Hälso- och sjukvård i Region Norrland

Transkript

1 norrstyrelsen rapport 2009: 10 Norrstyrelsens kartläggning av hälso- och sjukvården i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland Hälso- och sjukvård i Region Norrland Hälso- och sjukvård i Region Norrland

2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens och större delen av Västernorrlands län till en regionkommun med arbetsnamnet Region Norrland. Det är en ideell förening som bildats av de tre landstingen samt kommunförbunden i Norrbottens och Västernorrlands län och Region Västerbotten. Vid sidan av styrelsen och dess arbetsutskott är 140 förtroendevalda och ett stort antal tjänstemän från landsting, kommuner, kommunförbund/regionförbund, statliga myndigheter, näringsliv och andra organisationer engagerade i de många arbetsgrupper som förebereder regionbildningen. Med Region Norrland vill vi skapa förutsättningar för ett starkare och mer livskraftigt Norrland en regionkommun som kan tillhandahålla hälso- och sjukvård och skapa utvecklingsförutsättningar på ett effektivare och uthålligare sätt än de tre landstingen var för sig kan göra. För att informera om sitt arbete och skapa intresse och engagemang i regionfrågan kommer Norrstyrelsen att publicera stora delar av sitt arbete i en rapportserie. Det gäller inte minst de kartläggningar av olika verksamhetsområden som en rad arbetsgrupper har gjort. Denna rapport behandlar hälso- och sjukvården i de tre länen och diskuterar vilka möjligheter och utmaningar regionbildningen erbjuder för detta område. Huvudsekreterare för den grupp som utarbetat rapporten har varit Gunnar Persson, stabssamordnare och chef för hälso- och sjukvårdsenheten på Norrbottens läns landsting. Jan-Åke Björklund Projektledare för Norrstyrelsen Norrstyrelsen Hemsida: Vid frågor om rapporten, kontakta: Gunnar Persson ( ) gunnar.persson@nll.se produktion: västerbottens läns landstings informationsfunktion (es) umeå 2009

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 4 Arbetsgrupp... 4 Inledning 5 Ledning 5 Norrbotten... 5 Västerbotten... 7 Västernorrland Kärnverksamhet 2 Primärvård Sjukhusvård Folktandvård Beskrivning av kärnverksamheter Stödverksamhet 20 Folkhälsa Forsknings- och utvecklingsverksamhet Hjälpmedel Hälsoinformatik Jämlik vård LSS råd och stöd Läkemedel Medicinsk teknik Patientsäkerhet Privata vårdgivare Samverkan med kommunerna Samverkan med organisationer Samverkan med universitet/högskolor Särskild tandvård Tillgänglig vård vårdgaranti Utvecklings- och förbättringsarbete Öppna jämförelser Bilagor 49 Primärvård Primärvård Primärvård Primärvård Primärvård Primärvård Barn och ungdom: Allmän pediatrik, kirurgi, neonatologi, onkologi, ortopedi Barn och ungdom: Allmän pediatrik, kirurgi, neonatologi, onkologi, ortopedi Kvinnosjukvård: Gynekologi, obstetrik Kirurgi: Akutmottagning Operation, anestesi, IVA Kirurgi: Allmänkirurgi, urologi Kirurgi: Ortopedi, handkirurgi, idrottsmedicin Kirurgi: Öron-näsa-hals, käkkirurgi Kirurgi: Neurokirurgi, thoraxkirurgi Kirurgi: Ögon, plastikkirurgi Medicin: Allmän internmedicin, lung- och allergi, kardiologi Medicin: Hud, infektion, reumatologi Medicin: Endokrinologi, gastroenterologi, nefrologi Medicin: Geriatrik, rehabilitering, neurologi Medicin. Hematologi, onkologi Psykiatri: Vuxen-, barn- och ungdomspsykiatri Diagnostik: Bild- och funktionsmedicin Diagnostik: Lab Diagnostik: Radiofysik Habilitering och paramedicin Habilitering och paramedicin Sjuktransporter: Transportmedel Folktandvårdens verksamhet Folktandvårdens verksamhet Folktandvårdens verksamhet Definitioner... 79

4 Sammanfattning Syftet med rapporten är att ge en översiktlig bild av hälso- och sjukvården i den blivande Region Norrland som den såg ut och bedrevs i slutet av år Redovisningen ger en bild av förhållandena i Norrbottens läns landsting, Västerbottens läns landsting samt Landstinget Västernorrland. Rapporten är indelad i tre huvudavsnitt: Ledning Kärnverksamhet Stödverksamhet Därutöver finns även bilagor i form av matriser som ger en bild av var i regionen olika medicinska verksamheter bedrivs och omfattningen av denna verksamhet under år Verksamhetsredovisningen är inte avsedd att nyttjas för jämförelser mellan landstingen utan ger en bild av omfattningen av verksamheten utan några värderingar. Rapporten är främst tänkt att användas som ett uppslagsverk för den som är intresserad av att skapa sig en överblick av hälso- och sjukvården i Region Norrland. I ett senare skede av regionbildningen kommer rapporten att vara användbar för att identifiera områden för närmare analys och bedömning. Bakgrund Inom ramen för pågående arbete för att bilda Region Norrland har en kartläggning av hälso- och sjukvården, inklusive folktandvård, i den blivande regionen genomförts. Kartläggningen har syftat till att ta fram ett underlag som kan användas i den fortsatta processen att bilda Region Norrland. Kartläggningen ger en övergripande bild av ledning och organisation av hälso- och sjukvården (inklusive folktandvård) men även en redovisning av kärnverksamheterna samt utförda prestationer i syfte att överblicka de samlade resurserna i den blivande regionen. Även stödverksamheter till kärnverksamheterna har beskrivits för att ge en fullständigare bild. Sjukresor, personal, ekonomi, katastrof- och beredskapsplanläggning samt allmän säkerhet har, enligt uppdrag, exkluderats i denna kartläggning. Arbetsgrupp Huvudansvarig för kartläggningen har varit Gunnar Persson, Norrbottens läns landsting (huvudsekreterare). Följande personer har medverkat i kartläggningsarbetet från respektive landsting: Hans Rönnkvist, divisionschef Norrbottens läns landsting Ann-Christin Sundberg, verksamhetsområdeschef Västerbottens läns landsting Mats Brännström, verksamhetsområdeschef Västerbottens läns landsting Monika Johansson, vårdutvecklingschef Landstinget Västernorrland Lars Bohlin, hälso-och sjukvårdsdirektör Landstinget Västernorrland För insamling, sammanställning och redigering av underlag till rapporten svarar: Sara Engström, utredare Norrbottens läns landsting Anneli Granberg, utvecklingsstrateg Norrbottens läns landsting Därutöver har ett betydande antal medarbetare i de tre landstingen medverkat i framtagande av grundmaterial och verksamhetsbeskrivningar. 4 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

5 Inledning Den blivande Region Norrland består i dagsläget av tre landsting; Norrbottens läns landsting (NLL) med 14 kommuner och totalt invånare, Västerbottens läns landsting (VLL) bestående av 15 kommuner och totalt invånare samt Landstinget Västernorrland (LVN) bestående av sju kommuner och totalt invånare. Kommunernas storlek varierar mellan ca invånare i Bjurholms kommun till ca invånare i Umeå kommun. Regionen består idag av totalt cirka invånare och har elva sjukhus och 101 vård-/hälsocentraler. Den kartläggning som har gjorts och presenteras här är en lägesbeskrivning av år Läsaren bör vara uppmärksam på att landstingen står inför krav på kraftiga kostnadsminskningar som kan komma att påverka verksamheterna och på sikt leda till omorganisationer. Landstingen står också inför flera stora utmaningar, bl a införandet av valfrihetssystem i primärvården från den 1 januari 2010, som kan förändra läget. Ledning Följande avsnitt beskriver hur landstingens övergripande ledningsstrategi ser ut samt hur hälso- och sjukvårdsverksamheten (inklusive folktandvård) leds och är organiserad. Inledningsvis kan konstateras att utvecklingen i landstingen har inneburit att principerna för ledning förändrats i jämförelse med tidigare traditionella förvaltningsorganisationer med utgångspunkt från ett geografiskt ansvar. I Norrbotten infördes år 2001 en divisionsorganisation med en tydlig inriktning att leda verksamheterna i ett länsperspektiv. I Västerbotten infördes från år 2004 en sammanhållen driftsorganisation som bygger på länsövergripande verksamhetsområden. Landstinget Västernorrland har inom den specialiserade vården vid sjukhus fortfarande en förvaltningsorganisation med utgångspunkt från geografiskt ansvar medan primärvården och folktandvården i länet är samlade i gemensamma förvaltningar. Respektive landstings organisation beskrivs utförligare i det fortsatta. Norrbotten Strategi för ledningsarbetet Norrbottens driftsorganisation, bestående av divisioner, är inriktad på att underlätta nyttjandet av resurserna i ett länsperspektiv. Sedan organisationen infördes 2001 har fler länskliniker successivt bildats vilket ger goda förutsättningar att använda resurserna mer flexibelt i hela länet. Ledningsstrategin har senare kompletterats med att införa ett kunskapsbaserat, systematiskt och uthålligt förbättringsarbete i syfte att förbättra såväl resursanvändningen som resultaten av verksamheterna i ett patientperspektiv. De senaste åren har ledningsstrategierna även tillförts dimensionen systematiska mätningar för att säkerställa att utvecklingen går i rätt riktning. Deltagande i och nyttjande av innehållet i nationella kvalitetsregister liksom aktivt nyttjande av resultaten i t ex öppna jämförelser ligger till grund för utveckling av verksamheterna. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 5

6 Landstingets organisation Driftsorganisationen leds av landstingsdirektören. Verksamheten är organiserad i nio divisioner som vardera leds av en divisionschef. För samordning av hälsooch sjukvården finns hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp (HLG) som består av divisionschefer och funktionschefer i landstingsdirektörens stab. Inom samtliga divisioner finns en divisionsledning och en divisionsstab som bl a består av ekonomi- och personalfunktion. Respektive funktion leds av en chef. Varje sjukhus har en platschef som ansvarar för samordning, säkerhet, lokaler och service. Landstingsdirektörens stab består av hälso- och sjukvårdsenheten, personalenheten, informationsenheten, ekonomienheten, regionala enheten, IT-enheten och sekretariatet. Landstingsdirektör Sekretariat Stab Division Opererande specialiteter Division Medicinska specialiteter Division Diagnostik Division Primärvård Division Vuxenpsykiatri Division Folktandvård Division Kultur och Utbildning Division Service Division Länsteknik Akutsjukvård Allm.kir/urologi Ortopedi Ögon Öron Kvinnosjukvård Allmän internmedicin Rehabilitering /reumatologi Barnsjukvård Bild- och funktionsmedicin Laboratoriemedicin Smittskydd 33 vårdcentraler Rehabenheten i Luleå Baspsykiatri Specialiserad akutpsykiatri Länsgemensamma verksamheter Kliniker för allmäntandvård Länsenheten särskilt stöd /funktionshinder Specialisttandvård Tandteknikerlaboratorium Norrbottens musiken Norrbottens museum Gran naturbruksskola Länsservice Fastigheter Kostservice Gemensam service Administrativ service Infrastruktur Medicinsk teknik Kalix naturbruksgymnasium Verksamhetssystem Teknikakuten Hälso- och sjukvården Inom NLL finns sex länsövergripande hälso- och sjukvårdsdivisioner inklusive folktandvården. Division Primärvård Hälso- och sjukvården Division Inom NLL Primärvård finns svarar sex länsövergripande för primärvårdsuppdrag hälsoi länets och 14 kommuner. sjukvårdsdivisioner inklusive folktandvården. Underställd divisionschefen finns fyra regionchefer med chefsansvar inom fyra geografiska områden (Piteå älvdal, Luleå/Boden, Östra Norrbotten och Malmfälten). Det finns 33 vårdcentraler i Norrbotten. Vårdcentralernas arbete leds Division Primärvård av en verksamhetschef. Inom divisionsstaben finns en chefläkare och respektive primärvårdsregion Division Primärvård har en egen svarar regionchefläkare. för primärvårdsuppdrag Det finns också en i länsövergripande Underställd enhet för divisionschefen särskilt stöd/funktionshinder. finns fyra regionchefer med chefsansvar inom länets 14 kommuner. Division fyra geografiska Opererande områden specialiteter(piteå älvdal, Luleå/Boden, Östra Norrbotten och Division Malmfälten). Opererande Det specialiteter finns 33 är vårdcentraler indelad i sex verksamhetsområden i Norrbotten. Vårdcentralernas (jfr organisationsskissen ovan). Respektive verksamhetsområde leds av länschef som arbete leds av en verksamhetschef. Inom divisionsstaben finns en chefläkare och har ett ledningsansvar för verksamhetsområdet i ett länsperspektiv. Verksamhetschefen respektive ansvarar primärvårdsregion för verksamhet, ekonomi har en och egen personal. regionchefläkare. Inom länsklinikerna Det finns också ortopedi, en länsövergripande kvinnosjukvård, ögon enhet och för öron-näsa-hals särskilt stöd/funktionshinder. är länschefen tillika verksamhetschef. Division Opererande specialiteter Division Medicinska specialiteter Division Medicinska Opererande specialiteter specialiteter är indelad i är tre indelad verksamhetsområden. i sex verksamhetsområden På länsdelssjukhusen organisationsskissen i Kiruna, Kalix, ovan). Piteå och Respektive Gällivare har verksamhetsområde internmedicin ansvar för leds av en läns- (jfr chef som har ett ledningsansvar för verksamhetsområdet i ett länsperspektiv. Verksamhetschefen ansvarar för verksamhet, ekonomi och personal. Inom 6 länsklinikerna Hälso- och sjukvård i Region ortopedi, Norrland kvinnosjukvård, ögon och öron-näsa-hals är länschefen tillika verksamhetschef.

7 geriatrik/rehabilitering samt slutenvård och mottagningsverksamhet inom allmänkirurgi/urologi och ortopedi. Divisionen har också ansvar för samjouren på sjukhusen i Kiruna, Kalix och Piteå. I Gällivare ligger ansvaret för samjouren på division Opererande specialiteter. Barnsjukvården ansvarar för verksamheterna barn- och ungdomsmedicin inklusive delar av barnhälsovården, barn- och ungdomspsykiatri samt barn- och ungdomshabilitering. Respektive verksamhetsområde leds av en länschef som har ett ledningsansvar för verksamhetsområdet i ett länsperspektiv. Inom internmedicin och rehab/reuma ansvarar verksamhetschefen för verksamhet, ekonomi och personal. Inom barnsjukvården har verksamhetschefer det yttersta ansvaret för integrerad barn- och ungdomsmottagning i östra Norrbotten och Piteå älvdal, för öppen- och slutenvård barn- och ungdomsmedicin/habilitering respektive öppenvård barn- och ungdomspsykiatri på Gällivare sjukhus. På länsjukhuset ansvarar två verksamhetschefer för både öppen och sluten barnsjukvård i Luleå/Boden området samt gemensam länsresurs. Division Diagnostik I division Diagnostik finns två medicinska verksamhetsområden. Dessutom ansvarar divisionen för smittskyddsverksamheten, AT-läkarna och sjukhusens platschefer i hela landstinget. Laboratoriemedicin leds av en länschef med underställda verksamhetschefer som ansvarar för vårdenheterna vid samtliga sjukhus. Vid Sunderby sjukhus finns verksamhetschefer inom specialiteterna klinisk kemi/transfusionsmedicin, patologi/cytologi och mikrobiologi. Vid övriga sjukhus finns endast klinisk kemi/transfusionsmedicin. Bild- och funktionsmedicin leds av en verksamhetschef vid respektive sjukhus. Division Vuxenpsykiatri Vuxenpsykiatrin i Norrbotten är indelad i tre geografiska verksamhetsområden, Sunderbyn, Malmfälten och Piteå älvdal samt en länsövergripande enhet som är placerad i Öjebyn där även rättspsykiatrin finns. Varje område ansvarar för både högspecialiserad akutpsykiatri och baspsykiatri och leds av en verksamhetschef. Division Folktandvård Varje kommun bildar ett verksamhetsområde under ledning av en verksamhetschef, med undantag för ett antal mindre kommuner som tillsammans bildar ett verksamhetsområde med en gemensam chef. Specialisttandvården och tandteknik arbetar länsövergripande. Divisionschef samt verksamhetscheferna och funktionscheferna bildar folktandvårdens ledningsgrupp. Den minsta organisatoriska enheten är kliniken. Det finns minst en klinik i varje kommun som leds av en enhetschef. Västerbotten Strategi för ledningsarbetet Västerbottens läns landsting tillämpar målstyrning. De politiska målen formuleras i landstingsplanen och svarar mot visionen att år 2020 ha världens bästa hälsa och friskaste befolkning, de folkhälsopolitiska målen, målet om ökat demokratiskt inflytande och hälsofrämjande arbetsmiljö, samt mot definitionen av god vård. Innebörden och tillämpningen av dessa mål konkretiseras i systemet av planering och uppföljning från strategisk till praktisk nivå. I policydokumentet Strategiska Vägval från 2008 lades fast vissa strategier för att långsiktigt klara de ekonomiska utmaningar som landstinget står inför. En av dessa är prioritering. För att en prioriteringsstrategi ska kunna tillämpas behöver en mängd institutionella förutsättningar byggas upp, såsom adekvat kunskap, Hälso- och sjukvård i Region Norrland 7

8 organisatorisk kultur, mötesplatser samt i vissa avseenden förtydligande av ansvar och befogenheter. En annan viktig ledningsstrategi består i kontinuerligt förbättringsarbete. Detta kan vara inriktat på hela vårdkedjor eller delar därav. I Memeologen har landstinget en särskild resurs för processtöd vid såväl effektivisering som implementering. Dessa förutsättningar motsvarar samtidigt de moment som ingår i begreppet kunskapsledning eller styrning. Landstingets organisation VLL:s driftsorganisation leds av landstingsdirektören med en enda förvaltning som omfattar sex länsövergripande verksamhetsområden och en sammanhållen administration. Verksamhetsområdena är närsjukvård, specialiserad sjukhusvård, diagnostik/ medicinsk service, tandvård, handikappverksamhet och allmän service och leds av en verksamhetsområdeschef och biträdande verksamhetsområdeschef (närsjukvård och specialiserad sjukhusvård). Förutom landstingsdirektören utgörs landstingets tjänstemannaledning av verksamhetsområdescheferna och stabscheferna, d v s chefen för verksamhetsledningsstaben (tillika biträdande landstingsdirektör), chefen för sekretariatet, chefen för FoUU-staben, chefen för staben för tillväxt och regional utveckling, personalchefen, ekonomichefen och informationschefen. Samtliga dessa chefer är direkt underställda landstingsdirektören. Landstingets ledningsgrupp (LLG) är det organ där tjänstemannaledningen löpande samordnar sina insatser. I gruppen ingår, förutom tjänstemannaledningen, biträdande VO-chefer, en av chefläkarna och i övrigt tjänstemän enligt beslut av landstingsdirektören. Varje sjukhus har en samordningsansvarig som ansvarar för samordning, säkerhet, lokaler och service. För NUS ansvarar verksamhetsområdeschefen för specialiserad sjukhusvård, för Skellefteå lasarett ansvarar chefen för närsjukvård och för Lycksele lasarett ansvarar chefen för diagnostik och medicinsk service. Denna länsgemensamma förvaltning syftar till att få en rationell arbetsfördelning mellan administration, service och kärnverksamhet. Organisationen har två principiella beslutsnivåer; verksamhetschefsnivå och landstingsdirektörsnivå. Landstingsdirektör Sekretariat Staber VO Närsjukvård VO Specialiserad sjukhusvård VO Medicinsk Service VO Tandvård VO Handikappverksamhet VO Allmän service 36 hälsocentraler/sjukstugor Akutsjukvård, AC Arbets och Beteendemedicinskt Centrum BUP, AC Med-Ger, Lycksele Med-Ger, Skellefteå Geriatriskt Centrum Psyk klin, Lycksele Psyk klin, Skellefteå Psyk klin, Umeå Rehab C, Skellefteå Hemsjukvård, Skellefteå Avancerad hemsjuk, Umeå Familjemed, Umeå Barn- o ungdomsmedicin, AC Hud- och STD-klin AC Reum klin, AC Cancercentrum Centrum för rek kir Hjärtcentrum Medicincentrum Neurocentrum An/IVA, Ly Anop/IVA Ske Operationscentrum Kir klin, Ly Kir/Ort, Ske Kirurgcentrum Ort klin Idrottsmedicin Inf klin Rehabmedicinskt Centrum Kvinnoklin, Ly Kvinnoklin, Ske Kvinnoklin Ögonklin, Ly Ögonklin, Ske Ögonklin Radiologi AC Laboratoriemedicin AC Radiofysik AC Läkemedelscentrum AC Medicinsk teknik AC Informatik AC Tele AC FTV Vilh/Åsele/Dorotea FTV Lycks/Storuman FTV Malå/Sorsele FTV Tärnaby FTV Seminarieg/Boliden /NorsjöAnderstorp/Ske las FTV Byske FTV Kåge FTV Skel-hamn/Bureå FTV Burträsk FTV Bjurholm/Vännäs/Vindeln FTV Sävar/Holmsund FTV Robertsf FTV Nordmal/Ume klin FTV Ersb/THU FTV Tand tekn Lab Sk/Ly/Um Spec tandv TLH, Um Utbildn tandvård TLH, Um Hjälpmedelsverks, Umeå Syn-Hörselhab, AC Råd o Stöd/Vuxenhab Tolkcentralen Barn- och ungdomshab Fastighet Materialadministration (MA) Drift Transport och Service Löne- och faktureringsbyrån 8 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

9 Hälso- och sjukvården Närsjukvård Närsjukvården hanterar sjukvårdsbehov som är vanliga i befolkningen, som återkommer ofta för individen och som är samhällsekonomiskt rimliga att bedriva lokalt. Den arbetar också hälsofrämjande och förebyggande. Kärnan i närsjukvården är primärvårdens 36 hälsocentraler eller sjukstugor, där största delen av vårdbehoven kan tillgodoses. Till närsjukvården hör också de sjukhusverksamheter som har de största och viktigaste sambanden med primärvården. Hit hör t ex psykiatri, geriatrik, sjukvårdsrådgivning, allmän internmedicin och strokevård. Akutsjukvård och barn- och ungdomspsykiatri är länskliniker. Specialiserad sjukhusvård Den specialiserade sjukhusvården ska framför allt hantera sjukvårdsbehov som är akuta och som förekommer sällan för individen. En mindre andel är planerade inläggningar. Vården ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande, men är i huvudsak sjukdomsbekämpande. Den specialiserade sjukhusvården samordnas i länet eller regionalt. Det betyder att den erbjuder regionsjukvård till halva Sverige och länsdels- och länssjukvård till västerbottningarna. Den är ledande i hälso- och sjukvårdens utveckling och rationellt samordnad. Den har en drivande roll att på evidensbaserad grund göra prioriteringar, förändra klinisk praxis, skärpa indikationer, införa nya och utmönstra gamla metoder. Den ska också erbjuda en god utbildnings- och forskningsmiljö och tillsammans med Umeå universitet bedriva nationellt och internationellt viktig forskning. Syftet ska vara att bidra till att förebygga sjukdom och ohälsa men också förbättra diagnostik, terapi och vård. Området består av 24 medicinska specialiteter organisatoriskt sammanförda i länskliniker, centrum eller enskild klinik. Fyra länskliniker finns inom hud och STD, reumatologi, barn- och ungdomsmedicin och öron-näsa-hals. Inom kirurgi/urologi, ortopedi samt kvinnosjukvård finns kliniker på varje sjukhus men med en länsledningsgrupp som samordnar arbetsfördelning, vårdpraxis, gemensamma väntelistor m m. På NUS finns centrumbildningar inom kirurgi, medicin, operation/anestesi/intensivvård, neurologi, onkologi, rehabilitering samt ett centrum för rekonstruktiv kirurgi. Diagnostik och medicinsk service Diagnostik och medicinsk service omfattar radiofysik, diagnostisk radiologi och nukleärmedicin, laboratoriemedicin, medicinsk teknik och informatik och läkemedelscentrum. Verksamheten har en service-, stöd- och expertroll i vården. En god teknisk och medicinsk infrastruktur ger förutsättningar för kostnadseffektiva lösningar. Den främjar all verksamhet, forskning och undervisning så att nyttan för patienten blir så stor som möjligt. Diagnostik och medicinsk service har som inriktning att långsiktigt standardisera, samnyttja och likrikta teknik och tekniska lösningar som ger en hållbar utveckling för landstinget. Folktandvården Folktandvården finns i länets alla 15 kommuner och består av 17 basenheter (35 arbetsplatser). I Västerbotten finns 15 allmänkliniker, tandtekniskt laboratorium samt specialisttandvård och utbildningstandvård. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 9

10 Västernorrland Strategi för ledningsarbetet Inom LVN är balanserad verksamhetsstyrning och balanserade styrkort utgångspunkten för landstingets styr-, planerings- och uppföljningsprocess på alla nivåer i organisationen. Avsikten är att skapa en systemsyn med tydliga mål som är avgränsade. En bättre uppföljning genom utveckling av mått och mätningar, samt att styra på resultat för att uppnå inriktningsmålen, verksamhetsidén och visionen Liv och hälsa i Västernorrland, är utgångspunkten i styrkortet. De landstingsgemensamma inriktningsmålen för de fyra perspektiven är, nöjda medborgare, effektiva verksamheter, nöjda och kompetenta medarbetare och god ekonomisk hushållning. Inom landstinget pågår ett arbete med att formulera en gemensam värdegrund för alla verksamheter inom landstinget med den etiska policyn som utgångspunkt. Den vård som ges inom landstinget ska stå i samklang med begreppet god vård och dess indikatorer ska fortsättningsvis fungera som ledstjärnor för arbetet inom landstinget. Vården ska vara säker, tillgänglig och kunskapsbaserad. Förbättringsarbete och klinisk forskning ska vara en naturlig del, detta i syfte att systematiskt förbättra resultat och effektivitet via t ex riktlinjer, standarder, programarbeten, öppna jämförelser, kvalitetsregister och omvärldserfarenheter. Landstingets organisation LVN leds av landstingsdirektören. Kärnverksamheten är direkt underställd landstingsdirektören. Den består av tre sjukhusförvaltningar, en primärvårdsförvaltning, folktandvård samt regional utveckling och är direkt underställd landstingsdirektören. Kärnverksamheter som betraktas som gemensam hälsooch sjukvård är hörselvård, laboratoriemedicin, smittskydd och FoU, vilka är organisatoriskt kopplade till ledningsstaben. Serviceförvaltningen är direkt underställd landstingsdirektören. Till stöd för sitt beslutsfattande har landstingsdirektören en ledningsgrupp (LLG). I LLG ingår f n samtliga sjukhusdirektörer, primärvårdsdirektören, regionala utvecklingsdirektören, hälso- och sjukvårdsdirektören, folktandvårdsdirektören, personaldirektören, ekonomi- och finansdirektören samt informationschefen. LLG:s huvudagenda innehåller frågor av strategisk och övergripande karaktär. För att hantera drifts- och samverkansfrågor av löpande natur inom hälsooch sjukvården finns vidare hälso- och sjukvårdens samverkansgrupp (HSS) som består av sjukhusdirektörerna, primärvårdsdirektören och med hälso- och sjukvårdsdirektören som ordförande. HSS verkar vidare som styrgrupp för arbetet med implementeringen av sjukvårdens olika data- och dokumentationssystem. Alla behov av större investeringar passerar investeringsberedningsgruppen före beslut i landstingsstyrelsen. Gruppen leds av ekonomi- och finansdirektören och bemannas med ansvariga från stabsenheterna ekonomi, upphandling och hälso- och sjukvård. I styrning och ledning inom LVN tillämpas balanserat styrkort (BSK) och arbetet bedrivs utifrån fastställd styrcykel. Landstingsfullmäktiges flerårsplan och landstingsstyrelsens BSK ligger till grund när lokala BSK utarbetas inom förvaltningarna. 10 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

11 Hörselvård Sekretariat Landstingsdirektör Stab Laboratoriemedicin Smittskyddsenheten FoU Primärvård Länssjukhuset Sundsvall Härnösand Sollefteå Sjukhus Ö rnsköldsviks sjukhus Folktandvård Serviceförvaltningen Regional utveckling 32 vårdcentraler 4 divisioner: Medicin - Geriatrisk rehab. - Infektionsklinik - Lungmedicin - Medicinklinik - Rehabmedicin Opererande - Akutmottagning - Ambulanssjukv Olika kliniker för: Anestesi, Hud Kirurgi, Ortopedi Onkologi, Kvinno Urologi, Ögon, Öron - Patologi/cytologi - Vårdhotell Barn-ungdom/ Psykiatri Barn-&ungdomsklinik BUP, Habilitering Psykiatri, RPK Psykologklinik Medicinsk diagnostik Arkivservice, Klinisk fysiologi/sjuhusfysikma mmografi,röntgen Paramedicin 11 verksamhetsområden: Vuxenpsykiatri BUP Habilitering Kuratorsenhet Radiologi Ögon Kvinnokliknik Barn- och ungdomsmott Allvård Allmottagning Akutvård 11 verksamhetsområden: Barn- o ungd sjukv Ögon Kirurgi/Ortopedi/Öron Kvinnosjukvård Operation/ANA/IVA Vuxenpsykiatri Barn- o ungdomspsyk. Medicin/Geriatrik - klinfyslab - fotvård Vårdenheten Röntgen Paramedicin/Habilitering VO: Ånge, Stöde, Matfors VO: Nacksta, Liden,Kvissleby VO: Centrum Sundsvall VO: Timrå, Alnö VO: Härnösand, Kramfors VO: Sollefteå VO: Domsjö, Bredbyn, Bjästa VO: Örnsköldsvik, Björna, Husum Allmäntandvård indelad i 8 verksamhetsområden: VO:Specialisttandvård VO:Tandteknik Länshälsan Landstingsservice Sterilservice/ Hjälpmedelscentral Hälso- och sjukvården Primärvårdens ledningsorganisation Ledningsorganisationen utgår från en linje mellan primärvårdsdirektör och verksamhetschef. Till linjeorganisationens förfogande återfinns två stödjande funktioner, primärvårdscentrum respektive ledningsstaben. Primärvårdscentrum är en länsgemensam stödfunktion som står till primärvårdsdirektörens och verksamhetens förfogande med fokus på framförallt kliniskt ledningsstöd. Ledningsstaben står till primärvårdsdirektörens och verksamhetens förfogande med fokus på framförallt administrativt ledningsstöd. Sjukhusens ledningsorganisation Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand är organiserat i fyra divisioner och har totalt 35 kliniker. Sjukhusdirektören har det övergripande ansvaret. Divisionscheferna har det samlade administrativa ansvaret för respektive division. Klinikcheferna/ verksamhetscheferna är underställda divisionscheferna. Varje avdelning/enhet leds av en enhetschef. Sollefteå sjukhus leds av sjukhusdirektör, tio verksamhetschefer samt 19 enhetschefer som 1:a linjens chefer. En verksamhetsledningsgrupp (VLG) med samtliga verksamhetschefer och som leds av sjukhusdirektören har fyra beredande utskott; patientsäkerhetsutskott, hälsofrämjande utskott, katastrofutskott samt läkemedelsutskott. En administrativ ledningsgrupp förbereder ärenden till VLG. Örnsköldsviks sjukhus har tre beslutsnivåer; sjukhusdirektör, verksamhetschef och enhetschef. Det finns elva verksamhetsområden. Sjukhusdirektör, samtliga verksamhetschefer, personal-, ekonomi- och vårdutvecklingschef samt informatör ingår i sjukhusets ledningsgrupp. Till ledningsgruppen finns fem utskott inrättade för prioriterade förbättringsområden (kvalitets- och patientsäkerhet/läkemedel, folkhälsa, FoU, kommunikation och ekonomi). Hälso- och sjukvård i Region Norrland 11

12 Folktandvården Folktandvården är en förvaltning av elva inom landstinget. Förvaltningen leds av en tandvårdsdirektör direkt underställd landstingsdirektören. Tandvårdsdirektören har ett kansli bestående av ekonomi-, personal-, vård- och IT-funktion. Respektive funktion leds av en chef/ansvarig. Allmäntandvården bildar åtta verksamhetsområden under ledning av en verksamhetschef. Specialisttandvården och tandteknik arbetar länsövergripande. Tandvårdsdirektören samt verksamhetscheferna, personalchef och ekonomichef bildar folktandvårdens ledningsgrupp. Den minsta organisatoriska enheten är verksamhetsområde som kan bestå av 1 5 kliniker. I det största verksamhetsområdet, Härnösand/Kramfors finns dock även underställd nivå med två enheter med enhetschefer. Det finns minst en klinik i varje kommun. Kärnverksamhet I detta avsnitt beskrivs landstingens kärnverksamheter. Alla specialiteter beskrivs och i förkommande fall även i relevanta subspecialiteter. För den som är särskilt intresserad och vill fördjupa sig ytterligare och få en uppfattning om verksamhetens omfattning beskrivs även utförd verksamhet (prestationer avseende vårdtid, vårddagar, medelvårdtid etc) för år 2008 där det varit möjligt. Dessa redovisas i separata mallar (se bilagor). Redovisade volymuppgifter för år 2008 är endast till för att belysa omfattningen av den verksamhet som bedrevs det året vid regionens sjukhus. Redovisningen är inte tänkt att användas för jämförelser. För ett sådant ändamål är underlaget inte tillräckligt kvalitetssäkrat för att säkerställa likvärdighet, tillförlitlighet m m. Avsnittet inleds med en kort beskrivningen av primärvårdens uppdrag, regionens elva sjukhus samt folktandvårdens verksamhet. Därefter sammanfattas de kärnverksamheter som har kartlagts i mallarna och presenteras med korta kommentarer. Det som kommenterats är sådant som antingen skiljer sjukhusen åt eller som förenar dem. Primärvård Basuppdraget för primärvården i regionen är att erbjuda medborgarna läkarmottagning, distriktssköterskemottagning, mödrahälsovård (MVC), barnhälsovård (BVC), ungdomsmottagning, rehabilitering samt hemsjukvård. Lokala variationer kan dock förekomma. Utöver uppräknade uppdrag kan vård-/hälsocentralerna ha olika tilläggsuppdrag. Norrbotten Inom NLL finns 33 vårdcentraler. En av dessa, vårdcentralen i Vittangi, drivs på entreprenad. Antal vårdcentraler inom kommunerna ser ut som följer; Luleå (9 st), Piteå (5 st), Boden (4 st). Kiruna (3 st), Gällivare och Kalix (2 st) och Arvidsjaur, Arjeplog, Haparanda, Jokkmokk, Älvsbyn, Pajala, Överkalix och Övertorneå har en vårdcentral vardera. Slutenvårdsuppdrag (s k observationsplatser) bedrivs inom primärvården på följande sju orter; Arjeplog, Arvidsjaur, Haparanda, Jokkmokk, Pajala, Överkalix och Övertorneå. Totalt finns 48 observationsplatser i länet. Ambulansverksamhet och radiologisk verksamhet (röntgen) finns också som tilläggsuppdrag på dessa orter samt även i Älvsbyn. 12 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

13 I Norrbotten är sjukvårdsrådgivningen knuten till respektive vårdcentral dagtid. Kvällar, nätter och helger är sjukvårdsrådgivningen samordnad för Älvsbyns, Bodens och Luleå kommuner med placering vid SOS Alarm i Luleå. I övriga länet sköter vårdcentralerna sjukvårdsrådgivningen dygnet runt via sina jourcentraler. Västerbotten Inom VLL finns 36 hälsocentraler/sjukstugor. Tre av dessa drivs av entreprenörer. Antal hälsocentraler inom kommunerna ser ut som följer; Umeå (10 st), Skellefteå (10 st) och de övriga kommunerna har en hälsocentral/sjukstuga vardera. På följande orter har primärvården även ett slutenvårdsuppdrag (sjukstugor): Tärnaby, Storuman, Sorsele, Malå, Vilhelmina, Dorotea, Åsele. Sjukvårdsrådgivningen är en särskild enhet inom akutsjukvården och bedriver verksamhet för hela länet dygnet runt. Västernorrland Inom LVN finns 32 vårdcentraler, varav sex drivs på entreprenad. Antal vårdcentraler inom kommunerna är; Härnösand (3 st) Kramfors (3 st) varav en på entreprenad, Sollefteå (3 st), Sundsvall (12 st) varav två på entreprenad, Timrå (2 st) på entreprenad, Ånge (2 st) varav en på entreprenad och Örnsköldsvik (7 st). Sjukvårdsrådgivningen i Västernorrland bedrivs i Sundsvall i egen regi inom primärvården, i Sollefteå via tjänsteköp från Västerbotten och i Örnsköldsvik via tjänsteköp från Östersund. Sjukhusvård Universitetssjukhus Norrlands universitetssjukhus Vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) bedrivs högspecialiserad sjukvård inom alla medicinska specialiteter. Sjukhuset har ett upptagningsområde på ca invånare (Umeå, Nordmaling, Vännäs, Vindeln, Bjurholm och Robertsfors kommuner), 730 vårdplatser samt ca årsarbetare. Av volym-, kompetens- och kvalitetsskäl utförs inte avancerad brännskadevård, avancerad barnkirurgi, barnhjärtkirurgi samt njurtransplantationer. Vissa andra sällanförekommande sjukdomar remitteras också till andra universitetssjukhus. Uppdraget för NUS består i huvudsak av att förse norra regionen med högspecialiserad vård, att ligga i framkant i den medicinska utvecklingen och införa nya metoder och ny teknik under kontrollerade former, att stå för sista länken i regionen med jourlinjer och kompetens i topp och att bedriva klinisk forskning på god nationell och internationell kvalitetsnivå och i tillräcklig omfattning för att vara konkurrenskraftig. Ett patienthotell med 246 rum finns knutet till NUS. Länssjukhus Sunderby sjukhus Sunderby sjukhus är både ett länssjukhus och ett länsdelssjukhus. I det primära upptagningsområdet, Luleå och Bodens kommuner, finns ca invånare. Sjukhuset, som har 380 vårdplatser och årsarbetare, bedriver såväl akut som planerad verksamhet inom alla befintliga specialistområden, exklusive Hälso- och sjukvård i Region Norrland 13

14 thorax- och neurokirurgi. All akut ortopedi, allmänkirurgi/urologi och slutenvårdsgynekologi samt förlossningsverksamhet vid kusten är koncentrerad till sjukhuset. Verksamheterna vid Sunderby sjukhus utgör även ett kompetenscentrum för länets hälso- och sjukvård och har därmed ett särskilt ansvar för kunskapsinhämtning samt kompetensförmedling till såväl den övriga specialiserade vården samt till primärvården i länet. På sjukhuset finns också huvuddelen av länets resurser inom medicinsk teknik och IT koncentrerade. Sjukhuset har ett patienthotell med 40 rum. Sjukhuset Sundsvall-Härnösand Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand bedriver specialiserad öppen- och slutenvård inom somatik och psykiatri samt för viss högspecialiserad vård, exempelvis inom rättspsykiatri. Sjukhuset erbjuder inte neurokirurgisk och thoraxkirurgisk vård. Upptagningsområdet är hela länet om ca invånare avseende lungmedicin, infektion, rehabilitering. Det inkluderar även Jämtland avseende yrkes- och miljömedicin samt till viss del även onkologi med strålterapi och har riksintag avseende rättspsykiatri. Länssjukhuset har ansvaret för ambulansverksamheten i hela länet. Den kardiologiska verksamheten innefattar invasiv kardiologi samt PCI dygnet runt fem dagar per vecka. För basal psykiatrisk och somatisk vård är det primära upptagningsområdet ca invånare. Länssjukhusets verksamhet bedrivs på flera orter. I Härnösand finns öppenvårdsverksamhet inom ett stort antal discipliner samt slutenvård avseende rehabiliteringsmedicin. Viss öppenvårdsverksamhet bedrivs i Sollefteå inom öron-näsa-hals och infektionskliniken har öppenvårdsverksamhet i Örnsköldsvik. Länssjukhuset har 520 vårdplatser, patienthotell med 43 platser och årsarbetare. Länsdelssjukhus Gällivare sjukhus Sjukhuset i Gällivare är ett länsdelssjukhus med 95 vårdplatser och 532 årsarbetare. Upptagningsområdet utgörs av norra Norrbotten (Gällivare, Jokkmokk och Pajala kommuner) med ca invånare (samt i Kiruna för vissa specialiteter). Verksamheterna består av IVAK (intensivvård inkl hjärtintensivvård, akutmottagning och ambulans), internmedicin, allmänkirurgi/urologi, rehabilitering/paramedicin, palliativ vård, öron-näsa-hals, ögon, vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri (BUP), ortopedi, dialys, gynekologi/obstetrik och barnsjukvård. Mottagningsverksamhet bedrivs inom psykiatri, kvinnosjukvård, barnsjukvård, medicin/kirurgi/ortopedi (gemensam mottagning), ögon, öronnäsa-hals och barn- och ungdomspsykiatri. Stödverksamheter finns inom radiologi inkl magnetkameraundersökning, laboratoriemedicin, medicinteknik/it och gemensam service. Ambulanshelikoptern för Norrbotten är stationerad i Gällivare. Sjukhuset har ett patienthotell med 19 rum. Kalix sjukhus Kalix sjukhus är ett länsdelssjukhus med 60 vårdplatser och 305 årsarbetare. I det primära upptagningsområdet, östra Norrbotten (Kalix, Överkalix, Haparanda, Övertorneå kommuner), finns cirka invånare. Sjukhuset utgör centrum för planerad allmänkirurgi/urologi dagtid i kustområdet. Verksamheterna består av IVAK (intensivvård inkl hjärtintensivvård, akutmottagning och ambulans), internmedicin, dialysenhet, rehabilitering efter stroke och neurologiska sjukdomar, palliativ vård och närpsykiatri. Det finns också ett Barnhus med en samlad kompetens inom barnmedicin, barnpsykiatri och barnhabilitering. Dessutom mottagningsverksamhet för internmedicin, allmänkirurgi/uro- 14 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

15 logi, neurologi samt i samarbete med Sunderby sjukhus även mottagning för patienter inom kvinnosjukvård och ögonsjukvård. Stödverksamheter utgörs av radiologi, laboratoriemedicin, medicinteknik/it och gemensam service. Även folktandvårdens verksamhet i Kalix är förlagd till sjukhuset. Kiruna sjukhus Kiruna sjukhus är ett länsdelssjukhus med 40 vårdplatser och 240 årsarbetare. Upptagningsområdet utgörs av Kiruna kommun med en befolkning på ca invånare. Verksamheterna utgörs av IVAK (intensivvård inkl hjärtintesivvård, akutmottagning och ambulans), internmedicin, allmänkirurgi/urologi, rehabilitering/paramedicin och palliativ vård. Mottagningsverksamhet bedrivs inom psykiatri, kvinnosjukvård, barnsjukvård och medicin/kirurgi. Stödverksamheter utgörs av radiologi, laboratoriemedicin, medicinteknik/it och gemensam service. Piteå älvdals sjukhus Piteå älvdals sjukhus är ett länsdelssjukhus. Sjukhuset, som har 118 vårdplatser och 715 årsarbetare, är centrum för planerad ortopedi. I upptagningsområdet som utgörs av södra Norrbotten (Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplogs kommuner) finns cirka invånare. Verksamheterna utgörs av IVAK (intensivvård inkl hjärtintensivvård, akutmottagning och ambulans), internmedicin, rehabilitering efter stroke och neurologiska sjukdomar, palliativ vård och psykiatri. Dessutom finns mottagningsverksamhet för allmänkirurgi/urologi, neurologi, kvinnosjukvård, dialys-, ögon-, öron-, barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatri med tillhörande paramedicinska enheter. Till stöd för verksamheterna finns radiologi, laboratoriemedicin, medicinteknik, IT och gemensam service. Folktandvården har nyligen flyttat in i sjukhusets lokaler. Lycksele lasarett Lycksele lasarett har ett upptagningsområde på ca invånare och ca 110 vårdplatser och 500 årsarbetare. Lycksele lasarett är ett akutsjukhus med ländelssjukvård. Upptagningsområdet utgörs av Lycksele, Storuman, Vilhelmina, Åsele, Dorotea, Sorsele och Malå kommuner. Medicin/geriatrik, kirurg/ortoped/urologi samt kvinnosjukvård har dygnetruntverksamhet tillsammans med röntgen, lab, en akutmottagning samt en anestesti- och IVA-enhet. En dialysenhet finns inom medicinkliniken. Inom barn- och ungdomspsykiatri, barnmedicin, ögon samt öron-näsa-hals finns öppenvårdsmottagningar. Höftproteskirurgi samt obesitas-kirurgi har stora operationsvolymer (obesitaskirurgi bedrivs bara i Lycksele). De drygt 30 sjukstugeplatserna vid inlandets hälsocentraler är också en viktig del i sjukvårdssystemet för inlandet. Helikopterverksamheten för Västerbotten har sin station på Lycksele lasarett med beredskapsverksamhet året och dygnet runt. Skellefteå lasarett Skellefteå lasarett har ett upptagningsområde på ca invånare, har ca 240 vårdplatser och årsarbetare. Skellefteå lasarett är ett akutsjukhus med ländelssjukvård. Upptagningsområdet utgörs av Skellefteå och Norsjö kommuner. Medicin/geriatrik, kirurg/ortoped/urologi samt kvinnosjukvård har dygnet-runt-verksamhet tillsammans med röntgen, lab, akutmottagning samt en anestesi- och IVA-enhet. En dialysenhet finns inom medicinkliniken. Palliativa vårdplatser finns inom kirurgkliniken men ligger organisatoriskt inom avancerad hemsjukvård. Psykiatrisk slutenvård i Skellefteå har även Lycksele som upptagningsområde där öppenvård bedrivs. I Skellefteå finns också en slutenvårdsenhet för barnsjukvård. Barn- och ungdomspsykiatri, öron-näsa-hals samt Hälso- och sjukvård i Region Norrland 15

16 ögon har öppenvårdsverksamhet. I Skellefteå finns också en slutenvårdsenhet för barnsjukvård. Sollefteå sjukhus Sollefteå sjukhus är ett akutsjukhus med dygnet-runt-verksamhet. Sjukhuset är ett länsdelssjukhus med 130 vårdplatser och 509 årsarbetare. Upptagningsområdet är totalt ca invånare omfattande Sollefteå kommun , Kramfors kommun , samt delar av Jämtland ca På sjukhuset bedrivs somatisk specialiserad öppen och sluten vård inom kirurgi, ortopedi, urologi, internmedicin, barnmedicin, gynekologi, BB/förlossning samt akutvård (IVA, operation/anestesi, dagkirurgi, akutmottagning), radiologisk enhet, arbetsterapi, sjukgymnastik, kuratorsenhet, habilitering (barn/vuxna). Öppenvård finns även inom dialys, ögon- och öronsjukvård. Dessutom bedrivs specialiserad psykiatrisk öppen och sluten vård (vuxenpsykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri). Örnsköldsviks sjukhus Örnsköldsviks sjukhus är ett akutsjukhus med länsdelssjukvård. Upptagningsområdet är totalt ca invånare med Örnsköldsviks kommun, invånare, och Nordingrå, Vibyggerå och Ullångers församlingar i Kramfors kommun, ca invånare. På sjukhuset finns dygnet-runt-verksamhet inom medicin, geriatrik, kirurgi, ortopedi, öron, barn- och ungdomssjukvård, kvinnosjukvård med förlossning, psykiatri samt röntgen, lab, akutmottagning, operation/anestesi, enhet för intensivvård/hjärtintensivvård och röntgen. Öppenvård bedrivs inom ögon, dialys, habilitering, barn-/ungdoms- och vuxenpsykiatri samt paramedicin. Sjukhuset har 149 vårdplatser och 724 årsarbetare. Folktandvård Tandvården är en avreglerad verksamhet och varje tandläkare respektive tandhygienist med legitimation kan fritt starta tandvårdsverksamhet. Folktandvården upphandlar inga privata vårdgivare. Norrbotten Folktandvården bedriver barn- respektive vuxentandvård i alla kommuner i länet. Dessutom bedrivs tandteknisk verksamhet och specialisttandvård i vissa kommuner. Privat barn- respektive vuxentandvård samt tandteknisk verksamhet bedrivs i vissa av länets kommuner. I Norrbotten finns ca 40 privata tandläkare och ca 15 privata tandhygienister. I Norrbotten har folktandvården ansvar för ca 98,5 procent av barnen. Under år 2008 har ca av länets knappt barn och ungdomar i åldern 3 19 år besökt folktandvården för undersökning, kontroll eller akuta besvär. Av dessa har fått fullständig behandling. I åldersgruppen 1 2 år har ca barn besökt folktandvården. Inom vuxentandvården har folktandvården ca revisionspatienter, av dessa färdigbehandlades ca under Utöver de tillkommer ca som besökt folktandvården akut eller för annan delbehandling. Besvarade remisser inom specialisttandvården uppgår till ca st. Förutom den egna tandtekniska verksamheten upphandlar folktandvården privat tandteknik. Den privata verksamheten står för ca 50 procent av folktandvårdens behov. Antal årsarbetare inom folktandvården uppgår till Hälso- och sjukvård i Region Norrland

17 Västerbotten Folktandvården bedriver barn- respektive vuxentandvård i alla kommuner i länet. Dessutom bedrivs tandteknisk verksamhet och specialisttandvård i vissa kommuner. I Västerbotten har folktandvården ansvar för ca 98 procent av barnen, revisionsbarn i åldern 3 19 år, av dessa blev fullständigt behandlade (75 %). Folktandvården har vuxna revisionspatienter, av dessa blev fullständigt behandlade (59 %). I Västerbotten finns idag 74 privatpraktiserande tandläkare och fem tandhygienister. Folktandvården har en basenhet för tandteknisk verksamhet på fyra orter i länet. Förutom den egna tandtekniska verksamheten upphandlas tandtekniska arbeten motsvarande knappt 50 procent av det totala behovet. Antal årsarbetare inom folktandvården uppgår till 510. Västernorrland Folktandvården bedriver barn- respektive vuxentandvård i alla kommuner i länet. Dessutom bedrivs tandteknisk verksamhet och specialisttandvård i vissa kommuner. Privat barn- respektive vuxentandvård samt tandteknisk verksamhet bedrivs i vissa av länets kommuner. Privata vårdgivare finns i samtliga sju kommuner. I Västernorrland har folktandvården ansvar för ca 96 procent av barnen vilket motsvara ca barn. Inom vuxentandvården har folktandvården ca revisionspatienter, av dessa färdigbehandlades ca Till det kommer ca akutbesök. Förutom den egna tandtekniska verksamheten upphandlar folktandvården privat tandteknik. Den privata verksamheten står för ca 35 procent av folktandvårdens behov. Antal årsarbetare inom folktandvården uppgår till 300. Beskrivning av kärnverksamheter Verksamhetsstrukturen vid respektive sjukhus framgår av bifogade matriser. De ger en snabb överblick över vilken medicinsk verksamhet som bedrivs i sluten respektive öppen vård vid respektive sjukhus i regionen. Av matriserna kan även utläsas kommentarer för enskilda områden där detta bedömts angeläget för att öka begripligheten i redovisningen. I det följande lämnas förklarande kommentarer till redovisningen av verksamheterna enligt matriserna. Redovisningen är uppdelad på medicinska områden. Det som kommenteras är det som bedöms angeläget för att öka förståelsen antingen för att det förenar eller för att det skiljer verksamheterna landstingen emellan. Primärvård Vård/hälsocentraler finns i samtliga kommuner i alla tre landstingen. Basuppdraget är i allt väsentligt detsamma i alla tre landstingen. Norrbotten och Västerbotten har tillgång till platser för slutenvård vid vårdcentraler/sjukstugor i extrem glesbygd. Dessa platser utgör komplement till den slutna vården vid sjukhus. I Norrbotten och Västerbotten har vårdcentraler/sjukstugor i glesbygd ansvar för ambulans- och jourverksamhet, de har också tillgång till röntgenverksamhet. I Västernorrland är det endast en vårdcentral (Ånge) som har tillgång till röntgen. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 17

18 I Norrbotten finns ljusbehandling tillgänglig vid vårdcentraler i samtliga kommuner. I Västerbotten och Västernorrland är denna verksamhet inte decentraliserad på samma sätt. Det är enbart Ånge vårdcentral i LVN som har ljusbehandling med hudkliniken i Sundsvall som ansvarig. Opererande specialiteter Kännetecknande för området är att Norrbottens läns landsting har genomfört en koncentration till Sunderby sjukhus och Gällivare sjukhus av den akuta opererande verksamheten inom områdena allmän kirurgi och ortopedi liksom av förlossningsverksamheten i länet. Planerade operationer inom dessa områden har koncentrerats till Kalix sjukhus (allmän kirurgi) och Piteå älvdals sjukhus (ortopedi). De två övriga landstingen bedriver fortfarande motsvarande verksamheter vid samtliga sjukhus i sina län. I Västernorrland ingår käkkirurgi i folktandvården. I Norrbotten och Västerbotten tillhör käkkirurgin hälso- och sjukvården. Neurokirurgi, thoraxkirurgi samt plastikkirurgi ingår i centrumbildningar och bedrivs endast vid Norrlands universitetssjukhus (NUS). Idrottsmedicin finns också endast vid NUS. Inom området öron-näsa-hals har Västernorrland mottagningsverksamhet i Sollefteå. Akutmottagningar Akutmottagningar finns vid samtliga sjukhus inom regionen. Av verksamhetsredovisningen framgår betydande volymskillnader mellan länen. Detta förklaras delvis av olika gränsdragning mellan primärvårdens jourcentraler och akutmottagningarnas verksamhet i de fall verksamheterna är samlokaliserade. Operation m m I enlighet med beskrivningen ovan bedrivs inte akuta operationer vid Piteå älvdals sjukhus och Kalix sjukhus. Narkosverksamhet bedrivs vid samtliga sjukhus. Renodlade HIA-enheter (hjärtintensivvård) finns vid NUS samt länssjukhusen. Vid övriga sjukhus ingår HIA i IVA-verksamheten. Medicinska specialiteter Kännetecknande för området allmän internmedicin är att det bedrivs vid samtliga sjukhus inom regionen. Vid NUS samt länssjukhusen i Sunderbyn och Sundsvall är verksamheten sektionerad så att de s k subspecialiteterna (t ex kardiologi, endokrinologi m fl) bedrivs som självständiga enheter. Vid länsdelssjukhusen ingår dessa verksamheter i den internmedicinska kliniken, ofta med profilerade specialister inom subspecialiteten. Inom området hud och reumatologi har Västerbotten mottagningsverksamhet också vid sjukhusen i Skellefteå och Lycksele. Inom området hud och infektion har Västernorrland mottagningsverksamhet i Sollefteå och Örnsköldsvik. Inom området geriatrik ingår dessa verksamheter på länsdelssjukhusen i Norrbotten inom området allmän internmedicin. I Umeå i Västerbotten finns detta som en separat klinik, liksom i Sundsvall och i Örnsköldsvik i Västernorrland. 18 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

19 Barn och ungdom Allmän pediatrik finns som öppenvård vid samtliga sjukhus och slutenvård finns vid sju av elva sjukhus. Den kirurgiska och ortopediska vården för barn sker främst integrerat vid de barnmedicinska klinikerna. I vissa fall kan barn med kirurgiska och ortopediska diagnoser vårdas inom motsvarande vuxenspecialitet. Uppdelningen bygger på lokala förhållanden och hur vården traditionellt organiserats vid respektive sjukhus. Nyföddhetsvård (neonatologi) bedrivs vid sex av regionens sjukhus. Diagnostisk verksamhet Samtliga sjukhus har tillgång till utrustning för CT, ultraljud samt konventionella röntgenundersökningar. Åtta av elva sjukhus har magnetkameraundersökning (MR). Kranskärlsröntgen, klinisk fysiologi, neurofysiologi och nukleärmedicin utförs endast vid NUS samt länssjukhusen. Dentala undersökningar ingår i sjukhusvården i Norrbotten. I övriga landsting ingår dessa undersökningar i tandvården. Immunologi, virologi finns endast vid två sjukhus, NUS och Sunderby sjukhus. Patologi/cytologi finns vid NUS, Sunderby sjukhus samt Sundsvalls/Härnösands sjukhus. Genetik finns endast vid NUS. Antalet laboratorieundersökningar (redovisning av verksamheten) är inte jämförbara p g a olika redovisningsmetoder. Sjukhusfysiker och medicintekniska ingenjörer finns endast vid NUS samt länssjukhusen. De har hela landstinget som arbetsområde. Psykiatri (barn och vuxna) För vuxna patienter bedrivs öppenvård vid samtliga sjukhus. Slutenvård finns vid åtta av de elva sjukhusen och tre sjukhus (NUS, Öjebyn, Sundsvall/Härnösand) har specialenheter för rättspsykiatri. För barn och ungdomar bedrivs öppenvård vid samtliga sjukhus. Psykiatrisk slutenvårdsavdelning för barn och ungdomar finns endast vid två sjukhus. I Sundsvall och Skellefteå finns det slutenvårdsplatser för barn och ungdomar vid den vuxenpsykiatriska kliniken eller på barnmedicinsk avdelning. Paramedicin och habilitering Tillgång till paramedicinska specialiteter finns vid samtliga sjukhus, förutom tillgång till psykolog som finns vid ungefär hälften av sjukhusen. Organisationen för de paramedicinska verksamheterna ser dock olika ut, antingen är verksamheten klinikbunden eller samlad i en egen enhet. Barn- och ungdomshabilitering bedrivs vid samtliga sjukhus medan vuxenhabilitering endast finns vid ett fåtal sjukhus (NUS samt samtliga sjukhus i Västernorrland). Sjuktransporter I alla tre landstingen finns ambulansstationer i samtliga kommuner (förutom Timrå), antingen som dygnsambulans eller i undantagsfall som dagambulans. Norrbotten och Västerbotten har tillgång till ambulanshelikopter året och dygnet runt. Västernorrland har begränsad tillgång till ambulanshelikopter via avtal med Sjöfartsverket. Alla landstingen (inkl Jämtland) har ett gemensamt avtal avseende ambulansflygplan samt flygläkarjour för transport av intensivvårdskrävande patienter samt barntransporter. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 19

20 Stödverksamhet Här beskrivs ett antal stödverksamheter inom hälso- och sjukvården. I avsnittet anges vad som finns att tillgå i respektive landsting för att skapa förutsättningar för att bedriva verksamheten inom hälso- och sjukvården. Beskrivningen av stödverksamheten har getts relativt stort utrymme eftersom dessa verksamheter vid en eventuell regionbildning, med största sannolikhet, kommer att förändras först och allra mest påtagligt. Folkhälsa De fyra norrlandstingen ingår i en arbetsgrupp kring folkhälsa inom Norrlands regionförbund. Inom arbetsgruppen sker samordning och spridning av goda exempel inom Norrland. Samarbete sker exempelvis genom gemensamma undersökningar, t ex befolkningsenkät vart fjärde år och årliga hälsosamtal hos skolsköterskorna. Samtliga sjukhus i Västerbotten (även primärvården i VLL) och Västernorrland är medlemmar i nätverket för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. I Norrbotten ingår Piteå sjukhus. Norrbotten Landstingets folkhälsoarbete styrs via landstingsplan och divisionsplaner och harmoniserar med den folkhälsopolitiska strategin för Norrbotten. Arbetet koncentreras till tre områden; landstingsintern verksamhet, samverkan med kommuner och föreningar samt samverkan med norrlandstingen. Landstingets folkhälsoarbete leds av en styrgrupp. Stöd och samordning tillhandahålls av tjänstemän inom sekretariatet (2,0 tjänster). Inom division Kultur och utbildning finns en utredare (1,0 tjänst) som arbetar med kultur och hälsa. I NLL:s folkhälsoarbete utkristalliseras tre grupper; barn och ungdom, vuxna samt äldre. Prioriterade utvecklingsområden för barn och ungdomar är psykisk hälsa, övervikt och fetma, tobaksbruk, alkohol, narkotika och doping, sexuellt överförbara infektioner, aborter samt kulturens bidrag till god livskvalitet. För vuxna är de prioriterade utvecklingsområdena övervikt och fetma, tobaksbruk och kultur. Motsvarande områden för äldre är övervikt, fetma och undervikt, fallskador och kultur. Den folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten har antagits av landstinget och länets samtliga kommuner. Det finns ett folkhälsopolitiskt råd med två representanter från landstinget och tre representanter från kommunerna. Sekretariatet fungerar som stöd till rådet. Arbetet inom det folkhälsopolitiska rådet är inriktat på samarbete, samordning och stöd till länets folkhälsoarbete på läns- och kommunnivå. Folktandvård Folktandvården deltar aktivt i alla de folkhälsoråd som finns i Norrbotten. I Arjeplog och Arvidsjaur bedrivs rökfri duo. De flesta kliniker besöker 6-årsgrupper på dagis. Informationsaktiviteter och erbjudande om sockerutställningar tillhandahålls av alla kliniker. Fluorsköljning ges till vissa riskgrupper. Riktade insatser görs för flyktingbarn i de kommuner som tar emot flyktingar. Folktandvården deltar i varierande omfattning på olika mässor och andra möten. En sockerbroschyr och en egenvårdsbroschyr har tagits fram. Vissa riktade informationsannonser har genomförts i dagspressen. 20 Hälso- och sjukvård i Region Norrland