Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 rin Beslut Göteborgs kommun Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Lundenskolan i Göteborgs kommun

2 2(17) Uppföljning av tillsyn i Lundenskolan genomförde tillsyn av Göteborgs kommun under hösten fattade den 4 mars 2016 beslut efter tillsyn för Lundenskolan. har nu gjort en uppföljning av de brister som framkom i detta beslut. Uppföljningen bygger på en redovisning av vidtagna åtgärder som Göteborgs kommun inkom med den 24 maj och den 7 september 2016 och av uppföljningsbesök vid skolenheten den 14 oktober Sammanfattning av kvarstående brister Enligt s bedömning är nedanstående brister ännu ej tillfullo åtgärdade. konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: s ingripande Arbetsområde 1. Undervisning och lärande Typ av ingripande Senaste datum för redovisning Undervisningen innebär ett aktivt lärarstöd för eleverna. n& 4. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling. Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.,

3 3(17) Sammanfattning av avhjälpta brjste[r Arbetsområde Typ av ingripande 6. Styrning och utveckling av verksamheten Rektorn följer upp skolenhetens resultat samt trygghet och studiero. Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras.. rist avhjälpt Brist avhjälpt rist avhjälpt s beslut Vid uppföljning av tidigare beslut konstaterar att huvudmannen inte avhjälpt samtliga påtalade brister. förutsätter att huvudmannen skyndsamt vidtar åtgärder för att avhjälpa de brister som kvarstår. avslutar tillsynen avseende de brister som har avhjälpts. Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Göteborgs kommun att senast den 3 april 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Undervisning och lärande Skolan ska se till att den ordinarie undervisningen utgår från och genomförs på ett sådant sätt att den främjar elevernas möjligheter att nå de nationella målen och kunskapskraven. I detta ingår att läraren ger eleverna ett aktivt lärarstöd genom att exempelvis genomföra strukturerade lektioner, genomföra undervisningen utifrån tydliga mål och syften och ge eleverna tydliga beskrivningar och förklaringar. Vidare anpassar läraren undervisningen efter elevernas olika förkunskaper och intressen, och ger eleverna såväl stöd som stimulans och utmaningar. I detta arbete kan samråd med elevhälsan underlätta. Genom bland annat en varierad, stimulerande och

4 Bes hit 4 (17) utmanande undervisning, och genom konstruktiv återkoppling, stärker läraren elevernas vilja att lära. För att kunna individanpassa undervisningen och ge eleverna inflytande över denna är det centralt att läraren skaffar sig kunskap om elevernas olika behov och förutsättningar, liksom låter eleverna vara delaktiga i planeringen av undervisningen. Bedömning av brist konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Undervisningen innebär ett aktivt lärarstöd för eleverna. (3 kap. 3 skollagen; 5 kap. 2 skolförordningen; Lgr 11,2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper) Åtgärder Lärarna ska ge eleverna ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Motivering till bedömning av brist s utredning vid uppföljning av tillsynen beslutade den 4 mars 2016 att förelägga Göteborgs kommun att senast den 30 maj 2016 vidta åtgärder för att säkerställa att rektorn ser till att lärarna ger eleverna ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Av s beslut framgår att det i årskurserna 7-9 inte fanns ett aktivt lärarstöd för eleverna i samtliga klasser, på samtliga lektioner och inom ramen för alla ämnen. Intervjuer med lärare, elever och representanterna för elevhälsan visade att eleverna vid vissa lektioner inte fick det aktiva lärarstöd de behövde. Eleverna berättade att läraren måste lägga mycket tid på att upprätthålla studieron istället för att hjälpa eleverna. Av intervju med eleverna framkom också att de ibland fastnade och inte kom vidare i sitt skolarbete när de inte fick hjälp av läraren. Rektorn gav uttryck för att svårigheten att erbjuda ett aktivt lärarstöd delvis hängde ihop med att inte alla lärare hade ett gemensamt synsätt när det gäller undervisningen. Sammanfattningsvis bedömde att samtliga elever inte fick sitt behov av aktivt lärarstöd tillgodosett på samtliga lektioner och i alla ämnen. I huvudmannens svar till, som inkom den 24 maj 2016, redovisas ett antal åtgärder för att komma till rätta med de brister som konstaterade i beslutet gällande ett aktivt lärarstöd.

5 5(17) Huvudmannen anger att en del av problematiken som uppmärksammade när det gällde bristen på ett aktivt lärarstöd grundade sig i att flera av skolans lärare i årskurserna 7-9 var sjukskrivna under höstterminen I svaret anges att det på skolan nu är färre lärare sjukskrivna och att eleverna har fått tillbaka sina ordinarie lärare och att problemen med ett aktivt lärarstöd därmed har minskat. Huvudmannen anger vidare att under vårterminen 2016 har ett utvecklingsarbete kring undervisningen och dess metoder inletts med syfte att skapa en gemensam förståelse kring begreppet aktivt lärarstöd samt hur vikarier blir en del av den undervisningskvalitet som skolan står för. En del i detta arbete är ett gemensamt lektionsobservationsprojekt för att utveckla tydliga lektionsstarter som ett led i att ge ett aktivt lärarstöd i elevernas lärande. Huvudmannen anger också i sitt svar att Lundenskolan har utsetts till en av två skolor i stadsdelen som kommer att delta i ett utvecklingsarbete läsåret Det innebär enligt huvudmannen att lärarna tillsammans kommer att ta fram gemensamma strategier för att undervisningen ska utvecklas på Lundenskolan, bland annat när det gäller det aktiva lärarstödet. Efter att begärt komplettering av de redovisade åtgärderna inkom huvudmannen bl. a. med dokumentet Analys av läsåret samt redogörelse för arbetet I dokumentet framgår att rektor och biträdande rektor på Lundenskolan, inför läsåret 2016/17, har strukturerat om arbetslagen i åk 7-9 till vertikala arbetslag och att arbetslagens klasser har lokalplacerats nära varandra. Tjänsteplanering har också genomförts för att möjliggöra att eleverna möter så få pedagoger som möjligt under skoldagen. Vidare anges i dokumentet att skolledningen under hela läsåret kommer att arbeta med kollegialt lärande där kollegor kommer att observera varandra i syfte att lyfta fram, för eleverna, gynnsamma lektionsstrukturer. Därutöver anger huvudmannen att ett ytterligare syfte med det utvecklingsarbete som Lundenskolan under läsåret 2016/17 kommer att delta i är att lyfta fram och belysa skolans styrkor och utvecklingsområden, både individuellt och i arbetslag samt att utveckla arbetet utifrån dem. I dokumentet framgår också att rektor och biträdande rektor har startat ett samarbete med en organisationspsykolog. I arbetet ingår all personal och tillsammans arbetar de med skolans syfte och övergripande mål som ett led i att skapa en gemensam syn på Lundenskolans uppdrag enligt frågeställningen "Varför och för vem är vi här på Lundenskolan?". I intervju med elever vid s uppföljningsbesök säger de att det varierar mellan olika lektioner och olika lärare om det bedrivs en undervisning som är tydlig, strukturerad och om de får den hjälp de behöver inom ramen för undervisningen. Även om eleverna uppger att det för det mesta fungerar på det sättet och att de får hjälp av lärarna att komma vidare i sitt skolarbete ger

6 6(17) de också exempel på ämnen där de på egen hand får börja med sina studieuppgifter och där de inte får någon information om målet med undervisningen. Enligt eleverna finns det lektioner där det kan bli jättelånga genomgångar utan att eleverna för den skull vet vad de ska arbeta med. Det finns lärare som inte är så bra på genomgångar vilket gör att det kan bli tråkigt, säger några av eleverna. Då sätter de sig med mobilen eller plattan eller pratar med någon kompis. De menar att vissa elever blir uttråkade för att de inte förstår. En del elever tycker inte att det är någon ide att försöka eller orkar inte engagera sig i skolarbetet säger de också. Några av eleverna uttrycker att det finns något ämne där läraren inte lyckas hjälpa eleverna att komma vidare i skolarbetet. Eleverna berättar att det förekommer att obehöriga lärare inte förstår elevernas fråga och att de inte kommer fram till det svar eleven frågar efter. Elever i en intervjugrupp säger att lärare kan ha så lätta genomgångar att eleverna har bett om mer avancerade uppgifter så att de ska klara proven. De berättar att lärare kan säga att de senare kommer att gå igenom den riktiga A- nivån. Elever i en intervjugrupp säger att de inte tror att lärarna samordnar undervisningen eller pratar med varandra alls och de uttrycker att lärarna hanterar undervisningen på helt olika sätt. Elever uppger också att det förekommer att lärare inte lämnar information om vad kommande prov omfattar eller när de ska genomföras. Eleverna uppger att de nya lärarna säger att eleverna ligger långt efter i skolarbetet. Representanterna för elevhälsan berättar i intervju vid uppföljningsbesöket att strukturen för hur undervisningen ska se ut diskuteras och håller på att utvecklas. Vid höstterminens start har elevhälsan tillsammans med ledningsgruppen anordnat en föreläsning om undervisningens struktur för hela lärargruppen, dvs, lärare som undervisar från förskoleklass till årskurs 9. Elevhälsans representanter berättar att lärarna ska möta eleverna i dörren till klassrummet, ha en programförklaring på tavlan och att mobilerna ska lämnas till läraren samt att lektionen ska ha en gemensam avslutning. Representanterna för elevhälsan berättar i intervju att de arbetar tillsammans med lärarna för att bland annat se över strukturer för undervisningen i de olika klasserna. Det tar tid att få arbetet på plats, detta eftersom det är många saker som behöver sätta sig stegvis och för att det är många olika processer som pågår parallellt på skolan. Därutöver är det många nya lärare på skolan och en ny organisation av arbetslag, så det är svårt att säga hur långt de kommit vad gäller undervisningen och det aktiva lärarstödet säger en representant för elevhälsan. Elevhälsans representanter säger vidare att det fungerar olika bra för lärarna hur väl de lyckas upprätthålla en önskvärd undervisningsstruktur. De säger att lärarna har kommit olika långt i arbetet med att skapa en enhetlig undervisningsstruktur och elevhälsan pratar med lärarlagen och med rektorn

7 7(17) om detta. Det är nytt för lärarna att dela med sig till varandra när det gäller arbetssätt i undervisningen. Elevhälsans representanter säger att det finns ett behov av att få ihop lärargruppen så att de kan samsas runt gemensamma undervisningsmetoder. Bland annat har lärarlagen fått till uppgift att de ska göra lektionsobservationer hos varandra med syftet att öka kontaktytorna mellan lärare för att skapa en lärande organisation. Det fanns en ambition att lärarnas observationer skulle vara schemalagda, men det har ännu inte genomförts, säger representanterna för elevhälsan. Några av lärarna har kommit längre i arbetet och lägger upp lektioner på ett sådant sätt att det ger förutsättningar för att tillhandahålla ett aktivt lärarstöd till eleverna säger representanterna för elevhälsan och menar att vissa lärare har klassen i sin hand. Detta gäller enligt elevhälsan nog inte t.ex. vissa vikarier som istället kan överrumplas av att klassen tar över. Representanterna för elevhälsan beskriver att de behöver struktur och arbetsro för att kunna se till att alla lärare tillhandahåller ett aktivt lärarstöd till eleverna. Att elevhälsan nu är komplett är en viktig förutsättning för detta arbete, säger representanterna för elevhälsan. Det är också viktigt att det finns tillräckligt med personal samt att det finns tydliga riktlinjer och att rutiner för exempelvis möten och strukturer behöver sätta sig i verksamheten. En tydlig styrning av arbetet kan, enligt representanterna för elevhälsan börja nu när ledningsgruppen är komplett vilket innebär att de nu har en grund att stå på, och som de kan utgå ifrån. I intervju med lärare vid uppföljningsbesöket framkommer att de ännu inte säkerställt att alla lärare arbetar likvärdigt med undervisningen och att de tillhandahåller ett aktivt lärarstöd i klasserna. Lärarna säger att det är svårt att avgöra hur det ser ut i de andra lärarnas klassrum när det gäller arbetet med det aktiva lärarstödet. De uppger vidare att de behöver förbättra strukturerna för det kollegiala samarbetet inom ramen för lärarlagen. Vad gäller aktivt lärarstöd har de efter s beslut börjat från grunden med att tillsammans med stadsdelens verksamhetsutvecklare gå igenom vad aktivt lärarstöd innebär för att skapa en gemensam utgångspunkt. Lärarna berättar att de har arbetat med att ta fram framgångsfaktorer för en god undervisning och att de har fått i uppdrag att observera varandra i klassrumssituationer. Det finns dock enligt lärarna för närvarande inte något uttalat syfte med dessa observationer som de känner till. Det de vet är att det nyligen bestämdes att de ska titta på hur en lektion startas samt om det de gör i undervisningen leder till en god undervisning och att de ska ge feedback på undervisningen kollegorna emellan. Hur lektionsobservationerna ska dokumenteras och/eller kopplas till en övergripande analys känner de inte till. Enligt rektor ska alla lärare ha gjort en lektionsobservation hos en kollega innan höstlovet och sen ytterligare två innan jul. Rektor uppger att fokus ska vara på lektionens innehåll. Enligt rektor

8 Besilut 8(17) och biträdande rektorer har detta diskuterats på studiedagarna då det också funnits en samsyn om att starta arbetet med fokus på lektionens struktur och innehåll. Några lärare beskriver att rektors uppdrag till lärarna när det gäller att utveckla arbetet med undervisningen och det aktiva lärarstödet, bland annat består av projektet PRIO. De menar att PRIO utgör en av åtgärderna för att utveckla undervisningen i enlighet med s beslut. Enligt lärarna är det projektet ett redskap för att ta fram vad de behöver observera och lägga fokus på i skolan. De har dock hittills endast rapporterat var de gör tidsmässigt inom ramen för projektet och inte kommit längre än så. Lärarna uttrycker att de behöver tid för att kunna åtgärda s brister och de utvecklingsområden som kommer att identifieras genom PRIOkartläggningen. För närvarande arbetar de med att hitta en organisation och struktur för ämnes- och arbetslagen. Det är många nya lärare, och det är en ny skolledning så arbetet med att organisera arbetslagen är i en uppstartsfas, säger de. Rektor och biträdande rektorer uppger att de inom ramen för PRIOprojektet efter den s. k undersökningsfasen, som sker genom djupintervjuer, tidsstudier och observationer, ska ta fram utvecklingsområden och fatta beslut om några områden som de ska arbeta med. Rektor säger att det finns tre spår som säkerställer att eleverna får den utbildning de har rätt till; PRIO- projektet, organisationspsykologens arbete för att skapa en samsyn om personalens uppdrag och arbetet som pågår med att skapa undervisningsstrukturer för att få ett likvärdigt arbete gentemot eleverna i undervisningssituationen. Rektor uppskattar att det tar omkring ett år för att komma till rätta med pågående förändringsarbete på skolan. Någon av lärarna uppger dock att de borde ha kunnat börja arbeta med att komma till rätta med bristerna direkt när beslutet meddelades istället för att genomföra åtgärderna inom ramen för PRIO-projektet. Det finns också någon lärare som uppger att hen inte fått något specifikt uppdrag, inga korta mål eller riktning för arbetet med att utveckla undervisningen och att det därför är oklart hur de konkret ska arbeta med området aktivt lärarstöd. Rektor och biträdande rektorer säger i intervju vid uppföljningsbesöket att det är stabilare i klassrummen och att lärarbesättningen är stabilare, jämfört med föregående termin. Vidare är det också en positiv skillnad i det aktiva ledarskapet i klassrummet, uppger de. Rektor berättar att det finns en framtagen plan för att strukturera lektionerna med uppstart, lektionsplanering och hur de går vidare med nästa lektion och att detta görs för att skapa en likvärdig undervisningsstruktur bland lärarna. På elevhälsomötena pratar de också enligt rektor mycket om förhållningssätt och hur det ska vara i klassrummet i syfte att få en gemensam syn bland lärarna. Rektor och

9 9(17) biträdande rektorer säger att för att utvärdera arbetssättet får de gå ut och observera i klasserna för att se hur förändringsarbetet får genomslag i verksamheten. Detta som ett led i att undersöka om de ser samma sak som lärarna gör när de observerar varandras lektioner. Huvudmannen har därefter i yttrande till den 11 november 2016 angett ett antal ytterligare åtgärder som genomförts efter uppföljningsbesöket. Enligt huvudmannen består dessa åtgärder av följande: Fortsatt arbete och förankring av arbetet med det aktiva lärarstödet till elever. Förtydliga lektionsobservationernas målsättningar, struktur och syfte (nov-dec 2016 och i samband med uppstart av Vt. 2017). Vidare uppger huvudmannen att ett antal behöriga lärare har anställts på skolan samt att tidigare frånvarande lärare har återgått i tjänst. Huvudmannen uppger också att biträdande rektor arbetar riktat mot årskurs 8 genom att leda lärarnas planering och uppföljning av undervisningen under nov-dec Beslutade utvecklingsområden inom ramen för projektet PRIO är enligt huvudmannen: Gemensam undervisningsplanering (Hur kan vi planera bättre tillsammans för att höja kvalitén och minska arbetsbelastningen? Hur ser en bra lektionsplanering ut? Hur kan vi visa upp våra bästa lektioner för varandra?) Rättslig reglering Enligt skollagen ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Enligt skolförordningen ska eleverna genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Av läroplanen framgår att skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.

10 10 (17) s bedömning vid uppföljning av tillsynen s utredning visar att huvudmannen visserligen har vidtagit en del åtgärder för att komma till rätta med skolans brister som gäller aktivt lärarstöd. Emellertid har dessa åtgärder endast till viss del påbörjats och några av dem befinner sig endast på planeringsstadiet och kommer inte att genomföras förrän vid en senare tidpunkt. Det innebär att alla eleverna på skolenheten fortfarande inte får det aktiva lärarstöd som de har rätt till enligt författningarna. Undervisningen som genomförs är inte i alla klasser och ämnen utfonnad på ett sådant sätt att eleverna ges ett tillräckligt kontinuerligt och aktivt lärarstöd för att skapa de förutsättningar som krävs för att de ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Bedömningen görs mot bakgrund av att det fortfarande finns elever som på grund av avsaknaden av strukturerad undervisning med t.ex. tydliga genomgångar av syfte med lektionen eller tydliga start och avslut av lektioner inte ges tillräckliga förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen. Det leder i vissa fall till att eleverna går miste om undervisning på grund av att de gör annat såsom att t.ex. sitta och prata med en kamrat istället för att delta i lektionen. Det finns också exempel på elever som inte ges stöd av sina lärare för att utvecklas så långt som möjligt inom ramen för undervisningen eftersom undervisningen inte anpassas till elevernas skilda kunskaper. Detta visar sig bl. a. genom att genomgångarna av vissa elever upplevs för enkla samt att det finns elever som vill nå längre i sin kunskapsutveckling men som inte stöttas av lärarna att göra det. Även lärarna uttrycker att det fortfarande förekommer att undervisningen har brister när det gäller aktivt lärarstöd eftersom de vid tiden för uppföljningsbesöket inte har kommit tillräckligt långt i arbetet med att ge alla elever ett sådant stöd. Såväl elevhälsa som lärare och rektorer uppger också att arbetet med att säkerställa ett aktivt lärarstöd är ett pågående utvecklingsområde, och att verksamheten för närvarande är i färd med att skapa en organisation och en struktur för att eleverna ska få sådant stöd längre fram i tiden. Bristen kan därmed inte anses vara åtgärdad trots de insatser som huvudmannen redovisat. Motivering till val av verktyg Göteborgs kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Göteborgs kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.

11 Besiut 11(17) Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolan ska, i det dagliga arbetet, arbeta för att elevernas lärmiljö ska präglas av trygghet och studiero och är fri från kränkande behandling. Skolan ska se till att eleverna kan bedriva sina studier i en lugn miljö där de exempelvis inte störs, hotas eller känner sig otrygga av andra elever. Denna miljö bör inte begränsas till enbart lektionssalar, utan även gälla övriga studieutrymmen på skolan som exempelvis skolbibliotek, grupprum. Vidare ska skolan genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever vid skolan. Om en enskild elev upplever sig kränkt ska omständigheterna utredas, och i förekommande fall åtgärdas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Bedömning av brist konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (5 kap. 3 skollagen) Åtgärder Rektorn ska se till att utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. Motivering till bedömning av brist s utredning vid uppföljning av tillsynen beslutade den 4 mars 2016 att förelägga Göteborgs kommun att senast den 30 maj 2016 vidta åtgärder för att säkerställa att rektorn ser till att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero Utredningen visade att studieron hade brister i vissa klasser och på vissa lektioner för eleverna i årskurserna 7-9. Intervjuer med elever visade att det förekom att lektionerna inte alltid präglades av studiero. I intervjuer med representanter för elevhälsan, rektor och biträdande rektorer bekräftade de att de kände till problematiken med bristande studiero på skolan. Visserligen hade de på skolan gjort insatser för att komma tillrätta med den bristande studieron, men eftersom situationen fortfarande beskrevs som problematisk av flera intervjuade grupper hade dessa inte givit tillräckliga resultat. Det framkom också i utredrtigen att det fanns en risk att den bristande studieron i vissa klasser kunde inverka negativt på elevernas kunskapsresultat. I huvudmannens svar till, som inkom den 24 maj 2016, anges ett antal åtgärder för att komma till rätta med de brister som har konstaterat när det gäller att tillförsäkra att eleverna får en studiemiljö som präglas av studiero. Huvudmannen anger att de problem som uppmärksammade hade sin grund i att flera lärare var

12 Besiut 12 (17) sjukskrivna under höstterminen 2015 och att problemet till viss del har avhjälpts genom att ordinarie personal är tillbaka. Vidare anger huvudmannen att skolans elevhälsa under november 2015 till april 2016 deltagit i stadsdelens gemensamma utbildning för att stärka elevhälsans processer däribland det förebyggande arbetet. Huvudmannen skriver också att skolan, vid tiden för tillsynen, hade inlett ett arbete enligt den s. k "Bergsjömodellen". Huvudmannen anger i sin redovisning av vidtagna åtgärder, under rubriken utvärdering, att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är inriktat på studiero och trygghet. Elever uppger i intervju vid uppföljningsbesöket att studieron varierar och att det beror på vilken lärare de har. De säger att vissa lärare kan hålla ihop en klass på ett bra sätt och andra inte. När det inte är studiero beskriver eleverna det som att det finns elever som springer runt i klassrummet och jagar varandra. Det blir värre och värre i slutet av en lektion, när alla börjar bli lite trötta, berättar eleverna. Elever i en intervjugrupp säger att det inte är studiero under kanske tre lektioner i veckan och att nästan hela lektionen blir påverkad när det är oroligt på lektionerna. Oftast är det inte studiero när det är någon lärare som är lite osäker som ansvarar för undervisningen, uppger eleverna. När det blir stökigt kan lärare skrika och då blir lugnt för stunden, men sen blir det oroligt i klassrummet igen, säger eleverna. Elever i en annan intervjugrupp säger att i en klass är det jättestökigt och det är svårt att koncentrera sig. Det är bara på vissa lektioner eleverna kan koncentrera sig. Eleverna berättar att det är stökigt i undervisningen i flera ämnen, men det skiljer sig åt mellan de olika klasserna i den aktuella årskursen om det är stökigt på dessa lektioner eller inte. De säger vidare att lärarna kan skrika högt och vissa elever får gå ut från klassrummet vid vissa lektioner. Eleverna säger att det är skillnad när de har vikarier. De ordinarie lärarna kan och vet mer och det blir ofta lugnare på lektionerna när de undervisar. Elever i ytterligare en intervjugrupp berättar att det under förra året var jättestökigt i en klass och några elever beskriver att studiemiljön då var katastrofal. Nu har de delat upp klasserna i årskursen från två till tre klasser, vilket innebär att det har blivit ett mindre antal elever i varje klass. Detta har inneburit att det är lugnare i undervisningen nu i jämförelse med föregående läsår. En del av eleverna uppger dock att det fortfarande kan vara bristande studiero vid några lektioner i några ämnen. Eleverna berättar att i slutet av dagen när de börjar bli trötta så kan det bli stökigare i klassrummet. Eleverna berättar att några elever då kan sätta på musik och titta på videos. Någon elev berättar att en lärare har uppgett att eleven fick ett sämre betyg för att klassen var stökig. Eleverna i ytterligare en annan intervjugrupp säger att de inte har pratat om hur de ska vara i klassen och mot varandra sedan de började höstterminen. De

13 13 (17) säger emellertid att i vissa ämnen finns det regler för hur de ska ha det i klassrummet och att de gick igenom dem i början av terminen. Elever i en annan intervjugrupp säger att de har många nya lärare som inte känner klasserna och att de inte har pratat så mycket om ordningsregler. I en klass har de pratat mycket om detta, men i en annan klass har de inte det, säger eleverna. Det beror mycket på vilken lärare de har, säger eleverna. I ytterligare en intervjugrupp säger eleverna att de pratar om klassrumsregler varje år, bland annat att det ska vara tyst på lektionen och lyssna på lärarna, men att det inte blir någon förändring efter genomgången av reglerna. Elevhälsans representanter uppger att studieron varierar i de olika klasserna och ämnena. De berättar att de har elevhälsoteams (EHT) möten med rektorn varje vecka. Där går de igenom vad de ska göra för att det ska bli mer studiero i de olika klasserna. Varje tisdag har de elevhälsomöten med omkring nio-tolv pedagoger, och de ska under höstterminen fortsätta att gå igenom samtliga klasser/arbetslag enligt den s. k Bergsjömodellen. Det innebär att lärarna nu inte längre behöver anmäla ärenden om brist på studiero till elevhälsan, utan lärare och elevhälsa pratar direkt med varandra som ett led i att alla klasser ska hanteras enligt Bergsjömodellen. Bergsjömodellen innebär att elevhälsan tillsammans med lärarna startar med en nulägesbeskrivning, så att alla får en gemensam bild av hur det fungerar i de olika klasserna. Elevhälsoteamet ringar tillsammans med lärarna in aktuell problembild på både individ och gruppnivå. Elevhälsoteamet och lärarna kommer fram till överenskommelser som de ska arbeta med i exempelvis sex veckor. Elevhälsans representanter säger att de ännu inte har hunnit göra en genomgång av samtliga klasser i årskurs 7-9 i enlighet med Bergsjömodellen, de har exempelvis inte hunnit gå igenom en klass i respektive årskurs 7, 8 och 9. Representanterna för elevhälsan säger att de försöker ha en öppen dialog med lärarna så att de kan föra över fungerande arbetssätt till varandra. Elevhälsan arbetar med lärarna för att se över strukturen för undervisningen, till exempel att lärarna är i tid till lektionerna, hur de startar lektionen mm. Elevhälsans representanter säger att de ska ta fram ett underlag för undervisningen med lika regler och metoder och skapa en likvärdighet för eleverna, så att de kan känna igen undervisningen i de olika ämnena. De säger att arbetet med att skapa en likvärdig undervisning är sårbart när det är vikarier inne i klasserna. Representanterna för elevhälsan säger att de är intresserade av varför det fungerar bra i klasserna med vissa lärare och inte med andra. Även lärare säger i intervju att det varierar i klasserna huruvida det är studiero eller inte. De säger att i flera klasser är det lugnt men att det inte är det i andra klasser. Någon lärare säger att hen har pratat med skolledningen och elevhälsan om det oroliga studieklimatet i en klass. Läraren säger att dessa

14 14 (17) visserligen lyssnar, men att det för närvarande inte händer någonting när det gäller situationen i klassen. Lärarna säger vidare att det finns två klasser där det har varit sämre studiero och att de därför har haft möten med berörda lärare, elevhälsa och rektorn där de tagit fram planer för hur de skall arbeta med klasserna. Lärarna säger att de i sin roll som mentorer inte har fått något specifikt uppdrag att arbeta med studieron. Det finns inte heller några konkreta beslut om åtgärder för hur de ska klara utmaningarna i klassrummen. Lärarna säger att detta mer blir ett arbete som respektive lärare hanterar gentemot sin egen elevgrupp. Lärarna säger att de inte upplever att de arbetar på ett uppdrag med en gemensam inriktning. Enligt lärarna ingår det i deras ordinarie arbete att utforma ordningsregler med eleverna. Lärarna berättar att de har pratat i klasserna om hur man är en god lyssnare, hur de gemensamt inleder en lektion, vad eleverna ska göra om de inte vet vad de ska göra och hur de ska använda mentorstiden. Det finns enligt lärarna inte någon samsyn bland lärarna i arbetslagen om hur de ska hantera de störningar som uppstår i klassrummet. Det beror enligt lärarna på att det är många nya lärare i arbetslagen och de har inte hunnit ta ställning till ett gemensamt synsätt. De säger att hela möteskulturen är i en uppstartsfas och det är som om det vore en ny skola, som gör allt för första gången. Lärarna uppger att det för närvarande inte finns någon färdig struktur eller organisation som stödjer verksamheten. När det gäller situationen med vikarier så är det nog ingen skillnad från förra terminen, säger lärarna. De har flera vakanser på grund av sjukdom eller på grund av att lärare slutat utan att deras tjänster har tillsatts. Lärarna berättar att i flera av arbetslagen är de flesta lärarna nya. Det påverkar eleverna och skapar oro i klasserna, vilket också inverkar på studieron för eleverna. Rektor och biträdande rektorer uppger i intervju att det finns klasser som de behöver arbeta med när det gäller studieklimatet. De säger vidare att de uppfattar att det under höstterminen är stabilare i klassrummen och att lärarbesättningen är mer stabil i jämförelse med vårterminen. Rektor säger att de har en god kännedom om hur det är med studieron. Det är två klasser som behöver följas upp och där studieron behöver utvecklas. Rektor berättar vidare att de arbetar med dessa klasser genom att dela upp elevgruppen i mindre grupper. De arbetar med samma strukturer i alla ämnen så att eleverna ska känna igen sig på alla lektioner och i alla ämnen. Rektor säger att de precis har påbörjat arbetet, men att de ännu inte har kunnat analysera hur det fungerar. Detta ska lyftas på elevhälsmötena som är inplanerade för respektive klass i årskurserna 7, 8 och 9. Arbetet är i en process och det gör det svårt att säga var de befinner sig i arbetet, säger rektorn. Rektor och biträdande rektorer uppger att de har sett att det finns en samsyn bland lärarna när det gäller hur de ska arbeta för att upprätthålla studieron. De säger vidare att kunskapen om att

15 15(17) upprätthålla studiero kan vara olika bland lärarna och det behövs en diskussion om vad likvärdighet i undervisningen innebär för dem på skolan. Huvudmannen har därefter i yttrande till den 11 november 2016 angett ett antal ytterligare åtgärder som genomförts efter uppföljningsbesöket. Enligt huvudmannen består dessa åtgärder av följande: Skolan har efter egna observationer och analyser men även s protokoll utvecklat sitt arbete vad det gäller studiero på Lundenskolan. Rektor har beslutat om följande insatser som kompletterar tidigare redovisad verksamhetsplan. Elevhälsoteamet gör en "riskanalys" av studieron under november månad. I vilka klasser, ämnen och lärare behöver skolan komplettera redan insatta åtgärder för att studieron ska bli bättre. I de klasser där studieron behöver förbättras kommer klassrumsregler diskuteras och förankras ytterligare. (nov-dec 2016) Riktad insats tillsammans med elevrådet, Hur kan personal-elever utifrån nuvarande situation samarbeta för att utveckla skolmiljön och garantera studiero. (nov-dec 2016). Rättslig reglering Enligt skollagen ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. s bedömning vid uppföljning av tillsynen bedömer att arbetet med att skapa studiero fortfarande inte är tillräckligt eftersom alla elever på skolenheten vid tiden för uppföljningen inte tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero.visserligen har huvudmannen redovisat ett antal åtgärder för att komma till rätta med de påtalade bristerna. Arbetet med åtgärderna har också påbörjats, men de har inte genomförts i samtliga klasser i årskurserna 7, 8 och 9 vid tiden för s uppföljningsbesök. Elever i dessa årskurser uttrycker samstämmigt att studieklimatet fortfarande inte präglas av studiero i samtliga klasser och ämnen, framförallt i två av klasserna. Även om vissa förbättringar i studieron framträder är det fortfarande flera lektioner som präglas av en stökig studiemiljö vilket är särskilt påtagligt under slutet av dagen eller då vikarier håller i undervisningen. Såväl elevhälsa, lärare och rektorer uppger vidare att arbetet med att säkerställa en studiemiljö som präglas av studiero är ett pågående utvecklingsområde, och att verksamheten för närvarande skapar en

16 Beskvl 16 (17) organisation och strukturer för att skapa en tydlig styrning för att säkerställa att utvecklingsområdet får genomslag i verksamheten. Motivering till val av verktyg Göteborgs kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Göteborgs kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Avbfälpta brister i verksamheten Styrning och utveckling av verksamheten Rektor ska, genom ett aktivt ledarskap, styra och utveckla verksamheten vid skolan så att alla elever ges en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Därför ska rektor, tillsammans med elever och personal, ha ett långsiktigt arbete för att nå detta syfte. Arbetet sker genom att utifrån en analys av nuläget identifiera verksamhetens utvecklingsbehov och med grund i denna analys sedan vidta nödvändiga förbättringsåtgärder. Detta innebär exempelvis att personalen ges kompetensutveckling som motsvarar de behov som framkommit genom analys av verksamhetens förbättringsområden. Det innebär också att rektor fördelar verksamhetens resurser på ett sätt som svarar mot elevernas behov, så att alla elever ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. Bedömning av brist konstaterade i tidigare beslut att Göteborgs kommun inte uppfyllde författningskraven avseende att: Rektorn följer upp skolenhetens resultat samt trygghet och studiero. Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras. (1 kap. 4, 4 kap. 4-6 g och 5 kap. 3 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 4-7 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 4-7 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar)

17 Beskwl 17 (17) Motivering bedömer att det vid uppföljningen av tillsynen inte har framkommit annat än att Göteborgs kommun avhjälpt denna brist. Bedömningen görs utifrån kommunens skriftliga redovisning och s uppföljningsbesök den 14 oktober På s vägnar Fredrik Mattsson Enhetschef i9e60614 r Katrin Söderlind Föredragande/utredare d