Förord. Med vänliga hälsningar. Thomas Nylund. Förbundsdirektör Gästrike Återvinnare

Transkript

1

2 Förord Med den här Renhållningsordningen ger vi vårt bidrag för en hållbar samhällsutveckling. Detta genom en avfallshantering med fokus på att förebygga avfall, säkra hanteringen av farligt avfall och att ta tillvara avfall som resurs. Renhållningsordningen består av Avfallsplan samt Föreskrifter om avfallshantering, och är det dokument som styr avfallshanteringen hos fastighetsägare och medborgare i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun. Renhållningsordningen har arbetats fram i dialog med kommunerna och ett stort antal referensinstanser. I arbetet har stor vikt lagts vid att bjuda in till öppen dialog och på att beakta kommuninvånarnas synpunkter. Det väsentligaste och det som är framåtsyftande hittar du i själva avfallsplanen. I bilagorna finns en mängd fakta och bakgrundsinformation samlat. För den som snabbt vill skapa sig en bild av avfallsplanens innehåll så är de viktigaste delarna Sammanfattning samt kapitel 2 Mål och styrmedel, kapitel 3 Åtgärder och bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen. Med vänliga hälsningar Thomas Nylund Förbundsdirektör Gästrike Återvinnare

3 Innehåll Avfallsplan Sammanfattning 1. Inledning 2. Mål och styrmedel 3. Åtgärder 4. Viktiga aspekter, frågor och områden vid formulering av mål och åtgärder 5. Det kommunala ansvaret för hushållsavfall 6. Ekonomi 7. Information och kommunikation 8. Arbetsmiljö och säkerhet 9. Revidering och uppföljning Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Bilaga 2 Nuläge och omvärld Bilaga 3 Organisation och ansvar Bilaga 4 Miljökonsekvenser av avfallsplanen Bilaga 5 Deponier och anläggningar Bilaga 6 Uppföljning av avfallsplan Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 8 Redogörelse för samråd Föreskrifter om avfallshantering Inledning Bestämmelser Bilaga A Definitioner Bilaga B Anvisningar för sortering och hantering av avfall

4 Avfallsplan Avfallsplan sid 1 av 58

5 Innehåll Sammanfattning Inledning Innehåll, syfte och målgrupper Projektet Mål och styrmedel Målområde 1 Förebygga avfall Målområde 2 Säkra hanteringen av farligt avfall Målområde 3 Ta tillvara avfall som resurs Styrmedel Åtgärder Behov, åtgärder och mål Gästrike Återvinnare, kommunerna och producenterna Uppföljning Åtgärdsprogram Resurser i form av tid och pengar Viktiga aspekter, frågor och områden vid formulering av mål och åtgärder Omvärld Klimatpåverkan Att förebygga avfall Farligt avfall Återvinningscentraler och grovavfall Sortering av matavfall: kvalitet och mängd Rötning av avfall för produktion av biogas Insamling av tidningar och förpackningar Tillgänglighet för funktionshindrade och äldre Lokala förbättringsbehov för olika avfallsslag Det kommunala ansvaret för hushållsavfall Ekonomi Principer för övergripande mål inom avfallsekonomi Framtidens avfallsekonomi Avfallsplan sid 2 av 58

6 7 Information och kommunikation Att förändra beteenden med hjälp av kommunikation Kommunikation som arbetssätt Personliga möten Studiebesök Skolarbete Trycksaker och nyhetsbrev Elektronisk kommunikation Det personliga mötet utökas i nya kanaler Arbetsmiljö och säkerhet Revidering och uppföljning Fortsatt planeringsprocess och uppföljning Revideringar för att hålla renhållningsordningen aktuell Uppföljning Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Bilaga 2 Nuläge och omvärld (avfallsmängd, insamling, behandling, ekonomi, samhällsutveckling, teknisk utveckling) Bilaga 3 Organisation och ansvar Bilaga 4 Miljökonsekvenser av avfallsplanen Bilaga 5 Deponier och anläggningar Bilaga 6 Uppföljning av avfallsplan Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 8 Redogörelse för samråd Avfallsplan sid 3 av 58

7 Sammanfattning Renhållningsordningen är ett styrande dokument för avfallshanteringen i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun. Renhållningsordningen består av föreskrifter och avfallsplan. I avfallsplanen finns tre målområden som ska gälla fram till och med år Målområdena är: förebygga avfall vilket styr mot att minska ökningen av avfallsmängderna, säkra hanteringen av farligt avfall vilket syftar till att hushåll och verksamheter ska hantera sitt farliga avfall på rätt sätt, och ta till vara avfall som resurs vilket syftar till att avfall ska kunna återvinnas på bästa sätt genom att hushåll och verksamheter sorterar det på rätt sätt. Att förebygga avfall är ett nytt målområde som har sin tyngd i EU:s hårdare styrning mot att avfall ska hanteras enligt avfallshierarkin. För att uppnå de mätbara mål som finns uttryckta inom respektive målområde har Gästrike Återvinnare beskrivit en mängd åtgärder. Åtgärderna är framtagna utifrån de behov som förbundet har uppmärksammat hos till exempel förtroendevalda, invånare och verksamheter under processen att ta fram avfallsplanen. Genom en omvärldsanalys har en utblick gjorts kring framtidens behov av service, teknisk utveckling och samhällstrender vilket har resulterat i åtgärder i planen. Tydligast har behovet av åtgärder varit kring att öka tillgängligheten till insamlingen av grovavfall och farligt avfall, möjliggöra inlämning av kläder, saker och möbler till biståndsorganisationer eller andrahandsförsäljning, förbättrad insamling av tidningar och förpackningar, en bibehållen informationsverksamhet och enklare sortering av komposterbart. För att styra mot målen finns i huvudsak fyra medel att använda sig av: information och kommunikation, avgifter, lagstiftning och tillsynen som kommuner och länsstyrelser utövar. Förutom mål, åtgärder och behov beskriver avfallsplanen det kommunala ansvaret för hushållsavfall, ekonomi som styrmedel och förutsättning för förbundets verksamhet, hur information och kommunikationsverksamheten bedrivs och hur planen löpande kommer att följas upp och revideras. Avfallsplan sid 4 av 58

8 Kommunens ansvar omfattar idag avfall från hushåll och därmed jämförligt avfall från verksamheter. Eventuellt kommer den nationella avfallslagstiftningen att förändras. Ett förslag finns att avfall som är jämförligt med hushållsavfall i framtiden ska få omhändertas av annan part (så kallat frival ). För Gästrike Återvinnare ställs alltid samhälls- och miljöansvaret främst. Konkurrens med andra aktörer, där lönsamhet prioriteras, kan inte ske på samma villkor. Detta så kallade frival kan få konsekvenser vad avser tillsynsmyndigheternas verksamhet, underlaget för biologisk behandling av matavfall, taxor och finansiering samt miljön genom bland annat ökat transportarbete. Som underlag för avfallsplanen finns en mängd fakta och information samlat i åtta bilagor: Bilaga Konsekvensanalys av avfallsplanen innehåller en kortfattad beskrivning av de konsekvenser som arbetet med avfallsplanen kan ge. Bilaga Nuläge och omvärld beskriver hur regionen ser ut vad gäller befolkning och geografi, avfallsmängder, insamling och behandling av dessa, ekonomi vad gäller principer och styrmedel, taxa inklusive jämförelse med övriga Sverige, omvärldsanalys internationellt och regionalt med fokus på teknisk utveckling och samhällstrender. Bilaga Organisation och ansvar beskriver vilka kommunala och privata aktörer som finns inom avfallshanteringen samt hur ansvarsfördelningen mellan Gästrike Återvinnare och medlemskommunerna ser ut. Bilaga Miljökonsekvenser av avfallsplanen beskriver hur genomförandet av planen förväntas påverka miljön. Bilaga Deponier och anläggningar beskriver identifieringen och riskklassningen av regionens deponier samt en utförligare redovisning av de prioriterade deponierna i varje kommun. Här finner du även en förteckning av kommunala och privata anläggningar som hanterar avfall i regionen. Bilaga Uppföljning av avfallsplanen redovisar en uppföljning av mål, åtgärdsprogram, ändringar i renhållningsordningen, avfallsmängder och ekonomi. Bilaga Sammanställning till länsstyrelsen innehåller en sammanfattning av insamlade mängder avfall, vilka anläggningar för återvinning som finns och vilka lokala mål som utgår från de nationella och regionala miljömålen. Avfallsplan sid 5 av 58

9 Bilaga Redogörelse för samråd innehåller en sammanställning över de synpunkter som inkommit på avfallsplanen och föreskrifterna från allmänhet och remissinstanser. Avfallsplan sid 6 av 58

10 1 Inledning Renhållningsordningen är ett verktyg för att styra, utveckla och följa upp avfallshanteringen i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun. Sedan 2001 har kommunalförbundet Gästrike Återvinnare ansvaret att utarbeta en gemensam renhållningsordning för de kommuner som ingår i förbundet. Renhållningsordningen ska utarbetas i samverkan mellan Gästrike Återvinnare och kommunerna, samt godkännas av respektive kommuns fullmäktige. Den ska styra verksamheten inom förbundet och därmed avfallshanteringen hos fastighetsägare och medborgare i kommunerna. År 2003 trädde den första gemensamma renhållningsordningen för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby i kraft. Sedan dess har Gästrike Återvinnare bland annat utvecklat informationsarbetet och infört sortering av matavfall i regionen. 1.1 Innehåll, syfte och målgrupper De lokala föreskrifterna om avfallshantering innehåller de kommunala bestämmelserna om avfallshantering. Föreskrifterna är ett verktyg för att styra hanteringen av hushållsavfall, en rättslig grund i det dagliga arbetet och vid tvister. Avfallsplanen beskriver till exempel avfallsmängder, behandlingsmetoder, mål, åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet samt en bedömning av miljörisken för nedlagda avfallsdeponier. Avfallsplanen ska omfatta allt avfall i kommunerna, även det avfall som kommunerna inte har ett insamlings- och bortskaffningsansvar för. Kommunerna har begränsade möjligheter att påverka företagens avfall. Kommuner och länsstyrelser har via sin tillsyn möjlighet att via rådgivning och förelägganden påverka företagens avfallshantering. Avfallsplanen är ett aktivt verktyg för Gästrike Återvinnare och kommunerna i det fortsatta arbetet med att anpassa avfallshanteringen för ett ekologiskt hållbart samhälle och till nya lagar och regler. Uppföljning och uppdatering av avfallsplanen kommer därför att ske kontinuerligt. Representanterna från kommunerna som deltagit i projektet att formulera en ny renhållningsordning kommer fortsättningsvis att svara för en årlig utvärdering och uppdatering. De löpande förändringar av till exempel mål eller åtgärder förs sedan in i Gästrike Återvinnares verksamhetsplan för det aktuella året. Avfallsplan sid 7 av 58

11 1.2 Projektet I arbetet med att ta fram en ny renhållningsordning har Gästrike Återvinnare lagt stor vikt vid att bjuda in och ta till vara på kommuninvånarnas synpunkter. Detta har skett genom möten i alla kommunerna och via Gästrike Återvinnares webbplats. Renhållningsordningen har arbetats fram i dialog med kommunerna och ett stort antal olika referensinstanser. Figur 1 Projektorganisation för den andra gemensamma renhållningsordningen Kommunfullmäktige x 5 Kommunstyrelse x 5 Förbundsfullmäktige Styrgrupp Projektgrupp GÅ Ledningsgrupp Interna referensgrupper GÅ Kommunledning x 5 Entreprenörer Miljö och hälsa x 5 Näringsliv VA x 2 Producenter Bygglov och fysisk planering x 5 Referensgrupper resp kommun x 5 Lokala referensgrupper x 5 Övriga t ex - Hamnar - Högskolor - Biståndsorganisationer - Landstinget -Räddningstjänsten - Intresseorganisationer - Allmänheten Fastighetsägare Länsstyrelser Uppsala Gävleborg Inom Gästrike återvinnare Inom kommuner Externa grupper Avfallsplan sid 8 av 58

12 2 Mål och styrmedel Avfallsplanen innehåller tre målområden. Varje målområde beskrivs som ett inriktningsmål som inte är mätbart. Under inriktningsmålet finns flera mätbara mål. Målområdena har olika antal mätbara mål kopplade till sig. Antalet mätbara mål betyder dock inte att något målområde är viktigare eller svårare att nå än något annat. I åtgärdsprogrammet i kapitel 3 finns de åtgärder som ska bidra till att målen nås. Tidsperspektivet är att målen gäller till Då ska målen ses över och förlängas eller omformuleras till år Målområdena är: Förebygga avfall Säkra hanteringen av farligt avfall Ta tillvara avfall som resurs Målområdena är satta utifrån att de bidrar till en hållbar utveckling. Det miljömässigt bästa är om avfall inte uppkommer. Avfall som innehåller farliga ämnen måste hanteras på ett säkert sätt så att dessa ämnen inte kommer ut i miljön. Avfall består av material som många gånger kan återvinnas till nya saker eller till exempel kompost. I arbetet med avfallsplanen har ett antal synpunkter och förbättringsbehov framkommit vid möten med olika grupper både externt och internt. Dessa synpunkter handlar till stor del om att: människor vill sortera, men att det behöver vara lättare att lämna avfall som grovavfall, farligt avfall, elavfall, tidningar och förpackningar. det behövs fler återvinningsstationer och att dessa behöver tömmas oftare det vore bra att förbättra möjligheterna för människor att lämna användbara saker till återanvändning det är viktigt med information I kapitel 4 finns en utförlig beskrivning av de förhållanden och förbättringsbehov som ligger till grund för föreslagna mål och åtgärder. I arbetet för att nå målen om avfall är det viktigt att arbeta med kommunikation för att höja människors kunskap och förändra attityder och beteenden. Det är också viktigt att hålla en god service Avfallsplan sid 9 av 58

13 och tillgänglighet. I avfallsplanen finns mätbara mål, åtgärder och nyckeltal för kommunikation och service och i Gästrike Återvinnares verksamhetsplan kommer det att finnas mål kring detta. Gästrike Återvinnare arbetar i en kontinuerlig process med mål och uppföljning och skulle det i framtiden visa sig att det finns ett behov av nya mål så kommer det att föras in i avfallsplanen i dialog mellan Gästrike Återvinnare och kommunerna. Avfallsplan sid 10 av 58

14 2.1 Målområde 1 Förebygga avfall Inriktningsmål Hushåll och verksamheter bidrar till att minska ökningen av avfallsmängderna, genom att konsumera medvetet och hushålla med resurser. 1 Mätbara mål 1.1 Andelen människor som uppger att de medvetet väljer att konsumera på ett sådant sätt att de ger upphov till mindre avfall ska öka fram till år Mängden matavfall som slängs inom skolans verksamhet ska minska med 20 procent fram till år Människors kunskap om hur den egna konsumtionen av varor påverkar miljön ska öka fram till år Med avfallsmängd menas avfallsmängd inklusive det som lämnas till återvinning räknat per person 2 Detta mål följs upp via ett index av flera frågor i en kundundersökning, bland annat om man väljer att köpa och sälja begagnat, att köpa saker med kvalitet, att inte slänga mat i onödan mm. 3 Med matavfall avses både avfall från beredning och bespisning. Målet gäller totalt sett i skolan i alla fem kommunerna, alltså inte i varje kök eller bespisning. 4 Detta mål följs upp via ett index av flera frågor i en kundundersökning. Avfallsplan sid 11 av 58

15 2.2 Målområde 2 Säkra hanteringen av farligt avfall Inriktningsmål Hushåll och verksamheter hanterar sitt farliga avfall på rätt sätt. Mätbara mål 2.1 År 2015 ska minst 95 procent av människorna kunna beskriva hur de på rätt sätt lämnar farligt avfall från hushållet År 2015 ska det inte finnas något farligt avfall i de hushållssopor och grovavfall som hushållen slänger. 6 5 Rätt sätt är till exempel till en bemannad återvinningscentral eller till den rullande miljöstationen. Farligt avfall är till exempel lågenergilampor, lösningsmedel, färgrester. Målet mäts genom ett index med flera frågor i årlig kundundersökning. År 2009 beskrev 92 procent rätt sätt. 6 År 2009 fanns det 0,8 procent farligt avfall i hushållssoporna. Med hushållssopor menas det som hushållen slänger i soppåsar och kompostpåsar. Målet mäts genom plockanalys. Avfallsplan sid 12 av 58

16 2.3 Målområde 3 Ta tillvara avfall som resurs Inriktningsmål Hushåll och verksamheter sorterar sitt avfall rätt, så att det sedan kan återvinnas på bästa sätt för en hållbar utveckling. 7 Mätbara mål 3.1 År 2015 sorterar hushåll, restauranger, storkök och butiker ut minst 70 procent av matavfallet så att det kan komposteras eller rötas År håller det matavfall som lämnas till central kompostering eller rötning en renhet på minst 99 procent i påsarna År används all den färdiga komposten eller rötresten från matavfallet så att växtnäringen kan utnyttjas År 2015 sorterar hushållen ut minst 80 procent av alla tidningar och förpackningar och lämnar till återvinning Utsläppen av fossil koldioxid från de sopbilar som hämtar hushållssopor minskar med minst 5 procent fram till År 2015 tycker minst 90 procent av människorna att det är enkelt att lämna sitt avfall Med återvinning menas hela kedjan från sortering via transport till återvinning. 8 Med 70 procent av matavfallet menas 70 procent av allt matavfall som uppkommer. År 2009 var nivån ca 60 procent. 9 Till matavfall räknas matrester men också hushållspapper, servetter mm. År 2009 var renheten 98 procent. 10 Med så att växtnäringen kan utnyttjas menas att kompost eller rötrester antingen 1) sprids regionalt på produktiv mark inom jord- och skogsbruk där växande gröda eller skog skördas eller 2) används till jordtillverkning. Gästrike Återvinnare ska arbeta aktivt med båda avsättningsområdena. Komposten får inte användas till täckning av deponier eller anläggningsändamål där syftet är utfyllnad. År 2009 lämnades ingen råkompost till deponitäckning eller utfyllnad. 11 Procentsatsen mäts dels genom plockanalys av hushållssopor, dels genom statistik från FTI över insamlad mängd tidningar och förpackningar. Med återvinning menas att göra nytt material av gammalt. År 2008 sorterade hushållen ut 62 procent. 12 Målet följs upp med flera olika nyckeltal. 13 Målet gäller alla avfallsslag och mäts med ett index av flera frågor. År 2009 bedömde 84 procent av kunderna att tillgängligheten till en återvinningscentral var god. Avfallsplan sid 13 av 58

17 3.7 Andelen slam från kommunala avloppsreningsverk som tas omhand så att fosforföreningarna kan utnyttjas som växtnäring ska öka Det finns ett förslag från Naturvårdsverket på nationellt miljömål att Minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp utnyttjas som växtnäring. Minst hälften återförs till åkermark. De ansvariga kommunala organisationerna för ett lokalt mål om detta är Gästrike Vatten och Sandviken Energi. I detta mål ingår inte slam från enskilda avloppsanläggningar. Avfallsplan sid 14 av 58

18 2.4 Styrmedel Det finns ett antal styrmedel att använda för att nå målen: Information och kommunikation. Avgifter. Lagstiftning genom de lokala föreskrifterna om avfallshantering. Den tillsyn över avfallshanteringen som kommuner och länsstyrelser utövar över de anmälnings- och tillståndspliktiga företagen. Information och kommunikation Information och kommunikation ökar människors kunskap. I förlängningen kan det förändra attityder, värderingar och beteenden. Information och kommunikation är ett viktigt styrmedel som Gästrike Återvinnare valt att arbeta med i stor omfattning. Detta beskrivs utförligt i kapitel 7 Information och kommunikation. Avgifter Ett viktigt ekonomiskt styrmedel på lokal nivå är avgifterna i renhållningstaxan. Gästrike Återvinnare har valt en miljöstyrande taxa som innebär att de som sorterar sitt avfall får lägre avgifter än de som inte sorterar. Detta beskrivs i kapitel 6 Ekonomi och i bilaga 2 Nuläge och omvärld. Lokala föreskrifter om avfallshantering I de lokala föreskrifterna om avfallshantering finns de regler som gäller för avfallshanteringen i kommunerna, till exempel om hur avfall hämtas och hur det ska sorteras. Reglerna är styrande, men effekten i form av ökad sortering kommer inte av reglerna i sig utan förutsätter ett aktivt arbete med kommunikation och avgifter. Tillsyn I sin tillsyn kan kommunerna och länsstyrelserna påverka avfallshanteringen hos företag och andra verksamheter. Bygg- och miljökontoren i kommunerna utövar tillsyn över tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter, samt över Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Länsstyrelserna utövar tillsyn över större företag. Tillsynsmyndigheterna kan ge råd, men också förelägga verksamhetsutövare att förbättra sin avfallshantering. Naturvårdsverket anger i de allmänna råden om kommunal avfallsplanering att kommunala avfallsplaner bör innehålla ett avsnitt som hur tillsyn enligt kommunens tillsynsplan kommer att bedrivas i syfte att bidra till att de beskrivna målen i avfallsplanen nås. Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby är olika befolkningsmässigt och omfattar verksamheter av vitt skilda karaktärer. Tillsynsplanerna för kommunerna skiljer sig markant. I arbetet med den Avfallsplan sid 15 av 58

19 gemensamma avfallsplanen finns möjlighet att samverka och utbyta erfarenheter för att effektivisera tillsynen med fokus på målen i avfallsplanen. Ett viktigt mål i denna avfallsplan är att verksamheter ska hantera sitt farliga avfall på rätt sätt. Kommunerna och länsstyrelserna kan i sitt tillsynsarbete arbeta för att detta mål ska nås. Det är önskvärt att både kommunerna och länsstyrelsen beaktar avfallsplanen vid sin tillsynsplanering. Avfallsplan sid 16 av 58

20 3 Åtgärder I åtgärdsprogrammet finns åtgärder för de närmaste åren. Först beskrivs åtgärdsprogrammets upplägg, därefter redovisas själva åtgärdsprogrammet. 3.1 Behov, åtgärder och mål De synpunkter och behov som framkommit under projektets gång har fångats upp i mål och åtgärder. Till varje mål finns det åtgärder som ska bidra till att målen nås. Åtgärderna i åtgärdsprogrammet är grupperade så att de hör samman med olika delar i Gästrike Återvinnares verksamhet. 3.2 Gästrike Återvinnare, kommunerna och producenterna Åtgärdsprogrammet är delat i tre avsnitt: Åtgärder som Gästrike Återvinnare ansvarar för. Åtgärder som kommunerna ansvarar för. Åtgärder som producenterna ansvarar för. Åtgärder som Gästrike Återvinnare ansvarar för Avsnitt ett i åtgärdsprogrammet beskriver de större eller viktigare åtgärder som Gästrike Återvinnare kommer att arbeta med de kommande åren. Åtgärderna är övergripande formulerade. I Gästrike Återvinnares årliga verksamhetsplan finns fler och mer detaljerade åtgärder. Åtgärder som kommunerna ansvarar för Det finns flera avfallsfrågor som ligger under kommunernas ansvar, och som Gästrike Återvinnare inte arbetar med. I Bilaga 3 finns en förteckning över dessa. Det är upp till respektive kommun att välja vilka åtgärder kommunen vill arbeta med inom dessa områden. I avsnitt två i åtgärdsprogrammet finns dock några åtgärder som framstått som särskilt viktiga under arbetet att ta fram avfallsplanen. Om kommunerna önskar utveckla och konkretisera ytterligare åtgärder i avsnitt två så kan kommunen göra det inom ramen för sina egna verksamhetsplaner. Givetvis kan åtgärder också föras in i åtgärdsprogrammet i avfallsplanen om kommunerna finner att det är lämpligt. Åtgärder som Gästrike producenterna ansvarar för Avsnitt tre i åtgärdsprogrammet beskriver de åtgärder som producenterna ansvarar för. Åtgärderna är övergripande formulerade. 3.3 Uppföljning Åtgärdsprogrammet kommer att följas upp varje år i en skriftlig rapport från Gästrike Återvinnare till det egna förbundsfullmäktige samt till respektive kommun. Vid uppföljningen ska genomförda och inte genomförda åtgärder Avfallsplan sid 17 av 58

21 redovisas, och för pågående åtgärder ska status redovisas. En utförlig beskrivning av uppföljningen finns i kapitel 9 Revidering och uppföljning. 3.4 Åtgärdsprogram 1. Åtgärder som Gästrike Återvinnare ansvarar för Åtgärd År Målområde Renhållningsordning och renhållningstaxa 1.1 Utreda om viktbaserade avgifter för hushållssopor vore lämpligt i regionen , 3 Förebygga avfall 1.2 Utreda möjligheten att utveckla samverkan med biståndsorganisationer för att öka återanvändningen. 1.3 Utreda möjligheten skapa återanvändningscentraler för bygg- och rivningsavfall (plåt, trä, fönster, tegel mm). 1.4 Utreda möjligheten att ta emot och mellanlagra användbara saker på återvinningscentralerna, och sedan förmedla dessa till biståndsorganisationer för begagnatförsäljning. 1.5 Minska mängden mat som slängs genom att öka människors medvetenhet om matens miljöpåverkan. 1.6 Stimulera kommunala verksamheter att återanvända material och hushålla med resurser, i samarbete med till exempel inköpsansvariga. 1.7 Uppmuntra olika verksamheter (t ex restauranger, butiker) att arbeta för att minimera matavfall Se även åtgärder under Information och kommunikation Löpande från Löpande , ,3 Insamling och behandling av farligt avfall 1.8 Samverka med fastighetsägare och erbjuda lösningar för sortering av lampor och batterier i miljörum för att öka tillgängligheten för hyresgäster och bostadsrättsinnehavare. löpande 2 Avfallsplan sid 18 av 58

22 1.9 Öka tillgängligheten för insamling av batterier, lampor och elavfall t ex genom fler insamlingsplatser Göra det lättare för hushållen att lämna sitt farliga avfall t ex genom att erbjuda hämtning vid bostaden av farligt avfall Utreda behovet av att utöka den rullande miljöstationen till att hämta oftare eller på fler platser Utreda möjligheter för företag att vända sig till Gästrike Återvinnare med sitt farliga avfall Insamling och behandling av hushållssopor, matavfall, tidningar och förpackningar 1.13 Samverka med medlemskommunerna för att förbättra sopsortering inom de kommunala verksamheterna Samverka med fastighetsägare och erbjuda lösningar för sortering av tidningar och förpackningar i miljörum för att öka tillgängligheten för hyresgäster och bostadsrättsinnehavare Arbeta för att förbättra förutsättningarna för personer med funktionshinder Samråda med hamnägare i regionen om avfallshanteringen i hamnar Samråda med medlemskommunerna och producenterna (via Förpacknings- och tidningsinsamlingen) för att förbättra insamlingen av tidningar och förpackningar Utreda om det vore miljömässigt och ekonomiskt motiverat att införa hämtning av tidningar och förpackningar vid villor Utreda om det vore möjligt att samla in avfall i materialströmmar istället för i förpackningsströmmar. Följa upp Naturvårdsverkets rekommendation att plast och metall bör samlas in som material, och samråda med producenterna om detta är möjligt att genomföra Förbättra sorteringen av avfall i den egna verksamheten, så att Gästrike Återvinnare föregår med gott exempel. löpande 2,3 löpande 3 löpande 2, löpande löpande 2,3 Avfallsplan sid 19 av 58

23 1.21 Bevaka teknikutveckling, identifiera behov och utveckla insamlingssystemet för hushållsavfall för att säkra kvalitet och miljö samt göra det lätt för människor att göra rätt Certifiera komposten/rötresten från matavfallet Medverka i det arbete som pågår för att skapa en produktion av biogas i regionen Arbeta för att behålla och förbättra sorteringskvalitén på det komposterbara, i samarbete med större fastighetsägare Minska mängden matavfall som slängs i de brännbara hushållssoporna, så att matavfallet kan återvinnas genom kompostering eller rötning Arbeta för att den färdiga komposten eller rötresten kommer till nytta, till exempel via nätverk och samverkan med lantbruk och jordtillverkare Arbeta för att livsmedelsavfall från verksamheter sorteras ut och behandlas biologiskt (till exempel genom kommunikation med verksamheter och entreprenörer) Utreda utsortering av matavfall från fritidshus Arbeta för att skapa möjlighet att ta hand om kasserat, paketerat livsmedel och flytande organiskt avfall. löpande 1, 2, löpande 3 löpande 3 löpande 3 löpande 3 löpande Insamling och behandling av grovavfall 1.30 Etablera en ny, alternativt utöka befintlig återvinningscentral i Gävle Arbeta för att ha god tillgänglighet på återvinningscentralerna, bland annat genom att anpassa öppettiderna Förbättra tillgängligheten för boende i glesbygd och tätort t ex genom att erbjuda hämtning av grovavfall nära fastigheten, samt samverka med kommunala och privata fastighetsägare kring detta Utreda möjligheten att införa fastighetsnära insamling av trädgårdsavfall för att öka tillgängligheten , 3 löpande 2, Avfallsplan sid 20 av 58

24 1.34 Om möjligt införa sortering av fler fraktioner på återvinningscentralerna, till exempel däck, gips och plast som inte är förpackningar Förbättra förutsättningarna på återvinningscentralerna för personer med funktionshinder och diskutera förbättringsmöjligheter med den lokala handikapprörelsen löpande 2, 3 Insamling och behandling av slam från enskilda avlopp samt latrin 1.36 Utreda vad som krävs för en fungerande urinseparering från hushållen från transport till behandling Utreda möjligheten att återföra slam från enskilda avlopp till produktiv mark Utreda ansvaret för latrin från campingplatser och liknande Utreda ansvaret för latrin från fritidsbåtar och fritidsbåtshamnar Insamling och behandling av slam från fettavskiljare samt frityroljor 1.40 Arbeta för att fler restauranger, gatukök med mera samlar upp sina frityroljor och matlagningsfett och lämnar till återvinning Tillsammans med fastighetsägare och VAhuvudmän undersöka behovet av eventuell separat insamling av frityroljor från hushåll Transporter 1.42 Minska miljöbelastningen vid transporter genom att optimera transporterna av avfall samt bevaka fordonsutvecklingen och välja miljöanpassade fordon Arbeta för att transporter sker till exempel på järnväg, för att minska miljöbelastningen. löpande 3 löpande 3 Information och kommunikation 1.44 Utveckla kommunikationen med fastighetsägare, verksamheter och kommuninvånare. Det innebär bland annat att använda nya kanaler och ständigt anpassa informationen efter behov och målgrupp Kommunicera hur människor kan minska avfallsmängderna genom medveten konsumtion och återanvändning. löpande 1, 2, 3 löpande 1 Avfallsplan sid 21 av 58

25 1.46 Marknadsföra webbplatser där människor kan skänka bort, byta och ta emot användbara saker i syfte att minska mängden avfall Informera om sortering: hur man ska sortera, vad som händer med det avfall människor sorterar, nyttan med sorteringen och kostnaderna för avfallshanteringen löpande 1, 2, Genomföra riktade informationskampanjer. årligen Kommunicera via personliga möten till exempel i skolor, vid studiebesök och i verksamheter Utreda om det vore lämpligt att ta fram ett informationsmaterial till företag om farligt avfall i ett samarbetsprojekt mellan kommuner, länsstyrelser, entreprenörer och Gästrike Återvinnare Kommunicera goda exempel om avfallshantering Informera i skolor om att inte slänga mat, och ta fram ett informationsmaterial kring detta som kan användas i skolan Informera om hur förbrukade frityroljor och matfett ska hanteras Utveckla kommunikationen mot invandrargrupper. Kvalitet, utveckling och uppföljning löpande 1, 2, löpande 2, ,3 löpande löpande 1, 2, Löpande följa hushållens åsikter och kunskaper som underlag för att utveckla verksamheten. Detta görs via t ex - attitydundersökningar - fokusgrupper - uppföljning av synpunkter som människor lämnar vid tillexempel telefonsamtal och besök - avvikelserapporter - kommentarsfunktioner på webben Genomföra plockanalyser av hushållssopor och grovavfall Följa upp de avgifter som fastighetsägarna betalar för sin avfallshantering så att de leder till avsedda effekter, till exempel att de bidrar till att nå målen i avfallsplanen Initiera och följa upp utvecklings- och forskningsuppdrag via forskningsstiftelsen Gästrikeregionens miljö. löpande 1, 2, 3 löpande 2, 3 löpande 1, 2, 3 löpande 1, 2, 3 Avfallsplan sid 22 av 58

26 Samverkan och nätverk 1.59 Aktivt delta i olika nätverk samt framföra synpunkter och behov till departementet, statliga verk, branschorganisationer och producentorganisationer för att bidra till utveckling av avfallshanteringen Utreda möjligheten att bidra med kunskap om avfallshantering till andra länder Utveckla samverkan med entreprenörer och leverantörer. löpande 1, 2, , 2, 3 löpande 2, Aktivt delta i samhällsdebatten. löpande 1, 2, Samverka och ha en bra dialog med medlemskommunerna. Service löpande 1, 2, Utveckla tillgänglighet, kundbemötande och service Införa e-tjänster för att öka tillgängligheten och höja servicegraden. löpande 2, , 3 Avfallsplan sid 23 av 58

27 2. Åtgärder som kommunerna och kommunala bolag ansvarar för Åtgärd År Ansvar 2.1 Utreda om det vore lämpligt att ta fram ett informationsmaterial till verksamheter om farligt avfall i ett samarbetsprojekt mellan kommuner, länsstyrelser, entreprenörer och Gästrike Återvinnare Bygg- och miljöförvaltningarna 2.2 Projekt för att minska mängden kasserad mat i kommunala storkök och bespisningar. I projektet ingår regelbundna träffar med kommunernas kostchefer Kommunens kostchefer och inköpare 2.3 Föra in uppgifter om nedlagda deponier i kommunernas geografiska informationssystem som underlag vid kommunal planering. 2.4 Arbeta med sorteringen av avfall i de respektive kommunala verksamheterna, så att de kommunala verksamheterna föregår med gott exempel. 2.5 Ansvara för kontrollen av fettavskiljare, för att minska utsläpp av fett till spillvattennätet. 2.6 Utreda möjligheterna till att utnyttja fosforföreningarna i slam/spillvatten som växtnäring. 2.7 I kommunernas tillsynsplaner särskilt beakta behovet av tillsyn av farligt avfall hos små och medelstora företag. 2.8 Säkerställa att farligt avfall tas upp på dagordningen vid miljötillsyn hos små och medelstora företag. löpande löpande löpande löpande löpande löpande Kommunernas avdelningar för översiktsplanering Verksamhetschefer med flera inom kommunerna Gästrike Vatten och Sandviken Energi Gästrike Vatten och Sandviken Energi Bygg- och miljöförvaltningarna Bygg- och miljöförvaltningarna 2.9 Tillsammans med Gästrike Återvinnare utreda konsekvenser av att tillåta avfallskvarnar 2013 Gästrike Vatten och Sandviken Energi Avfallsplan sid 24 av 58

28 3. Åtgärder som producenterna ansvarar för Åtgärd År Ansvar 3.1 Tillhandahålla återvinningsstationer. löpande FTI 3.2 Städa återvinningsstationer. löpande FTI 3.3 Samråda med Gästrike Återvinnare och kommunerna för att förbättra insamlingen av tidningar och förpackningar. löpande FTI 3.4 Samla in tidningar och förpackningar. löpande FTI 3.5 Samla in elavfall. löpande El-Kretsen 3.6 Samla in däck. löpande SDAB 3.7 Samla in läkemedel. löpande 3.5 Resurser i form av tid och pengar I vilken utsträckning de föreslagna åtgärderna kommer att kunna genomföras beror på vilka resurser som kan avsättas. Bedömningen av kostnader för åtgärderna får göras mer noggrant vid tidpunkten för åtgärderna. Många av de föreslagna åtgärderna kan inrymmas inom löpande verksamhet och budget, men vissa åtgärder kräver extra resurser. Exempel på behov av extra resurser är ny återvinningscentral i Gävle, samt vissa informations- och utvecklingsinsatser. En grupp med representanter för kommunerna och förbundet bör varje år innan budgetarbetet gå igenom åtgärdsprogrammet för att identifiera vilka åtgärder som ligger i planen. Representanterna behöver sedan se till att ansvariga verksamhetschefer och planerare får kännedom om de åtgärder som ligger i planen och vilka resurser som behöver avsättas för att genomföra åtgärderna. Avfallsplan sid 25 av 58

29 4 Viktiga aspekter, frågor och områden vid formulering av mål och åtgärder Flera aspekter har varit viktiga vid formulering av målen och åtgärderna. Olika aspekter i vår omvärld och flera lokala förbättringsbehov ligger till grund till det arbetet. Några frågor och områden har under arbetets gång framstått som mer angelägna och gås därför igenom djupare här. Genomgången är inte heltäckande utan ger en allmän orientering till varför vissa åtgärder är valda. 4.1 Omvärld Utifrån europeisk och nationell fokus med avseende på mål och strategier som berör avfallshanteringen bedöms följande aspekter viktiga att ta hänsyn till vid formulering av mål och åtgärdsprogram: Ökat fokus på förebyggande arbete för att minska mängden avfall som uppstår i samhället. Ökat fokus på minskning av utsläpp av växthusgaser och att ersätta fossila drivmedel med förnyelsebara drivmedel till fordon, exempelvis biogas. Förenkla för hushållen att göra rätt och att sortera avfall, särskilt med avseende på hantering av farligt avfall. Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i kommunal avfallsplan anger att planen ska innehålla: Mål för insamling och behandling av avfall som kommunen ansvarar för samt mål för hur avfallets mängd och farlighet kan minskas. Lokala mål som utgår från nationella miljökvalitetsmål och regionala mål som berör avfallsområdet för sådant avfall som kommunen ansvarar för. En beskrivning av hur de lokala målen kan bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen respektive de regionala målen nås för sådant avfall som kommunen ansvarar för. Mål som utgår från de nationella miljökvalitetsmål som berör avfallsområdet för avfall som kommunen inte ansvarar för. Beskrivning av de åtgärder som kommunen planerar att vidta för att uppnå samtliga uppsatta mål. Beskrivning hur målen kommer att följas upp. Beskrivning hur mål och åtgärder i den föregående avfallsplanen följts upp. Avfallsplan sid 26 av 58

30 4.2 Klimatpåverkan Dagens avfallshantering i Sverige bidrar på flera sätt till en positiv påverkan på klimatet i och med att avfall återvinns till nya material eller blir till värme och el. Det innebär mindre utsläpp av klimatpåverkande gaser än om råvaror eller fossila bränslen hade använts. Avfallshanteringens utsläpp av klimatpåverkande gaser är små i Sverige i jämförelse med de som kommer från energianvändning och trafik som är 75 procent av de totala utsläppen. Jordbruket står för 13 procent. Avfallshanteringen står för ca 3 procent av utsläppen, enligt Naturvårdsverket. Ett av de nationella miljömålen är Begränsad klimatpåverkan. Visserligen står avfallshanteringen för en liten del av de totala utsläppen av klimatpåverkande gaser, men det viktigt att arbeta för att minska dessa även inom avfallssektorn. I denna avfallsplan föreslås ett mål om att minska utsläppen av fossil koldioxid från de sopbilar som hämtar hushållssopor. Till målet föreslås åtgärder som att optimera transporterna av avfall, bevaka fordonsutvecklingen och välja miljöanpassade fordon, arbeta för att transporter av avfall sker till exempel på järnväg, samt att medverka i det arbete som pågår för att skapa en produktion av biogas i regionen. Idag finns ingen avfallsförbränning i regionen. De närmaste avfallsförbränningsanläggningarna finns i Uppsala, Borlänge, Bollnäs och Sundsvall. Hushållssopor och brännbart grovavfall från Gästrikland och Älvkarleby transporteras 2010 till förbränning i Sundsvall och Borlänge. Avfallshanteringen påverkar klimatet både positivt och negativt, vilket i generella ordalag kan beskrivas enligt nedan: Positivt: Negativt: Materialåtervinning ersätter användning av råvaror och spar energi och innebär därmed mindre utsläpp av klimatpåverkande gaser än om råvaror hade använts. Vid avfallsförbränning nyttiggörs energin i avfallet och ersätter till stor del förbränning av fossila bränslen, eftersom avfallet till stor del består av ickefossilt material. Biogas från rötning av avfall ersätter ofta fossila bränslen Utsläpp av klimatpåverkande gaser från transporter. Läckage av klimatpåverkande gaser från deponier. Läckage av klimatpåverkande gaser från kompostering och vid spridning av kompost. Avfallsplan sid 27 av 58

31 4.3 Att förebygga avfall Det bästa ur miljösynpunkt är att undvika att avfall alls uppkommer, det vill säga att förebygga avfall. Det näst bästa är att återanvända avfall, det vill säga använda en sak igen i befintligt skick eller efter reparation. Att förebygga avfall och att återanvända avfall är de två översta stegen i den så kallade avfallshierarkin eller avfallstrappan. I denna avfallsplan kallas båda dessa steg för att förebygga avfall. I EU:s avfallsdirektiv 2008/98/EG och i förslaget till ny svensk avfallslagstiftning införs avfallshierarkin. Frågan om att förebygga avfall har blivit viktig. Enligt EU:s avfallsdirektiv artikel 4:1 ska förebyggande prioriteras högst i lagstiftning och politik som rör avfall. Enligt artikel 29 ska medlemsstaterna upprätta avfallsförebyggande program senast 2013, samt att sambandet mellan ekonomisk tillväxt och avfallsgenerering behöver brytas. I detta förslag till Avfallsplan föreslås att Förebygga avfall blir ett av tre målområden. I Gästrikland och Älvkarleby kan arbetet för att förebygga avfall ske på flera sätt. Via information och kommunikation kan invånarna inspireras till att sälja och köpa begagnat och att köpa saker med kvalitet som håller länge. Gästrike Återvinnare hanterar stora mängder grovavfall och mycket av dessa består av hela och användbara saker. Gästrike Återvinnare kan arbeta för att utveckla en mottagning av användbara saker och ett samarbete med biståndsorganisationer. Inom kommunala verksamheter kan ett sätt vara att arbeta för att så lite mat som möjligt slängs i storkök och bespisningar. Inom industrin pågår arbete med att utveckla processerna så att det uppstår mindre mängder avfall men också att hitta nya användningsområden för det som tidigare har varit avfall. Detta bidrar till att mindre jungfruligt material används samtidigt som mängden uppkommet avfall minskas. Avfallsplan sid 28 av 58

32 Frågan om att förebygga avfall kan uppfattas som kontroversiell, om man uppfattar det som att det är samma sak som att stoppa produktionen och hämma tillväxten. Att förebygga avfall borde likväl kunna handla om att utveckla nya produkter och öka tillväxten. Utveckling av nya produkter kan innebära att det som tidigare var avfall används för att göra nya produkter. Det kan också innebära att man tar fram produkter som genererar mindre avfall i produktionen och produkter som kan återvinnas eller återbrukas när de annars skulle ha kasserats. Produkter som är möjliga att laga om den går sönder och produktion av reservdelar är aspekter i detta. Dock kan konstateras att dagens konsumtionssamhälle inte är hållbart i längden. De 20 procent av jordens befolkning som bor i i-länder konsumerar 80 procent av jordens resurser. 4.4 Farligt avfall Farligt avfall är sådant avfall som kan skada miljön eller människors hälsa. Det är det allra viktigaste avfallet att sortera ut och hantera på rätt sätt. Farligt avfall från hushåll Hushållen ska lämna in sitt farliga avfall till en bemannad återvinningscentral eller till den rullande miljöstationen. Under 2009 genomförde Gästrike Återvinnare en informationskampanj om farligt avfall som har resulterat i goda resultat när det gäller människors kunskap. Det finns önskemål om att det borde vara lättare att lämna in farligt avfall. Mot bakgrund av det kommer Gästrike Återvinnare att utreda hur en utökad insamling skulle kunna se ut och vad det skulle kosta. Farligt avfall från företag De kommunala miljökontoren, länsstyrelserna, Almi företagspartner och avfallsentreprenörerna är alla överens om att hanteringen av farligt avfall på många små och mellanstora företag behöver förbättras. Kunskapen hos företagen behöver förbättras. Många mindre företag behöver rådgivning, information och konkret hjälp med att ordna förvaring och transport av farligt avfall. Kommunerna, länsstyrelserna, Gästrike Återvinnare, avfallsentreprenörer skulle kunna arbeta mer med information och rådgivning om farligt avfall. Avfallsplan sid 29 av 58

33 4.5 Återvinningscentraler och grovavfall I dagsläget samlar Gästrike Återvinnare in grovavfall på 13 återvinningscentraler i fem kommuner. Antalet besökare per central varierar kraftigt. Flest besökare och längst öppettider har Gävle medan en mindre återvinningscentral som till exempel Österfärnebo har få besökare och kortare öppettid. En översyn som Gästrike Återvinnare har gjort visar att standarden måste höjas på återvinningscentralerna generellt. Inför en sådan standardhöjning behöver behoven som återvinningscentralerna fyller idag hos invånarna ses över. Detta måste sedan ställas mot kostnader för drift och upprustning för att kunna bedöma om motiv finns för att behålla samtliga återvinningscentraler. Viktiga kriterier för bedömningen är: tillgänglighet: närhet och öppettider smidighet: kunna lämna avfall enkelt utan väntetider miljöansvar: korrekt hantering av avfallet och en upplevelse av att man som invånare har möjlighet att ta ansvar för sitt avfall på ett bra sätt. Framtidens behov Av de svarande i en kundundersökning uppger 74 procent att de har mindre än fem kilometer till närmaste central. Trots det finns behov av en utökad grovsopsinsamling. I områden med flerfamiljshus finns äldre som inte förmår att åka iväg med sitt grovavfall samt hushåll utan bil. Inom de närmsta 40 åren kommer regionen ha dubbelt så många invånare som idag som är över 85 år. Dessa kommer att ha behov av att kunna hantera sitt grovavfall utifrån sina förutsättningar. I dagsläget ger fastighetsägare av flerfamiljshus tydliga signaler om att de har problem med dumpning av grovavfall i sina fastigheter. Fastighetsägarna har behov av ett ökat tjänsteutbud från Gästrike Återvinnare i någon form. Det kan vara en rullande återvinningscentral likt den som finns för insamling av farligt avfall. För att Gästrike Återvinnare ska kunna bedriva verksamheten i enlighet med avfallstrappan (beskrivs närmare i avsnitt 4.3) behöver arbetet kring Avfallsplan sid 30 av 58

34 avfallsminimering och återanvändning stärkas. En idé är att ordna för bättre möjligheter att lämna till återanvändning på återvinningscentralerna. Människor vill kunna lämna allt sitt grovavfall på samma plats. Om möjligheten fanns att även lämna en del till återanvändning vid samma besök är bedömningen att många skulle göra det eftersom det är lättillgängligt. I dagsläget tar inte återvinningscentralerna mot bildäck eftersom det är ett producentansvar för det avfallet. I framtiden kommer dock Gästrike Återvinnare att se över möjligheten att även ta emot bildäck för att tillmötesgå kundernas behov. Ny eller utökad återvinningscentral i Gävle Återvinningscentralen på Sörby Urfjäll i södra Gävle har under flera år varit hårt belastad. Antalet besökare har i snitt varit dubbelt så många som centralen varit dimensionerad för. Det finns därför behov av en ytterligare återvinningscentral i norra delen av Gävle, alternativt utöka ytan på den befintliga anläggningen. Målet är att bygga en modern anläggning som klarar att tillgodose invånarnas behov i många år framöver. Förstudie pågår under 2010 för att se vilka funktioner som ska finnas och hur anläggningen ska vara dimensionerad. Från kunderna finns önskemål om bredare ramp, snabbfiler till vissa avfallsslag och smidigare avlämning av grovavfall. För att hitta bra lösningar för framtiden har Gästrike Återvinnare besökt moderna anläggningar i andra delar av landet. Avfallsplan sid 31 av 58

35 4.6 Sortering av matavfall: kvalitet och mängd En förutsättning för att de material som sorteras ut ska kunna återvinnas på ett bra sätt är att de är rätt sorterade. Det gäller i synnerhet matavfallet. Därför är det viktigt att fortsätta arbeta med uppföljning och information för att behålla och förbättra kvaliteten på det komposterbara avfallet. Sorteringen fungerar till stora delar bra, men det finns områden där kvaliteten behöver förbättras och den mängd som sorteras ut behöver öka. Gästrike Återvinnare, hyresvärdar och bostadsrättsföreningar behöver samverka i detta arbete. I verksamheter som restauranger, storkök och butiker uppkommer mycket matavfall. Idag 2010 är det frivilligt att sortera sitt matavfall och lämna till kompostering, och styrningen till sortering sker via miljöstyrande avgifter och kommunikation. I denna renhållningsordning föreslås inför 2011 ingen förändring av att sorteringen bygger på frivillighet. Men om det skulle visa sig längre fram att utsorteringen av matavfall minskar och det i stället går till förbränning, så kan Gästrike Återvinnare införa en tvingande bestämmelse om att matavfallet ska sorteras ut och lämnas till kompostering eller rötning. Detta kommer då att ske genom att Gästrike Återvinnare fattar ett beslut att sista stycket i 7 i Föreskrifter om avfallshantering för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby ska träda i kraft. Detta stycke lyder Allt matavfall och annat lättnedbrytbart organiskt avfall från alla hushåll, personalmatsalar, restauranger och storkök ska sorteras ut. Detta stycke träder i kraft den dag förbundet bestämmer. I och med att dessa föreskrifter godkänns och fastställs så träder alltså inte detta stycke i kraft. Det sker om förbundet längre fram fattar ett beslut att sista stycket ska börja gälla. Eventuellt kommer en ny bestämmelse att införas i svensk lagstiftning som ger verksamheter möjlighet att välja om de vill lämna sitt hushållsavfall till kommunen eller till någon annan. Förhoppningen är att verksamheter och entreprenörer kommer att arbeta för sortering av matavfallet utan en tvingande bestämmelse om detta i de lokala föreskrifterna om avfallshantering. 4.7 Rötning av avfall för produktion av biogas Biogas utpekas allt mer som ett viktigt verktyg på vägen mot att bli oberoende av fossila bränslen och skapa ett kretslopp av biologiska resurser. Regeringen har i sin klimatproposition, "En sammanhållen klimat- och energipolitik", beslutad 2009, lyft fram biogasen som framtida drivmedel och har även uppdragit åt Statens energimyndighet att i samråd med Statens jordbruksverk och Naturvårdsverket utveckla en sektorsövergripande långsiktig strategi och föreslå åtgärder som på kort och lång sikt bidrar till ökad användning av biogas. Regeringen har även avsatt särskilda medel för stöd till biogasprojekt. Dessa stöd ska handläggas av Statens energimyndighet. Avfallsplan sid 32 av 58