Regionala tillväxtprogrammet för Örebro län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionala tillväxtprogrammet för Örebro län 2004-2007"

Transkript

1

2 Övergripande mål för programmet...3 Inledning...4 Regionala Tillväxtprogrammet...4 Erfarenheter från tidigare program...5 Koppling till andra program...5 Sammanfattande analys...7 Övergripande mål för programmet...8 Horisontella mål...8 Regionala indikatorer...8 Bruttoregionproduktens utveckling...9 Investeringsnivån i privata näringslivet Sysselsättning Antal nystartade företag med bibehållen överlevnadsgrad Antal företag som är involverade i export- och importaktiviteter Formell utbildningsnivå hos befolkningen Antal miljöcertifierade företag Insatsområden...17 Mål för åtgärderna A. Regionala jordmånen A1. Företagsklimat A2. Entreprenörskap A3. Kompetensförsörjning A4. Infrastruktur A5. Livskvalitet B. Fördjupade satsningar B.1 Avancerad tillverkningsindustri B.2 Logistik, transporter och trafiksäkerhet B.3 Miljöteknik B.4 Måltid och upplevelse B.5 Nya dynamiska miljöer Genomförandet...28 Handlingsprogram (HP) Under programperioden Finansiering Indikativ finansiering Uppföljning...32 Uppföljning/utvärdering av programmets effekter

3 Övergripande mål för programmet Det övergripande målet för Tillväxtprogrammet för Örebro län är, att genomförandet av programmet bidrar till att länet får: Ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv, verksamt i en omgivning som karaktäriseras av positivt företagsklimat och en god livsmiljö. Det ska leda till fler som har jobb och att jobben är mer välbetalda än idag. Så skapas också underlag för en välutbyggd offentlig sektor. Sammanlagt ger en sådan framtid goda välfärdsförutsättningar i vårt län. Inom ramen för programmet har två insatsområden lyfts fram och är en syntes av prioriteringar som gjorts av organisationer, kommuner, företag/företagsrepresentanter m fl (det s.k. partnerskapet i länet) och resultatet av analyser av länets utveckling. 3

4 Inledning I propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4) tar regeringen initiativ till regionala tillväxtprogram. Regionala tillväxtprogram syftar till att samordna insatser inom områden där samverkan bidrar till att utveckla hållbara lokala arbetsmarknadsregioner ur ett näringslivsperspektiv. Näringslivsperspektivet innebär att de regionala tillväxtprogrammen skall inriktas mot insatser som tydligt kan motiveras som viktiga hållbara tillväxtförutsättningar för näringslivets utvecklingskraft. Regionala Tillväxtprogrammet I Örebro län har framtagningen av det Regionala Tillväxtprogrammet skett i ett brett arbete med utgångspunkt i det kommunala näringslivsarbetet. Näringslivet (enskilda företag) har på det lokala planet varit involverat i framtagandet. Utvecklingsrådet i Örebro län 1 är länets gemensamma partnerskap för framtagandet och genomförandet av programmet. Länet kommer under tillväxtprogramsperioden att ha ett fortsatt samarbete inom intresseföreningen Bergslaget och Östra Värmland, samt öka samarbetet med Stockholm Mälarregionen, bl a genom kommuners och landstingets medlemskap i Mälardalsrådet. För närvarande pågår i regi av de fem länsstyrelserna i Stockholm Mälarregionen (Fördel Stockholm Mälarregionen) ett gemensamt arbete att ta fram kunskapsunderlag i tre etapper. Regionen blir alltmer funktionellt sammanhängande. Basen för den ekonomiska expansionen ökar därmed, samtidigt som människor kan erbjudas ett attraktivt val mellan storstad och lokala miljöer. Programmet består av en gemensam huvuddel detta dokument. Samtliga deltagande organisationer i Utvecklingsrådet ställer sig bakom detta. Därtill kompletteras programmet med dels kommunala handlingsprogram som Utvecklingsrådet informeras om allteftersom de färdig-ställs, och dels med handlingsprogram inom regionala jordmånen och de fördjupade satsningarna. Inom regionala jordmånsområdet kommer regionala handlingsprogram att tas fram, som bygger på de kommunala handlingsprogrammen och de regionala prioriteringarna. Vidare kommer handlingsprogram och delhandlingsprogram att tas fram inom områdena 1 Ingående organisationer i Utvecklingsrådet: I Utvecklingsrådet Örebro län ingår Almi Företagspartner, Askersunds kommun, Centerpartiet, Degerfors kommun, Folkpartiet, Företagarna, Försäkringskassan, Hallsbergs kommun, Handelskammaren Mälardalen för Örebro och Västmanlands län, HushållningsSällskapet, Hällefors kommun, Karlskoga kommun, Kommunförbundet Örebro län, Kristdemokraterna, Kumla kommun, Laxå kommun, Lekebergs kommun, Lindesbergs kommun, Ljusnarsbergs kommun, LO-Distriktet Örebro län, LRF, Länsarbetsnämnden, Länsstyrelsen Örebro län, Miljöpartiet, Moderaterna, Nora kommun, Socialdemokraterna, Svenskt Näringsliv, TCO-rådet, Vänsterpartiet, Örebro kommun, Örebro läns landsting och Örebro universitet. Svenskt Näringsliv har inte deltagit i arbetet med det Regionala Tillväxtprogrammet för Örebro län. 4

5 Handlingsprogram för Entreprenörskap med delhandlingsprogram för Nyföretagarservice, Entreprenörskap och företagande i skolan och Ökad internationell handel Handlingsprogram för Avancerad tillverkningsindustri med delhandlingsprogram. Handlingsprogram för Logistik, transporter och trafiksäkerhet med delhandlingsprogram. Handlingsprogram för Miljöteknik med delhandlingsprogram Handlingsprogram för Måltid och upplevelse med delhandlingsprogram Handlingsprogram för Nya dynamiska miljöer Varje handlingsprogram innehåller aktivitets- och resultatmål, som sammanfogas till mål för respektive åtgärd. Dessa samlas i en separat bilaga. Som bakgrundsmaterial och underlag till programmet finns en nulägesbeskrivning och en analys av länet i ett separat dokument. Nu nämnda dokument utgör tillsammans länets samlade tillväxtprogram. Tillväxtprogrammet är en levande process där handlingsprogrammen kommer att vara under ständig utveckling inom programperioden. Även tillväxtprogrammet kan justeras under genomförandeperioden. Erfarenheter från tidigare program Med erfarenheter från tidigare program som Mål 2 Bergslagen, Regionala tillväxtavtalet och Mål 2 Västra har detta tillväxtprogram arbetats fram. Viktiga lärdomar från tidigare programarbete är att: det finns behov av att fokusera på och prioritera några viktiga områden i programmet. Ett alltför yvigt program gör att möjligheterna till kraftsamlingar minskar genomförandefasen behöver bli effektivare för att kunna nå målen. Idag läggs mycket tid på att fylla i ansökningar och jaga finansiärer, där ett utvecklat arbetssätt kan öka möjligheterna att nå målen vissa insatser kan inte vara av projektkaraktär, utan kräver ett mer uthålligt arbetssätt. En del av länets satsningar finansieras med treåriga projektmedel, trots att en långsiktigare finansiering krävs för att förändringar och resultat ska kunna utläsas man behöver bygga in avstämningspunkter med justeringsmöjligheter. För att kunna nå de långsiktiga målen finns behov av att regelbundet stämma av färdvägen och vid behov också kunna göra kursändringar genomförandeprocessen är inte statisk, utan ny kunskap kräver ny handling. Arbetssättet behöver hela tiden prövas, så att man inte håller fast vid en upptrampad stig, fast man har kunskapen om nya, bättre vägar. Insikterna får man hela tiden om processen hålls levande under hela programperioden. Koppling till andra program Valet av fokus och prioriteringar för kommande Regionala tillväxtprogram diskuterades vid Utvecklingsrådets möte den 5 februari Det Regionala tillväxtprogrammet ska koncentreras på ekonomisk tillväxt. Övriga program i länet bör leva sitt eget liv, t ex landsbygdsprogram och miljömålsarbete. I det löpande arbetet får bryggor mellan programmen skapas. 5

6 Nationella program som har en direkt koppling till Tillväxtprogrammet: Nationellt program för utvecklingen av innovationssystem och kluster; där länet deltar i framtagandet av det nationella programmet med direkt koppling till de prioriterade satsningarna i länet. Nationellt program för entreprenörskap med fokus på ungdomar; även här deltar representanter från länet i framtagandet. Utgångspunkten är länets tidigare erfarenheter från genomförandet av nuvarande tillväxtavtal och prioriterade satsningar i Tillväxtprogrammet. Regionala/Lokala program Lokala utvecklingsinitiativ och den sociala ekonomin får allt större uppmärksamhet i Sverige. Erfarenheterna från olika europeiska länder visar att den sociala ekonomin inte bara har betydelse för den ekonomiska utvecklingen och för sysselsättningen utan också för demokratin, välfärden och regionalpolitiken. Nya företag, nya jobb och ökad lokal attraktionskraft är den vanligaste målsättningen i lokala initiativ, som nästan alltid bygger på ett brett engagemang och många människors vilja till utveckling och förändring. De starka lokala nätverken skapar goda förutsättningar för entreprenörskap och ändrade attityder till företagande som livsform. Det för Örebro län unika samarbetet i arbetsgruppen för lokal utveckling och social ekonomi (L&SEK) har tydligt påvisat vikten av lokal utveckling och social ekonomi som en viktig tillväxtfaktor för länet. Genom ett fortsatt stöd till, t ex till den breda samverkan som utvecklas inom L&SEK ges värdefulla tillskott till arbetet med den regionala jordmånen. Länet kommer därför att arbeta efter ett särskilt regionalt program för området lokal utveckling och social ekonomi. Programmet kommer att kopplas till de av regeringen initierade programmen för entreprenörskap, lokalt utvecklingsarbete och kommersiell service eller andra program där det finns kopplingar till lokal utveckling/social ekonomi såsom Sveriges miljö- och landsbygdsprogram m m. Lokala program för entreprenörskap och lokalt utvecklingsarbete; länet har utarbetat ett program i ett brett partnerskap, med representanter från de lokala utvecklingsgrupperna, Länsbygderådet, Kooperativt utvecklingscentrum, LRF, Hushållningssällskapet mfl. Lokala utvecklingsprogram för kommersiell service; kommer att tas fram under hösten

7 Sammanfattande analys Ett kunskapsunderlag för Örebro läns utveckling och tillväxtförutsättningar har tagits fram i form av en nulägesbeskrivning och en analys. Några övergripande slutsatser kan dras. Strukturomvandlingen pågår Länet behöver en fortsatt strukturomvandling mot mer kunskapsintensiv produktion, såväl inom tjänste- som varuproduktion. Det är sådana branscher och sektorer som expanderar snabbast och ger de anställda de högsta lönerna. Rapporten Branschstruktur och kluster i Örebro län visar att den högsta förnyelsepotentialen och största tillväxtpotentialen i länet finns hos företag inom den kunskapsintensiva produktionen, då både inom tjänste- och industriproduktion. De långsiktiga satsningar som länet redan tidigare inlett, med satsningar på universitetet, närmare samarbete mellan universitetet och näringslivet, att stimulera ett företagande bland studenter och forskare kommer över tiden att ge länet en ökad tillväxt Låg Bruttoregionprodukt Örebro län har en lägre BRP per capita än riket och BRP per sysselsatt är lägre än riket. Skillnaden är betydligt större år 2000 än vad den var år Orsaken finns i sammansättningen av länets branschstruktur. Skillnaden har ökat under senare år. Ca 35 % av BRP i Örebo län kommer från näringslivets tjänstebranscher. Det är en lägre andel än riksgenomsnittet. Länet har större andel av BRP i traditionella industribranscher samt kommunala och statliga verksamheter jämfört med riket. En bred samlad utvecklingsstrategi för hållbar utveckling (Regionala utvecklingsprogam RUP) kommer att ligga som grund för länets samlade regionala utveckling. Tillväxtprogrammet är ett av delprogrammen som ska bidra till att målen nås. Huvudlinjen i åtgärderna i tillväxtprogrammet ska syfta till att skapa en sådan ekonomi och därmed förutsättningar för välfärdsutveckling i Örebro län. Starka företag men för liten dynamik i näringslivet För få företag startas och växer Många mindre och medelstora företag skull kunna nå en bredare marknad Antalet nystartade företag per år i Örebro län ligger lägre än riksgenomsnittet, både för män och kvinnor. God kunskaps- och utbildningsmiljö men samverkan med näringslivet behöver utvecklas Kontakter och samarbete skola arbetsliv kan bli bättre För få unga och vuxna väljer eftergymnasial utbildning och att utbilda sig med inriktning mot näringslivets behov. Utbildning och arbetsliv är fortfarande i hög grad skilda världar. Samtidigt som konkurrenskraften hos företag blir alltmer beroende av sitt humankapital. Medarbetarnas kompetens och förmåga att ständigt ta till sig och utveckla ny teknik och kunskap får därmed allt större strategisk betydelse. Större arbetsmarknad men för lågt arbetslivsdeltagande Vid sidan av en ändrad sammansättning av branschstruktur krävs att fler länsinnevånare arbetar. Nedan anges väsentliga områden som ska förbättras För låg andel sysselsatta 7

8 För många sjukskrivna För många invandrare utanför arbetsmarknaden Många deltidsarbetande Regionförstoring har betydelse för medborgarnas sysselsättningsmöjligheter och möjligheter att bo på den plats de önskar. Regionförstoring har också betydelse för näringslivets möjligheter att nå en större marknad samtidigt som företagens geografiska utbredning för rekrytering av lämplig arbetskraft ökar. Sysselsättningen kan användas för att studera strukturförändringar i näringslivet. Starka koncentrationer i länet Örebro län har områden där det finns koncentrationer (=geografisk närhet) av företag med specialiserade verksamheter och kompetens. Några av dessa områden har en högre specialiseringsnivå i länet än andra regioner i landet kan uppvisa. Inom dessa områden finns stora möjligheter att bygga upp konkurrenskraftiga innovationssystem. Övergripande mål för programmet Det övergripande målet är: Ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv, verksamt i en omgivning som karaktäriseras av positivt företagsklimat och en god livsmiljö. Det ska leda till fler som har jobb och att jobben är mer välbetalda än idag. Så skapas också underlag för en välutbyggd offentlig sektor. Sammanlagt ger en sådan framtid goda välfärdsförutsättningar i vårt län. För att verksamheter inom ramen för Tillväxtprogrammet som genomförs under perioden ska kunna följas upp har länet valt ett antal indikatorer. För varje indikator har Utvecklingsrådet satt upp mål som är specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta så att de ska kunna följas upp och utvärderas. Horisontella mål Hållbar tillväxt bidrar till hållbar utveckling och har en miljömässig, ekonomisk, social och kulturell dimension som är ömsesidigt beroende av varandra. Samtliga åtgärder och aktiviteter som kommer att genomföras inom ramen för Tillväxtprogrammet kommer att vid urvalsprocessen bedömas med utgångspunkt från dessa kriterier. Regionala indikatorer Indikatorerna är mätbara och visar effekterna av allt arbete som pågår i länet för att öka tillväxten. Då de inte bara visar tillväxtprogrammets resultat, så kompletterar vi med mätbara mål på insats- och åtgärdsnivå. Indikatorerna är samma som valdes för Tillväxtavtalet och som bedöms ha betydelse för att mäta tillväxten. 8

9 Bruttoregionproduktens utveckling Investeringsnivån i privata näringslivet Sysselsättning Antal nystartade företag med bibehållen överlevnadsgrad Antal företag som är involverade i export- och importaktiviteter Formell utbildningsnivå hos befolkningen Antal miljöcertifierade företag Indikatorerna, där så går, kommer att redovisas könsuppdelade. När vi i materialet nedan har mål där vi mäter Örebro läns resultat med jämförbara län avses Mälardalslänen (exklusive Stockholm) och Östergötland. Bruttoregionproduktens utveckling Bruttoregionprodukten är ett av de kvalitativt bästa sätten att mäta den regionala ekonomiska utvecklingen bland annat eftersom den baseras på arbetsställen och därmed visar på den produktion som äger rum inom regionens geografiska gränser. Indikatorns sammansatta karaktär gör den beroende av registerdata och gör den komplicerad att beräkna. Detta medför att BRP har en relativt lång eftersläpningstid. De siffror på regional nivå som finns framme nu är från Örebro län har en lägre BRP per capita än riket. Skillnaden har ökat under senare år. Ca 35 % av BRP i Örebo län kommer från näringslivets tjänstebranscher. Det är en lägre andel än riksgenomsnittet. Länet har större andel av BRP i traditionell industri samt kommunala och statliga verksamheter jämfört med riket. Med det som utgångspunkt, är målet för länet att både förbättra sin relativa position kontra andra län och under programperioden minska skillnaden till rikssnittet. 9

10 Mål för tillväxtprogrammet : Örebro län ska ha en tillväxt som leder till att BRP per capita är lägst 90 procent av riksgenomsnittet efter avslutat Tillväxtprogram. De kunskapsintensiva företagen har, oavsett bransch, störst möjligheter till ekonomisk tillväxt. Åtgärder bör därför baseras på att främja ökat kunskapsinnehåll i varor, processer och tjänster. 2 Som komplement till BRP använder vi andra mått som är snabbare och som i uppföljningsarbetet ger länet en snabbare indikation på att utvecklingen går åt rätt håll. Förändringar i omsättningen bland de företag som är lokaliserade i regionen. Omsättningsstatistiken rapporteras halvårsvis och kan brytas ner på företagens branschtillhörighet och antal anställda. Utveckling av den taxerade förvärvsinkomsten som inkluderar pensioner, inkomst av tjänst och näringsverksamhet. Visar den boende nattbefolkningen i länet. Utvecklingen av sysselsättningen inom olika branscher kontra lönesumman för män och kvinnor. Utvecklingen av lönesumman för män och kvinnor. Investeringsnivån i privata näringslivet Investeringsnivån är en god mätning av den tekniska utvecklingens förnyelse. Hög investeringsnivå är en av förutsättningarna för att bibehålla konkurrenskraften och öka tillväxten. Det visar också industriföretagens tro på framtiden inom företaget och i den region man är etablerad. Industrins investeringar i Örebro län har de senaste åren legat högt i jämförelse med andra delar av landet. Däremot har det skett en avmattning under de senaste två tre åren. Industrins investeringar länsvis åren Värden i miljoner kr, löpande priser Region Typ Planer 2003 Örebro län Byggnade r Maskiner Totalt Se rapporten Branschstruktur och kluster i Örebro län framtagen av REA Konsult på uppdrag av Länsstyrelsen. 10

11 Avmattningen visar sig i diagrammet ovan där Örebro län har en lägre investeringsnivå än riket i snitt. För att industrin ska vara internationellt konkurrenskraftig även i framtiden är det viktigt att näringslivet i länet fortsatt ligger på en hög investeringsnivå. Mål för tillväxtprogrammet : Investeringsnivån i industriföretagen i länet ska vara högre än rikssnittet. Sysselsättning Länet 3 hade år 2001 drygt invånare, varav i arbetsför ålder. Av dessa var det män och kvinnor som hade ett jobb. År 2001 hade 62 procent av de sysselsatta kvinnorna i Örebro län ett heltidsjobb. Det är en lägre del jämfört med riket. Av männen var det 90 procent som hade ett heltidsjobb. Andelen är densamma som i riket. Det finns ingen tillförlitlig mätning som snabbt visar andelen sysselsatta i länet. Den officiella sysselsättningsstatistiken har en eftersläpning på två år. Att jämföra länet i förhållande till regeringens mål 80 procent sysselsatta i åldern år under år 2004 går därmed inte att följa helt. En första uppföljning görs med hjälp av arbetskraftsundersökningarna (AKU). Undersökningarna är tillförlitliga på riksnivå men är inte tillräckligt bra på länsnivå. Det finns 3 Texten är hämtad från rapporten Branschstruktur och kluster i Örebro län framtagen av REA Konsult på uppdrag av Länsstyrelsen. 11

12 mätningar redan idag utifrån AKU men vi måste använda dessa med stor försiktighet på länsnivå. Se nedanstående diagram: procent Sysselsatta år enligt regeringens sysselsättningsmål 2004 källa SCB AKU 84,0 82,0 80,0 78,0 76,0 74,0 72,0 2 kv kv kv kv ,0 68,0 66,0 64,0 Stockholms län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Hela riket Det går att göra en bedömning om man godtar den osäkerhet som då med nödvändighet finns. Den skulle bygga på följande delar: RAMS 4 -data från SCB (som har två års eftersläpning), AKU-mätningar och SCBs kortperiodiska sysselsättningsdata (som har samma brister som AKU), Länsarbetsnämndens prognossvar som hämtas in två gånger per år. Urvalet är betydligt större än i både AKU och den kortperiodiska statistiken, samt i övrigt väl kända fakta om stora ökningar och minskningar av antalet sysselsatta i länet. Sysselsättningen kan användas för att studera strukturförändringar i näringslivet. En ökad andel privat sysselsatta som andel av totalt sysselsatta visar på en utveckling och tillväxt inom näringslivet, utan att antalet sysselsatta inom offentlig sektor förändras. För Örebro län var siffran för ,1 procent privat sysselsatta av totalt antal sysselsatta. Motsvarande siffra för riket var 67,6 procent. Ett annat sysselsättningsmått som är användbart som indikator på hur arbetsmarknaden, och därigenom även näringslivet, i regionen utvecklas är andelen förvärvsarbetande. Mål för tillväxtprogrammet : 1. Andelen sysselsatta av befolkningen i ålder år, ska vara 81 procent vid utgången av år Antalet privat sysselsatta ska öka under perioden. 6 4 RAMS betyder Registerbaserad Arbetsmarknadsstatistik. 5 I uppföljningen av resultaten kommer könsuppdelad statistik att presenteras 6 I uppföljningen av resultaten kommer könsuppdelad statistik att presenteras 12

13 Antal nystartade företag med bibehållen överlevnadsgrad En av grundstenarna för ekonomisk tillväxt i samhället är ett fungerande företagsklimat som stimulerar till nyföretagande hos befolkningen. Särskilt västentligt är att få fram nya internationella konkurrenskraftiga företag inom tillväxtbranscher med god lönebetalningsförmåga. Då entreprenörskap och företagande också är en kulturfråga förordar programmet en bred satsning alltifrån stimulans av barn och ungdom i form av till t ex kvalificerad rådgivning till personer med goda idéer. Nystartade företag per invånare (16-64 år), Samtliga nya företag Region Nya företag per 1000 invånare Stockholms län 10,0 9,1 10,0 11,3 9,8 Uppsala län 7,2 6,2 6,4 7,0 6,9 Södermanlands län 5,6 4,9 5,2 5,2 5,2 Östergötlands län 5,1 4,8 4,5 4,9 4,4 Jönköpings län 4,8 4,6 4,4 4,9 4,0 Kronobergs län 5,2 4,7 4,8 5,0 4,4 Kalmar län 4,3 4,0 4,5 4,4 4,3 Gotlands län 5,1 4,8 5,4 5,5 5,1 Blekinge län 4,8 4,3 4,3 4,9 4,3 Skåne län 6,7 6,8 7,2 7,6 7,1 Hallands län 6,1 5,6 5,8 5,9 5,6 Göteborgs och Bohus län 8, Älvsborgs län 5, Skaraborgs län 4, Västra Götalands län - 6,0 5,9 6,3 6,0 Värmlands län 4,5 4,2 4,2 4,6 4,1 Örebro län 5,1 4,6 4,5 4,7 4,5 Västmanlands län 5,2 4,7 4,5 5,0 4,6 Dalarna län 5,5 4,9 5,5 5,6 5,1 Gävleborgs län 5,1 4,0 5,0 4,6 4,7 Västernorrlands län 5,5 4,3 4,2 4,2 4,0 Jämtlands län 5,6 5,5 5,5 5,7 6,3 Västerbottens län 4,9 4,0 4,1 4,5 3,9 Norrbottens län 4,8 4,4 4,8 5,0 4,8 Riket 6,7 6,1 6,4 6,9 6,3 Länet ligger under rikssnittet i antal nystartade företag. Örebro län har under tillväxtavtalsperioden satsat resurser på att öka entreprenörskapsandan bland ungdomar och att stimulera nyföretagande bland ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund. På sikt väntas detta ge utslag i statistiken, så satsningarna fortsätter. Senaste officiella mätningen genomförd av ITPS 2002 avser företag startade Överlevnadsgraden bland de företag som startade i Örebro län 1997 är 53 procent. Motsvarande värde för riket var 56 procent vid samma mättillfälle. 13

14 Mål för tillväxtprogrammet : 1. Antal nystartade företag per invånare ska för Örebro län år 2007 vara minst 6,0 2. Andelen företag som startas av kvinnor ska uppgå till minst 40 % per år 3. Överlevnadsgraden för nystartade företag tre år efter start ska vara bättre än rikssnittet. Antal företag som är involverade i export- och importaktiviteter Export-/importföretag fördelade efter landområden med vilka handel bedrivs åren 1997, Örebro län Landområde Exportföretag Importföretag Norden EU Övriga Europa Fjärran Östern Övriga Asien Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika Samtliga En regions totala ekonomiska resurser bestäms dels av den handel som sker mellan regionen och omvärlden, nationellt och internationellt och dels av de transaktioner av medel som sker till regionen. Exporterande företag ökar den regionala ekonomin genom sin handel utanför landet, utan att påverka andra regioner i landet negativt och är därför särskilt viktiga för ekonomin. Örebro län har ca 650 exporterande företag. 22 företag i länet hade vardera en total exportsumma som under år 2001 översteg 100 miljoner kronor. Hälften av de exporterande företagen hade en exportsumma som understeg kronor. Av de ca 700 importerande företagen i länet hade 15 en importsumma som översteg 100 miljoner kronor medan nära hälften hade mindre än kronor i totalt importbelopp. Mål för tillväxtprogrammet : 1. Antalet företag med internationell handel ökar mer än jämförbara län. 2. I Örebro län ska vi ha en högre ökningstakt av import- och exportvärdet än i jämförbara län och med särskild tonvikt på exportvärdet. 14

15 Formell utbildningsnivå hos befolkningen Inom den moderna ekonomin är humankapitalet av central betydelse för utveckling och tillväxt. Även de mer traditionella sektorerna inom såväl tjänstebranschen som tillverkningsindustrin efterfrågar idag allt högre utbildning hos sina anställda. De högutbildade 7 utgör en relativt liten grupp av de sysselsatta, men utvecklingen visar en tydlig förändring mot en högre efterfrågan på högutbildade. Med högutbildad menas här minst tre års högskolestudier. Utvecklingen under 1990-talet har resulterat i att en allt större del av länets högskoleutbildade återfinns inom den kunskaps- och arbetsintensiva industriproduktionen samt inom den kapital- och arbetsintensiva tjänsteproduktionen. Samtidigt som antalet högutbildade i näringslivet ökat med 5082 personer mellan 1990 och 2000, minskade sysselsättningen med personer. Det har alltså blivit allt färre jobb till korttidsutbildade. Det är inom tillverkning och offentlig sektor som de största problemen med brist på kvalificerad arbetskraft förväntas uppstå i den närmaste framtiden. Att ständigt utveckla och höja arbetskraftens kompetens och formella utbildning är därför viktigt för ökad tillväxt och en positiv samhällsutveckling. Att mäta utvecklingen på utbildnings- och kompetensområdet är svårt. Speciellt svårt är det att finna lämpliga mått på det lärande som sker inom företag. På grund av dessa svårigheter används därför endast befolkningens formella utbildningsnivå som indikator Sverige har tagit stora steg närmare 50-procentsmålet för den högre utbildningen, det vill säga målet att 50 procent av befolkningen ska ha börjat studera vid universitet och högskolor vid 25 års ålder. 7 Texten är hämtad från rapporten: Branschstruktur och kluster i Örebro län framtagen av REA Konsult på uppdrag av Länsstyrelsen. 15

16 Utvecklingstendens inom utbildning i Örebro län Andel av elever som inte uppnått målen i ett, flera eller alla grundskoleämnen Länet 30,2 % Riket 25,5 % Färre elever än i riket är behöriga till gymnasieskolan Örebro län 17:e plats Fullföljd gymn.utbildning 18:e plats Övergång Övergång till universitet och högskola - kvinnor Länet 51,1 % Riket 53,4 % Övergång bland män Länet 35,2 % Behörighet Riket 39 % 18:e plats Utgångspunkten för Tillväxtprogrammet är de data som finns för länet vid årsskiftet 2001/2002. Mål för tillväxtprogrammet : 1. Andelen eftergymnasialt utbildade (minst 20 p högskoleutbildning) i nivå med riksgenomsnittet. 2. Utbildningsnivån för män är i nivå med kvinnornas år Antal miljöcertifierade företag Miljöcertifiering är vid sidan av annat miljöarbete ett instrument för att förbättra företagens miljöbeteende. Många gånger är också miljöcertifiering ett effektivt konkurrensattribut på marknaden. Mål för tillväxtprogrammet : Fram till år 2007 ska antalet miljöcertifierade företag öka med 3 procentenheter per år främst bland företag och branscher som genom certifiering kan öka sin lönsamhet. 16

17 Insatsområden Länet har med utgångspunkt från nulägesbeskrivningen och analysen identifierat behovet av att prioritera och koncentrera Tillväxtprogrammet till två insatsområden. A. Regionala jordmånen Den första handlar om jordmånen. I jordmånen ingår grunderna för att få företag att trivas och vilja satsa i länet, att få nya företag att starta eller etablera sig, ha en infrastruktur som stödjer näringslivet samt människor som kan utvecklas och trivas. Om grunden inte finns och fungerar blir inte övriga satsningar framgångsrika. B. Fördjupade satsningar Den andra handlar om att bygga vidare på styrkor som regionen har och att ta tillvara företagens dynamik och utvecklingsmöjligheter. Länet har gjort en fördjupad studie av länets branschstruktur och kluster 8, som visar på var länet har högre specialiseringsgrad än övriga län i Mälardalen och inom vilka områden som länet har haft en högre tillväxt jämfört med Södermanlands- och Västmanlands län. Respektive insatsområde innehåller ett antal åtgärder. Mål för åtgärderna Varje åtgärd i programmet kommer att ha ett antal mål, som är mät- och uppföljningsbara. För framtagandet av målen har länet valt att arbeta med ett underifrånperspektiv. Det innebär att varje handlingsprogram innehåller aktivitets- och resultatmål, som sedan sammanfogas till målen för åtgärderna. Detta samlas i en separat bilaga till Tillväxtprogrammet. 8 Branschstruktur och kluster i Örebro län framtagen av REA Konsult på uppdrag av Länsstyrelsen. 17

18 A. Regionala jordmånen A1. Företagsklimat Företagsklimatet är summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som möter den företagsamme i det legala och kulturella rum, där företagsamheten skapas. Ett gott företagsklimat har karaktärsdraget företagsamhet som innersta kärna. Att förbättra företagsklimatet kan ses som ett stort antal processer. I den lokala miljön krävs det att företagare och medarbetare, i samverkan med politiker, myndigheter, skola, media och andra aktörer, även allmänheten, agerar för företagsklimatet. Vår attityd till eget och andras företagande behöver utvecklas. Tillväxtprogrammet omfattas av aktiviteter som på kommunal nivå prioriteras utifrån detta perspektiv. Mål för åtgärden: Förbättrat företagsklimat på lokal- och länsnivå. Detaljerade aktivitetsmål redovisas i bilagan. Bilagan är under framtagande. A2. Entreprenörskap Betydelsen av ett väl fungerande och växande näringsliv kan inte överskattas när det gäller en regions framtida utveckling och livskraft. Örebro läns framtid beror till stor del på de befintliga företagens förmåga att fortsätta skapa värde för sina kunder och hålla sig konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Men framtiden för regionen beror också på förmågan att attrahera fler företag och att nya entreprenörer väljer att starta sin verksamhet här i länet. Entreprenörskap kan förekomma i vilken sektor och typ av affärsverksamhet som helst. Det gäller egenföretagare och företag av alla storlekar i alla skeden av verksamhetens livscykel, från förberedelse inför start till tillväxt, överlåtelse eller försäljning samt omstart. Nya entreprenörsinitiativ ökar produktiviteten. De ökar konkurrenstrycket och leder till att andra företag förbättrar sin effektivitet eller förnyar sig. Ökad effektivitet och innovation inom företag antingen det gäller organisation, processer, produkter, tjänster eller marknader ökar konkurrenskraften i en ekonomi som helhet. I Örebro län behövs ett ökat entreprenörskap. Inom området entreprenörskap finns det för länet flera viktiga frågor, utifrån analysen av länets situation, att arbeta med. Attitydförändring bland ungdomar Örebro län har en tradition där förebilderna har varit att man antingen var/är anställd vid ortens storföretag eller att man arbetar inom den offentliga sektorn. Att ha en nära släkting eller någon i bekantskapskretsen som driver ett eget företag är inte lika vanligt i vårt län som i andra områden som t.ex. Gnosjö. Saknas förebilderna eller om de är få, har länet sämre förutsättningar att skapa positiva attityder till entreprenörskap och företagande. I skolan 18

19 grundläggs de kunskaper, attityder och värderingar som kan ge förutsättningar för entreprenörskap och ökat företagande. Förbättrad nyföretagarservice Nyföretagarservicen i länet sköts i dag med olika huvudmän och med olika typer av service. De länsövergripande verksamheterna är också olika väl kända i olika delar av länet. Detta gör att nyföretagarna ges olika former av hjälp beroende på var de bor snarare än vilka behov de har. För att skapa en likartad service för alla görs en gemensam satsning i hela länet. Oavsett om länsbon är man eller kvinna, ung eller gammal, svenskfödd eller med utländsk bakgrund, har arbete eller är arbetslös och oberoende av var i länet man bor ska man få en god service. Utveckling av befintligt näringsliv I en liten öppen marknadsekonomi som Sverige krävs att näringslivet behåller och stärker sin konkurrensförmåga och tar tillvara de möjligheter som en förändrad omvärld erbjuder. Tecken på en positiv utveckling är ett växande näringsliv där alla tillgängliga produktionsresurser tas tillvara och produktiviteten stiger. Arbetsproduktivitet är en av de viktigaste faktorerna bakom en långsiktig tillväxt- och välfärdsökning. Möjligheten till att kunna producera mer effektivt är knutet till investeringarnas omfattning i ekonomin. Investeringar kan ske i kompetens, nya maskiner, nya teknologier, utveckling av produktionsprocesser eller nya marknader. Den internationella handeln kan antas påverka tillväxten på en rad olika sätt. På kort sikt uppstår välfärdsvinster genom att ett lands givna resurser kan användas på ett effektivare sätt. Utgångspunkten i tillväxtarbetet är att näringslivet har olika behov över tid och behoven är beroende av var man som företag befinner sig i sin utveckling. Mål för åtgärden: Särskilda insatser för ökat samarbete skola-näringsliv och ökat entreprenörskap i grund-/gymnasieskola Fler nya företag som startas Fler mindre/medelstora företag i länet som ökar sin export/import. Detaljerade aktivitetsmål finns i bilagan. Bilagan är under framtagande. A3. Kompetensförsörjning Kompetens- och arbetskraftsförsörjningen spelar en allt större roll för företagens konkurrenskraft. Tillgång till rätt kompetens kommer att vara en av de viktigaste tillväxtfaktorerna i framtiden. Den snabba tekniska utvecklingen gör det nödvändigt att som individ hela tiden höja kunskapsnivån för att fortsättningsvis också vara anställningsbar. Ungdomsskolans roll i ett kompetensförsörjningsperspektiv bör uppmärksammas. En bra målbild är grunden för all motivation. En god uppfattning om arbetslivets villkor och krav är 19

20 en nödvändig del för att kunna göra ett medvetet val av studieinriktning. För att stödja eleverna i dessa frågor krävs en mycket aktiv samverkan mellan skola och arbetsliv. Inriktningen av elevernas studier på gymnasienivå är av stor betydelse både för kommande högre studier men också för kommande arbete. Mer än hälften av alla gymnasieelever går till arbetslivet utan högskoleutbildning. Rekryteringen till de mindre företagen består till den övervägande delen av personer som inte har högskola. Det är av stor vikt hur eleverna har använt tiden i ungdomsskolan. Gymnasieskolan måste beakta och förutse förändringar i arbetslivet som har konsekvenser för människans behov av kompetens. Inom vuxenutbildningen är tillgängligheten av avgörande betydelse för att ge fler individer möjlighet att ta del av olika utbildningar. Utbildningarnas innehåll ska vara anpassat efter näringslivets behov och anordnas så att de blir tillängliga vid sidan av ordinarie arbete t ex kvällar och helger. Behovet av en systematiskt uppbyggd kunskap kring nya former för vuxnas lärande i ett arbetslivssammanhang ökar. Forskningen behöver skapa nya forskningsmiljöer, där en interaktiv forskning fungerar utvecklingsstödjande och där kunskapsbildningen sker i en gemensam process mellan forskare och praktiker. Distansutbildning och utlokaliserad utbildning kommer att utvecklas för att underlätta studier för dem, som av olika anledningar inte har möjlighet att ta del av undervisning på de orter där undervisningen normalt bedrivs. Dessa utbildningsformer, som kan kompletteras med internetbaserad utbildning, kan med fördel bedrivas i samverkan mellan universitet och lärcentra, varvid längre eller kortare kurser kan följas av eleverna. Utbildning genom nya former av denna typ ger stora möjligheter till kompetenshöjning i regionen och kommer att utvecklas vidare under programperioden. Lärcentra arrangerar inte utbildningarna själva, utan kan hysa och samordna såväl arbetsmarknadsutbildningar, kommunal vuxenutbildning, kvalificerade yrkesutbildningar (KY-utbildningar), utbildningar på universitetsnivå, som uppdragsutbildningar etc. Genom aktiv samverkan med näringslivet lokalt ökar möjligheten för lärcentra att utveckla en mäklande funktion och på så sätt skapa möjligheter till kompetenshöjning som ett enskilt mindre företag inte kan ordna på egen hand. Validering av kompetens blir en allt viktigare fråga inom vuxenutbildningen och i arbetslivet. Dels behövs validering av utländsk utbildning och yrkeserfarenhet, dels behöver många vuxna validera sin kompetens i samband med kompetensutveckling. Ett stort behov av validering uppstår alltid i samband med strukturförändringar på arbetsmarknaden. Regeringen har givit bl.a. Örebro universitet i uppgift att starta program för yrkeshögskoleutbildning, vilket är en tvåårig akademisk utbildning omfattande 80 poäng. Denna utbildning skall sedan vara påbyggbar till andra akademiska examina. Hösten 2003 kommer utbildningar för yrkeshögskoleexamen att påbörjas i Karlskoga, Grythyttan och Kopparberg. Avsikten är att utvidga utbudet under år 2004 och därefter med ledning av de behov, som kan identifieras inom näringslivet. Som ett led i etableringen av Örebro universitet på andra orter inom Örebro län pågår en omfattande verksamhet i Karlskoga för uppbyggnad av Campus Karlskoga med inflyttning Örebro universitet kommer tillsammans med Lärcentra att utveckla s.k. collegeår för att underlätta övergången från gymnasium till universitets- och högskolestudier. 20

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial

Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Disposition Inledning Revideringen. Regionförbundets samordningsuppdrag Erfarenheter från RTP hittills. Sammanfattande analys. Strategisk

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Indikatorer. The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Utgångsläge för. Inriktningsmål. Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens

Indikatorer. The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Utgångsläge för. Inriktningsmål. Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Indikatorer The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Kunskapslyft för barn och unga: Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Remissvar Örebro län

Remissvar Örebro län Remissvar Örebro län Fakta 17 remissinstanser; Regionförbundet, Länsstyrelsen, Landstinget, USÖ Örebro universitet, Örebro, Lekeberg, Karlskoga, Degerfors Hallsberg, Kumla, Laxå, Askersund, Nora, Lindesberg,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 Så ser småföretagen på det regionala samarbetet Samverkan mellan näringsliv, kommun och utbildningssektor stärker den regionala tillväxten. Även småföretagen

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531 1( 6) Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531 Datum Datum Bakgrundsvariabel Syssels Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? 1 Pensionär 2 Arbetslös 3 Förvärvsarbetande 4 Studerande 5 Hemarbetande

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Sveriges demografiska mittpunkt Cirka 280 000 invånare Gränsar till 6 andra län Delar av 5 stift Örebro län ett län, men 6 landskap Närke, Västmanland, Värmland,

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. Inriktningsmål Uppsala har ett bra företagsklimat Uppsala kommun skapar rätta förutsättningar för att företag

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Uppdraget för delprojekt 3 Syfte: att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1 Utbildningsråd Skövde 26 april 2012 Mariestad 21 dec 2010 1 Kopplingen mellan utbildningssystem och arbetsliv kan och måste öka. Samtliga som deltagit i intervjuer och arbetsmöten ser frågan som helt central

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer