Protokoll. Regionstyrelsens arbetsutskott. 14 februari 2017

Transkript

1 Regionstyrelsens arbetsutskott 14 februari 2017

2 RS 2017/16 Plats och tid Öland, 14 februari 2017, klockan Närvarande Övriga Utsedd att justera Justeringens plats och tid Beslutande Björn Jansson, Ordförande (S) Eva Nypelius, 2:e vice ordförande (C) Leif Dahlby (S), tjg ersättare Isabel Enström (MP) Brittis Benzler (V) Lars Thomsson (C) Simon Härenstam (M) Peter Lindvall, regiondirektör, RSF, Per Lundin, stadssekreterare, RSF, Stefan Persson, utvecklingsdirektör, RSF, 22, 41, 45, Jan von Wachenfeldt, planeringsstrateg, RSF, 46, 51-55, 58, Åsa Linder, strateg, RSF, 43, Helena Andersson, ekostrateg, RSF, 47, Lena Johansson, strateg, RSF, 48, Anders Lindholm, enhetschef, RSF, 51-60, Tomas Ängshammar, pressekreterare, RSF, 58, Jonas Beltrame Linné, informatör, kff, 22, Peter Jacobsson, mäklare, ERA, 58 Isabel Enström Rådhuset Visborg 21 februari 2017 Paragrafer Underskrifter Sekreterare Per Lundin Ordförande Björn Jansson Isabel Enström Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org nr Webbplats

3 RS 2017/16 Register RS AU 41 Regionindelning 2017 RS AU 42 Ekonomi i balans hälso- och sjukvården, socialtjänsten RS AU 43 Bostadsförsörjning för nyanlända RS AU 44 Riktlinjer för komponentredovisning av materiella anläggningstillgångar RS AU 45 Kryssningsdestination Gotland RS AU 46 Samråd om planerad stamnätsförbindelse mellan fastlandet och Gotland, enligt 6 kap. 4 miljöbalken RS AU 47 Remiss. Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) RS AU 48 Remiss. Betänkande av utredningen om skatt på flygresor En svensk flygskatt (SOU 2016:83) RS AU 49 Revisionsskrivelse. Granskning av intern kontroll avseende inköpskort RS AU 50 Revisionsskrivelse. Granskning av hantering av leasing RS AU 51 Fördjupad översiktsplan för Klintehamn RS AU 52 Detaljplan. Hall Västös 1:8 och 1:9, antagande RS AU 53 Exploateringsavtal Hall Västös 1:8 m.fl. RS AU 54 Detaljplan för Visby Bläckfisken 1 m fl, Region Gotland, antagande RS AU 55 Exploateringsavtal Visby Bläckfisken 1 RS AU 56 Visby Adjutanten 2, försäljning inför byggande av trygghetsboende RS AU 57 Markanvisningsavtal Visby Sergeanten 3 RS AU 58 Försäljning med köpekontrakt av 8 villatomter - Visby Malajen 2 till 9 RS AU 59 Överenskommelse om fastighetsreglering Lärbro Prästgården 1:60 m.fl. RS AU 60 Friköp av tomträtten Gotland Visby Borret 1 RS AU 61 Årsredovisning och bokslut Ledningskontoret, politikerorganisationen och serviceförvaltningen RS AU 62 Information. Öppna möten om serviceutbudet RS AU 63 Information.

4 RS 2017/16 ANSLAG/BEVIS et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdag Datum då anslaget sätts upp Anslaget får tas ned tidigast Förvaringsplats för protokollet Ledningskontoret Underskrift Rosita Siggelin

5 RS AU 41 Regionindelning 2017 RS 2017/70 Arbetsutskottets förslag till regionstyrelsen Arbetsgruppen på ledningskontoret som hanterat Regionindelningsfrågan avvecklas. Regionstyrelseförvaltningen får i uppdrag att aktivt bevaka indelningskommitténs fortsatta arbete avseende regionindelning. Regionstyrelseförvaltningen får i uppdrag att aktivt medverka i SKL:s fortsatta arbete med inriktning på regionfrågan. Regionstyrelseförvaltningen får i uppdrag att utreda hur det regionala utvecklingsarbetet bör bedrivas på Gotland med särskilt fokus på gränsöverskridande samarbete. En arbetsgrupp på ledningskontoret har på uppdrag av regiondirektören utrett frågan om regionindelning under Mot bakgrund av att nationella partiöverläggningar har lett fram till att det inte längre är aktuellt med en ny regionindelning, enligt indelningskommitténs förslag till delbetänkande, finns det inte längre motiv till att upprätthålla gruppen. Arbetsgruppen har presenterat en slutrapport, men också ett underlag utifrån den uppkomna situationen med förslag till fortsatt hantering av frågor kopplande till utredningen. Regionstyrelseförvaltningen bedömer att de förslag som presenteras i underlaget i vissa delar ligger helt i linje med vad som framkommit i arbetet med uppdraget till ledningskontoret 2016; att utreda förutsättningar för hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen att nå ekonomisk balans. Det har framförts synpunkter som rör synen på framtida huvudmannaskap för hälsooch sjukvården. Regionstyrelseförvaltningens bedömning är, efter diskussion med berörda politiker, att frågan om huvudmannaskap inte är prioriterad varför den inte bör finns med i det fortsatta arbetet. Det betyder, när nu frågan om en ny regionindelning inte längre är på agendan, att det är angeläget att fortsätta utreda möjligheterna för Region Gotland att på egen hand tillgodose gotlänningarnas och besökares behov av god likvärdig vård. Regionstyrelseförvaltningen kommer att behandla frågor som rör det fortsatta arbetet avseende hälso- och sjukvården i skrivelsen: Ekonomi i balans hälso- och sjukvården, socialstyrelsen RS 2017/71. Regionstyrelseförvaltningen ställer sig bakom underlagets förslag till fortsatt hantering av regionfrågan. Beslutsunderlag Regionstyrelseförvaltningen

6 RS AU 42 Ekonomi i balans hälso- och sjukvården, socialtjänsten RS 2017/71 Arbetsutskottets beslut Ärendet utgår.

7 RS AU 43 Bostadsförsörjning för nyanlända RS 2017/134 Arbetsutskottets förslag till regionstyrelsen Ansvaret för att identifiera och besluta att utvalda fastigheter skall kvarstå i regionens ägo trots att de skall säljas i enlighet med beslut RS vilar på regiondirektören i samverkan med chef för teknikförvaltningen. Fastigheterna avses användas till boenden för nyanlända. Detta i enlighet med beslut i RF 122 där tekniska nämnden uppdras att i samverkan med byggnadsnämnden inventera lämpliga lokaler samt obebyggda fastigheter, som kan vara lämpliga för bostäder kopplat till ett ökat flyktingmottagande, på flera platser över hela Gotland. Ansvaret att i preventivt syfte handla upp modulboenden för avrop samt planera för placering på lämplig mark, t.ex. Hagtornsvägen i Klintehamn, vilar på tekniska nämnden. Ansvaret att koordinera mellan Migrationsverket och regionen avseende boende för anvisade nyanlända samt praktisk mottagande vilar på gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Ansvaret för att anpassa och hyra ut regionens fastigheter som bostäder till nyanlända vilar på tekniska nämnden i avvaktan på en långsiktig lösning på bostadsförsörjningen inom regionen. Ansvaret för att identifiera lämpliga boenden, hyresförhandla med fastighetsägare samt vidareförhyra till nyanlända vilar på tekniska nämnden i avvaktan på en långsiktig lösning på bostadsförsörjningen inom regionen. Ansvaret för att utrusta boenden, inklusive inköp och förvaring, vilar på regionstyrelsen i avvaktan på en långsiktig lösning på bostadsförsörjningen inom regionen. Ansvaret för att tillhandahålla resurs för eventuellt boendesociala frågor avseende gemensamma ytor vilar på gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i avvaktan på en långsiktig lösning på bostadsförsörjningen inom regionen. Ansvaret för att återsöka tomhyror hos Migrationsverket skall skyndsamt utredas av regionstyrelsen. Begäran av eventuella tilläggsanslag hanteras av regionfullmäktige. Inom ramen för arbetet med bostadsförsörjning av anvisade nyanlända personer krävs ett antal akuta åtgärder för att kortsiktigt ordna med boenden för de personer som kommer att anvisas till Gotland. Enligt den prognos som Migrationsverket tagit fram kommer knappt 30 personer per månad att anvisas fr o m mars och framåt. Anvisningar som utförts under 2016 skedde efter en dialog med dåvarande ansvarig myndighet, Arbetsförmedlingen. forts

8 RS AU 43 forts RS 2017/134 Integrationsenheten hade då möjlighet att påverka så att familjer anvisades i större utsträckning än ensamhushåll. Sedan årsskiftet ligger ansvaret för anvisningar hos Migrationsverkets boendeenhet. Migrationsverket hanterar anvisningarna annorlunda vilket omöjliggör möjligheten att påverka andelen ensamhushåll. Ensamhushåll är i behov av mindre lägenheter vilket det finns mycket begränsat av på Gotland. I mars har Regionen i uppdrag att bosätta 10 ensamhushåll och det finns ingen anledning att tro att det inte ser ungefär likadant ut under resten av året. Det skulle i så fall innebära att behovet uppgår till i storleksordningen 100 mindre lägenheter för ensamhushåll fram till årsskiftet. Detta innebär att det finns ett akut behov att få fram ett flertal mindre boenden. Det kräver i sin tur beslut på aktiviteter för extraordinära åtgärder. Regionstyrelseförvaltningen bedömer att bostadsförsörjningen av nyanlända befinner sig i ett akut behov av boenden för ensamhushåll. Behovet bedöms inte kunna lösas inom befintligt bostadsbestånd hos Gotlandshem eller genom enstaka inhyrningar hos privatpersoner. Under mars månad finns ett behov av 10 lägenheter för ensamstående och behovet bedöms vara fortsatt lika stort under kommande månader av året. Detta innebär ett totalt behov av 100 lägenheter för ensamhushåll. I syfte att uppfylla regionens bosättningsuppdrag om 277 personer för 2017 krävs därför åtgärder för att snabbt skapa nya boenden för ensamhushåll. Detta kan ske genom att iordningsställa byggnader som regionen äger alternativt hyra av privata aktörer. Alternativet är inhyrning av hotellrum eller uppförande av temporära bostäder. Det andra alternativet kommer sannolikt inte att kunna nyttjas förrän mot slutet av året vilket innebär att det inte löser den akuta situationen. Dock bör planering av uppförande av temporära bostäder påbörjas för att förkorta genomförandetiden om behov uppstår. När respektive nämnd sammanställt behov av resurser för att uppfylla åtaganden enligt beslut skall eventuella tilläggsäskanden hanteras av fullmäktige. Beslutsunderlag Regionstyrelseförvaltningen Ärendets behandling under mötet Ärendet föredras av Åsa Linder, strateg, regionstyrelseförvaltningen

9 RS AU 44 Riktlinjer för komponentredovisning av materiella anläggningstillgångar RS 2017/89 Arbetsutskottets förslag till regionstyrelsen Förslaget till Riktlinjer för komponentredovisning av materiella anläggningstillgångar antas att gälla från Den del av riktlinjerna som avser tillkommande utgifter på befintliga anläggningstillgångar ska börja tillämpas från och med Materiella anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt över nyttjandeperioden enligt en plan som fastställs vid anskaffningstillfället. Den kommunala redovisningslagen föreskriver inte någon speciell avskrivningsmetod. Den metod som tillämpas ska avspegla hur tillgångars värde och/eller servicepotential successivt förbrukas. Praxis inom offentlig och privat sektor har tidigare varit att schablonmässiga avskrivningstider tillämpats t.ex. 33 år för byggnader. Rådet för kommunal redovisning (RKR) beslutade i december 2013 att revidera sin rekommendation om materiella anläggningstillgångar (rek. 11.4). Den reviderade rekommendationen innebär ett explicit krav på att komponentredovisning ska tillämpas för materiella anläggningstillgångar som består av betydande komponenter och där komponenternas nyttjandeperiod väsentligt skiljer sig åt. För Region Gotlands del innebär de skärpta kraven i huvudsak att fastigheter, vattenoch avloppsanläggningar och hamnar omfattas av kraven på komponentredovisning. Komponentredovisning medför en utökad särredovisning både i investeringsredovisningen och i anläggningsreskontran genom att varje tillgång måste delas upp i komponenter. Hanteringen innebär att mer administrativ tid krävs för att kunna uppfylla redovisningskraven. Komponentredovisning medför att en större del av underhållsåtgärderna kommer att redovisas som utbyte av komponent och därmed redovisas som investering. Det innebär att investeringsutgifterna och anläggningstillgångarna ökar medan driftkostnaderna för underhåll minskar i motsvarande grad. Initialt kommer driftkostnaderna att påverkas positivt av komponentredovisning genom att ca mnkr av kostnaderna för planerat underhåll kommer att redovisas som investering istället. Driftkostnaderna för avskrivningar kommer sedan att successivt öka som en följd av de högre investeringarna för utbyte av komponenter. Sammantaget kommer de totala kostnaderna för planerat underhåll och avskrivningar över tid inte att bli högre på grund av bytet till komponentredovisning. forts

10 RS AU 44 forts RS 2017/89 I beredningen av strategisk plan och budget för 2018 behöver närmare utredas hur stort belopp som ska flyttas från driftbudgeten till investeringsbudgeten. Att budgeten för planerat underhåll flyttas från drift- till investeringsbudget påverkar inte likviditeten. Komponentredovisning medför en utökad särredovisning både i investeringsredovisningen och i anläggningsreskontran genom att varje tillgång måste delas upp i komponenter. Hanteringen innebär att mer administrativ tid krävs för att kunna uppfylla redovisningskraven. Komponentredovisningen ställer också stora krav på ekonomisystemet. Krav som systemleverantören på sikt kommer att kunna tillgodose bättre. Komponentredovisning innebär att kostnaderna för avskrivningar blir högre de första åren under avskrivningsperioden och lägre de sista åren jämfört med den schablonmässiga avskrivningsmetoden. Komponentredovisning medför att en större del av underhållsåtgärderna kommer att redovisas som utbyte av komponent och därmed redovisas som investering. Det innebär att investeringsutgifterna och anläggningstillgångarna ökar medan driftkostnaderna för underhåll minskar i motsvarande grad. Driftkostnaderna för avskrivningar kommer sedan att successivt öka som en följd av de högre investeringarna för utbyte av komponenter. Investeringsbudgeten behöver utökas samtidigt som driftbudgeten för planerat underhåll kan reduceras i motsvarande omfattning. För att underlätta införandet och tillämpningen av komponentredovisning har avgränsningar gjorts i riktlinjerna dels vad gäller typer av materiella anläggningstillgångar som ska komponentredovisas dels vad gäller beloppsgränser. Bedömningen är att de anläggningstillgångar som består av betydande komponenter och med olika lång avskrivningstid i allt väsentligt kommer att bli komponentredovisade. Initialt kommer driftkostnaderna att påverkas positivt av komponentredovisning genom att ca mnkr av kostnaderna för planerat underhåll kommer att redovisas som investering istället. Driftkostnaderna för avskrivningar kommer sedan att successivt öka som en följd av de högre investeringarna för utbyte av komponenter. Sammantaget kommer de totala kostnaderna för planerat underhåll och avskrivningar över tid inte att bli högre på grund av bytet till komponentredovisning. forts

11 RS AU 44 forts RS 2017/89 I beredningen av strategisk plan och budget för 2018 behöver närmare utredas hur stort belopp som ska flyttas från driftbudgeten till investeringsbudgeten. Att budgeten för planerat underhåll flyttas från drift- till investeringsbudget påverkar inte likviditeten. Det utrymme som initialt uppstår i driftbudgeten kommer successivt under en följd av år att minska genom att avskrivningskostnader ökar varför budgetutrymmet inte kan omfördelas till annan verksamhet. Beslutsunderlag Regionstyrelseförvaltningen

12 RS AU 45 Kryssningsdestination Gotland RS 2017/54 Arbetsutskottets förslag till regionstyrelsen Regionstyrelsen godkänner förslaget till reviderad organisation av arbetet med kryssningskaj, infrastruktur samt samverkan med och inom Gotland Cruise Network. Regionstyrelsen fattade , RS 2013/766, beslut om organisation och finansiering av arbetet med ny kryssningskaj i Visby och utveckling av kryssningsturism. Arbetat har sedan organiserats i tre delar kajbygget, infrastruktur och exportmognad. Under 2016 har på initiativ av Copenhagen Malmö Port, CMP och Region Gotland en nätverksorganisation, Gotland Cruise Network, GCN, bildats. I nätverket ingår, utöver CMP och RG även Inspiration Gotland, Gotlands Förenade Besöksnäring och aktörer med koppling till kryssningsturismen. En överenskommelse har tagits fram som reglerar ansvar och finansiering av nätverkets verksamhet. Justeringar kan komma att göras efter dialog med nätverkets övriga grundare. Nätverket drivs under uppstarten, , som ett projekt inom ramen för GFB. För projektets genomförande kommer GCN att ansöka om utvecklingsmedel från 1:1-anslaget. Hösten 2016 har en arbetsgrupp under regiondirektören sett över organisering och arbetsfördelning inom regionen och GCN. Detta innebär att GCN får en tydligare roll kopplat till utveckling, paketering, försäljning och mottagande inom kryssningsturismen. Region Gotland har ett fortsatt tydligt ansvar för den infrastruktur som krävs kopplat tillkryssningsturismen. Inom RG kvarstår två projekt kajbygget och infrastruktur. Avdelning för regional utveckling får ansvaret att säkra samverkan mellan regionens projekt och GCN. Förändringarna finns beskrivna i bifogad presentation. Regionstyrelseförvaltningen bedömer att de förändringar i organisationen som nu genomförts bättre tillgodoser krav på tydliga gränser mellan olika ansvars- och arbetsområden. Beslutsunderlag Överenskommelse partnerskap GCN v Regionstyrelseförvaltningen Ärendets behandling under mötet Ärendet föredras av Stefan Persson, utvecklingsstrateg, regionstyrelseförvaltningen.

13 RS AU 46 Samråd om planerad stamnätsförbindelse mellan fastlandet och Gotland, enligt 6 kap. 4 miljöbalken RS 2017/114 Arbetsutskottets förslag till regionstyrelsen Upprättat förslag till remissvar godkänns med tillägg om att kraftförsörjningen till Gotland ska säkras. Svenska Kraftnät har arbetat fram ett förslag till planerad stamnätsförbindelse mellan fastlandet och Gotland. Förslaget går nu ut på remiss där Region Gotland bereds möjlighet att yttra sig. Regionstyrelseförvaltningen anser att det är positivt och viktigt att den planerade stamnätsförbindelsen mellan Gotland och fastlandet snarast kommer till stånd så att den storskaliga vindkraftutbyggnad som redovisas i ibland annat översiktsplanen för Gotland i förlängningen kan realiseras. I och med att den tidigare omriktarstationen utgår försvinner också de farhågor rörande lokaliseringen som regionstyrelsen fram-förde i samband med den tidigare förstudien. Konsekvenserna i övrigt bedöms vara så begränsade att det inte föranleder några invändningar mot den föreslagna sträckningen. Regionstyrelsen påpekade i remissvaret över den tidigare förstudien att försiktighetsåtgärder kan vara befogade för att skydda befintliga vattenbrunnar i samband med sprängningar och markarbeten under anläggningsfasen samt att marken snarast bör återställas för att minimera negativ påverkan på landskapet. Beslutsunderlag Svenska Kraftnät Regionstyrelseförvaltningen Ärendets behandling under mötet Ärendet föredras av Jan von Wachenfeldt, planeringsstrateg, regionstyrelseförvaltningen.

14 RS AU 47 Remiss. Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) RS 2016/681 Arbetsutskottets beslut Ärendet överlämnas utan eget yttrande till regionstyrelsen. Miljöbalkens hushållningsbestämmelser i 3 kap. MB är en viktig grund för hur värden kopplade till mark och vatten beaktas i planer och beslut om markanvändning. Utredningen har analyserat hur allmänna intressen och riksintressen beaktas. Slutsatsen är ett förslag till revidering av detta kapitel för att få in en bredare syn på vilka intressen som ska tillgodoses i den översiktliga planeringen och tillföra en precisering av områden av riksintresse. Det ses som en anpassning till dagens anspråk på mark och vatten. Förslaget ger en rad följduppdrag till berörda statliga sektorsmyndigheter, kompletterande ändring av plan och bygglagen och fler berörda lagar och ett mer komplext uppdrag såväl till länsstyrelser som till kommuner. När allt fler intressen, enligt utredningens förslag, ska tillgodoses i anspråken på mark och vatten, finns också risken att snävare samhällsekonomiska bedömningar ger företräde för exploatering framför långsiktig hushållning med mark- och vattenresurserna. Utredningen har inte värderat detta. För en effektivare och mer ändamålsenlig planering är det positivt med utredningens ambitioner till en bredare ansats, men särskilt behövs ett förtydligande av riksintressena genom mer precisa värdebeskrivningar av dessa. Vår bedömning är att tidplanen för utredningens förslag inte är realistisk. Men genomförs utredningens förslag så bedöms de resultera i underlag för mer ändamålsenliga avvägningar i planer och beslut och på sikt kortare handläggningstider. Hanteringen av allmänna intressen i planer och beslut blir mer komplex men det är en anpassning till dagens omvärld. Hur förslaget faller ut är svårt att veta innan praxis utvecklats, men en revidering behövs, se vidare kommentarer i förslaget till yttrande. Beslutsunderlag Svenska Kraftnät Regionstyrelseförvaltningen Ärendets behandling under mötet Ärendet föredras av Helena Andersson, ekostrateg, regionstyrelseförvaltningen. Efter diskussion föreslår ordföranden att framförda synpunkter inarbetas i nytt reviderat remissvar som presenteras till regionstyrelsens sammanträde den 23 februari Ordföranden finner att förslaget bifalls.

15 RS AU 48 Remiss. Betänkande av utredningen om skatt på flygresor En svensk flygskatt (SOU 2016:83) RS 2016/821 Arbetsutskottets beslut Ärendet överlämnas utan eget yttrande till regionstyrelsen. Finansdepartementet har gett Region Gotland tillfälle att lämna synpunkter på betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83). I utredningen föreslås att en flygskatt ska tas ut per avresande passagerare från svenska flygplatser. Skatten tas ut med olika skattenivåer beroende på slutdestination: - 80 kronor per passagerare till en destination helt inom Europa, kronor per passagerare till en destination helt eller delvis i en annan världsdel än Europa, med ett avstånd om högst kilometer från flygplatsen Stockholm/Arlanda, kronor per passagerare till en destination i en annan världsdel än Europa, med ett avstånd längre än kilometer från flygplatsen Stockholm/Arlanda. - För inrikesflyget beskattas vid en tur och returresa båda turerna. På inrikesflygningarna tillkommer mervärdesskatten på 6 %. Utredningens redovisning av de regionala effekterna av ett införande av flygskatt är oklar. Man gör bedömningen att en flygskatt sannolikt inte påverkar glesbygden i någon stor omfattning, det under förutsättning av att nuvarande utbud av flyglinjer finns kvar och upphandlas. Därför föreslår man inte regionala undantag för flygskatt. Men utredningen gör också bedömningen att vissa delar av Sverige är mer beroende av flyg än andra, och att det därför skulle kunna vara önskvärt att göra undantag för skatten för passagerare i vissa områden i Sverige. I sammanhanget tar man särskilt upp glesbefolkade delar av norra Sverige och Gotland. Men vid en genomgång av förutsättningarna för att ett sådant stöd skulle kunna vara möjligt inom ramen för EU:s bestämmelser, väljer man att inte föreslå att gå vidare med en sådan lösning. Utredningen menar även att tillgängligheten i landet troligtvis försämras med en flygskatt, men att det inte går att bedöma vilka effekter det får på lokal och regional nivå. Situationen på Gotland är unik, det geografiska läget gör ön helt beroende av flygoch färjetrafik, alternativ saknas. Flygtrafiken och färjetrafiken har i huvudsak olika målgrupper, trafikslagen kompletterar, men ersätter inte varandra. Gotland är en av de mest flygberoende regionerna. forts

16 RS AU 48 forts RS 2016/821 Gotlands läge gör kommunikationerna med omvärlden till en nyckelfråga och förbindelserna till och från Gotland är grundläggande för utvecklingen. Ö-läget innebär både för- och nackdelar. För att kunna utnyttja läget och stärka och utveckla Gotland krävs en mycket god tillgänglighet särskilt i pris, turtäthet, res- och transporttid, ankomst och avgångstider samt kapacitet. Ökade kostnader för att resa riskerar att skada tillgängligheten - för näringslivet, invånare och besökare. Det kan också medföra en försämring i form av färre turer. Att Gotland har en god tillgänglighet i turtäthet, restid och pris är centralt för flygresenärer. De konsekvenser som redovisades av kommunen och länsstyrelsen 2006, då också ett förslag till flygskatt fanns, är lika aktuella idag. Det gäller sämre tillväxtmöjligheter, färre besökare, minskad omsättning, färre sysselsatta och lägre investeringar. Det påverkar också förutsättningarna att rekrytera personal, attrahera studenter och ger sämre möjligheter för pendling och socialt resande. Utredningens resonemang om att flygskatten inte medför större negativa förändringar, under förutsättningar av de flyglinjer som idag finns och upphandlas finns kvar, är inte relevant för Gotland. På Gotland har aldrig upphandlad flygtrafik varit ett alternativ. Utredningen ser också att flygskatten kan innebära att tillgängligheten till vissa områden kan försämras. De negativa effekter som begränsningar av flygtrafiken till Gotland kan medföra för tillgängligheten, gör att de möjligheter till regionala undantag som utredningen tar upp bör undersökas vidare, alternativt att andra förslag till regional särlösning tas fram som gör att Gotland kan undantas vid ett eventuellt införande av flygskatt. Att flygtrafiken kan garanteras är av avgörande betydelse för Gotland. Samtidigt är det mycket angeläget att minska flygtrafikens miljöpåverkan så att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan kan uppnås. Utredningen anger att skatten förväntas leda till begränsade men positiva effekter för klimatet genom minskade utsläpp av koldioxid och en minskning av övrig klimatpåverkan från flyget. Skatten föreslås tas ut per passagerare. En skatt på bränsle och bränsleförbrukning hade varit att föredra, då det kan påverka teknikutveckling och bränsleanvändning. Det hade också gett ett mer rättvist mått, sett till t.ex. vilka flygplanstyper som används och över vilka distanser. Beslutsunderlag Finansdepartementet Regionstyrelseförvaltningen Ärendets behandling under mötet Ärendet föredras av Lena Johansson, strateg, regionstyrelseförvaltningen. Efter diskussion föreslår ordföranden att framförda synpunkter inarbetas i nytt reviderat remissvar som presenteras till regionstyrelsens sammanträde den 23 februari Ordföranden finner att förslaget bifalls.

17 RS AU 49 Revisionsskrivelse. Granskning av intern kontroll avseende inköpskort RS 2016/830 Arbetsutskottets förslag till regionstyrelsen Regionstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse lämnas som svar till revisorerna. På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har PwC genomfört en granskning av den interna kontrollen avseende inköpskort. Efter den genomförda granskningen har revisorerna gjort bedömningen att den interna kontrollen inte i alla delar är tillräcklig. Bedömningen baseras på följande granskningsresultat: - Tre inköpskort har identifierats där utökning av beloppsgräns på inköpskortet samt byte av tjänsteställe har hanterats på medarbetarens, och inte chefens, begäran. - Beslutsattest av inköpskortfaktura görs inte i enlighet med reglerna för inköpskort. Vidare noteras att beslutsattest har gjorts av kortinnehavaren själv för 10 av 30 granskade fakturor. En faktura var beslutsattesterad av attestant som enligt attestförteckningen saknar attesträtt för berört ansvar. - Det finns en tydlig reglering avseende privat användning av inköpskort. Till följd av avsaknad av syftesbeskrivning är det dock svårt för utomstående att avgöra om inköpen är tjänsterelaterade eller privata. - Brister i räkenskapsmaterialet har identifierats avseende 12 av 30 verifierade inköpskortfakturor till följd av felaktig momsredovisning och avsaknad av kvitton. Revisorerna önskar svar senast den 1 mars 2017 på vilka åtgärder regionstyrelsen avser vidta med anledning av revisionsskrivelsen. Beslut om införande av inköpskort fattades av regionstyrelsen 2013 samtidigt fastställdes regler för inköpskort. Inköpskorten ersatte ca 450 st förskottskassor som avvecklades. I regionen finns ca 260 st inköpskort, merparten inom socialförvaltningen och utbildnings- och arbetslivsförvaltningen. Inköpskortet är avsett att användas för småinköp i tjänsten och för varor där det inte finns ramavtal. Större inköp och inköp via avtalsleverantörer ska ske på samma sätt som tidigare, d.v.s. inköp mot faktura. Gällande attestregler gäller även för kortfakturorna. Kontantuttag kan inte göras med inköpskorten. forts

18 RS AU 49 forts RS 2016/830 På intranätet finns information om inköpskorten och hur de ska användas. Förutom reglerna finns en användarhandledning, blanketter för ansökan och ändring. Information om hur man ska göra om momsbeloppet på fakturan behöver justeras finns också där. Reglerna för inköpskort är tydliga. Bland annat gäller följande: - Inköpskortet är personligt och varje kortinnehavare är personligt ansvarig för inköpen. Inköpskorten får endast användas för inköp i tjänsten och ej för privat bruk. - Samtliga kvitton från inköp ska skannas in och bifogas till respektive kortinnehavares månadsfaktura i ekonomisystemet. Vid behov ska anteckning göras om syfte med inköpet. Om momsbeloppet på kvittona inte överensstämmer med momsbeloppet på fakturan ska momsen på fakturan justeras. - Vid avsaknad av kvitto riskerar kortinnehavaren att själv få stå för kostnaden. - Närmast överordnad chef ska beslutsattestera kortfakturan. I regionstyrelsen interna kontrollplan 2016 fanns en kontroll av inköpskorten med. Flera av de brister som framkommit i revisorernas granskning framkom även i regionens egna interna kontroll. När det gäller punkt 1 om bristerna avseende att kortinnehavare själv kunnat begära ändring av beloppsgräns och byte av tjänsteställe så har rutinen för ändring tydliggjorts genom att en ändringsblankett tagits fram. Blanketten ska godkännas och skrivas under av närmast överordnad chef. Bedömningen är nu att bara behöriga ändringar kommer att kunna genomföras framöver. När det gäller punkt 2 beslutsattest och punkt 4 avsaknad av kvitto och felaktig momsredovisning så kommer återkoppling och information om bristerna att göras till kortinnehavarna för att på så sätt få till stånd en bättre regelefterlevnad. Kontroll av regelefterlevnaden kommer även att finnas med i regionens interna kontrollplaner framöver. Under 2017 kommer en digital kvittohanteringstjänst att testas. Målsättningen är att kvittohanteringen därmed ska underlättas och förbättras. forts

19 RS AU 49 forts RS 2016/830 Avseende punkt 3 om avsaknad av syftesbeskrivning finns i reglerna inget skall-krav på att syftesbeskrivning ska göras. För kortfakturorna tillämpas samma attestregler som för regionens övriga leverantörsfakturor dessutom finns ett utökat krav på att närmast överordnad chef ska beslutsattestera kortfakturan. Attestreglerna är utformade så att två personer ska godkänna varje faktura. Granskningsattestanten ska kontrollera att inköpet tillhör verksamheten och är rimligt. Beslutsattestanten kontrollerar bl.a. pris, betalningsvillkor, att varan/tjänsten levererats till rätt kvalitet att behöriga beslut fattats. Även inköp mot leverantörsfaktura kan vara svårt för utomstående att kontrollera. Bedömningen är att attestreglernas utformning säkerställer en god intern kontroll i leverantörsfakturahanteringen även för kortfakturorna. Beslutsunderlag Revisionsskrivelse Regionstyrelseförvaltningen

20 RS AU 50 Revisionsskrivelse. Granskning av hantering av leasing RS 2016/831 Arbetsutskottets förslag till regionstyrelsen Regionstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse lämnas som svar till revisorerna. På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har PwC genomfört en granskning av den interna kontrollen avseende hantering av leasingavtal. Efter den genomförda granskningen har revisorerna gjort bedömningen att den interna kontrollen i allt väsentligt är tillräcklig. Revisorerna har lämnat rekommendationer om att den finansiella leasingskulden ska redovisas uppdelad på långfristig låneskuld respektive kortfristig låneskuld. Revisorerna rekommenderar även att det säkerställs att samtliga operationella leasingavtal är rätt klassificerade. I årsredovisning 2016 kommer den finansiella leasingskulden att redovisas uppdelad på långfristig leasingskuld respektive kortfristig leasingskuld i balansräkningen. Region Gotland anlitar konsultföretaget Leaseright KB som rådgivare vid klassificering av leasingavtal för att säkerställa att leasingavtalen blir rätt klassificerade. Leaseright KB är specialiserade på leasing och har hög kompetens inom området. Beslutsunderlag Revisionsskrivelse Regionstyrelseförvaltningen

21 RS AU 51 Fördjupad översiktsplan för Klintehamn RS 2017/90 Arbetsutskottets förslag till regionstyrelsen Regionstyrelsen ger regionstyrelseförvaltningen i uppdrag att i samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen och andra berörda förvaltningar inleda arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan för Klintehamn. Upprättandet av planen för Klintehamn skall ske utifrån de förutsättningar som redovisas nedan. I översiktsplanen för Gotland, antagen i juni 2010 (aktualitetsförklarad i april 2014), sägs att fördjupade översiktsplaner skall tas fram för Storsudret, Fårö och Östergarnslandet samt för de utpekade serviceorterna på ön. Storsudret- och Fåröplanerna har antagits och vunnit laga kraft medan planen för Öster-garnslandet för närvarande är föremål för utställning. Med hänsyn till befintliga resurser har det visat sig lämpligt att arbeta parallellt med två fördjupade översiktsplaner samtidigt eftersom planprocessen består av en blandning av aktiv arbetstid varvat med tider för remissförfaranden såväl under samråds- som utställningsskedet. Vid sidan av ovan nämnda uppdrag att ta fram fördjupade översiktsplaner för serviceorterna finns det även andra åtaganden inom den översiktliga planeringen. Ett aktuellt sådant uppdrag är Hav- och Vattenmyndighetens (HaV) önskemål om ett nära samarbete med länsstyrelser och kommuner i det statliga uppdraget av planeringen av Östersjöns kustområden. I gällande EU-direktiv sägs att senast 2021 skall medlemsländerna ha tagit fram planer för sina havsområden. För att detta skall fungera i praktiken krävs ett nära samarbete mellan de lokala, regionala och nationella planeringsaktörerna där HaV har ett samordningsansvar. Representanter för HaV har besökt Region Gotland för att diskutera hur ett sådant framtida samarbete kan tänkas se ut. För arbetet med att ta fram ett underlag över regionens kustområden som sedan kan mynna ut i en havsplan som kan dockas in i kommande revidering av översiktsplanen har statliga bidrag erhållits som täcker kostnaderna för en deltidstjänst under 10 månader. En planerare har nyligen anställts och arbetet med havsplanen kommer därmed att intensifieras med början nu i februari. Denna resursförstärkning gör det möjligt att parallellt med havsplaneringen inleda arbetet med att ta fram fördjupade översiktsplaner för serviceorterna samtidigt som arbetet med Östergarnslandet är på väg att avslutas. I valet av vilken serviceort som står först i tur anser regionstyrelseförvaltningen att Klintehamn bör prioriteras högst. Motivet för detta är bland annat den planerade utvecklingen av hamnområdet när delar av verksamheten i Visby hamn flyttas över till Klintehamn. I samband med denna flytt är det angeläget att se över konsekvenserna när det gäller trafik- och tillgänglighetsfrågor som rör kopplingen mellan de centrala delarna av Klintehamn och hamnområdet. forts

22 RS AU 51 forts RS 2017/90 Ett eventuellt upptagande av en ny stor kalkstenstäkt på södra Gotland kommer sannolikt att innebära ytterligare tunga transporter i och i anslutning till Klintehamn. Om dessa planer förverkligas kommer det att innebära störningar i form av trafikbuller och säkerhetsrisker som kräver att det tas ett helhetsgrupp över den framtida planeringen av Klintehamn. Säkerställandet av servicen i tärorterna runt om på ön utgör en förutsättning för att bibehålla och utveckla landsbygden. Den pågående serviceutbudsutredningen kommer därför att utgöra ett viktigt planeringsunderlag i arbetet med framtagandet av planen. Såväl regionstyrelseförvaltningen som samhällsbyggnadsförvaltningen anser att den lämpligaste formen för det kommande plandokumentet är en fördjupad översiktsplan (FÖP) eftersom en sådan plan tas fram i en lagstadgad process i form av såväl samråds- som granskningsskeden där dialogen med myndigheter, organisationer, intresseföreningar och allmänheten utgör en central del. Kostnaderna för externa utredningar och framställning av remisshandlingar för FÖP Klintehamn beräknas uppgå till ca 300 tkr per år under den 2-årsperiod planarbetet beräknas pågå. Antagandet av planen bedöms kunna ske under senare delen av Ovan nämnda kostnader belastar regionstyrelseförvaltningens budget. Övriga kostnader, löner m m finansieras inom ramen för nämndernas driftbudgetar. Beslutsunderlag Regionstyrelseförvaltningen Ärendets behandling under mötet Ärendet föredras av Jan von Wachenfeldt, planeringsstrateg, och närvarande är Anders Lindholm, enhetschef, regionstyrelseförvaltningen. Yrkande Lars Thomsson (C) yrkar att det ska göras en fördjupad översiktsplan för hela Gotland med tematiskt tillägg för LIS-områden. Ordföranden ställer proposition på regionstyrelseförvaltningens förslag och Lars Thomssons yrkande och finner att regionstyrelseförvaltningens förslag vinner bifall. Omröstning begärs. Ja för regionstyrelseförvaltningens förslag och nej för Lars Thomssons yrkande om en fördjupad översiktsplan för hela Gotland. Följande röstar ja: Leif Dahlby (S), Isabel Enström (MP), Brittis Benzler (V) och ordförande Björn Jansson. Följande röstar nej: Eva Nypelius (C) och Lars Thomsson (C). Simon Härenstam (M) avstår från att rösta. Omröstningens resultat är att regionstyrelseförvaltningens förslag vinner majoritet.

23 RS AU 52 Detaljplan. Hall Västös 1:8 och 1:9, antagande RS 2013/483 Arbetsutskottets förslag till regionstyrelsen för beslut i fullmäktige Planförslag för Hall Västös 1:8 och 1:9 antas. Syftet med planförslaget är att möjliggöra en utveckling av turismen genom byggnation av hotell och uthyrningsstugor. Planförslaget följer intentionerna i det planprogram som godkändes av byggnadsnämnden i juni En viktig ambition är att tillgängligöra området för allmänheten vilket underlättas genom riktade åtgärder. Inom planområdet finns ett antal bergrum för beredskapslagring av petroleumprodukter. Anläggningen är numera avvecklad och de cisterner och byggnader som funnits ovan mark är rivna. Kvar finns endast några grusytor och en utloppsbrunn. Vattenförsörjningen kommer att lösas genom avsaltning av havsvatten då det finns risk att grundvattnet inom eller i anslutning till planområdet är påverkat av föroreningar från tidigare markanvändning. För avloppsrening kommer ett minireningsverk att anläggas. Planområdet omfattas av riksintressen för såväl det rörliga friluftslivet som för naturvård och det är viktigt att varje form av exploatering sker i samklang med bevarandet av områdets natur- och rekreationsvärden. För att mer detaljerat belysa detta har en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tagits fram där förslag till skyddsåtgärder redovisas i syfte att minimera den planerade exploateringens konsekvenser för naturmiljön. Bebyggelseområdena har i huvudsak lokaliserats till områden som saknar höga naturvärden. Region Gotland kommer inte att ha något huvudmannaskap inom planområdet. Regionstyrelsen tillstyrkte planförslaget under granskningsskedet men ansåg att dagvattenhanteringen skulle belysas i antagandehandlingen. Planbeskrivningen har därför inför antagandet kompletterats med en kortfattad beskrivning av den planerade dagvattenhanteringen. Där sägs att de geologiska förhållandena är så goda att lokal infiltration av dagvattnet kan tillämpas. De synpunkter som kommit in under granskningsskedet har medfört att byggnader som tidigare föreslagits inom område för strandskydd och naturreservat har utgått i det slutliga planförslaget. Regionstyrelseförvaltningen föreslår att planförslaget överlämnas till regionfullmäktige så snart exploateringsavtalet är klart och undertecknat av berörda parter. forts

24 RS AU 52 forts RS 2013/483 Beslutsunderlag Regionstyrelseförvaltningen Ärendets behandling under mötet Ärendet föredras av Jan von Wachenfeldt, planeringsstrateg, och närvarande är Anders Lindholm, enhetschef, regionstyrelseförvaltningen.

25 RS AU 53 Exploateringsavtal Hall Västös 1:8 m.fl. RS 2016/814 Arbetsutskottets förslag till regionstyrelsen Upprättat exploateringsavtal omfattande del av Hall Västös 1:8 och 1:9 med exploatörerna Gungställningen AB och Projex AB godkänns. En detaljplan omfattande del av fastigheterna Gotland Hall Västös 1:8 och 1:9 har arbetats fram. Området är beläget ca 2,5 km norr om Kappelshamn. Syftet med planförslaget är att möjliggöra en utveckling av turismen genom byggnation av hotell, restaurang, spa- och rekreationsanläggning, fristående hus samt konferenslokaler. I syfte att säkerställa genomförandet av detaljplanen och ansvaret för genomförandet av de åtgärder som fordras för uppnå ett väl fungerande område har ett exploateringsavtal upprättats. Exploatören utgörs av företagen Gungställningen AB ( ) samt Projex AB ( ). Exploateringsavtalet innehåller i huvudsak följande: - Ansvaret för genomförandet av detaljplanen ska i alla dess delar åvila exploatören. I detta ingår all infrastruktur, all fastighetsbildning och bildande av gemensamhetsanläggningar, genomföra alla nödvändiga undersökningar liksom ansöka om alla nödvändiga tillstånd. Dessutom ska exploatören säkerställa att kontrollprogrammet följs för att förhindra spridning av petroleumprodukter från tidigare verksamhet mm. - Region Gotland kommer inte att bli huvudman i någon del. Exploatören är ensam ansvarig för genomförandet och Region Gotland kommer inte att ha några kostnader för genomförandet. - Området ingår inte i Region Gotlands verksamhetsområde för vatten och avlopp. En eller flera gemensamhetsanläggningar ska därför bildas för vatten- och avsaltningsanläggningarna, vatten- och spillvattenledningarna. Gemensamhetsanläggning ska även inrättas för gator och övrig allmän platsmark. - För att säkerställa fullgörandet av exploateringsavtalet har exploatören att ställa en säkerhet om kronor, i form av en bankgaranti. - Allmänhetens tillgänglighet till strandområdet säkerställs i detaljplanen. - Avtalet får av exploatören inte överlåtas på annan utan regionens godkännande. Om del av området säljs ska exploatören att upplysa köparen om exploateringsavtalet, dess innehåll och det ansvar som åligger ny ägare. Häri ingår att ny ägare görs medveten om att byggnader inte får användas som fritidshus eller permanentbostad. forts

26 RS AU 53 forts RS 2016/814 Tekniska nämnden har (TN 245) behandlat exploateringsavtalet och godkänt detsamma för vidare hantering i regionstyrelsen. Samordning ska ske med antagande av detaljplan för området. Detaljplanen och exploateringsavtalet ger förutsättningar för exploatören för ett genomförande av planförslaget och omvandling av området till en fungerande turistoch rekreationsanläggning. Samtidigt ger detaljplanen och exploateringsavtalet en trygghet för Region Gotland som innebär att alla uppkomna kostnader kommer att belasta exploatören. Regionstyrelseförvaltningen har inget att erinra mot upprättat exploateringsavtal och föreslår att regionstyrelsen beslutar att godkänna detsamma. Beslutsunderlag Tekniska nämnden , 245 Regionstyrelseförvaltningen Ärendets behandling under mötet Närvarande är Jan von Wachenfeldt, planeringsstrateg och Anders Lindholm, enhetschef, regionstyrelseförvaltningen.

27 RS AU 54 Detaljplan för Visby Bläckfisken 1 m fl, Region Gotland, antagande RS 2016/609 Arbetsutskottets förslag till regionstyrelsen för beslut i fullmäktige Planförslag för Visby Bläckfiskren 1 m.fl. antas. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggandet av flerbostadshus och radhus på den fastighet på Lummelundsväg där Visby Motorcentral AB idag bedriver bil- och bensinförsäljning. Området är idag planlagt för industriändamål. Planändringen har stöd i den fördjupade översiktsplanen för Visbyområdet (antagen av kommunfullmäktige i december 2009). I denna sägs att vid planering och utformning skall särskild hänsyn tas till Visbys norra entréområde, det kommunala naturreservatet vid Galgberget samt till bebyggelsen öster om Lummelundsväg. I planbeskrivningen redovisas hur genomförandet avses ske för att på bästa sätt ta hänsyn till ovanstående. För att förstärka stadsmässigheten och ge ytterligare liv till området medger planen att handel och annan ickestörande verksamhet kan inrymmas i flerbostadshusens bottenvåningar. Dagvattenfrågan avses i möjligaste mån lösas genom lokalt omhändertagande. Länsstyrelsen har i ett tidigare dialogskede flaggat för att det kan finnas markföroreningar från tidigare och befintliga verksamheter som kan leda till krav på sanering innan bebyggelse kan tillåtas. Vid exploateringen är det därför viktigt att vara uppmärksam på eventuella föroreningar och sanera dessa innan byggnationen påbörjas. De synpunkter som kommit in under granskningsskedet har inte föranlett några förändringar av planförslaget förutom att förbudet avseende attefallsåtgärder tas bort under administrativa bestämmelser då länsstyrelsen i sitt remissvar påpekat att det saknas stöd i plan- och bygglagen att införa denna typ av bestämmelser. Istället införs en bestämmelse med en utökad lovplikt för vissa komplement- och tillbyggnader. Beslutsunderlag Byggnadsnämnden , 233 Ledningskontoret Ärendets behandling under mötet Ärendet föredras av Jan von Wachenfeldt, planeringsstrateg, och närvarande är Anders Lindholm, enhetschef, regionstyrelseförvaltningen.

28 RS AU 55 Exploateringsavtal Visby Bläckfisken 1 RS 2017/117 Arbetsutskottets förslag till regionstyrelsen Upprättat förslag till exploateringsavtal med Wisab Bygg AB godkänns. Ett förslag till detaljplan för del av Visby Bläckfisken 1 m.fl. är under framtagande. Planförslaget syftar till att omvandla industrifastigheten Bläckfisken 1 till ett bostadsområde med ca 90 lägenheter. Kvartersmarken i området utgörs av fastigheten Bläckfisken 1 vilken kan komma att delas upp i 2 8 mindre fastigheter. Den del av planområdet som ligger på regionens mark utgörs av parkmark. Enligt planförslaget förlängs Sjöliljegatan genom området ut till Lummelundsväg. Regionen förslås vara huvudman för den allmänna platsmarken, d.v.s. lokalgatan och parken. Exploateringsområdet utgörs av Bläckfisken 1, vilken ägs av exploatören, och del av Galgberget 1:1 och St Göran 1:1 vilka ägs av regionen. Exploateringsavtalet reglerar i huvudsak följande: - Marken som utgörs av lokalgata ska genom fastighetsreglering föras över från Bläckfisken 1 till regionen fastighet Galgberget 1:1. En markremsa på ca 130 kvm, utlagd som kvartersmark i den norra angränsande detaljplanen, förs över från Galgberget 1:1 till exploatörens fastighet Bläckfisken 1. För överlåtelserna utgår ingen ersättning. Exploatören ansvarar för bildande av eventuella gemensamhetsanläggningar. Alla lantmäteriförrättningar bekostas av exploatören. - Området ska anslutas till det regionala vatten- och spillvattennätet. För genomförande av detaljplanen måste regionala va- ledningar inom området flyttas. Sannolikt kommer ledningarna att flyttas till nytt läge inom Bläckfisken 1 och därför kommer inte cykelbanan längs med Lummelundsväg att behöva grävas upp och återställas, så som det har beskrivits i detaljplaneförslaget. Däremot kommer servitut alternativt ledningsrätt att behöva upprättas för att säkerställa regionens rätt till ledningarna. - Exploateringen medför även att ca 200 meter spillvattenledning nedströms vid kvarteret Lotteriet måste byggas om för att kunna ta emot de ökade spillvattenflödena. Kostnaderna för detta har beräknats till ca 1,5 mkr. - Regionen kommer att genom offentlig upphandling bygga ut lokalgatan och utföra de nödvändiga åtgärderna på va-nätet. Exploatören har ett kostnadsansvar för genomförandet av detaljplanen och bekostar alla lednings- och gatuarbeten inom och i anslutning till planområdet. Kostnaderna för ombyggnaden av ledningarna vid kv Lotteriet delas däremot mellan exploatören och regionen eftersom denna åtgärd möjliggör fler anslutningar till det regionala va-nätet i framtiden. forts

29 RS AU 55 forts RS 2017/117 - Innan området kan anslutas till det regionala dagvattennätet ska ett utjämningsmagasin ha anlagts som kan omhänderta ett 20-mm regn. Dag- och dräneringsvatten får inte kopplas på spillvattennätet. - För det rätta fullgörandet av avtalet ska en säkerhet ställas på kronor. Denna säkerhet ska ha ställts innan regionen påbörjar lednings- och gatuarbetena. - Exploateringsavtalet kan inte överlåtas utan regionens godkännande. Tekniska nämnden har i beslut , 6 godkänt föreslaget exploateringsavtal. Regionstyrelseförvaltningen har inget att erinra mot upprättat exploateringsavtal och föreslår att regionstyrelsen beslutar att godkänna detsamma. Beslutsunderlag Tekniska nämnden , 6 Regionstyrelseförvaltningen Ärendets behandling under mötet Närvarande är Jan von Wachenfeldt, planeringsstrateg och Anders Lindholm, enhetschef, regionstyrelseförvaltningen.

30 RS AU 56 Visby Adjutanten 2, försäljning inför byggande av trygghetsboende RS 2016/660 Arbetsutskottets förslag till regionstyrelsen för beslut i fullmäktige Avtal om övertagande av markanvisningsavtal mellan parterna PEAB Sverige AB, Adjutanten 2 AB och Region Gotland godkänns. Köpekontrakt om försäljning av fastigheten Visby Adjutanten 2 för kr till företaget Adjutanten 2 AB godkänns. Exploateringsavtal mellan företaget Adjutanten 2 AB och Region Gotland godkänns. Ansökan om kommunal subvention för att driva trygghetsboende godkänns. Arbetsutskottets förslag till regionstyrelsen Regionstyrelseförvaltningen får i uppdrag att utvärdera projektet efter att ett år passerat. PEAB Sverige AB har sedan (RS 152) ett markanvisningsavtal med regionen avseende fastigheten Visby Adjutanten 2. Avtalet ger företaget möjlighet att förvärva den aktuella marken för att där uppföra bland annat trygghetsboende. Avtalet gäller till och med I avtalet regleras bland annat priset på marken, 900 kr/kvm BTA under förutsättning att det bostadshus som byggs upplåts med hyresrätt till de boende. Regionstyrelsen beslutade 28 augusti 2014 (RS 252) att stödja uppförandet av ett trygghetsboende som pilotprojekt inom fastigheten Visby Adjutanten 2. Ledningskontoret fick i uppdrag att, i samverkan med PEAB Sverige, ta fram avtal för ekonomiskt stöd i enlighet med ledningskontorets förslag. I upplägget ingick att PEAB skulle uppföra ett trygghetsboende och att bostäderna skulle uppfylla Boverkets kriterier för erhållande av särskilt investeringsstöd. Ledningskontoret fick i uppdrag att utarbeta ett regelverk för trygghetsboenden, som ska omfatta bl.a. kriterier och krav för finansiell medverkan från Region Gotland, gemensamhetslokal för de i huset boende, värd/värdinna, bidragets storlek till fastighetsägaren och köhantering. Fram till dess att ett permanent regelverk finns på plats ska följande regler gälla: - Bidrag för boendevärd kronor om året (för upp till 30 lägenheter), kronor om året (för lägenheter). - Bidrag för gemensamhetslokaler om 2 kvadratmeter/lägenhet finansieras med kronor/kvadratmeter och år. - I övriga frågor ska Luleå kommuns regelverk tillämpas. forts