Från avfallshantering till resurshushållning

Transkript

1 Från avfallshantering till resurshushållning Tillsammans för en värld som räcker längre.

2 Ockelbo kommun Sandviken kommun Gävle kommun Hofors kommun Älvkarleby kommun 2

3 Tillsammans skapar vi vardagens miljöhjältar för en värld som räcker längre. VÅR GEMENSAMMA AVFALLSPLAN ÄR BESLUTAD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE I: GÄVLE , 5 HOFORS , 133 OCKELBO , 58 SANDVIKEN , 143 ÄLVKARLEBY , 154 3

4 Vår vision Innehållsförteckning sid sid sid 21 sid sid sid INLEDNING Samråd MÅL Mål 1 Förebygga resursslöseri Mål 2 Minska användningen av farliga ämnen och säkra hanteringen av farligt avfall Mål 3 Ta tillvara avfall som resurs STYRMEDEL ÅTGÄRDER Åtgärdsprogram Planeringsprocess och resurser VIKTIGA FRÅGOR Omvärld Klimatpåverkan Att förebygga resursslöseri Att öka återanvändningen Farliga ämnen och farligt avfall Återvinningscentraler och grovavfall Sortering av matavfall: kvalitet och mängd Rötning av avfall för produktion av biogas Insamling av tidningar och förpackningar Slam från enskilda avlopp Nedskräpning EKONOMI Principer för övergripande mål inom avfallsekonomi Framtidens avfallsekonomi Cirkulär ekonomi sid 57 ATT FÖRÄNDRA BETEENDEN 58 Positiv återkoppling 58 Människan är social 59 Lätt att göra rätt 59 Våra hjärnor styr oss 59 Information och kommunikation 59 Metoder 59 Så kan vi förändra beteenden sid 61 ARBETSMILJÖ OCH SÄKERHET sid 65 ORGANISATION OCH ANSVAR 66 Den kommunala organisationen i vår region 66 Utanför den kommunala organisationen sid 69 DET KOMMUNALA ANSVARET FÖR HUSHÅLLSAVFALL sid 73 REVIDERING OCH UPPFÖLJNING 74 Fortsatt planeringsprocess och uppföljning 74 Revideringar för att hålla renhållningsordningen aktuell 75 Uppföljning Bilagor: Se Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Bilaga 2 Nuläge och omvärld (avfallsmängd, insamling, behandling, ekonomi, samhällsutveckling, teknisk utveckling) Bilaga 3 Organisation och ansvar Bilaga 4 Miljökonsekvenser av avfallsplanen Bilaga 5 Deponier och anläggningar Bilaga 6 Uppföljning av avfallsplan Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 8 Redogörelse för samråd 4

5 För en värld som räcker längre. Med den här avfallsplanen ger vi ett bidrag för en hållbar samhällsutveckling. Vi gör det genom att fokusera på att förebygga avfall, minska användningen av farliga ämnen, säkra hanteringen av farligt avfall och att ta tillvara avfall som resurs. Avfallsplanen är gemensam för och medlemskommunerna. Genom att arbeta tillsammans har vi goda möjligheter att förverkliga planen och nå våra mål. Med miljövänliga hälsningar s Förbundsdirektör och styrelserepresentanter Thomas Nylund Förbundsdirektör Roger Persson Ordförande Gävle kommun Marie Lind Vice ordförande Sandvikens kommun Kenneth Axling Hofors kommun Kenneth Holmström Älvkarleby kommun Mats Åstrand Ockelbo kommun 5

6 Företag 6

7 Sammanfattning Sammanfattning Avfallsplanen utvecklar avfallshanteringen i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun. Tillsammans med de lokala föreskrifterna om avfallshantering utgör avfallsplanen det som kallas renhållningsordning och styr avfallshanteringen hos fastighetsägare och medborgare i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun. Avfallsplanen ska revideras minst var fjärde år. Denna avfallsplan reviderades De delar som har reviderats är främst: Mål Åtgärder Viktiga avsnitt: o Att förebygga avfall o Att minska användningen av farliga ämnen och säkra hanteringen av farligt avfall o Rötning av avfall för biogas o Nedskräpning Övriga avsnitt, kapitel och bilagor innehåller inga större förändringar jämfört med tidigare version av avfallsplanen. I avfallsplanen finns tre övergripande mål som ska gälla fram till och med år. Övergripande mål är: Förebygga resursslöseri Minska användningen av farliga ämnen och säkra hanteringen av farligt avfall Ta tillvara avfall som resurs För att uppnå de mätbara målen inom respektive övergripande mål finns en mängd åtgärder formulerade. För perioden handlar viktiga åtgärder om att förebygga avfall, att minska användningen av farliga ämnen, att bidra till beteendeförändringar för en hållbar utveckling, att etablera en anläggning för att röta matavfall och producera biogas, att minska nedskräpning och att förbättra sorteringen och öka återvinning och återanvändning. För att styra mot målen finns flera styrmedel att använda sig av: information och kommunikation, andra beteendeförändrande åtgärder, avgifter, upphandling och inköp, lagstiftning och tillsynen som kommuner och länsstyrelser utövar. 7

8 Sammanfattning Som underlag för avfallsplanen finns en mängd fakta och information samlat i åtta bilagor. Dessa bilagor har inte reviderats 2015 med undantag av Redogörelse för samråd. Bilagorna finns på Bilaga Konsekvensanalys av avfallsplanen innehåller en kortfattad beskrivning av de konsekvenser som arbetet med avfallsplanen kan ge. Bilaga Nuläge och omvärld beskriver hur regionen ser ut vad gäller befolkning och geografi, avfallsmängder, insamling och behandling av dessa, ekonomi vad gäller principer och styrmedel, taxa inklusive jämförelse med övriga Sverige, omvärldsanalys internationellt och regionalt med fokus på teknisk utveckling och samhällstrender. Bilaga Organisation och ansvar beskriver vilka kommunala och privata aktörer som finns inom avfallshanteringen samt hur ansvarsfördelningen mellan och medlemskommunerna ser ut. Bilaga Deponier och anläggningar beskriver identifieringen och riskklassningen av regionens deponier samt en utförligare redovisning av de prioriterade deponierna i varje kommun. Här finner du även en förteckning av kommunala och privata anläggningar som hanterar avfall i regionen. Bilaga Uppföljning av avfallsplanen redovisar en uppföljning av mål, åtgärdsprogram, ändringar i renhållningsordningen, avfallsmängder och ekonomi. Bilaga Sammanställning till länsstyrelsen innehåller en sammanfattning av insamlade mängder avfall, vilka anläggningar för återvinning som finns och vilka lokala mål som utgår från de nationella och regionala miljömålen. Bilaga Redogörelse för samråd innehåller en sammanställning över de synpunkter som inkommit på avfallsplanen och föreskrifter från allmänhet och remissinstanser. Bilaga Miljökonsekvenser av avfallsplanen beskriver hur genomförandet av planen förväntas påverka miljön. 8

9 Företag 9

10 Företag 2011 WINNER SWEDISH RECYCLING AWARD 2013 Nominated SWEDISH RECYCLING AWARD 2011 Nominated 2012 Nominated EUROPEAN WASTE REDUCTION AWARD EUROPEAN WASTE REDUCTION AWARD 10

11 Företag Tack, för att du bidrar till en värld som räcker längre 11

12 Inledning Avfallsplan Så här förverkligar vi avfallsplanen tillsammans Uppföljningsrapport avfallsplan Verksamhetsplaner Det är viktigt att avfallsplanen vävs in i alla kommuners och förbundets verksamhetsplanering och uppföljning. 12

13 Inledning Inledning En ambitiös avfallsplan är ett kraftfullt verktyg för en hållbar utveckling. Avfallsplanen används för att styra, utveckla och följa upp avfallshanteringen i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun. Avfallsplanen är gemensam för både kommunalförbundet och medlemskommunerna. Den utvecklar och styr avfallshanteringen hos fastighetsägare och medborgare i kommunerna. År 2015 uppdaterades och reviderades avfallsplanen och de lokala föreskrifterna om avfallshantering. Utifrån nationella styrdokument som Sveriges nationella avfallsplan och de svenska miljömålen formulerades reviderade mål och nya åtgärder. En del av de föreslagna åtgärderna ansvarar för. Andra föreslagna åtgärder ansvarar kommunerna för. Det är viktigt att avfallsplanen och andra kommunala, regionala och nationella styrdokument drar åt samma håll. När styrdokument harmoniserar blir förutsättningarna goda att nå resultat. Det är viktigt att kontinuerligt stämma av avfallsplanen och andra styrdokument med varandra. SAMRÅD Arbetet med att ta fram en ny avfallsplan skedde i bred samverkan och dialog med många aktörer i samhället. Revideringen 2015 har skett i samråd och dialog med främst kommuner och kommunala bolag, men även fastighetsägare, högskolan och ideella organisationer har bjudits in att lämna synpunkter. Under sommaren 2015 ställdes förslaget ut för allmänhetens granskning. Vi välkomnar synpunkter och förslag för att utveckla avfallshanteringen och resurshållningen i våra kommuner. 13

14 Företag 14

15 Företag Det här är våra mål 15

16 Mål Mål AVFALLSPLANEN INNEHÅLLER TRE ÖVERGRIPANDE MÅL. TILL VARJE MÅL HÖR TRE MÄTBARA MÅL. DE TRE MÅLEN ÄR: FÖREBYGGA RESURSSLÖSERI MINSKA ANVÄNDNINGEN AV FARLIGA ÄMNEN OCH SÄKRA HANTERINGEN AV FARLIGT AVFALL TA TILLVARA AVFALL SOM RESURS 16

17 Mål 1 Förebygga resursslöseri MÅL 1 Målet handlar om att minska miljöbelastningen från konsumtion av varor. Att gå från ett slit-och-släng-samhälle, till ett samhälle där hushåll och verksamheter konsumerar medvetet och hushållar med resurser. Mätbara mål 1.1 Mängden matsvinn inom skola, vård och omsorg i kommunerna ska minska. Tallrikssvinnet ska minska med 15 procent och serveringssvinnet* ska minska med 25 procent från år 2015 till år. 1.2 Mängden hushållsavfall (matavfall, restavfall, tidningar, förpackningar och grovsopor) ska minska med 10 procent från år 2015 till år. 1.3 år finns det tydliga uppdrag och rutiner som gör att kommunerna och arbetar aktivt med att förebygga avfall inom de kommunala verksamheterna. * serveringssvinn är all mat som varit ute på exempelvis serveringslinjen, buffén eller salladsbordet och som måste slängas. 17

18 Mål 2 Minska användningen av farliga ämnen och säkra hanteringen av farligt avfall. MÅL 2 Målet handlar om att minska spridningen av farliga ämnen. Det behöver vi göra dels genom att minska produktionen och konsumtionen av varor som innehåller farliga ämnen, dels genom en säker hantering av farligt avfall. Mätbara mål 2.1 Människors kunskap om farliga ämnen i varor ska öka med 50 procent från 2016 till. 2.2 år ska det inte finnas något farligt avfall i de hushållssopor och grovavfall som hushållen slänger. 2.3 Alla företag har en säker och väl fungerande hantering av sitt farliga avfall och elavfall. 18

19 Mål 3 Ta tillvara avfall som resurs. MÅL 3 Målet handlar om att förbättra sorteringen av det avfall som uppkommer. Då kan mer material återvinnas på bästa sätt och behovet av jungfruliga råvaror minskar. Mätbara mål 3.1 Andelen material som återanvänds och återvinns ökar i och med att vi förflyttar avfallet uppåt i avfallstrappan. 3.2 år ska minst 80 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. 3.3 år är alla transporter för insamling av avfall fossilfria. 19

20 Företag 20

21 Företag Våra styrmedel hjälper oss mot målen 21

22 Styrmedel Styrmedel Det finns ett antal styrmedel att använda för att nå målen: Information och kommunikation Andra beteendeförändrande åtgärder, till exempel återkoppling, design för hållbara beteenden (det ska vara lätt att göra rätt), att förändra normer med mera Avgifter Upphandling och avrop Lagstiftning Tillsyn INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Information och kommunikation ökar människors kunskap. I förlängningen kan det bidra till att förändra attityder, värderingar och beteenden. Information och kommunikation är ett viktigt styrmedel som valt att arbeta med i stor omfattning. ANDRA BETEENDEFÖRÄNDRANDE ÅTGÄRDER Exempel på beteendeförändrande åtgärder är positiv återkoppling och att göra det lätt att göra rätt. Att förändra normer bidrar också till att förändra beteenden. Kunskapen om vad som påverkar människors beteenden ökar och det är viktigt att ta tillvara den kunskapen och omsätta i praktisk handling i arbetet med att förändra konsumtionsbeteenden och öka sortering för återanvändning och återvinning. 22

23 Styrmedel AVGIFTER Ett ekonomiskt styrmedel på lokal nivå är avgifterna i renhållningstaxan. har valt att arbeta med miljöstyrande avgifter som innebär att de som sorterar sitt avfall får lägre avgifter än de som inte sorterar. UPPHANDLINGAR OCH AVROP Ett viktigt styrmedel är offentlig upphandling och offentliga inköp. Att styra köpbeteendet hos den offentliga upphandlaren kan ha stor påverkan. Kommunerna kan aktivt förebygga avfall och bidra till hållbar utveckling genom styrning av köp. LAGSTIFTNING I de lokala föreskrifterna om avfallshantering finns de regler som gäller för avfallshanteringen i kommunerna, till exempel om hur avfall hämtas och hur det ska sorteras. Reglerna är styrande, men effekten i form av ökad sortering kommer inte av reglerna i sig utan förutsätter ett aktivt arbete med andra beteendeförändrande åtgärder. TILLSYN I sin tillsyn kan kommunerna och länsstyrelserna påverka avfallshanteringen hos företag och andra verksamheter. Bygg- och miljökontoren i kommunerna utövar tillsyn över verksamheter, samt över insamlingen av avfall som omfattas av producentansvar (tidningar, förpackningar, elavfall, däck mm). Länsstyrelserna utövar tillsyn över större företag. Tillsynsmyndigheterna kan ge råd, men också förelägga verksamhetsutövare att förbättra sin avfallshantering. Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby är olika befolkningsmässigt och omfattar verksamheter av vitt skilda karaktärer. Tillsynsplanerna för kommunerna skiljer sig åt. I arbetet med den gemensamma avfallsplanen finns möjlighet att samverka och utbyta erfarenheter för att effektivisera tillsynen med fokus på målen i avfallsplanen. Det är viktigt att tillsynsmyndigheterna arbetar med tillsynsinsatser som syftar till att verksamheterna ska arbeta aktivt med att lyfta avfall uppåt i avfallstrappan eller klassa om avfallet till restprodukter där det är möjligt. Ett viktigt mål i denna avfallsplan är att verksamheter ska hantera sitt farliga avfall på rätt sätt. Kommunerna och länsstyrelserna kan i sitt tillsynsarbete arbeta för att detta mål ska nås. 23

24 24

25 Företag Vad vi gör åt saken 25

26 Åtgärder Åtgärder De synpunkter och behov som framkommit under arbetet med avfallsplanen har fångats upp i mål och åtgärder. Till varje mål finns det åtgärder som ska bidra till att målen nås. Det finns flera aktörer som har ansvar och möjligheter att förverkliga åtgärderna, till exempel: kommunerna producenterna fastighetsägare hushåll verksamheter I s och kommunernas årliga verksamhetsplaner behöver åtgärderna planeras in och konkretiseras. Tidpunkten för åtgärderna är antingen löpande för arbetet som pågår löpande, eller senast för åtgärder som behöver föras in i verksamhetsplaneringen. betyder inte att arbetet ska vänta till, utan är satt för att möjliggöra en realistisk planering och prioritering inför varje år. Ju förr åtgärderna kan genomföras desto bättre. 26

27 Åtgärder ÅTGÄRDSPROGRAM Vid varje åtgärd framgår om den är ny eller om den är befintlig sedan tidigare (med en hänvisning till åtgärdens nummer i föregående avfallsplan). ÅTGÄRDER SOM BIDRAR TILL DE FLESTA MÅL ÅTGÄRD NÄR ANSVARIG (initiativtagare markeras med *) 1 Optimera insamlingssystemen för olika avfallsslag utifrån hållbarhet, tillgänglighet och effektivitet (gäller farligt avfall, elavfall, matavfall, textil, grovavfall mm). [NY] Löpande 2 Samråda och samverka med producentorganisationerna för att utveckla insamlingen av de avfall som omfattas av producentansvar (tidningar, förpackningar, elavfall, däck, läkemedel mm) [1.17] Löpande * Kommunen / plan & bygglov 3 Söka samverkan med andra aktörer för att utveckla avfallshanteringen och återvinningen av resurser (kommuner, bostadsbolag, hamnar, myndigheter, branschorganisationer, entreprenörer, leverantörer med flera) [ ] Löpande 4 Samverka och ha en bra dialog mellan och medlemskommunerna. [1.63] Löpande * Kommunen* Kommunalförbund* Bolag* 5 Förbättra förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning, till exempel i miljörum och på återvinningscentraler. [ ] Löpande * Kommunala bostadsbolag* 6 Utveckla arbetet med att stimulera hållbara beteenden, utifrån den aktuella kunskap som finns och utvecklas om beteendeförändring. [NY ] Löpande 7 Utveckla kommunikationen med nysvenskar och asylsökande om avfallsförebyggande och sortering, och i det arbetet samverka och utveckla befintliga kanaler [1.54] * Kommunala bostadsbolag 8 Medverka i undervisning i skolor för hållbar utveckling, med fokus på resurshushållning och återvinning. [1.49] Löpande * Kommunen 27

28 Åtgärder FORTSÄTTNING / ÅTGÄRDER SOM BIDRAR TILL DE FLESTA MÅL ÅTGÄRD NÄR ANSVARIG (initiativtagare markeras med *) 9 Utveckla kommunikationen med fastighetsägare, verksamheter och kommuninvånare, i nya kanaler och anpassa informationen efter behov och målgrupp. [1.44] Löpande 10 Se till att tillsynsarbetet bidrar till att nå de avfallsmål som finns om förebyggande, farligt avfall, återvinning med mera. [NY] Löpande Kommunens tillsynsmyndighet 11 Lyfta upp behov till beslutsfattande myndigheter och instanser som har rådighet i frågor där inte har rådighet (men ser behoven). [NY] Löpande 28

29 Åtgärder MÅL 1 FÖREBYGGA RESURSSLÖSERI DELMÅL 1.1 Mängden matsvinn inom skola, vård och omsorg i kommunerna ska minska. Tallrikssvinnet ska minska med 15 procent och serveringssvinnet ska minska med 25 procent från år 2015 till år. ÅTGÄRD NÄR ANSVARIG (initiativtagare markeras med *) 1 Informera i kommunala verksamheter om att inte slänga mat och ta fram informationsmaterial kring detta, samt involvera skolledning, pedagoger, elever och måltidspersonal [ NY ] Kommunen* 2 Driva ett gemensamt arbete för att minska mängden matsvinn i kommunala kök, bespisningar och verksamheter. I arbetet ingår regelbundna träffar med kommunernas kostchefer eller av kommunen utsedd personal. [2.2] * Kommunen 3 Utveckla mätning och uppföljning av matsvinn. [NY] Kommunen* 4 Identifiera och använda lämpliga åtgärder för att åstadkomma en minskning av matsvinnet i kommunala verksamheter. [NY] Kommunen* 5 Se över hur produktionsförutsättningarna (tillagning på plats eller centralt) påverkar möjligheterna att minska matsvinnet. [NY] Kommunen* Inköp Gävleborg 29

30 Åtgärder MÅL 1 FÖREBYGGA RESURSSLÖSERI DELMÅL 1.2 Mängden hushållsavfall (matavfall, restavfall, tidningar, förpackningar och grovsopor) ska minska med 10 procent från år 2015 till år. ÅTGÄRD NÄR ANSVARIG (initiativtagare markeras med *) 1 Informera om hur konsumtionen av varor och tjänster påverkar miljön, om hållbara val med särskilt fokus på textil och matsvinn. [NY ] Löpande 2 Informera för att öka människors medvetenhet om matens miljöpåverkan och hållbar konsumtion av livsmedel. [NY + 1.5] Löpande 3 Informera för att öka människors medvetenhet om textiliers miljöpåverkan och hållbar konsumtion av textilier. [NY] Löpande 4 Uppmuntra olika verksamheter (t ex restauranger, butiker) att arbeta för att minimera matsvinn. [1.7] 30

31 Åtgärder MÅL 1 FÖREBYGGA RESURSSLÖSERI DELMÅL 1.3 år finns det tydliga uppdrag och rutiner som gör att kommunerna och arbetar aktivt med att förebygga avfall inom de kommunala verksamheterna. ÅTGÄRD NÄR ANSVARIG (initiativtagare markeras med *) 1 Se till att det finns uppdrag och organisation för att driva, sprida, samordna och fokusera förebyggandearbetet inom de kommunala verksamheterna. [NY + 1.6] Kommunen 2 Utveckla och kommunicera metoder för att förebygga avfall i de kommunala verksamheterna i hela kedjan från upphandling och inköp till avfallshantering. [NY + 1.6] Kommunen* 3 Ställa miljökrav i upphandlingar, för att minska resursslöseri, förebygga avfall och säkra att upphandlade varor och funktioner är miljömässigt hållbara. Använda upphandlingspolicy som stöd där sådan finns, och ha särskilt fokus på farliga ämnen, textil, mat och klimatpåverkan. [NY] Löpande Kommunen* Inköp Gävleborg 4 Samverka i arbetet att göra upphandlingar och köp som bidrar till att förebygga avfall. [NY] Löpande Kommunen Inköp Gävleborg 5 Utreda förutsättningar för upphandling med utvärderingsgrund i cirkulär ekonomi i samråd med kommunerna. [NY] Inköp Gävleborg 6 Verka för ökad resurshushållning vid byggande i kommunerna genom att löpande uppdatera kraven på avfall och resurshushållning. [NY] Löpande Kommunen 7 Öka resurshushållningen inom användning av datautrustning och minska mängden elektroniskt avfall. [NY] Löpande * Kommunen* 8 Se till att tillsynsarbetet har fokus på att verksamheter ska arbeta aktivt med att lyfta avfall uppåt i avfallshierarkin eller klassa om avfallet till restprodukter där det är möjligt. [NY] Kommunens tillsynsmyndighet 31

32 Åtgärder MÅL 2 MINSKA ANVÄNDNINGEN AV FARLIGA ÄMNEN OCH SÄKRA HANTERINGEN AV FARLIGT AVFALL DELMÅL 2.1 Människors kunskap om farliga ämnen i varor ska öka med 50 procent från 2016 till. ÅTGÄRD NÄR ANSVARIG (initiativtagare markeras med *) 1 Informera om hur konsumtionen av varor och tjänster påverkar miljön, om hållbara val med särskilt fokus på farliga ämnen. [NY ] Löpande 2 Inspirera butiker att bidra till målet via sin information och sitt utbud. [NY] 32

33 Åtgärder MÅL 2 MINSKA ANVÄNDNINGEN AV FARLIGA ÄMNEN OCH SÄKRA HANTERINGEN AV FARLIGT AVFALL DELMÅL 2.2 år ska det inte finnas något farligt avfall i de hushållssopor och grovavfall som hushållen slänger. ÅTGÄRD NÄR ANSVARIG (initiativtagare markeras med *) 1 Utveckla insamlingen av batterier, lampor och smått elavfall. [ ] Löpande 2 Utreda möjligheten att utveckla nya system för insamling av farligt avfall och läkemedel i syfte att underlätta för hushållen. [1.10] 3 Informera hushållen om hur farligt avfall ska hanteras. [1.47] Löpande 33

34 Åtgärder MÅL 2 MINSKA ANVÄNDNINGEN AV FARLIGA ÄMNEN OCH SÄKRA HANTERINGEN AV FARLIGT AVFALL DELMÅL 2.3 Alla företag har en säker och väl fungerande hantering av sitt farliga avfall och elavfall. ÅTGÄRD NÄR ANSVARIG (initiativtagare markeras med *) 1 Informera små och medelstora företag om rätt hantering av farligt avfall och vilken hjälp de kan få av avfallsföretag som samlar in farligt avfall. [ ] Löpande * Kommunens tillsynsmyndighet 2 I tillsynsarbetet beakta behovet av tillsyn av farligt avfall hos små och medelstora företag. [2.7] Löpande Kommunens tillsynsmyndighet 3 I tillsynsarbetet beakta behovet av tillsyn av: - företag som hanterar elavfall inklusive kylskåp - bilskrotar inklusive hantering av däck - återvinningsstationer [2.8] Löpande Kommunens tillsynsmyndighet 4 I tillsynen arbeta för att lyfta avfallet uppåt i avfallshierarkin. [NY] Löpande Kommunens tillsynsmyndighet 34

35 Åtgärder MÅL 3 TA TILLVARA AVFALL SOM RESURS DELMÅL 3.1 Andelen material som återanvänds och återvinns ökar i och med att vi förflyttar avfallet uppåt i avfallstrappan. ÅTGÄRD NÄR ANSVARIG (initiativtagare markeras med *) 1 Utveckla samverkan med biståndsorganisationer för att öka återanvändningen. [1.2] Löpande 2 Utreda möjligheten att skapa återanvändningscentraler för bygg- och rivningsavfall (plåt, trä, fönster, tegel mm). [1.3] * Kommunen 3 Informera om sortering: hur man ska sortera, vad som händer med det avfall människor sorterar och nyttan med sorteringen. Med särskilt fokus på farliga ämnen, textil och mat. [ ] Löpande 4 Uppmuntra till återanvändning. [ ] Löpande 5 Stimulera kommunala verksamheter att återanvända material. [1.6] Kommunen 6 Utveckla lokaler i flerbostadshus för avfallshantering med fokus på, avfallsförebyggande, delande och återanvändning. [NY] Löpande Kommunala bostadsbolag* 7 Förbättra sorteringen av avfall inom de kommunala verksamheterna och inom s verksamhet, så att dessa föregår med gott exempel. [ ] Löpande Kommunen* 8 Utreda om det vore miljömässigt och ekonomiskt motiverat att införa hämtning av tidningar och förpackningar vid villor, om insamlingsansvaret för tidningar och förpackningar blir kommunalt. [1.18] 9 Utreda möjligheter för system och samverkan för insamling av textil. [NY] 10 Utreda möjligheten att förbättra möjligheten för boende i glesbygd och tätort att lämna sitt grovavfall, samt samverka med kommunala och privata fastighetsägare kring detta. [1.32] 35

36 Åtgärder FORTSÄTTNING DELMÅL 3.1 ÅTGÄRD NÄR ANSVARIG (initiativtagare markeras med *) 11 Utreda möjligheten att öka mängden plastavfall som går till materialåtervinning. [NY ] 12 Se över möjligheterna att införa sorteringsbehållare i stadsmiljö. [NY] Kommunen* 13 Utreda möjligheterna till att utnyttja fosforföreningarna i avloppsslam från enskilda avlopp och från kommunala reningsverk som växtnäring. [2.6] * Vatten* Sandviken Energi* 14 Utreda behovet av eventuell separat insamling av frityroljor och matfett från hushåll. [1.41] * Kommunen 15 Säkerställa att avfallshanteringen beaktas i tidiga skeden i bygglovsprocessen, ska enligt PBL hanteras i kontrollplan inför startbesked. [NY] Kommunen 16 Säkerställa att i tillsynsarbetet vägleda/styra till att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall ökar. [NY] Kommunens tillsynsmyndighet 17 Avsätta mark för platser för återvinningsstationer i den fysiska planeringsprocessen. [NY] Löpande Kommunen 18 Ordna ändamålsenliga utrymmen för källsortering och avfallshantering. [NY] Kommunala bostadsbolag 19 Utveckla resursanvändningen vid byggnation och rivning genom att till exempel: Kommunala bostadsbolag a) Utveckla källsorteringen och hitta lösningar på hur överblivet byggmaterial kan komma till återanvändning b) Ställa tydliga kompetenskrav på den som ska inventera byggnader inför rivning. c) Ställa krav på hanteringen av bygg- och rivningsavfallet i upphandlingen och följa upp att kraven efterlevs. 36

37 Åtgärder FORTSÄTTNING DELMÅL 3.1 ÅTGÄRD NÄR ANSVARIG (initiativtagare markeras med *) 19 d) Ställa krav på att byggmaterial inte ska innehålla farliga ämnen som kan försvåra återvinning och omhändertagande av bygg- och rivningsavfall. [NY] Kommunala bostadsbolag 20 Klargöra roller, ansvar och finansiering för arbetet att minska nedskräpning i kommunerna. [NY] Kommunen 21 Utarbeta en strategi för att minska nedskräpningen. I detta arbete identifiera och inventera problem relaterade till nedskräpning som grund för att skapa en åtgärdsplan för att minska nedskräpning. [NY] Kommunen 22 Genomföra utåtriktade aktiviteter mot nedskräpning. [NY] Kommunen 23 Se över möjligheten att förbättra insamling av engångsgrillar. [NY] Kommunen 24 Förbättra täckningsgraden av papperskorgar och askkoppar där det behövs. [NY] Kommunen 25 Förbättra möjligheterna att lämna in pantburkar och flaskor genom särskilda behållare där det behövs. [NY] 26 Arbeta för att införa möjlighet att lämna däck på återvinningscentralerna. Gäller både däck som omfattas av producentansvar och de privatimporterade däck som inte omfattas av producentansvar. [1.34] 27 Arbeta för att minska transportarbetet vid insamling av t ex pappersförpackningar som är volymkrävande om de inte plattas till. [NY] 28 Bygga en ny återvinningscentral i Skutskär. [NY] 29 Utreda möjligheten att bygga en ny återvinningscentral i Österfärnebo. [NY] 30 Anpassa öppettider på återvinningscentralerna efter behov och ekonomi. [1.31] Löpande 37

38 Åtgärder MÅL 3 TA TILLVARA AVFALL SOM RESURS DELMÅL 3.2 år ska minst 80 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. ÅTGÄRD NÄR ANSVARIG (initiativtagare markeras med *) 1 Etablera en produktion av biogas baserat på matavfall. [NY ] 2 Arbeta för att öka mängden insamlat matavfall, samt för att behålla och förbättra sorteringskvalitén. [ ] 3 Certifiera biogödsel från matavfallet. [1.22] 4 Arbeta för att den färdiga biogödsel kommer till nytta, till exempel via nätverk och samverkan med lantbruk, jordtillverkare och länsstyrelse. [1.26] 5 Arbeta för att livsmedelsavfall från verksamheter sorteras ut och behandlas biologiskt (uppnås till exempel genom kommunikation med verksamheter och entreprenörer). [1.26] 6 Arbeta för att skapa möjlighet att ta hand om kasserat, paketerat livsmedel och flytande organiskt avfall. [1.29] 38

39 Åtgärder MÅL 3 TA TILLVARA AVFALL SOM RESURS DELMÅL 3.3 år är alla transporter för insamling av avfall fossilfria. ÅTGÄRD NÄR ANSVARIG (initiativtagare markeras med *) 1 Minska miljöbelastningen vid transporter genom att optimera transporterna av avfall. [1.42] Löpande 2 Öka andelen fordon som drivs med fossilfria bränslen. [NY] Löpande 3 Ställa krav på fossilfria fordon vid upphandling av uppdrag och entreprenader, där det är möjligt (t ex att det finns sådana fordon att tillgå för det uppdrag som ska utföras). [NY] Kommunen* Bolag* Inköp Gävleborg* 39

40 Åtgärder 2. ÅTGÄRDER SOM PRODUCENTERNA ANSVARAR FÖR ÅTGÄRD NÄR ANSVARIG 2.1 Tillhandahålla återvinningsstationer. löpande FTI AB 2.2 Städa återvinningsstationer. löpande FTI AB 2.3 Samråda med och kommunerna för löpande FTI AB att förbättra insamlingen av tidningar och förpackningar. 2.4 Samla in tidningar och förpackningar. löpande FTI AB 2.5 Samla in elavfall. löpande El-Kretsen 2.6 Samla in däck som omfattas av producentansvar. löpande SDAB 2.7 Samla in läkemedel. löpande PLANERINGSPROCESS OCH RESURSER I vilken utsträckning de föreslagna åtgärderna kommer att kunna genomföras beror på vilka resurser som kan avsättas. Bedömningen av kostnader för åtgärderna får göras mer noggrant vid tidpunkten för åtgärderna. Många av de föreslagna åtgärderna kan inrymmas inom löpande verksamhet och budget. Andra åtgärder kräver extra resurser. Behov av extra resurser finns inom områdena förebyggande av avfall, nedskräpning och vissa utredningar om nya insamlingssystem. Det är viktigt att avfallsplanen vävs in i kommunernas verksamhetsplanering och uppföljning, så att planering och uppföljning blir effektiv. Det är önskvärt att arbetet också kopplas ihop med planerade upphandlingar och inköp, så att dessa bidrar till att nå målen om att förebygga avfall och hushålla med resurser. Representanter för kommunerna och förbundet bör varje år innan budget- och verksamhetsplanearbetet gå igenom åtgärdsprogrammet för att identifiera vilka åtgärder som ligger i planen. Dessa personer bör ha det mandat och de befogenheter som behövs för att föra in åtgärder och behov i verksamhetsplaneringen. 40

41 Åtgärder 41

42 Företag 42

43 Företag Saker som vi tog ställning till när vi formulerade målen 43

44 Viktiga frågor Viktiga frågor Flera aspekter har varit viktiga vid formulering av mål och åtgärder. Några frågor och områden har under arbetets gång framstått som mer angelägna och beskrivs djupare här. OMVÄRLD Det finns god kunskap om vad som behöver göras för att åstadkomma en hållbar utveckling. Det finns också styrande dokument från global nivå till lokal nivå. Nu är det viktigt att komma till konkreta åtgärder och avfallsplanen är ett verktyg för det. Globala överenskommelser EU direktiv Sveriges nationella miljömål Miljöbalken Naturvårdverkets föreskrifter om avfallsplan Nationell avfallsplan Nationella vägledningar Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen Kommunal avfallsplan 44

45 Viktiga frågor Sveriges nationella avfallsplan ger en tydlig vägledning om vilka avfallsfrågor som är prioriterade och behöver utvecklas i Sverige: Förebygga avfall så att avfallsmängderna minskar Hindra spridning av farliga ämnen i samhället Öka återanvändningen Öka återanvändning och återvinning av textil Öka materialåtervinningen av hushållens avfall Göra det enklare för konsumenter att sortera sitt avfall och lämna till återvinning Öka insamlingen av elavfall och batterier Nedskräpningen behöver minska Minska mängden matsvinn och matavfall Öka återvinningen av växtnäring och energi från matavfall Öka återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsavfall Avfallsbehandlingen ska inte påverka miljön negativt. Särskilt prioriterade frågor är bilskrotning, nedlagda deponier, kontroll av utsläpp från avfallsförbränning samt att förebygga bränder i avfallsupplag Det ska inte förekomma några illegala transporter av avfall från Sverige till andra länder I den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljökvalitetsmål 2012 lyfter Naturvårdsverket fram tre fokusområden som är av särskild vikt för beslutsfattare och för politiker för att vi ska kunna nå miljömålen: Säkerställ att redan fattade beslut genomförs Utveckla strategier för hållbar konsumtion Kommunicera möjligheterna med miljöarbete KLIMATPÅVERKAN Det blir allt tydligare att klimatfrågan är oerhört viktig. Alla samhällssektorer behöver ta sitt ansvar för att minska klimatpåverkan. Ett av de nationella miljömålen är Begränsad klimatpåverkan. Visserligen står avfallshanteringen för en liten del av de totala utsläppen av klimatpåverkande gaser, men det är viktigt att arbeta för att minska dessa även inom avfallssektorn. Dagens avfallshantering i Sverige bidrar på flera sätt till en positiv påverkan på klimatet i och med att avfall återvinns till nya material eller blir till 45

46 Viktiga frågor värme och el. Det innebär mindre utsläpp av klimatpåverkande gaser än om råvaror eller fossila bränslen hade använts. Dock förbränns fortfarande en hel del plast, som istället borde återvinnas. Det är viktigt att avfalls-sektorn arbetar för att: Övergå till fossilfria transporter Optimera transporterna Använda sparsam körning, t ex Heavy eco-driving Öka återvinningen Förbränna avfall i kraftvärmeverk där både värme och el produceras Söka lösningar för transporter på järnväg Röta matavfall och producera biogas Öka materialåtervinningen, i synnerhet av plast Öka återanvändningen av material Förebygga avfall ATT FÖREBYGGA RESURSSLÖSERI Det bästa ur miljösynpunkt är att undvika att avfall alls uppkommer, det vill säga att förebygga avfall. Det näst bästa är att återanvända, det vill säga använda en sak igen i befintligt skick eller efter reparation. Därefter kommer materialåtervinning, därefter energiutvinning. Allra sämst är att deponera avfallet. Att förebygga avfall är det översta steget i den så kallade avfallshierarkin eller avfallstrappan. I EU:s avfallsdirektiv 2008/98/EG och i svensk avfallslagstiftning är avfallshierarkin införd. Frågan om att förebygga avfall har blivit viktig. Enligt EU:s avfallsdirektiv artikel 4:1 ska förebyggande prioriteras högst i lagstiftning och politik som rör avfall. Sambandet mellan ekonomisk tillväxt och avfallsgenerering behöver brytas. I denna avfallsplan är Förebygga resursslöseri det första av tre övergripande mål. I Gästrikland och Älvkarleby kan arbetet för att förebygga avfall ske på flera sätt. Både invånare och verksamheter, såväl offentliga som privata, kan konsumera och upphandla hållbart. Inom kommunala verksamheter kan ett sätt vara att arbeta för att så lite mat som möjligt slängs i storkök och bespisningar. Inom industrin pågår arbete med att utveckla processerna så att det uppstår mindre mängder avfall men också att hitta nya användningsområden för det som tidigare har varit avfall. Detta bidrar till att mindre jungfruligt material används samtidigt som mängden avfall minskas. Hållbar tillväxt Frågan om att förebygga avfall kan uppfattas som kontroversiell, om man tänker att det är samma sak som att stoppa produktionen och hämma tillväxten. Att förebygga avfall kan tvärtom handla om att utveckla nya produkter och öka tillväxten. Utveckling av nya produkter kan innebära att det som tidigare var avfall används för att göra nya produkter. Det kan också innebära att man tar fram produkter som genererar mindre avfall i produktionen och produkter som kan återvinnas eller återbrukas när de annars skulle ha kasserats. Produkter som är möjliga att laga om de går sönder och produktion av reservdelar är aspekter i detta. Dagens konsumtionssamhälle är inte hållbart i längden. De 20 procent av jordens befolkning som bor i i-länder konsumerar 80 procent av jordens resurser. Sverige har det tionde största ekologiska fotavtrycket i världen enligt Världsnaturfondens Living Planet Report. Det skulle behövas 3,7 jordklot om alla skulle leva som vi svenskar. Vår stora miljöpåverkan 46

47 Viktiga frågor beror bland annat på vår goda konjunktur och höga konsumtion, ökade utsläpp från produktion av importerade produkter, Sveriges stora och energikrävande fordonspark och vår höga köttkonsumtion. Nordiska ministerrådet konstaterar i sin rapport Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion att nuvarande politiska strategier för hållbar konsumtion inte räcker. Det behövs mycket stora förändringar för att åstadkomma ett hållbart samhälle. ATT ÖKA ÅTERANVÄNDNINGEN Via information och kommunikation kan invånarna inspireras till att sälja och köpa begagnat och att köpa saker med kvalitet som håller länge. Det finns flera hjälporganisationer som tar emot begagnade möbler, kläder och prylar och säljer dessa i second hand. hanterar stora mängder grovavfall och mycket av dessa består av hela och användbara saker. arbetar för att utveckla mottagningen av användbara saker och ett samarbete med hjälporganisationer. Kommunernas verksamheter kan öka återanvändningen av varor. Det vore önskvärt att återanvändningen av byggoch rivningsavfall ökade. FARLIGA ÄMNEN OCH FARLIGT AVFALL I vårt samhälle används många farliga ämnen. Om de hanteras felaktigt kan de spridas via utsläpp, vid användning av varor eller via felaktig hantering av farligt avfall. Ett av de nationella miljömålen är Giftfri miljö. Detta område innebär stora utmaningar då det produceras många varor idag som innehåller farliga ämnen. Farligt avfall är sådant avfall som kan skada miljön eller människors hälsa. Det är det allra viktigaste avfallet att sortera ut och hantera på rätt sätt. Farliga ämnen i varor Alla varor innehåller kemiska ämnen. De ingår i de material och komponenter som varorna är tillverkade av. Kemiska ämnen kan också vara tillsatta för att uppnå vissa funktioner. Det kan till exempel vara för att göra en plast mjuk, en textil svår att tända eld på eller för att göra en metallyta blank. När ett kemiskt ämne finns i en vara, kan det under vissa omständigheter läcka från varan. Läckage kan ske vid tillverkningen av varan, när den används eller när den blir till avfall. Om det kemiska ämne som avgår från en vara har hälso- och miljöfarliga egenskaper kan det orsaka negativa effekter på människors hälsa och på miljön. Kunskapen är generellt sett låg när det gäller innehållet av kemikalier i varor, hur kemikalierna sprids och vilka effekter kemikalierna kan ha på människors hälsa och miljön. Det är företagen, som sätter ut varor på marknaden, som är ansvariga för att varorna inte skadar människors hälsa eller miljön. Företagen behöver aktivt hämta in kunskap, vidta försiktighet, fasa ut farliga ämnen och kontinuerligt minska riskerna. Många företag som tillverkar, importerar och säljer produkter behöver ta ett större ansvar för sina produkter. Det är också viktigt att konsumenter har tillgång till information och ökar sin kunskap om farliga ämnen i varor. Farligt avfall från hushåll Hushållen ska lämna in sitt farliga avfall till en bemannad återvinningscentral. Lampor, batterier och smått elavfall kan också lämnas i skåpet EL-IN som finns i de flesta livsmedelsbutiker. Det finns behov av 47

48 Viktiga frågor att fortsätta förbättra möjligheterna för hushåll att lämna småelektronik, framförallt i flerbostadshus, och finansieringen av det behöver lösas. Kemikalier och liknande kan bara lämnas till de bemannade återvinningscentralerna. Det finns önskemål om att det borde vara lättare att lämna in farligt avfall som kemikalier med mera. Hushållens kunskap om farligt avfall har ökat under åren, vilket är glädjande. Arbetet att informera och motivera till rätt hantering av farligt avfall behöver fortgå kontinuerligt. Farligt avfall från företag De kommunala miljötillsynsmyndigheterna, länsstyrelserna, Almi företagspartner och avfallsentreprenörerna är alla överens om att hanteringen av farligt avfall på många små och mellanstora företag behöver förbättras. Kunskapen hos företagen behöver förbättras. Många mindre företag behöver rådgivning, information och konkret hjälp med att ordna förvaring och transport av farligt avfall. Kommunerna, länsstyrelserna,, avfallsentreprenörer behöver arbeta ännu mer med information och rådgivning om farligt avfall. ÅTERVINNINGSCENTRALER OCH GROVAVFALL I dagsläget samlar in grovavfall på 13 återvinningscentraler i fem kommuner. Antalet besökare per central varierar kraftigt. Flest besökare och längst öppettider har Gävle medan en mindre återvinningscentral som till exempel Österfärnebo har få besökare och kortare öppettid. Framtidens behov Av de svarande i en kundundersökning uppger 74 procent att de har mindre än fem kilometer till närmaste central. Trots det finns behov av en utökad grovsopsinsamling. I områden med flerfamiljshus finns äldre som inte förmår att åka iväg med sitt grovavfall samt hushåll utan bil. Inom de närmsta 40 åren kommer regionen ha dubbelt så många invånare som idag som är över 85 år. Dessa kommer att ha behov av att kunna hantera sitt grovavfall utifrån sina förutsättningar. I dagsläget signalerar fastighetsägare av flerfamiljshus tydligt att de har problem med dumpning av grovavfall i sina fastigheter, särskilt vid månadsskiften. Fastighetsägarna har behov av ett ökat tjänsteutbud från i någon form. Utveckling av återvinnings centralerna På återvinningscentralerna pågår ett ständigt arbete med att förbättra möjligheterna till sortering genom att tillföra fler fraktioner, utveckla mottagandet av kunderna och förbättra skyltningen. Återvinningscentralen på Sörby Urfjäll i södra Gävle byggdes ut och nu fungerar den bra utan de trängselproblem som var tidigare. Under pågår arbete att bygga en ny återvinningscentral i Skutskär. Även i Österfärnebo behöver en ny återvinningscentral byggas som ersättning för den central som ska stängas på grund av att marken ska användas till annat. Arbetet med att se över öppettider och servicenivå pågår ständigt. SORTERING AV MATAVFALL: KVALITET OCH MÄNGD En förutsättning för att de material som sorteras ut ska kunna återvinnas på ett bra sätt är att de är rätt sorterade. Det gäller i synnerhet matavfallet. Därför är det viktigt att fortsätta arbeta med uppföljning och information för att behålla och förbättra kvaliteten på det komposterbara avfallet. Sorteringen fungerar till 48

49 Viktiga frågor stora delar bra, men det finns områden där kvaliteten behöver förbättras och den mängd som sorteras ut behöver öka., hyresvärdar och bostadsrättsföreningar behöver samverka i detta arbete. I verksamheter som restauranger, storkök och butiker uppkommer mycket matavfall. Det är viktigt att, verksamheter och entreprenörer arbetar för sortering av matavfallet så att det kan komma till nytta som näring och energi i en rötningsanläggning. RÖTNING AV AVFALL FÖR PRODUKTION AV BIOGAS För att säkra största möjliga miljönytta från matavfallet pågår under ett projekt för att bygga en biogasanläggning i Forsbacka mellan Gävle och Sandviken. En regional biogasproduktion öppnar möjligheter i arbetet med de regionala och nationella miljömålen för fler aktörer att ställa om mot en fossilfri fordonsflotta. En biogasproduktion där matavfall behandlas producerar även biogödsel som kan återföras till jordbruket och därmed skapa ett kretslopp av biologiska resurser. Det skulle i sin tur bidra till både det nationella miljömålet Ett rikt odlingslandskap och det regionala miljömålet Levande jordbruk. Aktörer och roller Ekogas AB, ett samägt bolag mellan och Gävle Energi AB, har sedan 2011 producerat fordonsgas vid Duvbackens reningsverk i samarbete med Vatten AB. Den rågas som uppstår vid reningsverkets rötningsprocess uppgraderas på plats. Bolaget har sedan 2010 sålt biogas vid tankstället vid Utmarksvägen i Gävle. Marknaden ökar stadigt och 2014 stod den egna produktionen för endast 60 % av försäljningen. Resterande 40 % måste transporteras från andra regioner. Målet för bolaget har sedan starten varit att producera lokal energi och sedan 2014 har dessa planer tagit fart på allvar planeras en anläggning med en produktionskapacitet på ytterligare ca 2 miljoner NM3 fordonsgas driftsättas. Anläggningen planeras integreras med dagens komposteringsanläggning vid Forsbacka miljöcentrum och kommer helt ersätta kompostering som behandlingsmetod för regionens matavfall. Kommunerna i regionen, såväl i Gästrikland som Hälsingland, har viktiga roller för att etablera en efterfrågan på biogas i regionen och minska användningen av fossila bränslen. Åtgärder för att möjliggöra detta är att använda biogasdrivna fordon i den kommunala verksamheten och upphandla tjänster med krav på att dessa utförs med bland annat biogasdrivna fordon. Just biogas lämpar sig väl i vår region där avstånden ibland kan vara lite längre mellan tätorterna. har genom sitt ägarskap i Ekogas AB tagit en aktiv roll kring biogas. Som huvudsaklig substratleverantör kan förbundet i stor utsträckning påverka kvaliteten och mängderna av det matavfall som behandlas. Återföring av näringsämnen En viktig fråga kopplad till biogasproduktion är återcirkulationen av näringsämnen genom användningen av biogödsel i lantbruket. Biogödsel är en produkt, precis som biogas, som uppstår vid rötning av matavfall och andra biologiska substrat. Biogödsel ger jordbruket möjlighet att ersätta konstgödsel som till stora delar tillverkas av fossila resurser. Särskilt ekologiska jordbruk, som det finns relativt många av i regionen, har behov av biogödsel eftersom dessa jordbruk inte kan använda konstgödsel. Andra positiva effekter 49

50 Viktiga frågor av biogödsel är att markens vattenhållande förmåga ökar vilket minskar risken för läckage av näringsämnen. För att kunna återföra näringsämnen till lantbruket måste man dock ha kontroll över vilka substrat som rötas tillsammans och säkerställa att biogödseln håller hög kvalitet vilket innebär bland annat låga halter av tungmetaller och synliga föroreningar. Ur ett avloppsslamsperspektiv skulle det kunna underlätta avsättningen att blanda matavfall och avloppsslam. Ur ett matavfallsperspektiv är det dock inte aktuellt att samröta avloppsslam med matavfall i dagsläget då det kan leda till problem att avsätta biogödseln till lantbruket. Planen är att hålla isär matavfall och avloppsslam och röta dessa var för sig, så att det rötade matavfallet kan användas i lantbruket. INSAMLING AV TIDNINGAR OCH FÖRPACKNINGAR I Sverige finns det ett lagstadgat producentansvar för insamling av olika produkter. Förpackningar och tidningar var de första varugrupperna som fick ett producentansvar. Inte för att de utgör det allvarligaste miljöproblemet, utan för att de är förhållandevis enkla att åtgärda. Om de sorteras bort från hushållsavfallet minskar avfallet och återvinningen ökar betydligt. Sedan några år pågår en utredning för att se hur ansvaret för insamlingen av tidningar och förpackningar kan flyttas från producenterna till kommunerna. När det sker ska kommunerna även få finansiering av kostnader. Hur det ska ses ut är inte känt våren När ansvaret går över till kommunerna behöver beslut fattas om ambitionsnivå i att förbättra insamlingen från invånarna. ÅTERVINNINGSSTATIONERNA (ÅVS) i s verksamhetsområde fördelar sig enligt följande: KOMMUN ANTAL ÅVS INVÅNARE/ÅVS Kommun Antal ÅVS Invånare/ÅVS Gävle Hofors Ockelbo Sandviken Älvkarleby Behov av att förbättra insamlingssystemet Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB, kommunerna och samråder regelbundet och diskuterar de behov som finns av att förbättra insamlingssystemet. Sådana behov kan gälla placering av nya återvinningsstationer, städning av återvinningsstationer och mer fastighetsnära sorteringsmöjligheter i miljörum. SLAM FRÅN ENSKILDA AVLOPP I regionen finns ungefär hushåll med enskilda avlopp, som genererar ungefär ton slam. Det sker en utveckling av enskilda avloppslösningar. Lösningar som ökar är minireningsverk och fosforfällor. Dessa anläggningar ställer särskilda krav på skötsel och tömning. Att tömma enskilda avloppsanläggningar innebär ibland tunga lyft av brunnslock och dragning av tunga slangar långa sträckor. Det är viktigt att åtgärda hämtställen med dåliga arbetsmiljöförhållanden, samt att säkra att nya anläggningar utformas på ett sätt som fungerar bra ur tömningssynpunkt. Kostnaderna för slamtömning kommer att öka i framtiden, på grund av ökade kostnader för såväl hämtning som behandling av slammet. 50

51 Viktiga frågor NEDSKRÄPNING I Sveriges nationella avfallsplan är nedskräpning ett prioriterat område. Det nationella målet är att Nedskräpningen ska minska i städer, i naturområden och längs kuster.. I avfallsplanen för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby från 2011 ingick inte området nedskräpning. Mot bakgrund av att det är identifierat som ett prioriterat område i den nationella avfallsplanen, så har den lokala avfallsplanen kompletterats med detta område. Kommunerna och behöver besluta om ansvar, roller, strategi och åtgärder för arbetet att minska nedskräpningen. Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning för kommuner, Strategiskt arbete för minskad nedskräpning. I vägledningen menar Naturvårdsverket med begreppet nedskräpning: att slänga eller lämna föremål av olika karaktär på marken, t.ex. fimpar, godispapper, snabbmatsförpackningar, tuggummi, påsar, burkar, engångsgrillar, glas och plastflaskor etc. Även större föremål som t.ex. vitvaror, möbler och byggavfall omfattas, likaså organiskt avfall som t.ex. trädgårdsavfall. Det är viktigt att minska nedskräpningen eftersom den skapar otrygga och otrivsamma miljöer och ger också negativa effekter för friluftsliv, lokalt näringsliv, skador på djur och människor med mera. Naturvårdsverket lyfter fram ett antal framgångsfaktorer för kommunernas strategiska arbete för att minska nedskräpning: tydligt peka ut var ansvaret att driva nedskräpningsfrågan ligger samarbete över förvaltningsgränser politisk förankring i kommunen för det strategiska arbetet att medel för arbetet avsätts långsiktigt att mål och åtgärder sätts upp och att dessa följs upp kontinuerligt En samlad plan för hur arbetet mot nedskräpningen i kommunen ska bedrivas underlättar arbetet, gärna med koppling till den kommunala avfallsplanen. Några viktiga delar i det strategiska arbetet mot nedskräpning är att: skapa en ändamålsenlig organisation, bl.a. med tydligt utpekat ansvar för att driva arbetet och för att möjliggöra samarbete över förvaltningsgränser kartlägga och mäta nedskräpningen, bl.a. för att ge underlag för att följa utvecklingen, utforma åtgärder och utvärdera de insatser som görs sätta upp mål och åtgärder för minskad nedskräpning, bl.a. förebyggande åtgärder som att involvera barn och ungdomar i förskolor och skolor, anordna skräpplockardagar och samverka med lokala närings - idkare kommunicera arbetet och utbyta erfarenheter sätta upp en budget för det strategiska arbetet Frågan om hur arbetet mot nedskräpning ska bedrivas i kommunerna och eventuellt i samverkan mellan kommunerna och behöver diskuteras och beslutas. 51

52 Företag 52

53 Företag Hur kan man vara både ekonomisk och miljövänlig? 53

54 Ekonomi Ekonomi Hela det marknadsekonomiska systemet bygger på att motivera företag och enskilda individer att konsumera och därmed betala för något önskvärt. Det faktum att man är beredd att betala för något man vill ha, något man ser ett värde i, är själva motorn i marknadsekonomin. Avfall å andra sidan är något som länge klassats som utan värde, något man inte vill ha. Det kan upplevas som motsägelsefullt att betala för att bli av med dessa i till synes värdelösa material. Att dessutom hantera och lägga ner tid på det är ytterligare en paradox. Avfallsekonomin måste dock fungera i enlighet med det övergripande målet, hållbar utveckling. PRINCIPER FÖR ÖVERGRIPANDE MÅL INOM AVFALLSEKONOMI Avfallsekonomin styrs av de uppsatta miljömålen, såväl internationella som regionala. Följande grundläggande principer är relevanta för avfallsekonomin: Hållbar utveckling är den övergripande ledstjärnan även för ekonomin Principen om att förorenaren betalar, även kallad PPP från engelskans Polluter Pays Principle. Denna princip innebär att man själv ska stå för de miljökostnader man orsakar och inte vältra över dem på kommande generationer Avfallshierarkin som även den är styrande för EU:s avfallspolitik, innebär att avfallet ska hanteras så miljöanpassat som möjligt I ekonomiska sammanhang innebär ovanstående principer att de olika sätten att behandla avfallet ska ha en miljöekonomisk koppling. De miljösämsta alternativen har de högsta miljökostnaderna och det bör göras synligt i avfallsavgifterna. På det sättet skapas miljöstyrande avgifter. Om målen ska nås i denna avfallsplan måste de ekonomiska styrmedlen och målen stå i god relation till varandra. Till exempel är det billigare för hushållen att sortera sitt matavfall än att inte göra det, och det är billigare att ha ett mindre kärl än ett större. 54

55 Ekonomi FRAMTIDENS AVFALLSEKONOMI Avfallshanteringen har förändrats markant de senaste åren och förändringsarbetet kommer att fortgå även i framtiden. har under de senaste åren infört en stor förändring i och med att alla hushåll erbjuds att sortera sitt matavfall för separat insamling. Nästa steg är att förändra behandlingen och i framtiden röta avfallet. Investeringar i behandlingsanläggningar kommer att medföra ökade kostnader för behandling. Utveckling och förbättring av återvinningscentralerna innebär också kostnader. Ökad fastighetsnära insamling av sorterat avfall i olika fraktioner i t.ex. flerbostadshus kan medföra ökade kostnader för denna ökade service. För att skapa ännu större framdrift i arbetet för en hållbar utveckling med fokus på beteendeförändringar och kunskapshöjning, behöver resurser tillföras arbetet. Om hushållen sorterade ut mer av sina tidningar och förpackningar så skulle kostnaden för förbränning av hushållsavfallet minska. CIRKULÄR EKONOMI Cirkulär ekonomi är ett uttryck för ekonomiska modeller i ett företag, samhälle eller en organisation där det finns möjligheter att tjäna pengar på ett hållbart sätt. Den rådande ekonomin som är linjär med en början och ett slut överstiger totalt sett de planetära gränserna. En cirkulär ekonomi syftar till att återuppbygga kapitalet, oavsett om det är ekonomiskt, tillverkade, mänskligt, socialt eller fysiskt. I en cirkulär ekonomi designas produkter för att kunna återanvändas med hög kvalitet i ett tekniskt och/eller biologiskt kretslopp. Produktion och transporter sker med förnyelsebara bränslen. En rapport från konsultföretaget McKinsey beskriver den cirkulära ekonomin och deras potentiella betydelse för världsekonomin. Om vi bara skulle cirkulera 23 procent av alla material i EU, kan vi spara cirka 630 miljarder US dollar per år. Det är alltså en riktigt bra affär i att återanvända byggnadsmaterial, möbler, elektronik, bilar, och så vidare. Inte bara kommer detta kunna skapa massor av jobb i förarbetningen av materialet, sortering, inhämtning och återproduktion det lättar också trycket på naturen och minskar vår utarmning av jorden. Under sommaren 2015 öppnar EU-kommissionen ett samråd för att utarbeta ett nytt förslag till strategi för en cirkulär ekonomi. Målet är att möjliggöra återvinning, säkra tillgången till råmaterial i Europa och skapa jobb och tillväxt. Frågan är alltså mycket aktuell. I en framtida cirkulär ekonomi kommer återvinning och återanvändning vara avgörande. Om cirkulära affärsmodeller skulle få stort genomslag skulle konsekvenserna för kommunal avfallshantering vara till exempel kraftigt minskade avfallsmängder eftersom producenterna tar tillbaka sina produkter som råvara för nya produkter. Det skulle innebära ett helt nytt sätt att göra inköp där fokus är på att lösa verksamhetens behov av en funktion istället för en produkt. Ett genomslag av cirkulära affärsmodeller innebär även att våra invånare skulle börja efterfråga det samma från. Nya tjänster kan behöva erbjudas och tydlig redovisning av vad vi gör med de produkter som vi tillhandahåller. Här kan man tänka sig att hyr sopkärl istället för att köpa dem och sedan lämnar tillbaka dem till producenten som använder materialet igen för nytillverkning. 55

56 Företag Musik, sport och matsmarta tips 56

57 Företag Med beröm kan man komma långt 57

58 Att förändra beteenden Att förändra beteenden Våra beteenden är viktiga för att skapa en hållbar utveckling och en värld som räcker längre. Det handlar till exempel om hur vi konsumerar, hur vi sorterar och hur vi reser. Att förändra beteenden är ett komplext område. Det räcker inte att informera om vad människor behöver göra och varför. Information har relativt liten påverkan på våra beteenden, även om vi ofta tror att den har stor påverkan. Det finns inte heller ett direkt samband mellan kunskap och beteenden. Människors beteenden påverkas av många faktorer. Vi behöver förstå detta för att kunna arbeta klokt och effektivt med att förändra beteenden för en hållbar utveckling. Exempel på sådant som påverkar våra beteenden är: 1. Positiv återkoppling (konsekvenser) 2. Människan är social 3. Om det är lätt att göra rätt 4. Våra hjärnor styr oss 5. Information och kommunikation POSITIV ÅTERKOPPLING Människors beteende påverkas i stor grad av de konsekvenser hen upplever av sitt beteende. Positiva konsekvenser som inträffar nära i tiden har stor effekt på vårt fortsatta beteende. Till exempel att få beröm eller positiv återkoppling om nyttan av att ha sorterat avfall. MÄNNISKAN ÄR SOCIAL Människan är en social varelse som gärna anpassar sig till andra människor och gärna vill vara en del av en gemenskap. Normer har stor betydelse för vårt beteende. Därför är det viktigt att bygga normer som stöttar en hållbar utveckling. Ett bra sätt att arbeta för beteendeförändring är också att skapa en känsla av gemenskap, att vi gör nytta tillsammans. 58

59 Att förändra beteenden det ska var lätt att göra rätt LÄTT ATT GÖRA RÄTT Om det är lätt att göra rätt, så ökar sannolikheten att vi gör rätt. Det är viktigt att det är lätt att göra rätt även för äldre personer och för personer med funktionsnedsättning. VÅRA HJÄRNOR STYR OSS Det kommer allt mer intressant kunskap om hur våra hjärnor fungerar och styr oss. Detta är kopplat till våra beteenden. Med god kunskap om hur våra hjärnor fungerar, får vi bättre förutsättningar att anpassa kommunikation och åtgärder för att åstadkomma hållbara beteenden. Till exempel behöver vi bli bättre på att engagera människors känslor och inte bara förnuft och logik. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Tydlig information om hur man ska göra och varför är viktigt, men behöver kombineras med andra beteendeförstärkande åtgärder för att ge avsedd effekt. arbetar sedan många år aktivt med information, målgruppsanpassat och i olika kanaler. Det personliga mötet är en viktig kanal, både i verkliga livet men också digitalt. Sedan 2002 har en miljöpedagog anställd med ansvar för kontakter med skolorna i regionen. Miljöpedagogens personliga möten är både effektivt och pedagogiskt i mötet med barn och elever från förskolan och uppåt. Miljöpedagogen ska fortsätta fungera och utvecklas som ett viktigt stöd för lärarna i deras hållbarhetsarbete. I en föränderlig värld är det också viktigt att hela tiden är öppen för nya kanaler och mötesplatser utan att tappa de mer etablerade kanalerna för kommunikation som fortfarande anses viktiga. METODER Det finns kunskapsområden och metoder som kan hjälpa oss att arbeta med beteendeförändringar, till exempel: 1. Beteendeanalys 2. Nudging (att underlätta rätt beteende) 3. Beteendeteorier 4. Spelmekanismer ( gamification ) SÅ KAN VI FÖRÄNDRA BETEENDEN ska fortsätta att arbeta med att förmedla tydlig information om hållbar konsumtion och om sortering och återvinning. Utöver det är det viktigt att utveckla arbetet att återkoppla snabbt och positivt till medborgarna, bidra till normer som stärker hållbarhet, bygga gemenskap och göra det lätt att göra rätt. 59

60 Företag 60

61 Företag Vår arbetsmiljö är också viktig 61

62 Arbetsmiljö och säkerhet Arbetsmiljö och säkerhet Arbetsmiljö är en viktig aspekt inom avfallshanteringen. bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete vilket innebär att löpande undersöka, åtgärda och följa upp verksamheten så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs. Det som gör avfallshanteringen lite speciell är att det mesta av arbetet utförs på mark och i fastigheter som inte arbetsgivaren råder över. Kommunen och fastighetsägare behöver därför samarbeta för att hitta lösningar så att arbetsmiljön kan förbättras. Nya arbetsmiljöproblem ska inte byggas in i avfallshanteringssystemen och befintliga arbetsmiljöproblem ska åtgärdas. Hämtställen behöver anpassas både för avfallslämnare och för avfallshämtare. Även om arbetsmiljön inom avfallshanteringen har förbättrats tack vare intensivt arbete under senare åren finns det fortfarande arbetsmiljöproblem som bör uppmärksammas: Tunga lyft eller drag av kärl, särskilt vintertid Kärl- och säckavfall kan innehålla smittämnen som sophämtaren utsätts för vid hämtningen Hantering av tunga slangar och tunga lock vid slamtömning Säkra körvägar utan backning och med bra vändmöjligheter Stress kan uppstå på grund av dåliga hämtningsförhållanden, svåra trafiksituationer och besvärliga lyft Lukt och flugor Containrar måste hanteras med stor försiktighet vid tömning arbetar systematiskt för att förebygga och åtgärda arbetsmiljörisker. Kommunerna och fastighetsägare kan bidra till en bättre arbetsmiljö inom avfallshanteringen genom att kontakta tidigt i exploateringsskedet för planering och utformning av hämtställen. Vid godkännande av bygglov för flerbostadsområden och verksamheter (samt skolor och liknande) bör också kontaktas i tidigt skede för dialog. Fastighetsägare kan bidra till en bättre arbetsmiljö genom att åtgärda dåliga hämtställen. och väghållningsmyndigheten bör samråda kring frågor som rör placering av kärl och i andra frågor som rör säkerheten inom vägområdet. 62

63 Arbetsmiljö och säkerhet 63

64 Företag Musik, sport och matsmarta tips 64

65 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65

66 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor på ett eller annat sätt: regering och riksdag, kommuner, kommunalförbund, kommunala bolag, producenter, privata behandlingsanläggningar, transportörer, fastighetsinnehavare och privatpersoner. DEN KOMMUNALA ORGANISATIONEN I VÅR REGION Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby bildade den 1 april 2001 kommunalförbundet. I och med detta överlämnade kommunerna vissa delar av sitt ansvar till kommunalförbundet. Kommunalförbundet I s ansvar ingår att driva arbetet med avfallsplanering, insamling av hushållsavfall (matavfall, restavfall, grovavfall, farligt avfall, slam från enskilda avlopp och fettavskiljare), information om avfall, samråd med producenter om insamling av till exempel förpackningar samt ta fram förslag till avfallsplan, lokala föreskrifter om avfallshantering och avfallstaxa. verkar även som entreprenör och transporterar bland annat avfall som omfattas av producentansvar, till exempel förpackningar. Kommunerna Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby Kommunerna med tillhörande bolag och förbund ansvarar för flera områden som har viktiga kopplingar till avfallshantering och resurshushållning: tillsyn, matavfall från kommunala kök och verksamheter (skola, vård, omsorg), upphandling och inköp, bostäder, fastigheter, bygglov, fysisk planering, lärande för hållbar utveckling i skolan, sortering av avfall i kommunala verksamheter, nedlagda deponier, städning av nedskräpning på kommunal mark, slam från avloppsrening, aska från energiutvinning allmänna papperskorgar och hundlatriner, samt medverka i samråd med producenter. Kommunerna har också viktiga uppgifter när det gäller att medverka i arbetet med avfallsplanering samt att besluta om avfallsplan, lokala föreskrifter och avfallstaxa. UTANFÖR DEN KOMMUNALA ORGANISATIONEN Aktörer utanför den kommunala organisationen är till exempel behandlingsföretag, producenter, fastighetsägare, entreprenörer, privata företag och privatpersoner. Insamlingsentreprenörer Avfall från industrier och verksamheter samlas in av flera olika entreprenörer Behandlingsföretag Avfallet från regionen behandlas vid olika behand- 66

67 Organisation och ansvar lingsanläggningar och upphandlar större delen av behandlingsbehovet. Producentansvar I Sverige finns lagstiftat producentansvar för vissa produkter, vilket innebär att producenterna enligt lagen ansvarar för att tillverka produkterna på ett resurseffektivt sätt samt att samla in de uttjänta produkterna. Producentansvar finns idag för returpapper, förpackningar, däck, bilar, läkemedel samt elektriska och elektroniska produkter inklusive batterier. Insamlingen av sådant avfall som omfattas av producentansvar sker i olika system via entreprenörsavtal. Detta innebär att avfallslämnare ska lämna olika avfall i olika insamlingssystem. Kommunen har inte rådighet över insamlingssystemen, men producenter och kommuner ska samråda. Verksamhetsutövare Ansvaret för avfall som inte omfattas av kommunalt ansvar eller producentansvar ligger hos den verksamhet som ger upphov till avfallet. Fastighetsinnehavare Fastighetsinnehavare har ett ansvar att i samråd med ordna utrymme för sopkärl, att ha abonnemang för sophämtning och att informera de boende om hur avfallet ska hanteras och sorteras. Privatpersoner Hela systemet med källsortering bygger på att människor deltar, sorterar rätt och lämnar avfallet på rätt plats. I vår vardag gör vi som privatpersoner många val som har betydelse. Genom att tänka på hur och vad vi handlar, kan vi göra mycket. Vi kan till exempel välja att köpa miljöanpassade produkter, påverka säljare och producenter och lämna material till återvinning. Konsumenterna är enligt lagen skyldiga att sortera ut och lämna returpapper, förpackningar, elavfall, däck och bilar i de system som producenterna tillhandahåller. Staten Staten, det vill säga riksdag, regering, miljödepartement och myndigheter såsom Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, har ett ansvar att skapa lagar och förutsättningar som stöttar en uthållig utveckling. Men också att stötta forskning och utveckling så att kunskapen i samhället ökar. 67

68 Företag Musik, sport och matsmarta tips 68

69 Företag Vad är egentligen hushållsavfall? 69

70 Det kommunala ansvaret för hushållsavfall Det kommunala ansvaret för hushållsavfall Kommunen ansvarar för att samla in hushållsavfallet, förutom sådant avfall som producenterna ansvarar för (till exempel tidningar, förpackningar, elavfall och bildäck). Av miljöbalken framgår att till hushållsavfall räknas dels avfall från hushåll, dels avfall från verksamheter som är jämförligt med avfall från hushåll. Exempel på avfall som är kommunens ansvar att hantera: Exempel från hushåll: Matavfall och hushållssopor (t ex kladdiga förpackningar) Grovavfall Slam från enskilda avloppsanläggningar Latrin Farligt avfall Avfall som omfattas av producentansvar (t ex elavfall och förpackningar) men som inte lämnas i producenternas system Exempel från verksamheter: Matavfall, hushållssopor (t ex kladdiga förpackningar) och städsopor från personalutrymmen i alla typer av verksamheter Matavfall, hushållssopor (t ex kladdiga förpackningar) och städsopor från restauranger, caféer, serveringar och liknande Matavfall, hushållssopor och städsopor från storkök och liknande Livsmedelsavfall från butiker Avfall från allmänna papperskorgar i t ex butiker, arenor, sjukhus, bensinstationer med mera Slam från fettavskiljare Matlagningsfett från restauranger, serveringar, storkök, beredningsverksamhet med mera Latrin Slam från enskilda avloppsanläggningar 70

71 Det kommunala ansvaret för hushållsavfall Avfallslagstiftningen har från och till varit föremål för utredningar och förslag till ändrade ansvarsområden. Vissa utredningar och underlag har föreslagit att kommunens ansvar bör begränsas och andra att det bör utökas. Nuvarande regering har meddelat att kommunerna om några år ska få ett ökat ansvar för att samla in tidningar och förpackningar, ett ansvar som producenterna har idag. Om det kommunala ansvaret begränsas eller utökas så förändras förutsättningarna för den kommunala avfallshanteringen, för ekonomin, för tillsynsmyndigheter och för verksamhetsutövare. Det är viktigt att följer utvecklingen. Förbundet behöver dels agera följsamt för att på bästa sätt ta det ansvar som kommunerna åläggs, dels aktivt förmedla behov och förbättringsförslag till andra berörda aktörer. GÄSTRIKE ÅTERVINNARES FÖRUTSÄTTNINGAR tar ett samhällsansvar genom den verksamhet som förbundet bedriver. Fokus ligger på att höja invånarnas kunskap och motivation för avfallshanteringen, tillhandahålla tillgängliga system för insamling av hushållssopor, grovavfall och farligt avfall samt säkra att det avfall förbundet tar emot behandlas på ett miljöriktigt sätt. Om det kommunala ansvaret skulle begränsas, riskerar förutsättningarna för förbundets möjligheter att behålla nuvarande verksamhet att begränsas. arbetar därför aktivt med att utveckla och effektivisera verksamheten med fokus på miljö, kvalitet och samhällsnytta. s samhällsansvar och miljöansvar innebär att dessa aspekter alltid ställs i främsta rummet. Även om det kommunala ansvaret för insamling och behandling av hushållsavfall skulle avregleras, helt eller delvis, är målsättningen att ska vara en kompetent och attraktiv aktör inom avfallsområdet. Om det kommunala ansvaret utökas, behöver arbeta aktivt för att lösa insamling, servicenivå och finansiering på bästa sätt. 71

72 Företag 72