Ekosystemteknik LTH, Processdesign UN2
|
|
- Berit Åström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ekosystemteknik LTH, Processdesign UN2
2 Tredje upplagan, Första tryckningen, Lund 2007
3 Förord Specialiseringen processdesign är till stora delar gemensam med motsvarande specialisering för kemiteknik. En del kurser har utgått och andra har tillkommit för att ge en tydlig profil mot industriellt miljöskyddsarbete oberoende om det sker i industrin, konsultföretag eller i offenlig förvaltning. Lund den 5 februari 2007 Michaël Grimsberg Bitr. programledare K Kemiteknik i
4 ii
5 Innehåll 1 Specialiseringen Övergripande beskrivning Utformning Kursbeskrivningar Aerosolteknologi Energi och miljö Kemisk processteknologi Kemisk reaktionsteknik, fk Miljöbioteknik Partikelteknologi Processriskanalys Processimulering Projektering Separationsprocesser fk iii
6 iv
7 Kapitel 1 Specialiseringen 1.1 Övergripande beskrivning En effektiv tillverkningsprocess är en förutsättning för framställning av alla konkurrenskraftiga produkter. Detta gäller alla produkter; från färger, specialkemikalier och läkemedel, som framställs i relativt små kvantiteter, till mer storskalig produktion av baskemikalier. Med en effektiv process menas att den skall vara ekonomiskt optimal samtidigt som den ger minimal miljöbelastning. För att uppnå dessa krav måste därför processen vara resurssnål med avseende på råvaror och energi, d.v.s. den skall ge ett minimum av biprodukter och utnyttja effektiv reaktions- och separationsteknik. En fysikalisk förståelse av samspelet mellan transportfenomen och kemiska reaktioner, samt förmåga att modellera och simulera dessa förlopp är nödvändig för att kunna utforma nya processer eller förbättra befintliga processer. De kurser som erbjuds inom specialiseringen processdesign ger goda möjligheter att få de insikter och färdigheter som krävs av en civilingenjör som vill arbeta med t.ex. processfrågor inom drift, produktutveckling, eller industriellt miljöskyddsarbete. De ger också en grund för den som vill utvecklas vidare mot t.ex. marknadsföring eller försäljning, eller vill fördjupa sig ytterligare genom forskarstudier. Mycket arbete i industrin idag sker i projektarbetsform, dvs en insats där ett antal personer med olika kompetens söker lösningen på ett problem som är begränsat av tid och resurser. Träning i detta ges i inriktningens enda obligatoriska kurs, som är en kurs i projektering. För övrigt ges goda möjligheter till en egen profilering. Civilingenjörer med processdesignspecialisering har kunskaper som är generellt användbara och efterfrågade såväl nationellt som internationellt - i många olika branscher som kemisk industri, läkemedelsindustri, bioteknikindustri, samt i engineering-företag och konsultföretag.
8 2 Specialiseringen 1.2 Utformning För examen krävs minst 45 högskolepoäng bland nedanstående kurser. Kod Kurs Högskolepoäng Se sida Obligatorisk KET050 Projektering Alternativobligatoriska KET040 Kemisk processteknologi KAT051 Separationsprocesser, fk KET010 Energi och miljö KTE061 Kemisk reaktionsteknik MAM242 Aerosolteknologi KBT080 Miljöbioteknik KTE131 Processriskanalys KTE131 Processimulering KAT080 Partikelteknologi Ht1 Läsperioder Ht2 Vt1 Vt2 Kemisk processteknologi, 7.5hp Energi och miljö, 7.5hp Projektering, 15 hp Separations- processer, fk 7.5hp Kemisk reaktionsteknik fk, 7.5hp Processrisk- analys, 7.5hp Partikelteknologi, 7.5hp Processimulering, 7.5hp Aerosol- teknologi, 7.5hp Miljöbioteknik, 7.5hp Figur 1.1: Uppläggning av årskurs 4 på specialisering processdesign. Tonad bakgrund anger att kursen är obligatorisk.
9 Kapitel 2 Kursbeskrivningar 2.1 Aerosolteknologi Bakgrund Med aerosol menar vi partiklar suspenderade i gaser. Aerosolpartiklar kan ha en diameter från någon nm (ett fåtal molekyler) upp till några tiondels mm. Vår omgivningsluft är ett exempel på en aerosol med en komplex blandning av partiklar med olika storlek och kemiska egenskaper. Intresset för luftburna partiklar har ökat under senare år inom vitt skilda tillämpningsområden. Några exempel är: Hälsoeffekter av partiklar i vår vardag (t ex. förbränningspartiklar från dieselmotorer och pollen) och i arbetsmiljöer (t ex. isocyanater och asbest). Miljöeffekter t ex aerosolpartiklars bidrag till klimatförändringar samt spridning av miljögifter. Deponering av aerosoladministrerade läkemedel i en specifik region av andningsvägarna (t ex Astmainhalatorer )? Tillverkning av nanostrukturer till framtidens elektronik-komponenter och tillverkning av nya material. Aerosolpartiklar kan också ha negativa effekter vid olika tillverkningsprocesser (t ex. elektronik och livsmedel), vilket studeras inom renrumsteknik. I kursen demonstreras att det är samma grundläggande aerosolfysik/kemi som kan förklara vitt skilda fenomen. Hur uppstår moln? Hur bildas partiklar av olika storlek? Vad avgör om en molekyl befinner sig i partikel resp. gasfas? Vad bestämmer hur långt du kan se? När uppkommer dammexplosioner? Varför består små partiklar från förbränning ofta av kedjeagglomerat? Var i andningsvägarna hamnar inandade partiklar? Mål Kursens syfte är att teknologen skall tillägna sig förståelse för mekanismerna bakom luftburna partiklars uppkomst, spridning, transforma-
10 4 Kursbeskrivningar tioner och deponering samt att ge kunskaper om provtagningsstrategi och mätmetodik för luftburna partiklar. Avsikten är att teknologen skall erhålla en grund för värdering av hälsorisker, för eliminationsteknik, tillverkningsmetoder, renhetsteknik, samt för hur luftburna partiklar kan användas för administrering av läkemedel Innehåll Kursen startar med en genomgång av aerosolfysiken och aerosolkemin. Där behandlas bl a olika mått på partikelstorleken, partikelstorleksfördelningar, transportprocesser, Återstoden av kursen är uppbyggd kring föreläsningsteman som Förbränningskällor, Atmosfärsprocesser, Elimineringstekniker, Aerosolmätteknik, Läkemedelstillämpningar, Renrumsteknik, Elektroniktillämpningar, Bioaerosoler, Inomhusmiljöer, Lungdeponering och hälsoeffekter av partiklar. Under kursen får du under tre laborationer prova på avancerad forskningsutrustning. Kursen är i första hand beskrivande, men under ett antal räkneövningar lär du dig att använda de matematiska modeller som beskrivits under föreläsningarna. Kursen avslutas med ett antal gästföreläsningar där olika tillämpningar från industrin presenteras. 2.2 Energi och miljö Bakgrund I ett framtida resurssnålt samhälle behövs kunskap om olika energikällor (vattenkraft, gas, biobränslen etc.) för ett effektivt energiutnyttjande inom transportsektorn, i industriella processer och i förbränningsanläggningar för produktion av fjärrvärme och el. Processerna behöver utformas med låg miljöpåverkan och i framtiden i allt större omfattning utnyttja förnybara energiråvaror t.ex. för att ersätta råoljebaserade drivmedel i bilar, lastbilar och bussar. Kopplingar mellan olika energiomvandlingsprocesser blir allt vanligare vilket resulterar i komplexa system där moderna datorverktyg är nödvändiga för systemdesignen Mål Kursen avser att ge kunskap om olika energiomvandlingsprocesser, deras kostnader och miljöpåverkan så att optimala processer för elproduktion och industriell energianvändning kan designas.
11 2.3 Kemisk processteknologi Innehåll Kursen är uppbyggd kring ett antal tema som var och ett innehåller olika moment som föreläsningar, övningar, gruppdiskussioner och beräkningsuppgifter. Externa föreläsare från industri och energiföretag. Energiråvaror och det svenska energisystemet kommer att presenteras. Olika metoder för elproduktion (vattenkraft, kärnkraft, mottryckskraft, gasturbiner, förgasning, vindkraft etc.) samt deras miljöpåverkan och kostnader kommer att studeras. Aspekter på användning av förnybara energislag inom transportsektorn samt katalytiska processer för avgasrening. Exergibegreppet med tillämpningar samt metoder för energieffektivisering inom industrin. Rökgasrening på kommunala och industriella förbränningsanläggningar. Flow-sheetingprogram används för optimering av energianvändningen i industriella processer. 2.3 Kemisk processteknologi Bakgrund För arbete i kemisk industri fordras kunskap och förståelse om denna industris villkor och dess uppbyggnad från råvaror till slutprodukter. Det fordras också förmåga att tillämpa och integrera de kunskaper som tidigare erhållits i grundläggande teknikämnen. Utvecklingskedjan för en kemisk process omfattar lokalisering, val av lämpliga råvaror, analys och jämförelse av alternativa processer, utformning av reaktor och processbetingelser, integrering av eventuell katalysator i processen, upparbetning och rening av produkten. Det är också viktigt att processen är säker och miljövänlig. Den kemiska industrins framtid är i hög grad beroende av innovativ produkt- och processutveckling dels för att säkerställa tillgång till råvaror och dels i ett långsiktigt omvärldsperspektiv Mål Målsättningen med kursen, som är avsedd för ingenjörer som skall verka inom kemisk processindustri, är att ge en helhetssyn på kemiska processer och deras förverkligande samt integration i samhället. Kursen skall också ge en förståelse av principerna för kemiska processers uppbyggnad och vilka faktorer som styr processval och utformning med hänsyn till konkurrenssituationen på råvarusidan, teknikens status, alternativa processer, miljöfaktorer, ekonomi, miljö och risker.
12 6 Kursbeskrivningar Innehåll I kursen ingår följande avsnitt: struktur och lokalisering av kemisk industri, råvaror för kemiproduktion, raffinaderiprocesser, produktion av oorganiska och organiska baskemikalier, finkemikalier, polymerer, bioteknisk industri, cellulosateknik, massatillverkning, processutveckling, processutvärdering, riskhantering, skyddande av teknik, industriell ekologi och livscykelanalys. Principerna för flow-sheetingprogram presenteras och tränas med tillämpning på en utvald process. För att aktivera teknologerna och befästa kunskaperna sker en del av examinationen genom projektuppgifter och mindre inlämningsuppgifter. 2.4 Kemisk reaktionsteknik, fk Bakgrund En reaktor är enkelt uttryckt den plats där en kemisk (eller biokemisk) reaktion sker. Det finns en mångfald av exempel på olika reaktorutformningar både i tekniska tillämpningar och i naturen.. Den kemiska reaktorn är hjärtat i en kemisk tillverkningsprocess, och valet av reaktor definierar i stor utsträckning hela processen. Ett korrekt reaktorval är en förutsättning för att nå ett högt utbyte av önskad produkt, och dessutom en kontrollerbar och säker process. Den grundläggande förutsättningen för en reaktion är att reaktanter träffas, eller att temperaturbetingelserna är sådana att en reaktant sönderfaller. Masstransport, värmetransport och kinetik utgör därför grunderna för en analys av hur en reaktor fungerar eller hur den bör utformas Mål Kursens målsättning är att ge fördjupad förmåga att analysera funktion och utformning av kemiska reaktorer. En förutsättning för denna analys är färdighet att formulera modeller av lagom komplexitet för kemiska reaktorer. Uppställda modeller skall baseras på en förståelse för reaktionskinetik och fysikaliska transportsteg Innehåll Kursen fokuserar på grunderna för reaktoranalys, och utgör en fortsättning av kursen kemisk process- och reaktionsteknik. Ingående moment: Reaktoranalys Tankreaktorn (instationära förlopp, kopplade material och värmebalanser)
13 2.5 Miljöbioteknik 7 Tubreaktorn (adiabatisk, icke-isoterm, dispersion) Icke ideala reaktorer (uppehållstidsfördelning) Flerfasprocesser Heterogen katalys, gas-vätske, gas-fast fas reaktioner) Optimering Processoptimering Kinetikmodellering Kursen har sin tyngdpunkt i träning av problemuppställning och problemlösning. Detta sker främst genom självständiga projektuppgifter, men också handledda övningar förekommer. Industriell relevans och reaktorteori behandlas i föreläsningar. Kursen examineras med hemtentamen. 2.5 Miljöbioteknik Bakgrund Bioteknik har definierats som använding av celler eller delar av celler i tekniska tillämpningar. Med miljöbioteknik avses möjligheterna att med biotekniska metoder behandla miljöproblem, antingen genom att förebygga nedsmutsning eller sanera redan förorenade vatten eller markområden. De biokemiska grundförutsättningarna presenteras, och enzymologiskt/mikrobiologiskt viktiga aspekter belyses. Exempel på miljöbiotekniska tillämpningar som diskuteras är: Aerob och anaerob vattenrening med speciell tonvikt på biologiskt syreförbrukande substanser, kväveföreningar, fosfat och industriella problemkemikalier. Biogasframställning från såväl avloppsvatten som fast avfall. Reningsstrategier för yt- och grundvatten, marksanering, gasrening samt miljöfarligt avfall. Mikrobiell lakning respektive anrikning av tungmetaller. Biologiskt nedbrytbara ersättningskemikalier t ex ytaktiva ämnen, jonbytare, plast m fl. Mikrobiell kol-, olje- och gummiavsvavling.
14 8 Kursbeskrivningar Mål Kursen avser at ge kunskap om och belysa de möjligheter som biotekniken erbjuder att förhindra negativa effekter av olika utsläpp samt att sanera och återställa miljön där annan teknik förorenat Innehåll Kursen är uppdelad på 3 huvudblock; vatten, fasta avfall och mark. Varje block följs av studiebesök på vattenreningsverk, marksaneringsanläggningar etc. Det laborativa arbetet utgör en viktig del och går ut på att sätta upp en biologisk process för rening av ett förorenat vatten/fast avfall och baseras ofta på ett aktuellt exempel från avdelningens miljöbiotekniska forskning. Avsikten är att praktiska och mer grundläggande mikrobiologiska / biotekniska aspekter skall komplettera varandra och ge en fördjupad förståelse för processerna. 2.6 Partikelteknologi Bakgrund Kunskaper inom partikelteknologi eller pulverteknik är väsentliga för stora delar av den kemiska industrin. Detta gäller inte bara läkemedelsindustrin utan också industrier verksamma inom oorganisk och organisk baskemi. Ämnesområdet behandlas traditionellt inom ämnet kemisk apparatteknik (Chemical Engineering) där enhetsoperationer såsom sedimentering, filtrering, fluidisering, kristallisation etc. kräver kunskaper inom partikelteknologi Mål Kursen skall ge kunskaper inom partikelteknologiområdet så att man kan identifiera och bearbeta problem som uppstår i samband med hantering av partikulära material. Inom något av de områden som kursen behandlar skall en fördjupning av kunskaperna ske i ett projekt, som presenteras skriftligt och muntligt vid ett avslutande seminarium Innehåll Inledningsvis kommer delar av grundkurserna i transportprocesser och separationsprocesser som berör partikelteknologi att behandlas, dvs beskrivning och beräkning av hur partiklar och partikelsamlingar uppför sig i strömningsfält. Detta utgör basen för en mer ingående behandling av partikelteknologin. Exempel på frågeställningar som vi tar upp under
15 2.7 Processriskanalys 9 kursen: Hur gör man partiklar större eller mindre? Hur gör man tabletter? Kan man blanda partiklar av olika storlek utan problem? Hur beskriver man en partikels storlek och en partikelsamlings storleksfördelning? Hur transporterar man små och stora partiklar? Hur gör man granuler, pellets, dragerade partiklar? Kursen är i första hand teoretisk och beskrivande med vissa beräkningsavsnitt. En del praktiska övningar ingår, t.ex. tablettillverkning, partikelstorleksmätning och blandning av segregerande partikelblandningar. Vid ett antal studiebesök kommer industriella partikelproblem att studeras. I ett avslutande projektarbete studeras ett valfritt område inom partikelteknologin. 2.7 Processriskanalys Bakgrund Processanläggningar och kemiska produkter är ofta förenade med risker för brand, explosion eller toxiska utsläpp. Riskerna kan bottna i felaktig processdesign, dåligt underhåll eller mänskligt felhandlande. Processriskanalysen behandlar skadeförlopp och riskminimering, dvs arbetsmetoder för att kartlägga hur ett fel kan fortplanta sig i de olika delstegen i en processanläggning samt hur risker på ett sytematisk sätt kan elimineras Mål Kursen skall ge arbetsmetoder och modeller för riskhantering inom processindustrin Innehåll Kursen belyser moderna arbetsmetoder och beräkningsprocedurer för identifiering, analys och minimering av risker, samt mekanismer och beräkningsmetoder för skadeförlopp inom kemisk processindustri. Säkerhetsgranskning, riskkemikalier och riskprocesser. Tillförlitlighet: Komponentfel. Felmekanismer på utrustning under dess livscykel. Logiska processdiagram. Riskanalys: Checklistor, indexmetoder, HazOp och felträdsanalys. Konsekvensanalys: Haverier. Utsläpp, utströmning och spridning av gaser och vätskor. Brand och explosion. Skenande reaktorer. Värdering och minimering av risker: Riskacceptans. Risk-/nyttaanalys. Skydds- och säkerhetssystem. Drift och underhåll av processer. Systemlösningar. Katastrofer: Fallstudier. Katastrofplanering. Problemlösning i anslutning till teoriavsnitten. Beräkningsuppgifter och tillämpningsprojekt.
16 10 Kursbeskrivningar 2.8 Processimulering Bakgrund Modern processteknik är i huvudsak modellbaserad, dvs analys och design är baserad på en matematisk modell av det objekt som studeras. Dessa modeller är idag nästan alltid så komplicerade att studier av modellens egenskaper görs numeriskt i moderna beräkningsprogram. Det är detta som kallas simulering. Processimulering kan utföras i olika syften såsom studier av processens egenskaper för förståelse, för analys av ett praktiskt problem, men även för utformning av processen. Dessa olika problem ställer olika krav på simuleringstekniken vilket presenteras. Kursen är projektorienterad med integrerade teoriavsnitt och kursen utnyttjar MATLAB-familjen som huvudverktyg. Projektarbetet utgör grunden för examination Mål Kunskapsmål: god kunskap om grundläggande begrepp inom matematisk modellering, kunskap om numeriska metoder för att lösa simuleringsproblem och regressionsproblem. Färdighetsmål: god förmåga att ställa upp fysikaliska modeller och formulera simuleringsproblem, god förmåga att lösa stationära och instationära simuleringsproblem, speciellt i MATLAB, förmåga att utföra kalibrering av modeller. Attitydmål: god insikt i modellbaserad problemlösningsmetodik, god insikt i relationen mellan modell och metod, viss insikt om modellkalibrering och modellgiltighet Innehåll Kursen tar upp modellering av enhetsoperation som kan antas vara väl omblandade, lumpade, såsom tankreaktorer och bottenkolonner, och modeller som kan antas vara rumsberoende, distribuerade, t.ex. modeller för tubreaktorer och kromatografi. Metoder som kan simulera stationära och instationära förlopp presenteras, dvs metoder för olinjära algebraiska ekvationssystem, ordinära och partiella differentiella ekvationssystem. Kalibrering av modeller mot experimentella data tas upp baserat på olinjär regression. Datalogiska grundbegrepp tas upp såsom, datatyper, programmeringsmetodik samt visualisering.
17 2.9 Projektering Projektering Bakgrund Projektering handlar om de olika arbetsmomenten från en idé till en färdig fabrik eller processanläggning. Arbetet sker i olika deletapper, först i liten omfattning där man designar anläggningen på skrivbordet. Slutligen skall man ta fram ett underlag så att man kan bygga och starta upp anläggningen. En anläggning består av ett flertal delsteg i vilka kemiska och fysikaliska förlopp genomförs. Att designa en anläggningen kräver att man vet hur tekniken skall fungera i detalj, dvs vilka apparater som erfordras, hur de skall konfigureras och hur stora de skall vara. Samtidigt måste man beakta ekonomi, miljöfrågor och säkerhet. Projektering är alltså en systematisk arbetsmetod som integrerar ingenjörskonst med en lång rad olika discipliner. Kunskaper om marknaden erfordras för att fastlägga hur stor produktionen skall vara och vilka priser man kan ta ut för produkten. Ekonomi erfordras för att bedöma lönsamheten och om man över huvud taget skall bygga anläggningen Mål Kursen skall ge metodiken för projektering av kemiska processanläggningar samt praktisk tillämpning av anläggningsteknisk förprojektering Innehåll Huvuddelen av kursen utgörs av genomförandet av en projekteringsuppgift, vilken består i att bearbeta ett aktuellt problem vid ett industriföretag. Teoridelen ger en bakgrund till de faktorer som måste beaktas vid projektering. Marknad: prisbildning och kostnader, prognos- och trendanalys. Ekonomi: Uppskattning av drift- och kapitalkostnader, investeringsoch betalningsflödeskalkyler, externaliteter och livskostnader, osäkerhetsoch känslighetsanalys, investeringsredogörelse och projektvärdering. Teknik: processyntes, flödesbalanser, samt utformning och dimensionering av processer. Datorbaserad processdesign. Normer och lagstiftning: kemiska produkter, processäkerhet, miljö och lokalisering. Teoridelen ger också en allmän orientering om ett projekts utvecklingsfaserna från idé till färdig fabrik, samt praktiska anvisningar om hur man organiserar och arbetar i en projektgrupp.
18 12 Kursbeskrivningar 2.10 Separationsprocesser fk Bakgrund Industriella processer byggs upp av ett antal enheter där olika ämnen får reagera med varandra varefter de bildade ämnena separeras och koncentreras till en färdig slutprodukt. Separations-stegen skall utformas så att produkten erhåller önskade egenskaper (t.ex. skall nescafé snabbt lösa sig i varmt vatten och papper komma ut plant ur laserskrivaren) samtidigt som processen sker resurssnålt, energieffektivt och med låg belastning på miljön. I de flesta fall utnyttjas ett antal olika separationsprocesser efter varandra (koncentrering följs av kristallisation som i sin tur följs av torkning) vilket gör att moderna datorverktyg måste utnyttjas för att designa ett komplext system av produktströmmar och energiflöden Mål Kursen avser att ge fördjupade kunskaper om de teoretiska grunderna för transportprocesser, tillämpa detta på några kemitekniska separationsprocesser samt förmåga att applicera denna kunskap på industriella processer Innehåll Kursen är uppbyggd kring ett antal tema som var och ett innehåller olika moment som föreläsningar, övningar, gruppdiskussioner och beräkningsuppgifter/datorlaborationer. I kursen ingår två st obligatoriska industrilaborationer. Fördjupning sker inom området transportprocesser och analogin mellan impuls-, värme- och massöverföring samt inom området fasjämvikter. Dessa grundläggande kunskaper används för att dimensionera separationsprocesser som destillation, absorption och torkning. Vid två industrilaborationer i destillation och torkning görs de studerande förtrogna med industriell problematik och ingenjörsmässiga metoder. Principerna för flow-sheetingprogram presenteras och kunskapen används vid utvärderingen av den industriella destillationsprocessen. Särskild hänsyn tas till miljöproblematiken för de olika separationsprocesserna.
Specialiseringsinformation
Specialiseringsinformation Processdesign Läsåret 2014/15 Michaël Grimsberg Specialiseringsansvarig Varför specialiseringar För att kombinera valfrihet och djup För att det är ett krav på den 5-åriga utbildningen
Läs merSpecialiseringar på Ekosystemteknik
Specialiseringar på Ekosystemteknik 7 OKTOBER 2013, CHARLOTTE MALMGREN Examenskrav för 300 hp Obligatoriska kurser åk 1-3 Alternativobligatoriska kurser åk 3 (en kurs i industriell ekonomi måste väljas)
Läs merSpecialiseringar på Ekosystemteknik 3 NOVEMBER 2014, CHARLOTTE MALMGREN
Specialiseringar på Ekosystemteknik 3 NOVEMBER 2014, CHARLOTTE MALMGREN Examenskrav för 300 hp Obligatoriska kurser åk 1-3 Alternativobligatoriska kurser åk 3 Minst 45 hp inom specialisering varav minst
Läs merKemiteknik LUND. Aktuell information. Michaël Grimsberg. Programledningen BK
Kemiteknik LUND Aktuell information Michaël Grimsberg Programledningen BK Förändringar sedan juni 2013 Ny ledning på LTH och LU Årskurs 1 är ändrad 3 nya avancerade kurser i kemiteknik Underfinansiering
Läs merKemiteknik LUND. Aktuell information. Michaël Grimsberg Programledningen BK
Kemiteknik LUND Aktuell information Michaël Grimsberg Programledningen BK Förändringar sedan juni 2011 Ny programledning Inga förändringar av programmet CI i Medicin och Teknik startade 2011 men inte apotekarutbildning
Läs merKemiteknikprogrammet
Kemiteknik LTH Möte med programansvariga september 2014 Michaël Grimsberg Programansvarig K Antagning 120 Kemiteknikprogrammet 100 80 60 40 Antal platser 20 1:a hand Slutligt antagna Reserver efter urval
Läs merSpecialiseringsinformation INFÖR LÄSÅRET 2017/18
Specialiseringsinformation INFÖR LÄSÅRET 2017/18 För att bli civilingenjör krävs: Grundblock 180 hp Specialisering 45 hp Valfritt inom prg 45 hp (max 15 hp helt valfria) Exjobb 30 hp En kurs inom området
Läs merKemiteknik LUND. Aktuell information. Michaël Grimsberg Programledare
Kemiteknik LUND Aktuell information Michaël Grimsberg Programledare Förändringar sedan juni 2015 Ny GU-organisation Nya avancerade kurser i kemiteknik Ändrad terminsindelning Pensionsavgångar Anställning
Läs merVälkomna till information kring val av specialisering. Bioteknik och Kemiteknik 2010
Välkomna till information kring val av specialisering Bioteknik och Kemiteknik 2010 Varför specialiseringar? För att kombinera valfrihet och djup För att det är ett krav på den nya 5-åriga utbildningen
Läs merPå gång: Utbildningar i kemiteknik vid Karlstads universitet. Christophe Barbier Karlstad University 11 juni 2013
På gång: Utbildningar i kemiteknik vid Karlstads universitet Christophe Barbier Karlstad University 11 juni 2013 Karlstad 2013 Omorganisation 2 fakulteter Humaniora & samhällsvetenskap + Hälsa, Natur-
Läs merSpecialiseringar på Ekosystemteknik
Specialiseringar på Ekosystemteknik 15 OKTOBER 2012, CHARLOTTE MALMGREN Examenskrav för 300 hp Obligatoriska kurser åk 1-3 Alternativobligatoriska kurser åk 3 (en kurs i industriell ekonomi måste väljas)
Läs merIntegration av numeriska metoder i kemiteknikutbildningen. Claus Führer, Matematikcentrum Michaël Grimsberg, Inst. för Kemiteknik
Integration av numeriska metoder i kemiteknikutbildningen Claus Führer, Matematikcentrum Michaël Grimsberg, Inst. för Kemiteknik 3:e pedagogiska inspirationskonferensen LTH, 31 maj 2005 Inledning Ny utbildningsplan
Läs merCivilingenjör i kemiteknik, Karlstad (Master of Science in Chemical Engineering) Nätverksmöte juni 2017
Civilingenjör i kemiteknik, Karlstad (Master of Science in Chemical Engineering) Nätverksmöte juni 2017 Inför hösttterminen 2017 Försthandssökande civilingenjör Datateknik 38 st (27) Energi- och miljöteknik
Läs merSpecialiseringsinformation INFÖR LÄSÅRET 2017/18
Specialiseringsinformation INFÖR LÄSÅRET 2017/18 För att bli civilingenjör krävs: Grundblock 180 hp Specialisering 45 hp Valfritt inom prg 45 hp (max 15 hp helt valfria) Exjobb 30 hp En kurs inom området
Läs merFakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. Utbildningsplan
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Programkod: Beslut om inrättande: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori: TAMTF
Läs merProgrambeskrivning. Högskoleingenjörsprogrammet i kemiteknik, 180 hp
Programbeskrivning Högskoleingenjörsprogrammet i kemiteknik, 180 hp 18-06-14 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Programidé 4. Programlärandemål 4.1. Matematik 4.2. Kemi och kemiteknik 4.3. Generella
Läs merProgrambeskrivning. Högskoleingenjörsprogrammet i kemiteknik, 180 hp
Programbeskrivning Högskoleingenjörsprogrammet i kemiteknik, 180 hp 16-02-02 Innehållsförteckning 1. Bakgrund.....1 2. Syfte......1 3. Programidé.. 1 4. Programmål...2 4.1. Matematik...2 4.2. Kemi och
Läs merCivilingenjör i teknisk kemi, 300 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Civilingenjör i teknisk kemi, 300 hp Master of Science in Chemical Engineering, 300 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TCTKM Grundnivå
Läs merCIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING
Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-2076-10 Sid 1 (5) CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: TEKNISK KEMI SPECIALISATION: ENGINEERING CHEMISTRY 1 Fastställande Denna examensbeskrivning
Läs merKemiteknik LTH. Specialiseringar
Kemiteknik LTH Specialiseringar 2 Femte upplagan, Första tryckningen, Lund 2009 3 Förord Kemiteknikprogrammet avslutas med en specialisering på 75 högskolepoäng (hp), fördelat på 45 hp kurser och 30 hp
Läs merKärnkraftspaketet ES. Henrik Sjöstrand (henrik@physics.uu.se, tel 471 3329)
Kärnkraftspaketet ES Henrik Sjöstrand (henrik@physics.uu.se, tel 471 3329) 1 Varför ett kärnkraftspaket? Viktig nationell och internationell energikälla Tekniskt (och sociotekniskt) avancerat system Ger
Läs merutvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,
Kemi Ämnets syfte Utbildningen i ämnet kemi syftar till fördjupad förståelse av kemiska processer och kunskap om kemins skiftande tillämpningar och betydelse inom vardagsliv, industri, medicin och livsmiljö.
Läs merKemiteknik LTH, Specialiseringar
Kemiteknik LTH, Specialiseringar 2 Fjärde upplagan, Första tryckningen, Lund 2007 3 Förord Kemiteknikprogrammet avslutas med en specialisering på 75 högskolepoäng (hp), fördelat på 45 hp kurser och 30
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Aerosolteknik TEMAMFAT
1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Aerosolteknik TEMAMFAT Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2015-02-23 (Dnr
Läs merKemisk processteknik och livsmedelsteknik
Kemisk processteknik och livsmedelsteknik Sammanfattande bedömning Kemisk processteknik utgör den teknologiska basen för processindustrin i vid bemärkelse innefattande branscher som kemi, bioteknik, läkemedel,
Läs merÅrskursträff Bt1. En civilingenjör i bioteknik 10/8/
Årskursträff Bt1 2018-10-04 En civilingenjör i bioteknik ska alltså: ha djupa teoretiska kunskaper i bioteknik ha laboratorievana förstå industriella tillämpningar och samhällets behov fungera på många
Läs merMaskiningenjör - produktutveckling, 180 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Maskiningenjör - produktutveckling, 180 hp Mechanical Engineering - Product Development, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TMPRG
Läs merFakulteten för teknik och naturvetenskap. Utbildningsplan. Matematisk modellering
Fakulteten för teknik och naturvetenskap Utbildningsplan Matematisk modellering Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 120 Beslut om inrättande: NANAT Inriktningar FSGR, RESI, TIMA Matematisk
Läs merGreenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik
Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset
Läs merTEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
Läs merENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
Läs merCivilingenjör i teknisk design, 300 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Civilingenjör i teknisk design, 300 hp Master of Science in Engineering - Industrial Design Engineering, 300 credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer
Läs merENERGITEKNIK. Ämnets syfte
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
Läs merUtbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2015/2016
Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2015/2016 Master Programme in Mechanical Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2014-12-16 av Enhetschef för utbildnings- och forskningsenheten.
Läs merKemiteknik LTH. Möte med programansvariga juni Michaël Grimsberg. Programledare K
Kemiteknik LTH Möte med programansvariga juni 2018 Michaël Grimsberg Programledare K Vad har hänt sedan sist? Spårvagn Lund C LTH Max IV/ESS GU-organisation Mandatperiod 1 maj 2016 30 april 2019 LTHs styrelse
Läs merPresentation av Förbränningsfysik
Presentation av Förbränningsfysik Hemsida www.forbrf.lth.se Per-Erik Bengtsson per-erik.bengtsson@forbrf.lth.se Delaktighet i kursen FMFF05 Föreläsning om Förbränning första lektionen HT2 Laboration i
Läs merTEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
Läs merHållbar processdesign HELENA SVENSSON
Hållbar processdesign HELENA SVENSSON Hållbar processdesign Bakgrund Allmänt om kursen Pedagogisk idé Första omgången HT16 Utfall Ändringar inför nästa kursomgång HT17 Bakgrund Bakgrund Ola Wallberg Stig
Läs mer5.10 Kemi. Mål för undervisningen
5.10 Kemi Undervisningen i kemi ska hjälpa de studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska ge de studerande
Läs merCivilingenjör Teknisk fysik. Master of Science in Engineering Physics
Dnr: HNT 2016/337 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:
Läs merCivilingenjör i teknisk design, 300 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Civilingenjör i teknisk design, 300 hp Master of Science in Engineering - Industrial Design Engineering, 300 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå
Läs merUtbildningsplan Civilingenjör Industriell miljö- och processteknik för läsåret 2016/2017
Utbildningsplan Civilingenjör Industriell miljö- och processteknik för läsåret 2016/2017 Master Programme in Sustainable Process Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2015-10-20 av Chef Utbildnings-
Läs merUtbildningsplan för masterprogrammet i toxikologi
Utbildningsplan för masterprogrammet i 4TX08 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2007-11-07 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2008-08-19 Sid 2 (6)
Läs merEXAMENSBESKRIVNING FÖR CIVILINGENJÖRSEXAMEN I TEKNISK BIOLOGI VID UMEÅ UNIVERSITET
1 Dnr 540-820-97 EXAMENSBESKRIVNING FÖR CIVILINGENJÖRSEXAMEN I TEKNISK BIOLOGI VID UMEÅ UNIVERSITET 1. Fastställande Denna examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i Teknisk biologi vid Umeå universitet
Läs merInternationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp International Master's Programme in Ecotechnology and Sustainable Development, 120 higher education credits
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS
Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240
Läs merMasterprogram i biomedicin
1 Medicinska fakultetsstyrelsen Masterprogram i biomedicin 120 högskolepoäng (hp) Nivå A LADOK VABME Programbeskrivning Masterprogrammet utgörs av kurser inom huvudområdet biomedicin. Programmet har en
Läs merEkosystemteknik CHARLOTTE MALMGREN MAJ Miljösystem
Ekosystemteknik CHARLOTTE MALMGREN MAJ 2014 Miljösystem Helhetssyn Miljösystem Fördjupad kunskap inom specialområde Kunskap och skicklighet i att hantera metoder inom miljömanagement Problemlösare Kombinera
Läs merPROGRAM I TEORETISK KEMI OCH DATORMODELLERING, 80 POÄNG Programme in Theoretical Chemistry and Computational Modelling, 80 points (120 ECTS credits)
INSTITUTIONEN FÖR NATURVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN PROGRAM I TEORETISK KEMI OCH DATORMODELLERING, 80 POÄNG Programme in Theoretical Chemistry and Computational Modelling, 80 points (120 ECTS credits) Utbildningsplanen
Läs merGLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG
INSTITUTIONEN FÖR NATURVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-640/2007 Sida 1 (7) GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Global Ecosystems and Health, 120 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat och
Läs merElektroteknik GR (C), Examensarbete för högskoleingenjörsexamen, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Elektroteknik GR (C), Examensarbete för högskoleingenjörsexamen, 15 hp Electrical Engineering BA (C), Thesis Project, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå
Läs merUtbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå
Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2015/59 Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning Programmet benämns
Läs merUtbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå
1. Identifikation Programmets namn Omfattning Nivå Programkod Ev. koder på inriktningar Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Masterprogram i kognitionsvetenskap 120 hp Avancerad nivå HAKOG Fastställd av
Läs merUtbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2016/2017
Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för et 2016/2017 Master Programme in Mechanical Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2016-05-31 av Chef för Utbildnings- och forskningsenheten. Denna utbildningsplan
Läs merCIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING
Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-823-13 Sid 1 (5) CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: BIOTEKNIK SPECIALISATION: ENGINEERING BIOTECHNOLOGY 1 Fastställande Denna
Läs merSportteknologi maskiningenjör inom innovativ produktutveckling, 180 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Sportteknologi maskiningenjör inom innovativ produktutveckling, 180 hp Sports Technology Mechanical Engineering within Innovative Product Development, 180 Credits Allmänna data
Läs merBiofuels for Transportation
DNR LIU-2017-00432 1(6) Biofuels for Transportation Programkurs 6 hp Biofuels for Transportation TKMJ31 Gäller från: 2017 VT Fastställd av Programnämnden för maskinteknik och design, MD Fastställandedatum
Läs mer6 Utbildningsprogrammet i kemiteknik
6 Utbildningsprogrammet i kemiteknik Studierna inom utbildningsprogrammet ändrades hösten 2005 så att man först avlägger teknologie kandidatexamen på 3 år (180 studiepoäng) och därefter diplomingenjörsexamen
Läs merFakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik
Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study Programme in
Läs merInternationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp International Master's Programme in Ecotechnology and Sustainable Development, 120 higher education credits
Läs merMiljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar. Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola
Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola Nationella examensordningen för civilingenjörsexamen Färdighet
Läs merEkosystemteknik - specialisering Energisystem
Ekosystemteknik - specialisering Energisystem Per Svenningsson, Miljö- och energisystem Jurek Pyrko, Energivetenskaper Anders Arwefelt (student) 18 mars 2013 W- specialiseringsinfo 2013 What s the problem?
Läs merCIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING
Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-2072-10 Sid 1 (5) CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: TEKNISK DATAVETENSKAP SPECIALISATION: COMPUTING SCIENCE AND ENGINEERING 1 Fastställande
Läs merTeknikprogrammet (TE)
Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier
Läs merIngenjörsprojekt för TB. Föreläsning 2007-02-26 Anders Ek, Processingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ)
Ingenjörsprojekt för TB Föreläsning 2007-02-26 Anders Ek, Processingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Mål: Kursen ska ge insikt i ingenjörens yrkesroll och introducera ingenjörsmässiga frågeställningar
Läs merAvdelningen för Energi-, Miljö- och Byggteknik
Avdelningen för Energi-, Miljö- och Byggteknik 30 anställda Utbildningsprogram vid Avdelningen för Energi-, Miljö- och Byggteknik Avdelningen har huvudansvar för programmen: Civilingenjör i Energi- och
Läs merKandidatarbete med seminarium (10 sp) Valfria studier (15-25 sp)
Först avlägger man teknologie kandidatexamen på 3 år (180 studiepoäng) och därefter diplomingenjörsexamen på 2 år (120 studiepoäng), dvs. sammanlagt 5 år. Teknologie kandidatexamen omfattar 180 studiepoäng
Läs merENERGITEKNIK. Ämnets syfte
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
Läs merKURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT
Läs merKandidatarbete (8 sp) Gemensamma studier (60-64 sp)
15 6 Utbildningsprogrammet i processteknik Strukturen i detta kapitel gäller studerande som inlett sina studier 2005 eller senare. Studerande som inlett sina studier tidigare har rätt att övergå att studera
Läs merJUFN21, Svensk migrationsrätt, 7,5 högskolepoäng Swedish Migration Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten Fastställande JUFN21, Svensk migrationsrätt, 7,5 högskolepoäng Swedish Migration Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Kursplanen är en historisk, äldre version, faställd
Läs merCivilingenjör i elektroteknik, 300 hp Master of Science in Electrical Engineering, 300 credits
1 (6) Utbildningsplan för: Civilingenjör i elektroteknik, 300 hp Master of Science in Electrical Engineering, 300 credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TELTA Grundnivå
Läs merExamensarbete Information 2018
Examensarbete Information 2018 CIVILINGENJÖRSPROGRAMMEN FÖR BIOTEKNIK OCH KEMITEKNIK Examensarbete Skall vara på 20 veckor heltid inklusive rapportskrivning Skall vara en fördjupning (30 hp på A-nivå)
Läs merTkF/KT. Hösten Allmän kemi x x Analytisk kemi x x Anläggnings- och apparatteknik x Apparatteknik I x Apparatteknik II
163 KT- avdelningens allmänna tentamensdagar 2006-2007 OBS! Anmälan till tentamen är obligatorisk och utgår kl. 13.00 tre arbetsdagar före tentamenstillfället. Tentamina hålls i auditorierna Ael, Stina
Läs merMasterprogram i biomedicin
- 1 Medicinska fakultetstyrelsen Masterprogram i biomedicin 120 högskolepoäng (hp) Nivå A LADOK VABME Programbeskrivning Masterprogrammet utgörs av kurser inom huvudområdet biomedicin. Programmet har en
Läs merEFTERANMÄLNINGAR BEAKTAS INTE! Hösten Allmän kemi x x Analytisk kemi I x x Analytisk kemi II x Anläggnings- och apparatteknik x Apparatteknik I
KT-avdelningens tentamenstillfällen OBS! Anmälan till tentamen är obligatorisk och sker via MinPlan för kurser som finns i kursdatabasen. Anmälan börjar 1 månad före tentamenstillfället och utgår fem arbetsdagar
Läs mer- visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap
Utbildningsplan Högskoleingenjörsutbildning i kemiteknik Degree Programme in Chemical Engineering 180,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT18. Utbildningens mål Högskoleingenjörsprogrammet
Läs merGEOC07, Geologi: Geofysisk undersökningsmetodik, 15 högskolepoäng Geology: Geophysical Exploration Methods, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Naturvetenskapliga fakulteten GEOC07, Geologi: Geofysisk undersökningsmetodik, 15 högskolepoäng Geology: Geophysical Exploration Methods, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är
Läs merNATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN
NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Dnr GU 2019/1736 Matematikprogrammet, 180 högskolepoäng Bachelor's Programme in Mathematics, 180 credits Programkod: N1MAT 1. Fastställande Utbildningsplanen
Läs merFakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI
Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study
Läs merAvdelningen för informations- och kommunikationssystem Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier
1 (6) Utbildningsplan för: Datateknik, 180 hp Computer Science Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TDATG Grundnivå 2007/127 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning Ansvarig
Läs merUtbildningsplan. Civilingenjörsutbildning i bioteknik Degree Programme in Biotechnology 270,0 högskolepoäng. Utbildningens mål
Utbildningsplan Civilingenjörsutbildning i bioteknik Degree Programme in Biotechnology 270,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT06. Utbildningens mål Kunskap och förståelse Färdigheter
Läs merGrundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare som undervisar i gy eller komvux gy nivå, 7,5 hp
Grundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare som undervisar i gy eller komvux gy nivå, 7,5 hp Dag Wedelin, bitr professor, och K V S Prasad, docent Institutionen för data- och
Läs merAutomationsingenjör, 180 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Automationsingenjör, 180 hp Automation Engineering, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TAUMG Grundnivå MIUN 2013/2104 Högskolepoäng
Läs merKemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Läs merProgrammets benämning: Master of Science in Computer Engineering
Dnr: HNT 2016/335 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Civilingenjör Datateknik Programkod: Programmets benämning: TACDA Civilingenjör Datateknik Master of Science in Computer
Läs merAvdelningen för Energi-, Miljö- och Byggteknik
Avdelningen för Energi-, Miljö- och Byggteknik 30 anställda Utbildningsprogram vid Avdelningen för Energi-, Miljö- och Byggteknik Avdelningen har huvudansvar för programmen: Civilingenjör i Energi- och
Läs merNaturvetenskapsprogrammet (NA)
Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.
Läs mer19 mars W- specialiseringsinfo Miljösystem
Ekosystemteknikspecialisering Miljösystem Eva Leire Charlotte Malmgren Evelina Johansson 19 mars 2013 Miljösystem Helhetssyn Fördjupad kunskap inom specialområde Kunskap och skicklighet i att hantera metoder
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS
Dnr: 207/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Ansvarig
Läs merHögskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 Higher Education Credits
Dnr: 1048/2007-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom matematik, naturvetenskap och teknik Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng Computer Engineering Programme,
Läs merIntroduktion till galaxer och kosmologi (AS 3001)
Institutionen för astronomi VT-13 Allmänt Introduktion till galaxer och kosmologi (AS 3001) VT-13 Kursbeskrivning Kursen Introduktion till galaxer och kosmologi har målet att du som student ska få en introduktion
Läs merKEMM23, Kemi: Avancerad biokemi, 15 högskolepoäng Chemistry: Advanced Biochemistry, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Naturvetenskapliga fakulteten KEMM23, Kemi: Avancerad biokemi, 15 högskolepoäng Chemistry: Advanced Biochemistry, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga
Läs merKandidatarbete med seminarium (10 sp) Valfria studier (15-25 sp)
14 6 Utbildningslinjen för kemiteknik Först avlägger man teknologie kandidatexamen på 3 år (180 studiepoäng) och därefter diplomingenjörsexamen på 2 år (120 studiepoäng), dvs. sammanlagt 5 år. 6.1 Teknologie
Läs merDatavetenskapliga programmet, 180 hp
HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ DATAVETENSKAPLIGA PROGRAMMET Programkod: TGDAK Inriktningskod IT-arkitekt: ITAR Inriktningskod visiomatik: VISI Fastställd av NT-nämnden 2006-09-21 Reviderad
Läs merKrister Ström Programansvarig kemiteknik
Programansvarig kemiteknik krister@chalmers.se Utbildningsstruktur Studenter med behörighet från både svenska och utländska universitet kan söka till Chalmers masterprogram Fortsatta studier på annan högskola
Läs merEnergisystem Kursvalsinfo 18/2 2016
Energisystem Kursvalsinfo 18/2 2016 Agenda Välkomna Presentation av kurspaket för åk 4 och 5 Kärnkraft: Henrik Sjöstrand 13:25 Elkraft: Mikael Bergqvist 13:40 Solenergi: Joakim Widen 13:55-14:10 Vattenkraft:
Läs merCivilingenjörsutbildning i datateknik Degree Programme in Computer Science and Engineering 300,0 högskolepoäng
Utbildningsplan Civilingenjörsutbildning i datateknik Degree Programme in Computer Science and Engineering 300,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT19. Utbildningens mål Civilingenjörsutbildningen
Läs merINGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points
UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap
Läs merKEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Läs mer