Regionala jordmånen ingår de frågor som kan sägas vara grunden för att skapa en positiv utveckling i länet. I Jordmånen ingår områdena: Företagsklimat, Entreprenörskap, Kompetensförsörjning, Infrastruktur samt Boende med livskvalitet. Fördjupade satsningar De Fördjupade satsningarna handlar om att bygga vidare på de styrkor som länet har och att ta tillvara företagens dynamik och utvecklingsmöjligheter. De områden som identifierats är: Avancerad tillverkningsindustri, Logistik, transporter och trafiksäkerhet, Miljöteknik, Måltid och upplevelse samt Nya dynamiska miljöer. För varje åtgärd finns ett särskilt handlingsprogram, som fastställts av Utvecklingsrådet. Handlingsprogramsgrupperna har haft ansvar för att årligen följa upp och vid behov ta initiativ till revidering och komplettering av programmen. Några av dessa grupper har kommit att utvecklas till grupper för omvärldsbevakning och till diskussions- eller samrådsforum inom sitt område, exempelvis handlingsprogramsgruppen för Kompetensförsörjning och för Avancerad tillverkningsindustri. Uppföljning av programmet Denna uppföljning av arbetet som pågår inom det regionala tillväxtprogrammet är främst att betrakta som ett beskrivande dokument. Metodvalet syftar till att ge en så heltäckande bild som möjligt av det tillväxtarbete som genomförts i länet hittills. Huvudfokus ligger vid att ge en bild av vilka processer och aktiviteter som genomförts eller initierats. Materialinsamling Uppföljningen baseras i huvudsak på tre källor: En enkät skickades ut under januari 2007 till de aktörer som bedömts vara centrala i det regionala programinriktade tillväxtarbetet. Enkäten hade två delar: En del avser de ekonomiska medel som beslutats inom ramen för det regionala tillväxtprogrammet. En andra del avser de aktiviteter som genomförts för att bidra till utvecklingen inom ramen för programmet. Samtliga handlingsprograms arbetsgrupper har sammanfattat de insatser som genomförts inom respektive handlingsprogramområde under Statistiska källor som används i uppföljningen är bland annat SCB:s registerbaserade statistik för arbetsmarknaden, RAMS 3 och statistikdatabasen raps 4, som tagits fram av SCB på uppdrag av Nutek. För flera av de statistiska källorna finns en relativt lång eftersläpning mellan den tid statistiken avser och när den presenteras. Detta påverkar möjligheten att avläsa effekter av programmet i det statistiska materialet. 3 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. 4 Regionalt analys- och prognossystem. 11

13 Lärandesystem Enligt regeringens riktlinjer ska det regionala tillväxtprogrammet utgå från ett processorienterat arbetssätt, där de olika stegen i arbetet analys, programutformning och genomförande hänger ihop och utvecklas snarare än att de utgör separata delar i processen. I uppdraget om de regionala tillväxtprogrammen betonas att ett lärande arbetssätt förutsätter uppföljningar och utvärderingar, och att dessa kommer till användning i det fortsatta arbetet. Genom ett lärande arbetssätt klarläggs vad som leder till goda resultat, och kunskapen används till att ompröva redskap och/eller målen under processens gång. Det handlar emellertid inte bara om att lära sig något. Kärnan i lärandesystemet är återkoppling, att den nya kunskapen tillämpas. Begreppet system indikerar att lärandet är relativt omfattande, och att det har en genomtänkt konstruktion. I de möten som sker med det regionala tillväxtprogrammet på agendan, inom partnerskapet och inte minst i handlingsprogrammens arbetsgrupper, är det viktigt att det skapas förutsättningar för initierade aktörer att utbyta erfarenheter med varandra och därmed utvidga den samlade kunskapen. Med anledning av detta arrangerade Länsstyrelsen vid ett första tillfälle hösten 2005 samt åter under våren 2006 seminarier för deltagarna i samtliga handlingsprogramsgrupper och kommunernas kommun- och näringslivschefer för att diskutera erfarenheter av programgenomförandet avseende tillväxtprogrammet. Flera av handlingsprogramsgrupperna har också arrangerat studieresor och seminarier för att lära av andras arbete. 12

14 Finansiering och genomförande Det följande kapitlet kan ses som en översikt över hur programmet genomförts. Kapitlet behandlar de finansiella medel som beslutats inom ramen för tillväxtprogrammet. Beslutade medel år 2006 Huvudansvarig i länet för regionala tillväxtprogrammet har regeringens uppdrag att årligen redovisa medfinansieringen till Örebro läns regionala tillväxtprogram. Med hänsyn till att samordningen av det regionala tillväxtprogrammet vid årsskiftet 2006/2007 övergick till Regionförbundet Örebro har den ekonomiska uppföljningen av år 2006 skett i samarbete mellan Länsstyrelsen och Regionförbundet. Länet har rapporterat beslutade medel avseende Örebro Beslutade medel (tkr) 2005 (tkr) 2006 (tkr) Regionala jordmånen Företagsklimat Entreprenörskap Kompetensförsörjning Infrastruktur Boende med livskvalitet Totalt Regionala jordmånen Fördjupade satsningar Avancerad tillverkningsindustri Logistik, transporter, trafiksäkerhet Miljöteknik Måltid och upplevelse Nya dynamiska miljöer Totalt Fördjupade satsningar Summa beslutade medel Indikativ budget (tkr) läns tillväxtprogram till Nutek. Nutek gör sedan en uppföljning som avser samtliga läns regionala tillväxtprogram. Örebro läns rapportering av beslutade medel utgår från Nuteks instruktioner. Beslutade medel bygger på de projekt som rapporterats in till Regionförbundet Örebro från Utvecklingsrådets medlemmar, andra aktörer i länet samt aktörer på nationell nivå. Beslutade medel 2006 avser samtliga beslutade medel, oavsett om det är ett- eller flerårigt beslut. Det kan innebära att en aktörs medfinansiering för 2006 kan ha innefattats i föregående års rapportering om beslutet fattades året innan. Uppföljningen av beslutade medel är en uppskattning av vilka pengar som läggs inom det regionala tillväxtprogrammet. Det är således inte att betrakta som någon kameral uppföljning. Sifforna som anges ska läsas och tolkas med försiktighet eftersom det idag saknas ett system som säkerställer siffrorna helt. Örebro län deltar i en referensgrupp på nationell nivå tillsammans med länsstyrelser och samverkansorgan i andra län och Nutek Beslutade medel inom det Regionala tillväxtavtalet År (tkr) Källa: Beslutade medel 2004 och 2005 som inrapporterats till Länsstyrelsen samt Beslutade medel 2006 som inrapporterats till Regionförbundet Örebro. 13

15 för att successivt kunna förbättra kvalitén på rapporteringen av pengar i länen. Att följa upp beslutade medel inom det regionala tillväxtprogrammet är oerhört komplext och det finns många osäkerhetsfaktorer eftersom det är många finansiärer som har egna system för uppföljningar med varierande information som sedan ska aggregeras. Diagram 11: Beslutade medel inom ramen för tillväxtprogrammet 2006 Logistik, transporter, trafiksäkerhet 0% Avancerad tillverkningsindustri 1% Infrastruktur 9% Livskvalité 0% Måltid och upplevelse 3% Miljöteknik 0% 7 Nya dynamiska miljöer 4% Företagsklimat 3% Kompetensförsörjning 24% Entreprenörskap 56% Källa: Beslutade medel 2006 som inrapporterats till Regionförbundet Örebro Beslutade medel för 2006 fördelar sig så att 92 procent av medlen har gått till den Regionala jordmånen och 8 procent till de Fördjupade satsningarna. Det är en något mindre andel till Fördjupade satsningar än tidigare år, och mindre än de 20 procent som var utgångspunkten i den indikativa budgeten för det regionala tillväxtprogrammet. Inom åtgärden Företagsklimat utmärker sig även 2006 den stora satsningen på riskkapital inom Mål 2-Västraområdet genom projektet Regional partnerskapsfond. Redovisningen avser finansiering för år 2006 och den uppskattade delen för Örebro län. Nutek tog dock beslut under år 2004 varför deras medel redovisades i första årets uppföljningsrapport. Inom åtgärden Entreprenörskap finns de regionalpolitiska företagsstöden inrapporterade. Företagsstöden omfattar närmare 137 miljoner kr med både stödet och företagens medfinansiering inräknade. Till detta kommer de företagsstöd som Nutek beslutar om. Inräknat i det regionala tillväxtprogrammet är Nuteks stöd närmare 46 miljoner kr inkluderat företagens medfinansiering. Andra stora poster är Länsarbetsnämndens medel för start av näringsverksamhet, närmare 27 miljoner kr. Svenska ESF-rådets medel för kompetensutveckling för småföretagare och anställda utgör dryga 29 miljoner kr, vilket kan jämföras med föregående år på cirka 10 miljoner kr. Inom åtgärden Kompetensförsörjning är Länsarbetsnämndens arbetsmarknadsutbildningar om dryga 74 miljoner kr en stor post. Svenska ESF- 14

16 rådets medel för Ökad anställbarhet och företagande samt Integration, mångfald och jämställdhet omfattar totalt närmare 35 miljoner kr, för övrigt en avsevärd ökning jämfört med året innan. Åtgärden Infrastruktur innehåller i likhet med året innan till största delen länets bredbandssatsningar. Medlen för genomförande av fysisk infrastruktur enligt länets länstransportplan ligger helt utanför denna åtgärd. Det finns åtgärder som saknar beslutade medel eller har en mycket låg andel. Detta behöver dock inte betyda att det inte sker något i åtgärderna eller att aktiviteterna är låga. Aktiviteter kan pågå som beslutats åren innan och således rapporterats då, eller så kan aktiviteter pågå utan att det inrapporterats i form av beslutade medel. Diagram 22: Finansiärer av tillväxtprogrammet 2006 Övriga 1% Privata 35% Statliga 40% Regionförbundet Örebro 4% EU 17% Kommuner 3% Källa: Beslutade medel 2006 som inrapporterats till Regionförbundet Örebro När det gäller finansieringen av tillväxtprogrammet finns finansiärerna Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden, Örebro universitet och ett antal nationella myndigheter under etiketten statliga medel. Övrig finansiering består av exempelvis olika stiftelser och andra offentliga aktörer. Tidigare år har också Örebro läns landsting varit en av finansiärerna av tillväxtprogrammet, dock inte under Däremot stod det nybildade Regionförbundet Örebro för 4 procent av tillväxtprogrammet, dock utan statliga medel i form av anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder. Hela detta anslag fördelades under 2006 av Länsstyrelsen. Under 2006 ökade andelen EU-finansiering något, samtidigt har de statliga medlen minskat något. Den privata delens stora omfattning beror till stor del på företagens medfinansiering av företagsstöd och privat medfinansiering till bredbandsatsningar. Det var under 2006, precis som under föregående år, inom åtgärderna Entreprenörskap, Kompetensförsörjning och Infrastruktur det satsades mest ekonomiska medel. Finansieringen säger en del om vilken grad av aktivitet som försiggår inom de olika åtgärderna. Finansieringen säger emellertid inte något om 15

17 hur många satsningar som pågår inom de olika åtgärderna. Diagrammet nedan visar hur många projekt som initierats under 2006 inom det regionala tillväxtprogrammet. Diagram 33: Andel projekt inom respektive åtgärd 2006 Måltid och upplevelse 21% Nya dynamiska miljöer 7% Företagsklimat 5% Logistik, transporter, trafiksäkerhet 2% Miljöteknik 0% Entreprenörskap 32% Avancerad tillverkningsindustri 4% Livskvalitet 0% Infrastruktur 11% Kompetensförsörjning 18% Källa: Beslutade medel 2006 som inrapporterats till Regionförbundet Örebro 16

18 Regionala indikatorer Det övergripande målet för det regionala tillväxtprogrammet under perioden 2004 till 2007 är, som tidigare redogjorts för: Ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv, verksamt i en omgivning som karaktäriseras av positivt företagsklimat och en god livsmiljö.. För att de aktiviteter som genomförs inom ramen för det regionala tillväxtprogrammet ska vara uppföljningsbara finns ett antal indikatorer uppsatta. Dessa är tänkta att fungera som mätverktyg för den ekonomiska utvecklingen i länet. För varje indikator har Utvecklingsrådet satt upp mål som antagits vara länsspecifika, mätbara, regionalt accepterade, realistiska och tidsatta. Indikatorerna syftar till att visa effekterna av det arbete som pågår i länet för att öka tillväxten. De regionala indikatorer som satts upp för tillväxtprogrammet är: Bruttoregionproduktens utveckling Investeringsnivån i det privata näringslivet Sysselsättning Antal nystartade företag med bibehållen överlevnadsgrad Antal företag som är involverade i export- och importaktiviteter Formell utbildningsnivå hos befolkningen Antal miljöcertifierade företag De regionala indikatorerna visar inte bara resultatet av arbetet inom tillväxtprogrammet utan påverkas även av en rad andra faktorer. Därför kompletteras regionala indikatorerna med mål på insats- och åtgärdsnivå, vilka framgår i handlingsprogrammen för det regionala tillväxtprogrammet. Bruttoregionproduktens utveckling Bruttoregionproduktens (BRP) utveckling antas vara ett av de bästa måtten på regionernas ekonomiska aktivitet. BRP är den regionala motsvarigheten till bruttonationalprodukten (BNP) mätt från produktionssidan, det vill säga värdet av all produktion av varor och tjänster i en region. Alla Mål för tillväxtprogrammet Örebro län ska ha en tillväxt som leder till att BRP per capita är lägst 90 procent av riksgenomsnittet efter avslutat tillväxtprogram. regioners BRP summerar upp till BNP. Som noterats redan i programskrivningen är BRP komplex att beräkna. Detta medför att BRP har en relativt lång eftersläpningstid. De senaste siffrorna som presenterats på regional nivå är från Målet för tillväxtprogrammet är att Örebro län ska ha en tillväxt som leder till att BRP per capita är lägst 90 procent av riksgenomsnittet efter avslutat tillväxtprogram. 17

19 Diagram 44: BRP per capita, index riket= Riket Örebro län Värmland Västmanland Södermanland Örebro län Södermanlands län Västmanlands län Värmlands län Riket Under 2004 växte BRP per capita väsentligt i Örebro län, och hade en utveckling som var betydligt starkare än referenslänen. BRP per capita uppgick under 2004 till 90 procent av riksgenomsnittet, vilket är i nivå med målsättningen. I länet utgör tillverkningsindustrin en större del av BRP jämfört med riket. Under de senaste fem åren har det skett en förhållandevis stor expansion av tillverkningsindustri och offentlig förvaltning i länet mätt i BRP:s utveckling. Sysselsättning Diagram 55: Sysselsättningsutveckling (andel sysselsatta år) 80.0% 78.0% 76.0% Mål för tillväxtprogrammet Andelen sysselsatta av befolkningen i åldern år ska vara 81 procent vid utgången av år % 72.0% 70.0% ny Örebro län Riket Källa: SCB (RAMS), Arbetsgruppen för bedömning av sysselsättning Länet har haft en mycket god sysselsättningsutveckling under Siffrorna för 2006 är en bedömning. 6 Siffrorna i Diagram 55 är dessvärre inte helt jämföra med målsättningen (vilken baseras på regeringens tidigare sysselsättningsmål statistik enligt denna modell tas ej längre fram). Investeringsnivån i det privata näringslivet Investeringsnivån i det privata näringslivet används som en indikator för den tekniska utvecklingens förnyelse. Hög investeringsnivå antas vara en av förutsättningarna för att bibehålla konkurrenskraften och öka tillväxten. En mätning av investeringsnivån Mål för tillväxtprogrammet Investeringsnivån i industriföretagen i länet ska vara högre än rikssnittet vid utgången av För beräkningsmodell, se Länsstyrelsen Örebro län, Bilagor till Andra året med Tillväxtprogrammet En uppföljning av regionala indikatorer och handlingsprogram under 2005 (Publ..nr. 2006:26). 18

20 används också som en indikation på industriföretagens tro på framtiden inom företaget och i den region där företaget är etablerat. Tabell 11: Industrins investeringar , miljoner kr, löpande priser Region Typ Prel Plan 2007 Örebro län Byggnader Maskiner Totalt Södermanlands län Totalt Västmanlands län Totalt Värmlands län Totalt Källa: Regionfakta/SCB Av tabellen ovan framgår att enligt de preliminära siffrorna för 2006 har investeringsnivån ökat väsentligt jämfört med föregående år, precis som investeringsplanerna visade föregående år. 7 Den genomsnittliga investeringsnivån för länets industrier ligger alltjämt under riksgenomsnittet, men skillnaden har minskat från tidigare drygt kr per invånare till mindre än 600 kr. Diagram 66: Industrins investeringar i genomsnitt åren (kr per invånare) Örebro län Västmanlands län Värmlands län Södermanlands län Riket Källa: Regionfakta/SCB Antal nystartade företag med bibehållen överlevnadsgrad En viktig förutsättning för att det ska kunna skapas tillväxt i samhället är ett företagsklimat som stimulerar till nyföretagande hos befolkningen. Viktiga faktorer är, förutom att det etableras många företag i länet, att andelen kvinnliga företagare ökar och att överlevnadsgraden i de nya företagen är hög. Tillväxtprogrammet har som mål att antalet nystartade företag per invånare ska vara minst sex år Diagrammet nedan visar att benägenheten att starta företag i länet har ökat under Mål för tillväxtprogrammet 1. Antal nystartade företag per invånare ska för Örebro län år 2007 vara minst Andelen företag som startas av kvinnor ska uppgå till minst 40 procent per år. 3. Överlevnadsgraden för nystartade företag tre år efter start ska vara bättre än rikssnittet. 7 Då uppgifter om det definitiva investeringsutfallet föreligger relativt sent, i normalfallet i maj två år efter investeringsåret, måste SCB skatta uppgifterna. 19

21 de senaste åren och var år ,5. Diagram 77: Antal nystartade företag per 1000 invånare år Örebro Västmanland Värmland Södermanland Riket Etableringsfrekvens 2003 Etableringsfrekvens 2004 Etableringsfrekvens 2005 Källa: Regionfakta/ITPS Den positiva trenden för nyföretagandet i Örebro län fortsatte under 2005, precis som i referenslänen och i riket som helhet. Ökningen i Örebro län var dock något mindre än i referenslänen, men 2005 var ändå det år det startades flest nya företag sedan Tabell 22: Antal nystartade företag Län Örebro Värmland Västmanland Södermanland Riket Källa: ITPS När det gäller andelen kvinnor som startar företag är det årliga målet minst 40 procent. Det har under senare år skett en påtaglig ökning av andelen kvinnor som startar eget företag, även om det alltjämt återstår några få procentenheter till målsättningen. Tabell 33: Nystartade företag 2005 fördelade på län och företagarens kön Antal nya företag Andel nya företag Län Kvinna Man Kvinna Man Örebro län Västmanlands län Värmlands län Södermanlands län Riket Källa: ITPS Den senaste uppföljningen av nystartade företag presenterades våren Av alla svenska företag som startade 2001 var 62 procent fortfarande verksamma 2004, för Örebro län var siffran 60 procent. Det var en ökning jämfört med 1999 års företag, av 20

22 vilka 54 procent i länet och 59 procent i riket hade varit verksamma efter tre år. 8 ITPS, som är statistikansvarig myndighet för nystartade företag, kommer att presentera uppföljningen av 2003 års nystartade företag våren Andel företag som är involverade i export- och importaktiviteter Företagen i Örebro län bedriver idag internationell handel i större omfattning än företagen i referenslänen Västmanlands och Södermanlands län. Värmland har dock väsentligt större andel företag som bedriver internationell handel, framför allt beroende på en omfattande handel med övriga Norden, sannolikt är det gränshandeln med Norge som avspeglar sig i statistiken. Mål för tillväxtprogrammet 1. Antal företag med internationell handel ökar mer än jämförbara län. 2. I Örebro län ska vi ha en högre ökningstakt av import- och exportvärdet än i jämförbara län och med särskild tonvikt på exportvärdet. I Örebro län ökade andelen exportföretag något under 2005, vilket var första gången under tillväxtavtalsperioden. Detta samtidigt som antalet exportföretag i riket som helhet var oförändrat jämfört med Också antalet importföretag ökade i Örebro län under Tabell 44: Antal företag som bedriver internationell handel Export Import Örebro län Västmanlands län Värmlands län Södermanlands län Riket Formell utbildningsnivå hos befolkningen Den analys som föregick utformningen av det regionala tillväxtprogrammet visade att 10 procent av männen och 15 procent av kvinnorna hade minst tre år eftergymnasial utbildning vid slutet av Det konstaterades också att gapet mot riket hade växt från den mätning som gjordes för 1998 inför skrivande av det regionala tillväxtavtalet. 9 Mål för tillväxtprogrammet 1. Andelen eftergymnasialt utbildade i nivå med riksgenomsnittet. 2. Utbildningsnivån för män är i nivå med kvinnornas år ITPS, Uppföljning av 2001 års nystartade företag, tre år efter start (S2006:001). 9 Utvecklingsrådet i Örebro län (2003) Nulägesbeskrivning och analys (dnr ), s. 21f. 21

23 Diagram 88: Andel eftergymnasialt utbildade (minst tre år) av befolkningen år, ,0% Örebro län Riket 20,0% 15,0% 10,0% 17,6% 21,1% 12,2% 16,6% 14,9% 18,8% 5,0% 0,0% Kvinnor Män Totalt Källa: SCB/NUTEK (raps-ris) Av Diagram 88 framgår att skillnaderna mellan länet och riket alltjämt består och att skillnaden i utbildningsnivå mellan män och kvinnor är mer påtaglig i länet än i riket. För att få ett tydligare förändringsmått på utbildningsnivån kan man begränsa sig till åldersgruppen 25- till 34-åringar. Att begränsa sig till ett tioårsintervall innebär att färre personer inkluderas i urvalet, samt att därmed en större andel av urvalet byts ut från år till år. Diagram 99: Andel av befolkningen i åldern år i Örebro län med minst 3 år eftergymnasial utbildning 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% Män Kvinnor 0,0% år Källa: SCB/NUTEK (raps-ris) Av Diagram 99 kan vi se att förändringstakten för andelen högskole- eller universitetsutbildade i arbetskraften är mycket hög, i synnerhet för kvinnor. Den högre förändringstakten för kvinnor innebär emellertid att skillnaderna mellan könen kan komma att bli ännu större. 22

24 Antal miljöcertifierade företag Det sker en fortsatt ökning av antalet miljöcertifierade företag. Under 2006 fanns följande giltiga certifieringar 10 : EMAS 11 1 företag FR företag ISO 14001: företag ISO 14001: företag PEFC 14 7 företag Mål för tillväxtprogrammet Fram till år 2007 ska antalet miljöcertifierade företag öka med tre procentenheter per år, främst bland företag och branscher som genom certifiering kan öka sin lönsamhet. Totalt finns det nu 147 miljöcertifierade företag i länet var motsvarande siffra 141, vilket innebär en ökning med drygt fyra procent. 10 Enligt 11 EU:s miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. 12 FR2000 ekonomisk förenings kvalitets- och miljöledningssystem. 13 Miljöledningssystem. 14 Programme for the Endorsement of Forest Certification. 23

25 Handlingsprogram för Företagsklimat Företagsklimatet är summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som möter den företagsamme. Att förbättra företagsklimatet kan ses som ett stort antal processer. I den lokala miljön krävs det att företagare och deras medarbetare, i samverkan med politiker, myndigheter, skola, media och andra aktörer, agerar för att så ska ske. Övergripande mål för handlingsprogrammet Mål: Ett förbättrat företagsklimat på lokal- och länsnivå. Vid utgången av år 2007 ska länets kommuner ha förbättrat sin placering på Svenskt Näringslivs rankinglista. Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Svenskt Näringsliv presenterar varje år en ranking av företagsklimatet i landets kommuner. I den mätning som gjordes 2006 förbättrade kommunerna i Örebro län sin position jämfört med tidigare år. Den genomsnittliga rankingen för Örebro län var då 173, jämfört med tidigare 190 (2005), 197 (2004) och 189 (2003). För den enskilda kommunen varierar placeringen på rankinglistan från år till år. Det är bara Ljusnarsberg som förbättrat sin position varje år från hade dock alla kommuner utom Askersund och Nora förbättrade sin position något i rankingen jämfört med 2005 Laxå så mycket som 72 placeringar och Lindesberg 69. Mål: Att företagarnas uppfattning om det lokala företagsklimatet förbättras. Vid utgången av år 2007 ska det genomsnittliga omdömet vara minst 4. Företagarnas uppfattning om det lokala företagsklimatet bygger på en fråga i Svenskt Näringslivs enkät. Här anges den genomsnittliga summan för de tolv kommunerna i Örebro län. Företagsklimatet rankas i skalan 1-6, där: 1=dåligt, 2=inte helt godtagbart, 3=godtagbart, 4=bra, 5=mycket bra och 6=utmärkt. Under programperioden har kommunerna i Örebro län tillsammans förbättrat sitt värde. Dock fick länet ett något sämre genomsnittligt omdöme än föregående år. Genomsnittligt omdöme för Örebro län , , , , , ,09 Företagarna och UC Affärs- och kreditupplysningsföretaget har för tredje året i rad genomfört ett gemensamt projekt Årets företagarkommun för att uppmärksamma var företagandet utvecklats bäst under året. Undersökningen visar vad företagarna gör för kommunen och dess invånare i form av tillväxt. Rankingen säger dock inget om var företagen eller företagsandan är bäst, utan enbart var företagandet utvecklats bäst. 24

26 Örebro län placerar sig något under riksgenomsnittet i årets undersökning. Bäst har det gått för företagen i Askersund (plats 10 av 285), Örebro (43), Hällefors (55), Lekeberg (63) och Karlskoga (78). Företagarna och UC gör också en sammanvägd ranking baserad på 2004, 2005 och 2006 års undersökningar. I denna placerar sig Askersund på andra plats i riket. Aktivitetsmål för handlingsprogrammet 2006 Mål: Majoriteten av länets kommuner arbetar med Företagsbarometer eller liknande för att få en uppskattning om företagens situation och i nästa steg se om kommunen kan hjälpa till. Kommunerna har på Länsstyrelsens enkät om arbetet kring det regionala tillväxtprogrammet fått frågan: Har kommunen under 2006 gjort någon undersökning eller företagsbarometer för att få en uppskattning om företagens situation? 15 Tio av tolv kommuner svarade på enkäten, varav sju svarade ja. Av kommentarerna framgår att hälften av de ja-sägande kommunerna genomfört särskilda undersökningar i form av enkäter eller intervjuer. I övrigt uppger man att man besöker företag eller dryftar sådana frågor vid särskilda träffar med företagare, i näringslivsråd och liknande. Mål: När det gäller företagskontakter exempelvis i form av ansökningar ska kommuner och myndigheter arbeta för att tydliggöra processen gentemot företagen och sträva efter kortare handläggningstider. I enkäten till kommunerna ställdes frågan: Har kommunen givna mål för handläggningstider för ärenden mot företagare? Fem kommuner svarar ja, fem kommuner svarar nej. Av kommentarerna går det bara att uttyda att en kommun har tidsatta mål. Andra arbetar för att förbättra service och bemötande, att man arbetar med företagslots för att skapa rätt förväntningar på handläggningstider och planerar att införa tjänstegarantier. Två av de nej-sägande kommunerna uppger att frågan är under bearbetning. Mål: Rapport/uppsats hur länets medier skildrar näringsliv och företagande i länet under ett par års tid. Målet är inte uppfyllt. Uppdraget har lagts ut på Nationella Exjobb-poolen, men ingen student har tagit sig an det. Mål: Fortsatt benchmarking gentemot andra län i företagsklimatfrågor. I enkätsvaren anger åtta kommuner att man har genomfört någon form av benchmarking mot andra kommuner eller liknande i frågor rörande företagsklimat. Mål: Handlingsprogramsgruppen för företagsklimat träffar andra handlingsprogramsgrupper inom RTP. I juni 2006 träffades handlingsprogramsgrupperna för Företagsklimat och för Infrastruktur och Logistik, transporter och trafiksäkerhet. Mål: Handlingsprogramsgruppen för företagsklimat medverkar vid någon träff med näringslivscheferna. Målet är inte uppfyllt, hela gruppen har inte medverkat vid någon sådan träff. 15 Länsstyrelsen i Örebro län 2005, Enkät om aktiviteter i några av RTP:s handlingsprogram (dnr: ). 25

27 Resultatmål 2006 Mål: Förbättrade attityder till företagande. Det finns ingen metod för att mäta attityder till företagande på läns- eller kommunbasis. Handlingsprogrammet hade ursprungligen ett mål om att ta fram en sådan, men svårigheterna var för stora. Nutek publicerade 2004 en entreprenörskapsbarometer som var nedbruten på län, som visade att 53 procent av åringarna i länet kunde tänka sig att bli företagare, mot 57 procent i riket. 16 Därefter har Nutek enbart gjort denna undersökning för hela riket, nedbrutet på NUTS2-områden och inte per län. Målet har således inte gått att följa upp. Mål: Ökade massmediakontakter. Ingen särskild åtgärd eller aktivitet har genomförts av handlingsprogramsgruppen för företagsklimat. Mål: Att kvinnliga företagare har synliggjorts samt Att företagare och företagande har synliggjorts. Samtliga tio kommuner som svarade på uppföljningsenkäten har svarat ja på frågan: Har man från kommunens sida vidtagit några åtgärder för att synliggöra företagare och företagande, i synnerhet kvinnliga företagare, under Bland exemplen nämns: Arbetsmarknadsdag, reportage på hemsida och tidningar/broschyrer riktade till näringslivet, företagsbesök, företagarfrukostar/luncher/pubkvällar/nätverk, Årets företagare och Kvinnoföretagarpris, mässor för företagare/kvinnors företagande. Horisontella mål Vad gäller horisontella mål har, som beskrivits ovan, vissa åtgärder vidtagits vad gäller synliggörande av kvinnliga företagare. 16 Nutek, Vem vill bli företagare? attityder till företagande i Sverige 2004 (B2005:2) samt Nutek, Attityder till företagande Örebro län, Entreprenörskapsbarometern 2004 (Infonr ). 26