Tolseröd-Borrestad Vindbrukspark

Transkript

1 Tolseröd-Borrestad Vindbrukspark Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Kristianstads kommun Bilaga 8 - Naturvärdesinventering av Enetjärn Natur 6 December 2012

2

3 Naturvärdesinventering i den planerade vindkraftparken Gruppstation Tolseröd-Borrestad Enetjärn Natur AB på uppdrag av HS Kraft AB 2012

4 Bakgrund HS Kraft AB planerar tillsammans med markägare en vindkraftpark med 6 vindkraftverk vid Tolseröd-Borrestad i Kristianstad kommun (se karta i figur 1). Som en del i miljökonsekvensbeskrivningen för erforderlig tillståndsprövning har en inventering av naturvärden gjorts. Naturinventeringen utfördes av Enetjärn Natur AB på uppdrag av HS Kraft AB. Fältbesök gjordes i september 2008 samt maj Denna rapport behandlar slutsatserna från fältbesöken samt annan kunskapssammanställning. Inventeringsområde km Ü Figur 1. Inventeringsområdet ligger uppe på Linderödsåsen i nordöstra Skåne, mellan Huaröd och Degeberga.

5 Beskrivning av området Linderödsåsen är den största av de skånska åsarna, mil bred och omkring 6 mil lång. Inventeringsområdet ligger i östra änden av Linderödsåsen, ca 2 mil söder om Kristianstad. Åsen utgörs av en urbergshorst som sträcker sig från nordväst till sydost. Den högsta punkten mäter 195 m över havet. Linderödsåsen kännetecknas av ett uråldrigt kulturlandskap med stora naturoch kulturvärden i gränslandet mellan slätt och skog. Mitt uppe på Linderödsåsen är naturen relativt karg med stenig mark, våta mossar och gott om magra ljungbackar. Åsen koloniserades tidigt. Från medeltiden och fram till 1800-talet bedrevs boskapsskötsel och småskaligt jordbruk i ett mestadels öppet landskap. Forna odlingsmark och betesmark har under 1900-talet planterats igen och idag domineras området uppe på åsen av granskog. Linderödsåsens sluttningar är klädda av bok- och ekskogar med rik flora och fauna. Här finns också branta bäckraviner med hotade arter knutna till naturskog och vatten. Världsnaturfonden har pekat ut ett skogsområde på Linderödsåsen som en av de mest skyddsvärda skogarna i Europa på grund av dess bestånd av ädellövskog. Borrestad ligger på gränsen mellan Kristianstadslätten och Linderödsåsen. Ursprungligen utgjorde Borrestad en by under Maltesholm. I slutet av 1800-talet ombildades Borrestad till ett självständigt gods. Inventeringsområdet ligger till stor del på Borrestads ägor. Denna del av inventeringsområdet utgörs av en nästan plan höjdplatå uppe på åsen. Södra delen av inventeringsområdet, som tillhör en annan fastighet, utgörs av en mer småkuperad terräng. Inventeringsområdet ligger på m ö h. Området präglas av ett intensivt skogsbruk. Våtmarker saknas inom inventeringsområdet. Skog Inventeringsområdet kännetecknas av produktionsskog. Ett intensivt skogsbruk har ersatt tidigare kulturlandskap och naturliga lövskogar. Uppe på platån är skogsbruket närmast att likna vid plantagedrift. Gran odlas på en stor del av marken. I mindre utsträckning odlas även sitkagran och lärk. I fuktstråk odlas klibbal. Hyggen och ungskog utgör en stor del av arealen. I södra delen av inventeringsområdet bedrivs också skogsbruk. Den småkuperade terrängen har dock medfört mindre skogsbestånd och mer variation. I denna del av inventeringsområdet odlas bland annat gran och bok. Den brukade skogen är artfattig. Enstaka tall, en, sälg, björk, ek, ask, hassel, benved, rönn och hägg finns inom inventeringsområdet. Även björnbär och druvfläder påträffades i enstaka exemplar. Fältskikt saknas ofta helt. I en del bestånd växer blåbär, kruståtel, harsyra och vårfryle. På lite frodigare mark växer majbräken. I fuktstråk växer revsmörblomma, gullpudra, strandklo, åkermynta, veketåg och tuvtåtel. På hyggena växer hallon och kruståtel. 2

6 Figur 2. Inventeringsområdet kännetecknas av produktionsskog. Den brukade skogen är artfattig. Figur 3. I fuktstråk odlas klibbal och i södra delen av inventeringsområdet finns mindre bestånd med bok. 3

7 Kulturmiljö I norra delen av inventeringsområdet och i sluttningen ner mot slätten finns en stor mängd fornåkrar, stenrösen och stensträngar. Det är rester från ett tidigare småskaligt jordbruk. I norra delen av inventeringsområdet finns även resterna av en gammal gård, Backstorp. Husgrunder, troligen från två rejäla ekonomibyggnader, och resterna av en fruktträdgård finns fortfarande kvar. Kulturväxter som hästkastanj, päron, svarta vinbär och måbär växer fortfarande vid före detta boställen. I övrigt har ett intensivt skogsbruk har idag ersatt ett tidigare kulturlandskap. Figur 4. Husgrunder och en gammal fruktträdgård är allt som finns kvar av tidigare bebyggelse på Backtorp. Vattendrag Inventeringsområdet ligger i Helge ås avrinningsområde. Vattendragen inom inventeringsområdet ingår därmed i biosfärområdet Kristianstad Vattenrike. I det område som berörs av vindkraftplanerna finns några mindre bäckar. I norra delen av inventeringsområdet rinner vattnet mot Stianderödsbäcken som i sin tur rinner ut i Helge å. I södra delen av inventeringsområdet rinner vattnet mot Forsakarsbäcken och vidare mot Helge å. Vid Stianderödbäcken finns den sällsynta vattenmyrlejonsländan som är upptagen på den nationella rödlistan som missgynnad (NT). Forsakarsbäcken är en meandrande bäck i en djupt nedskuren bäckravin med Skånes näst högsta vattenfall. I bäcken finns en rik bottenfauna. Helgeån är Skånes största vattendrag. Källflödena finns i det sydsvenska höglandet i Småland. I Helgeåns vattensystem har så många som 35 fiskarter påträffats. Bland de ovanligare arterna kan nämnas färna, grönling, sandkrypare och mal. Laxen försvann på 1960-talet till följd av vattenkraftutbyggnad och föroreningar. Malen försvann ungefär samtidigt till följd av utsläpp från pappersindustrin. Båda arterna har under senare år återintroducerats. Andra sällsyntheter som påträffas i Helgeåns vattensystem är flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla, flat dammussla och flodkräfta. Bäckarna inom inventeringsområdet är små och tidvis mer eller mindre torrlagda. Någon större mängd fisk och vattenlevande organismer torde därför inte finnas inom området. 4

8 Skyddad natur Skyddad natur, det vill säga Natura 2000-områden, naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal saknas inom inventeringsområdet. De Natura 2000-områden och naturreservat som ligger närmast är: Forsakar (3 km) Bäckravin kantad med naturskogsartad bokskog. Degeberga backar (3,5 km) Betesmark med sandstäpp, unik geologi och höga rekreationsvärden. Maltesholm (6 km) Urskogsartad bokskog på kalkrik mark på Linderödsåsens nordsluttning. Verkeån (6 km) Meandrande å med reproducerande havsöring. Fjällmossen (6 km) Hagmarker och högmosse med intakt hydrologi. Spelplats för orre. Dunderbäcken (8 km) Örtrik bokskog på Linderödsåsens sluttning. Många rödlistade marksvampar, mossor, flugor och mollusker. Klintabäcken (8 km) Bäckravin med ädellövskog. Naturvärden i anslutning till inventeringsområdet I nära anslutning till inventeringsområdet finns flera nyckelbiotoper och områden som Skogsstyrelsen pekat ut som naturvärdesområden. De närmaste beskrivs nedan (se även karta i figur 5). De två närmaste nyckelbiotoperna ligger strax norr/nordöst om inventeringsområdet. Den ena nyckelbiotopen (A) är en naturlig skogsbäck med slingrande lopp. Marken är storblockig och källpåverkad. På den fuktiga marken växer klibbal och örter. Här finns gott om död ved som lågor och högstubbar med bohål och hackmärken efter hackspettar. Här finns även grova ekar. Den andra nyckelbiotopen (B) utgörs av en naturskogsartad ädelskog med bok och ek på storblockig mark. Här finns gott om gamla och grova träd, lågor och högstubbar med bohål och hackmärken efter hackspettar. Naturvärdesområdet söder om inventeringsområdet (C) är en lövsumpskog. Naturvärdesområdet öster om inventeringsområdet (D) utgörs av en källa. Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Dessa skogar har egenskaper som gör att de har en nyckelroll för skogens missgynnade och hotade djur och växter. Begreppet nyckelbiotop har i sig ingen juridisk innebörd, det finns alltså inget automatiskt skydd för nyckelbiotoper. Däremot har de stora skogsägarna och virkesköparna som policy att undanta nyckelbiotoper från skogsbruk, vilket innebär att nyckelbiotoperna i praktiken åtnjuter en sorts frivilligt naturskydd. Naturvärdesområden är skogsbestånd som uppmärksammats under nyckelbiotopsinventeringen men som inte håller lika höga naturvärden som nyckelbiotoperna. Områdena har inget lagligt skydd. Linderödsåsens nordsluttning med vattendrag är utpekat som riksintresse för naturvård. De värden som ligger till grund för utnämnandet är stora, sammanhängande bokskogar med god föryngring och hög bonitet. Här finns även ädellövsumpskog med ask och i skogen en rik förekomst av mollusker. Särskilt intressanta partier utgör de många bäckravinerna i sluttningen bland annat Mjöån, Forsakarsbäcken och Segesholmsån. De många vattendragen i raviner hyser 5

9 en skyddsvärd bottenfauna och ett artrikt fågelliv med bland annat kungsfiskare, forsärla och strömstare. 4 A B D C Vindkraftverk Naturvärde Skogsstyrelsen Nyckelbiotop Naturreservat Riksintresse för naturvården # # # # # # km Figur 5. Naturvärden och skyddad natur i anslutning till Inventeringsområdet. 6

10 Djurliv Vad gäller faunan (förutom fåglar som beskrivs i separat rapport), finns det inom inventeringsområdet gott om dovhjort och vildsvin. Vildsvinen matas på flera platser inom inventeringsområdet. Linderödsåsen hyser starka stammar av rådjur, dovhjort och kronhjort. Här finns även allmännare arter som räv, grävling, fälthare och ekorre. Området har inventerats på fladdermöss av Gerell (2007 och 2012). Minst 6 olika fladdermusarter har påträffats i området. En av dessa, barbastellen, är en Natura 2000-art som även är upptagen i den svenska rödlistan som starkt hotad (EN). Med hänsyn till att området för de planerade vindkraftverken är placerade i barrskog, där tillgången på insekter är låg, samt att det saknas lämpliga betingelser för yngelkolonier inom området (hålträd) bedömer Gerell (2012) att effekten på den lokala fladdermusfaunan inklusive barbastellen är försumbar på populationsnivå. Friluftsliv Inventeringsområdet utgörs av intensivt brukad skog. Alla vägar in till området är bommade och låsta. Friluftslivet torde därför vara begränsat för allmänheten. Markägarna bedriver jaktverksamhet i området. Ett antal jakttorn, pass och utfodringsplatser har iordningställts inom inventeringsområdet. Det är framför allt vildsvin och hjort som jagas. Skåneleden, ett nätverk av vandringsleder i hela Skåne, går förbi några kilometer SV om inventeringsområdet. Figur 6. Vildsvin utfodras på flera platser inom inventeringsområdet. 7

11 Beståndskartering Vid naturvärdesinventeringen gjordes även en beståndskartering (se figur 7). Här nedan beskrivs samtliga bestånd inom inventeringsområdet i karta och text. Denna kartering utgör ett underlag för detaljplanering av vindkraftsetableringen. Inga naturvärden identifierades inom inventeringsområdet. Figur 7. Identifierade bestånd i inventeringsområdet. 8

12 Bestånd Beskrivning 1 Planterad gran, ca 10 år 2 Planterad gran och sitkagran, ca 10 år 3 Nytt hygge 4 Husgrund 5 Äldre granbestånd 6 Björkbestånd med ung gran 7 Äldre tallbestånd 8 Planterad gran, ca 15 år 9 Planterad gran, ca år 10 Planterad sitkagran, ca 5 år 11 Planterad gran, gallringsskog 12 Klibbal på fuktig mark. Träden är raka och enstammiga. Fältskiktet domineras av tuvtåtel. 13 Luckigt, äldre granbestånd 14 Hygge med planterad gran, ca 5 år 15 Fuktäng med veketåg och tuvtåtel. Enstaka enar och klibbalar. 16 Planterad lärk, ca 10 år 17 Klibbal på fuktig mark. Träden är raka och enstammiga. I beståndet även en del yngre ek. 18 Planterad gran, gallringsskog, med luckor 19 Flerstammigt klibbalbestånd med inslag av hägg. Fuktig mark. Tuvtåtel och örter i fältskiktet. 20 Bokbestånd med enstaka ekar. Träden har en stamdiameter på ca cm. Skogsbruk bedrivs i beståndet. Gott om stubbar. I beståndet finns även en hel del unga granplantor. 21 Bokbestånd. Träden har en stamdiameter om ca cm. Skogsbruk bedrivs i beståndet. Gott om stubbar. 22 Fuktstråk med ask. 23 Ungskog med gran och björk, ca 10 år 24 Planterad sitkagran, gallingsskog 9

13 Vindkraftverkens placering Vindkraftverkens planerade placering visas här nedan. Hur nya vägar ska dras var vid inventeringstillfället inte klart Figur 8. Vindkraftverkens placering. 10

14 Verk 1 Koordinater: E , N Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger på igenväxande åker- eller betesmark. Marken är frisk, och ett dike som löper igenom området vittnar om att det tidigare varit fuktigt. Området är halvöppet med enstammiga klibbalar och bottenskiktet domineras av tuvtåtel. Platsen omgärdas av granplantering. Naturvärdesbedömning: Området hyser låga naturvärden. Klibbalen ger området ett visst värde, men träden är klena och bedöms inte bidra till att höja områdets naturvärde i någon större grad. Figur 9 och 10. Placeringen för vindkraftverk 1 utgörs av en troligen gammal åker eller betesmark med tuvtåtel i botten. Här finns även spridd klibbalvegetation. 11

15 Verk 2 Koordinater: E , N Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger på ett ca 5 år gammalt hygge planerat med gran. Naturvärdesbedömning: Låga naturvärden. Figur 11. Placeringen för vindkraftverk nr 2 utgörs av ett 5-årigt hygge. Verk 3 Koordinater: E , N Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger i en äldre, gallrad granplantering med luckor. Visst inslag av björk finns. Marken är frisk och av lågörttyp, och markvegetationen går från riklig i gallringsgatorna till närmast vegetationsfritt i skuggan under granarna. Alla träd är likåldriga och naturvärdeselement saknas. Runtom granplanteringen, ca 50 m från verksplaceringen, finns yngre produktionsbokskog med inslag av ek och unga granplantor. Naturvärdesbedömning: Granplanteringen hyser låga naturvärden. Lövskogen strax utanför planteringen hyser något högre naturvärden, men då träden fortfarande är unga och naturvärdesstrukturer till stor del saknas bedöms även denna skog hysa ganska låga naturvärden. 12

16 Figur 12. Placeringen för vindkraftverk nr 3 utgörs av en granplantering. Verk 4 Koordinater: E , N Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger i en drygt 15 år gammal, mycket tät och ogallrad granplantering. Ca 25 m norr om placeringen är en träddunge med tall, björk, gran och ung bok sparad mellan planteringarna. Ca 40 m söder om placeringen ligger ett parti med avverkningsmogen tallskog. Tallskogen är en produktionsskog med likåldriga träd som saknar död ved. Naturvärdesbedömning: Låga naturvärden, både vad gäller granplanteringen och träddungen samt den äldre tallskogen. 13

17 Figur 13. Vindkraftverk nr 4 planeras i en mycket tät granplantering. Ca 40 m söder om placeringen avgränsar en stenmur granplanteringen och den äldre tallskogen. Verk 5 Koordinater: E , N Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger i en halvöppet till trädklätt område där klibbal dominerar trädskiktet. Alarna är unga och klena, vissa har något böjda stammar och bukettformigt växtsätt. Många av träden har dött eller är döende. Inslaget av uppväxande ung gran är stort. Marken är frisk och bottenskiktet utgörs av tuvtåtel, vilket kan indikera att området tidigare varit åker- eller betesmark. Alskogen är en del av större objekt som utgörs av luckig, äldre granskog. Söder om alskogsobjektet har ett mycket stort hygge tagits upp nyligen. Naturvärdesbedömning: Trädens låga ålder och klena dimension gör att naturvärdet på platsen bedöms vara lågt, om än något högre än vid övriga vindkraftverksplaceringar. 14

18 Figur 14. Verk 5 planeras i en klen alskog, omgiven av både äldre granskog och hygge. Verk 6 Koordinater: E , N Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger en tät granplantering, ca 30 år gammal. Markvegetationen är sparsam då mycket lite ljus når marken. Någon enstaka björk finns också i planteringen. Naturvärdesbedömning: Låga naturvärden. Figur 15. Verk 6 planeras i en 30-årig granplantering. 15

19 Samlad bedömning Allmänt Den samlade bedömningen är att placeringen av den planerade vindkraftparken vid Tolseröd- Borrestad ur naturvårdssynpunkt är bra. Inventeringsområdet består av intensivt brukad skogsmark. Skogen utgörs till stor del av planterade granbestånd. Dessa bestånd är artfattiga. Även bokbestånden inom inventeringsområdet är hårt brukade och därför artfattiga. Skogliga naturvärden saknas. Det finns heller inga våtmarker inom inventeringsområdet. Den planerade vindkraftparken bedöms inte påverka de naturvärden som finns i anslutning till området. Inte heller de Natura 2000-områden, naturreservat, och andra intressanta naturområden som ligger i närheten bedöms påverkas av ingreppen. Risken för att djurlivet tar skada av en vindkraftetablering här bedöms som liten. Riskbedömning för fåglar och fladdermöss omfattas inte av denna rapport. Någon större risk för påverkan på nedströms liggande vattendrag bedöms inte föreligga. Bäckarna i det berörda området är små. Arbeten som skulle kunna innebära grumling kan utföras under perioder då vattenföringen är mycket liten. Vägnätet är väl utbyggt. Strävan har varit att använda befintligt vägsystem där så är möjligt och minimera anläggningen av ny väg. Det har medfört att merparten av de nu planerade verken ligger vid befintlig väg. Endast kortare sträckor ny väg kommer att behöva brytas. Därmed kommer ingrepp i form av nya vägar vara litet. En ny luftledning kan eventuellt behöva dras fram till området. Om så är fallet hanteras detta som ett separat ärende. Inom vindkraftparken kommer alla ledningar att markförläggas i anslutning till vägnätet. Att ledningarna markförläggs innebär att ytterligare ingrepp på naturmiljö och landskapsbild undviks. Det rörliga friluftslivet inom inventeringsområdet är redan idag begränsat. Påverkan på friluftsliv och därmed naturupplevelse kommer därför att vara begränsad för allmänheten. De som i någon mån drabbas är markägarna själva. Friluftslivet i närliggande naturområden, bedöms inte påverkas av den planerade vindkraftetableringen. Hänsyn vid planering och etablering De flesta av de planerade vindkraftverken ligger vid befintlig väg. För anslutning till resterande verk återstår detaljprojektering av nya vägar. Nya vägar bör planeras på torr mark. Våtmarker och fuktstråk bör undvikas så långt som möjligt. För exploatering är granbestånd är att föredra framför bokbestånd då bokbestånden är viktigare för den biologiska mångfalden. Vägpassager över fuktstråk och öppna vattendrag bör anläggas med trummor, så att vatten och vattenlevande djur kan passera under vägen. Markarbeten såsom vägdragning bör om möjligt utföras under torrsäsong för att undvika grumling i nedströms liggande vattendrag. 16

20 Källor Gerell, Rune Planerade vindkraftverk i östra delen av Linderödsåsen, Kristianstads kommun en analys av effekterna på fladdermöss och större rovfåglar. Naturvårdskonsult Gerell. Gerell, Rune Planerad vindkraftspark vid Tolseröd-Borrestad, Kristianstads kommun en analys av effekterna på fladdermusfaunan. Naturvårdskonsult Gerell. Uppgifter om nyckelbiotoper har hämtats från Uppgifter om Natura 2000-områden har hämtats från Uppgifter om fiskförekomst och vattendrag har hämtats från och Andra informationskällor har varit och 17

21

22 HS Kraft AB Tel: Frihamnsallén MALMÖ Org.nr info@hskraft.se HS Kraft AB 2012