Regionala tillväxtprogrammet för Örebro län
|
|
- Simon Gunnar Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Övergripande mål för programmet...3 Inledning...4 Regionala Tillväxtprogrammet...4 Erfarenheter från tidigare program...5 Koppling till andra program...5 Sammanfattande analys...7 Övergripande mål för programmet...8 Horisontella mål...8 Regionala indikatorer...8 Bruttoregionproduktens utveckling...9 Investeringsnivån i privata näringslivet Sysselsättning Antal nystartade företag med bibehållen överlevnadsgrad Antal företag som är involverade i export- och importaktiviteter Formell utbildningsnivå hos befolkningen Antal miljöcertifierade företag Insatsområden...17 Mål för åtgärderna A. Regionala jordmånen A1. Företagsklimat A2. Entreprenörskap A3. Kompetensförsörjning A4. Infrastruktur A5. Livskvalitet B. Fördjupade satsningar B.1 Avancerad tillverkningsindustri B.2 Logistik, transporter och trafiksäkerhet B.3 Miljöteknik B.4 Måltid och upplevelse B.5 Nya dynamiska miljöer Genomförandet...28 Handlingsprogram (HP) Under programperioden Finansiering Indikativ finansiering Uppföljning...32 Uppföljning/utvärdering av programmets effekter
3 Övergripande mål för programmet Det övergripande målet för Tillväxtprogrammet för Örebro län är, att genomförandet av programmet bidrar till att länet får: Ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv, verksamt i en omgivning som karaktäriseras av positivt företagsklimat och en god livsmiljö. Det ska leda till fler som har jobb och att jobben är mer välbetalda än idag. Så skapas också underlag för en välutbyggd offentlig sektor. Sammanlagt ger en sådan framtid goda välfärdsförutsättningar i vårt län. Inom ramen för programmet har två insatsområden lyfts fram och är en syntes av prioriteringar som gjorts av organisationer, kommuner, företag/företagsrepresentanter m fl (det s.k. partnerskapet i länet) och resultatet av analyser av länets utveckling. 3
4 Inledning I propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4) tar regeringen initiativ till regionala tillväxtprogram. Regionala tillväxtprogram syftar till att samordna insatser inom områden där samverkan bidrar till att utveckla hållbara lokala arbetsmarknadsregioner ur ett näringslivsperspektiv. Näringslivsperspektivet innebär att de regionala tillväxtprogrammen skall inriktas mot insatser som tydligt kan motiveras som viktiga hållbara tillväxtförutsättningar för näringslivets utvecklingskraft. Regionala Tillväxtprogrammet I Örebro län har framtagningen av det Regionala Tillväxtprogrammet skett i ett brett arbete med utgångspunkt i det kommunala näringslivsarbetet. Näringslivet (enskilda företag) har på det lokala planet varit involverat i framtagandet. Utvecklingsrådet i Örebro län 1 är länets gemensamma partnerskap för framtagandet och genomförandet av programmet. Länet kommer under tillväxtprogramsperioden att ha ett fortsatt samarbete inom intresseföreningen Bergslaget och Östra Värmland, samt öka samarbetet med Stockholm Mälarregionen, bl a genom kommuners och landstingets medlemskap i Mälardalsrådet. För närvarande pågår i regi av de fem länsstyrelserna i Stockholm Mälarregionen (Fördel Stockholm Mälarregionen) ett gemensamt arbete att ta fram kunskapsunderlag i tre etapper. Regionen blir alltmer funktionellt sammanhängande. Basen för den ekonomiska expansionen ökar därmed, samtidigt som människor kan erbjudas ett attraktivt val mellan storstad och lokala miljöer. Programmet består av en gemensam huvuddel detta dokument. Samtliga deltagande organisationer i Utvecklingsrådet ställer sig bakom detta. Därtill kompletteras programmet med dels kommunala handlingsprogram som Utvecklingsrådet informeras om allteftersom de färdig-ställs, och dels med handlingsprogram inom regionala jordmånen och de fördjupade satsningarna. Inom regionala jordmånsområdet kommer regionala handlingsprogram att tas fram, som bygger på de kommunala handlingsprogrammen och de regionala prioriteringarna. Vidare kommer handlingsprogram och delhandlingsprogram att tas fram inom områdena 1 Ingående organisationer i Utvecklingsrådet: I Utvecklingsrådet Örebro län ingår Almi Företagspartner, Askersunds kommun, Centerpartiet, Degerfors kommun, Folkpartiet, Företagarna, Försäkringskassan, Hallsbergs kommun, Handelskammaren Mälardalen för Örebro och Västmanlands län, HushållningsSällskapet, Hällefors kommun, Karlskoga kommun, Kommunförbundet Örebro län, Kristdemokraterna, Kumla kommun, Laxå kommun, Lekebergs kommun, Lindesbergs kommun, Ljusnarsbergs kommun, LO-Distriktet Örebro län, LRF, Länsarbetsnämnden, Länsstyrelsen Örebro län, Miljöpartiet, Moderaterna, Nora kommun, Socialdemokraterna, Svenskt Näringsliv, TCO-rådet, Vänsterpartiet, Örebro kommun, Örebro läns landsting och Örebro universitet. Svenskt Näringsliv har inte deltagit i arbetet med det Regionala Tillväxtprogrammet för Örebro län. 4
5 Handlingsprogram för Entreprenörskap med delhandlingsprogram för Nyföretagarservice, Entreprenörskap och företagande i skolan och Ökad internationell handel Handlingsprogram för Avancerad tillverkningsindustri med delhandlingsprogram. Handlingsprogram för Logistik, transporter och trafiksäkerhet med delhandlingsprogram. Handlingsprogram för Miljöteknik med delhandlingsprogram Handlingsprogram för Måltid och upplevelse med delhandlingsprogram Handlingsprogram för Nya dynamiska miljöer Varje handlingsprogram innehåller aktivitets- och resultatmål, som sammanfogas till mål för respektive åtgärd. Dessa samlas i en separat bilaga. Som bakgrundsmaterial och underlag till programmet finns en nulägesbeskrivning och en analys av länet i ett separat dokument. Nu nämnda dokument utgör tillsammans länets samlade tillväxtprogram. Tillväxtprogrammet är en levande process där handlingsprogrammen kommer att vara under ständig utveckling inom programperioden. Även tillväxtprogrammet kan justeras under genomförandeperioden. Erfarenheter från tidigare program Med erfarenheter från tidigare program som Mål 2 Bergslagen, Regionala tillväxtavtalet och Mål 2 Västra har detta tillväxtprogram arbetats fram. Viktiga lärdomar från tidigare programarbete är att: det finns behov av att fokusera på och prioritera några viktiga områden i programmet. Ett alltför yvigt program gör att möjligheterna till kraftsamlingar minskar genomförandefasen behöver bli effektivare för att kunna nå målen. Idag läggs mycket tid på att fylla i ansökningar och jaga finansiärer, där ett utvecklat arbetssätt kan öka möjligheterna att nå målen vissa insatser kan inte vara av projektkaraktär, utan kräver ett mer uthålligt arbetssätt. En del av länets satsningar finansieras med treåriga projektmedel, trots att en långsiktigare finansiering krävs för att förändringar och resultat ska kunna utläsas man behöver bygga in avstämningspunkter med justeringsmöjligheter. För att kunna nå de långsiktiga målen finns behov av att regelbundet stämma av färdvägen och vid behov också kunna göra kursändringar genomförandeprocessen är inte statisk, utan ny kunskap kräver ny handling. Arbetssättet behöver hela tiden prövas, så att man inte håller fast vid en upptrampad stig, fast man har kunskapen om nya, bättre vägar. Insikterna får man hela tiden om processen hålls levande under hela programperioden. Koppling till andra program Valet av fokus och prioriteringar för kommande Regionala tillväxtprogram diskuterades vid Utvecklingsrådets möte den 5 februari Det Regionala tillväxtprogrammet ska koncentreras på ekonomisk tillväxt. Övriga program i länet bör leva sitt eget liv, t ex landsbygdsprogram och miljömålsarbete. I det löpande arbetet får bryggor mellan programmen skapas. 5
6 Nationella program som har en direkt koppling till Tillväxtprogrammet: Nationellt program för utvecklingen av innovationssystem och kluster; där länet deltar i framtagandet av det nationella programmet med direkt koppling till de prioriterade satsningarna i länet. Nationellt program för entreprenörskap med fokus på ungdomar; även här deltar representanter från länet i framtagandet. Utgångspunkten är länets tidigare erfarenheter från genomförandet av nuvarande tillväxtavtal och prioriterade satsningar i Tillväxtprogrammet. Regionala/Lokala program Lokala utvecklingsinitiativ och den sociala ekonomin får allt större uppmärksamhet i Sverige. Erfarenheterna från olika europeiska länder visar att den sociala ekonomin inte bara har betydelse för den ekonomiska utvecklingen och för sysselsättningen utan också för demokratin, välfärden och regionalpolitiken. Nya företag, nya jobb och ökad lokal attraktionskraft är den vanligaste målsättningen i lokala initiativ, som nästan alltid bygger på ett brett engagemang och många människors vilja till utveckling och förändring. De starka lokala nätverken skapar goda förutsättningar för entreprenörskap och ändrade attityder till företagande som livsform. Det för Örebro län unika samarbetet i arbetsgruppen för lokal utveckling och social ekonomi (L&SEK) har tydligt påvisat vikten av lokal utveckling och social ekonomi som en viktig tillväxtfaktor för länet. Genom ett fortsatt stöd till, t ex till den breda samverkan som utvecklas inom L&SEK ges värdefulla tillskott till arbetet med den regionala jordmånen. Länet kommer därför att arbeta efter ett särskilt regionalt program för området lokal utveckling och social ekonomi. Programmet kommer att kopplas till de av regeringen initierade programmen för entreprenörskap, lokalt utvecklingsarbete och kommersiell service eller andra program där det finns kopplingar till lokal utveckling/social ekonomi såsom Sveriges miljö- och landsbygdsprogram m m. Lokala program för entreprenörskap och lokalt utvecklingsarbete; länet har utarbetat ett program i ett brett partnerskap, med representanter från de lokala utvecklingsgrupperna, Länsbygderådet, Kooperativt utvecklingscentrum, LRF, Hushållningssällskapet mfl. Lokala utvecklingsprogram för kommersiell service; kommer att tas fram under hösten
7 Sammanfattande analys Ett kunskapsunderlag för Örebro läns utveckling och tillväxtförutsättningar har tagits fram i form av en nulägesbeskrivning och en analys. Några övergripande slutsatser kan dras. Strukturomvandlingen pågår Länet behöver en fortsatt strukturomvandling mot mer kunskapsintensiv produktion, såväl inom tjänste- som varuproduktion. Det är sådana branscher och sektorer som expanderar snabbast och ger de anställda de högsta lönerna. Rapporten Branschstruktur och kluster i Örebro län visar att den högsta förnyelsepotentialen och största tillväxtpotentialen i länet finns hos företag inom den kunskapsintensiva produktionen, då både inom tjänste- och industriproduktion. De långsiktiga satsningar som länet redan tidigare inlett, med satsningar på universitetet, närmare samarbete mellan universitetet och näringslivet, att stimulera ett företagande bland studenter och forskare kommer över tiden att ge länet en ökad tillväxt Låg Bruttoregionprodukt Örebro län har en lägre BRP per capita än riket och BRP per sysselsatt är lägre än riket. Skillnaden är betydligt större år 2000 än vad den var år Orsaken finns i sammansättningen av länets branschstruktur. Skillnaden har ökat under senare år. Ca 35 % av BRP i Örebo län kommer från näringslivets tjänstebranscher. Det är en lägre andel än riksgenomsnittet. Länet har större andel av BRP i traditionella industribranscher samt kommunala och statliga verksamheter jämfört med riket. En bred samlad utvecklingsstrategi för hållbar utveckling (Regionala utvecklingsprogam RUP) kommer att ligga som grund för länets samlade regionala utveckling. Tillväxtprogrammet är ett av delprogrammen som ska bidra till att målen nås. Huvudlinjen i åtgärderna i tillväxtprogrammet ska syfta till att skapa en sådan ekonomi och därmed förutsättningar för välfärdsutveckling i Örebro län. Starka företag men för liten dynamik i näringslivet För få företag startas och växer Många mindre och medelstora företag skull kunna nå en bredare marknad Antalet nystartade företag per år i Örebro län ligger lägre än riksgenomsnittet, både för män och kvinnor. God kunskaps- och utbildningsmiljö men samverkan med näringslivet behöver utvecklas Kontakter och samarbete skola arbetsliv kan bli bättre För få unga och vuxna väljer eftergymnasial utbildning och att utbilda sig med inriktning mot näringslivets behov. Utbildning och arbetsliv är fortfarande i hög grad skilda världar. Samtidigt som konkurrenskraften hos företag blir alltmer beroende av sitt humankapital. Medarbetarnas kompetens och förmåga att ständigt ta till sig och utveckla ny teknik och kunskap får därmed allt större strategisk betydelse. Större arbetsmarknad men för lågt arbetslivsdeltagande Vid sidan av en ändrad sammansättning av branschstruktur krävs att fler länsinnevånare arbetar. Nedan anges väsentliga områden som ska förbättras För låg andel sysselsatta 7
8 För många sjukskrivna För många invandrare utanför arbetsmarknaden Många deltidsarbetande Regionförstoring har betydelse för medborgarnas sysselsättningsmöjligheter och möjligheter att bo på den plats de önskar. Regionförstoring har också betydelse för näringslivets möjligheter att nå en större marknad samtidigt som företagens geografiska utbredning för rekrytering av lämplig arbetskraft ökar. Sysselsättningen kan användas för att studera strukturförändringar i näringslivet. Starka koncentrationer i länet Örebro län har områden där det finns koncentrationer (=geografisk närhet) av företag med specialiserade verksamheter och kompetens. Några av dessa områden har en högre specialiseringsnivå i länet än andra regioner i landet kan uppvisa. Inom dessa områden finns stora möjligheter att bygga upp konkurrenskraftiga innovationssystem. Övergripande mål för programmet Det övergripande målet är: Ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv, verksamt i en omgivning som karaktäriseras av positivt företagsklimat och en god livsmiljö. Det ska leda till fler som har jobb och att jobben är mer välbetalda än idag. Så skapas också underlag för en välutbyggd offentlig sektor. Sammanlagt ger en sådan framtid goda välfärdsförutsättningar i vårt län. För att verksamheter inom ramen för Tillväxtprogrammet som genomförs under perioden ska kunna följas upp har länet valt ett antal indikatorer. För varje indikator har Utvecklingsrådet satt upp mål som är specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta så att de ska kunna följas upp och utvärderas. Horisontella mål Hållbar tillväxt bidrar till hållbar utveckling och har en miljömässig, ekonomisk, social och kulturell dimension som är ömsesidigt beroende av varandra. Samtliga åtgärder och aktiviteter som kommer att genomföras inom ramen för Tillväxtprogrammet kommer att vid urvalsprocessen bedömas med utgångspunkt från dessa kriterier. Regionala indikatorer Indikatorerna är mätbara och visar effekterna av allt arbete som pågår i länet för att öka tillväxten. Då de inte bara visar tillväxtprogrammets resultat, så kompletterar vi med mätbara mål på insats- och åtgärdsnivå. Indikatorerna är samma som valdes för Tillväxtavtalet och som bedöms ha betydelse för att mäta tillväxten. 8
9 Bruttoregionproduktens utveckling Investeringsnivån i privata näringslivet Sysselsättning Antal nystartade företag med bibehållen överlevnadsgrad Antal företag som är involverade i export- och importaktiviteter Formell utbildningsnivå hos befolkningen Antal miljöcertifierade företag Indikatorerna, där så går, kommer att redovisas könsuppdelade. När vi i materialet nedan har mål där vi mäter Örebro läns resultat med jämförbara län avses Mälardalslänen (exklusive Stockholm) och Östergötland. Bruttoregionproduktens utveckling Bruttoregionprodukten är ett av de kvalitativt bästa sätten att mäta den regionala ekonomiska utvecklingen bland annat eftersom den baseras på arbetsställen och därmed visar på den produktion som äger rum inom regionens geografiska gränser. Indikatorns sammansatta karaktär gör den beroende av registerdata och gör den komplicerad att beräkna. Detta medför att BRP har en relativt lång eftersläpningstid. De siffror på regional nivå som finns framme nu är från Örebro län har en lägre BRP per capita än riket. Skillnaden har ökat under senare år. Ca 35 % av BRP i Örebo län kommer från näringslivets tjänstebranscher. Det är en lägre andel än riksgenomsnittet. Länet har större andel av BRP i traditionell industri samt kommunala och statliga verksamheter jämfört med riket. Med det som utgångspunkt, är målet för länet att både förbättra sin relativa position kontra andra län och under programperioden minska skillnaden till rikssnittet. 9
10 Mål för tillväxtprogrammet : Örebro län ska ha en tillväxt som leder till att BRP per capita är lägst 90 procent av riksgenomsnittet efter avslutat Tillväxtprogram. De kunskapsintensiva företagen har, oavsett bransch, störst möjligheter till ekonomisk tillväxt. Åtgärder bör därför baseras på att främja ökat kunskapsinnehåll i varor, processer och tjänster. 2 Som komplement till BRP använder vi andra mått som är snabbare och som i uppföljningsarbetet ger länet en snabbare indikation på att utvecklingen går åt rätt håll. Förändringar i omsättningen bland de företag som är lokaliserade i regionen. Omsättningsstatistiken rapporteras halvårsvis och kan brytas ner på företagens branschtillhörighet och antal anställda. Utveckling av den taxerade förvärvsinkomsten som inkluderar pensioner, inkomst av tjänst och näringsverksamhet. Visar den boende nattbefolkningen i länet. Utvecklingen av sysselsättningen inom olika branscher kontra lönesumman för män och kvinnor. Utvecklingen av lönesumman för män och kvinnor. Investeringsnivån i privata näringslivet Investeringsnivån är en god mätning av den tekniska utvecklingens förnyelse. Hög investeringsnivå är en av förutsättningarna för att bibehålla konkurrenskraften och öka tillväxten. Det visar också industriföretagens tro på framtiden inom företaget och i den region man är etablerad. Industrins investeringar i Örebro län har de senaste åren legat högt i jämförelse med andra delar av landet. Däremot har det skett en avmattning under de senaste två tre åren. Industrins investeringar länsvis åren Värden i miljoner kr, löpande priser Region Typ Planer 2003 Örebro län Byggnade r Maskiner Totalt Se rapporten Branschstruktur och kluster i Örebro län framtagen av REA Konsult på uppdrag av Länsstyrelsen. 10
11 Avmattningen visar sig i diagrammet ovan där Örebro län har en lägre investeringsnivå än riket i snitt. För att industrin ska vara internationellt konkurrenskraftig även i framtiden är det viktigt att näringslivet i länet fortsatt ligger på en hög investeringsnivå. Mål för tillväxtprogrammet : Investeringsnivån i industriföretagen i länet ska vara högre än rikssnittet. Sysselsättning Länet 3 hade år 2001 drygt invånare, varav i arbetsför ålder. Av dessa var det män och kvinnor som hade ett jobb. År 2001 hade 62 procent av de sysselsatta kvinnorna i Örebro län ett heltidsjobb. Det är en lägre del jämfört med riket. Av männen var det 90 procent som hade ett heltidsjobb. Andelen är densamma som i riket. Det finns ingen tillförlitlig mätning som snabbt visar andelen sysselsatta i länet. Den officiella sysselsättningsstatistiken har en eftersläpning på två år. Att jämföra länet i förhållande till regeringens mål 80 procent sysselsatta i åldern år under år 2004 går därmed inte att följa helt. En första uppföljning görs med hjälp av arbetskraftsundersökningarna (AKU). Undersökningarna är tillförlitliga på riksnivå men är inte tillräckligt bra på länsnivå. Det finns 3 Texten är hämtad från rapporten Branschstruktur och kluster i Örebro län framtagen av REA Konsult på uppdrag av Länsstyrelsen. 11
12 mätningar redan idag utifrån AKU men vi måste använda dessa med stor försiktighet på länsnivå. Se nedanstående diagram: procent Sysselsatta år enligt regeringens sysselsättningsmål 2004 källa SCB AKU 84,0 82,0 80,0 78,0 76,0 74,0 72,0 2 kv kv kv kv ,0 68,0 66,0 64,0 Stockholms län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Hela riket Det går att göra en bedömning om man godtar den osäkerhet som då med nödvändighet finns. Den skulle bygga på följande delar: RAMS 4 -data från SCB (som har två års eftersläpning), AKU-mätningar och SCBs kortperiodiska sysselsättningsdata (som har samma brister som AKU), Länsarbetsnämndens prognossvar som hämtas in två gånger per år. Urvalet är betydligt större än i både AKU och den kortperiodiska statistiken, samt i övrigt väl kända fakta om stora ökningar och minskningar av antalet sysselsatta i länet. Sysselsättningen kan användas för att studera strukturförändringar i näringslivet. En ökad andel privat sysselsatta som andel av totalt sysselsatta visar på en utveckling och tillväxt inom näringslivet, utan att antalet sysselsatta inom offentlig sektor förändras. För Örebro län var siffran för ,1 procent privat sysselsatta av totalt antal sysselsatta. Motsvarande siffra för riket var 67,6 procent. Ett annat sysselsättningsmått som är användbart som indikator på hur arbetsmarknaden, och därigenom även näringslivet, i regionen utvecklas är andelen förvärvsarbetande. Mål för tillväxtprogrammet : 1. Andelen sysselsatta av befolkningen i ålder år, ska vara 81 procent vid utgången av år Antalet privat sysselsatta ska öka under perioden. 6 4 RAMS betyder Registerbaserad Arbetsmarknadsstatistik. 5 I uppföljningen av resultaten kommer könsuppdelad statistik att presenteras 6 I uppföljningen av resultaten kommer könsuppdelad statistik att presenteras 12
13 Antal nystartade företag med bibehållen överlevnadsgrad En av grundstenarna för ekonomisk tillväxt i samhället är ett fungerande företagsklimat som stimulerar till nyföretagande hos befolkningen. Särskilt västentligt är att få fram nya internationella konkurrenskraftiga företag inom tillväxtbranscher med god lönebetalningsförmåga. Då entreprenörskap och företagande också är en kulturfråga förordar programmet en bred satsning alltifrån stimulans av barn och ungdom i form av till t ex kvalificerad rådgivning till personer med goda idéer. Nystartade företag per invånare (16-64 år), Samtliga nya företag Region Nya företag per 1000 invånare Stockholms län 10,0 9,1 10,0 11,3 9,8 Uppsala län 7,2 6,2 6,4 7,0 6,9 Södermanlands län 5,6 4,9 5,2 5,2 5,2 Östergötlands län 5,1 4,8 4,5 4,9 4,4 Jönköpings län 4,8 4,6 4,4 4,9 4,0 Kronobergs län 5,2 4,7 4,8 5,0 4,4 Kalmar län 4,3 4,0 4,5 4,4 4,3 Gotlands län 5,1 4,8 5,4 5,5 5,1 Blekinge län 4,8 4,3 4,3 4,9 4,3 Skåne län 6,7 6,8 7,2 7,6 7,1 Hallands län 6,1 5,6 5,8 5,9 5,6 Göteborgs och Bohus län 8, Älvsborgs län 5, Skaraborgs län 4, Västra Götalands län - 6,0 5,9 6,3 6,0 Värmlands län 4,5 4,2 4,2 4,6 4,1 Örebro län 5,1 4,6 4,5 4,7 4,5 Västmanlands län 5,2 4,7 4,5 5,0 4,6 Dalarna län 5,5 4,9 5,5 5,6 5,1 Gävleborgs län 5,1 4,0 5,0 4,6 4,7 Västernorrlands län 5,5 4,3 4,2 4,2 4,0 Jämtlands län 5,6 5,5 5,5 5,7 6,3 Västerbottens län 4,9 4,0 4,1 4,5 3,9 Norrbottens län 4,8 4,4 4,8 5,0 4,8 Riket 6,7 6,1 6,4 6,9 6,3 Länet ligger under rikssnittet i antal nystartade företag. Örebro län har under tillväxtavtalsperioden satsat resurser på att öka entreprenörskapsandan bland ungdomar och att stimulera nyföretagande bland ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund. På sikt väntas detta ge utslag i statistiken, så satsningarna fortsätter. Senaste officiella mätningen genomförd av ITPS 2002 avser företag startade Överlevnadsgraden bland de företag som startade i Örebro län 1997 är 53 procent. Motsvarande värde för riket var 56 procent vid samma mättillfälle. 13
14 Mål för tillväxtprogrammet : 1. Antal nystartade företag per invånare ska för Örebro län år 2007 vara minst 6,0 2. Andelen företag som startas av kvinnor ska uppgå till minst 40 % per år 3. Överlevnadsgraden för nystartade företag tre år efter start ska vara bättre än rikssnittet. Antal företag som är involverade i export- och importaktiviteter Export-/importföretag fördelade efter landområden med vilka handel bedrivs åren 1997, Örebro län Landområde Exportföretag Importföretag Norden EU Övriga Europa Fjärran Östern Övriga Asien Nord- och Centralamerika Sydamerika Afrika Samtliga En regions totala ekonomiska resurser bestäms dels av den handel som sker mellan regionen och omvärlden, nationellt och internationellt och dels av de transaktioner av medel som sker till regionen. Exporterande företag ökar den regionala ekonomin genom sin handel utanför landet, utan att påverka andra regioner i landet negativt och är därför särskilt viktiga för ekonomin. Örebro län har ca 650 exporterande företag. 22 företag i länet hade vardera en total exportsumma som under år 2001 översteg 100 miljoner kronor. Hälften av de exporterande företagen hade en exportsumma som understeg kronor. Av de ca 700 importerande företagen i länet hade 15 en importsumma som översteg 100 miljoner kronor medan nära hälften hade mindre än kronor i totalt importbelopp. Mål för tillväxtprogrammet : 1. Antalet företag med internationell handel ökar mer än jämförbara län. 2. I Örebro län ska vi ha en högre ökningstakt av import- och exportvärdet än i jämförbara län och med särskild tonvikt på exportvärdet. 14
15 Formell utbildningsnivå hos befolkningen Inom den moderna ekonomin är humankapitalet av central betydelse för utveckling och tillväxt. Även de mer traditionella sektorerna inom såväl tjänstebranschen som tillverkningsindustrin efterfrågar idag allt högre utbildning hos sina anställda. De högutbildade 7 utgör en relativt liten grupp av de sysselsatta, men utvecklingen visar en tydlig förändring mot en högre efterfrågan på högutbildade. Med högutbildad menas här minst tre års högskolestudier. Utvecklingen under 1990-talet har resulterat i att en allt större del av länets högskoleutbildade återfinns inom den kunskaps- och arbetsintensiva industriproduktionen samt inom den kapital- och arbetsintensiva tjänsteproduktionen. Samtidigt som antalet högutbildade i näringslivet ökat med 5082 personer mellan 1990 och 2000, minskade sysselsättningen med personer. Det har alltså blivit allt färre jobb till korttidsutbildade. Det är inom tillverkning och offentlig sektor som de största problemen med brist på kvalificerad arbetskraft förväntas uppstå i den närmaste framtiden. Att ständigt utveckla och höja arbetskraftens kompetens och formella utbildning är därför viktigt för ökad tillväxt och en positiv samhällsutveckling. Att mäta utvecklingen på utbildnings- och kompetensområdet är svårt. Speciellt svårt är det att finna lämpliga mått på det lärande som sker inom företag. På grund av dessa svårigheter används därför endast befolkningens formella utbildningsnivå som indikator Sverige har tagit stora steg närmare 50-procentsmålet för den högre utbildningen, det vill säga målet att 50 procent av befolkningen ska ha börjat studera vid universitet och högskolor vid 25 års ålder. 7 Texten är hämtad från rapporten: Branschstruktur och kluster i Örebro län framtagen av REA Konsult på uppdrag av Länsstyrelsen. 15
16 Utvecklingstendens inom utbildning i Örebro län Andel av elever som inte uppnått målen i ett, flera eller alla grundskoleämnen Länet 30,2 % Riket 25,5 % Färre elever än i riket är behöriga till gymnasieskolan Örebro län 17:e plats Fullföljd gymn.utbildning 18:e plats Övergång Övergång till universitet och högskola - kvinnor Länet 51,1 % Riket 53,4 % Övergång bland män Länet 35,2 % Behörighet Riket 39 % 18:e plats Utgångspunkten för Tillväxtprogrammet är de data som finns för länet vid årsskiftet 2001/2002. Mål för tillväxtprogrammet : 1. Andelen eftergymnasialt utbildade (minst 20 p högskoleutbildning) i nivå med riksgenomsnittet. 2. Utbildningsnivån för män är i nivå med kvinnornas år Antal miljöcertifierade företag Miljöcertifiering är vid sidan av annat miljöarbete ett instrument för att förbättra företagens miljöbeteende. Många gånger är också miljöcertifiering ett effektivt konkurrensattribut på marknaden. Mål för tillväxtprogrammet : Fram till år 2007 ska antalet miljöcertifierade företag öka med 3 procentenheter per år främst bland företag och branscher som genom certifiering kan öka sin lönsamhet. 16
17 Insatsområden Länet har med utgångspunkt från nulägesbeskrivningen och analysen identifierat behovet av att prioritera och koncentrera Tillväxtprogrammet till två insatsområden. A. Regionala jordmånen Den första handlar om jordmånen. I jordmånen ingår grunderna för att få företag att trivas och vilja satsa i länet, att få nya företag att starta eller etablera sig, ha en infrastruktur som stödjer näringslivet samt människor som kan utvecklas och trivas. Om grunden inte finns och fungerar blir inte övriga satsningar framgångsrika. B. Fördjupade satsningar Den andra handlar om att bygga vidare på styrkor som regionen har och att ta tillvara företagens dynamik och utvecklingsmöjligheter. Länet har gjort en fördjupad studie av länets branschstruktur och kluster 8, som visar på var länet har högre specialiseringsgrad än övriga län i Mälardalen och inom vilka områden som länet har haft en högre tillväxt jämfört med Södermanlands- och Västmanlands län. Respektive insatsområde innehåller ett antal åtgärder. Mål för åtgärderna Varje åtgärd i programmet kommer att ha ett antal mål, som är mät- och uppföljningsbara. För framtagandet av målen har länet valt att arbeta med ett underifrånperspektiv. Det innebär att varje handlingsprogram innehåller aktivitets- och resultatmål, som sedan sammanfogas till målen för åtgärderna. Detta samlas i en separat bilaga till Tillväxtprogrammet. 8 Branschstruktur och kluster i Örebro län framtagen av REA Konsult på uppdrag av Länsstyrelsen. 17
18 A. Regionala jordmånen A1. Företagsklimat Företagsklimatet är summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som möter den företagsamme i det legala och kulturella rum, där företagsamheten skapas. Ett gott företagsklimat har karaktärsdraget företagsamhet som innersta kärna. Att förbättra företagsklimatet kan ses som ett stort antal processer. I den lokala miljön krävs det att företagare och medarbetare, i samverkan med politiker, myndigheter, skola, media och andra aktörer, även allmänheten, agerar för företagsklimatet. Vår attityd till eget och andras företagande behöver utvecklas. Tillväxtprogrammet omfattas av aktiviteter som på kommunal nivå prioriteras utifrån detta perspektiv. Mål för åtgärden: Förbättrat företagsklimat på lokal- och länsnivå. Detaljerade aktivitetsmål redovisas i bilagan. Bilagan är under framtagande. A2. Entreprenörskap Betydelsen av ett väl fungerande och växande näringsliv kan inte överskattas när det gäller en regions framtida utveckling och livskraft. Örebro läns framtid beror till stor del på de befintliga företagens förmåga att fortsätta skapa värde för sina kunder och hålla sig konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Men framtiden för regionen beror också på förmågan att attrahera fler företag och att nya entreprenörer väljer att starta sin verksamhet här i länet. Entreprenörskap kan förekomma i vilken sektor och typ av affärsverksamhet som helst. Det gäller egenföretagare och företag av alla storlekar i alla skeden av verksamhetens livscykel, från förberedelse inför start till tillväxt, överlåtelse eller försäljning samt omstart. Nya entreprenörsinitiativ ökar produktiviteten. De ökar konkurrenstrycket och leder till att andra företag förbättrar sin effektivitet eller förnyar sig. Ökad effektivitet och innovation inom företag antingen det gäller organisation, processer, produkter, tjänster eller marknader ökar konkurrenskraften i en ekonomi som helhet. I Örebro län behövs ett ökat entreprenörskap. Inom området entreprenörskap finns det för länet flera viktiga frågor, utifrån analysen av länets situation, att arbeta med. Attitydförändring bland ungdomar Örebro län har en tradition där förebilderna har varit att man antingen var/är anställd vid ortens storföretag eller att man arbetar inom den offentliga sektorn. Att ha en nära släkting eller någon i bekantskapskretsen som driver ett eget företag är inte lika vanligt i vårt län som i andra områden som t.ex. Gnosjö. Saknas förebilderna eller om de är få, har länet sämre förutsättningar att skapa positiva attityder till entreprenörskap och företagande. I skolan 18
19 grundläggs de kunskaper, attityder och värderingar som kan ge förutsättningar för entreprenörskap och ökat företagande. Förbättrad nyföretagarservice Nyföretagarservicen i länet sköts i dag med olika huvudmän och med olika typer av service. De länsövergripande verksamheterna är också olika väl kända i olika delar av länet. Detta gör att nyföretagarna ges olika former av hjälp beroende på var de bor snarare än vilka behov de har. För att skapa en likartad service för alla görs en gemensam satsning i hela länet. Oavsett om länsbon är man eller kvinna, ung eller gammal, svenskfödd eller med utländsk bakgrund, har arbete eller är arbetslös och oberoende av var i länet man bor ska man få en god service. Utveckling av befintligt näringsliv I en liten öppen marknadsekonomi som Sverige krävs att näringslivet behåller och stärker sin konkurrensförmåga och tar tillvara de möjligheter som en förändrad omvärld erbjuder. Tecken på en positiv utveckling är ett växande näringsliv där alla tillgängliga produktionsresurser tas tillvara och produktiviteten stiger. Arbetsproduktivitet är en av de viktigaste faktorerna bakom en långsiktig tillväxt- och välfärdsökning. Möjligheten till att kunna producera mer effektivt är knutet till investeringarnas omfattning i ekonomin. Investeringar kan ske i kompetens, nya maskiner, nya teknologier, utveckling av produktionsprocesser eller nya marknader. Den internationella handeln kan antas påverka tillväxten på en rad olika sätt. På kort sikt uppstår välfärdsvinster genom att ett lands givna resurser kan användas på ett effektivare sätt. Utgångspunkten i tillväxtarbetet är att näringslivet har olika behov över tid och behoven är beroende av var man som företag befinner sig i sin utveckling. Mål för åtgärden: Särskilda insatser för ökat samarbete skola-näringsliv och ökat entreprenörskap i grund-/gymnasieskola Fler nya företag som startas Fler mindre/medelstora företag i länet som ökar sin export/import. Detaljerade aktivitetsmål finns i bilagan. Bilagan är under framtagande. A3. Kompetensförsörjning Kompetens- och arbetskraftsförsörjningen spelar en allt större roll för företagens konkurrenskraft. Tillgång till rätt kompetens kommer att vara en av de viktigaste tillväxtfaktorerna i framtiden. Den snabba tekniska utvecklingen gör det nödvändigt att som individ hela tiden höja kunskapsnivån för att fortsättningsvis också vara anställningsbar. Ungdomsskolans roll i ett kompetensförsörjningsperspektiv bör uppmärksammas. En bra målbild är grunden för all motivation. En god uppfattning om arbetslivets villkor och krav är 19
20 en nödvändig del för att kunna göra ett medvetet val av studieinriktning. För att stödja eleverna i dessa frågor krävs en mycket aktiv samverkan mellan skola och arbetsliv. Inriktningen av elevernas studier på gymnasienivå är av stor betydelse både för kommande högre studier men också för kommande arbete. Mer än hälften av alla gymnasieelever går till arbetslivet utan högskoleutbildning. Rekryteringen till de mindre företagen består till den övervägande delen av personer som inte har högskola. Det är av stor vikt hur eleverna har använt tiden i ungdomsskolan. Gymnasieskolan måste beakta och förutse förändringar i arbetslivet som har konsekvenser för människans behov av kompetens. Inom vuxenutbildningen är tillgängligheten av avgörande betydelse för att ge fler individer möjlighet att ta del av olika utbildningar. Utbildningarnas innehåll ska vara anpassat efter näringslivets behov och anordnas så att de blir tillängliga vid sidan av ordinarie arbete t ex kvällar och helger. Behovet av en systematiskt uppbyggd kunskap kring nya former för vuxnas lärande i ett arbetslivssammanhang ökar. Forskningen behöver skapa nya forskningsmiljöer, där en interaktiv forskning fungerar utvecklingsstödjande och där kunskapsbildningen sker i en gemensam process mellan forskare och praktiker. Distansutbildning och utlokaliserad utbildning kommer att utvecklas för att underlätta studier för dem, som av olika anledningar inte har möjlighet att ta del av undervisning på de orter där undervisningen normalt bedrivs. Dessa utbildningsformer, som kan kompletteras med internetbaserad utbildning, kan med fördel bedrivas i samverkan mellan universitet och lärcentra, varvid längre eller kortare kurser kan följas av eleverna. Utbildning genom nya former av denna typ ger stora möjligheter till kompetenshöjning i regionen och kommer att utvecklas vidare under programperioden. Lärcentra arrangerar inte utbildningarna själva, utan kan hysa och samordna såväl arbetsmarknadsutbildningar, kommunal vuxenutbildning, kvalificerade yrkesutbildningar (KY-utbildningar), utbildningar på universitetsnivå, som uppdragsutbildningar etc. Genom aktiv samverkan med näringslivet lokalt ökar möjligheten för lärcentra att utveckla en mäklande funktion och på så sätt skapa möjligheter till kompetenshöjning som ett enskilt mindre företag inte kan ordna på egen hand. Validering av kompetens blir en allt viktigare fråga inom vuxenutbildningen och i arbetslivet. Dels behövs validering av utländsk utbildning och yrkeserfarenhet, dels behöver många vuxna validera sin kompetens i samband med kompetensutveckling. Ett stort behov av validering uppstår alltid i samband med strukturförändringar på arbetsmarknaden. Regeringen har givit bl.a. Örebro universitet i uppgift att starta program för yrkeshögskoleutbildning, vilket är en tvåårig akademisk utbildning omfattande 80 poäng. Denna utbildning skall sedan vara påbyggbar till andra akademiska examina. Hösten 2003 kommer utbildningar för yrkeshögskoleexamen att påbörjas i Karlskoga, Grythyttan och Kopparberg. Avsikten är att utvidga utbudet under år 2004 och därefter med ledning av de behov, som kan identifieras inom näringslivet. Som ett led i etableringen av Örebro universitet på andra orter inom Örebro län pågår en omfattande verksamhet i Karlskoga för uppbyggnad av Campus Karlskoga med inflyttning Örebro universitet kommer tillsammans med Lärcentra att utveckla s.k. collegeår för att underlätta övergången från gymnasium till universitets- och högskolestudier. 20
Företagsamheten 2018 Örebro län
Företagsamheten 2018 Örebro län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga
Läs mer2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 8 november 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län oktober 2013 12 922 (9,3 %) 6 024 kvinnor (9,2 %) 6 898 män (9,5 %) 3
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 september 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län augusti 2014 11 552 (8,4 %) 5 103 kvinnor (7,8 %) 6 449 män (9,0 %)
Läs merDs 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Näringsdepartementet
Ds 2001:15 Rapport om tillväxtavtalen Första året Näringsdepartementet 52 Kronobergs län 54 Norrbottens län 56 Skåne län 58 Stockholms län 60 Södermanlands län 62 Uppsala län 64 Värmlands län 66 Västerbottens
Läs merVästra Götalands län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde
Västra Götalands län Introduktion I Västra Götaland är den regionala utvecklingsstrategin vägledande för allt utvecklingsarbete. Tillväxtavtalet, som utgör ett av de viktiga verktygen i denna strategi,
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013
Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län januari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari 2015 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merFöretagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs
Företagsamhetsmätning - Örebro län Johan Kreicbergs Våren 2009 Örebro Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer
Läs merEntreprenörskapsbarometern 2016
Entreprenörskapsbarometern 2016 Förord Med Entreprenörskapsbarometern 2016 fördjupas kunskapen om människors syn på företagande. Undersökningen visar till exempel vilka för- och nackdelar personer ser
Läs mer2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013
Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs mer6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad
Läs merNäringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever
Läs merFörutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten
Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Analys baserat på Reglabs Innovationsindex November 2011 Kontigo AB Analysen av Norrbottens län Visa resultatet från Reglabs Innovationsindex för
Läs merRegional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)
Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått
Läs merSTYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka
STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS 2018 Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka INNEHÅLL 03 04 05 06 07 08 09 11 12 FÖRORD Stor potential för tillväxt i våra företag STYRELSEKARTLÄGGNINGEN 2018
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,
Läs merfebruari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län
februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län Företagsamheten 2012 Örebro län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Örebro län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....
Läs merKommunalt forum
Kommunalt forum Några bakgrundsbilder som kan vara bra att ha med inför framtiden I vårt län är vi ekonomiskt helt beroende av industriföretagen Sverige World Economic Forum Global Competitiveness Index
Läs merFöretagsamheten 2018 Jämtlands län
Företagsamheten 2018 Jämtlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merGävleborgs län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde. " Företagsamhet " Attraktionskraft " Strategiska utvecklingsområden och tillväxtöar
Gävleborgs län Introduktion Det övergripande målet för Gävleborgs läns tillväxtavtal är kunskapsdriven tillväxt. De parter som står bakom avtalet anser att det skall vara den gemensamma handlingsplanen
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden
Läs merHur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland
Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland 2015-09-04 Resan mot bästa livsplatsen - en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än 2014 ATTRAKTIVITET Befolkning Boende
Läs merKalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS
Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS EU-nivå EU:s sammanhållningspolitik/ Europa 2020 Europeisk strategisk ansats Nationell nivå Regering och riksdag Myndigheter Nationell strategi Regional nivå
Läs merDet här är regionförbundet örebro
Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer
Läs merRegionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial
Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Disposition Inledning Revideringen. Regionförbundets samordningsuppdrag Erfarenheter från RTP hittills. Sammanfattande analys. Strategisk
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012
Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i
Läs merFortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen
Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS 2019 INNEHÅLL 03 FÖRORD Dags att öka takten 12 KVALITATIV UNDERSÖKNING Intervjuer med 400 företagare 04 STYRELSEKARTLÄGGNINGEN
Läs merSundbybergs stads näringslivspolicy 1
KOMMUNKONTORET 2013-04-05 1 (5) Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 Övergripande mål Grunden för välfärd för Sundbybergs stads invånare är en hållbar och långsiktig ekonomisk tillväxt. Företagandet är
Läs merVÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN
VÄRMLANDSSTRATEGIN VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN REMISSVAR OMVÄRLDEN PÅVERKAR INGEN OCH ALLA ÄGER VÄRMLAND EN PARAPLYSTRATEGI FÖR VÄRMLAND 4 8 33 VÄRMLAND ETT SKÖNARE LIV VÄRMLANDS STYRKOR Välkomnande och
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merFöretagsamheten 2018 Hallands län
Företagsamheten 2018 Hallands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Kultur, nöje & fritid 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017
FAKTAUNDERLAG Värmlands län Karlstad, 11 september 2017 Fredrik Mörtberg Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 Färre fick jobb I augusti månad var det 1 373 personer som gick till arbete,
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013
2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013
2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,
Läs merUngas attityder till företagande
Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar
Läs merSå arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft
Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Västerås den 3 mars 2015 1 Från Arjeplog till Malmö Nationell myndighet Finns på 9 orter Cirka 370 medarbetare Intensiv global konkurrens
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013
2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Information & kommunikation 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 8 augusti 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands i län juli 2014 10 585 (8,2 %) 4 538 kvinnor (7,4 %) 6 047 män (9,1 %) 2 816
Läs merTillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län
Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Varför är innovationer viktiga? Innovationer ger teknologisk utveckling som leder till ökad
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,
Läs merFöretagsamheten 2014 Hallands län
Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Läs merFöretagsamheten Västernorrlands län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Läs merTillväxt och utveckling i Göteborgsregionen
Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.
Läs merFöretagsamheten 2014 Västmanlands län
Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...
Läs merUtvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!
Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013
Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska
Läs merDnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50
Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3
Läs merFöretagsamheten 2018 Gotlands län
Företagsamheten 2018 Gotlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merFöretagsamheten 2014 Västernorrlands län
Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merStockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Remissversion Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål
Läs merNätverk Etablering av nyanlända
Nätverk Etablering av nyanlända Högbo torsdag 5 november Johan Tegnhed Biträdande chef Marknadsområde Södra Norrland Dagordning - Arbetsförmedlingens uppdrag nu och återblick - Etableringsuppdragets förutsättningar
Läs merFöretagsamheten Hallands län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...
Läs merFöretagsamheten 2018 Värmlands län
Företagsamheten 2018 Värmlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merFöretagsamheten 2018 Kronobergs län
Företagsamheten 2018 Kronobergs län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merVISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET
- DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merFöretagsamheten 2014 Dalarnas län
Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors
Läs merVarför Region Skåne är intresserad av att arbeta med SI
REGIONAL UTVECKLING Varför Region Skåne är intresserad av att arbeta med SI David Lindén Näringsliv och Arbetsmarknad 5 mars 2019 E-hälsostrategi för Region Skåne 2016 2010 REGIONAL UTVECKLING Det öppna
Läs merArbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 Fått arbete Under september påbörjade 1 507 av alla som var inskrivna vid
Läs merFöretagsamheten 2018 Norrbottens län
Företagsamheten 2018 Norrbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merFöretagsamheten 2018 Norrbottens län
Företagsamheten 2018 Norrbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merfebruari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län
februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering
Läs merTillväxt och utveckling i Skaraborg
Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merFöretagsamheten 2018 Uppsala län
Företagsamheten 2018 Uppsala län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merFöretagsamheten 2018 Uppsala län
Företagsamheten 2018 Uppsala län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 14 januari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län december 2013 12 954 (9,9 %) 5 623 kvinnor (9,1 %) 7 331 män
Läs merVälkommen! Regional casting labb
Välkommen! Regional casting labb Helena Gidlöf, SKL Göran Hallin, Kontigo Peter Kempinsky Regionernas roll Rapport/kartläggning/analys Strategiska roller i det regionala utvecklingsarbetet Hur regionerna
Läs merNu bildar vi nya Region Örebro län
Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND
Läs merFöretagsamheten 2018 Jönköpings län
Företagsamheten 2018 Jönköpings län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merKompetensförsörjningsdagar våren Myndigheten för yrkeshögskolan Britt-Inger Stoltz. myh.se
Kompetensförsörjningsdagar våren 2018 Myndigheten för yrkeshögskolan Britt-Inger Stoltz Aktuellt om yrkeshögskolan Hur går det för de som gått en YHutbildning? Vad tycker arbetslivet om YH? Expandera med
Läs merversion Vision 2030 och strategi
version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år
Läs merFöretagsamheten 2018 Västmanlands län
Företagsamheten 2018 Västmanlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merFöretagsamheten 2018 Västmanlands län
Företagsamheten 2018 Västmanlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merTillväxtprogram för Luleå kommun
Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna
Läs merYrkeshögskola - Högskola i västsvenskt perspektiv
Yrkeshögskola - Högskola i västsvenskt perspektiv 2018-03-14 Christer Bergqvist Myndigheten för yrkeshögskolan Yrkeshögskola - Högskola Kompetensförsörjning Möjligheter för individer - LLL Tydligare utbildningskarta
Läs merÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020
ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 Ett handslag för strategiska åtgärder med sikte på hållbar ekonomisk tillväxt i Ängelholm Förutsättningarna för näringsliv och offentlig sektor förändras
Läs merArbetsmarknadsläget augusti 2013
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form
Läs merFöretagsamheten 2018 Västernorrlands län
Företagsamheten 2018 Västernorrlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merNäringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Läs mer