Kl Professorn, plan 8 i Förvaltningshuset. Kl Ärende Anmärkning Föredragande Utseende av justeringsperson Maria Löfgren

Transkript

1 Lärarhögskolan Styrelsen Föredragningslista Sammanträdesdatum Sid 1 (4) Tid: Kl Plats: Professorn, plan 8 i Förvaltningshuset. Kl Ärende Anmärkning Föredragande Utseende av justeringsperson Maria Löfgren 88 Fastställande av föredragningslistan Rektors beslutsmöten Information. Maria Löfgren Maria Löfgren Protokoll RBM Bilaga p 89 A. Protokoll RBM Bilaga p 89 B Studenternas punkt. Information. UmPe, DUV Småskaliga forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med övningsskolor Beslut. Missiv. Bilaga p 91. Carina Rönnqvist Budget 2015 Beslut. Anna Nordström Missiv. Bilaga p 92 A. Budget Lärarhögskolan Bilaga p 92 B Kaffe/the/frukt Förslag till reviderade delmål för Aktivitetsplan och riskanalys 2015 Beslut. Missiv. Bilaga p 93 A. Förslag reviderade delmål. Bilaga p 93 B. Beslut. Missiv. Bilaga p 94 A. Aktivitetsplan Bilaga p 94 B. Riskanalys. Bilaga p 94 C. Maria Löfgren Maria Löfgren

2 Lärarhögskolan Styrelsen Föredragningslista Sammanträdesdatum Sid 2 (4) Kursuppdrag för UK 1 från hösten 2015 Beslut. Missiv. Bilaga p 95 A. Matris med kurser inom UK I med förslag samt motivering till beslut. Bilaga p 95 B Birgitta Wilhelmsson Vidtagna revideringar efter dialog om inlämnade förslag. Bilaga p 95 C. Reviderat förslag kurs 1 a, Förskollärare som profession 6 hp, ett förslag. Bilaga p 95 D. Reviderade förslag kurs 1 b, Grundlärare som profession 6 hp, två förslag. Bilaga p 95 E. Reviderat förslag kurs 1 c, Ämneslärare som profession 6 hp, ett förslag. Bilaga p 95 F. Reviderat förslag kurs 2, Lärande och undervisning, 7,5 hp, ett förslag. Bilaga p 95 G. Reviderat förslag kurs 3, VFU Att vara förskollärare, 1,5 hp, ett förslag. Bilaga p 95 H. Reviderade förslag kurs 3, VFU Att vara lärare, 1,5 hp, två förslag (grundlärare). Bilaga p 95 I. Reviderat förslag kurs 3, VFU Att vara lärare, 1,5 hp, ett förslag (ämneslärare). Bilaga p 95 J. Reviderat förslag kurs 4, Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik 7,5 hp, ett förslag.

3 Lärarhögskolan Styrelsen Föredragningslista Sammanträdesdatum Sid 3 (4) Bilaga p 95 K. Reviderade förslag kurs 5, Etik, demokrati och den heterogena lärmiljön, 7,5 hp, två förslag. Bilaga p 95 L. Protokoll från dialog med Pedagogiska institutionen. Bilaga p 95 M. Protokoll från dialog med Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Bilaga p 95 N. Protokoll från dialog med Institutionen frö naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Bilaga p 95 O. Protokoll från dialog med Institutionen för idé och samhällsstudier. Bilaga p 95 P Riktad beställning samiska med inriktning mot nordsamiska Anhållan om medel för forskningsledare i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning Revidering av anvisningar för arbete i programråd Förfrågansunderlag. Bilaga p 95 Q. Beslut. Missiv. Bilaga p 96 A. Riktad förfrågan avseende Kurser inom Samiska med inriktning mot nordsamiska. Bilaga p 96 B. Beslut. Missiv. Bilaga p 97 A. Anhållan av medel från institutionen för idé- och samhällsstudier. Bilaga p 97 B. Beslut. Missiv. Birgitta Wilhelmsson Johan Lithner

4 Lärarhögskolan Styrelsen Föredragningslista Sammanträdesdatum Sid 4 (4) Övriga frågor Bilaga p 98 A. Anvisningar för arbete i råd. Bilaga p 98 B. 100 Avtacka styrelsen Maria Löfgren

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21 Ärende p 89 Rektors beslutmöten Plats för noteringar:

22 Bilaga p 89 A

23 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr Bilaga p 89 A Sid 1 (1) Ärende p: 50 Ärende: Revidering av kursplan Barns behov av stöd och stimulans ur ett fritidshemsperspektiv, 7.5 hp, Kurskod 6PE113 Föredragande: Annika Kjellsson Lind Bakgrund: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap har reviderat kursplanen till Barns behov av stöd och stimulans ur ett fritidshemsperspektiv, 7.5 hp, Kurskod 6PE113. Programrådet för grundlärarprogrammet har behandlat kursplanen och tillstyrker de ändringar som föreslås. Förslag till beslut: Rektor beslutar att rekommendera institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap att fastställa kursplanen för 6PE113, se bilaga, enligt de rutiner som finns på fakulteten. Motivering till beslut: Beslut: Rektor Maria Löfgren har beslutat att rekommendera institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap att fastställa kursplanen 6PE113 enligt de rutiner som finns på fakulteten. Bilagor: Kursplan 6PE113, bilaga 50 B Minnesanteckningar grundlärarrådet , bilaga 50 C Kontering: 6000 Expedieras till: Annika Nilsson, TUV; Agnetha Simm (exp ) Kopia för kännedom till:

24 Bilaga 50 B Bilaga p 89 A Barns behov av stöd och stimulans ur ett fritidshemsperspektiv, 7.5 hp Leisure-time Centre Perspectives on Support of Children for Emotional and Social Development, 7,5 ECTS, 7.5 Credits Högskolepoäng: 7.5 hp Kurskod: 6PE113 Ansvarig institution: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Datum för fastställande: Beslutad av: Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Giltig från: Nivå: Grundnivå Huvudområden: Inget huvudområde Betygsgrader: VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd SCB-ämnesrubrik:??? Innehåll I kursen studeras teorier om barns och ungas utveckling ur olika perspektiv samt olika former av funktionsnedsättning, fysiska och psykiska och som kan utgöra hinder för individens utveckling.. Observationsmetoder och sätt att dokumentera som grund för planering och åtgärder att främja barns utveckling bearbetas, där individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram, kan användas i det pedagogiska arbetet. Värdet av dokumentation och uppföljning i förhållande till barns utveckling understryks. Vidare studeras vilka samhälleliga förutsättningar som krävs för att stödja barns psykiska hälsa och välbefinnande. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse - med stöd av teorier kunna beskriva barns och ungas utveckling ur olika perspektiv - redogöra för hur fritidshemmets verksamhet kan ge stöd och stimulans åt barn med olika funktionsnedsättningar - redogöra för olika sätt att observera, dokumentera, utvärdera och följa upp stödinsatser utifrån fritidshemmets uppgift - beskriva och kritiskt reflektera över hur användandet av olika media kan främja barns utveckling Färdighet och förmåga - använda olika medier som stöd och stimulans för barns lärande och utveckling. Värderingsförmåga och förhållningssätt - diskutera begreppet barn i behov av särskilt stöd i relation till omgivningen och den miljö som barnet vistas i - problematisera och värdera hur individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram, kan användas som redskap i den pedagogiska praktiken

25 Bilaga 50 B Bilaga p 89 A Behörighetskrav Godkänd på följande kurser: UK1- Kunskap, undervisning och lärande 1, 10 högskolepoäng. UK1- Demokrati, individ och samhälle, 10 högskolepoäng. VFU1- Att vara lärare 1, 5 högskolepoäng. UK1- Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, 8,5 högskolepoäng. Huvudämne - Barnet och omvärlden, 15 hp. Huvudämne - Barnets utveckling och lärande i ett fritidshemsperspektiv, 15 hp. Huvudämne - Grupprocesser och samverkan ur ett fritidshemsperspektiv 7, 5 hp. Samt genomgången kurs VFU II Att undervisa 6 hp eller motsvarande Undervisningens upplägg Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, laborationer, fallstudier, praktiska tillämpningar, seminarier och grupparbeten. Undervisningen kan ske såväl inom- som utomhus. Undervisningen ges även med stöd av kommunikations- och informationsteknik. Examinerande inslag är obligatoriska. Utvärdering sker efter avslutad kurs. Examination Examination sker genom skriftliga, muntliga och digitala redovisningar samt genom uppvisade färdigheter och förmågor. Betyget för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är betygsatta. Hel kurs betygsätts enligt betygsskalan Väl godkänd (VG), godkänd (G) och underkänd (U). För betyget Väl godkänt läggs, i bedömningen, särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter samt kunna använda olika teoretiska begrepp vid analys av lärande och utveckling i fritidshem. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Studerande som två gånger underkänts i prov, har rätt att begära att annan lärare utses att bestämma betyg. Eventuellt tillgodoräknande prövas alltid individuellt. Omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom ska ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, sk uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.

26 Bilaga 50 B Bilaga p 89 A För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Övriga föreskrifter Litteratur Litteraturlista Bergquist Siv (2003) Att möta barn i behov av särskilt stöd. Liber. Stockholm. (230 s) valda delar. Blanck Cecilia, Sellin Kerstin (2002) Från objekt till subjekt? En kvalitativ undersökning av hur personer med funktionshinder och nedsatt autonomi skildras i SVTs nyhetssändningar C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola vårterminen 2002 Författarna och Stiftelsen JAG 2003, Tryck: ABA, Stockholm. (75 s) Dahlin Erika, Lagerkrans Elisabeth (2013) Teknikstöd i skolan. Hjälpmedelsinstitutet (HI), (49 s) Damber Berg Linnea, Ålöw Kristine (2007) Det är lätt att man buntar ihop dem - En kvalitativ textanalys med genreperspektiv om representationer av personer med funktionshinder i svenska TVprogram våren (82 s) Göteborgs universitet, Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG). Medie- och kommunikationsvetenskap, Gupea.ub.gu.se Greene Ross W, Klenz Jönsson Silvia(2011) Vilse i skolan: hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Studentlitteratur. Lund (ca 300 s) Nordiska handikappolitiska rådet. Grip, Lars. Offer eller hjälte. (14 s) Handikappförbunden. Mediabilden av personer med funktionshinder (37s) n/mediabilden%20av%20personer%20med%20funktionshinder.pdf Johannessen Eva (1995) Barn med socioemotionella problem. Studentlitteratur. Lund (135 s) Johansson Åsa (2011) Barn i behov av särskilt stöd i fritidshem. (59 s) Examensarbete/specialpedagogexamen. Malmö högskola. %F6d%20i%20fritidshem..pdf?sequence=2 Klerfeldt Anna o Haglund Björn (2011) Fritidspedagogik fritidshemmets teorier och praktik. Liber. Stockholm. Kap. Integreringsreservatet finns det kvar? (20 s) Rubinstein Reich Lena och Wesén Bodil (1986) Observera mera. Studentlitteratur. Lund (80 s) SIOS- Vi är alla unika och ändå mer lika än vi tror. (70s) Skolverkets allmänna råd och kommentarer (2014) Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. (70 s ) Skolverkets allmänna råd med kommentarer (2014) Fritidshem (78 s)

27 Bilaga 50 B Bilaga p 89 A 2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3301 Skolverket.(2011) LGR11. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012) Kristina Szönyi och Tove Söderqvist Dunkers (Red.) Där man söker får man svar.specialpedagogiska skolmyndigheten ( 112 s) Artiklar tillkommer Referenslitteratur Bronfenbrenner, U. (1979). The Ecology of Human Development - experiments by nature and design. Cambridge: Harvard University Press. Broberg Anders, Almqvist Kjerstin, Tjus Tomas (2003) Klinisk barnpsykologi. Natur och kultur. Falköping (valda delar 43, 57, 66, 68, 43-44, 321, 323) Jerlang Espen m.fl. (2008) Utvecklingspsykologiska teorier. Liber Lindblom, Jonas, Stier Jonas (red) 2011 Det socialpsykologiska perspektivet. Studentlitteratur. Lund Sverige. Ungdomsstyrelsen (2008) Lindgren Simon, Lundström Ragnar(2008) Mediebilden av fritidsgårdar och andra mötesplatser för ungdomar. (51s) Direktlänk

28 Bilaga p 89 A Bilaga 50 C

29 Bilaga p 89 A Bilaga 50 C

30 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut FS Bilaga p 89 A Sid 1 (1) Ärende p: 51 Ärende: Centrum för skolledarutveckling har inkommit med ett äskande gällande utbildningsplatser på följande kurser: 6ST006 Utbildningsledarskap 3, 7,5 hp startar vt 2015 och beräknas ha 20 studerande och gå på kvartsfart över hela vt 15. 6ST007 Utbildningsledarskap 4, 7,5 hp startar ht 2015 och beräknas ha 20 studerande och gå på kvartsfart över hela ht 15. 6ST008 Utbildningsledarskap 5, 15 hp startar vt 2015 och beräknas ha 20 studeranden och pågå hela 2015, dvs kvartsfart. Bakgrund: Kommunikationen har inte varit tydlig, varför detta äskande inte har kommit in tidigare. Förslag till beslut: Följande utbildningsplatser beslutas: 6ST006 Utbildningsledarskap 3: 20 st 6ST007 Utbildningsledarskap 4: 20 st 6ST008 Utbildningsledarskap 5: 10 st Motivering till beslut: Hänsyn har tagits till de anmälningssiffror som finns vid dags dato , samt den utbildningsram som Lärarhögskolan har. Beslut: Rektor Maria Löfgren beslutar att bevilja äskade platser enligt förslag. Bilagor: Kontering: 6000 Expedieras till: Agnetha Simm, Olof Johansson (Centrum för skolledarutveckling), Helen Ärlestig (Centrum för skolledarutveckling), Anders Lidström (exp ) Kopia för kännedom till: Ulrika Haake

31 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Anmälan av beslut Dnr FS Bilaga p 89 A Sid 1 (2) Ärende p: 52 Ärende: Studieuppehåll och studieavbrott Föredragande: Maria Löfgren Bakgrund: Information om fattade beslut om studieuppehåll och studieavbrott. Beredning: Förslag till beslut: Ad acta. Motivering till beslut: Beslut: enligt förslag. Bilagor: Förteckning över fattade beslut av studievägledaren. Expedieras till: Diariet Kopia för kännedom till: Anders Råberg

32 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr Bilaga p 89 A Sid 1 (1) Ärende p: 53 Ärende: Kursplan Verksamhetsförlagd utbildning inom KPU Föredragande: Bakgrund: Lärarhögskolans rektor har gett i uppdrag till institutionen för pedagogik att utforma en kursplan, Verksamhetsförlagd utbildning inom Kompletterande pedagogiskt program med förhöjd studietakt. Förslag till beslut: Motivering till beslut: Beslut: Lärarhögskolans rektor beslutar att rekommendera institutionen för pedagogik att fastställa kursplanen i enlighet med de riktlinjer som finns på fakulteten. Bilagor: Kursplan Verksamhetsförlagd utbildning (KPU), bilaga 53 B. Kontering: 6000 Expedieras till: Mårten Almerud (exp ) Kopia för kännedom till: Agnetha Simm, Birgitta Wilhelmsson

33 Bilaga 53 B Bilaga p 89 A Kursplan Verksamhetsförlagd utbildning (KPU) School-Based Studies 30 Credits Högskolepoäng: 30 hp Kurskod: 6PE170 Ansvarig institution: Pedagogiska institutionen Medverkande institution: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 15 hp Datum för fastställande: 2014-xx-xx Beslutad av: Pedagogiska institutionen Giltig från: 2014-xx-xx Nivå: Avancerad nivå Huvudområden och successiv fördjupning: Inget huvudområde; ingen succesiv fördjupning Betygsgrader: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Programtillhörighet: Kompletterande pedagogisk utbildning Fastställande Kursen är beställd och godtagen av Lärarhögskolan i Umeå, inrättad av Pedagogiska institutionen samt fastställd av institutionens prefekt 2014-xx-xx. Beslut och riktlinjer Kursen ingår i: Kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot grundskolan åk 7-9 eller Kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot gymnasieskolan Innehåll Under VFU sker en praktisk tillämpning av studentens ämnesmässiga, sociala och didaktiska kompetenser samt förmåga att leda en elevgrupp. Särskild vikt läggs vid den studerandes förmåga att med teoretisk medvetenhet planera, genomföra och utvärdera undervisning samt examinera och bedöma elevers lärande i relation till mål. I kursen fördjupas och tillämpas de syften och undervisningsmål som stipuleras i olika styrdokument och hur dessa mål kommer till uttryck i skolundervisning i huvudämnet och eventuellt andra (och tredje) ämne. Undervisning inom den studerandes inriktning och ämnen görs sedan till föremål för fördjupad didaktisk analys. Kursen ställer höga krav på metodisk medvetenhet och självständig utövning av skolundervisning i huvudämnet och eventuellt andra (och tredje) ämne. Studenten följer i övrigt lärarens samtliga arbetsuppgifter.

34 Bilaga 53 B Bilaga p 89 A Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse - redogöra för betydelsen av vetenskap och beprövad erfarenhet för yrkesutövningen med stöd i didaktisk teori - visa förståelse för betydelsen av hur metodisk och teoretisk medvetenhet påverkar undervisningen i huvudämnet och eventuellt andra (samt tredje) ämne i enlighet med gällande styrdokument Färdighet och förmåga - utifrån didaktisk analys självständigt välja ett innehåll, strukturera ett stoff och välja metoder för undervisning i huvudämnet (samt ev. andra och tredje ämne) utifrån mål och elevgrupp - självständigt formulera skriftliga mål för undervisningen i huvudämnet och eventuellt andra (samt tredje) ämne i enlighet med gällande styrdokument - självständigt planera, genomföra, utvärdera och analysera undervisning i huvudämnet (samt ev. andra och tredje ämne) med tydlighet, reflektion, didaktisk teori och med beaktande av ramfaktorer - kombinera goda ämneskunskaper och hög didaktisk kompetens med interaktivitet i undervisningen Värderingsförmåga och förhållningssätt - argumentera för valda och didaktiskt grundade examinationsformer för att utvärdera och bedöma elevers lärande i relation till målen - göra den egna undervisningen till föremål för avancerad analys och teoretisk reflektion Behörighetskrav Betyget godkänd i kurserna Utbildningens villkor och samhälleliga funktion, 7,5 hp; Vetenskap och kunskap, 7,5 hp; Undervisning och lärande, 7,5 hp; Den professionella läraren 1; Barns och ungdomars utveckling, specialpedagogik,

35 Bilaga 53 B Bilaga p 89 A sociala relationer och kommunikation, 7,5 hp samt genomgångna kurser Den professionella läraren 2; Uppdrag, ledarskap och undervisning, 7,5 hp eller motsvarande. Undervisningens upplägg VFU är till sin huvuddel skolförlagd och i hög grad studentaktiv. Den skolförlagda delen innebär obligatorisk närvaro på tilldelad arbetsplats där den lokale lärarutbildaren ger studenten kontinuerlig feedback kring studentens utförande av de uppgifter som ingår i läraryrket. Under VFU är en vecka högskoleförlagd och uppdelad på en inledande kortare introduktion med förberedelser samt avslutande dagar för analys och diskussionsseminarium. Under den verksamhetsförlagda utbildningen sker besök vid studentens arbetsplats av examinerande lärare från lärosätet. Vid besöket ska ett trepartssamtal genomföras mellan student Lokal lärarutbildare och universitetslärare. Examination Examination sker genom skriftliga och muntliga redovisningar samt genom uppvisade färdigheter kontinuerligt under hela kursen. Betyget utgör examinators samlade bedömning av den studerandes examinerade resultat. För betyget godkänd läggs i bedömningen vikt vid den studerandes förmåga att självständigt och i dialog i samband med besök från examinerande lärare kunna tillämpa planering och dokumentation i lärandesituationer samt genom distansering kunna analysera, problematisera och integrera sina teoretiska och praktiska didaktiska kunskaper. Studentens skriftliga dokumentation med anknytning till VFU utgör tillsammans med ovanstående underlag för bedömningen. Den lokale lärarutbildaren bidrar med dokumenterat bedömningsunderlag i enlighet med kursens förväntade studieresultat. För betyget väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att med utgångspunkt i teori problematisera och analysera kursens innehåll. I de fall där handledare och examinator bedömer att en student under pågående VFU uppvisar sådan grov oskicklighet, sådana samarbetssvårigheter eller andra olämpliga beteenden att det medför en påtaglig risk att studenten kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt skall examinator efter att ha informerat studenten underkänna studenten innan kursen avslutas. Studenten avbryter då sin praktik och får betyget underkänd på kursen. I samband med denna åtgärd skall en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen skall ange vilka kunskaper och färdigheter som studenten behöver tillgodogöra sig för att få återuppta praktiken, samt en tidpunkt vid vilken kontroll av sådant tillgodogörande skall ske.

36 Bilaga 53 B Bilaga p 89 A En student har då praktik avbrutits rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt får dock antalet kontrolltillfällen under en hel utbildning inte uppgå till mer än högst fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Övriga föreskrifter Litteratur Giltig från: 2014 vecka 38 Kurslitteratur Förutom ett urval av relevant kurslitteratur från tidigare genomförda utbildningsvetenskapliga, ämnesdidaktiska och ämnesteoretiska kurser ingår Skolverket(2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (LGR11). eller Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011

37 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Missiv Dnr Bilaga p 89 A Sid 1 (1) Ärende p: 54 Ärende: Komplettering av tidigare fastställt RBM beslut om möjlighet för studerande att göra VFU i tjänst, dvs. på egna skolan, samt i övrigt riktlinjer för tillgodoräknande Föredragande: Bakgrund: Lärarhögskolans rektor fastställde den 13 september 2013 att möjliggöra VFU i tjänst för KPU studenter under förutsättning att skolans rektor eller pedagogiska samordnare garanterar handledning av pedagogiskt utbildad lärare, att uppdra till kansliet att samla in nödvändigt underlag som dels berör VFU-placering, men även underlag för eventuella tillgodoräkningar av VFU, att detta beslut ska följas upp inför antagningen till KPU ht 2014 med tanke på breddad utlysning dvs. nya ämnesområden, av KPU Riktlinjerna har kommunicerats till berörd institution och använts i ärenden för studenter inom KPU som läser på 50 % studietakt under ht 2013 och Under våren 2014 har diskussioner även förts med kursansvariga för yrkeslärarprogrammet eftersom yrkeslärarstudenter har mycket lika förutsättningar som KPU studenterna dvs. stor den geografisk spridning m.a.o. många har sin hemvist utanför UmUs avtalsområde. Flertalet har många års erfarenhet av undervisning i skolan. För de som har anställning skulle VFU vid annan skola innebära praktiska svårigheter för studenten i form av resor, uppehälle, förlorad arbetsförtjänst samt för LH kostnader såsom kraftigt ökade reseersättningar. Här finns även annat praktiskt motiv, nämligen VFU-enhetens möjligheter till att hitta lämpliga skolor och handledare i ex. Stockholmregionen. Beredning: Inför kursen verksamhetsförlagd utbildning för yrkeslärare, 30 hp har beslutade riktlinjer för KPU även använts för yrkeslärare, vilket visat sig fungera väl. Eftersom tillvägagångssättet fungerar och yrkeslärarstudenter har mycket lika förutsättningar som KPU studenterna vore det önskvärt med ett kompletteringsbeslut där riktlinjerna också beslutas gälla för studenter inom yrkeslärarprogrammet. Förslag till beslut: Att fatta beslut om att redan beslutade riktlinjer för studenter inom KPU även ska gälla för studenter inom yrkeslärarprogrammet från och med ht Motivering till beslut: Eftersom yrkeslärarstudenter har mycket lika förutsättningar som KPU studenter vore det önskvärt med en likriktning vad gäller hantering av VFU i tjänst. Beslut: Rektor beslutar om att redan beslutade riktlinjer för studenter inom KPU även ska gälla för studenter inom yrkeslärarprogrammet från och med ht Expedieras till: Nadja Jernelius, Anders Råberg, Ingela Jonasson Kopia för kännedom till: Birgitta Wilhelmsson

38 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr Bilaga p 89 A Sid 1 (2) Ärende p: 55 Ärende: Komplettering av tidigare fastställt RBM beslut om riktlinjer för tillgodoräknande Föredragande: Birgitta Wilhelmsson Bakgrund: Lärarhögskolans rektor fastställde den 16 september 2013 att uppdra till kansliet att samla in nödvändigt underlag som dels berör VFU-placering, men även underlag för eventuella tillgodoräkningar av VFU. Vid lärarhögskolans kansli fördes den 5 december 2013 diskussion om vilka krav som de studerade inom KPU och YRK bör ha uppfyllt för att kunna komma ifråga om tillgodoräknande av tidigare yrkeserfarenhet. I diskussionen deltog Torvald Wiktorsson, Jan Mannberg och Birgitta Wilhelmsson som menade att de beslutade riktlinjerna inte var tillräckligt tydliga varför en kravspecifikation formulerades med tanke att komplettera tidigare beslut. De krav som formulerades var Tillgodoräknande för yrkesverksamhet kan tillämpas om studerande inom KPU har Minst 2 års yrkesverksamhet som är relevant dvs. erfarenhet inom det eller de ämnen samt inom de årskurser som ska ingå i examen. Yrkesverksamhet ska ha genomförts med minst 50 % tjänstgöring innan påbörjade studier vid Umeå universitet alternativt under pågående programstudier fram till VFU kursernas start. Yrkeserfarenheten ska vara styrkt av skolhuvudman. Tillgodoräknande för yrkesverksamhet kan tillämpas om studerande inom yrkeslärarprogrammet har Minst 2 års yrkesverksamhet, som yrkeslärare på gymnasieskola, och som är relevant dvs. erfarenhet i det eller de yrkesämnen som ska ingå i examen. Yrkesverksamhet ska ha genomförts med minst 50 % tjänstgöring innan påbörjade studier vid Umeå universitet alternativt under pågående programstudier fram till VFU kursens start. Yrkeserfarenheten ska vara styrkt av skolhuvudman. Beredning: Institutionerna (NMD för KPU och Pedagogiska institutionen för YRK) och kansliet har arbetat efter denna kravspecifikation för antagna ht 12, ht 13 och ht 14 vilket visat sig fungera väl. Vad gäller studenter inom KPU ska yrkeserfarenhet från det eller de ämnen som ska ingå i examen kunna styrkas via skolhuvudman. Dessutom bör den yrkeserfarenhet som åberopas i ansökan om tillgodoräknande också avse relevant område eftersom KPU inriktar sig mot ämneslärare årskurs 7-9 alternativt gymnasiet. Vad gäller studenter inom YRK ska yrkeserfarenhet, inom det eller de yrkesämnen som ska ingå i examen, kunna verifieras via skolhuvudman. Förslag till beslut: Att fatta beslut om att formulerad kravspecifikation för studenter inom KPU och YRK bör gälla från ht 2014 vid ärenden om tillgodoräknande för yrkesverksamhet.

39 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr Bilaga p 89 A Sid 2 (2) Motivering till beslut: Behov finns för att tydliggöra vilka krav som ställs för att studerande ska få möjlighet att åberopa tidigare yrkesverksamhet i ärenden om tillgodoräknande. Beslut: Rektor beslutar om att formulerad kravspecifikation för studenter inom KPU och YRK bör gälla från ht 2014 vid ärenden om tillgodoräknande för yrkesverksamhet. Expedieras till: Nadja Jernelius, Anders Råberg, Ingela Jonasson Kopia för kännedom till: Birgitta Wilhelmsson

40 Bilaga p 89 B

41 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Föredragningslista Sammanträdesdatum Bilaga p 89 B Sid 1 (1) Tid: Kl Plats: Doktoranden i Förvaltningshuset, plan 8 Ärende Anmärkning Föredragande 56 Studieuppehåll och studieavbrott 57 Utbildningsplan Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen (VAL), 120 hp 58 Beslut om kursplaner för didaktikkurser i ämnena biologi, kemi och fysik samt kursplan för VFU, 30 hp och Examensarbete, 15 hp, KPU med förhöjd studietakt från NMD 59 Reviderad kursplan för kursen Kunskap, undervisning och lärande i fritidshem II, 9 hp från TUV Anmälan av beslut. Beslut inkl bilaga. Bilaga p 56. Beslut. Missiv. Bilaga p 57 A. Utbildningsplan. Bilaga p 57 B. Anmälan av beslut. Beslut. Bilaga p 58 A. Förslag på kursplan för didaktikkurser i ämnena biologi, kemi och fysik. Bilaga p 58 B. Förslag på kursplan för VFU, 30 hp och examensarbete, 15 hp, KPU med förhöjd studietakt. Bilaga p 58 C. Anmälan av beslut. Beslut. Bilaga p 59 A. Reviderad kursplan för kursen Kunskap, undervisning och lärande i fritidshem II, 9 hp från institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Bilaga p 59 B. Maria Löfgren Anna-Karin Lidström Persson Birgitta Wilhelmsson Birgitta Wilhelmsson

42 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Anmälan av beslut Dnr FS Bilaga p 89 B Sid 1 (1) Ärende p: 56 Ärende: Studieuppehåll och studieavbrott Föredragande: Maria Löfgren Bakgrund: Information om fattade beslut om studieuppehåll och studieavbrott. Beredning: Förslag till beslut: Ad acta. Motivering till beslut: Beslut: enligt förslag. Bilagor: Förteckning över fattade beslut av studievägledaren. Expedieras till: Diariet Kopia för kännedom till: Anders Råberg

43 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr Bilaga p 89 B Sid 1 (2) Ärende p: 57 Ärende: Utbildningsplan - Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, VAL Föredragande: Anna-Karin Lidström Persson Bakgrund: Den lokala utbildningsplanen ansluter till förordning (SFS 2011:689 ändrad t o m 2013:831): Förordning om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen. VAL-projektet vänder sig till verksamma lärare som saknar lärarexamen. Inom detta nationella projekt kan den sökande antas till ett lärarprogram eller förskollärarprogram eller komplettera tidigare påbörjad lärarutbildning för att nå en lärarexamen För att antas till projektet krävs att den sökande är verksam som lärare eller förskollärare hos en skolhuvudman samt har relevanta högskolestudier och lärarerfarenhet i en sådan om fattning att studierna kan slutföras inom ramen för maximalt 120 högskolepoäng. Mer information Beredning: Förslag till beslut: Utbildningsplanen godkänns. Motivering till beslut: Beslut: Två förslag på ändringar i utbildningsplanen i stycket om kurser framfördes: - den tidigare skrivningen motsvande kurser tillgodoräknade grundat på tidigare studier eller lärarerfarenhet (se Individuell studieplan) har ändrats till motsvarande likvärdiga kurser (se individuell studieplan) - kompletterande text Exempelvis kurser inom praktisk-pedagogisk utbildning.

44 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr Bilaga p 89 B Sid 2 (2) Med föreslagna förändringar fattar rektor beslut om att fastställa utbildningsplanen för Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, VAL. Bilagor: Utbildningsplan Vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärarexamen (VAL), 120 hp Vid beslut av ekonomisk karaktär ska uppgifterna nedan kompletteras Projektkonto: 6000 Utbetalning till: (institution/enhet) Utbetalningssätt: (faktura/fördela ut/omkontering lön) Expedieras till: Annika Kjellsson-Lind, Birgitta Wilhelmsson, Anders Råberg, Ingela Jonasson Kopia för kännedom till:

45 Bilaga p 89 B Vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärarexamen, (VAL), 120 hp Professional Qualification Course for Teachers and Pree-School Teachers Omfattning: Maximalt 120 hp (SFS 2013:831, 14 ) för att uppnå examina omfattande 90 hp; 120 hp; 210 hp; 240 hp, 270 hp; 300 hp; 330 hp Programkod: LYLÄP Nivå: Grundnivå/Avancerad nivå Fastställande: Fastställd av styrelsen för Lärarhögskolan vid Umeå universitet Ikraftträdande: Ansvarig fakultet: Lärarhögskolans styrelse Diarienummer: Umeå universitet (nationell samordnare) anordnar tillsammans med Stockholms universitet, Karlstad universitet, Linköpings universitet, Göteborgs universitet, Högskolan i Dalarna, Högskolan i Jönköping samt Malmö högskola, enligt regeringsbeslut (U2010/2757/UH) vidareutbildning av lärare som saknar examen. Utbildningens mål Utbildningarna skall, enligt 2013:831, 7, ges för att öka andelen lärare och förskollärare i skolan och förskolan som har en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation enligt 2 kap. 16 skollagen (2010:800). De övergripande målen för all utbildning inom högskolan är fastställda i Högskolelagen. Denna utbildningsplan följer de mål som därutöver framgår av utbildningsplanerna fastställda för Grundlärarprogrammen, Ämneslärarprogrammen, samt Yrkeslärarprogrammet (enligt 2011), se samt för Lärarprogrammet (1993/2001, rev 2007). Utbildningsplanen ansluter till förordning (SFS 2011:689 ändrad t o m 2013:831): Förordning om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen. Beslutad om

46 Bilaga p 89 B Sid 2 (6) Examen Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en Förskollärarexamen, Grundlärarexamen, Ämneslärarexamen, Yrkeslärarexamen, Lärarexamen eller en examen motsvarande en tidigare påbörjad utbildning till lärare (påbörjad före 2001) i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor, se examensbeskrivningar/ samt Examensförordningar fastställda av regeringen. Möjliga examina inom VAL samt hur respektive examen byggs upp beskrivs i ett dokument som återfinns via Programmets uppläggning Allmänt Vidareutbildningen av lärare eller förskollärarexamen som saknar lärarexamen (VAL) är en kompletterande utbildning som bygger dels på tidigare högskoleutbildning, dels på yrkeserfarenhet. En individuell studieplan upprättas för varje studerande. Individuell studieplan I samband med upprättande av individuell studieplan planeras vilka kurser som ska ingå i önskad och möjlig lärarexamen. De kurser som ingår i utbildningen beror på den individuelle studentens kompletteringsbehov för att uppnå avsedd lärarexamen. För att uppnå förskollärarexamen inom ramen för VAL gäller att endast kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna omfattande högst 30 hp får ingå. Studierna kan avse såväl komplettering inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) eller allmänt utbildningsområde (AUO) och/eller kompletterande ämnesstudier. Särskilda kompletteringspaket med kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna och allmänt utbildningsområde finns framtagna för VAL-studenter. Dessa ges som distanskurser med 50 % studietakt. Kompletterande ämnesstudier erbjuds ur universitets samlade kursutbud och med varierande takt och form. Studerande som antagits till studier inom ramen för VALprojektet har platsgaranti på kompletterande ämnesstudier under förutsättning att studenten uppfyller behörighetskraven till kursen. För information om kursutbud, se Kurser För en examen på grundnivå enligt 2011 års examensordning kan följande kurser ingå i utbildningsvetenskaplig kärna 6PE176, Utbildningens villkor och samhälleliga funktion grundnivå, 7,5 hp (VAL, ULV) 6PE181, Uppdrag, ledarskap och undervisning grundnivå, 7,5 hp (VAL, ULV)

47 Bilaga p 89 B Sid 3 (6) 6PE180, Undervisning och lärande läroplansteori och didaktik grundnivå, 7,5 hp (VAL, ULV) 6DI006, Vetenskap och kunskap grundnivå, 7,5 hp (VAL, ULV) 6PE177, Specialpedagogik, sociala relationer och kommunikation grundnivå, 7,5 hp (VAL, ULV) 6DI005, Bedömning grundnivå, 7,5 hp (VAL, ULV) 6ÖÄ003, Examensarbete, 15 hp 6PE171, Verksamhetsförlagd utbildning, 30 hp eller motsvande likvärdiga kurser (se Individuell studieplan) För en examen på avancerad nivå enligt 2011 års examensordning kan följande kurser ingå utbildningsvetenskaplig kärna 6PE176, Utbildningens villkor och samhälleliga funktion avancerad nivå, 7,5 hp (VAL, ULV) 6PE181, Uppdrag, ledarskap och undervisning avancerad nivå, 7,5 hp (VAL, ULV) 6PE181, Undervisning och lärande läroplansteori och didaktik avancerad nivå, 7,5 hp (VAL, ULV) 6DI004, Vetenskap och kunskap avancerad nivå, 7,5 hp, (VAL, ULV) 6PE178, Specialpedagogik, sociala relationer och kommunikation avancerad nivå, 7,5 hp (VAL, ULV) 6DI003, Bedömning avancerad nivå, 7,5 hp (VAL, ULV) 6ÖÄ003, Examensarbete, 15 hp 6PE171, Verksamhetsförlagd utbildning, 30 hp eller motsvande likvärdiga kurser (se Individuell studieplan) För en examen enligt 2001 års examensordning kan följande kurser ingå i allmänt utbildningsområde 6PE064, Lärande och undervisning: samhälle, demokrati, etik 15 hp. 6PE071, Skola och undervisning läroplan, skolämne, ämnesdidaktik, 15 hp 6SP022, Specialpedagogik, 7,5 hp 6PE060, Bedömning och betygsättning, 7,5 hp 6ÖÄ003, Examensarbete, 15 hp 6PE092, Skola och undervisning skolpraktik (VFU), 30 hp eller motsvande likvärdiga kurser (se Individuell studieplan) För en examen motsvarande en tidigare påbörjad utbildning till lärare (påbörjad före 2001) kan kurser enligt då gällande utbildningsbeskrivning ingå exempelvis kurser inom praktisk-pedagogisk utbildning eller motsvande likvärdiga kurser (se Individuell studieplan)

48 Bilaga p 89 B Sid 4 (6) Utöver detta ingår ämnesstudier eller inriktningsstudier för att uppnå relevant examen (se Individuell studieplan) Behörighet Behörighetskrav Behörighet till Vidareutbildning av lärare (VAL) är den som - saknar en examen som kan vara behörighetsgivande enligt 2 kap. 16 skollagen (2010:800) för legitimation som lärare, om han eller hon - har genomgått högskoleutbildningar eller tidigare motsvarande utbildning, eller har förvärvat arbetslivserfarenhet som lärare eller förskollärare i den omfattning som behövs för att uppnå examen enligt de poängvillkor VAL-förordningen föreskriver (SFS: 2013:831, 14 ). För närmare beskrivning av behörighetskraven för respektive sökandekategori, se samt - är verksam som lärare eller förskollärare hos en skolhuvudman som avses i VALförordningen (SFS: 2013:831, 2 ) Urval I enlighet med VAL-förordningen (SFS 2013:831) tillämpas någon/några av följande urvalsgrunder: - andra särskilda prov än sådant högskoleprov som avses i 7 kap. 20, i högskoleförordningen - tidigare utbildning - arbetslivserfarenhet Examination och betygssättning Examination Den studerandes kunskaper prövas muntligt och skriftligt. För närmare information se aktuella kursplaner

49 Bilaga p 89 B Sid 5 (6) Tillgodoräknande I samband med antagning till VAL prövas den studerandes möjlighet till tillgodoräknanden av tidigare meriter. En ansökan om studier inom ramen för VAL-projektet är i sig en ansökan om tillgodoräknanden av tidigare studier och yrkesverksamhet. Vid upprättandet av den individuella studieplanen beslutas om tillgodoräknanden. Ytterligare ansökningar om tillgodoräknanden ställs till VAL-projektet, Lärarhögskolans kansli, Umeå universitet. Ett negativt beslut om tillgodoräknande (som skall motiveras) är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskola. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. Betyg Se utbildningsplan för det reguljära lärarprogrammet samt aktuell kursplan för respektive kurs, Övriga föreskrifter Anstånd med studiestart Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Eftersom VAL-projektet är tidsbegränsat (se Övrigt) kan anstånd beviljas endast om utbildningen kan genomföras under projekttiden. Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Studieuppehåll Efter att studierna har påbörjats kan den studerande ansöka om studieuppehåll om särskilda skäl föreligger. Eftersom VAL-projektet är tidsbegränsat (se Övrigt) kan studieuppehåll beviljas endast om utbildningen kan genomföras under projekttiden. Den studerande ska till Lärarhögskolans kansli, Umeå universitet, anmäla återupptagande av studierna senast 15 april för kommande hösttermin och 15 oktober för kommande vårtermin. Negativt beslut om att få återuppta sina studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. En skriftlig motivering ska därför lämnas vid beslut som går den sökande emot. Studieavbrott Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till Valprojektet, Lärarhögskolans kansli, Umeå universitet via val@adm.umu.se

50 Bilaga p 89 B Sid 6 (6) Avrådan Uppstår hos lärare, programansvarig eller utbildningsledning tveksamhet om en studerandes möjlighet att fullfölja utbildningen med godkänt resultat eller tveksamhet om lämplighet att utöva yrket bör den studerande avrådas från att fortsätta studierna inom programmet. Denna avrådan bör ske så tidigt som möjligt och göras av kursansvarig institution i samråd med betygssättande lärare, utbildningsledning, lärarutbildningens studievägledning och den studerande. Övrigt Antagningen till utbildning enligt denna utbildningsplan sker från höstterminen Antagning till utbildning skall göras senast den 30 juni Utbildningen ska vara avslutad senast 30 juni 2020 (SFS 2013:831 ). Ansökan till utbildningen sker normalt två gånger per år under projekttiden och ställs till VAL-projektet, Lärarhögskolans kansli, Umeå universitet (Nationell samordnare). Sista datum för ansökan är, om inte annan information ges, 15 april respektive 15 oktober, se

51 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr Bilaga p 89 B Sid 1 (2) Ärende p: 58 Ärende: Beslut om kursplaner för didaktikkurser i ämnena biologi, kemi och fysik samt kursplan för VFU, 30 hp och Examensarbete, 15 hp, KPU med förhöjd studietakt från NMD Föredragande: Birgitta Wilhelmsson Bakgrund: Lärarhögskolan har under hösten 2014 gett institutionen för Naturvetenskapernas och matematikens didaktik, NMD, i uppdrag att ta fram kursplaner för kommande didaktikkurser för ämnena biologi, kemi och fysik. Dessutom har Lärarhögskolan också gett institutionen för NMD i uppdrag att ta fram kursplaner för kommande vårtermins kurser, Verksamhetsförlagd utbildning, 30 hp och Examensarbete, 15 hp inom Kompletterande pedagogisk utbildning med förhöjd studietakt. Beredning: Förslag från Institutionen för NMD har inkommit till kanslichefen, se bilagor. Kursplanerna har diskuterats och kommenterats i med Lärarhögskolans ledning och lärarhögskolans kansli. Revideringar har gjorts efter genomförda diskussioner. Förslag till beslut: Att förslagen till kursplaner som inkommit från Institutionen för NMD för didaktikkurser i biologi, kemi och fysik godkänns. Dessutom att förslagen till kursplaner för Verksamhetsförlagd utbildning, 30 hp och Examensarbete, 15 hp inom Kompletterande pedagogisk utbildning med förhöjd studietakt godkänns. Motivering till beslut: Institutionen för NMD har följt Lärarhögskolans lednings förslag till förändringar av de ursprungsförslag som lämnats. Förslagen är väl genomarbetade utifrån FSR, hög kvalitet och genomförbarhet. Beslut: Rektor Maria Löfgren har beslutat att godkänna kursplanerna för didaktikkurser i ämnena biologi, kemi och fysik samt kursplanerna för Verksamhetsförlagd utbildning, 30 hp och Examensarbete, 15 hp inom Kompletterande pedagogisk utbildning med förhöjd studietakt.

52 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr Bilaga p 89 B Sid 2 (2) Bilagor: 58 B Förslag på kursplan för didaktikkurser för ämnena biologi, kemi och fysik: Biologididaktik 1 för ämneslärare för gymnasium, 7,5 hp Biologididaktik 2 för ämneslärare för gymnasium, 7,5 hp Biologididaktik för ämneslärare för åk 7-9, 7,5 hp Fysikdidaktik 1 för ämneslärare för gymnasium, 7,5 hp Fysikdidaktik 2 för ämneslärare för gymnasium, 7,5 hp Fysikdidaktik för ämneslärare för åk 7-9, 7,5 hp Kemididaktik 1 för ämneslärare för gymnasium, 7,5 hp Kemididaktik 2 för ämneslärare för gymnasium, 7,5 hp Kemididaktik för ämneslärare för åk 7-9, 7,5 hp 58 C Förslag på kursplan för VFU, 30 hp och examensarbete, 15 hp, KPU med förhöjd studietakt: Verksamhetsförlagd utbildning, 30.0 hp, KPU 150 % Examensarbete, 15.0 hp, KPU 150 % Vid beslut av ekonomisk karaktär ska uppgifterna nedan kompletteras Projektkonto: 6000 Utbetalning till: (institution/enhet) Utbetalningssätt: (faktura/fördela ut/omkontering lön) Expedieras till: Brittmari Bohm, Karolina Broman, Helena Näs, Anna-Karin Lidström Persson (exp ) Kopia för kännedom till: Birgitta Wilhelmsson

53 SELMA 1 av :59 Bilaga p 89 B Kursplan Arbetskopia Uttagen: Biologididaktik 1 för ämneslärare för gymnasium Biology Education högskolepoäng Kurskod: 6DI007 Kursplan giltig från: 2015, vecka 1 Ansvarig enhet: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik SCB-ämnesrubrik: Pedagogik Huvudområden och successiv fördjupning: Pedagogisk yrkesverksamhet: Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav (A1F) Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Utbildningsnivå: Avancerad nivå Behörighet Genomgångna kurser i biologi 15 hp eller motsvarande. Mål För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse redogöra för och diskutera innehållet i gällande styrdokument samt i dessa identifiera olika argument för undervisning i naturvetenskapliga ämnen i skolan, beskriva och diskutera de svårigheter som elever, enligt ämnesdidaktisk forskning, kan ha med viktiga biologibegrepp och kunna föreslå sätt att bearbeta dessa svårigheter i undervisningen, beskriva någon samhällsfråga med anknytning till biologi som bör tas upp i biologiundervisningen och kunna ge förslag på hur en sådan undervisning kan läggas upp, redogöra för och ge exempel på såväl summativ som formativ bedömning som passar i biologiundervisningen Färdighet och förmåga ha utvecklat sin förmåga att planera undervisning där hänsyn tas till elevers svårigheter med biologibegrepp och även undervisning som tar sin utgångspunkt i aktuella samhällsfrågor, ha utvecklat sin förmåga att utifrån forskningsresultat kunna diskutera problem och möjligheter med en specifik uppläggning av undervisningen, Värderingsförmåga och förhållningssätt värdera arbetssättets betydelse för lärande av biologins begrepp och sammanhang, reflektera över hur arbete med samhällsfrågor kan påverka elevers lärande, reflektera över de teoretiska perspektiv som den studerande möter under kursen Innehåll I kursen behandlas vad som karaktäriserar biologi som vetenskap och vad av detta innehåll som återfinns i skolans kurser på olika nivåer. Innehållet i läroplaner och ämnesplaner studeras och vilka motiv som ligger bakom urvalet diskuteras. Vilka svårigheter elever i gymnasieskolan har att förstå viktiga begrepp inom biologiämnet studeras och benämningar som

54 SELMA 2 av :59 Bilaga p 89 B missuppfattningar, vardagsföreställningar och alternativa uppfattningar diskuteras. Hur undervisning som tar hänsyn till dessa svårigheter kan läggas upp behandlas genom att de studerande väljer ett område i skolans kurs, studerar vilka svårigheter den didaktiska forskningen beskriver att elever har inom detta område och ger förslag på upplägg av undervisningen. Undervisningen i biologi i gymnasieskolan ska ge möjlighet för eleverna att delta i samhällsdebatten med anknytning till naturvetenskap. Hur undervisning för att uppnå detta mål kan läggas upp diskuteras. De studerande väljer en aktuell samhällsfråga med anknytning till biologiämnet och ger förslag på hur undervisning om denna fråga kan läggas upp. I kursen behandlas också säkerhetsföreskrifter vid laborativt arbete. Kursen ger även en introduktion i bedömning av elevers kunskapsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena med såväl summativ som formativ bedömning. Undervisning Undervisningen bedrivs i form av lektioner, seminarier och undervisningsövningar. Undervisningsövningar som knyts till laborativt arbete är examinerande och därmed obligatoriska. Under kursen ges studenten tillfälle att utvärdera kursens mål, värdera och bedöma hur kursen administrerats och hur kurstiden disponerats, utvärdera formerna för kunskapsredovisning samt ge synpunkter på kurslitteratur och övrigt undervisningsmaterial. Examination Examinationen sker genom muntliga och skriftliga redovisningar av uppgifter under kursen samt genom två muntliga och skriftliga redovisningar av den studerandes undervisningsövningar. Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att på ett självständigt och kritiskt sätt förhålla sig till, analysera och problematisera kursens innehåll. På de skriftliga och muntliga redovisningarna sätts normalt betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G). På redovisningarna av undervisningsövningarna sätts betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga muntliga och skriftliga redovisningar är godkända. För betyget Väl godkänd läggs särskild vikt vid den studerandes förmåga att tydliggöra och kritiskt diskutera samband mellan föreslagna undervisningsupplägg och de teorier och synsätt som tagits upp i kursen. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22, HF). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Övriga föreskrifter Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se Kurslitteratur Litteraturlista giltig från: 2014, vecka 48 Barnard, C. J.; Gilbert, Francis S.; McGregor, Peter K. Asking questions in biology : a guide to hypothesis-testing, analysis and presentation in practical work and research 3. ed. : Harlow : Prentice Hall, ix, 243 s. ISBN: (pbk.) : LIBRIS-ID: Finns som pdf på: Obligatorisk Modeller, analogier och metaforer i naturvetenskapsundervisning

55 SELMA 3 av :59 Bilaga p 89 B Haglund, Jesper; Jeppsson, Fredrik 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: LIBRIS-ID: Obligatorisk Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 Stockholm : Skolverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL: Obligatorisk Ämnesdidaktik i praktiken Göteborgs universitet, URL: Göteborgs universitet, IDPP, Ämnesdidaktik i praktiken. /intresseomraden/naturvetenskap-och-teknik/resurser-for-larare/amnesdidaktik_i_praktiken/ Obligatorisk Sjøberg, Svein Naturvetenskap som allmänbildning : en kritisk ämnesdidaktik Strömdahl, Helge Andersson, Sten; Claesdotter, Annika 3., rev. uppl. : Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: LIBRIS-ID: Obligatorisk Att se helheter i undervisningen [Elektronisk resurs] : naturvetenskapligt perspektiv Stockholm : Skolverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL: Obligatorisk Vetenskapliga artiklar med anknytning till biologididaktik tillkommer Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Referenslitteratur Så arbetar du med kemikalier i skolan Hellberg, Annika 5. uppl. : Stockholm : Arbetsmiljöverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: Helldén, Gustav; Lindahl, Britt; Redfors, Andreas Lärande och undervisning i naturvetenskap : en forskningsöversikt Stockholm : Vetenskapsrådet, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL: Valfri lärobok i biologi för gymnasieskolan Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik,

56 SELMA 1 av :00 Bilaga p 89 B Kursplan Arbetskopia Uttagen: Biologididaktik 2 för ämneslärare för gymnasium Biology Education II 7.5 högskolepoäng Kurskod: 6DI008 Kursplan giltig från: 2015, vecka 1 Ansvarig enhet: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik SCB-ämnesrubrik: Pedagogik Huvudområden och successiv fördjupning: Pedagogisk yrkesverksamhet: Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav (A1F) Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Utbildningsnivå: Avancerad nivå Behörighet Biologi 30 hp eller motsvarande samt genomgången kurs Biologididaktik 1 för ämneslärare för gymnasium. Mål För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse vara orienterade om internationella undersökningar om kunskaper i och attityder till naturvetenskap och kunna diskutera betydelsen av sådana resultat, lägga upp undervisningen i biologi och kunna diskutera för- och nackdelar med dessa, ha fördjupade kunskaper om såväl summativ som formativ bedömning i anknytning till biologiundervisning, redogöra för ämnesdidaktisk forskning med relevans för biologiundervisning Färdighet och förmåga tolka och omsätta styrdokumentens mål till förslag till undervisning och bedömning, vara förtrogen med olika typer av laborationer och demonstrationer välja arbetssätt i olika sammanhang t.ex. hur IT kan vara ett stöd och hjälpmedel för att lära sig biologi, samverka med andra ämnen, överblicka större områden och kunna utvärdera och bedöma sitt eget och elevers arbete Värderingsförmåga och förhållningssätt kritiskt granska såväl det egna som andras förhållningssätt till biologi och biologiundervisning, värdera olika val av arbetssätt med speciell hänsyn till elevers svårigheter, förekomst av kommunikation, elevaktivitet och elevengagemang, reflektera över de teoretiska perspektiv som den studerande möter under kursen. Innehåll Elevers prestationer i och attityder till de naturvetenskapliga ämnena och hur dessa förändrats över tid studeras. Internationella undersökningar som PISA, ROSE och TIMSS tas upp. Olika arbetsformer som kan användas i biologiundervisningen studeras och diskuteras. Det kan vara lärargenomgång för

57 SELMA 2 av :00 Bilaga p 89 B att presentera innehållet i det aktuella området; hjälp till eleverna att internalisera begrepp och förklaringsmodeller inom biologi, t.ex. genom diskussioner i klassen eller i smågrupper eller genom problemlösning; systematiskt undersökande arbete med värdering och argumentation för ställningstaganden, både inom biologiämnet och i samverkan med andra ämnen; laborationer och demonstrationer eller användning av IKT för visualisering och simulering av fenomen och processer. Även olika former av bedömning behandlas. Viktiga frågor för läraren att beakta i sin yrkesroll är svårigheter för eleverna att förstå begrepp och förklaringsmodeller inom biologiämnet, svårigheter med det naturvetenskapliga språket, vad elevernas attityder betyder för tillgodogörandet av undervisningen och vilken roll genusaspekter spelar. De studerande tillämpar sina kunskaper genom att planera längre undervisningsmoment inom något biologiområde. De studerande läser under kursen en aktuell avhandling med relevans för biologiundervisningen och redovisar och diskuterar betydelsen av innehållet. Undervisning Undervisningen bedrivs i form av lektioner, seminarier och undervisningsövningar. Undervisningsövningar som knyts till laborativt arbete är examinerande och därmed obligatoriska. Under kursen ges studenten tillfälle att utvärdera kursens mål, värdera och bedöma hur kursen administrerats och hur kurstiden disponerats, utvärdera formerna för kunskapsredovisning samt ge synpunkter på kurslitteratur och övrigt undervisningsmaterial. Examination Examinationen sker genom muntliga och skriftliga redovisningar av uppgifter under kursen samt genom två muntliga och skriftliga redovisningar av reflektion kring egen och andra studerandes undervisningsövningar. På de skriftliga och muntliga redovisningarna sätts betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G). På redovisningarna av undervisningsövningarna sätts betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga muntliga och skriftliga redovisningar är godkända. För betyget Väl godkänd läggs särskild vikt vid den studerandes förmåga att tydliggöra och kritiskt diskutera samband mellan föreslagna undervisningsupplägg och de teorier och synsätt som tagits upp i kursen. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22, HF). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Övriga föreskrifter Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se Kurslitteratur Litteraturlista giltig från: 2014, vecka 48 Barnard, C. J.; Gilbert, Francis S.; McGregor, Peter K. Asking questions in biology : a guide to hypothesis-testing, analysis and presentation in practical work and research 3. ed. : Harlow : Prentice Hall, ix, 243 s. ISBN: (pbk.) : LIBRIS-ID: Obligatorisk Modeller, analogier och metaforer i naturvetenskapsundervisning Haglund, Jesper; Jeppsson, Fredrik 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: LIBRIS-ID:

58 SELMA 3 av :00 Bilaga p 89 B Obligatorisk Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 Stockholm : Skolverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL: Obligatorisk PISA 2012 Results in Focus: What 15-year-olds know and what they can do with what they know OECD, 2013 URL: Obligatorisk Sjøberg, Svein Naturvetenskap som allmänbildning : en kritisk ämnesdidaktik Strömdahl, Helge Andersson, Sten; Claesdotter, Annika 3., rev. uppl. : Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: LIBRIS-ID: Obligatorisk Sjøberg, S; Schreiner, C The ROSE project: An overview and key findings The Rose Project, 2010 URL: Obligatorisk Skolverkets rapport Stockholm : Skolverket, ISSN: LIBRIS-ID: URL: Rapport 352: PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Rapport 380: TIMSS 2011 huvudrapport. Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Rapport 407: Grundskolan i internationella kunskapsmätningar - kunskap, skolmiljö och attityder till lärande. Obligatorisk Valfri avhandling i biologididaktik Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Obligatorisk Vetenskapliga artiklar med anknytning till biologididaktik tillkommer Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Obligatorisk Referenslitteratur Helldén, Gustav; Lindahl, Britt; Redfors, Andreas Lärande och undervisning i naturvetenskap : en forskningsöversikt Stockholm : Vetenskapsrådet, s. ISBN: LIBRIS-ID:

59 SELMA 4 av :00 Bilaga p 89 B URL: Valfri lärobok i biologi för gymnasiet Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik,

60 SELMA 1 av :01 Bilaga p 89 B Kursplan Arbetskopia Uttagen: Biologididaktik för ämneslärare för åk 7-9 Biology Education högskolepoäng Kurskod: 6DI009 Kursplan giltig från: 2015, vecka 1 Ansvarig enhet: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik SCB-ämnesrubrik: Pedagogik Huvudområden och successiv fördjupning: Pedagogisk yrkesverksamhet: Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav (A1F) Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Utbildningsnivå: Avancerad nivå Behörighet Genomgångna kurser i biologi 15 hp eller motsvarande. Mål För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse redogöra för och diskutera innehållet i gällande styrdokument samt i dessa identifiera olika argument för undervisning i naturvetenskapliga ämnen i skolan, beskriva och diskutera de svårigheter som elever, enligt ämnesdidaktisk forskning, kan ha med viktiga biologibegrepp och kunna föreslå sätt att bearbeta dessa svårigheter i undervisningen, beskriva någon samhällsfråga med anknytning till kemin som bör tas upp i biologiundervisningen och kunna ge förslag på hur en sådan undervisning kan läggas upp, redogöra för och ge exempel på såväl summativ som formativ bedömning som passar i biologiundervisningen Färdighet och förmåga ha utvecklat sin förmåga att planera undervisning där hänsyn tas till elevers svårigheter med biologibegrepp och även undervisning som tar sin utgångspunkt i aktuella samhällsfrågor, ha utvecklat sin förmåga att utifrån forskningsresultat kunna diskutera problem och möjligheter med en specifik uppläggning av undervisningen, Värderingsförmåga och förhållningssätt värdera arbetssättets betydelse för lärande av biologins begrepp och sammanhang, reflektera över hur arbete med samhällsfrågor kan påverka elevers lärande, reflektera över de teoretiska perspektiv som den studerande möter under kursen Innehåll I kursen behandlas vad som karaktäriserar biologi som vetenskap och vad av detta innehåll som återfinns i skolans kurser på olika nivåer. Innehållet i läroplaner och kurs/ämnesplaner studeras och vilka motiv som ligger bakom urvalet diskuteras.

61 SELMA 2 av :01 Bilaga p 89 B Vilka svårigheter elever i grundskolan har att förstå viktiga begrepp inom biologiämnet studeras och benämningar som missuppfattningar, vardagsföreställningar och alternativa uppfattningar diskuteras. Hur undervisning som tar hänsyn till dessa svårigheter kan läggas upp behandlas genom att de studerande väljer ett område i skolans kurs, studerar vilka svårigheter den didaktiska forskningen beskriver att elever har inom detta område och ger förslag på upplägg av undervisningen. Undervisningen i de naturorienterande ämnena i grundskolan och i biologi i gymnasieskolan ska ge möjlighet för eleverna att delta i samhällsdebatten med anknytning till naturvetenskap. Hur undervisning för att uppnå detta mål kan läggas upp diskuteras. De studerande väljer en aktuell samhällsfråga med anknytning till biologiämnet och ger förslag på hur undervisning om denna fråga kan läggas upp. I kursen behandlas också säkerhetsföreskrifter vid laborativt arbete. Kursen ger även en introduktion i bedömning av elevers kunskapsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena med såväl summativ som formativ bedömning. Undervisning Undervisningen bedrivs i form av lektioner, seminarier och undervisningsövningar. Undervisningsövningar som knyts till laborativt arbete är examinerande och därmed obligatoriska. Under kursen ges studenten tillfälle att utvärdera kursens mål, värdera och bedöma hur kursen administrerats och hur kurstiden disponerats, utvärdera formerna för kunskapsredovisning samt ge synpunkter på kurslitteratur och övrigt undervisningsmaterial. Examination Examinationen sker genom muntliga och skriftliga redovisningar av uppgifter under kursen samt genom två muntliga och skriftliga redovisningar av den studerandes undervisningsövningar. Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att på ett självständigt och kritiskt sätt förhålla sig till, analysera och problematisera kursens innehåll. På de skriftliga och muntliga redovisningarna sätts normalt betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G). På redovisningarna av undervisningsövningarna sätts betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga muntliga och skriftliga redovisningar är godkända. För betyget Väl godkänd läggs särskild vikt vid den studerandes förmåga att tydliggöra och kritiskt diskutera samband mellan föreslagna undervisningsupplägg och de teorier och synsätt som tagits upp i kursen. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22, HF). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Övriga föreskrifter Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se Kurslitteratur Litteraturlista giltig från: 2014, vecka 48 Barnard, C. J.; Gilbert, Francis S.; McGregor, Peter K. Asking questions in biology : a guide to hypothesis-testing, analysis and presentation in practical work and research 3. ed. : Harlow : Prentice Hall, ix, 243 s. ISBN: (pbk.) : LIBRIS-ID: Obligatorisk Modeller, analogier och metaforer i naturvetenskapsundervisning Haglund, Jesper; Jeppsson, Fredrik

62 SELMA 3 av :01 Bilaga p 89 B 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: LIBRIS-ID: Obligatorisk Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Stockholm : Skolverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL: Obligatorisk Sjøberg, Svein Naturvetenskap som allmänbildning : en kritisk ämnesdidaktik Strömdahl, Helge Andersson, Sten; Claesdotter, Annika 3., rev. uppl. : Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: LIBRIS-ID: Obligatorisk Att se helheter i undervisningen [Elektronisk resurs] : naturvetenskapligt perspektiv Stockholm : Skolverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL: Obligatorisk Vetenskapliga artiklar med anknytning till biologididaktik tillkommer Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Obligatorisk Ämnesdidaktik i praktiken Göteborgs universitet, URL: /amnesdidaktik_i_praktiken/ Obligatorisk Referenslitteratur Så arbetar du med kemikalier i skolan Hellberg, Annika 5. uppl. : Stockholm : Arbetsmiljöverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: Helldén, Gustav; Lindahl, Britt; Redfors, Andreas Lärande och undervisning i naturvetenskap : en forskningsöversikt Stockholm : Vetenskapsrådet, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL: Valfri lärobok i biologi för grundskolan, åk 7-9 Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik,

63 SELMA 1 av :02 Bilaga p 89 B Kursplan Arbetskopia Uttagen: Fysikdidaktik 1 för ämneslärare för gymnasium Physics Education högskolepoäng Kurskod: 6DI010 Kursplan giltig från: 2015, vecka 1 Ansvarig enhet: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik SCB-ämnesrubrik: Pedagogik Huvudområden och successiv fördjupning: Pedagogisk yrkesverksamhet: Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav (A1F) Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Utbildningsnivå: Avancerad nivå Behörighet Genomgångna kurser i fysik 15 hp eller motsvarande. Mål För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse redogöra för och diskutera innehållet i gällande styrdokument samt i dessa identifiera olika argument för undervisning i naturvetenskapliga ämnen i skolan, beskriva och diskutera de svårigheter som elever, enligt ämnesdidaktisk forskning, kan ha med viktiga fysikbegrepp och kunna föreslå sätt att bearbeta dessa svårigheter i undervisningen, beskriva någon samhällsfråga med anknytning till fysiken som bör tas upp i fysikundervisningen och kunna ge förslag på hur en sådan undervisning kan läggas upp, redogöra för och ge exempel på såväl summativ som formativ bedömning som passar i fysikundervisningen Färdighet och förmåga ha utvecklat sin förmåga att planera undervisning där hänsyn tas till elevers svårigheter med fysikbegrepp och även undervisning som tar sin utgångspunkt i aktuella samhällsfrågor, ha utvecklat sin förmåga att utifrån forskningsresultat kunna diskutera problem och möjligheter med en specifik uppläggning av undervisningen, Värderingsförmåga och förhållningssätt värdera arbetssättets betydelse för lärande av fysikens begrepp och sammanhang, reflektera över hur arbete med samhällsfrågor kan påverka elevers lärande, reflektera över de teoretiska perspektiv som den studerande möter under kursen Innehåll I kursen behandlas vad som karaktäriserar fysik som vetenskap och vad av detta innehåll som återfinns i skolans kurser på olika nivåer. Innehållet i läroplaner och ämnesplaner studeras och vilka motiv som ligger bakom urvalet diskuteras. Vilka svårigheter elever i gymnasieskolan har att förstå viktiga begrepp inom fysikämnet studeras och benämningar som

64 SELMA 2 av :02 Bilaga p 89 B missuppfattningar, vardagsföreställningar och alternativa uppfattningar diskuteras. Hur undervisning som tar hänsyn till dessa svårigheter kan läggas upp behandlas genom att de studerande väljer ett område i skolans kurs, studerar vilka svårigheter den didaktiska forskningen beskriver att elever har inom detta område och ger förslag på upplägg av undervisningen. Undervisningen i fysik i gymnasieskolan ska ge möjlighet för eleverna att delta i samhällsdebatten med anknytning till naturvetenskap. Hur undervisning för att uppnå detta mål kan läggas upp diskuteras. De studerande väljer en aktuell samhällsfråga med anknytning till fysikämnet och ger förslag på hur undervisning om denna fråga kan läggas upp. I kursen behandlas också säkerhetsföreskrifter vid laborativt arbete. Kursen ger även en introduktion i bedömning av elevers kunskapsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena med såväl summativ som formativ bedömning. Undervisning Undervisningen bedrivs i form av lektioner, seminarier och undervisningsövningar. Undervisningsövningar som knyts till laborativt arbete är examinerande och därmed obligatoriska. Under kursen ges studenten tillfälle att utvärdera kursens mål, värdera och bedöma hur kursen administrerats och hur kurstiden disponerats, utvärdera formerna för kunskapsredovisning samt ge synpunkter på kurslitteratur och övrigt undervisningsmaterial. Examination Examinationen sker genom muntliga och skriftliga redovisningar av uppgifter under kursen samt genom två muntliga och skriftliga redovisningar av den studerandes undervisningsövningar. Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att på ett självständigt och kritiskt sätt förhålla sig till, analysera och problematisera kursens innehåll. På de skriftliga och muntliga redovisningarna sätts normalt betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G). På redovisningarna av undervisningsövningarna sätts betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga muntliga och skriftliga redovisningar är godkända. För betyget Väl godkänd läggs särskild vikt vid den studerandes förmåga att tydliggöra och kritiskt diskutera samband mellan föreslagna undervisningsupplägg och de teorier och synsätt som tagits upp i kursen. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22, HF). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Övriga föreskrifter Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se Kurslitteratur Litteraturlista giltig från: 2014, vecka 48 Modeller, analogier och metaforer i naturvetenskapsundervisning Haglund, Jesper; Jeppsson, Fredrik 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: LIBRIS-ID: Obligatorisk

65 SELMA 3 av :02 Bilaga p 89 B Knight, Randall Dewey Five easy lessons : strategies for successful physics teaching San Francisco, Calif. : Addison Wesley, cop viii, 330 s. ISBN: LIBRIS-ID: Obligatorisk Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 Stockholm : Skolverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL: Obligatorisk Sjøberg, Svein Naturvetenskap som allmänbildning : en kritisk ämnesdidaktik Strömdahl, Helge Andersson, Sten; Claesdotter, Annika 3., rev. uppl. : Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: LIBRIS-ID: Obligatorisk Att se helheter i undervisningen [Elektronisk resurs] : naturvetenskapligt perspektiv Stockholm : Skolverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL: Obligatorisk Vetenskapliga artiklar med anknytning till fysikdidaktik tillkommer. Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Obligatorisk Ämnesdidaktik i praktiken Göteborgs universitet, URL: /amnesdidaktik_i_praktiken/ Obligatorisk Referenslitteratur Så arbetar du med kemikalier i skolan Hellberg, Annika 5. uppl. : Stockholm : Arbetsmiljöverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: Helldén, Gustav; Lindahl, Britt; Redfors, Andreas Lärande och undervisning i naturvetenskap : en forskningsöversikt Stockholm : Vetenskapsrådet, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL: Valfri lärobok i fysik för gymnasieskolan. Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik,

66 SELMA 1 av :02 Bilaga p 89 B Kursplan Arbetskopia Uttagen: Fysikdidaktik 2 för ämneslärare för gymnasium Physics Education II 7.5 högskolepoäng Kurskod: 6DI011 Kursplan giltig från: 2015, vecka 1 Ansvarig enhet: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik SCB-ämnesrubrik: Pedagogik Huvudområden och successiv fördjupning: Pedagogisk yrkesverksamhet: Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav (A1F) Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Utbildningsnivå: Avancerad nivå Behörighet Fysik 30 hp eller motsvarande samt genomgången kurs Fysikdidaktik 1 för ämneslärare för gymnasium. Mål För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse vara orienterade om internationella undersökningar om kunskaper i och attityder till naturvetenskap och kunna diskutera betydelsen av sådana resultat, lägga upp undervisningen i fysik och kunna diskutera för- och nackdelar med dessa, ha fördjupade kunskaper om såväl summativ som formativ bedömning i anknytning till fysikundervisning, redogöra för ämnesdidaktisk forskning med relevans för fysikundervisning Färdighet och förmåga tolka och omsätta styrdokumentens mål till förslag till undervisning och bedömning, vara förtrogen med olika typer av laborationer och demonstrationer välja arbetssätt i olika sammanhang t.ex. hur IT kan vara ett stöd och hjälpmedel för att lära sig fysik, samverka med andra ämnen, överblicka större områden och kunna utvärdera och bedöma sitt eget och elevers arbete Värderingsförmåga och förhållningssätt kritiskt granska såväl det egna som andras förhållningssätt till fysik och fysikundervisning, värdera olika val av arbetssätt med speciell hänsyn till elevers svårigheter, förekomst av kommunikation, elevaktivitet och elevengagemang, reflektera över de teoretiska perspektiv som den studerande möter under kursen. Innehåll Elevers prestationer i och attityder till de naturvetenskapliga ämnena och hur dessa förändrats över tid studeras. Internationella undersökningar som PISA, ROSE och TIMSS tas upp. Olika arbetsformer som kan användas i fysikundervisningen studeras och diskuteras. Det kan vara lärargenomgång för att

67 SELMA 2 av :02 Bilaga p 89 B presentera innehållet i det aktuella området; hjälp till eleverna att internalisera begrepp och förklaringsmodeller inom fysik, t.ex. genom diskussioner i klassen eller i smågrupper eller genom problemlösning; systematiskt undersökande arbete med värdering och argumentation för ställningstaganden, både inom fysikämnet och i samverkan med andra ämnen; laborationer och demonstrationer eller användning av IKT för visualisering och simulering av fenomen och processer. Även olika former av bedömning behandlas. Viktiga frågor för läraren att beakta i sin yrkesroll är svårigheter för eleverna att förstå begrepp och förklaringsmodeller inom fysikämnet, svårigheter med det naturvetenskapliga språket, vad elevernas attityder betyder för tillgodogörandet av undervisningen och vilken roll genusaspekter spelar. De studerande tillämpar sina kunskaper genom att planera längre undervisningsmoment inom något fysikområde. De studerande läser under kursen en aktuell avhandling med relevans för fysikundervisningen och redovisar och diskuterar betydelsen av innehållet. Undervisning Undervisningen bedrivs i form av lektioner, seminarier och undervisningsövningar. Undervisningsövningar som knyts till laborativt arbete är examinerande och därmed obligatoriska. Under kursen ges studenten tillfälle att utvärdera kursens mål, värdera och bedöma hur kursen administrerats och hur kurstiden disponerats, utvärdera formerna för kunskapsredovisning samt ge synpunkter på kurslitteratur och övrigt undervisningsmaterial. Examination Examinationen sker genom muntliga och skriftliga redovisningar av uppgifter under kursen samt genom två muntliga och skriftliga redovisningar av reflektion kring egen och andra studerandes undervisningsövningar. På de skriftliga och muntliga redovisningarna sätts betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G). På redovisningarna av undervisningsövningarna sätts betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga muntliga och skriftliga redovisningar är godkända. För betyget Väl godkänd läggs särskild vikt vid den studerandes förmåga att tydliggöra och kritiskt diskutera samband mellan föreslagna undervisningsupplägg och de teorier och synsätt som tagits upp i kursen. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22, HF). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Övriga föreskrifter Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se Kurslitteratur Litteraturlista giltig från: 2014, vecka 48 Modeller, analogier och metaforer i naturvetenskapsundervisning Haglund, Jesper; Jeppsson, Fredrik 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: LIBRIS-ID: Obligatorisk Knight, Randall Dewey Five easy lessons : strategies for successful physics teaching San Francisco, Calif. : Addison Wesley, cop viii, 330 s. ISBN: LIBRIS-ID: Obligatorisk

68 SELMA 3 av :02 Bilaga p 89 B Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 Stockholm : Skolverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL: Obligatorisk PISA 2012 Results in Focus: What 15-year-olds know and what they can do with what they know OECD, 2013 URL: Obligatorisk Sjøberg, Svein Naturvetenskap som allmänbildning : en kritisk ämnesdidaktik Strömdahl, Helge Andersson, Sten; Claesdotter, Annika 3., rev. uppl. : Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: LIBRIS-ID: Obligatorisk Sjøberg, S; Schreiner, C The ROSE project: An overview and key findings The Rose Project, 2010 URL: Obligatorisk Skolverkets rapport Stockholm : Skolverket, ISSN: LIBRIS-ID: URL: Rapport 380: Skolverket (2012). TIMSS 2011 huvudrapport. Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Rapport 352: Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Analysrapport till Rapport 336: Svenska gymnasieelevers kunskaper TIMSS Advanced 2008 och En djupanalys av hur eleverna i gymnasieskolan förstår centrala begrepp inom fysiken. Obligatorisk Valfri avhandling i fysikdidaktik Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Obligatorisk

69 SELMA 4 av :02 Bilaga p 89 B Referenslitteratur Helldén, Gustav; Lindahl, Britt; Redfors, Andreas Lärande och undervisning i naturvetenskap : en forskningsöversikt Stockholm : Vetenskapsrådet, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL: Valfri lärobok i fysik för gymnasiet Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik,

70 SELMA 1 av :03 Bilaga p 89 B Kursplan Arbetskopia Uttagen: Fysikdidaktik för ämneslärare för åk 7-9 Physics Education högskolepoäng Kurskod: 6DI012 Kursplan giltig från: 2015, vecka 1 Ansvarig enhet: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik SCB-ämnesrubrik: Pedagogik Huvudområden och successiv fördjupning: Pedagogisk yrkesverksamhet: Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav (A1F) Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Utbildningsnivå: Avancerad nivå Behörighet Genomgångna kurser i fysik 15 hp eller motsvarande. Mål För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse redogöra för och diskutera innehållet i gällande styrdokument samt i dessa identifiera olika argument för undervisning i naturvetenskapliga ämnen i skolan, beskriva och diskutera de svårigheter som elever, enligt ämnesdidaktisk forskning, kan ha med viktiga fysikbegrepp och kunna föreslå sätt att bearbeta dessa svårigheter i undervisningen, beskriva någon samhällsfråga med anknytning till fysiken som bör tas upp i fysikundervisningen och kunna ge förslag på hur en sådan undervisning kan läggas upp, redogöra för och ge exempel på såväl summativ som formativ bedömning som passar i fysikundervisningen Färdighet och förmåga ha utvecklat sin förmåga att planera undervisning där hänsyn tas till elevers svårigheter med fysikbegrepp och även undervisning som tar sin utgångspunkt i aktuella samhällsfrågor, ha utvecklat sin förmåga att utifrån forskningsresultat kunna diskutera problem och möjligheter med en specifik uppläggning av undervisningen, Värderingsförmåga och förhållningssätt värdera arbetssättets betydelse för lärande av fysikens begrepp och sammanhang, reflektera över hur arbete med samhällsfrågor kan påverka elevers lärande, reflektera över de teoretiska perspektiv som den studerande möter under kursen Innehåll I kursen behandlas vad som karaktäriserar fysik som vetenskap och vad av detta innehåll som återfinns i skolans kurser på olika nivåer. Innehållet i läroplaner och kurs/ämnesplaner studeras och vilka motiv som ligger bakom urvalet diskuteras.

71 SELMA 2 av :03 Bilaga p 89 B Vilka svårigheter elever i grundskolan har att förstå viktiga begrepp inom fysikämnet studeras och benämningar som missuppfattningar, vardagsföreställningar och alternativa uppfattningar diskuteras. Hur undervisning som tar hänsyn till dessa svårigheter kan läggas upp behandlas genom att de studerande väljer ett område i skolans kurs, studerar vilka svårigheter den didaktiska forskningen beskriver att elever har inom detta område och ger förslag på upplägg av undervisningen. Undervisningen i de naturorienterande ämnena i grundskolan och i fysik i gymnasieskolan ska ge möjlighet för eleverna att delta i samhällsdebatten med anknytning till naturvetenskap. Hur undervisning för att uppnå detta mål kan läggas upp diskuteras. De studerande väljer en aktuell samhällsfråga med anknytning till fysikämnet och ger förslag på hur undervisning om denna fråga kan läggas upp. I kursen behandlas också säkerhetsföreskrifter vid laborativt arbete. Kursen ger även en introduktion i bedömning av elevers kunskapsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena med såväl summativ som formativ bedömning. Undervisning Undervisningen bedrivs i form av lektioner, seminarier och undervisningsövningar. Undervisningsövningar som knyts till laborativt arbete är examinerande och därmed obligatoriska. Under kursen ges studenten tillfälle att utvärdera kursens mål, värdera och bedöma hur kursen administrerats och hur kurstiden disponerats, utvärdera formerna för kunskapsredovisning samt ge synpunkter på kurslitteratur och övrigt undervisningsmaterial. Examination Examinationen sker genom muntliga och skriftliga redovisningar av uppgifter under kursen samt genom två muntliga och skriftliga redovisningar av den studerandes undervisningsövningar. Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att på ett självständigt och kritiskt sätt förhålla sig till, analysera och problematisera kursens innehåll. På de skriftliga och muntliga redovisningarna sätts normalt betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G). På redovisningarna av undervisningsövningarna sätts betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga muntliga och skriftliga redovisningar är godkända. För betyget Väl godkänd läggs särskild vikt vid den studerandes förmåga att tydliggöra och kritiskt diskutera samband mellan föreslagna undervisningsupplägg och de teorier och synsätt som tagits upp i kursen. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22, HF). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Kurslitteratur Litteraturlista giltig från: 2014, vecka 48 Modeller, analogier och metaforer i naturvetenskapsundervisning Haglund, Jesper; Jeppsson, Fredrik 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: LIBRIS-ID: Obligatorisk Knight, Randall Dewey Five easy lessons : strategies for successful physics teaching San Francisco, Calif. : Addison Wesley, cop viii, 330 s. ISBN: LIBRIS-ID: Obligatorisk Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Stockholm : Skolverket, s.

72 SELMA 3 av :03 Bilaga p 89 B ISBN: LIBRIS-ID: URL: Obligatorisk Sjøberg, Svein Naturvetenskap som allmänbildning : en kritisk ämnesdidaktik Strömdahl, Helge Andersson, Sten; Claesdotter, Annika 3., rev. uppl. : Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: LIBRIS-ID: Obligatorisk Att se helheter i undervisningen [Elektronisk resurs] : naturvetenskapligt perspektiv Stockholm : Skolverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL: Obligatorisk Vetenskapliga artiklar med anknytning till fysikdidaktik tillkommer. Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Obligatorisk Ämnesdidaktik i praktiken Göteborgs universitet, URL: Göteborgs universitet, IDPP, Ämnesdidaktik i praktiken. /intresseomraden/naturvetenskap-och-teknik/resurser-for-larare/amnesdidaktik_i_praktiken/ Obligatorisk Referenslitteratur Så arbetar du med kemikalier i skolan Hellberg, Annika 5. uppl. : Stockholm : Arbetsmiljöverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: Helldén, Gustav; Lindahl, Britt; Redfors, Andreas Lärande och undervisning i naturvetenskap : en forskningsöversikt Stockholm : Vetenskapsrådet, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL: Valfri lärobok i fysik för grundskolan, åk 7-9 Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik,

73 SELMA 1 av :03 Bilaga p 89 B Kursplan Arbetskopia Uttagen: Kemididaktik 1 för ämneslärare för gymnasium Chemistry Education högskolepoäng Kurskod: 6DI013 Kursplan giltig från: 2015, vecka 1 Ansvarig enhet: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik SCB-ämnesrubrik: Pedagogik Huvudområden och successiv fördjupning: Pedagogisk yrkesverksamhet: Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav (A1F) Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Utbildningsnivå: Avancerad nivå Behörighet Genomgångna kurser i kemi 15 hp eller motsvarande. Mål För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse redogöra för och diskutera innehållet i gällande styrdokument samt i dessa identifiera olika argument för undervisning i naturvetenskapliga ämnen i skolan, beskriva och diskutera de svårigheter som elever, enligt ämnesdidaktisk forskning, kan ha med viktiga kemibegrepp och kunna föreslå sätt att bearbeta dessa svårigheter i undervisningen, beskriva någon samhällsfråga med anknytning till kemin som bör tas upp i kemiundervisningen och kunna ge förslag på hur en sådan undervisning kan läggas upp, redogöra för och ge exempel på såväl summativ som formativ bedömning som passar i kemiundervisningen Färdighet och förmåga ha utvecklat sin förmåga att planera undervisning där hänsyn tas till elevers svårigheter med kemibegrepp och även undervisning som tar sin utgångspunkt i aktuella samhällsfrågor, ha utvecklat sin förmåga att utifrån forskningsresultat kunna diskutera problem och möjligheter med en specifik uppläggning av undervisningen, Värderingsförmåga och förhållningssätt värdera arbetssättets betydelse för lärande av kemins begrepp och sammanhang, reflektera över hur arbete med samhällsfrågor kan påverka elevers lärande, reflektera över de teoretiska perspektiv som den studerande möter under kursen Innehåll I kursen behandlas vad som karaktäriserar kemi som vetenskap och vad av detta innehåll som återfinns i skolans kurser på olika nivåer. Innehållet i läroplaner och ämnesplaner studeras och vilka motiv som ligger bakom urvalet diskuteras. Vilka svårigheter elever i gymnasieskolan har att förstå viktiga begrepp inom kemiämnet studeras och benämningar som

74 SELMA 2 av :03 Bilaga p 89 B missuppfattningar, vardagsföreställningar och alternativa uppfattningar diskuteras. Hur undervisning som tar hänsyn till dessa svårigheter kan läggas upp behandlas genom att de studerande väljer ett område i skolans kurs, studerar vilka svårigheter den didaktiska forskningen beskriver att elever har inom detta område och ger förslag på upplägg av undervisningen. Undervisningen i kemi i gymnasieskolan ska ge möjlighet för eleverna att delta i samhällsdebatten med anknytning till naturvetenskap. Hur undervisning för att uppnå detta mål kan läggas upp diskuteras. De studerande väljer en aktuell samhällsfråga med anknytning till kemiämnet och ger förslag på hur undervisning om denna fråga kan läggas upp. I kursen behandlas också säkerhetsföreskrifter vid laborativt arbete. Kursen ger även en introduktion i bedömning av elevers kunskapsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena med såväl summativ som formativ bedömning. Undervisning Undervisningen bedrivs i form av lektioner, seminarier och undervisningsövningar. Undervisningsövningar som knyts till laborativt arbete är examinerande och därmed obligatoriska. Under kursen ges studenten tillfälle att utvärdera kursens mål, värdera och bedöma hur kursen administrerats och hur kurstiden disponerats, utvärdera formerna för kunskapsredovisning samt ge synpunkter på kurslitteratur och övrigt undervisningsmaterial. Examination Examinationen sker genom muntliga och skriftliga redovisningar av uppgifter under kursen samt genom två muntliga och skriftliga redovisningar av den studerandes undervisningsövningar. Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att på ett självständigt och kritiskt sätt förhålla sig till, analysera och problematisera kursens innehåll. På de skriftliga och muntliga redovisningarna sätts normalt betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G). På redovisningarna av undervisningsövningarna sätts betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga muntliga och skriftliga redovisningar är godkända. För betyget Väl godkänd läggs särskild vikt vid den studerandes förmåga att tydliggöra och kritiskt diskutera samband mellan föreslagna undervisningsupplägg och de teorier och synsätt som tagits upp i kursen. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22, HF). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Övriga föreskrifter Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se Kurslitteratur Litteraturlista giltig från: 2014, vecka 48 Teaching chemistry - a studybook : a practical guide and textbook for student teachers, teacher trainees and teachers Eilks, Ingo; Hofstein, Avi Rotterdam : Sense Publishers, cop xiii, 336 s. ISBN: (pbk) LIBRIS-ID: Obligatorisk Modeller, analogier och metaforer i naturvetenskapsundervisning Haglund, Jesper; Jeppsson, Fredrik 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: LIBRIS-ID:

75 SELMA 3 av :03 Bilaga p 89 B Obligatorisk Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 Stockholm : Skolverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL: Obligatorisk Sjøberg, Svein Naturvetenskap som allmänbildning : en kritisk ämnesdidaktik Strömdahl, Helge Andersson, Sten; Claesdotter, Annika 3., rev. uppl. : Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: LIBRIS-ID: Obligatorisk Att se helheter i undervisningen [Elektronisk resurs] : naturvetenskapligt perspektiv Stockholm : Skolverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL: Obligatorisk Vetenskapliga artiklar med anknytning till fysikdidaktik tillkommer. Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Obligatorisk Ämnesdidaktik i praktiken Göteborgs universitet, URL: Göteborgs universitet, IDPP, Ämnesdidaktik i praktiken. /intresseomraden/naturvetenskap-och-teknik/resurser-for-larare/amnesdidaktik_i_praktiken/ Obligatorisk Referenslitteratur Så arbetar du med kemikalier i skolan Hellberg, Annika 5. uppl. : Stockholm : Arbetsmiljöverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: Helldén, Gustav; Lindahl, Britt; Redfors, Andreas Lärande och undervisning i naturvetenskap : en forskningsöversikt Stockholm : Vetenskapsrådet, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL: Valfri lärobok i kemi för gymnasieskolan Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik,

76 SELMA 1 av :05 Bilaga p 89 B Kursplan Arbetskopia Uttagen: Kemididaktik 2 för ämneslärare för gymnasium Chemistry Education II 7.5 högskolepoäng Kurskod: 6DI014 Kursplan giltig från: 2015, vecka 1 Ansvarig enhet: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik SCB-ämnesrubrik: Pedagogik Huvudområden och successiv fördjupning: Pedagogisk yrkesverksamhet: Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav (A1F) Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Utbildningsnivå: Avancerad nivå Behörighet Kemi 30 hp eller motsvarande samt genomgången kurs Kemididaktik 1 för ämneslärare för gymnasium. Mål För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse vara orienterade om internationella undersökningar om kunskaper i och attityder till naturvetenskap och kunna diskutera betydelsen av sådana resultat, lägga upp undervisningen i kemi och kunna diskutera för- och nackdelar med dessa, ha fördjupade kunskaper om såväl summativ som formativ bedömning i anknytning till kemiundervisning, redogöra för ämnesdidaktisk forskning med relevans för kemiundervisning Färdighet och förmåga tolka och omsätta styrdokumentens mål till förslag till undervisning och bedömning, vara förtrogen med olika typer av laborationer och demonstrationer välja arbetssätt i olika sammanhang t.ex. hur IT kan vara ett stöd och hjälpmedel för att lära sig kemi, samverka med andra ämnen, överblicka större områden och kunna utvärdera och bedöma sitt eget och elevers arbete Värderingsförmåga och förhållningssätt kritiskt granska såväl det egna som andras förhållningssätt till kemi och kemiundervisning, värdera olika val av arbetssätt med speciell hänsyn till elevers svårigheter, förekomst av kommunikation, elevaktivitet och elevengagemang, reflektera över de teoretiska perspektiv som den studerande möter under kursen. Innehåll Elevers prestationer i och attityder till de naturvetenskapliga ämnena och hur dessa förändrats över tid studeras. Internationella undersökningar som PISA, ROSE och TIMSS tas upp. Olika arbetsformer som kan användas i kemiundervisningen studeras och diskuteras. Det kan vara lärargenomgång för att presentera innehållet i det aktuella området; hjälp till eleverna att internalisera begrepp och förklaringsmodeller inom

77 SELMA 2 av :05 Bilaga p 89 B kemi, t.ex. genom diskussioner i klassen eller i smågrupper eller genom problemlösning; systematiskt undersökande arbete med värdering och argumentation för ställningstaganden, både inom kemiämnet och i samverkan med andra ämnen; laborationer och demonstrationer eller användning av IKT för visualisering och simulering av fenomen och processer. Även olika former av bedömning behandlas. Viktiga frågor för läraren att beakta i sin yrkesroll är svårigheter för eleverna att förstå begrepp och förklaringsmodeller inom kemiämnet, svårigheter med det naturvetenskapliga språket, vad elevernas attityder betyder för tillgodogörandet av undervisningen och vilken roll genusaspekter spelar. De studerande tillämpar sina kunskaper genom att planera längre undervisningsmoment inom något kemiområde. De studerande läser under kursen en aktuell avhandling med relevans för kemiundervisningen och redovisar och diskuterar betydelsen av innehållet. Undervisning Undervisningen bedrivs i form av lektioner, seminarier och undervisningsövningar. Undervisningsövningar som knyts till laborativt arbete är examinerande och därmed obligatoriska. Under kursen ges studenten tillfälle att utvärdera kursens mål, värdera och bedöma hur kursen administrerats och hur kurstiden disponerats, utvärdera formerna för kunskapsredovisning samt ge synpunkter på kurslitteratur och övrigt undervisningsmaterial. Examination Examinationen sker genom muntliga och skriftliga redovisningar av uppgifter under kursen samt genom två muntliga och skriftliga redovisningar av reflektion kring egen och andra studerandes undervisningsövningar. På de skriftliga och muntliga redovisningarna sätts betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G). På redovisningarna av undervisningsövningarna sätts betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga muntliga och skriftliga redovisningar är godkända. För betyget Väl godkänd läggs särskild vikt vid den studerandes förmåga att tydliggöra och kritiskt diskutera samband mellan föreslagna undervisningsupplägg och de teorier och synsätt som tagits upp i kursen. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22, HF). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Övriga föreskrifter Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se Kurslitteratur Litteraturlista giltig från: 2014, vecka 48 Teaching chemistry - a studybook : a practical guide and textbook for student teachers, teacher trainees and teachers Eilks, Ingo; Hofstein, Avi Rotterdam : Sense Publishers, cop xiii, 336 s. ISBN: (pbk) LIBRIS-ID: Obligatorisk Modeller, analogier och metaforer i naturvetenskapsundervisning Haglund, Jesper; Jeppsson, Fredrik 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: LIBRIS-ID: Obligatorisk

78 SELMA 3 av :05 Bilaga p 89 B Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 Stockholm : Skolverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL: Obligatorisk PISA 2012 Results in Focus: What 15-year-olds know and what they can do with what they know OECD, 2013 URL: Obligatorisk Sjøberg, Svein Naturvetenskap som allmänbildning : en kritisk ämnesdidaktik Strömdahl, Helge Andersson, Sten; Claesdotter, Annika 3., rev. uppl. : Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: LIBRIS-ID: Obligatorisk Sjøberg, S; Schreiner, C The ROSE project: An overview and key findings The Rose Project, 2010 URL: Obligatorisk Skolverkets rapport Stockholm : Skolverket, ISSN: LIBRIS-ID: URL: Rapport 352: Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Rapport 380: Skolverket (2012). TIMSS 2011 huvudrapport. Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Rapport 407: Skolverket (2014). Grundskolan i internationella kunskapsmätningar - kunskap, skolmiljö och attityder till lärande. Obligatorisk Valfri avhandling i kemididaktik Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Obligatorisk Vetenskapliga artiklar med anknytning till kemididaktik tillkommer. Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Obligatorisk Referenslitteratur Helldén, Gustav; Lindahl, Britt; Redfors, Andreas Lärande och undervisning i naturvetenskap : en forskningsöversikt Stockholm : Vetenskapsrådet, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL:

79 ELMA av :05 Bilaga p 89 B Valfri lärobok i kemi för gymnasiet Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik,

80 SELMA 1 av :05 Bilaga p 89 B Kursplan Arbetskopia Uttagen: Kemididaktik för ämneslärare för åk 7-9 Chemistry Education högskolepoäng Kurskod: 6DI015 Kursplan giltig från: 2015, vecka 1 Ansvarig enhet: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik SCB-ämnesrubrik: Pedagogik Huvudområden och successiv fördjupning: Pedagogisk yrkesverksamhet: Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav (A1F) Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Utbildningsnivå: Avancerad nivå Behörighet Genomgångna kurser i kemi 15 hp eller motsvarande. Mål För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse redogöra för och diskutera innehållet i gällande styrdokument samt i dessa identifiera olika argument för undervisning i naturvetenskapliga ämnen i skolan, beskriva och diskutera de svårigheter som elever, enligt ämnesdidaktisk forskning, kan ha med viktiga kemibegrepp och kunna föreslå sätt att bearbeta dessa svårigheter i undervisningen, beskriva någon samhällsfråga med anknytning till kemin som bör tas upp i kemiundervisningen och kunna ge förslag på hur en sådan undervisning kan läggas upp, redogöra för och ge exempel på såväl summativ som formativ bedömning som passar i kemiundervisningen Färdighet och förmåga ha utvecklat sin förmåga att planera undervisning där hänsyn tas till elevers svårigheter med kemibegrepp och även undervisning som tar sin utgångspunkt i aktuella samhällsfrågor, ha utvecklat sin förmåga att utifrån forskningsresultat kunna diskutera problem och möjligheter med en specifik uppläggning av undervisningen, Värderingsförmåga och förhållningssätt värdera arbetssättets betydelse för lärande av kemins begrepp och sammanhang, reflektera över hur arbete med samhällsfrågor kan påverka elevers lärande, reflektera över de teoretiska perspektiv som den studerande möter under kursen Innehåll I kursen behandlas vad som karaktäriserar kemi som vetenskap och vad av detta innehåll som återfinns i skolans kurser på olika nivåer. Innehållet i läroplaner och kurs/ämnesplaner studeras och vilka motiv som ligger bakom urvalet diskuteras.

81 SELMA 2 av :05 Bilaga p 89 B Vilka svårigheter elever i grundskolan har att förstå viktiga begrepp inom kemiämnet studeras och benämningar som missuppfattningar, vardagsföreställningar och alternativa uppfattningar diskuteras. Hur undervisning som tar hänsyn till dessa svårigheter kan läggas upp behandlas genom att de studerande väljer ett område i skolans kurs, studerar vilka svårigheter den didaktiska forskningen beskriver att elever har inom detta område och ger förslag på upplägg av undervisningen. Undervisningen i de naturorienterande ämnena i grundskolan och i kemi i gymnasieskolan ska ge möjlighet för eleverna att delta i samhällsdebatten med anknytning till naturvetenskap. Hur undervisning för att uppnå detta mål kan läggas upp diskuteras. De studerande väljer en aktuell samhällsfråga med anknytning till kemiämnet och ger förslag på hur undervisning om denna fråga kan läggas upp. I kursen behandlas också säkerhetsföreskrifter vid laborativt arbete. Kursen ger även en introduktion i bedömning av elevers kunskapsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena med såväl summativ som formativ bedömning. Undervisning Undervisningen bedrivs i form av lektioner, seminarier och undervisningsövningar. Undervisningsövningar som knyts till laborativt arbete är examinerande och därmed obligatoriska. Under kursen ges studenten tillfälle att utvärdera kursens mål, värdera och bedöma hur kursen administrerats och hur kurstiden disponerats, utvärdera formerna för kunskapsredovisning samt ge synpunkter på kurslitteratur och övrigt undervisningsmaterial. Examination Examinationen sker genom muntliga och skriftliga redovisningar av uppgifter under kursen samt genom två muntliga och skriftliga redovisningar av den studerandes undervisningsövningar. Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att på ett självständigt och kritiskt sätt förhålla sig till, analysera och problematisera kursens innehåll. På de skriftliga och muntliga redovisningarna sätts normalt betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G). På redovisningarna av undervisningsövningarna sätts betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga muntliga och skriftliga redovisningar är godkända. För betyget Väl godkänd läggs särskild vikt vid den studerandes förmåga att tydliggöra och kritiskt diskutera samband mellan föreslagna undervisningsupplägg och de teorier och synsätt som tagits upp i kursen. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22, HF). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Övriga föreskrifter Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se Kurslitteratur Litteraturlista giltig från: 2014, vecka 48 Teaching chemistry - a studybook : a practical guide and textbook for student teachers, teacher trainees and teachers Eilks, Ingo; Hofstein, Avi Rotterdam : Sense Publishers, cop xiii, 336 s. ISBN: (pbk) LIBRIS-ID: Obligatorisk Modeller, analogier och metaforer i naturvetenskapsundervisning Haglund, Jesper; Jeppsson, Fredrik

82 SELMA 3 av :05 Bilaga p 89 B 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: LIBRIS-ID: Obligatorisk Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Stockholm : Skolverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL: Obligatorisk Sjøberg, Svein Naturvetenskap som allmänbildning : en kritisk ämnesdidaktik Strömdahl, Helge Andersson, Sten; Claesdotter, Annika 3., rev. uppl. : Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: LIBRIS-ID: Obligatorisk Att se helheter i undervisningen [Elektronisk resurs] : naturvetenskapligt perspektiv Stockholm : Skolverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL: Obligatorisk Vetenskapliga artiklar med anknytning till kemididaktik tillkommer. Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Obligatorisk Ämnesdidaktik i praktiken Göteborgs universitet, URL: Göteborgs universitet, IDPP, Ämnesdidaktik i praktiken. /intresseomraden/naturvetenskap-och-teknik/resurser-for-larare/amnesdidaktik_i_praktiken/ Obligatorisk Referenslitteratur Så arbetar du med kemikalier i skolan Hellberg, Annika 5. uppl. : Stockholm : Arbetsmiljöverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: Helldén, Gustav; Lindahl, Britt; Redfors, Andreas Lärande och undervisning i naturvetenskap : en forskningsöversikt Stockholm : Vetenskapsrådet, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL: Valfri lärobok i kemi för grundskolan, åk 7-9 Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik,

83 Bilaga p 89 B Kursplan Verksamhetsförlagd utbildning, 30.0 hp School-Based Studies, 30.0 Credits Högskolepoäng: 30.0 hp Kurskod: 6PE171 Ansvarig institution: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Datum för fastställande: Beslutad av: Tekniska-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Giltig från: Nivå: Avancerad nivå Huvudområden och successiv fördjupning: Pedagogik: Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav Betygsgrader: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Innehåll Kursen omfattar en längre verksamhetsförlagd utbildning där merparten är skolförlagd. Campusförlagt förberedelse- och efterarbete genomförs under skolloven. Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar läraryrket som helhet. I kursen ingår att planera, genomföra och utvärdera både kortare och längre undervisningsavsnitt samt granska undervisningen kritiskt. Detta sker bland annat med utgångspunkt i hur undervisningsämnet/undervisningsämnena formuleras i styrdokument och i aktuell didaktisk forskning och i relevant litteratur. Egna utvecklingsmål sätts, analyseras och utvärderas av den studerande med utgångspunkt i kursen. Den studerandes självständighet och samarbetsförmåga som lärare övas i kursen. Särskild tyngd läggs vid didaktisk och social kompetens. Den studerande tränas i att entusiasmera, utmana och kommunicera med eleverna. Särskilt fokus läggs på att identifiera och bedöma elevers lärande. Här ingår kunskaper om utvecklingsplaner och åtgärdsprogram, elevvårdskonferenser, utvecklingssamtal och om kontakt med föräldrar/vårdnadshavare. Juridiska frågor för skolväsendet behandlas med särskild fokus på betygsättning och på behandling av individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Centralt i kursen är förmågan att reflektera över sin egen professionsutveckling och det egna pedagogiska ledarskapet, samt identifiera sina egna utvecklingsområden med utgångspunkt i kursens förväntade studieresultat, kurslitteratur samt i examensordningen. Målen ska vara förankrade hos lokal VFU-handledare och universitetslärare. De individuellt satta målen övas under den verksamhetsförlagda utbildningen och utvärderas tillsammans med lokal VFU-handledare och universitetslärare, som sammanfattas i en reflekterande rapport. Särskild tyngd läggs vid didaktisk och social kompetens. Förväntade studieresultat Kunskap och förståelse visa kunskap om och förståelse för hur ämnesdidaktiska teorier kan användas för att stödja undervisning och lärande visa kunskap om bedömning, utvecklingssamtal och utvecklingsplaner visa kunskap om faktorer och kontextuella förutsättningar som påverkar undervisningens genomförande visa fördjupad kunskap om och förståelse/förtrogenhet för hur ämnesdidaktiska teorier kan användas för att stödja undervisning och lärande visa kunskap om ansvar och säkerhetsfrågor i anslutning till undervisning visa kunskap om faktorer och kontextuella förutsättningar som påverkar verksamhetsutvärdering och skolutveckling på olika strukturella nivåer Färdighet och förmåga visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare

84 Bilaga p 89 B omsätta tidigare förvärvade ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper till undervisning med elevers skilda förutsättningar självständigt planera, genomföra och utvärdera egen undervisning tillsammans med lokal lärarutbildare konstruera, genomföra och analysera prov och bedömningar i syfte att stödja elevers kunskapsutveckling kunna planera, genomföra och utvärdera ett utvecklingssamtal med elever använda olika medierande verktyg och varierande lärandemiljöer för att stimulera lärandet visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten kunna ge återkoppling till och ta till vara kommentarer från medstudenter formulera utvärderingsbara mål för den egna praktiken med stöd av undervisande universitetslärare visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet kritiskt granska egen undervisning kritiskt granska och ge återkoppling till medstudenters VFU-rapporter kritiskt granska undervisningsmiljön på den verksamhetsförlagda utbildningen kritiskt granska undervisning i förhållande till skolans utvecklingsmål och aktuell forskning kritiskt granska undervisningsmiljö på den verksamhetsförlagda utbildningen i relation till nationella och europeiska mål kritiskt granska den egna professionella utvecklingen i förhållande till den kommande yrkesrollen Behörighetskrav Godkända kurser: Utbildningens villkor och samhälleliga funktion 7,5 hp, Vetenskap och kunskap 7,5 hp, samt Undervisning och lärande - läroplansteori och didaktik 7,5 hp. Genomgångna kurser: Den professionella läraren I - barn och ungas utveckling, specialpedagogik, sociala relationer och kommunikation 7,5 hp, Den professionella läraren II - uppdrag, ledarskap, undervisning 7,5 hp, samt Bedömning 7,5 hp. Undervisningens upplägg Kursen är huvudsakligen skolförlagd och bygger på förvärvade kunskaper inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UK) samt tidigare ämnesteoretiska studier. Förberedelse- och uppföljningsarbete samt delar av examinationen är campusförlagt. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och tillämpningsövningar. Närvaro vid seminarier och tillämpningsövningar är obligatorisk. Vidare bygger undervisningsupplägget på att undervisningen ska utgöra ett exempel på en användning av bedömning för lärande. Upplägget baseras också på ett processtänkande. Under kursens gång tränar studenterna på att använda kursens innehåll i undervisnings- och lärandesituationer, ge och ta feedback, reflekterar och diskuterar, och modifierar sin praktik. VFU är en obligatorisk del av kursen som är skolförlagd och omfattar heltidsstudier. Studenten ska under hela den skolförlagda VFU-perioden följa VFU-handledaren i dennes arbetsuppgifter. Den studerande planerar tillsammans med examinerande universitetslärare samt lokal VFU-handledare den verksamhetsförlagda perioden så att alla ingående moment, t.ex. auskultation, egen

85 Bilaga p 89 B undervisning, deltagande i seminarier, övrigt lärararbete samt VFU-uppgifter sammantaget utgör heltidsstudier. Examination Examination sker både muntligt och skriftligt. I examinationen ingår en bedömning av en skriftlig VFU-rapport i form av reflekterande loggbok som bygger på VFU-uppgifter och kurslitteratur. Den studerandes undervisning bedöms vid besök av examinator vid ett eller flera lektionstillfällen. En utsedd examinator (universitetslärare) svarar för examinationen, som består i bedömning av den studerandes undervisning, hans eller hennes bidrag till det efterföljande handledningssamtalet samt reflektion över den skriftliga VFU-rapporten. Lokal VFU-handledare medverkar i bedömningen med ett underlag baserat på kursens förväntade studieresultat samt genom deltagande i handledningssamtalet. Vid examination används betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska inslag är godkända. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. I bedömningen läggs särskild vikt vid den studerandes förmåga att i dialog och med viss självständighet kunna tillämpa planering och dokumentation i lärandesituationer. För betyget Väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att genom distansering kunna visa, analysera, problematisera och värdera sina didaktiska och ämneskunskaper. Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att denne tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 ). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Övriga föreskrifter Tillgodoräknande av kurs/del av kurs se information: Kursen kan inte tillgodoräknas i examen tillsammans med kurser med likartat innehåll. Litteratur Andersson, B. (2011). Att utveckla undervisning i naturvetenskap kunskapsbygge med hjälp av ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur. Haglund, J., & Jeppsson, F. (2013). Modeller, analogier och metaforer i naturvetenskapsundervisning. Lund: Studentlitteratur.

86 Bilaga p 89 B Läroplan och ämnesplaner/kursplaner för gymnasieskolan/grundskolan. Kan hämtas från Sjöberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur. Referenslitteratur Arbetsmiljöverket (2013). Så arbetar du med kemikalier i skolan. Barnard, C., Gilbert, F. & Mc Gregor P. (1996). Asking questions in Biology. Longman. Finns som pdf på: Eilks, I., & Hofstein, A. (2013). Teaching Chemistry - a studybook. A Practical Guide and Textbook for Student Teachers, Teacher Trainees and Teachers. Rotterdam: Sense Publishers. Knight, Randall D. (2004). Five Easy Lessons. Strategies for Successful Physics Teaching. San Fransisco: Addison Wesley. Skolverket (2012). Att se helheter i undervisningen. Naturvetenskapligt perspektiv. Kan hämtas på: Skolverket (2014). Grundskolan i internationella kunskapsmätningar - kunskap, skolmiljö och attityder till lärande. Rapport 407.

87 Bilaga p 89 B Kursplan Examensarbete, 15.0 hp Degree Project, 15.0 Credits Högskolepoäng: 15.0 hp Kurskod: 6PE172 Ansvarig institution: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Datum för fastställande: Beslutad av: Tekniska-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Giltig från: Nivå: Avancerad nivå Huvudområden och successiv fördjupning: Pedagogik: Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav Betygsgrader: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Innehåll Kursen innebär ett systematiskt studium av pedagogisk yrkesverksamhet och omfattar ämnesval, planering, genomförande samt dokumentation och redovisning av detta i form av en uppsats. Vidare ingår planering, motiverande av metodval, genomförande, systematisk dokumentation av en empirisk undersökning samt redovisning av detta i form av en uppsats. I kursen ingår studier av teorier och tidigare forskning om problemområdet samt en forskningsmetodisk fördjupning. De olika delarna i forskningsprocessen ventileras och granskas kritiskt vid enskild handledning och seminarietillfällen. Opposition av ett examensarbete och försvar av det egna arbetet ingår i kursen Förväntade studieresultat För godkänd kurs skall den studerande utifrån ett övergripande forskningsproblem kunna: Kunskap och förståelse redogöra för och diskutera relevanta teorier, forskningsmetoder och forskningsresultat i anslutning till en forskningsfråga Färdighet och förmåga kunna identifiera, formulera och avgränsa forskningsfrågor mot bakgrund av tidigare ämnesdidaktisk forskning och ämneslärarens yrkesroll kunna välja och motivera forskningsmetod mot bakgrund av vald forskningsfråga kunna planera och genomföra en vetenskaplig studie samt analysera och tolka resultatet mot bakgrund av tidigare forskning kunna samla, bearbeta och analysera data i enlighet med vetenskapliga principer kunna presentera och diskutera egna och andras vetenskapliga resultat muntligt och skriftligt, i förhållande till aktuell forskning och den egna inriktningen Värderingsförmåga och förhållningssätt tillämpa relevanta metodologiska och etiska kriterier för att värdera forskningsplaner kunna diskutera, reflektera och kritiskt granska forskningsmetoder och forskningsresultat både muntligt och skriftligt konstruktivt såväl kunna ge som ta emot kritik identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för den egna vetenskapliga kompetensutvecklingen kunna kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik

88 Bilaga p 89 B Behörighetskrav Godkända kurser: Utbildningens villkor och samhälleliga funktion 7,5 hp, Vetenskap och kunskap 7,5 hp, samt Undervisning och lärande - läroplansteori och didaktik 7,5 hp. Genomgångna kurser: Den professionella läraren I - barn och ungas utveckling, specialpedagogik, sociala relationer och kommunikation 7,5 hp, Den professionella läraren II - uppdrag, ledarskap, undervisning 7,5 hp, samt Bedömning 7,5 hp. Undervisningens upplägg Undervisningen består av introduktion, handledning såväl gruppvis som individuell, litteraturstudier samt seminarier där planering och genomförande av arbetet presenteras och ventileras. Närvaro vid seminarier är obligatorisk. Vid det avslutande seminariet genomför de studerande opposition på varandras arbeten. Examensarbetet genomförs enskilt eller i par. Kursen genomförs genom handledning enskilt och i grupp samt genom fältarbete och litteraturstudier. Den studerande skall hålla handledaren informerad om arbetets fortskridande. Examination För godkänd kurs krävs att den studerande deltagit aktivt vid de obligatoriska seminarierna, presenterat och försvarat ett examensarbete som godkänts samt genomfört en godkänd opposition på ett annat arbete. För betyget väl godkänt läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att tillämpa forskningsmetodiska kunskaper samt att självständigt analysera, värdera och diskutera de egna resultaten i relation till tidigare forskning, teorier och yrkesverksamhet. För att bli godkänd på hel kurs krävs att samtliga examinerande delar är godkända där betyget utgörs av examinators samlade bedömning av den studerandes examinerade resultat. Studentens prestationer bedöms i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget Väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att föra samman olika innehållsliga delar till ett för lärarprofessionens relevanta helhetsperspektiv. Välgrundade tolkningar och kritisk analys är centrala. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och förnyad praktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 ). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Övriga föreskrifter Tillgodoräknande av kurs/del av kurs se information: Kursen kan inte tillgodoräknas i examen tillsammans med kurser med likartat innehåll. Litteratur Bo Johansson, Per Olov Svedner Examensarbetet i lärarutbildningen 4. uppl. : Uppsala : Kunskapsföretaget : 2010 : 105 s. : ISBN:

89 God forskningssed Vetenskapsrådet : 2011 : URL: Bilaga p 89 B

90 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr Bilaga p 89 B Sid 1 (2) Ärende p: 59 Ärende: Beslut om reviderad kursplan för kursen Kunskap, undervisning och lärande i fritidshem II, 9 hp från institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Föredragande: Birgitta Wilhelmsson Bakgrund: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap har inkommit med förslag på reviderad kursplan för kursen Kunskap, undervisning och lärande i fritidshem II, 9hp. Beredning: Förslag från institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap har inkommit till kanslichefen, se bilaga 1, den 14 november Förslaget till reviderad kursplan har diskuterats och kommenterats i grundlärarrådet. Rådets synpunkter har också har beaktats och bearbetats i inlämnat förslag. Förslagen till förändringar i kursplanen har också granskats via LH kansli utifrån de ursprungsförslag som lämnades då utbildningarna beställdes I korthet gäller förändringarna: Justeringar i FSR, där strävan varit att minska antalet FSR samt tydliggörande av FSR kopplat till examination, Språkliga justeringar, Mer entydiga och huvudämnesområdesinfärgade skrivningar i såväl innehåll som FSR. Kursdel om specialpedagogik har lyfts bort från Kunskap, undervisning och lärande i fritidshem II, 9 hp, eftersom detta kursinnehåll väl tillgodoses genom specifik kurs om 7,5 hp som fokuserar barn i behov av särskilt stöd i fritidshem. Röst och talvård lyfts in i denna kurs. Förslag till beslut: Att förslag till förändringar i kursplan som inkommit från Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap för kursen Kunskap, undervisning och lärande i fritidshem II, 9hp godkänns. Motivering till beslut: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap har inkommit med förslag som är väl genomarbetade utifrån hög kvalitet, genomförbarhet och en utveckling av ursprungsförslaget vad gäller FSR. Beslut: Rektor Maria Löfgren beslutar att godkänna förslag till förändringar i kursplan Kunskap, undervisning och lärande i fritidshem II, 9hp.

91 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr Bilaga p 89 B Sid 2 (2) Bilagor: 59 B Reviderad kursplan för kursen Kunskap, undervisning och lärande i fritidshem II, 9 hp från institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Vid beslut av ekonomisk karaktär ska uppgifterna nedan kompletteras Projektkonto: 6000 Utbetalning till: (institution/enhet) Utbetalningssätt: (faktura/fördela ut/omkontering lön) Expedieras till: Birgit Andersson, Gunnar Schedin (exp ) Kopia för kännedom till: Birgitta Wilhelmsson

92 Bilaga p 89 B Kunskap, undervisning och lärande i fritidshem II, 9.0 hp Knowledge, Teaching and Learning II, 9 ECTS, 9.0 Credits Högskolepoäng: 9.0 hp Kurskod: 6PE114 Ansvarig institution: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Datum för fastställande: Beslutad av: Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Reviderad: Giltig från: Nivå: Grundnivå Huvudområden och successiv fördjupning: Inget huvudområde: Ingen successiv fördjupning: Betygsgrader: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Innehåll Kursen sätter lärares yrke och dess utveckling i breda, historiska, samhälleliga och vetenskapliga sammanhang. Begreppen didaktik, undervisning och lärarkompetens fördjupas och problematiseras främst ur ett fritidshemsperspektiv. Lärarnas position som anställda i politiskt styrda organisationer diskuteras och problematiseras liksom de faktorer som påverkar skolans och fritidshemmets styrning, organisation och villkor. Hur vetenskapligt förhållningssätt kan användas som grund för arbetet i fritidshem och skola studeras, där vetenskapliga metoder som att strukturera, samla, bearbeta, analysera och värdera material ingår. Skolväsendets utbildningshistoria med fördjupning mot fritidshemmets framväxt och utveckling där förändringar av innehåll, arbetssätt och yrkesprofession belyses ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Vetenskapligt skrivande inom det utbildningsvetenskapliga fältet bearbetas. Dessutom belyses utbildningsvetenskapens mångvetenskapliga karaktär. Röst- och talvård ingår i kursen. Förväntade studieresultat Kunskap och förståelse För godkänd kurs ska den studerande kunna - Redogöra för utbildningsväsendets och fritidshemsverksamhetens framväxt och utveckling ur ett styrnings- och innehållsperspektiv - Redogöra för aktuell forskning om yrket som lärare i fritidshem ur ett nationellt och internationellt perspektiv samt uppvisa en översiktlig förståelse för de vetenskapsområden som ingår i utbildningsvetenskap - Redovisa och diskutera hur ett vetenskapligt förhållningssätt kan utgöra grunden för arbete i fritidshem Färdighet och förmåga För godkänd kurs ska den studerande kunna - Problematisera styrdokumentens och andra ramfaktorers betydelse för didaktiska överväganden inom fritidshemsverksamhet. - Visa färdigheter i vetenskapligt skrivande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För godkänd kurs ska den studerande kunna

93 Bilaga p 89 B - Tillgodogöra sig och kritiskt värdera vetenskapliga studier med olika inriktningar inom det utbildningsvetenskapliga fältet - Kritiskt värdera fritidshemsverksamhet och yrkesroll i förändring i relation till vetenskap och samhälle. Behörighetskrav Godkänd på följande kurser: UK1- Kunskap, undervisning och lärande 1, 10 högskolepoäng. UK1- Demokrati, individ och samhälle, 10 högskolepoäng. VFU1- Att vara lärare 1, 5 högskolepoäng. UK1- Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, 8,5 högskole-poäng eller motsvarande kurser. Undervisningens upplägg Kursen bygger på Kunskap, undervisning och lärande I och anknyts distinkt till Grundlärarexamen inriktning Fritidshem. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och tillämpningsövningar. Examination Studenten examineras genom skriftliga och muntliga redovisningar samt uppvisande av färdigheter och förmågor. För att bli godkänd på hel kurs krävs att samtliga examinerande delar är godkända där betyget utgörs av examinators samlade bedömning av den studerandes examinerade resultat. Hel kurs betygssätts enligt betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Utöver förväntade studieresultat läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att göra välgrundade tolkningar och att kritiskt analysera med stöd av olika teoretiska begrepp. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Studerande som två gånger underkänts i prov, har rätt att begära att annan lärare utses att bestämma betyg. Eventuellt tillgodoräknande prövas alltid individuellt. Omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och förnyad praktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

94 Bilaga p 89 B Litteratur Andersson, Birgit (2013). Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer. Umeå universitet. Akademisk avhandling. Valda delar Dimenäs, Jörgen (2007).Lära till lärare : att utveckla läraryrket vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm : Liber Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala : Kunskapsföretaget, 5:e upplagan Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2012). Undervisning i teori och praktik - en introduktion i didaktik. Fundo förlag Pihlgren, Ann S (red) (2013) Fritidshemmets didaktik. Stockholm: Studentlitteratur. Valda delar; Inledning + kapitel 1, 5 och 7. Plantenga, Janneke & Remery, Chantal (2013) Childcare services for school age children. A comparative review of 33 countries. European Commission. Luxembourg,Publications Office of the European Union. Rohlin, Malin (2012). Fritidshemmets historiska dilemman. En nutidshistoria om konstruktionen av fritidshemmet i samordning med skolan. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Saar, Tomas; Löfdahl, Annica & Hjalmarsson, Maria (2012) Kunskapsmöjligheter i svenska fritidshem. I: Nordisk barnehageforskning. Vol 5, Nr 3 sid Sandin, Bengt & Säljö, Roger (2006). Utbildningsvetenskap : - ett kunskapsområde under formering. Stockholm : Carlsson. Läsanvisning: s 7-26, , , Skolverket (2011). Fritidshemmet : lärande i samspel med skolan Artiklar tillkommer Referenslitteratur: Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf P(2013). Utbildningsreformer och politisk styrning Stockholm : HLS förlag.

95 Ärende p 91 Småskaliga forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med övningsskolor Plats för noteringar:

96 Umeå universitet Lärarhögskolan Johan Lithner, bitr. rektor Beslutsrekommendation Sid 1 (1) Bilaga p 91 Forsknings-och utvecklingsprojekt i samarbete med övningsskolor Lärarhögskolan vid Umeå universitet (LH) har av Universitets- och högskolerådet på uppdrag av regeringen erhållit ett anslag om 3,4 mkr årligen för att under inrätta ett antal övningsskolor i samarbete med skolhuvudmän i regionen. Ett av huvudsyftena är att vidareutveckla och stärka den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). LH:s ledningsgrupp menar att det är angeläget att verksamheten inte bara riktas mot VFU utan även, i linje med LH:s verksamhetsmål, mot att vidareutveckla forskning som bedrivs i direkt anknytning till verksamhetsutveckling inom undervisningsområdet. Av anslaget har LH avsatt 3 mkr för utvärdering av verksamheten. Därutöver föreslår LH:s ledningsgrupp att 500 tkr/år budgeteras för forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med övningsskolor: tkr avsätts ur den löpande forskningsbudgeten Anslaget kan gå till ett eller flera projekt. Det är alltså inte tänkt att anslagen ska helfinansiera större projekt, utan kan utöver att finansiera mindre projekt även t.ex. användas för initiering och/eller delfinansiering av större projekt. - Intentionen är att avsätta 500 tkr per år även Liksom med LH:s tidigare anslag till Fridhemsprojektet och till s.k. delade uppdrag så finansierar LH:s anslag forskning medan skolan ska motfinansiera i någon form, t.ex. resurser till utvecklingsarbete. - Projekten ska främja forskning och verksamhetsutveckling av hög kvalitet, och ska genomföras i direkt samverkan mellan forskare och lärare/skolledare. - Behov av forsknings- och utvecklingsprojekt fångas upp i dialoger med övningsskolor, därefter utlyses anslag riktade mot projekten vid Umeå universitet. - LH överväger möjligheten att också lysa ut medel för projekt som utvecklar grundutbildningen, dessa medel kan dock ej tas i forskningsbudgeten. - En första presentation av idén görs vid samverkansforumet 8 december. Därefter finjusteras ett förslag till hur forsknings- och utvecklingsprojekt kan komma till. Beslutsrekommendation LH:s forskningskommitté rekommenderar LH:s styrelse att avsätta 500 tkr i forskningsbudgeten 2015 enligt ovanstående. 1

97 Ärende p 92 Budget 2015 Plats för noteringar:

98 Lärarhögskolan Bilaga p 92 A Budget 2015 Bakgrund På grund av regeringsskiftet och att budgetpropositionen ännu inte fastställts baseras förutsättningarna för budget 2015 på regleringsbrev och budgetproposition för 2014 samt på universitetsstyrelsens budgetbeslut. Eftersom universitetet inte erhållit budgetramarna för 2015 så innehåller budgetbeloppen i föreliggande skrivelse en del osäkerheter och kan komma att ändras när beslut om statens budget och regleringsbrev har tagits. Beredning Ärendet har beretts av Lärarhögskolans kansli och ledning. Förslag till beslut fastställa föreslagen budget för 2015, ge Lärarhögskolans ledning i uppdrag (för att minska det budgeterade underskottet på grundutbildningen) att inför styrelsemötet i februari se över och lämna förslag på reduceringar vad gäller andelen fristående kurser hösten 2015 samt att lämna förslag på reducering av beslutade plantal för program 2015/2016 (beslut ).

99 Budget Lärarhögskolan Bilaga p 92 B Budget Lärarhögskolan 2015 Fastställd av Lärarhögskolans styrelse

100 INNEHÅLL BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR... 1 GRUNDUTBILDNING... 2 UPPDRAGSVERKSAMHET... 4 FORSKNING/FORSKARUTBILDNING... 5 UNIVERSITETSGEMENSAMVERKSAMHET... 7 BESLUT... 8 BILAGOR... 9

101 Budgetförutsättningar På grund av regeringsskiftet och att budgetpropositionen ännu inte fastställts baseras förutsättningarna för budget 2015 på regleringsbrev och budgetproposition för 2014 samt på universitetsstyrelsens budgetbeslut. Eftersom Universitetet inte erhållit budgetramarna för 2015 så innehåller budgetbeloppen i föreliggande skrivelse en del osäkerheter och kan komma att ändras när beslut om statens budget och regleringsbrev har tagits. Beslut om anslaget för grundutbildning och forskning/forskarutbildning fastställdes i universitetsstyrelsen den 4 november Följande allmänna ekonomiska förutsättningar för budgetarbetet anges i universitetsstyrelsens budgetbeslut: Pris- och löneomräkning för 2015 är 0,79 % (2,06 % 2014). Nivåerna i lönekostnadspåslaget (LKP) är ,8 % (49,3% 2014). Internhyran inklusive städning för 2015 är kr/m 2 (3 188 kr/m 2 under 2014). För grundutbildning anvisas en budgetram på tkr ( tkr under 2014) och i en riktad satsning mot ämneslärarutbildning i samiska (2 041 tkr under 2014). För forskning anvisas en budgetram på tkr ( tkr under 2014). Härtill kommer satsningar ur universitetsstyrelsens strategiska resurs på tkr (6 000 tkr under 2014). 1

102 Grundutbildning Ramen för grundutbildning beslutas av universitetsstyrelsen. Under 2015 fördelas ramen enligt följande: Fördelning i mkr Budget 2015 Budget 2014 Prognos 2014 Intäkter 117,4 121,7 120,3 Kostnader Kursersättning institutioner -85,7-86,9-81,6 Centrala avgifter -2,3-2,4-2,4 Medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader -22,5-19,7-19,7 Lärarhögskolans universitetsgemensamma kostnader -3,5-3,9-3,9 VFU, ersättning till kommuner och studenter -5,2-4,2-4,0 VFU, utveckling och administration -0,8-0,7-0,7 Stöd till utlandsförlagd språkkurs -1,3-1,5-1,5 Ersättning studentkår -0,6-0,5-0,5 Uppdrag samiska -2,0-2,0-2,0 Logopeder -1,5-1,5-1,5 Övrigt -0,6-0,6-0,3 Totala kostnader -126,0-123,9-118,1 Årets beräknade resultat på GU -8,6-2,2 2,2 Underskott och åtgärder Det budgeterade underskottet på 8,6 mkr kommer att balanseras av ett ackumulerat myndighetskapital. För att minska underskottet ytterligare föreslås att styrelsen ger Lärarhögskolans ledning i uppdrag att inför styrelsemötet i februari se över och lämna förslag på reduceringar vad gäller andelen fristående kurser hösten Endast kurser enligt Lärarhögskolans prioriteringsordning bör ges hösten 2015 och de andra i mån av utrymme. Även beslutade planeringstal (styrelsebeslut maj 2014) för program 2015/16 bör ses över, då dessa baserar sig på en ökning som efter regeringsskiftet inte längre är aktuell. Umeå universitet kommer visserligen att erhålla ett antal extra lärarutbildningsplatser 2015, dock inte i den omfattning som tidigare regering utlovat. Kursersättning institutioner Kursersättningarna till institutionerna fördelas via Lärarhögskolans resurstilldelningsverktyg (RTV: n) och är exklusive universitets- och fakultetsgemensamma kostnader. Det har tidigare år visat sig att det finns tendenser hos institutioner att äska fler platser för fristående kurser än vad som kan fyllas. För att få en mer verklighetsförankrad bedömning av kursersättningen till institutionerna har en nedräkning gjorts. Bilaga 1 visar en preliminär bedömning av hur utfördelningen av GU-resurserna fördelar sig mellan institutionerna (före nedräkningen). I beräkningen av kursersättningen finns kurser klassade med olika utbildningsområden och för varje utbildningsområde finns en tillhörande prislapp. Prislapparna är nettoprislappar och innehåller ingen medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader, utan dessa medel fördelas till respektive fakultet som sedan vidarebefordrar dem till institutionerna (se posten Medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader i tabellen ovan). 2

103 Prislappar från Lärarhögskolan till institutionerna är oförändrade jämfört med Vid utfördelningen görs en uppdelning av ersättning för lokalkostnad samt ersättning för HST och HPR. Lokalersättningen har, på grund av hyreshöjningarna de senaste åren, räknats upp och HSTersättningen har minskats med motsvarande belopp. Utbildningsområde Prislapp HST (kr) Prislapp HPR (kr) Hum, sam Natur, teknik Vård Undervisning VFU Övrigt Design Musik Idrott Centrala avgifter I de centrala avgifterna ingår avgifter för språkstöd med 705 tkr, bidrag till idrottshögskolan med 266 tkr, kostnad för NyA-systemet med 1 379tkr och ränteintäkter med -51 tkr. Medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Denna kostnad på 22,5 mkr fördelas med 18,8 mkr på universitetsgemensamma kostnader och 3,7 mkr till fakultetsgemensamma kostnader. Denna post har ökat med 2,8 miljoner jämfört med Medlen fördelas till institutioner via fakulteterna och är tänkta att täcka de kostnader för fakultets- och universitetsgemensamma kostnader som uppstår vid institutionerna i samband med utbildningen av Lärarhögskolans studenter. En anledning till kostnadsökningen är att antalet HST som Lärarhögskolan planerar att ge under 2015 är högre än i fjol och således ökar också de gemensamma kostnaderna. Lärarhögskolans universitetsgemensamma kostnader Eftersom de universitetsgemensamma kostnaderna beräknas på historiska data med två års eftersläpning, belastas Lärarhögskolan med denna kostnad trots att Lärarhögskolan nu ingår i den universitetsgemensamma verksamheten. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Ersättningen till kommunerna är enligt avtal 775 kr per vecka. För 2015 beräknas antalet veckor verksamhetsförlagd utbildning bli stycken. Detta är en ökning med drygt 900 veckor jämfört med Ökningen är planerad och beror till största del på att alla studenter som startade inom 2011 års lärarutbildning nu under 2015 (ämneslärarprogrammen) går ut på sin långa VFU-period. Kostnaden för dessa veckor är 4,2 mkr. I posten verksamhetsförlagd utbildning återfinns även ersättning för studenternas resor och logi, vilka för 2015 beräknas bli 225 tkr samt beräknad ersättning till kommunerna för att de tar emot SYV-studenter på 700 tkr. Kostnadsökning beror på att antalet veckor ökat men också att kommunersättningen ökat något. Studentkår Enligt avtal stöder Lärarhögskolan UMPE med 150 kr + 60 kr per HST samt med ersättning för lokaler. Uppdrag samiska Regeringens satsning på lärarutbildning i minoritetsspråk medför 2 mkr för en satsning på ämneslärarutbildning i samiska. Lärarhögskolan ger institutionen för språkstudier i uppdrag att rekrytera nödvändig lärarkompetens. 3

104 Logopeder Lärarhögskolan erbjuder alla studenter på lärarprogrammen och studie- och yrkesvägledarprogrammet röst- och talträning. De logopeder Lärarhögskolan anlitar finns placerade på institutionen för språkstudier. Ersättningen avser lön, drift och språkstudiers institutionsgemensamma kostnad. Övrigt Till övrigt räknas internationalisering 500 tkr, examensceremonier 50 tkr och pedagogiskt pris 50 tkr. Verksamhet finansierad av myndighetskapital Från det balanserade kapitalet avsätts 205 tkr för drift och förvaltning av valwebben. Det avsätts vidare 130 tkr för tomma lokaler i Örnsköldsvik, Lycksele och Skellefteå och slutligen 62 tkr till SYVhandledarutbildning. Uppdragsverksamhet Kammarkollegiet Budget Budget Intäkter Kostnader Lön Till institutionerna Drift OH Summa kostnader Medel från Regeringen via Kammarkollegiet Medel från Kammarkollegiet finansierar verksamhet inom områdena utländska lärares vidareutbildning (ULV), vidareutbildning av lärare (VAL), validering av yrkeskunskaper i förhållande till den särskilda behörigheten vid antagning till yrkeslärarprogrammet och försöksverksamheten för övningsskolor. Medel från Skolverket Skolverket Budget Budget Intäkter Kostnader Lön Till institutionerna Drift -51 OH Summa kostnader Skolverket köper kurser vid Umeå universitet för att ge lärare behörighet i ämnen i vilka de undervisar. Det finns även möjlighet att läsa hela eller delar av speciallärarutbildningar som leder till speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning. Inom förskolelyftet finns möjlighet för förskolepersonal att kompetensutveckla sig inom områden där kraven skärpts i läroplanen 4

105 Umevatoriet Umevatoriet Budget 2015 Intäkter Kostnader Lön Lokaler -446 Drift -218 Summa kostnader Umevatoriet är ett samarbete mellan Umeå kommun och Umeå universitet. Målet med verksamheten är att främja intresset för naturvetenskap, teknik och matematik. Det planerade underskottet på 125 tkr kommer att täckas av tidigare års överskott. Forskning/forskarutbildning För 2015 erhåller Lärarhögskolan nedanstående tilldelning för forskning/forskarutbildning. Forskning/Forskarutbildning (tkr) Grundram Styrelsens strategiska resurs Ränteintäkter Externa finansiärer * Totalt * Carl Bennet AB 792 tkr riktade mot Anders Hanbergers anställning och tkr från Baltics donationsstiftelse till utpekade tjänster inom forskning och kompetenssatsning Intäkterna fördelas enligt nedan. Fördelning (tkr) Budget 2015 Budget 2014 Intäkter Kostnader Forskningsplan löpande Forskning och kompetenssatsning Lärarhögskolans universitetsgemensamma kostnad Medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Övrigt Summa kostnader Från myndighetskapital

106 Det är forskning och kompetenssatsningen som planenligt överskrider sin årsbudget. Tidigare erhållna medel för denna satsning kommer att användas för att täcka underskottet. Anledningen till diskrepansen mellan tiden då medlen erhållits och tiden de förbrukas är att rekryteringar har senarelagts. Medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Medfinansiering görs av både fakultets- och universitetsgemensamma kostnader. Denna medfinansiering fördelas till fakulteterna som i sin tur fördelar medlen tillsammans med fakulteternas fördelning till institutionerna. Övrigt Under övrigt finns internationalisering 650 tkr, forskningssamverkan kring övningsskolor 500 tkr, utlysning delade uppdrag 500 tkr, planeringsbidrag 250 tkr, stöd till tidskriften Utbildning och demokrati 15 tkr samt till Education Inquiry 480 tkr. Forskningsplan löpande Den ordinarie forskningsplanen bygger på Lärarhögskolans uppdrag från universitetsstyrelsen samt finansiering av Lärarhögskolans aktivitetsplan enligt delmål. Område Totalt (tkr) Forskning enligt delmål Utlysning forskningstid HP proj 5 "Postdoc/foass-program" Intern forskarskola 2 111* Samfinansierade doktorand start Samfinansierade doktorand start Seniorstab Totalt *inklusive lön för forskarskolans ledning. Inom posten forskning enligt delmål ingår riktade satsningar mot institutioner motsvarande tkr samt samverkansprojekt tillsammans med skolor i kommunen. Då det gäller utlysning forskningstid (inom det utbildningsvetenskapliga området) är planen att utlysa medel för 14 disputerade forskare á 500 tkr. Posten interna forskarskolan avser budgeterade driftskostnader. Lärarhögskolan kommer också att delfinansiera närmare 50 doktorander (se posterna samfinansierade doktorander ). Forskning och kompetenssatsning Under 2015 beräknas cirka 21 mkr fördelas i denna satsning. Forskningssatsningen är styrd från centralt håll och Lärarhögskolan har endast en administrativ funktion. Område Totalt (tkr) Historiedidaktik 975 ICT, Media och lärande Kompetensförsörjning Läs-och skrivforskning Matematikdidaktik Minne och lärande 0 Mätning och utvärdering Specialpedagogik UMSER Ungas utbildning, karriärutveckling och välfärd Totalt

107 Då ett flertal tjänster i de olika forskningsområdena inte är tillsatta och medel endast betalas ut till institutionerna då tjänsten är tillsatt, kan summan förändras. Det påverkar inte områdets slutbudget då utbetalningen bara skjuts ett år framåt. Slutår för huvuddelen av satsningen är 2017 Se bilaga 2 för fördelningen av den löpande forskningsplanen och fördelningen av forskning och kompetenssatsningen Universitetsgemensam verksamhet Lärarhögskolan gemensamma kostnader Lärarhögskolan är en centrumbildning som arbetar med samordning, utveckling och kvalitetssäkring av lärarutbildning och utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. Både vid fakulteterna och vid Lärarhögskolan finns kostnader inom ledning, forsknings- och utbildningsadministration, ekonomi och information. Lärarhögskolan har dessutom speciella stödfunktioner med anledning av de specifika krav som lärarprogrammen ställer vad gäller organisering av verksamhetsförlagd utbildning och studievägledning. Sedan 2014 ingår Lärarhögskolan i sin helhet i den universitetsgemensamma verksamheten och finansieras sålunda av universitetsgemensamma medel. För 2015 har Lärarhögskolan tilldelats en preliminär budgetram för ovanstående kostnader på tkr samt ett extra tillskott på 165 tkr från rektors strategiska resurs och de fördelas enligt nedan: Kostnader (tkr) Budget 2015 Budget 2014 Rektorer (lön) Drift ledning Styrelse + kommittéer +råd (lön+drift) Kansli lön Drift kansli Lokaler Årets budgeterade resultat Totalt

108 Beslut Samverkan Detta förslag till budget har varit föremål för samverkan med de fackliga organisationerna. De synpunkter och förslag som förts fram i denna samverkan är i allt väsentligt beaktade i förslaget till budget för Lärarhögskolans styrelsebeslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att: fastställa föreslagen budget för ge Lärarhögskolans ledning i uppdrag (för att minska det budgeterade underskottet på grundutbildningen) att inför styrelsemötet i februari se över och lämna förslag på reduceringar vad gäller andelen fristående kurser hösten 2015 samt att lämna förslag på reducering av beslutade planeringstal för 2015/2016 (beslut ) Tilläggsbeslut kan behöva tas om förutsättningarna förändras efter att Umeå universitet fått besked om den definitiva budgeten. 8

109 Bilagor Bilaga 1 Sammanställning - prel utfördelning GU-resurser 2015 Totala kursintäkter Totala lokalintäkter HST HPR Fakultet Inst kod Institution HUM 1620 Inst för språkstudier tkr tkr Inst för ide- o samhällsstudier tkr tkr Inst för kultur- o medievetenskap tkr 520 tkr Estetiska ämnen tkr tkr Totalt HUM tkr tkr Totala kursintäkter Totala lokalintäkter HST HPR Fakultet Inst kod Institution SAM 2180 Pedagogik tkr tkr TUV tkr tkr Inst för psykologi 846 tkr 125 tkr Sociologi 116 tkr 23 tkr Nationalekonomi 252 tkr 47 tkr Statistik 138 tkr 20 tkr Juridiska institutionen 107 tkr 20 tkr Statsvetenskap tkr 244 tkr Ekonomisk historia 71 tkr 14 tkr Geografi och ekonomisk historia 143 tkr 31 tkr Kostvetenskap tkr 868 tkr Totalt SAM tkr tkr Totala kursintäkter Totala lokalintäkter HST HPR Fakultet Inst kod Institution MED 3257 Idrottsmedicin 446 tkr 280 tkr Epidemiologi och global hälsa 113 tkr 71 tkr 2 2 Totalt MED 559 tkr 351 tkr 11 9 Totala kursintäkter Totala lokalintäkter HST HPR Fakultet Inst kod Institution TEKN 5100 EMG 550 tkr 218 tkr Inst för Fysik 20 tkr 8 tkr TFE 5 tkr 2 tkr Kemiska institutionen 179 tkr 71 tkr Inst för MA och MA statistik tkr tkr NMD tkr tkr Totalt TEKN tkr tkr TOTALT tkr tkr

110 Bilaga 2; Fördelning löpande forskningasplan (kr) och fördelning Forskning och kompetenssatsning (kr) Sammanställning - prel utfördelning FoFou-resurser 2015 Enligt forskningsplan - löpande Enl forskning- och kompetenssatsning Totalt 2015 Fakultet Instnr Inst Lön och schablon Lokaler Summa 2015 Schablon Hum 1620 Inst för språkstudier Inst för ide- o samhällsstudier Inst för kultur- o medievetenskap Estetiska ämnen Hum Summa Med 3704 Epidemiologi och global hälsa Med Summa Sam 2180 Pedagogik Inst f tillämpad utbildn vetenskap Statsvetenskap Inst för kostvetenskap Sam Summa Skellefteå kommun Skellefteå kommun Skellefteå kommun Summa TekNat 5740 Inst f naturvet o matematikens didaktik TekNat Summa LH 6000 Intern forskarskola Fo enligt delmål Utlysning fo-tid (14x500tkr) Totalsumma

111 Ärende p 93 Revidering av delmål i verksamhetsplan Plats för noteringar:

112 Lärarhögskolan Missiv Bilaga p 93 A Revidering av delmål i verksamhetsplan Bakgrund Det har visat sig att några av delmålen i Vision 2020 inte kommer att vara möjliga att realisera under perioden Detta föranleder förslag på förändringar i vissa delar av de beslutade delmålen i Lärarhögskolans verksamhetsplan. Beredning Ärendet har beretts av Lärarhögskolans ledning. Förslag till beslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att: tillstyrka förslagen på revideringar, överlämna förslagen till rektor för beslut. Bilagor: Förslag på revideringar av Delmål

113 Lärarhögskolan Missiv Förslag till reviderade delmål i Lärarhögskolans verksamhetsplan för Ursprungligt förslag: Delmål 2.1: Umeå universitet, i samarbete med Lärarhögskolan, har lämnat in en ansökan till regeringen om att få bli en nationell nod för en eller flera utbildningar inom praktiskt-estetiska ämnen. Analys Utbildningen inom textilslöjd och trä- och metallslöjd ges, som ovan diskuterats, vid mycket få lärosäten i landet. Utbildning i hem- och konsumentkunskap ges exempelvis enbart vid Umeå universitet och vid Göteborgs universitet. Uppsala universitet har nyligen lagt ned den inriktningen. Genom ett fristående kursutbud som ges delvis på distans via nät tar Umeå universitet redan idag ett nationellt ansvar för lärarutbildning inom dessa områden. Vid Umeå universitet finns en unik samlad forskningsmiljö för estetiska ämnen, dvs. bild, musik och slöjd, med flest disputerade i landet inom respektive disciplin. Miljön har nyligen förstärkts genom ett antal konstnärliga ledare. Samarbete med enheter som Konsthögskolan, Designhögskolan och Arkitekthögskolan är under planering. Strategier ansök om att få bli en nationell nod för praktiskt-estetiska ämnen i lärarutbildningen. Uppföljningskriterier att en sådan ansökan har inlämnats. Nytt förslag: Delmål 2.1: Lärarhögskolan har i samarbete med humanistisk fakultet utarbetat strategier för hur estetiska ämnen kan stärkas och profileras med avseende på utbildningsutbud, forskningsmiljö och konstnärlig miljö. Analys Utbildningen inom textilslöjd och trä- och metallslöjd ges, som ovan diskuterats, vid mycket få lärosäten i landet. Genom ett fristående kursutbud som ges delvis på distans via nät tar Umeå universitet redan idag ett nationellt ansvar för lärarutbildning inom dessa områden. Vid Umeå universitet finns en unik samlad forskningsmiljö för estetiska ämnen, dvs. bild, musik och slöjd, med flest disputerade i landet inom respektive disciplin. Miljön har nyligen förstärkts genom ett antal konstnärliga ledare. Samarbete med enheter som Konsthögskolan, Designhögskolan och Arkitekthögskolan är under planering.

114 Lärarhögskolan Missiv Strategier strategier för hur utbildningsutbud, forskningsmiljö och konstnärlig miljö inom estetiska ämnen kan stärkas och profileras har utarbetats, omvärldsanalys för att få mer kunskaper om förutsättningar för och vad det innebär att vara en nationell nod. Uppföljningskriterier att strategier har utarbetats för implementering Motivering: En genomgång av förutsättningarna för att bli en nationell nod har gjorts tillsammans med Institutionen för estetiska ämnen. Miljön har styrkor, inte minst genom att den omfattar flest andel disputerad lärare i bild, slöjd, musik och dans i landet. Institutionen har också ett omfattande fristående kursutbud på distans och tar därigenom ett nationellt ansvar för utbildning av lärare i estetiska ämnen. Andelen sökande inom ämneslärarprogrammet är dock fortfarande mycket lågt. Lärarhögskolan har emellertid gjort bedömningen att Umeå universitet ännu inte är i det läget att en ansökan om att bli nationell nod kan inlämnas. Andelen sökande i estetiska ämnen inom ämneslärarprogrammet är fortfarande lågt. Likaså behöver samarbetet med övriga konstnärliga utbildningar utvecklas. En strategi behöver också utarbetas för det fristående kursutbudet. Lärarhögskolans förslag är att strategier utarbetas under 2015, för implementering under , tillsammans med humanistisk fakultet i syfte att stärka och profilera estetiska ämnen vid Umeå universitet vad gäller såväl utbildningsutbud, forskningsmiljö som konstnärlig miljö. En omvärldsanalys bör även göras för att få mer kunskaper om förutsättningar för och vad det innebär att vara en nationell nod. Det ursprungliga delmålen, dvs att ansöka om att bli nationell nod, kan bli aktuellt för verksamhetsplaneringen

115 Lärarhögskolan Missiv Ursprungligt förslag: Delmål 2.7: Vid Lärarhögskolan finns minst ett utbildningsprogram/inriktning som ges i samarbete med ett med liknande program vid ett utländskt lärosäte. Analys Inom samiska språk där lärarresursen är mycket begränsad, vilket kräver samarbete över nationsgränser. För närvarande planeras ett närmare samarbete med Tromsö universitet och Høgskolen i Nord-Trøndelag om utbyte av lärarresurser och gemensamma kurser inom detta område. Strategier inlämnande av examensrättsansökan i samiska, utveckling av ämneslärarutbildning i samiska språk tillsammans med Tromsø universitet och Högskolan i Nord-Trøndelag. Uppföljningskriterier att samarbete med ett utländskt universitet inom ett program har utvecklats. Nytt förslag: Delmålet utgår ur verksamhetsplaneringen då delmålet inte kommer att vara möjligt att uppfylla under Samarbete med andra universitet, exempelvis Tromsö universitet, om ämneslärarutbildning i samiska pågår. Konkret samarbete kring faktiska kurser kommer dock inte att hinna utvecklas. Målet är dock fortsatt aktuellt för verksamhetsplaneringen

116 Ärende p 94 Aktivitetsplan och riskanalys 2015 Plats för noteringar:

117 Lärarhögskolan Missiv Bilaga p 94 A Aktivitetsplan för 2015 Bakgrund En aktivitetsplan och riskanalys har utarbetats för 2015 med utgångspunkt i Verksamhetsplan för Beredning Ärendet har beretts av Lärarhögskolans ledning i dialog med programråd. Förslag till beslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att: fastställa föreslagen aktivitetsplan för Bilaga: Aktivitetsplan för Riskanalys.

118 Lärarhögskolan Aktivitetsplan Bilaga p 94 B Aktivitetsplan 2015 För måluppfyllelse gäller: Grönt anger att målet är helt uppfyllt, gult att målet delvis är uppfyllt och rött att målet inte alls är uppfyllt. Delmål Aktiviteter Ifylls vid behov, för den interna uppföljningen Grön/Gul/Röd Kommentarer Resurs Tidsplan Ansvarig Uppföljning Forskning som spränger gränser Delmål verksamhetsplan : Lärarhögskolan har i samverkan med olika aktörer på utbildningsarenan stärkt den tillämpade verksamhetsutvecklingsnära forskningen. Särskilt stöd till verksamhetsutvecklingsnära forskning. Dialog med skolor och skolhuvudmän för utveckling av nya samverkansformer. Etablerande av ett forsknings- och utvecklingsprojekt som ska följa, utvärdera och studera arbetet med övningsskolor. Forskningsbudget Resurser för verksamhet med övningsskolor. December Vicerektor forskning Vicerektor utbildning Ett projekt mot gymnasiet har påbörjats Arbete med projekt mot grundskolan under Delmål verksamhetsplan : Antalet lärare som till väsentlig omfattning har uppdrag inom både akademi och organisation utanför Avsättning av ytterligare medel till delade uppdrag. Forskningskommittén bereder i dialog med Forskningsbudget Vicerektor forskning Oktober Delade uppdrag har utlysts i en första omgång under En andra omgång 1

119 Lärarhögskolan Aktivitetsplan Bilaga p 94 B akademin har ökat. skolhuvudmän förslag till ny utlysning. planeras till Utlysning av delade uppdrag Delmål verksamhetsplan : Andelen medel i nationell och internationell konkurrens har ökat. Forskningskommittén bereder förslag till utlysning. Utlysning av medel för forskningsansökningar. Forskningsbudget Vicerektor forskning December En första utlysning har skett under Hög kvalitet på framtida forskning Delmål: Strategiska forskningssatsningar Framtagande av förslag på nya forskningssatsningar 2016 baserat på utvärdering av forsknings- och kompetenssatsningen. Juni Rektor Genomförs i dialog med universitetsledningen. Beslut tas av universitetsstyrelsen på rekommendation av LH:s styrelse. 2

120 Lärarhögskolan Aktivitetsplan Bilaga p 94 B Delmål: Ökad kunskap bland universitetets anställda om utbildningsvetenskap. Seminarieserie utbildningsvetenskap Forskningsbudget Juni Vicerektor forskning Utbildning för gränslös kunskap Delmål verksamhetsplan : Lärarhögskolan har i samarbete med humanistisk fakultet utarbetat strategier för hur estetiska ämnen kan stärkas och profileras med avseende på utbildningsutbud, forskningsmiljö och konstnärlig miljö. Strategier för hur utbildningsutbud, forskningsmiljö och konstnärlig miljö inom estetiska ämnen kan stärkas och profileras har utarbetats Omvärldsanalys för att få mer kunskaper om förutsättningar för och vad det innebär att vara en nationell nod. Gäller under förutsättning att rektor fattar beslut om förändrade delmål för Lärarhögskolan Delmål verksamhetsplan : För samtliga utbildningsprogram med examensarbeten som endast ger examen på grundnivå finns utvecklade program-/kursmoduler på avancerad nivå som ger behörighet till forskarnivå. Översyn av nuvarande magisterkurser på avancerad nivå i pedagogisk yrkesverksamhet. På vilket sätt kan snarlika kurser, dubbletter undvikas inför 2016? Arbete med synliggörande av/marknadsföring av kursutbud i pedagogisk yrkesverksamhet på Kansli April Rektor 3

121 Lärarhögskolan Aktivitetsplan Bilaga p 94 B avancerad nivå. Förarbete inför en eventuell beställning av en påbyggnadsutbildning av Studie- och yrkesvägledarprogrammen på avancerad nivå. Delmål verksamhetsplan : Lärarhögskolan har identifierat mobilitetsfönster för samtliga program Resurs om 50 % arbetar under ett år med färdigställande av mobilitetsfönster i dialog med institutioner och programråd. Uppdrag till kansliet December Rektor Delmål verksamhetsplan : Lärarhögskolan har upprättat ett samarbete med övningsskolor Målet återknyter även till ovanstående delmål för forskning Lärarhögskolan har i samverkan med olika aktörer på utbildningsarenan stärkt den tillämpade verksamhetsnära forskningen. I dialog med övningsskolor utarbeta former och innehåll i kompetensförstärkande aktiviteter för såväl skolpersonal som för universitetsanställda lärare. Utlysning av forsknings- och utvecklingsmedel i samarbete med övningsskolor Forskningsbudget Juni Vicerektor utbildning Vicerektor forskning och vicerektor utbildning Beställningar 4

122 Lärarhögskolan Aktivitetsplan Bilaga p 94 B Beställningar: Samiska med inriktning mot nordsamiska. Mars Vicerektor utbildning Hög kvalitet på framtida utbildning Delmål: Öka andelen verksamhetsnära examensarbeten. Framtagande av strategi för fler verksamhetsnära examensarbeten Vinnovafinansierat projekt och ev. myndighetskapital. December Rektor Delmål: Förändrat ämneslärarprogram avseende struktur och ämneskombinationer. Utarbeta en strategi för ämneslärarprogrammet och den kompletterande pedagogiska utbildningen Uppdrag till kansliet Mars Rektor 5

123 Lärarhögskolan Aktivitetsplan Bilaga p 94 B inför hösten Utredning om framtid för samhällskunskap inom ämneslärarprogrammet. Delmål: Beställning av kurser ingående i utbildningsvetenskaplig kärna II under hösten Uppföljning av utbildningsvetenskaplig kärna 2. Uppdrag till kansliet juni Vicerektor utbildning Delmål: Ett fungerande digitalt uppföljningssystem för grundlärarprogrammet. Utveckling av digital kompetensuppföljning i grundlärarprogrammet. Uppdrag till kansliet December Rektor Projekt är initierat av grundlärarrådet. Systemet kan även fungera för andra program, ex. förskollärarprogrammet. Delmål: Utarbeta förslag om ett språkutvecklande arbetssätt. Påbörja arbete kring språkutvecklande arbetssätt. Uppdrag till kansliet December Rektor Projekt är initierat av ämneslärarrådet för ämneslärarprogrammet men kan även få betydelse för andra probram. 6

124 Lärarhögskolan Aktivitetsplan Bilaga p 94 B Delmål: Förslag till förändrad struktur för grundlärarprogrammetfritidshem för implementering hösten Strukturplan för grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem Utvärdering av nuvarande inriktning Uppdrag till kansliet Juni Rektor Projektet är initierat av grundlärarrådet Konsekvensanalys Utarbetade av förslag till ny strukturplan. Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Delmål verksamhetsplan : Lärarhögskolan samverkar nationellt och internationellt med andra lärosäten för att främja och kvalitetssäkra lärarutbildningarna samt för att driva gemensamma frågor Dialog om samverkan med Stockholms universitet, Linköpings universitet och Tromsö universitet. Deltagande i nationella projekt som regeringsuppdraget VAL, Lärarlyftet mm. December December Kanslichef Kanslichef 7

125 Lärarhögskolan Aktivitetsplan Bilaga p 94 B Delmål verksamhetsplan : Lärarhögskolan har upprättat en hållbar, ändamålsenlig och effektiv organisation för regional och nationell samverkan med skolhuvudmän och med statliga myndigheter. Översyn av nuvarande modell för v. 44. Oktober Kanslichef Det goda och effektiva universitetet Delmål: Omarbeta riktlinjer och rutiner för Lärarhögskolans fristående kursutbud. Översyn av nuvarande prioriteringsordning samt rutiner för äskanden. Undersök möjlighet att i högre utsträckning koordinera arbetet med fakulteter. Mars Kanslichef Klart inför styrelsemötet i maj. Delmål: Ändamålsenlig kansliorganisation Översyn lednings- och kansliuppgifter i relation till framtida behov Mars Kanslichef Rekrytering kansli 8

126 Lärarhögskolan Aktivitetsplan Bilaga p 94 B 9

127 Umeå universitet Dnr: Sid 1 (4) Bilaga p 94 C Risker kopplade till bestämmelser, lagar och regler år 2015 En viktig utgångspunkt i arbetet med riskhantering är att det dagliga arbetet ska ske på institutioner/enheter, fakulteter, Lärarhögskolan inom universitetsförvaltningen och universitetsbiblioteket samt på universitetets övergripande nivå. I riskanalysen beskrivs främst de extra insatser som görs för att minimera eller eliminera riskerna Riskanalysen omfattar inte genomförande av delmål och strategier m.m. i enlighet med verksamhetsplan utan omfattar risker kopplade till bestämmelser, lagar och regler (bilaga: Universitetsgemensam riskanlys avseende risker kopplade till bestämmelser, lagar och regler). Nedan följer förklaring till rubriker och förkortningar som används i riskanalystabellen: Kolumner i riskanalystabellen Beskrivning Kortfattad beskrivning av händelsen? Avser händelser som innebär en risk att uppsatt mål inte nås eller som hotar verksamheten. S= Sannolikhet Hur stor är sannolikheten att risken uppstår i verksamheten? Beskriv sannolikheten som låg, medel eller hög K= Konsekvens Vilken konsekvens får det för verksamheten om risken uppstår? Beskriv konsekvensen som låg, medel eller hög Riskhantering/Förebyggande åtgärder Vad gör fakultet, institution/enhet, Lärarhögskolan, Universitetsbiblioteket eller Universitetsförvaltningen för att hantera eller förebygga att risken uppstår? Ansvarig Fakultet/motsvarande: Lärarhögskolan Den enhet, roll/funktion eller person som är ansvarig för riskhanteringen/förebyggande åtgärden.

128 Umeå universitet Dnr: Sid 2 (4) Bilaga p 94 C Vilka händelser kan ha negativ påverkan på Lärarhögskolans effektivitet och säkerhet S K Riskhantering/Förebyggande åtgärder Ansvarig Att bristande regelefterlevnad medför problem som att fattade beslut inte genomförs i organisationen Att oegentligheter uppstår vid ekonomisk hantering Medel Hög Kontinuerligt arbete med strukturering av rutiner och handlingsplaner Låg Medel Genomgång av RTV samt översyn av ekonomirutiner Kanslichef Rektor Kanslichef Att ekonomisk uppföljning är bristfällig vilket kan leda till felaktigt beslutsfattande Hög Medel Tätare ekonomiska uppföljningar samt utfallsanalyser Kanslichef Controller

129 Umeå universitet Dnr: Sid 3 (4) Bilaga p 94 C Att myndighetskapitalet minskar under 5% av omsättningen Hög Låg Tydliggörande av ansvar mellan olika verksamhetsnivåer Åstadkomma säkrare prognoser Rektor Att omvärldsanalys är bristfällig, vilket kan leda till att rätt beslut inte fattas Låg Låg Kontinuerlig bevakning på alla nivåer Kanslichef Rektor Att Lärarhögskolan bryter mot lagen om offentlig upphandling Låg Medel Tydliggörande av upphandlingspolicy Riktlinjer att följa vid inköp Kanslichef Att arbetsrelaterad ohälsa ökar Medel Hög Arbete med spelplan och samarbeten över kansligränser Kanslichef Att verksamheten utsätts för otillbörlig påverkan, exempelvis mutor eller bestickning Låg Låg Tydliggörande av riktlinjer Rektor

130 Umeå universitet Dnr: Sid 4 (4) Bilaga p 94 C Att ansvaret för att vidta åtgärder i det fall negativa händelser inträffar inte är tydligt Medel Medel Tydliggöra ärendehanteringsgångar samt återrapporteringsrutiner Kontinuerlig dialog med studentkåren Rektor Att Lärarhögskolan inte har en tillräckligt bra organisation för att hantera och motstå kriser Låg Medel Arbete mot andra nivåer inom myndigheten som besitter specialkunskap Kanslichef Rektor

131 Ärende p 95 Kursuppdrag för UK 1 från hösten 2015 Plats för noteringar:

132 Lärarhögskolan Missiv Bilaga p 95 A Förslag till beslut om kursplaner för ingående kurser i UK I Bakgrund Lärarhögskolans styrelse beslutade , efter remissomgång, om förfrågansunderlag för beställning av utbildningsvetenskaplig kärna 1 med start från hösten Beredning Beredning har skett i programråden för förskollärare, grundlärare och ämneslärare vilka lämnat synpunkter på inkomna kursförslag. I enlighet med Lärarhögskolans förenklade beställningsmodell har dialoger förts, den 14 november 2014, med förslagsställande institutioner. Framkomna synpunkter på revideringar vid dialogerna har sammanställts i protokoll av Lärarhögskolans ledning som sedan skickats till institutionerna. Inlämnade revideringar av kursförslag har vägts in i föreliggande förslag till beslut för ny beställning av kurser inom UK 1 och VFU 1, se bilaga 1. Förslag till beslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att fastställa kursförslag enligt bilaga 1. Bilagor: Matris med kurser inom UK I med förslag samt motivering till beslut (95 B) Vidtagna revideringar efter dialog om inlämnade förslag (95 C) Reviderat förslag kurs 1 a, Förskollärare som profession 6 hp, ett förslag (95 D) Reviderade förslag kurs 1 b, Grundlärare som profession 6 hp, två förslag (95 E) Reviderat förslag kurs 1 c, Ämneslärare som profession 6 hp, ett förslag (95 95 F) Reviderat förslag kurs 2, Lärande och undervisning, 7,5 hp, ett förslag (95 G) Reviderat förslag kurs 3, VFU Att vara förskollärare, 1,5 hp, ett förslag (95 H) Reviderade förslag kurs 3, VFU Att vara lärare, 1,5 hp, två förslag (grundlärare) (95 I) Reviderat förslag kurs 3, VFU Att vara lärare, 1,5 hp, ett förslag (ämneslärare) (95 J) Reviderat förslag kurs 4, Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik 7,5 hp, ett förslag (95 K) Reviderade förslag kurs 5, Etik, demokrati och den heterogena lärmiljön, 7,5 hp, två förslag (95 L) Protokoll från dialog med Pedagogiska institutionen (95 M) Protokoll från dialog med Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap (95 N) Protokoll från dialog med Institutionen frö naturvetenskapernas och matematikens didaktik (95 O) Protokoll från dialog med Institutionen för idé och samhällsstudier (95 P) Förfrågansunderlag (95 Q)

133 Lärarhögskolan Missiv Bilaga p 95 A Expedieras till:

134 Bilaga 95 B Kurser inom UK I Kurs 1 1a Förskollärare som profession 6hp 1b Grundlärare som profession, 6hp 1c Ämneslärare som profession 6hp 1 a Förskollärare som profession, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 4,5 hp, Juridiska institutionen 1, 5 hp Förslagsställande institutioner och förslag samt motivering till beslut 1 b Grundlärare som profession, Kursförslag 1 Pedagogiska institutionen 3,5 hp, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 1 hp och Juridiska institutionen 1, 5 hp 1 c Ämneslärare som profession, Pedagogiska institutionen 4, 5 hp, Juridik 1, 5 hp Kursförslag 2 Grundlärare som profession, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Institutionen för språkstudier, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen Förslag till beslut: Motivering till beslut: Att godkänna inlämnat förslag från Institutionen för tillämpad Att godkänna inlämnat förslag från Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Förordat förslag balanserar programmets tre inriktningar och genom institutionssammansättningen ges en tydlig koppling till kommande VFU med kursplan enligt nedan kurs 3. Att godkänna inlämnat förslag från Pedagogiska institutionen

135 Kurs 2 (i förfrågansunderlag kurs 4) Lärande och undervisning, 7,5 hp Lärande och undervisning, Pedagogiska institutionen 4, 5 hp, Psykologiska institutionen 3 hp Förslag till beslut: Att godkänna inlämnat förslag från Pedagogiska institutionen Kurs 3(i förfrågansunderlag kurs 1 d) Verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp Att vara förskollärare Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 1,5 hp Att vara(grund) lärare 1,5 hp Kursförslag 1 Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Institutionen för språkstudier, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen Att vara( ämnes)lärare 1,5 hp ( Pedagogiska institutionen och Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 1,5 hp Förslag till beslut: Att godkänna inlämnat förslag från Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Kursförslag 2 Att vara lärare 1,5 hp (grundlärare) Pedagogiska institutionen och Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 1,5 hp Att godkänna inlämnat förslag från Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Motivering till beslut: Se motivering under kurs 1 Att godkänna förslaget från Pedagogiska Kurs 4 Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik 7,5 hp Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik 7,5 hp 1,5 hp Institutionen för idé- och samhällsstudier 5 hp,

136 Handelshögskolan (statistik) 1, 5 hp, Pedagogiska institutionen 1 hp, Förslag till beslut: Kurs 5 (i förfrågansunderlag kurs 2) Etik, demokrati och den heterogena lärmiljön, 7,5 hp Att godkänna inlämnat förslag från Institutionen för idé- och samhällsstudier Etik, demokrati och den heterogena lärmiljön, 7,5 hp Kursförslag 1. Institutionen för idé- och samhällsstudier 4 hp, Institutionen för kultur- och medievetenskaper 3, 5 hp Kursförslag 2. Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 5 hp, Statsvetenskapliga institutionen 2, 5 hp Förslag till beslut: Motivering till beslut: Att godkänna inlämnat förslag från Institutionen för idé- och samhällsstudier Förordat förslag ger balans mellan ingående innehållsliga delar och ges tyngd genom koppling till institutionernas uttalade kunskapsområden och forskningsinriktning

137 Lärarhögskolan Bilaga p 95 C Vidtagna revideringar efter dialog om inlämnade förslag Bakgrund Lärarhögskolan har genomfört dialog med förslagsställande institutioner om inlämnade förslag efter beredning i programråd. Denna sammanställning innehåller information om vilka revideringar som genomförts med utgångspunkt i det protokoll som skickades ut till förslagsställande institutioner efter dialog. Vid dialogerna har följande synpunkter framförts: Förskollärare som profession, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 4,5 hp, Juridiska institutionen 1, 5 hp Åtgärd i protokoll Åtgärdat Kommentar Kommunikativ förmåga, särskilt talet och skrivandets [ ] som stöd för den pedagogiska verksamheten bör ges av Institutionen för språkstudier. Nej Kursen innehåller ett FRS om att med stöd kunna tillämpa kommunikativa färdigheter avseende ledarskap och arbete med sociala relationer vilket endast till en del motsvarar krav i förfrågansunderlag på att kursen ska innehålla inslag om Förskollärarens/Lärares kommunikativa förmåga, dvs., talet, skrivandet, lyssnandet och kroppsspråk som stöd för den pedagogiska verksamheten. Skoljuridik ska ingå och ska ges av Institution för juridik, men i mindre omfattning än i förslaget. Nej Som skäl anförs att kursansvarig i dialog med medverkande institution ser det som rimligt med 1,5 hp med tanke på den grund kring myndighetsutövning som kursen ska ge. Fundera över omfattning av poängfördelning mellan institutioner. Nej Se ovan

138 Lärarhögskolan Bilaga p 95 C Undvik att skriva att seminarier och workshops är obligatoriska. Lås inte upp er vid en hemtenta, Ja Progressionen i det akademiska skrivandet bör förtydligas, Nej Här läggs en ytlig grund som sedan fördjupas i programmets kommande kurser Inslag kring kompetensuppföljning bör tydliggöras, exempelvis i innehållsbeskrivningen. Nej Under Upplägg skrivs att Systematisk kompetensuppföljning kommer framförallt att genomföras i VFU-kurserna. Grundlärare som profession, Pedagogiska institutionen 3,5 hp, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 1 hp och Juridiska institutionen 1, 5 hp Åtgärd i protokoll Åtgärdat Kommentar Viktigt att 1b och 1c inte vävs ihop till en kurs. Kurserna ska vara programspecifika Tydliggör i text att akademiska studier introduceras, Ja Ja

139 Lärarhögskolan Bilaga p 95 C Introduktion kring professionen behöver förtydligas i kursplanen, Kommunikativ förmåga, särskilt talet och skrivandets [ ] som stöd för den pedagogiska verksamheten bör ges av Institutionen för språkstudier. Ja Nej I innehållet är tillagt lärares kommunikativa förmågor talet, skrivandet, lyssnandet och kroppsspråket - uppmärksammas, tränas och analyseras. Förfrågan om medverkande har ställts till inst för Språk som avvisat medverkan. Utrymme finns dock för detta i kursen. Skoljuridik ska ingå och ska ges av Institution för juridik, men i mindre omfattning än i förslaget. Nej Som skäl anförs att kursansvarig i dialog med medverkande institution ser det som rimligt med 1,5 hp med tanke på den grund kring myndighetsutövning som kursen ska ge. Fundera över omfattning av poängfördelning mellan institutioner. Nej Se ovan FSR - Examination av kommunikativ förmåga kopplas till VFU. Kan detta kopplas till tillämpningsövningar. Ja Undervisningens upplägg: undvik att skriva in att seminarier och tillämpningsövningar är obligatoriska. Ja

140 Lärarhögskolan Bilaga p 95 C Inslag kring kompetensuppföljning bör tydliggöras, exempelvis i innehållsbeskrivningen. Ja Grundlärare som profession, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Institutionen för språkstudier, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen Åtgärd i protokoll Åtgärdat Kommentar Poängfördelning mellan medverkande institutioner bör tydliggöras. Ja Inslag kring skolväsendets historia och organisation saknas. Ja Ingår som FSR Inslag om läraren som myndighetsutövare, skoljuridik, bör ingå och skrivas fram. Ja Dock utan medverkan av institution och poängsättning Samverkan finns med i FSR, kan vara bra att tydliggöra att det handlar om samverkan mellan fritidspedagoger och lärare, Ja Undervisningens upplägg och Examinationsformer behöver förtydligas, Ja

141 Lärarhögskolan Bilaga p 95 C Litteraturlistan behöver kompletteras, Ja FSR kring att kritiskt granska ledarskap problematiskt i denna kurs. Överlag, se över FSR Ja Ämneslärare som profession, Pedagogiska institutionen 4, 5 hp, Juridik 1, 5 hp Åtgärd i protokoll Åtgärdat Kommentar Tydliggör att det handlar om ämneslärare, Ja Synliggör vuxnas lärande Nej Syns inte i denna kurs, däremot i påföljande kurs Lärande och undervisning.. Tydliggör i text att akademiska studier introduceras. Kommunikativ förmåga, särskilt talet och skrivandets [ ] som stöd för den pedagogiska Ja Nej I innehållet är tillagt lärares kommunikativa förmågor talet, skrivandet, lyssnandet och kroppsspråket -

142 Lärarhögskolan Bilaga p 95 C verksamheten bör ges av Institutionen för språkstudier. uppmärksammas, tränas och analyseras. Förfrågan om medverkande har ställts till inst för Språk som sagt sig beredda att utan poängsättning delta i kursen. Skoljuridik ska ingå och ska ges av Institution för juridik, men i mindre omfattning än i förslaget. Nej Som skäl anförs att kursansvarig i dialog med medverkande institution ser det som rimligt med 1,5 hp med tanke på den grund kring myndighetsutövning som kursen ska ge. Fundera över omfattning av poängfördelning mellan institutioner. Nej Se ovan Undervisningens upplägg: undvik att skriva in att seminarier och tillämpningsövningar är obligatoriska. Ja Inslag kring kompetensuppföljning bör tydliggöras, exempelvis i innehållsbeskrivningen Nej Under inehåll är tillagt Reflektionens betydelse för lärarstudentens lärande behandlas.

143 Lärarhögskolan Bilaga p 95 C Lärande och undervisning, Pedagogiska institutionen 4, 5 hp, Psykologiska institutionen 3 hp Åtgärd i protokoll Åtgärdat Kommentar Säkerställ att yngre barns lärande och utveckling beaktas. Ja Röst och tal ska ingå i denna kurs, introduktionsföreläsningar och ev. någon gruppövning. Ja Inslag om estetiska läroprocesser bör huvudsakligen ges av Institutionen för estetiska ämnen. Nej Under innehåll är beträffande didaktik (innehåll metod mm)tillagt t ex estetiska läroprocesser dock utan angiven poäng och institution. Lägg in något kring digitala verktyg, t ex Använda och reflektera över digitala verktyg, som ett FSR. Ja Konkretisera kursplanen. Ge exempel på hur föreläsningar, seminarier och gruppövningar bidrar till att studenterna når FSR och hur undervisningens upplägg stödjer studenternas lärandeprocess. Ja

144 Lärarhögskolan Bilaga p 95 C Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik, Institutionen för idé- och samhällsstudier 5 hp, Handelshögskolan (statistik) 1, 5 hp, Pedagogiska institutionen 1 hp, Åtgärd i protokoll Åtgärdat Kommentar Se över litteraturlistan för att se om det går att föra in kvinnliga författare. Nej Se över antalet FSR, för många. Ja Förstärk professionsanknytningen. Ja Se över poängfördelningen mellan institutioner. Problematisera beprövad erfarenhet i relation till vetenskaplig grund. Nej Ja

145 Lärarhögskolan Bilaga p 95 C Etik, demokrati och den heterogena lärmiljön 7, 5 hp, Institutionen för idé- och samhällsstudier 4 hp, Institutionen för kultur- och medievetenskaper 3, 5 hp Åtgärd i protokoll Åtgärdat Kommentar Byt klassrummet mot lärandemiljö? Ja Se över antalet FSR, de är i dagsläget 12. Ja Skriv ihop de två delarna så att det tydligare syns att de hänger ihop och bygger på varandra, eventuellt handlar det om att byta terminologi. Ja Lyft fram det professionsanknutna. Ja Förstärkningar har gjorts i såväl innehållsbeskrivning som FSR. Tydliggör lärandemål kring barns och ungas fritidskultur, medier, internet. Detta kan också Ja

146 Lärarhögskolan Bilaga p 95 C tydliggöras i innehållsbeskrivningen. Överväg att använda kompetens från Statsvetenskap kring demokratifrågor. Nej Däremot har fokus på demokratifrågor avsevärt förstärkts i kursen såväl vad gäller innehållsbeskrivning som FSR. Se över poängfördelningen mellan institutioner. Ja Institutionen för idé- och samhällsstudier har 4hp istället för 3, 5 i tidigare förslag (vilket motiveras av ökat fokus på demokratifrågor). Etik och demokrati i heterogena lärmiljöer, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 5 hp, Statsvetenskapliga institutionen 2, 5 hp Åtgärd i protokoll Åtgärdat Kommentar Byt klassrummet mot lärandemiljö? Ja Tydliggör begreppen i kursbeskrivningen. Minska betoningen på fostransuppdraget, använd hellre formuleringen förhålla sig till fostransuppdraget. Ja

147 Lärarhögskolan Bilaga p 95 C Ta bort fortlöpande samt aktivt i examination. Fundera över annan formulering för uttrycket aktivt deltagande. Ja Ta bort varierande former Ja Se över poängfördelningen, behövs juridikinslaget poängsättas? Ja Juridiska institutionens deltagande är inte längre poängsatt. Tidigare ingick juridiska institutionen med 0, 5 hp. Etikdelen måste förstärkas. Nej Varken i innehållsbeskrivning eller i FSR.

148 Bilaga p 95 D BILAGA 1.1 Förskollärare som profession Preschool teacher as a profession Högskolepoäng: 6 hp Medverkande institutioner: Tillämpad utbildningsvetenskap 4,5 hp, Juridiska institutionen, 1,5 hp. Innehåll Inledningsvis i kursen behandlas vad akademiska studier innebär i en yrkesutbildning som vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Vidare bearbetas det svenska utbildningssystemet och dess historiska framväxt med fokus på förskolan. Relevanta styrdokument/författningar för förskolan studeras. Innehållet i läroplanen behandlas och olika faktorers inverkan på förskolans verksamhet samt läroplansteori introduceras. Vidare belyses innebörden av att förskolläraren är en myndighetsutövare. I kursen behandlas även olika perspektiv på förskolepedagogik, där omsorg, lek och lärande bildar en helhet. Dessutom bearbetas förskollärarens kommunikativa uppdrag, där ledarskap och sociala relationer fokuseras. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse - Översiktligt beskriva förskolans historiska framväxt och nuvarande organisation - Redogöra för huvuddragen i förskollärarens uppdrag som det kommer till uttryck i olika styrdokument/författningar - Identifiera och beskriva faktorer som påverkar pedagogisk verksamhet Färdigheter och förmåga - Föreslå och motivera hur verksamhet i förskola kan utformas så att omsorg, lek och lärande bildar en helhet - Med stöd kunna tillämpa kommunikativa färdigheter avseende ledarskap och arbete med sociala relationer i förskolan - Identifiera enklare juridiska problem som har samband med en förskollärares yrkesutövning samt föreslå och diskutera lösningar på problemen Värderingsförmåga och förhållningssätt Behörighetskrav Grundläggande behörighet samt, i överensstämmelse med aktuell programstruktur, tidigare genomgångna kurser Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och workshops där kursinnehållet tillämpas i varierade former. Syftet med seminarier och workshops är att förbereda för förskollärarens yrkespraktik. Det som grundläggs i denna kurs (uppdraget, verksamheten, styrdokument, akademisk hållning, kommunikativa färdigheter etc) följs upp, fördjupas och tillämpas i kommande kurser i programmet. Systematisk kompetensuppföljning kommer framförallt att genomföras i VFU-kurserna. Examination

149 Bilaga p 95 D Kursen examineras via seminarier, workshops och skriftlig tentamen. Betyg för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten av de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle Dessutom ska ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas för omprov kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/obligatoriska momentet. Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen. Rätten att delta vid tentamenstillfälle eller att få praktik för att uppnå godkänt betyg kan enligt högskoleförordningen inte begränsas till mindre än fem tillfällen för tentamen och två tillfällen för praktik. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Kurslitteratur Doverborg, Elisabeth; Pramling, Niklas & Pramling Samuelsson, Ingrid (2014). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea-Maria (2007). Professionell vägledning med samtal som redskap. Lund: Studentlitteratur (valda delar) Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2001). Omsorg en central aspekt av förskolepedagogiken. Exemplet måltiden. Pedagogisk Forskning i Sverige 6(2), Linde, Göran (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur (Valda delar) Nilsson, Marco (2013). Juridik i professionellt lärarskap lagar och värdegrund i den svenska skolan. 2. uppl. Malmö: Gleerups. Sheridan, Sonja; Williams, Pia; Sandberg, Anette & Vuorinen, Tuula (2011). Preschool teaching in Sweden a profession in change. Educational Research, 53(4), Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad Stockholm: Fritzes Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria didaktik, dokumentation och bedömning i förskola. Lund: Studentlitteratur. Öhman, Margareta (2011). Det viktigaste är att få leka! Stockholm: Liber. Relevanta lagtexter tillkommer

150 Bilaga p 95 E Kurs 1 b Pedagogik med bilagd kommentar Grundlärare som profession Kursens engelska benämning Högskolepoäng: 6 hp Medverkande institutioner: Pedagogik 3,5 hp, Tillämpad utbildningsvetenskap 1 hp, Juridik 1,5 hp Innehåll Kursen behandlar grundlärares professionella uppdrag och ger en introduktion till akademiska studier. Begreppet profession introduceras och problematiseras, liksom vetenskap och beprövad erfarenhet som grund för lärares yrkesutövning. Vidare studeras lärarprofessionens utveckling i relation till skolväsendets och fritidshemmets historia och organisation. Didaktiska och läroplansteoretiska perspektiv på lärares arbete introduceras, vilket bland annat innefattar en analys av faktorer som möjliggör och begränsar pedagogisk verksamhet. Relevanta författningar studeras och särskilt bearbetas läroplanens upplägg och innehåll. Vidare belyses innebörden av att grundlärare är myndighetsutövare. Reflektionens betydelse för lärarstudentens egna lärande behandlas. Innebörder av begreppet pedagogiskt ledarskap i skola och fritidshem diskuteras. Sociala relationers betydelse i det pedagogiska arbetet behandlas och lärares kommunikativa förmågor talet, skrivandet, lyssnandet och kroppsspråket - uppmärksammas, tränas och analyseras. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse - redogöra för och diskutera huvuddragen i grundlärares yrkesuppdrag som det kommer till uttryck i olika styrdokument, - identifiera och beskriva faktorer som påverkar pedagogisk verksamhet, - redogöra för huvuddragen i skolväsendets och fritidshemmets historia och nuvarande organisation, Färdigheter och förmåga - jämföra och diskutera olika perspektiv på lärares ledarskap och sociala relationer i skola och fritidshem, - visa grundläggande kommunikativa förmågor av betydelse för lärararbetet, - identifiera enklare juridiska problem relaterade till grundlärares yrkesutövning samt diskutera och föreslå lösningar Värderingsförmåga och förhållningssätt Behörighetskrav Grundläggande behörighet Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar samt i lektioner, seminarier och tillämpningsövningar där kursinnehållet bearbetas med varierande metoder. Teori

151 Bilaga p 95 E som de studerande möter i litteratur och föreläsningar tillämpas i seminarier och gruppövningar på ett sätt som stöder de studerandes lärande och professionsutveckling. Examination Examinationen har två delar: 1. Dels i under kursen obligatoriska seminarier och tillämpningsövningar 2. Dels genom en skriftlig, individuell tentamen För att bli godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga delar under punkterna 1-2 ovan. För punkt 1, och de däri ingående delarna, ges endast betygen Underkänd (U) och Godkänd (G). För den skriftliga tentamen ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På hel kurs ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G), eller Väl godkänd (VG). Betyg på hel kurs sätts när alla aktiviteter under punkterna 1-2 ovan är genomförda. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom ska ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, så kallade uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas för omprov kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/obligatoriska momentet. Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen. Rätten att delta vid tentamenstillfälle eller att få praktik för att uppnå godkänt betyg kan enligt högskoleförordningen inte begränsas till mindre än fem tillfällen för tentamen och två tillfällen för praktik. Betyg för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten av de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.

152 Bilaga p 95 E För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Kurslitteratur Allmänna råd med kommentarer för fritidshem Skolverket (2014) (Valda delar, läses av studenter på fritidspedagprogrammet) Andersson, Birgit(2014)Vad händer med fritidspedagogyrket och fritidshemspedagogiken i Sverige? BARN, Årgång 32, nr 3 (Läses av studenter på fritidspedagprogrammet) Aspelin, Jonas (2010): What really matters is between. Understanding the focal point of education from an inter-human perspective. I Education Inquiry. Vol 1, No. 2. Hartman, Sven (2012) Det pedagogiska kulturarvet: Traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria. Natur & Kultur Jansson, Bo (red) (2011) Utbildningsvetenskapens kärna läraryrkets innersta väsen? Malmö: Gleerups (Valda delar, läses av studenter på F-3- och 4-6- programmen) Jensen, Elsebeth & Ole Löv(red)(2011) Pedagogiskt ledarskap om att skapa goda relationer i klassrummet. Malmö: Gleerups Johansson, Inge(2011) Fritidshemspedagogik. Idé ideal realitet. Sthlm: Liber. (Läses av studenter på fritidspedagprogrammet) Linde, Göran(2012) Det ska ni veta en introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur. Kap.1-4 Lärarförbundet(1998)Lärarprofessionalism om professionella lärare. Antologi, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) Nilsson, Marco(2013) Juridik i professionellt lärarskap lagar och värdegrund i den svenska skolan Gleerups. (164 s) Relevanta lagtexter tillkommer Litteratur rörande lärares kommunikativa förmågor tillkommer

153 Bilaga p 95 E Umeå Universitet Pedagogiska institutionen Bilaga Mårten Almerud Vi vill lämna följande kompletterande upplysningar till kursplanerna: För kurserna Grundlärare som profession och Ämneslärare som profession har vi tillfrågat Institutionen för språkstudier om medverkan. Denna institution har genom Lars Hübinette meddelat att de önskar medverka med inslag i Ämneslärare som profession, men utan att ha poäng. I Grundlärare som profession däremot önskar man inte medverka. Vi är trots detta beredda att hålla dörren öppen för medverkan av Institutionen för språkstudier i den händelse att vi skulle tilldelas den senast nämnda kursen. Med tanke på att det i förfrågansunderlaget skrevs fram att man i kurs 1 bland annat ska behandla såväl ramfaktorer (innefattande också regelverk och juridiska dokument), samt lärarens roll som myndighetsutövare har vi inte funnit anledning att förändra Institutionens för juridik andel av kurserna. Det eventuella utrymme som eventuellt måste beredas för medverkan från andra institutioner (Institutionen för språkstudier och Institutionen för estetiska ämnen etc) finns, enligt vår mening, ändå. Mårten Almerud studierektor

154 Kurs 1 b NMD med bilagd kommentar Bilaga p 95 E Grundlärare F-3 och 4-6 och grundlärare mot fritidshem som profession (UK I), 6,0 högskolepoäng Professional aspects of teaching in school years 0-3, 4-6 and at leisure time centres. Högskolepoäng: 6 högskolepoäng Kurskod: 6PExxx Ansvarig institution: Naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2 hp Medverkande institution/-er och omfattning: Institutionen för språkstudier, 2 hp Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2 hp. Huvudområde: Inget huvudområde Nivå: Grund Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Betygsgrader: VG Väl Godkänd, G Godkänd, U Underkänd Programtillhörighet: Grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och grundskolans åk 1 3, åk 4-6 och grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem Fastställande Kursen är beställd och godkänd av Lärarhögskolan vid Umeå universitet och kursplanen är fastställd av tekniska naturvetenskapliga fakulteten 2014-xx-xx. Kursplanen gäller från 2014-xx-xx. Innehåll Kursen ger en introduktion till den kommande yrkesutövningen som grundlärare, F-3 och 4-6 samt grundlärare mot fritidshem. Kursen förbereder de lärarstuderande för en yrkesspecifik identitet samt ett yrkesliv i samverkan mellan de tre grundlärarinriktningarna. I kursen fokuseras skolans organisation och uppdrag utifrån relevanta styrdokument, myndighetsutövning och skoljuridik. I kursen introduceras och behandlas pedagogisk-didaktiska frågor och olika teoretiska, praktiska och estetiska perspektiv på lärande och undervisning. Att studera, kommunicera, läsa och skriva i en högskolemiljö bildar upptakten till ett vetenskapligt förhållningssätt som sedan löper som en sammanhållande tråd genom utbildningen, bl.a. genom kursinslag med vetenskapligt skrivande och kontinuerlig reflektion över den egna professionsutvecklingen. Särskilt fokus läggs på ledarskapsuppdraget i olika lärmiljöer, vilket praktiseras och dokumenteras ytterligare i påföljande kurs, VFU I. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse visa kunskap om skolväsendets organisation och relevanta styrdokument samt visa kännedom om skolväsendets historia

155 Bilaga p 95 E visa kännedom om grundläggande skoljuridik och läraren som myndighetsutövare identifiera det gemensamma och det specifika i professionsuppdraget för grundlärare redogöra för didaktiska perspektiv på lärande och undervisning visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling Färdigheter och förmåga identifiera och praktisera det demokratiska ledarskapet i olika lärmiljöer beskriva språkets och kommunikationens betydelse för lärandet beskriva och reflektera över den egna professionsutvecklingen utifrån kursens innehåll och tidigare erfarenheter skriva en text där ett antal kriterier som utmärker en vetenskaplig text ingår Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över betydelsen av samverkan i det pedagogiska uppdraget mellan de tre grundlärarinriktningarna kritiskt granska kommunikationens, ledarskapets och lärmiljöns betydelse för lärande Behörighetskrav Grundläggande behörighet samt, i överensstämmelse med aktuell programstruktur, tidigare genomgångna kurser Undervisningens uppläggning Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier samt tillämpade gruppövningar i olika lärmiljöer. Examination Sker genom seminarier och gruppövningar (obligatoriska) samt skriftlig inlämningsuppgift. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle Dessutom ska ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s k uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas för omprov kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/obligatoriska momentet.

156 Bilaga p 95 E Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen. Rätten att delta vid tentamenstillfälle eller att få praktik för att uppnå godkänt betyg kan enligt högskoleförordningen inte begränsas till mindre än fem tillfällen för tentamen och två tillfällen för praktik. Betyg för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten av de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Kurslitteratur Gunnar Berg, Frank Sundh & Christer Wede (2012). Lärare som ledare i och utanför klassrummet. 335 s. ISBN: Sidantal: 335 Louise Bjar (2006) Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: LIBRIS-ID: Valda delar Margrethe Brynolf, Inge Carlström, Kjell-Erik Svensson, Britt-Louise Wersäll (2012). Läraryrkets många ansikten. 336 s. ISBN: John Dewey (2004) Individ, skola och samhälle : utbildningsfilosofiska texter, fjärde upplagan. 244 s. valda delar. ISBN: Vicki Kubler Laboskey & Sarah Cline (2000) Behind the Mirror: Inquiry based storying in teacher education, Reflective Practice: International and Multidisciplinary Perspectives, 1:3, Fredrik Lindstrand & Staffan Selander (red.) (2009). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

157 Bilaga p 95 E Marie Nordberg (2008). Maskulinitet på schemat pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola. Liber. 224 s. ISBN: Staffan Stukàt (2011) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Valda delar.

158 Bilaga p 95 E Förklarande text Kursen har ett tydligt fokus på lärarens kommande profession där syftet är, att redan från början i grundlärarutbildningen, påbörja en personlig och gruppstärkande utveckling av yrkesidentitet och yrkesspråk. Lärande och undervisning fokuseras och innehållet har därmed en tydlig didaktisk profil. Kursen är både inriktningsspecifik och samverkansinriktad utifrån grundlärarprogrammets tre inriktningar. Största delen av kursen kommer att läsas i samverkan mellan de tre inriktningarna grundlärare F-3, grundlärare 4-6 och grundlärare fritidshem, samtidigt som det specifika för varje inriktning kommer att bearbetas. Syftet med denna samverkan och specificering är att grundlägga kunskap och förståelse för grundlärarprofessionen i dess helhet. De tre inriktningarna i grundlärarprogrammet kommer som blivande yrkesgrupper att arbeta tillsammans och behöver därför utveckla kunskap om och förståelse för såväl fritidshemmets som lärarprofessionens uppdrag på den gemensamma skolarenan. Kursen ger en grundläggande introduktion i vad det innebär att studera vid ett universitet i syfte att underlätta för alla, att förstå begrepp och de vanligaste undervisnings- och examinationsmetoderna såsom t ex seminariekultur, vetenskapligt skrivande och litteraturstudier. I kursen behandlas innebörden av att en skolas arbete vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet med skolans kunskapsuppdrag i fokus. Grunderna i vetenskapligt skrivande introduceras både teoretiskt och praktiskt. Eftersom läraryrket till stor del kan ses som ett viktigt ledaruppdrag så fokuseras detta både med hjälp av praktiska övningar med varandra och utifrån ett teoretiskt perspektiv. Genom att prova på olika ledarskapsuppdrag i studentgruppen så förbereds studenten inför VFU 1. Upplägget i kursen bygger på tanken om den röda tråden, där vetenskapligt skrivande och kommunikation ska återkomma i varierad skepnad i varje kurs under programmets gång för slutlig examensmålsuppfyllelse. Vi skulle se det som mycket lyckosamt att studenterna får börja och avsluta sina studier tillsammans med ungefär samma uppsättning av lärarutbildare eftersom det skulle kunna hjälpa dem att se på sin egen utveckling. NMD, Estetiska institutionen och Språkstudier är också involverade under programmets gång, vilket vi också ser som positivt för studenternas progression. Den efterföljande VFU-kursen har vi just nu skrivit in NMD som kursansvarig institution men det bästa är om vi kan se 6 hp + 1,5 hp som en helhet och alla tre institutioner samarbetar med båda delarna. De förväntade studieresultaten har tydlig anknytning till examensmålen men är formulerade så att de är möjliga att examinera i denna första kurs i grundlärarutbildningen. Mvh Gun Lundberg, Helena Näs och Anna Lindqvist

159 Bilaga p 95 F Kurs 1 c Ämneslärare som profession Pedagogik Ämneslärare som profession Secondary school teacher as profession Högskolepoäng: 6 hp Medverkande institutioner: Pedagogik 4,5 hp, Juridik 1,5 hp Innehåll Kursen behandlar ämneslärares professionella uppdrag och ger en introduktion till akademiska studier. Begreppet profession introduceras och problematiseras liksom vetenskap och beprövad erfarenhet som grund för lärares yrkesutövning. Vidare studeras lärarprofessionens utveckling i relation till skolväsendets historia och organisation. Didaktiska och läroplansteoretiska perspektiv på lärares arbete introduceras, vilket bland annat innefattar en analys av faktorer som möjliggör och begränsar pedagogisk verksamhet. Relevanta författningar studeras och särskilt bearbetas läroplanens upplägg och innehåll. Vidare belyses innebörden av att ämneslärare är myndighetsutövare. Reflektionens betydelse för lärarstudentens lärande behandlas. Innebörder av begreppet pedagogiskt ledarskap diskuteras. Sociala relationers betydelse i det pedagogiska arbetet behandlas och lärares kommunikativa förmågor talet, skrivandet, lyssnandet och kroppsspråket - uppmärksammas, tränas och analyseras. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse - redogöra för och diskutera huvuddragen i ämneslärares yrkesuppdrag som det kommer till uttryck i olika styrdokument, - identifiera och beskriva faktorer som påverkar pedagogisk verksamhet, - redogöra för huvuddragen i skolväsendets historia och nuvarande organisation, Färdigheter och förmåga - jämföra och diskutera olika perspektiv på lärares ledarskap och sociala relationer i skolan, - visa grundläggande kommunikativa förmågor av betydelse för lärararbetet, - identifiera enklare juridiska problem relaterade till ämneslärares yrkesutövning samt diskutera och föreslå lösningar. Värderingsförmåga och förhållningssätt Behörighetskrav Grundläggande behörighet. Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar samt i lektioner, seminarier och tillämpningsövningar där kursinnehållet bearbetas med varierande metoder. Teori

160 Bilaga p 95 F som de studerande möter i litteratur och föreläsningar tillämpas i seminarier och gruppövningar på ett sätt som stöder de studerandes lärande och professionsutveckling. Examination Examinationen har två delar: 1. Dels i under kursen obligatoriska seminarier och tillämpningsövningar 2. Dels genom en skriftlig, individuell tentamen. För att bli godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga delar under punkterna 1-2 ovan. För punkt 1, och de däri ingående delarna, ges endast betygen Underkänd (U) och Godkänd (G). För den skriftliga tentamen ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G), eller Väl godkänd (VG). Betyg på hel kurs sätts när alla aktiviteter under punkterna 1-2 ovan är genomförda. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom ska ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, så kallade uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas för omprov kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/obligatoriska momentet. Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen. Rätten att delta vid tentamenstillfälle eller att få praktik för att uppnå godkänt betyg kan enligt högskoleförordningen inte begränsas till mindre än fem tillfällen för tentamen och två tillfällen för praktik. Betyg för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten av de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt:

161 Bilaga p 95 F Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Kurslitteratur Aspelin, Jonas (2010): What really matters is between. Understanding the focal point of education from an inter-human perspective. I Education Inquiry. Vol 1, No. 2. Hartman, Sven (2012) Det pedagogiska kulturarvet: Traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria. Natur & Kultur Jansson, Bo (red) (2011) Utbildningsvetenskapens kärna läraryrkets innersta väsen? Malmö: Gleerups (Valda delar) Jensen, Elsebeth & Ole Löv(red)(2011) Pedagogiskt ledarskap om att skapa goda relationer i klassrummet. Malmö: Gleerups Linde, Göran(2012) Det ska ni veta en introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1-4 Lärarförbundet(1998)Lärarprofessionalism om professionella lärare. Antologi, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) Läroplan för gymnasieskolan (Lgy 11) Nilsson, Marco(2013) Juridik i professionellt lärarskap lagar och värdegrund i den svenska skolan Gleerups. (164 s) Relevanta lagtexter tillkommer Litteratur rörande lärares kommunikativa förmågor tillkommer

162 Bilaga p 95 G Kurs 2(OBS i förfrågansunderlag kurs 4) PEDAGOGIK Lärande och undervisning Learning and teaching Högskolepoäng: 7,5 hp Medverkande institutioner: Pedagogik (4,5 hp), Psykologi (3 hp) Innehåll Kursen behandlar lärares professionella uppgift att främja och ge förutsättningar för barns, elevers och vuxnas lärande både på grupp- och individnivå. Med utgångspunkt i teorier om social och kognitiv utveckling bearbetas centrala didaktiska begrepp av relevans för planering och analys av undervisning och lärande. Frågor om val av mål, innehåll och metoder i undervisning behandlas liksom olika läroprocesser, t.ex. estetiska läroprocesser. Lärares didaktiska förmågor tränas och analyseras. Vidare studeras och analyseras individuella och strukturella villkor för undervisning och lärande i skolan/förskolan. Röst och tal introduceras. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse - redogöra för och jämföra teorier om barns och elevers sociala och kognitiv utveckling, - redogöra för centrala didaktiska begrepp, - redogöra för centrala utvecklingspsykologiska begrepp - identifiera och beskriva skilda villkor för undervisning och lärande i förskola och skola, Färdigheter och förmåga - visa grundläggande didaktisk förmåga avseende planering, genomförande och analys av undervisning, - utifrån utvecklingspsykologiska perspektiv visa grundläggande didaktisk förmåga med avseende på individuella och kontextuella förutsättningar för lärandet - använda och reflektera över digitala verktyg i pedagogisk verksamhet, Värderingsförmåga och förhållningssätt - problematisera och diskutera olika teoriers konsekvenser för pedagogisk verksamhet Behörighetskrav Grundläggande behörighet samt, i överensstämmelse med aktuell programstruktur, tidigare genomgångna kurser Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar där kursinnehållet bearbetas med varierande metoder. Teori som de studerande möter i litteratur och föreläsningar tillämpas i seminarier och gruppövningar på ett sätt som stöder de studerandes lärande och professionsutveckling. Examination

163 Bilaga p 95 G Examinationen genomförs vid obligatoriska seminarier och gruppövningar och genom en skriftlig, individuell tentamen. För att bli godkänd på hel kurs krävs godkänt resultat på samtliga examinerande delar. Vid obligatoriska seminarier och gruppövningar ges endast betygen Underkänd (U) och Godkänd (G). På den skriftliga tentamen ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På hel kurs ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G), eller Väl godkänd (VG). Betyg på hel kurs sätts när alla examinationer är genomförda. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom ska ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, så kallade uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas för omprov kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/obligatoriska momentet. Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen. Rätten att delta vid tentamenstillfälle eller att få praktik för att uppnå godkänt betyg kan enligt högskoleförordningen inte begränsas till mindre än fem tillfällen för tentamen och två tillfällen för praktik. Betyg för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten av de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Kurslitteratur Allmänna råd för planering och genomförande av undervisning, Skolverket(2011) Ball, Deborah L & Franceska M. Forzani. Building a Common Core for Learning to Teach and Connecting Professional Learning to Practice. American Educator, 35(2), pp , 38-39: 2011: URL: Developmental psychology for educators: an introduction (2011). McGraw Hill Custom Publishing. (Boken är en specialversion till KUL-kursen och finns endast tillgänglig på Adlibris nätbokhandel) ISBN:

164 Bilaga p 95 G Hansén, Sven- Erik & Forsman, Liselott(red.)(2011) Allmändidaktik vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur. (391 s) Hiebert, James. Gallimore, Ronald & Stiegler, James.W(2001) A Knowledge Base for the Teaching Profession: What Would It Look Like and How Can We Get One? Educational Reseacher, Vol.31, No.5, pp. 3-15: URL: Håkansson, Jan & Sveriges kommuner och landsting (2011) Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. (65 s) Lindström, Gunnar & Lars Åke Pennlert(2012) Undervisning i teori och praktik en introduktion i didaktik, Umeå: Fundo förlag Artiklar och kompendier tillkommer Referenslitteratur Gathercole, S.E. Alloway, T.P.(2008) Working memory and Learning. A practical Guide for Teachers. Sage Press, London. Läroplan för gymnasiet (Lgy 11) Läroplan för grundskolan (Lgr 11) Läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010)

165 Bilaga p 95 H Kurs 1 d TUV Att vara förskollärare (VFU) Kursens engelska benämning Högskolepoäng: 1,5 hp Medverkande institutioner: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 1,5 hp Innehåll Kursen anknyter till innehåll som behandlas i kurs 1 a och belyser olika aspekter av pedagogisk verksamhet i praktiken såsom lärares ledarskap, sociala relationer och kommunikation i barngrupp. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse Färdigheter och förmåga - reflektera över förskollärares kommunikativa färdigheter i arbete med sociala relationer i den pedagogiska praktiken i förskolan. Värderingsförmåga och förhållningssätt Behörighetskrav Grundläggande behörighet samt, i överensstämmelse med aktuell programstruktur, tidigare genomgångna kurser Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs genom auskultation och medverkan i pedagogisk verksamhet i förskola. Lärarstuderande följer lokal VFU-handledares arbete under fem arbetsdagar och dokumenterar sina erfarenheter i en VFU- loggbok. Om möjlighet ges, kan den studerande ansvara för att med stöd leda ett mindre antal barn i en pedagogisk aktivitet. Examination Examination sker vid ett obligatoriskt redovisningstillfälle efter avslutad VFU. Där presenteras muntligt den dokumentation och reflektion som studerande genomfört under VFU. På kursen sätts betygen Godkänd(G) eller Underkänd(U), och den som erhållit betyget Godkänd (G) kan ej examineras för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom ska ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, sk uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas för omprov kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av

166 Bilaga p 95 H och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/obligatoriska momentet. Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen. Rätten att delta vid tentamenstillfälle eller att få praktik för att uppnå godkänt betyg kan enligt högskoleförordningen inte begränsas till mindre än fem tillfällen för tentamen och två tillfällen för praktik. Betyg för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten av de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Kurslitteratur Se kurslitteratur för kurs 1a.

167 Bilaga 95 I Kurs 3(tidigare 1 d) NMD Att vara grundlärare F-3 och 4-6 och grundlärare mot fritidshem (VFU I), 1,5 hp School based studies To be a teacher in school years 0-3, 4-6 and at leisure time centres, 1.5 Credits Högskolepoäng:1,5 hp Kurskod: Ansvarig institution: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Medverkande institution/er: Institutionen för språkstudier Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen. Innehåll Med Grundlärare som profession som utgångspunkt, ska kursens praktiska innehåll i skolmiljö ställas mot och vävas samman med den föregående kursens teoretiska innehåll. Fokus under VFU:n ska ligga på minst ett, av studenten utfört, ledarskapsuppdrag samt observationer av handledarens undervisning. I en självreflekterande rapport ska studenten både utifrån sin egen, sin handledares ledarskapsförmåga samt litteratur från föregående kurs, problematisera sina nulägestankar kring den kommande professionen. Förväntade studieresultat De förväntade studieresultaten är en sambedömning av denna kurs och föregående kurs. För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse beskriva relevanta styr- och policydokument för grundskolans uppdrag identifiera betydelse och innebörd av ett demokratiskt ledarskap i yrkesutövningen Färdigheter och förmåga skriva en text där ett antal kriterier som utmärker en vetenskaplig text ingår Värderingsförmåga och förhållningssätt kritiskt granska ledarskapets funktion och betydelse för lärande Behörighetskrav Grundläggande behörighet samt, i överensstämmelse med aktuell programstruktur, tidigare genomgångna kurser Undervisningens upplägg Vfu-perioden genomförs i respektive verksamhet Examination Skriftlig rapport

168 Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle Dessutom ska ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s k uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas för omprov kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/obligatoriska momentet. Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen. Rätten att delta vid tentamenstillfälle eller att få praktik för att uppnå godkänt betyg kan enligt högskoleförordningen inte begränsas till mindre än fem tillfällen för tentamen och två tillfällen för praktik. Betyg för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten av de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Kurslitteratur Litteraturen är densamma som i kursen Grundlärare som profession.

169 Kurs 3 (tidigare 1 d) Pedagogik Att vara lärare (VFU- grundlärare Högskolepoäng: 1,5 hp Medverkande institutioner: Pedagogik, Tillämpad utbildningsvetenskap Innehåll Kursen anknyter till innehåll som behandlats i kursen Lärande och undervisning och behandlar olika aspekter av pedagogisk verksamhet i praktiken, exempelvis undervisning, fostran och elevers lärandeprocesser. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse Färdigheter och förmåga - dokumentera, reflektera över och presentera någon aspekt av lärares professionella arbete i praktiken. Värderingsförmåga och förhållningssätt Behörighetskrav Grundläggande behörighet samt, i överensstämmelse med aktuell programstruktur, tidigare genomgångna kurser Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs genom auskultation och medhjälp i pedagogisk verksamhet vid VFU- skolan/förskolan. Lärarstuderande följer lokal lärarutbildares arbete under fem arbetsdagar och dokumenterar sina erfarenheter i en VFU- dagbok. Om möjlighet ges kan lärarstuderande ansvara för någon egen pedagogisk aktivitet. VFUkursen är obligatorisk och sker på heltid, ca 35 klocktimmar/vecka. Examination Examination sker i ett obligatoriskt seminarium på universitetet, efter avslutad VFU. Där presenteras den aspekt av lärararbetet som studerande särskilt dokumenterat och reflekterat över under VFU. På uppgiften sätts betygen Godkänt(G) eller Underkänt(U). För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom ska ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, så kallat uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas för omprov kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/obligatoriska momentet.

170 Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen. Rätten att delta vid tentamenstillfälle eller att få praktik för att uppnå godkänt betyg kan enligt högskoleförordningen inte begränsas till mindre än fem tillfällen för tentamen och två tillfällen för praktik. Betyg på hel kurs sätts då obligatoriska delar samt examination är genomförda. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Kurslitteratur Se kurslitteratur för kurs 1a, 1b och 1 c.

171 Bilaga 95 J Kurs 3 (tidigare 1 d) Pedagogik Att vara lärare (VFU- grundlärare- och ämneslärare) Högskolepoäng: 1,5 hp Medverkande institutioner: Pedagogik, Tillämpad utbildningsvetenskap Innehåll Kursen anknyter till innehåll som behandlats i kursen Lärande och undervisning och behandlar olika aspekter av pedagogisk verksamhet i praktiken, exempelvis undervisning, fostran och elevers lärandeprocesser. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse Färdigheter och förmåga - dokumentera, reflektera över och presentera någon aspekt av lärares professionella arbete i praktiken. Värderingsförmåga och förhållningssätt Behörighetskrav Grundläggande behörighet samt, i överensstämmelse med aktuell programstruktur, tidigare genomgångna kurser Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs genom auskultation och medhjälp i pedagogisk verksamhet vid VFU- skolan/förskolan. Lärarstuderande följer lokal lärarutbildares arbete under fem arbetsdagar och dokumenterar sina erfarenheter i en VFU- dagbok. Om möjlighet ges kan lärarstuderande ansvara för någon egen pedagogisk aktivitet. VFUkursen är obligatorisk och sker på heltid, ca 35 klocktimmar/vecka. Examination Examination sker i ett obligatoriskt seminarium på universitetet, efter avslutad VFU. Där presenteras den aspekt av lärararbetet som studerande särskilt dokumenterat och reflekterat över under VFU. På uppgiften sätts betygen Godkänt(G) eller Underkänt(U). För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom ska ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, så kallat uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas för omprov kan det i stället ersättas med

172 annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/obligatoriska momentet. Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen. Rätten att delta vid tentamenstillfälle eller att få praktik för att uppnå godkänt betyg kan enligt högskoleförordningen inte begränsas till mindre än fem tillfällen för tentamen och två tillfällen för praktik. Betyg på hel kurs sätts då obligatoriska delar samt examination är genomförda. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Kurslitteratur Se kurslitteratur för kurs 1a, 1b och 1 c.

173 Bilaga p 95 K Institutionen för idé- och samhällsstudier Lena Eskilsson, Prefekt Umeå universitet, Umeå Telefon: E-post: lena.eskilsson@umu.se Svar på förfrågan Utbildningsvetenskaplig kärna inkl. VFU hp (termin 1) Dnr LH: Datum Reviderat förslag på kurs inom Utbildningsvetenskaplig kärna och VFU i Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet termin 1 (1-30 hp) Förslaget avser kurs nr. 3, Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik 7,5 hp.

174 Bilaga p 95 K Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik Knowledge, Science and Research Methodology Högskolepoäng: 7,5 Medverkande institutioner Institutionen för idé- och samhällsstudier, kursansvarig institution (5 hp), Handelshögskolan/Statistik (1,5 hp), Pedagogiska institutionen (1 hp) Innehåll Kursen ger en bred introduktion till frågor om kunskap, vetenskap och forskningsmetodik. Den ger en förberedelse både till fortsatt akademisk utbildning och till yrkesverksamhet som lärare i förskola och skola, en verksamhet som innehåller såväl pedagogiska arbetsmoment med barn och elever som egen fortbildning och gemensam verksamhetsutveckling. I särskilt fokus för kursen står förskolans och skolans uppdrag att förmedla kunskap och stimulera kunskapsutveckling. Kursen ger fördjupad kunskap om lagar och styrdokument rörande förskolans och skolans kunskapsuppdrag. Den introducerar begrepp, teorier och rön inom kunskaps- och vetenskapsteori. Teman som behandlas inkluderar vad kunskap är, vilka former av kunskap som finns och hur vi får sådana kunskaper. Vidare diskuteras vad som utmärker vetenskaplig forskning och vad vetenskaplighet innebär. I samband med detta introduceras även vetenskapliga metoder (såväl kvantitativa som kvalitativa). Frågan om hur beprövad erfarenhet inom läraryrket förhåller sig till vetenskaplig kunskap problematiseras och diskuteras. I kursen behandlas också kunskap och vetenskap från ett genusperspektiv, och hur olika kunskapsformer som urskiljs i läroplanen i arbetet som lärare kan användas för att analysera mål i undervisning och lärande. Kursen ger också grundläggande praktiska redskap för och träning i att värdera informationskällor i form av källkritik, argumentationsanalys och statistik. Tillsammans med teoretiska kunskaper om kunskap, vetenskap och forskningsmetodik förbereder dessa praktiska inslag blivande lärare för att kritiskt och på vetenskaplig grund utöva läraryrket. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse - visa en fördjupad kunskap om och förståelse för förskolans och skolans kunskapsuppdrag såsom det beskrivs i lagar och styrdokument; - visa god förståelse för olika kunskapsbegrepp, kunskapsformer och teorier om hur kunskap och färdigheter utvecklas, samt hur kunskap förhåller sig till begrepp som sanning, goda skäl, tillförlitlighet, och objektivitet;

175 Bilaga p 95 K - visa grundläggande förståelse för skillnaderna mellan vetenskap och beprövad erfarenhet, och mellan vetenskap och pseudovetenskap och icke-vetenskap; - visa grundläggande förståelse för olika vetenskapliga metoder, såsom kvantitativa och kvalitativa metoder, samt vilken roll hypoteser, teorier, observationer och statistisk metodologi spelar i dessa; Färdigheter och förmåga - visa grundläggande förmåga att reflektera och resonera kring frågor rörande kunskapens relation till olika perspektiv, såsom genusperspektiv och etniska perspektiv, samt hur dessa frågor förhåller sig till möjligheten av allsidig och objektiv kunskap; - kunna analysera lärandemål utifrån de olika kunskapsformer som urskiljs i läroplanen; - kunna tillämpa grundläggande metoder för informationsvärdering, såsom redskap från argumentationsanalys, statistisk metodologi, och källkritik i vid mening; Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa en grundläggande repertoar av verktyg för att reflektera kring utbildningsfilosofiska frågor som rör förskolans och skolans kunskapsuppdrag; - visa en grundläggande repertoar av verktyg för att reflektera över och förhålla sig kritisk till anspråk på kunskap och vetenskaplighet. Behörighetskrav Grundläggande behörighet samt, i överensstämmelse med aktuell programstruktur, tidigare genomgångna kurser Undervisningens upplägg Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar och paneldiskussioner. All undervisning är examinationsförberedande. Föreläsningar ger studenten stöd att uppnå de förväntade studieresultat som handlar om att kunna visa kunskap och förståelse, men syftar också att introducera studenter till problematisering, analys, kritisk granskning och värdering. Gruppövningarna ger stöd att uppnå de förväntade studieresultat som handlar om färdigheter, förmågor och förhållningssätt, men syftar även till att förankra mer faktabaserade inslag. Paneldiskussioner syftar till att knyta ihop olika delar av kursen och att relatera olika perspektiv på kunskap och vetenskap till varandra. När studenterna är indelade i grupper kommer gruppindelning att göras utifrån studentens examensinriktning. Examination Examinationen består av två skrivsalstentamina. Ett syfte med skrivsalstentamen är att garantera att varje students kunskaper och reflektionsförmåga synliggörs och kan bedömas med säkerhet. Dessa tentamina innehåller dock också träningsmoment som bidrar till att befästa kunskaper och färdigheter. Den första tentamen innehåller dels en kontroll av grundläggande faktakunskaper rörande lagar och styrdokument ifråga om de olika skolnivåernas kunskapsuppdrag, dels en del om kunskap, vetenskap och

176 Bilaga p 95 K forskningsmetodik som examinerar både kunskap och förståelse och färdigheter och förmågor. Den andra tentamen examinerar färdighet och förmåga till praktisk informationsvärdering. Den som erhållit betyget Godkänd (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle Dessutom ska ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, sk uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas för omprov kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/obligatoriska momentet. Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten vid kursansvarig institution begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen. Rätten att delta vid tentamenstillfälle eller att få praktik för att uppnå godkänt betyg kan enligt högskoleförordningen inte begränsas till mindre än fem tillfällen för tentamen och två tillfällen för praktik. Den första tentamen bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget Väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes analytiska och problematiserande förmåga. Den andra tentamen bedöms enligt skalan Godkänd eller Underkänd. Betyg för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten av de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget Väl godkänd på kursen krävs betyget Väl godkänd på den första tentamen. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Kurslitteratur Obligatorisk litteratur

177 Bilaga p 95 K Peter Carruthers, Stephen Laurence, Stephen Stich The Innate Mind: Structure and Contents [Elektronisk resurs] New York: Oxford University Press : 2005 : 0 p. : Obligatorisk Läsanvisning: Volym 1-3. Introduktionen till volym 1 sektionerna 1-4 (ca 11 sidor) och introduktionen till volym 3 sektionerna 1-2 (ca 4 sidor). Tillgängliga som e-böcker via UB. Noam Chomsky Recent contributions to the theory of innate ideas, Synthese vol 17 Tillgänglig online : 1967 : URL: Obligatorisk Läsanvisning: sid 2-4 (3 sidor) Lars-Göran Johansson Introduktion till vetenskapsteorin 3. uppl. : Stockholm : Thales : ISBN: Obligatorisk Läsanvisning: Sidorna och (sammanlagt 53 sidor) Søren Kjørup Människovetenskaperna problem och traditioner i humanioras vetenskapsteori Lund: Studentlitteratur: Obligatorisk Läsanvisning: Kapitlet Vetenskapens kön (s , tillgänglig i kompendieform) Sven-Eric Liedman Ett oändligt äventyr - Om människans kunskaper. Stockholm: Albert Bonniers förlag, Obligatorisk Läsanvisning: Valda delar (15 sidor, tillgänglig i kompendieform) John Locke An essay concerning human understanding [Elektronisk resurs]. : In four books. Written by John Locke,... The tenth edition, with large additions. : London : printed for Arthur Bettesworth and Charles Hitch; Edmund Parker; John Pemberton; and Edward Symon : : 2v.,plate : Obligatorisk Läsanvisning: Bok 2, kapitel 1, sektionerna 1-6 och (ca 4 sidor). Tillgänglig online: SCB:s statistikskola. Onlineresurs på Obligatorisk Läsanvisning: Urval om motsvarande ca 70 sid0r. Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken Skolverket: 2013 Tillgänglig i elektronisk form på Obligatorisk Läsanvisning: Kapitel 1: Inledning (s. 7-15) Torsten Thurén Källkritik 2., [rev. och utök.] uppl. : Stockholm : Liber : ISBN: (hft.) Obligatorisk Läsanvisning: eller senare upplaga

178 Bilaga p 95 K SOU 1992:94. Skola för bildning. Utbildningsdepartementet, Stockholm: Allmänna Förlaget. Obligatorisk Läsanvisning: Kap 2. Kunskap och lärande (25 sidor, tillgänglig i kompendieform) Beroende på studentens examensinriktning tillkommer: Läroplan för förskolan ( Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ( eller Läroplan för de frivilliga skolformerna ( samt Skollagen ( Vetenskapliga artiklar och utdrag ur böcker som tillhandahålls av lärarna tillkommer. Referenslitteratur Gunnar Lindström, Lars Åke Pennlert Undervisning i teori och praktik - en introduktion i didaktik. 5:e upplagan 5. uppl. : Fundo Förlag : 2012 : 71 s. : ISBN: Referenslitteratur

179 Bilaga p 95 K Tabell 1: Lärarresurs inom kurs/kurser (%) i relation till total undervisningstid. Kurs Andelen disputerade Andelen adjunkter Andelen ickeuniversitetsanställda Andel med professionserfarenhet (av totalen) Kurs

180 Bilaga p 95 L 2 Gunnar Schedin. TUV, Telefon: gunnar.schedin@edusci.umu.se Förslag Utbildningsvetenskaplig kärna 1, (UK 1) Datum Sid 1 () Kurs 4 (i förfrågansunderlag kurs 2) TUV Förslag KURS 2: Utbildningsvetenskaplig kärna 1. Kurs nr Förslags- Ställare & medverkand e 2: 7,5hp TUV Statsvet Lärarresurs Hp Innehåll/ Kursbenämning Bilaga 5hp 2,5 hp Kursplan: Etik, demokrati och heterogena lärmiljöer Bil 2.1 Lärarresurs för kurs 2 redovisas Bil 2.2 Underskrift av berörda prefekter Gunnar Schedin, Tillämpad utbildningsvetenskap Anders Lidström, Statsvetenskap BILAGA 2.1

181 Bilaga p 95 L Etik och demokrati i heterogena lärmiljöer Ethics and democracy in heterogeneous learning environments Högskolepoäng: 7.5 hp Ansvarig institution: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Medverkande institution: Statsvetenskapliga institutionen, 2,5 hp. Innehåll I kursen problematiseras förskolans och skolans uppdrag att fostra demokratiska samhällsmedborgare. Kursen behandlar dessa verksamheters roll i det omgivande samhället. I detta ingår kunskap om att arbeta i en politiskt styrd organisation med krav på saklighet, opartiskhet och utvecklandet av ett etiskt förhållningssätt. För att kunna ta till sig denna kunskap utgår kursen från centrala föreställningar om demokratibegreppet, samt synen på mänskliga rättigheter. Det innebär att kursen behandlar värdegrund och likabehandling i relation till teori, praktik, etik, lagstiftning och styrdokument. Kursen avser också att utveckla den etiska yrkeskompetensen. Begrepp som diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och jämställdhet problematiseras i relation till relevanta teoretiska utgångspunkter. En del av innehållet utgörs av kunskaper om vad ett normkritiskt förhållningssätt och ett intersektionellt perspektiv i relation till förskolans och skolans verksamhet, innebär. Barnkonventionen och barns skilda uppväxtvillkor relaterade till värdegrund i samtida lärmiljöer och sociala arenor, behandlas. Förväntade studieresultat För godkänd kurs skall den studerande kunna: Kunskap och förståelse redogöra för grundläggande kunskap om skolans organisation och dess roll i det demokratiska samhället redogöra för olika teoretiska demokratibegrepp och dess inbördes motsättningar redogöra för begrepp och teorier om värdegrund, etik, jämställdhet, diskriminering och kränkande behandling i relation till skolans demokratifostrande uppdrag i heterogena lärmiljöer identifiera och problematisera ett normkritiskt förhållningssätt i relation till förskolans och skolans verksamhet redogöra för barns och ungdomars skilda livsvillkor och sociala arenor som påverkar förutsättningar för lärande Färdigheter och förmåga kunna diskutera centrala demokratiska begrepp och problematisera lärarens roll i en politiskt styrd organisation beskriva och argumentera för hur den demokratiska värdegrunden kan omsättas i det egna pedagogiska arbetet kunna redogöra för och problematisera pedagogers ansvar att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling samt föreslå insatser för förankring av Barnkonventionen och arbete för jämställdhet och jämlikhet i den pedagogiska verksamheten Värderingsförmåga och förhållningssätt

182 Bilaga p 95 L kunna värdera och förhålla sig till centrala begrepp och definitioner relaterat till pedagogens roll i förskola och skola kunna reflektera över de egna värderingarnas betydelse i professionsetiska frågeställningar Behörighetskrav Grundläggande behörighet samt genomgången kurs 1 a, förskollärare som profession, eller kurs 1b, grundlärare som profession eller kurs 1c ämneslärare som profession samt genomgången kurs 1d, Verksamhetsförlagd kurs Att vara lärare, 1,5 hp. Därutöver ska studenten ha genomgången kurs 2, Lärande och undervisning samt kurs 3 Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik Undervisningens upplägg Kursen innehåller föreläsningar, gruppdiskussioner, tillämpningsövningar och seminarier där kursinnehållet bearbetas. Seminarier och tillämpningsövningar förbereder för de fortsatta studierna och för centrala delar i kommande yrkesliv. Upplägget ska också bidra till utveckling och fördjupning av kunskap och förmåga kring vetenskaplig hållning och vetenskapligt skrivande samt kommunikativa färdigheter, som en del i det professionella uppdraget. De grundlägande kunskaper såväl innehållsliga som generiska som studenterna tillägnar sig i kursen ska alltså senare kunna vidareutvecklas och tillämpas i kommande inriktningskurser och i VFU. Examination Examination relateras till kursens mål och innehåll och sker genom deltagande vid seminarier, grupparbete och enskilt genom skriftliga inlämningsuppgifter. Bedömningen grundar sig på deluppgifter som bedöms utifrån en tregradig skala. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av examinationens olika delar och sätts först när alla moment är godkända. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom ska ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, så kallade uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas för omprov kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/obligatoriska momentet. Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen. Rätten att delta vid tentamenstillfälle eller att få praktik för att uppnå godkänt betyg kan enligt högskoleförordningen inte begränsas till mindre än fem tillfällen för tentamen och två tillfällen för praktik. Betyg för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten av de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Tillgodoräknande

183 Bilaga p 95 L Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina Litteratur Bengtsson, Hans Offentlig förvaltning att arbeta i demokratins tjänst Malmö: Gleerups: 2010 (185 s.) Collste Göran Inledning till etiken. Lund. Studentlitteratur, 3:e upplagan, 2010, 150 s Colnerud Gunnel Värdegrund som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs I pedagogisk forskning, nr 2 : 2004 : (18 s.) Läsanvisning: s URL: Dunkels Elza, Gun-Marie Frånberg & Camilla Hellgren Young People and Contemporary Digital Arenas: Identity, Learning and Abusive Practices Tidskrift för lärarutbildning och forskning; Theme Interactive Media and Learning Nr p Umeå university. The faculty board for teacher education Eek-Karlsson Liselotte, m.fl. Normkritiska perspektiv i skolans likabehandlingsarbete Lund: studentlitteratur : 2012 (135 s.) Frånberg Gun-Marie, Marie Wrethander Bliding Mobbning - en social konstruktion? 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2011 : (123 s.) ISBN: Gruber Sabine När skolan gör skillnad Skola, etnicitet och institutionell praktik.

184 Bilaga p 95 L Liber 2008 (192 s.) Irisdotter Aldenmyr, Sara, Ann Paulin & Kirsten Grönlien Zetterqvist Etik i professionellt lärarskap. Kristianstad: Glerups utbildning AB. (2009) (150 s) Jarl Maria & Rönnberg, Linda (2010), Skolpolitik från riksdagshus till klassrum Malmö: Liber (247 s.) Johansson Thomas, Simon Lindgren, Anette Hellman Nya Uppväxtvillkor Samhälle och individ i förändring Stockholm: Liber AB: 2013 Obligatorisk (202 s.) Odenbring Ylva Barns könade vardag. Om (o)jämställdhet i förskola, förskoleklass och skola. Stockholm: Liber AB: 2014 (125 s.) Skolverket Kränkningar i skolan analyser av problem och lösning Antologi: Skolverket, 2013 (Valda delar) Obligatorisk Se bibliotekskatalogen Album Sporre Karin Values in Swedish Education Struggles and Tensions in Directions around Democracy, Gender and Diversity: In Dilemmas of Implementing Education Reform- explorations from South Africa and Sweden. STEP Uppsala universitet. Research Reports 11. p (30 s) Referenslitteratur

185 Bilaga p 95 L Bodén Linnea, Hillevi Lenz Taguchi, Kajsa Ohrlander En rosa pedagogik : jämställdhetspedagogiska utmaningar 1. uppl. : Stockholm : Liber : 2011 : 212 s. ISBN: Se bibliotekskatalogen Album Läsanvisning: (Inledning, del 1, 2 & 3) Boström Viola, Kjell Lundmark (red.), (flyttad från obl till ref) Skoljuridik Malmö, Liber: 2012 Kap 9, s (50 s.) Elmeroth Elisabeth Etnisk maktordning i skola och samhälle Lund: Studentlitteratur (192 s.) Frånberg Gun-Marie Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt. Jämställdhetsarbete i skolan. Fritzes: Rapport XI från Delegationen för jämställdhet i skolan. SOU 2010:83 (70 s.) Skolverket På tal om mobbning - och det som görs : kunskapsöversikt Stockholm : Skolverket : 2009 (202 s.) URL: Fulltext ISBN: Se bibliotekskatalogen Album Skolverket Utvärdering av metoder mot mobbning Stockholm : Skolverket : 2011 : 217 s. URL: Fulltext (pdf) Läsanvisning: (Valda delar)

186 Institutionen för idé- och samhällsstudier Lena Eskilsson, Prefekt Umeå universitet, Umeå Telefon: E-post: Svar på förfrågan Utbildningsvetenskaplig kärna inkl. VFU hp (termin 1) Dnr LH: Datum Reviderat förslag på kurs inom Utbildningsvetenskaplig kärna och VFU i Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet termin 1 (1-30 hp) Förslaget avser kurs nr. 2, Etik, demokrati och den heterogena lärandemiljön 7,5 hp.

187 Etik, demokrati och den heterogena lärandemiljön Ethics, democracy and the heterogeneous teaching environment Högskolepoäng: 7,5 Medverkande institutioner: Institutionen för idé- och samhällsstudier (4 hp), Institutionen för kultur- och medievetenskaper (3,5 hp) Innehåll Kursen tar sin utgångspunkt i skolan som en integrerad del av samhället, där tyngdpunkten ligger på skolans fostransuppdrag och lärarens roll som förmedlare av demokratiska värderingar i en heterogen lärandemiljö. Kursen behandlar sociala och kulturella processer mellan elever och mellan elever och lärare. Ett genomgående tema är hur demokratifrågor genomsyrar arbetet i skolan på olika nivåer från frågor om demokrati och likabehandling i skolans lärandemiljöer till frågor om skolans organisation och politiska styrning i ett demokratiskt samhälle. Begrepp som kön, klass, etnicitet, sexualitet, religion och funktionsförmåga används för att ge kunskap om hur inkludering och exkludering, över- och underordning, skapas och återskapas i samhället och skolan. Här berörs också hur barns och ungdomars fritidskultur, inflytande från populärkultur och användningen av internet och sociala medier påverkar lärande, undervisning och det sociala livet i skolan. Under kursen ges studenten möjlighet att utveckla sin förmåga till etisk och normkritisk reflektion i rollen som lärare. Genom att tillägna sig grundläggande teorier och metoder för att resonera i etiska frågor får studenten förutsättningar för att förstå och reflektera kring skolans värdegrund och lärares yrkesetik. Målet är att studenten ska tillägna sig verktyg för att kritiskt förhålla sig till och hantera sociala situationer i en lärandemiljö präglad av kulturell mångfald. Hit hör att kunna utmana och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Undervisningen på kursen bygger på aktuell forskning. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse - visa fördjupad kunskap om och förståelse för vad styrdokumenten säger om lärarens uppdrag, med särskilt fokus på förskolans och skolans värdegrund och fostransuppdrag samt lärares yrkesetik; - visa kunskap om och förståelse för skolans organisation och roll i ett demokratiskt samhälle, med avseende både på lärarens roll som förmedlare av demokratiska värderingar och på skolans politiska styrning; - visa grundläggande förståelse för olika etiska teoribildningar och centrala normativa begrepp som aktualiseras i lärarrollen, såsom demokrati, mänskliga rättigheter, värdegrund och likabehandling; - visa grundläggande kunskap om hur kulturell mångfald utifrån kön, klass, etnicitet, sexualitet, religion, funktionsförmåga och barns och ungas kultur (fritid, medier, internet) skapar villkor för lärande, undervisning och det sociala livet i skolan;

188 - visa kunskap om och förståelse för betydelsen av att anlägga ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i rollen som lärare; Färdigheter och förmåga - visa grundläggande förmåga att tillämpa normkritiskt och etiskt resonerande i realistiska situationer från skolans och förskolans värld; - visa förmåga att beakta barns och ungdomars sociala och kulturella bakgrunder i tillämpningen av skolans styrdokument; - visa förmåga att identifiera hur diskriminerande beteenden och kategoriseringar skapas och återskapas i skolans sociala liv, och hur dessa kan utmanas och motverkas; Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att identifiera och självständigt resonera kring etiska och kulturella konflikter som kan uppstå i skola och förskola och göra bedömningar utifrån styrdokument såväl som samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Behörighetskrav Grundläggande behörighet samt, i överensstämmelse med aktuell programstruktur, tidigare genomgångna kurser Undervisningens upplägg Undervisningen består av föreläsningar samt olika typer av seminarier och gruppövningar. Föreläsningar ger studenten stöd för att uppnå de förväntade studieresultat som handlar om att kunna visa grundläggande kunskaper, men syftar också till att introducera studenten till problematisering, analys, kritisk granskning och värdering. Seminarier och gruppövningar kopplar de teoretiska kunskaperna till studenternas kommande yrkesliv och ger stöd för att uppnå de förväntade studieresultat som handlar om färdigheter, förmågor och förhållningssätt. Två av seminarierna, de så kallade caseseminarierna, ger studenten möjlighet att tillämpa de kunskaper och färdigheter som förvärvats under kursen på en realistisk problemsituation från skolans eller förskolans värld. Varje caseseminarium pågår under en heldag och genomförs tillsammans med verksamma lärare från för-, grundeller gymnasieskolan, beroende på studentens examensinriktning. Under casearbetet ska studenterna använda de teoretiska kunskaper de erhållit under kursens gång såväl som relevanta styrdokument (som Skollagen, relevant läroplan och Lärares yrkesetik). Caseseminarierna är examinerande. Examination Examinationen består av en skriftlig salsskrivning, en hemtentamen i slutet av kursen och två caseseminarier som även involverar skriftliga uppgifter. Vid caseseminarierna kommer studenterna att arbeta i mindre grupper baserade på examensinriktning. Studenten ska självständigt kunna identifiera såväl svårigheter som möjligheter i lärarens arbete med att tillämpa skolans styrdokument, samt diskutera hur etiska överväganden och sociala och kulturella förhållanden i samhället påverkar lärande, undervisning och det sociala livet i skolan. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg.

189 För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle Dessutom ska ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, sk uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas för omprov kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/obligatoriska momentet. Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen. Rätten att delta vid tentamenstillfälle eller att få praktik för att uppnå godkänt betyg kan enligt högskoleförordningen inte begränsas till mindre än fem tillfällen för tentamen och två tillfällen för praktik. Betyg för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten av de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes analytiska och problematiserande förmåga. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Kurslitteratur Tryggve Bergem Läraren i etikens motljus Lund : Studentlitteratur : 2000 : 147 s. : ISBN: Obligatorisk Henrik Ahlenius Förord & Normativa teorier : i Vad är moraliskt rätt? Stockholm : Thales : 2004 : Obligatorisk Läsanvisning: Sid & i "Vad är moraliskt rätt" (14 sidor, tillgänglig i kompendieform) Jonathan Glover The scope and Limits of Moral Argument : i Causing Death and Saving Lives

190 Harmondsworth : Penguin : 1990 : Obligatorisk Läsanvisning: Kap 2 i "Causing Death and Saving Lives" (14 sidor, tillgänglig i kompendieform) Reidun Carlsson, Claes Nilholm Demokrati och inkludering en begreppsdiskussion 2004 : 19 s. : Obligatorisk Läsanvisning: Artikel i Utbildning och Demokrati, 13(2): Tillgänglig online: idskriften/2004/nr_2/carlsson_nilholm.pdf Tom Christiano Democracy 2006 : Obligatorisk Läsanvisning: Artikel i Stanford Encyclopedia of Philosophy. Tillgänglig online: Maria Jarl, Linda Rönnberg Skolpolitik : från riksdagshus till klassrum Stockholm : Liber : 2010 : 247 s. : ISBN: Obligatorisk Läsanvisning: Valda delar, utifrån lärares anvisningar Gösta Arvastson, Billy Ehn Kulturnavigering i skolan 1. uppl. : Malmö : Gleerups utbildning : 2007 : 174 s. : ISBN: Obligatorisk Läsanvisning: Valda delar, ca 100 sidor, utifrån lärares anvisningar Lena Martinsson, Eva Reimers Skola i normer Malmö : Gleerup : 2014: 219 s. : ISBN: Obligatorisk Läsanvisning: Valda delar, ca 100 sidor, utifrån lärares anvisningar Ann Runfors Fostran till frihet? Värdeladdade visioner, positionerade praktiker och diskriminerande ordningar : 31 s. : Obligatorisk Läsanvisning: Sid i Sawyer Lena och Kamali Masoud (red.): Utbildningens dilemma: demokratiska ideal och andrafierande praxis. SOU 2006:40, 31 s.). Tillgänglig online: Beroende på studentens examensinriktning tillkommer: Läroplan för förskolan ( Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ( eller Läroplan för de frivilliga skolformerna ( samt Skollagen ( samt Lärares yrkesetik ( Obligatoriska Vetenskapliga artiklar och utdrag ur böcker som tillhandahålls av lärarna tillkommer.

191

192 Tabell 1: Lärarresurs inom kurs/kurser (%) i relation till total undervisningstid. Kurs Andelen disputerade Andelen adjunkter Andelen ickeuniversitetsanställda Andel med professionserfarenhet (av totalen) Kurs De icke-universitetsanställda lärarna utgörs av de yrkesverksamma lärare som arbetar med caseseminarierna. Institutionen för statsvetenskap har bjudits in att samarbeta om kursen som medverkande institution, men har tackat nej. När kursen ges kommer den del av undervisningen som behandlar demokratifrågor ur ett statsvetenskapligt perspektiv att bemannas med disputerade lärare med statsvetenskaplig kompetens. Förhoppningsvis kan denna del av undervisningen bemannas med personal från Institutionen för statsvetenskap vid Umeå universitet. Om det inte skulle vara möjligt kommer kursansvarig institution att köpa in den kompetens som krävs från något annat lärosäte.

193 Dialog Bilaga p 95 M Protokoll från dialog med Pedagogiska institutionen, Mårten, Gunnar, Gunilla Allmänt: Lärarhögskolans ledning förutsätter att samverkan sker mellan institutioner som har kursansvar, för att upprätthålla god kvalitet genom hela UK I. Under processen har framkommit att nuvarande förslags placering av VFU (efter kurs 1) är administrativt omöjligt. I beredningsprocessen har framkommit önskemål från såväl programråd som från institutioner att flytta kurs 4 Lärande och undervisning till position 2, dvs. som andra kurs. Den verksamhetsförlagda kursen kommer att ligga mitt under kurs 2, förslagsvis under v. 43. Den nya ordningen på kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna blir således: 1. Professionsanknuten första kurs, 2. Lärande och undervisning + VFU 1,5, 3. Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik, 4. Etik, demokrati och det heterogena klassrummet. Tidsplan: Sista dag för inlämnande av reviderade förslag är onsdag 26/11 kl. 12:00. Förslagen ska skickas till Jan Mannberg, jan.mannberg@umu.se. Inlämnade reviderade förslag bereds av Lärarhögskolans ledning 27/11-28/11 som lägger förslag till beslut till Lärarhögskolans styrelse. Lärarhögskolans styrelse fattar beslut om kursuppdrag den 4 december. Grundlärare som profession - Kurs 1b Viktigt att 1b och 1c inte vävs ihop till en kurs. Kurserna ska vara programspecifika Tydliggör i text att akademiska studier introduceras, Introduktion kring professionen behöver förtydligas i kursplanen, Kommunikativ förmåga, särskilt talet och skrivandets [ ] som stöd för den pedagogiska verksamheten bör ges av Institutionen för språkstudier. Skoljuridik ska ingå och ska ges av Institution för juridik, men i mindre omfattning än i förslaget. Fundera över omfattning av poängfördelning mellan institutioner. FSR - Examination av kommunikativ förmåga kopplas till VFU. Kan detta kopplas till tillämpningsövningar. Undervisningens upplägg: undvik att skriva in att seminarier och tillämpningsövningar är obligatoriska. Inslag kring kompetensuppföljning bör tydliggöras, exempelvis i innehållsbeskrivningen. Ämneslärare som profession, 1c Tydliggör att det handlar om ämneslärare, Synliggör vuxnas lärande. Tydliggör i text att akademiska studier introduceras. Kommunikativ förmåga, särskilt talet och skrivandets [ ] som stöd för den pedagogiska verksamheten bör ges av Institutionen för språkstudier.

194 Dialog Bilaga p 95 M Skoljuridik ska ingå och ska ges av Institution för juridik, men i mindre omfattning än i förslaget. Fundera över omfattning av poängfördelning mellan institutioner. Undervisningens upplägg: undvik att skriva in att seminarier och tillämpningsövningar är obligatoriska. Inslag kring kompetensuppföljning bör tydliggöras, exempelvis i innehållsbeskrivningen. Att vara lärare (grund- och ämneslärare), 1d VFU:n kommer att ligga mitt i kurs 2. Lärande och undervisning, 4 Kursen kommer att flyttas till position 2 med en VFU-kurs i mitten Säkerställ att yngre barns lärande och utveckling beaktas. Röst och tal ska ingå i denna kurs, introduktionsföreläsningar och ev. någon gruppövning. Inslag om estetiska läroprocesser bör huvudsakligen ges av Institutionen för estetiska ämnen. Lägg in något kring digitala verktyg, t ex Använda och reflektera över digitala verktyg, som ett FSR. Konkretisera kursplanen. Ge exempel på hur föreläsningar, seminarier och gruppövningar bidrar till att studenterna når FSR och hur undervisningens upplägg stödjer studenternas lärandeprocess.

195 Dialog Bilaga p 95 N Protokoll från dialog med Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Signild, Ewa G C, Berith Ö Allmänt: Lärarhögskolans ledning förutsätter att samverkan sker mellan institutioner som har kursansvar, för att upprätthålla god kvalitet genom hela UK I. Under processen har framkommit att nuvarande förslags placering av VFU (efter kurs 1) är administrativt omöjligt. I beredningsprocessen har framkommit önskemål från såväl programråd som från institutioner att flytta kurs 4 Lärande och undervisning till position 2, dvs. som andra kurs. Den verksamhetsförlagda kursen kommer att ligga mitt under kurs 2, förslagsvis under v. 43. Den nya ordningen på kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna blir således: 1. Professionsanknuten första kurs, 2. Lärande och undervisning + VFU 1,5, 3. Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik, 4. Etik, demokrati och det heterogena klassrummet. Tidsplan: Sista dag för inlämnande av reviderade förslag är onsdag 26/11 kl. 12:00. Förslagen ska skickas till Jan Mannberg, jan.mannberg@umu.se. Inlämnade reviderade förslag bereds av Lärarhögskolans ledning 27/11-28/11 som lägger förslag till beslut till Lärarhögskolans styrelse. Lärarhögskolans styrelse fattar beslut om kursuppdrag den 4 december. Förskollärare som profession, 1a Kommunikativ förmåga, särskilt talet och skrivandets [ ] som stöd för den pedagogiska verksamheten bör ges av Institutionen för språkstudier. Skoljuridik ska ingå och ska ges av Institution för juridik, men i mindre omfattning än i förslaget. Fundera över omfattning av poängfördelning mellan institutioner. Undvik att skriva att seminarier och workshops är obligatoriska. Lås inte upp er vid en hemtenta, Progressionen i det akademiska skrivandet bör förtydligas, Inslag kring kompetensuppföljning bör tydliggöras, exempelvis i innehållsbeskrivningen. Att vara förskollärare, 1d Kursen kommer att placeras mitt i kurs 2. Etik, demokrati och det heterogena klassrummet, 2 Byt klassrummet mot lärandemiljö? Tydliggör begreppen i kursbeskrivningen. Minska betoningen på fostransuppdraget, använd hellre formuleringen förhålla sig till fostransuppdraget. Ta bort fortlöpande samt aktivt i examination. Fundera över annan formulering för uttrycket aktivt deltagande. Ta bort varierande former

196 Dialog Bilaga p 95 N Se över poängfördelningen, behövs juridikinslaget poängsättas? Etikdelen måste förstärkas.

197 Dialog Bilaga 95 O Protokoll från dialog med Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Helena, Brittmari, Anders Allmänt: Lärarhögskolans ledning förutsätter att samverkan sker mellan institutioner som har kursansvar, för att upprätthålla god kvalitet genom hela UK I. Under processen har framkommit att nuvarande förslags placering av VFU (efter kurs 1) är administrativt omöjligt. I beredningsprocessen har framkommit önskemål från såväl programråd som från institutioner att flytta kurs 4 Lärande och undervisning till position 2, dvs. som andra kurs. Den verksamhetsförlagda kursen kommer att ligga mitt under kurs 2, förslagsvis under v. 43. Den nya ordningen på kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna blir således: 1. Professionsanknuten första kurs, 2. Lärande och undervisning + VFU 1,5, 3. Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik, 4. Etik, demokrati och det heterogena klassrummet. Tidsplan: Sista dag för inlämnande av reviderade förslag är onsdag 26/11 kl. 12:00. Förslagen ska skickas till Jan Mannberg, jan.mannberg@umu.se. Inlämnade reviderade förslag bereds av Lärarhögskolans ledning 27/11-28/11 som lägger förslag till beslut till Lärarhögskolans styrelse. Lärarhögskolans styrelse fattar beslut om kursuppdrag den 4 december. Grundlärare som profession, 1b Poängfördelning mellan medverkande institutioner bör tydliggöras. Inslag kring skolväsendets historia och organisation saknas. Inslag om läraren som myndighetsutövare, skoljuridik, bör ingå och skrivas fram. Samverkan finns med i FSR, kan vara bra att tydliggöra att det handlar om samverkan mellan fritidspedagoger och lärare, Undervisningens upplägg och Examinationsformer behöver förtydligas, Litteraturlistan behöver kompletteras, FSR kring att kritiskt granska ledarskap problematiskt i denna kurs. Överlag, se över FSR. Att vara lärare (grundlärare), 1d VFU-kursen kommer att ligga mitt i kurs 2 Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik, 3 Kursplanen är ofullständig,

198 Dialog Bilaga p 95 P Protokoll från dialog med Institutionen för idé- och samhällsstudier, Lena E, Jonas N, Kerstin E(Kultur-och medier), Jessica F(Statistik) Allmänt: Lärarhögskolans ledning förutsätter att samverkan sker mellan institutioner som har kursansvar, för att upprätthålla god kvalitet genom hela UK I. Under processen har framkommit att nuvarande förslags placering av VFU (efter kurs 1) är administrativt omöjligt. I beredningsprocessen har framkommit önskemål från såväl programråd som från institutioner att flytta kurs 4 Lärande och undervisning till position 2, dvs. som andra kurs. Den verksamhetsförlagda kursen kommer att ligga mitt under kurs 2, förslagsvis under v. 43. Den nya ordningen på kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna blir således: 1. Professionsanknuten första kurs, 2. Lärande och undervisning + VFU 1,5, 3. Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik, 4. Etik, demokrati och det heterogena klassrummet. Tidsplan: Sista dag för inlämnande av reviderade förslag är onsdag 26/11 kl. 12:00. Förslagen ska skickas till Jan Mannberg, jan.mannberg@umu.se. Inlämnade reviderade förslag bereds av Lärarhögskolans ledning 27/11-28/11 som lägger förslag till beslut till Lärarhögskolans styrelse. Lärarhögskolans styrelse fattar beslut om kursuppdrag den 4 december. Etik, demokrati och det heterogena klassrummet, 2 Byt klassrummet mot lärandemiljö? Se över antalet FSR, de är i dagsläget 12. Skriv ihop de två delarna så att det tydligare syns att de hänger ihop och bygger på varandra, eventuellt handlar det om att byta terminologi. Lyft fram det professionsanknutna. Tydliggör lärandemål kring barns och ungas fritidskultur, medier, internet. Detta kan också tydliggöras i innehållsbeskrivningen. Överväg att plocka in kompetens från Statsvetenskap kring demokratifrågor. Se över poängfördelningen mellan institutioner. Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik, 3 Se över litteraturlistan för att se om det går att föra in kvinnliga författare. Se över antalet FSR. Förstärk professionsanknytningen. Se över poängfördelningen mellan institutioner. Problematisera beprövad erfarenhet i relation till vetenskaplig grund.

199 Bilaga p 95 Q Förslagsställande institution Xxxxx Xxxxxxxxx, Prefekt Umeå universitet, Umeå Telefon: E-post: xxxxxxx@xxxxxxxx Förfrågan Utbildningsvetenskaplig kärna inkl. VFU hp (termin 1) Dnr LH: Datum Förfrågan avseende Kurser inom Utbildningsvetenskaplig kärna och VFU i Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet termin 1 (1-30 hp) Innehållsförteckning 1. Kurser som ingår i förfrågan. 2. Utgångspunkter 2.1 Ekonomi 2.2 Uppföljning 2.3 Förbehåll 2.4 Kompetensredovisning 3. Anvisningar till kursplaneförslag 3.1 Lärarhögskolans grundsyn 3.2 Kursplanens utformning Kursplanemall Eventuella frågor avseende innehållet i förfrågningsunderlaget kan ställas i första hand till utbildningsledare Birgitta Wilhelmsson birgitta.wilhelmsson@umu.se eller Jan Mannberg jan.mannberg@umu.se. Förslag skall inlämnas elektroniskt enligt denna mall senast via e-post till annika.kjellsson-lind@umu.se och dels, ett av samtliga medverkande undertecknat exemplar, via internpost, till Annika Kjellsson Lind, Lärarhögskolans kansli, Förvaltningshuset, plan 5.

200 Bilaga p 95 Q När Lärarhögskolans styrelse beställer en kurs är parterna (beställare och LH:s styrelse) överens om att detta dokument, om inget annat skriftligt överenskommit mellan parterna, utgör de allmänna villkoren för beställningen/överenskommelsen (p. 4). 1. Kurser som ingår i förfrågan Förfrågan avser utbildningsvetenskapliga kärnkurser samt verksamhetsförlagd utbildning om sammanlagt 30 hp under den första terminens studier inom förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarprogrammet. Programstart ht För utförligare information se 3.1 och 3.2. Förfrågan avser således de kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna som ges under utbildningens första termin (UK I), 28,5 hp och VFU I, 1,5 hp, totalt 30 hp. Under senare delar av programmet läses återstoden av de totalt 60 hp kärnkurser som förordningen anger (UK II och III). Innehållet i de kurser som avses i denna beställning måste därför ta detta i beaktande. Kurser inom UK II och UK III kommer att beställas i senare skede. Inlämnade förslag kan avse en eller flera kurser. Följande kurser ingår i förfrågan: 1 a Förskollärare som profession, 6 hp (Programspecifik) 1 b Grundlärare som profession, 6 hp Programspecifik) 1 c Ämneslärare som profession. 6 hp (Programspecifik) 1 d Verksamhetsförlagd utbildning- att vara lärare, 1,5 hp (inriktningsspecifik, innehållsligt kopplad till 1a - c) 2 Etik, demokrati och det heterogena klassrummet, 7,5 hp 3 Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik, 7,5 hp 4 Lärande och undervisning, 7,5 hp Under punkt i förfrågansunderlaget finns en kursplanemall som möjliggör en elektronisk hantering och som innehåller redan ifyllda avsnitt. Denna mall ska användas för var och en av de kurser som förslagsställaren avser att ansvara för. Totalt ingår alltså sju kurser i förfrågan där mera detaljerade innehållsbeskrivningar och anvisningar för ifyllande av respektive kursplan återfinns i bilaga 2. I samma bilaga finns även en tentativ beskrivning av den utbildningsvetenskapliga kärnans återstående delar.

201 Bilaga p 95 Q 2. Utgångspunkter Utbildning inom lärarhögskolan är hela universitetets angelägenhet. Enligt högskolelagen (1 kap 2 ) ska all högre utbildning vila på vetenskaplig och i förekommande fall på konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. För en högkvalitativ utbildning krävs därför ändamålsenlig kompetens inom såväl forskning som aktuell praktisk yrkeserfarenhet och/eller konstnärlig verksamhet. För att möta dessa krav är det stundtals nödvändigt att kompetenser från flera enheter vid universitetet deltar i en kurs. Det kan således vara en styrka om delar av undervisningen inom en kurs genomförs i institutionsövergripande lärarlag med medverkande från olika discipliner inom Umeå universitet eller från andra verksamheter som exempelvis skolan. Även tänkt samverkan med andra institutioner mellan kurser kan i förekommande fall beskrivas för att tydliggöra tänkt progression. 2.1 Ekonomi Kurser ersätts enligt årligen fastställda prislappar per utbildningsområde och per helårsstuderande och prestationer (I detta fall undervisningsprislapp respektive VFU-prislapp). Planeringstal för kurserna i förfrågan beslutas av lärarhögskolans styrelse i slutet av vårterminen året innan programstart (ca 15 månader) och utgör således det preliminära antalet studenter samt en övre gräns. Beslut om antagning till program och till valbara kurser är beroende av studerandeantal och avgörs i samråd mellan Lärarhögskolan och kursansvarig institution. 2.2 Uppföljning Lärarhögskolan kommer att följa upp beställd kurs via programråd med stöd av kansli. Medverkande institutioner förväntas att aktivt bidra till uppföljningsarbetet via inlämnande av kursutvärderingar/sammanställningar och annan relevant information. Om kurs vid uppföljning visar sig väsentligen avvika från beställd kurs kan styrelsen för Lärarhögskolan fatta beslut om reduktion av kostnadsersättning. 2.3 Förbehåll Om nationella beslut fattas med sådan innebörd att beställda kurser inte kan genomföras äger Lärarhögskolan rätt att säga upp beställningen i fråga. 2.4 Kompetensredovisning I tabell 1 i bilagedelen ska en övergripande kompetensredovisning av undervisande lärare i aktuell kurs lämnas. Ur tabellen ska omfattningen av för kursens innehåll relevant vetenskaplig, konstnärlig och/eller professionsinriktad kompetens kunna utläsas. Uppgifterna avser andelen disputerade lärare, andelen lärare med

202 Bilaga p 95 Q professionsinriktad kompetens samt eventuell andel adjungerade lärare, samtliga i förhållande till total undervisningstid. För VFU-kursen avser redovisningen den tid som avser universitetsansvaret vid introduktion, uppföljning och examination. 3. Anvisningar till kursplaneförslag 3.1 Lärarhögskolans grundsyn kurserna ska vara inriktade på att kvalificera den studerande för arbete i den verksamhet som avses enligt gällande styrdokument och den övriga verksamhet som är förbunden med det uppdrag som utbildningen avser. Kursförslagets struktur ska stödja progression och kontinuitet liksom studentens utveckling av sådana förmågor som krävs för yrkesrollen, förväntningar på studenter inverkar i hög grad på deras studieresultat. Analogt bör inlämnade förslag beakta behovet av tydliga förväntningar på dem som studerar inom utbildningen genom höga krav samt genom att tilldela studenten mycket eget ansvar som kontrolleras genom examination, kursförslag bör syfta till att de studerande utvecklar kompetenser för att dels kunna kontinuerligt ta del av ny kunskap inom området, dels arbeta med systematisk utvärdering och kvalitetsutveckling, kursförslag skall beakta att forskningsmiljöer av utbildningsvetenskaplig karaktär aktivt nyttiggörs. 3.2 Kursplanernas utformning Kursplan utformas i enlighet med den av universitetet fastställda kursplanemallen och Lärarhögskolans riktlinjer Kursplanemall I nedanstående kursplanemall är de avsnitt som ska fyllas i vid inlämnande av kursplaneförslag markerade med texten Anvisningar: Mallen är en förenklad version av Selmas mall som sedan efter beslut om fördelning av kursuppdrag kommer att kompletteras med ytterligare formalia. Under de avsnitt där textavsnitt är angivna i normalt typsnitt är dessa obligatoriska och ska således enbart kopieras.

203 Bilaga p 95 Q Kursplanemall Rubrik (Anvisning: Kursens benämning högst 120 tecken inkl. blanksteg). Kursens engelska benämning (Anvisning: Kursens engelska benämning högst 120 tecken inkl. blanksteg). Högskolepoäng: (Anvisning: Enligt anvisningar för respektive kurs enl. bilaga 2). Medverkande institutioner: (Anvisning: Ange institution/er tillsammans med aktuella hp). Innehåll (Anvisning: Här beskrivs det huvudsakliga innehållet i kursen. Vad är det studenterna möter i kursen? Innehållet ska vara direkt relaterat till målen (de förväntade studieresultaten - FSR). Om kursen är uppdelad i delkurser ska det anges här enligt nedan). Förväntade studieresultat (Anvisning: FSR ska formuleras så att kunskapskvaliteterna framgår efter avklarad kurs för minst betyget godkänd: Kunskap och förståelse, Färdigheter och förmåga, Värderingsförmåga och enl. nedan. Tänk på att FSR ska formuleras så att de är användbara när studenter och avnämare vill förstå kursens innehåll och när lärare ska utforma kursinnehåll och examination.) För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse (Anvisning: Här fylls förslagets FSR i.) Färdigheter och förmåga (Anvisning: Här fylls förslagets FSR i.) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Anvisning: Här fylls förslagets FSR i.) (Anvisning: Vid eventuell momentindelning kan med fördel varje momentets innehåll och FSR skrivas var för sig. På så sätt framgår det vilka moment respektive FSR är kopplat till. I de fall där momentindelning används ska benämning anges såväl på svenska som på engelska) Behörighetskrav Grundläggande behörighet samt, i överensstämmelse med aktuell programstruktur, tidigare genomgångna kurser Undervisningens upplägg (Anvisning: Här beskrivs hur undervisningen är upplagd och vilka undervisningsformer som förekommer. Exempel på undervisningsformer är föreläsning, grupparbete, seminarium, handledning och laboration. Om det finns obligatoriska moment på kursen ska det också framgå här. ) Examination (Anvisning: Här anges formerna för att bedöma studenternas prestationer (skriftligt prov, muntligt prov, uppsats etc.) Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg.

204 Bilaga p 95 Q För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle Dessutom ska ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, sk uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas för omprov kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/obligatoriska momentet. Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen. Rätten att delta vid tentamenstillfälle eller att få praktik för att uppnå godkänt betyg kan enligt högskoleförordningen inte begränsas till mindre än fem tillfällen för tentamen och två tillfällen för praktik. Betyg för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten av de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Kurslitteratur (Anvisning: I litteraturlistan förtecknas den kurslitteratur och de övriga läromedel som ska användas. Momentindelad kurs kan med fördel ha momentindelad kurslitteraturlista.)

205 Bilaga p 95 Q Bilaga 1 till förfrågansunderlaget Tabell 1: Lärarresurs inom kurs/kurser (%) i relation till total undervisningstid. Kurs Andelen disputerade Andelen adjunkter Andelen ickeuniversitetsanställda Andel med professionserfarenhet (av totalen) Kurs 1 a Kurs 1 b Kurs 1 c Kurs 2 Kurs 3 Kurs 4

206 Bilaga p 95 Q Bilaga 2 till förfrågansunderlag Riktlinjer för ifyllande av förfrågansunderlagets kursplanebeskrivningar Denna förfrågan avser kurser under den första terminens utbildningsvetenskapliga kärna i förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarprogrammet. Nedan ges inledningsvis en strukturöversikt över de totalt 60 hp som kärnan omfattar eftersom förändringar i den inledande terminen får konsekvenser för fortsatt innehåll. Notera att strukturens beskrivning av omfattning, innehåll och ordningsföljd för senare delar av UK är tentativa och därför endast ger en möjlig bild av fortsättningen. Likaså är terminsförläggningen ingen sann bild då det t ex för Förskollärarprogrammet och Grundlärare för fritidshem gäller en annorlunda ordning samt att förslag från Grundlärarrådet om framflyttning av UK II till termin 4 ännu ej behandlats. Strukturöversikten följs av en mer detaljerad bild av de sju kurser som förfrågan avser. Här finns en översiktlig beskrivning av innehåll, en beskrivning som självfallet endast ska ses som uttryck för kursernas inriktning och där den expertkompetens som finns hos förslagsställarna förväntas leda till en mer fördjupad och precis beskrivning. Här finns och kortare beskrivningar av hur kursens innehåll är tänkt i ett progressions- perspektiv samt ett antal nationella examensmål som kursernas FSR har att förhålla sig till. För fullständig nationell examensbeskrivning se nationell förordningstext. När det gäller förväntade studieresultat kan förutom de föreskrivna även förekomma något ytterligare resultat som förslagsställaren anser ska examineras. En uppmaning är dock att antalet FSR ska begränsas till en omfattning som möjliggör examination inom ramen för 7,5 hp.

207 Bilaga p 95 Q Strukturförslag utbildningsvetenskaplig kärna där såväl terminsförläggning, kursbenämningar och omfattning av kurser efter termin 1 är tentativa. TERMIN 1 (dvs. kurser som ingår i den aktuella förfrågan) Kurs 1- program/inriktningsspecifik (6 hp+1,5 hp VFU) där studentens valda utbildning utgör utgångspunkt för kurstillhörighet Förskollärare som profession, 6 hp Grundlärare som profession, 6 hp Ämneslärare som profession, 6 hp 1,5 VFU Kurs 2 läses gemensamt i samtliga program Etik, demokrati och det heterogena klassrummet, 7,5 hp Kurs 3- läses gemensamt i samtliga program Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik 7,5 hp Kurs 4- läses gemensamt i samtliga program Lärande och undervisning, 7,5 hp TERMIN 2-4 Ingångsämnen eller huvudområde med ämnesdidaktik TERMIN 5 (de nedan angivna kurserna ska betraktas som högst preliminära både vad gäller omfattning, innehåll och inbördes ordning. De områden som antyds bör dock anses som nödvändiga) Kurser/innehåll om totalt 24 hp + 6 hp VFU Utbildningsvetenskap och didaktik för lärare, 5 hp Bedömning och lärande, 14 hp VFU- att undervisa, 6 hp Specialpedagogik, 5 hp Varierande antal terminer med ämnes/områdesstudier AVSLUTANDE TERMIN Kurs/innehåll om 7,5 hp Vetenskap och profession - Utvärdering och uppföljning, 7,5 hp

208 Bilaga p 95 Q Beskrivning av övergripande innehåll, progressionstankar och nationella examensmål för respektive kurs att relatera till i termer av FSR(här kan även andra FSR läggas till) Kurs 1- program/inriktningsspecifik (a, b och c/6 hp, d/1,5 hp) 1a Förskollärare som profession, 6 hp 1b Grundskollärare som profession, 6 hp 1c Ämneslärare som profession, 6 hp 1d VFU- att vara lärare, 1,5 hp Innehåll 1 a, b och c Förutom att kursen inledningsvis ska innehålla en introduktion till akademiska studier ska här som huvudsak fokuseras den kommande yrkesutövningen för att skapa en tydlig identifiering och programtillhörighet. Innehållet kan bl. a bestå av Förskolans, fritidshemmet eller skolans(kunskaps)uppdrag Förskollärarens/Lärares kommunikativa förmåga, dvs., talet, skrivandet, lyssnandet och kroppsspråk som stöd för den pedagogiska verksamheten. Att arbeta inom förskola/fritidshem/skola på vetenskaplig grund Program-/inriktningsrelevant skolkontexten (skolväsendets historik, organisation och villkor samt styrdokument) Ramfaktorers (styrdokument, regelverk, juridiska dokument) påverkan på skolans verksamhet Läraren som myndighetsutövare Progression (fördjupning under utbildningen) I huvudområde/ämnesstudiers (ämnes)didaktiska moment fördjupas kunskaper om läroplaner, kursplaner, lärares uppdrag och arbetssätt. I senare kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan fördjupas kunskaper om skolans uppdrag, om pedagogiskt arbete på vetenskaplig grund och om läroplaner och styrdokument i relation till läroplansteori och ramfaktorer. Lärares kommunikativa förmåga som stöd för den pedagogiska verksamheten fördjupas under UK II, under VFU samt i inriktningsstudier/ämnesstudier. Kursens FSR ska anknyta till följande nationella examensmål Förskolan kunskaper inom det förskolepedagogiska området relevanta för yrkesutövning förskoledidaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen skolväsendets organisation, samt kännedom om förskolans historia kunskap om relevanta styrdokument, och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv kunskap om sociala relationer och ledarskap samt betydelsen av detta i yrkesutövning

209 Bilaga p 95 Q Grundlärare kunskaper inom det fritidspedagogiska området som krävs för yrkesutövningen didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen kunskap om skolväsendets organisation samt kännedom om skolväsendets historia kunskap om relevanta styrdokument samt om olika pedagogisk-didaktiska perspektiv kunskap om sociala relationer och ledarskap samt betydelsen av detta i yrkesutövningen Ämneslärare didaktiska kunskaper som krävs för undervisning och lärande samt kännedom om vuxnas lärande kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 1c VFU också den inriktningsspecifik och inriktade på det pedagogiska arbetet i praktiken för reflektion kring det egna valet av utbildning mm VFU, 1,5 hp Kan examineras utifrån reflektioner kring några av de nationella examensmål ovan Kurs 2 läses gemensamt i samtliga program/inriktningar Etik, demokrati och det heterogena klassrummet, 7,5 hp Innehåll Med utgångspunkt i skolan som del i ett omgivande samhälle behandlar kursen hur situationen i klassrum och lärares arbete samspelar med kulturella och samhälleliga strukturer. Här problematiseras exempelvis värdegrund i relation till styrdokument och i sitt samhälleliga sammanhang. Innehållet kan vidare bestå av Skolans värdegrund och fostransuppdrag Demokrati, människosyn, etik, likabehandling i skolans verksamhet Grundläggande kunskap om barns och ungdomars livsvillkor Läraren som förmedlare av demokratiska värderingar Barns och ungas kultur (fritid, medier, internet) Olika påverkansfaktorer och samverkansformer. Progression (fördjupning under utbildningen) Då kursen till stor del inriktar sitt innehåll mot värden och förhållningssätt kommer den verksamhetsförlagda utbildningen att utgöra viktiga programinslag för fördjupning av de kunskaper som behandlas här. Även inom de ämnesdidaktiska momenten i ämnesstudier/ huvudområde fördjupas delar av kursens innehåll.

210 Bilaga p 95 Q Kursens FSR ska anknyta till följande nationella examensmål kunskap om skolväsendets organisation och relevanta styrdokument och hur dessa relaterar till omgivande samhälle kunskap om barns och ungdomars behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen Kurs 3- Läses gemensamt för samtliga program Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik 7,5 hp Innehåll Det som i kurs 1 på grundläggande nivå berör en yrkesutövning på vetenskaplig grund fördjupas i kurs tre där bl a skilda vetenskaps- och kunskapsteoretiska grunder och resonemang kring relationen mellan begreppsparen teori och empiri samt vetenskap och beprövad erfarenhet är central. Ett viktigt fokus är grundläggande/praktiska färdigheter som lärare behöver för att i sin yrkesutövning kunna göra bedömningar utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Här bör vidare ingå: Grundläggande utbildningsfilosofi och vetenskapsteori Kunskapsbegrepp och kunskapsformer Vetenskapliga metoder (kvant och kval) Redskap för analyser av mål och metoder för skolan, egen utbildning och lärarverksamhet samt reflektion kring skolans/förskolans/fritidshemmets syfte och värde med utgångspunkt i uppdragsbeskrivningar Progression (fördjupning under utbildningen) Kunskaper om filosofi, vetenskap forskningsmetodik och redskap för reflektion och analys är centrala under hela den fortsatta utbildningen. Den kommer till användning och fördjupas i såväl ämnesstudier, VFU och examensarbete. I huvudområdets/ämnesstudierna i de olika programmen fördjupas kursens teoretiska perspektiv genom särskilt fokus på det specifika ämnets/huvudområdets vetenskapliga grund men även vid ämnesdidaktisk planering och utvärdering av undervisning i anslutning till VFU. En avslutande fördjupning åstadkoms i anslutning till studenternas examensarbeten. Också inom den fortsatta utbildningsvetenskapliga kärnan fördjupas innehållet med särskilt fokus på utbildningsvetenskap i kurserna Utbildningsvetenskap och didaktik för lärande samt Vetenskap och profession. Kursens FSR ska anknyta till följande nationella examensmål kännedom(fö och fri)/kunskap(f-3, 4-6 och ämneslärare) om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder,

211 Bilaga p 95 Q kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat observera, dokumentera och analysera kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen Kurs 4-läses gemensamt för samtliga program Lärande och undervisning, 7,5 hp Innehåll Med utgångspunkt i teorier om barns sociala och kognitiva utveckling fokuserar kursen på utvecklingen av didaktisk kompetens. Denna kompetens utgör en betydande del av grunden för läraryrkets professionalitet och för lärares förutsättningar att behärska en komplex och varierad undervisningspraktik. Här kan ingå Barns och ungas utveckling och lärande Innehåll och metoder i undervisning som stöd för elevers lärande. Didaktik, didaktisk analys, metodik och verktyg (exempelvis praktiska, estetiska och digitala lärprocesser) Specialpedagogik Progression(fördjupning under utbildningen) Innehållet i kursen fördjupas under utbildningens gång i såväl ämnesstudier som i UK II och III. Förmågor fördjupas och prövas under VFU. Kursens FSR ska anknyta till följande nationella examensmål didaktiska kunskaper inklusive metodik kunskap om barns/elevers utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna Kort beskrivning av den fortsatta utbildningen T 2-4(3): Terminerna är inriktade på ingångsämnen/huvudområden i vilka ingår ämnesdidaktik. De ämnesdidaktiska delarna bör dels ge fördjupade kunskaper vad avser nationella mål som behandlats inom den utbildningsvetenskapliga kärnans första termin som exempelvis relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen ( relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt och dels omfatta mål av mera ämnesspecifik karaktär som exempelvis

212 Bilaga p 95 Q ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. ämnesdidaktiska kunskaper inklusive metodik som krävs för yrkesutövningen kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten T5 Utbildningsvetenskaplig kärna Då examensmålen skiljer sig åt mellan de olika inriktningarna men också för att nå examensordningens krav som säger att För ( )examen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta ( ) i den verksamhet som utbildningen avser, kan några av de ingående kurserna eller delar av göras program- eller inriktningsspecifika. Nedan följer ett tentativt förslag på kurser under terminen, dock utan bestämd inbördes ordning. Kurs i Utbildningsvetenskap och didaktik för lärare, 5 hp Här fördjupas kunskaper från kursen Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik med särskilt fokus på utbildningsvetenskap. Här ligger fokus på metoder och vetenskaplig grund inom fältet där relationen till beprövad erfarenhet belyses genom exv. praxisnära forskning. Kursen ska vidare ge fördjupning av innehållet i kursen Undervisning och lärande från T1. Tonvikten ligger på den didaktiska processen och undervisning på vetenskaplig grund. Här kan vidare ingå olika perspektiv på lärande och skilda metoder som anknyter till dessa. (exv. IT-stöd för lärande, sociala medier, PBL, företagsamt lärande, estetiska lärprocesser). Viktigt här är att beakta ramfaktorers och barns/elevers förutsättningar för att lära och utvecklas samt lärares kommunikativa förmåga. Kursens FSR ska anknyta till följande nationella examensmål aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling didaktiska kunskaper inklusive metodik som krävs för yrkesutövningen kommunikativ förmåga i lyssnade, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten Kurs i Specialpedagogik 5 hp Kursen tar upp centrala värdegrundsfrågor inom specialpedagogik, exempelvis inkludering på individ-, grupp- och organisationsnivå och problematiseras med hjälp av aktuella teorier.

213 Bilaga p 95 Q Innehållet belyser även specialpedagogiska teorier och dess betydelse för barn, ungdomar och vuxna i behov av särskilt stöd. Olika aspekter av hälsa, identitetsskapande processer och konstruktionen av identitetskategorier som exempelvis funktionsnedsättning, klass kön, etnicitet och ålder behandlas liksom den problematik detta leder till i relation till makt, integration och strukturell diskriminering. Insikter i aktuell forskning inom området kan ingå liksom regler om utredning av elevärenden, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt elevers arbetsmiljö. Kursens FSR ska anknyta till följande nationella examensmål sociala relationer, konflikthantering och ledarskap barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov kommunicera och förankra verksamhetens värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling Kurs i Bedömning, 14 hp Här fördjupas kunskaper från termin 1 kring bedömning. Kursen ska utveckla studerandes förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling samt att kommunicera utfall från olika former av bedömningar. Här behandlas formativa bedömningar som stöd för elevers lärande samt summativa bedömningar för att på ett tillförlitligt och likvärdigt sätt kunna utöva betygsättning. Inom Fö och Fri fokuseras mer på dokumentation, utvärdering och analys för utveckling av enskilda elever i förhållande till verksamhetens mål betonas och olika former av underlag för kommunikation och samarbete mellan fritidshem, förskola, skola och vårdnadshavare studeras och bearbetas. Här kan också ingå upprättande av individuella utvecklingsplaner samt myndighetsutövning i anslutning till beslut om betyg och disciplinära åtgärder Kursens FSR ska anknyta till följande nationella examensmål visa sådana didaktiska kunskaper inklusive metodik som krävs för den verksamhet utbildningen avser visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs(barns) lärande och utveckling visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa fördjupad kunskap om bedömning och (för 4-)betygsättning(för lärande och utveckling) visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål

214 Bilaga p 95 Q Kurs i Att undervisa(vfu), 6 hp En verksamhetsförlagd del som lägger fokus på den didaktiska processen förlagd inom studenters ingångsämne eller huvudområde. Här får praktiska/logistiska hänsyn tas till när under terminen den verksamhetsförlagda utbildningen förläggs Efter denna termin följer så olika antal terminer innan programmen avslutas med ytterligare kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna och VFU. Kurs i Vetenskap och profession, utvärdering och uppföljning, 7,5 hp Två betydande inslag i den avslutande kursen är Utvärdering och uppföljning samt fördjupning av att på vetenskaplig grund arbeta som lärare. Här kan de bli fråga om inriktningsspecifika kurser beroende på skilda innehåll i de olika verksamhetsområden som utbildningen syftar till. Var under terminen kursen placeras i relation till såväl examensarbete som VFU III kan likaså variera mellan programmen. Pedagogisk dokumentation och utvärdering/uppföljning av den egna utvecklingen under utbildningen kan ingå liksom utbildningsvetenskapliga utgångspunkter att ha med inför kommande VFU eller som underlag inför avslutande reflektioner/analys efter avslutad V

215 Bilaga p 95 Q

216 Ärende p 96 Riktad beställning samiska med inriktning mot nordsamiska Plats för noteringar:

217 Lärarhögskolan Missiv Förslag till beslut Bilaga p 96 A Förslag till riktad beställning i Samiska med inriktning mot nordsamiska Bakgrund Med anledning av att Umeå universitet erhållit examensrätt för ovanstående ämne inom ämneslärarprogrammet och med anledning av detta har för avsikt att erbjuda ämnet med kursstart ht 2015 har ett förfrågansunderlag utarbetats vid Lärarhögskolans kansli. Beredning Ärendet har beretts av Lärarhögskolans ledning. Förslag till beslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att: Samiska med inriktning mot nordsamiska inom Ämneslärarprogrammet erbjuds som ämne från och med höstterminen beställning på kurser ingående i ämnet skickas ut som riktad förfrågan i enlighet med bifogat underlag Bilaga: Förfrågansunderlag Samiska med inriktning mot nordsamiska

218 Förslagsställande institution Xxxxx Xxxxxxxxx, Prefekt Umeå universitet, Umeå Telefon: E-post: Förfrågan Samiska med inriktning mot nordsamiska Dnr LH: Datum Bilaga p 96 B Riktad förfrågan avseende Kurser inom Samiska med inriktning mot nordsamiska. Innehållsförteckning 1. Kurser som ingår i förfrågan. 2. Utgångspunkter 2.1 Ekonomi 2.2 Uppföljning 2.3 Förbehåll 2.4 Kompetensredovisning 3. Anvisningar till kursplaneförslag 3.1 Lärarhögskolans grundsyn 3.2 Kursplanens utformning Kursplanemall Eventuella frågor avseende innehållet i förfrågningsunderlaget kan ställas i första hand till utbildningsledare Birgitta Wilhelmsson birgitta.wilhelmsson@umu.se eller Jan Mannberg jan.mannberg@umu.se. Förslag skall inlämnas elektroniskt enligt denna mall senast via e-post till annika.kjellsson-lind@umu.se och dels, ett av samtliga medverkande undertecknat exemplar, via internpost, till Annika Kjellsson Lind, Lärarhögskolans kansli, Förvaltningshuset, plan 5.

219 När Lärarhögskolans styrelse beställer en kurs är parterna (beställare och LH:s styrelse) överens om att detta dokument, om inget annat skriftligt överenskommit mellan parterna, utgör de allmänna villkoren för beställningen/överenskommelsen (p. 4). 1. Kurser som ingår i förfrågan Förfrågan avser huvudämnet Samiska om sammanlagt 90 hp under terminerna 2-4 inom ämneslärarprogrammet. Programstart ht För utförligare information se 3.1 och 3.2. Följande kurser ingår i förfrågan: 1 Samiska med inriktning mot nordsamiska 1-30 hp (gäller 7-9 och gymnasiet) 2 Samiska med inriktning mot nordsamiska hp (gäller 7-9 och gymnasiet) 3 Samiska med inriktning mot nordsamiska hp (gäller gymnasiet) Under punkt i förfrågansunderlaget finns en kursplanemall som möjliggör en elektronisk hantering och som innehåller redan ifyllda avsnitt. Denna mall ska användas för var och en av de kurser som förslagsställaren avser att ansvara för. 2. Utgångspunkter Utbildning inom lärarhögskolan är hela universitetets angelägenhet. Enligt högskolelagen (1 kap 2 ) ska all högre utbildning vila på vetenskaplig och i förekommande fall på konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. För en högkvalitativ utbildning krävs därför ändamålsenlig kompetens inom såväl forskning som aktuell praktisk yrkeserfarenhet och/eller konstnärlig verksamhet. För att möta dessa krav är det stundtals nödvändigt att kompetenser från flera enheter vid universitetet deltar i en kurs. Det kan således vara en styrka om delar av undervisningen inom en kurs genomförs i institutionsövergripande lärarlag med medverkande från olika discipliner inom Umeå universitet eller från andra verksamheter som exempelvis skolan. Även tänkt samverkan med andra institutioner mellan kurser kan i förekommande fall beskrivas för att tydliggöra tänkt progression. 2.1 Ekonomi Kurser ersätts enligt årligen fastställda prislappar per utbildningsområde och per helårsstuderande och prestationer. Planeringstal för kurserna i förfrågan beslutas av

220 lärarhögskolans styrelse i slutet av vårterminen året innan programstart (ca 15 månader) och utgör således det preliminära antalet studenter samt en övre gräns. Beslut om antagning till program och till valbara kurser är beroende av studerandeantal och avgörs i samråd mellan Lärarhögskolan och kursansvarig institution. 2.2 Uppföljning Lärarhögskolan kommer att följa upp beställd kurs via programråd med stöd av kansli. Medverkande institutioner förväntas att aktivt bidra till uppföljningsarbetet via inlämnande av kursutvärderingar/sammanställningar och annan relevant information. Om kurs vid uppföljning visar sig väsentligen avvika från beställd kurs kan styrelsen för Lärarhögskolan fatta beslut om reduktion av kostnadsersättning. 2.3 Förbehåll Om nationella beslut fattas med sådan innebörd att beställda kurser inte kan genomföras äger Lärarhögskolan rätt att säga upp beställningen i fråga. 2.4 Kompetensredovisning I tabell 1 i bilagedelen ska en övergripande kompetensredovisning av undervisande lärare i aktuell kurs lämnas. Ur tabellen ska omfattningen av för kursens innehåll relevant vetenskaplig, konstnärlig och/eller professionsinriktad kompetens kunna utläsas. Uppgifterna avser andelen disputerade lärare, andelen lärare med professionsinriktad kompetens samt eventuell andel adjungerade lärare, samtliga i förhållande till total undervisningstid. För VFU-kursen avser redovisningen den tid som avser universitetsansvaret vid introduktion, uppföljning och examination. 3. Anvisningar till kursplaneförslag 3.1 Lärarhögskolans grundsyn kurserna ska vara inriktade på att kvalificera den studerande för arbete i den verksamhet som avses enligt gällande styrdokument och den övriga verksamhet som är förbunden med det uppdrag som utbildningen avser. Kursförslagets struktur ska stödja progression och kontinuitet liksom studentens utveckling av sådana förmågor som krävs för yrkesrollen, förväntningar på elever inverkar i hög grad på deras studieresultat. Analogt bör inlämnade förslag beakta behovet av tydliga förväntningar på dem som studerar inom utbildningen genom höga krav samt genom att tilldela studenten mycket eget ansvar som kontrolleras genom examination,

221 kursförslag bör syfta till att de studerande utvecklar kompetenser för att dels kunna kontinuerligt ta del av ny kunskap inom området, dels arbeta med systematisk utvärdering och kvalitetsutveckling, kursförslag skall beakta att forskningsmiljöer av utbildningsvetenskaplig karaktär aktivt nyttiggörs. 3.2 Kursplanernas utformning Kursplan utformas i enlighet med den av universitetet fastställda kursplanemallen och Lärarhögskolans riktlinjer Kursplanemall I nedanstående kursplanemall är de avsnitt som ska fyllas i vid inlämnande av kursplaneförslag rödmarkerade och med texten Anvisningar: Under de avsnitt där textavsnitt är angivna i normalt typsnitt är dessa obligatoriska och ska således enbart kopieras.

222 Kursplan Samiska med inriktning mot nordsamiska, 30 hp Engelsk benämning, xx Credits Högskolepoäng: 30.0 hp Kurskod: Ges efter fastställande Ansvarig institution: Institutionen för språkstudier Medverkande institution: Eventuellt och tillsammans med aktuell hp Datum för fastställande: Kompletteras senare Beslutad av: Humanistiska fakultetsnämnden Nivå: Grundnivå Huvudområden och successiv fördjupning: xxx Innehåll xxx (Anvisning: Här beskrivs det huvudsakliga innehållet i kursen. Vad är det studenterna möter i kursen? Innehållet ska vara direkt relaterat till de förväntade studieresultaten - FS). Om kursen är uppdelad i delkurser/moment ska det anges här enligt följande: Momentbenämning med hp och engelsk översättning, momentets innehåll.) Förväntade studieresultat (Anvisning: FSR ska formuleras så att kunskapskvaliteterna framgår efter avklarad kurs för minst betyget godkänd.) För godkänd kurs ska den studerande kunna uppvisa Kunskap och förståelse xxx Färdighet och förmåga xxx Värderingsförmåga och förhållningssätt xxx Behörighetskrav Grundläggande behörighet samt xxx (Anvisning: Här läggs eventuella förkunskapskrav i överensstämmelse med aktuell programstruktur, tidigare genomgångna kurser till.) Undervisningens upplägg xxx (Anvisning: Här beskrivs hur undervisningen är upplagd och vilka undervisningsformer som förekommer. Om det finns obligatoriska moment på kursen ska det också framgå här.)

223 Examination (Anvisning: Förutom nedanstående text anges här formerna för att bedöma studenternas prestationer (skriftligt prov, muntligt prov, uppsats etc.) xxx Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle Dessutom ska ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, sk uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas för omprov kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/obligatoriska momentet. Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen. Rätten att delta vid tentamenstillfälle eller att få praktik för att uppnå godkänt betyg kan enligt högskoleförordningen inte begränsas till mindre än fem tillfällen för tentamen och två tillfällen för praktik. Betyg för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten av de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Litteratur (Anvisning: I litteraturlistan förtecknas den kurslitteratur och de övriga läromedel som ska användas. Momentindelad kurs kan med fördel ha momentindelad kurslitteraturlista.)

224 Bilaga 1 till förfrågansunderlaget Tabell 1: Lärarresurs inom kurs/kurser (%) i relation till total undervisningstid. Kurs Andelen disputerade Andelen adjunkter Andelen ickeuniversitetsanställda Andel med professionserfarenhet (av totalen) Kurs 1 Kurs 2 Kurs 3

225 Ärende p 97 Anhållan om medel för forskningsledare i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning Plats för noteringar:

226 Lärarhögskolan Bilaga p 97 A Anhållan om medel för forskningsledare i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning Bakgrund Institutionen för idé- och samhällsstudier har anhållit om medel för en forskningsledare i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning mot bakgrund av att nuvarande forskningsledares uppdrag kommer att reduceras från 100 % till 50 %. Forskningskommitténs synpunkter den del av den nya forskningsledarens anställning som Lärarhögskolan finansierar ska i huvudsak ägnas åt praxisnära historiedidaktik mot bakgrund de behov som framkommit av att stärka den praxisnära historiedidaktiken, exempelvis i utvärderingen av forsknings- och kompetenssatsningen 2013, att tillsättning av ny forskningsledare ska ske i form av en utlysning. Beredning Ärendet har beretts av Lärarhögskolans ledning och forskningskommitté. Dialoger har även löpande förts med ledningen för humanistisk fakultet. Förslag till beslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att: avslå förslaget, uppdra till rektor att besluta om att området kan tilldelas medel för en ny forskningsledare i det fall institutionen inkommer med en ansökan som uppfyller forskningskommitténs krav. Bilaga: Anhållan från Institutionen för idé- och samhällsstudier.

227 Prefekt Lena Eskilsson Institutionen för idé- och samhällsstudier Umeå universitet Umeå Skrivelse Sida 1 (2) Bilaga p 97 B Lärarhögskolan Umeå universitet Anhållan om medel för forskningsledare i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning Forskningsmiljön i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning är en forsknings- och forskarutbildningsmiljö med basen vid Institutionen för idé- och samhällsstudier. I forskningsmiljön ingår totalt ca 30 personer, varav 17 doktorander (12 med doktorsexamen som slutmål). Från forskningsmiljön leds ett tiotal externfinansierade forskningsprojekt, de flesta med stöd av Vetenskapsrådet och Formas. Under perioden bidrar det universitetsfinansierade programmet Utbildningshistoria med historiedidaktik med en uppsättning (samfinansierade) anställningar: en professor, fyra postdoktorer, en doktorand och fem gästprofessorer. Forskarskolan Historiska medier, som finansieras av Vetenskapsrådet, skapar ytterligare volym och struktur åt verksamheten. Under 2014 har tio licentiatseminarier genomförts i forskarskolans regi. Samtidigt har sex doktorander med doktorsexamen som slutmål rekryterats och påbörjat sin anställning. Seminariet i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning arrangerar fortlöpande tematiska workshopar med inbjudna forskare, och även i övrigt är forskningsmiljön en flitig arrangör av nationella och internationella konferenser. Bara under våren 2014 arrangerades två workshopar, en utbildningshistorisk om bildningsbegreppet och en historiedidaktisk om digital historia, samt EERA Histories of Education Summer School Conference med 30 doktorander från hela världen. Under våren 2014 lanserades även e-tidskriften Nordic Journal of Educational History. Forskningsmiljön är starkt internationaliserad med flitiga gästforskarutbyten och forskningssamarbeten med framstående forskningsmiljöer som Georg Eckert-institutet för internationell läroboksforskning. Under våren 2014 var en doktorand gästforskare vid Australian Centre for Public History i Sydney, Australien. För närvarande är två historiedidaktiskt orienterade postdoktorer gästforskare vid Stanford University, och 2015 planerar en senior forskare och en doktorand att tillbringa forskningstid i den historiedidaktiska HERMES-gruppen vid University of Newcastle, Australien. Under 2015 kommer två forskare från Italien respektive Australien att på egen begäran och egna medel vistas i forskningsmiljön. Kombinationen av utbildningshistoria och historiedidaktik gör forskningsmiljön unik, både i nationellt och internationellt perspektiv. Integrationen av de två områdena i forskning och forskarutbildning har gett forskningsmiljön en tydlig profil och en särskild styrka, där kontakter och impulser från båda områdena har bidragit till att ge miljön en speciell dynamik och en ovanligt stark tillväxt. Samtidigt ställer forskningsmiljöns bredd och omfattning särskilda krav på ledningsfunktionen. Behov av forskningsledare

228 Sida 2 (2) Den omfattande och breda verksamheten leds i dag av Daniel Lindmark, som sedan 2004 innehar en professur i historia med inriktning mot lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet som helt finansieras av Lärarhögskolan. Lindmark är bland annat ämnesföreträdare för historia med utbildningsvetenskaplig inriktning samt ansvarig forskare för universitetets forskningssatsning Utbildningshistoria med historiedidaktik och föreståndare för forskarskolan Historiska medier. Ytterligare en professur är inriktad mot området: Lars Elenius anställning i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning. Elenius leder seminariet i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning och handledarkollegiet inom forskarskolan Historiska medier och är liksom Lindmark examinator för utbildning på forskarnivå i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning. Inom kort kommer ledningsfunktionen att väsentligt försvagas. Den 1 januari 2015 kommer Daniel Lindmark att permanent övergå till en halvtidsanställning som professor i kyrkohistoria och ämnesföreträdare för historisk-systematisk teologi som finansieras av Humanistisk fakultet. I samband därmed kommer han att lämna uppdraget som ämnesföreträdare för historia med utbildningsvetenskaplig inriktning. Lars Elenius kommer att vara tjänstledig under vårterminen 2014 samt från den 1 januari 2016 fram till sin pensionering för uppdrag utanför Umeå universitet. Om ledningsfunktionen försvagas i samband med Lindmarks och Elenius övergång till andra uppgifter, riskerar den stora och framgångsrika forskningsmiljön i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning att förlora styrfart. En stark ledningsfunktion erfordras för att upprätthålla verksamheten på hög internationell nivå inom både utbildningshistoria och historiedidaktik. Eftersom forskningsmiljön till övervägande del är externfinansierad, krävs samordning av insatserna för att utveckla nya forskningsprojekt. Den omfattande internationaliseringen av verksamheten i form av forskningssamarbeten, gästforskarvistelser och konferenser hotar också att avta, varvid forskningsmiljön riskerar att förlora sin ledande position. Även kvaliteten inom forskarutbildningen kan bli lidande om det inte finns en ämnesföreträdare med ansvar för denna stora och viktiga del av verksamheten. Anhållan om finansiering av forskningsledare För att undvika en väsentlig försvagning av ledningsfunktionen inom forskningsmiljön i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning anhåller Institutionen för idé- och samhällsstudier om att i fem år få behålla de lönemedel som blir lediga när Lindmark på halvtid övergår till annan anställning. Därmed skulle ytterligare en forskningsledare kunna rekryteras för att tillsammans med Lindmark leda och utveckla verksamheten inom forskningsmiljön. Planerad fördelning av arbetsuppgifter mellan de två forskningsledarna Planen är att Daniel Lindmark och en ny forskningsledare ska dela på ledningsuppdragen inom forskningsmiljön. Den nya forskningsledaren övertar det formella uppdraget som ämnesföreträdare, medan Lindmark behåller alla övriga forskningsledaruppdrag. Forskarutbildningen blir ett särskilt ansvarsområde för ämnesföreträdaren, medan Lindmark ikläder sig ett särskilt ansvar för internationella kontakter och samarbeten. De två forskningsledarna ansvarar gemensamt för den långsiktiga utvecklingen av forskningsmiljön. Detta innebär arbete för att utveckla forskning inom både utbildningshistoria och historiedidaktik. Särskilt ingår fortsatta ansträngningar att främja den praxisnära historiedidaktiska forskningen på senior nivå genom att bedriva egen forskning, initiera forskningsprojekt, vidareutveckla de internationella kontakterna inom historiedidaktik och arbeta för att utöka forskningsmiljöns medverkan i grundutbildningen, särskilt i de historiedidaktiska inslagen i historielärarutbildningen. Umeå den 27 november 2014, Lena Eskilsson Prefekt

229 Ärende p 98 Revidering av anvisningar för arbete i programråd Plats för noteringar:

230 Lärarhögskolan Missiv Bilaga p 98 A Revidering av anvisningar för arbete i programråd Bakgrund Vid Lärarhögskolans styrelsemöte i september 2014 fattades beslut om Anvisningar för arbete i programråd. Behov av smärre revideringar har dock uppstått, bland annat med anledning av den tidigarelagda budgetprocessen Förslag Följande ändringar har genomförts: s. 7. Tidplan för beredning av programutbud för kommande år har flyttats fram från april-juni till januari-mars med anledning av den tidigarelagda budgetprocessen, s. 7. Inlämning av älskanden för programråd har flyttats från v. 46 till v. 39 med anledning av den tidigarelagda budgetprocessen. Dessutom har följande förändring genomförts: s. 1 under Lärarutbildningsrådet har andra delen av sista meningen plockats bort (se bilaga), vilket möjliggör för en framtida modell där ordförande för Lärarutbildningsrådet inte behöver vara en av programrådsordförandena. Detta ligger dessutom i linje med de ursprungliga anvisningarna för Lärarutbildningsrådet i Instruktion för Lärarhögskolan. Beredning Ärendet har beretts av Lärarhögskolans ledning. Förslag till beslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att: fastställa föreslagna revideringar. Bilaga:

231 Lärarhögskolan Beslut Anvisningar för Programrådsarbete Dnr Bilaga p 98 B Anvisningar för arbete i Lärarutbildningsråd samt för de fem programråden Dessa instruktioner utgör ett komplement till Instruktion för Lärarhögskolan och Intern arbetsordning för Lärarhögskolan vid Umeå universitet, där Lärarhögskolans organisation inklusive rådsstrukturens uppdrag och sammansättning regleras. Syftet med anvisningarna är att tydliggöra några centrala aspekter av rådens huvudsakliga arbete, tydliggöra struktur för beredning och relatera arbetet i råden till en övergripande tidsplan för aktuellt budget- och verksamhetsår. Enligt rektors Instruktion Lärarhögskolan vid Umeå universitet (UmU ) ska ett Lärarutbildningsråd samt 5 (antal lärarutbildningsprogram) programråd finnas inrättade. Lärarutbildningsrådet ska förutom att vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte även vara ett beredande organ för Lärarhögskolans styrelse/rektor i icke programspecifika eller övergripande programgemensamma utbildningsfrågor inom Lärarhögskolans ansvarsområde. I Lärarutbildningsrådet ingår samtliga programansvariga (programrådsordförande), en representant från Lärarhögskolans ledning (biträdande rektor) samt 1-2 studeranderepresentanter. Därtill kommer en ordförande. Programråden är beredande organ för utbildningsfrågor vid Lärarhögskolan. I uppgiften ingår att: ansvara för samordning, kontinuitet och progression av programmets/inriktningens hela innehåll, ta initiativ till utveckling och förbättring av programmet, bereda beslut om utbildningsuppdrag, tillstryka förslag till nya kurser och revision av befintliga kurser som ingår i programmet, genomföra uppföljningar och lämna årlig verksamhetsberättelse för programmet, ansvara för att beslut i Lärarhögskolans styrelse genomförs i programmet. I respektive råd ingår ordförande (programansvarig), lärarrepresentanter utsedda av fakulteter samt 1-2 studeranderepresentanter. Vid behov kan såväl externa som interna ledamöter adjungeras. Anvisningar för Lärarutbildningsråd Lärarutbildningsrådet samlas 2 3 gånger per termin (ca 3 timmar per möte) där tidpunkten för mötena bör infalla cirka 2 veckor innan Lärarhögskolans styrelsesammanträden. Vid samtliga möten förs protokoll som offentliggörs på Lärarhögskolans hemsida: För detta ansvarar rådets sekreterare. Som framgår ovan har rådet två huvudsakliga uppgifter. En uppgift är att vara mötesplats för informations- och erfarenhetsutbyte mellan ledning och programråd. Här diskuteras alltså synpunkter från fakulteter/institutioner/studentkår som aktualiserats i respektive programråd och som är av icke programspecifik karaktär. Resultaten från detta informations- och erfarenhetsutbyte ska protokollföras för att sedan kunna utgöra underlag för rektors eller styrelsens beslut om vidare beredning. Det är således inte Lärarutbildningsrådets uppgift att besluta om beredning. Det är heller inte Lärarutbildningsrådets uppgift att vidarebefordra eventuell framkommen kritik till enskilda institutioner eller personer. Detta är uppgifter för Lärarhögskolans ledning. 1

232 Den andra uppgiften är att fungera som beredande organ för styrelse/rektor i övergripande programgemensamma utbildningsfrågor. Exempel på sådana frågor kan gälla utbildningsvetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning och övergripande strukturförändringar. Viktigt att understryka här är alltså att beredningsuppgifter endast kan tilldelas av Lärarhögskolans ledning (styrelse/rektor). Informations och erfarenhetsutbyte Underlag från verksamheten fakultet institution lärarhögskolans ledning studentkår programråd(protokoll) Behandling i LU-råd informations- och erfarenhetsutbyte protokoll som underlag för fortsatt behandling Åtgärder efter LU-råd LH:s ledning beslutar om eventuell beredning och av vem Beredning av ärenden Underlag LU-protokoll lärarhögskolans ledning/styrelse forskningskommitté samverkansorganisati on uniiversitetsledning statliga förordningar Beslutande instans Rektor LH LH:s styrelse Beredning LU - rådet avgör tillvägagångssätt (grupp eller enskild) lämnar underlag enl tidsplan Ärenden som bereds i Lärarutbildningsrådet ska förutom förslag innehålla en bakgrundsbeskrivning, en tidsplan samt information om aktuell beredningsprocess. Arbetsordning för Programråden Som riktmärke bör programråden ha 3 möten per termin (maximalt 3 timmar per möte) där tidpunkten bestäms utifrån typ av ärende (t ex beredning, utvärdering, verksamhetsberättelse). I rektors instruktion framgår en rad uppgifter för rådet att hantera. Viktigt är därför att slå fast att det arbete som råden har att utföra är grundat i inskickade/insamlade dokument och/eller i tydligt formulerade frågeställningar. Det vilar därför ett ansvar på fakulteter, institutioner, kommuner, studentkår och Lärarhögskolans ledning och kansli att tillse att sådant underlag med adekvat bakgrundsbeskrivning och förslag till beslut inklusive tidsplan och information om fortsatt beredning finns tillhands. Råden ska inte behandla frågor från enskilda personer och eventuella ärenden från Lärarhögskolans ledning (styrelse och rektor) ska gå via Lärarhögskolans kansli. Dock, för att ge utrymme för erfarenheter från programmen som senare kan ge upphov till beredning, bör mötena innehålla en fast punkt för utbyte av tankar och synpunkter från verksamheten. 2

233 Vid samtliga möten förs övergripande minnesanteckningar som läggs ut Lärarhögskolans hemsida. Respektive rådsordförande svarar för att minnesanteckningar skickas till rådsledamöter och till Lärarhögskolans kansli (kanslichef). Som framgår är rådens arbetsuppgifter omfattande och av varierande slag. Det är därför viktigt att tydligt klargöra förväntningar och arbetsinsatserna för råden och för dess ordförande. Här följer därför kortare beskrivningar av programrådsordförandes ansvar och arbetsuppgifter samt fyra korta beskrivningar över arbetsgången vid olika uppgifter. Programrådsordförande (Programansvarig) Förutom att leda rådets arbete som ordförande ingår i programansvarigs uppgifter att ha regelbundna kontakter och samverka med kansliets utbildningsledare. Det ingår dessutom att upprätthålla kontakt med såväl studenter som de institutioner som är delaktiga i programmet. Kontakt med studenter sker via UMPE och med institutioner genom prefekt och/eller kursansvarig. Den kanske viktigaste och för kontinuitet och progression mest betydelsefulla uppgiften är att en gång per termin gå igenom föregående termins kursvärderingar och tillsammans med studentrepresentant (alternativt med kommentarer från studenter) presentera resultaten i programrådet. terminsvis sammanställa och presentera institutioners kursvärderingar sammanställa Leda rådsordförande kalla till möte justera protokoll kontakt med studenter och institutioner Involvera Samverka med utbildningsledare vid LH:s kansli Uppföljning av program Den kanske mest centrala och mest betydelsefulla uppgiften som åvilar programråden är ansvaret för samordning, kontinuitet och progression av programmet och att därvidlag initiera och föreslå kvalitetsförbättrande åtgärder 1. Ett särskilt ansvar ligger på programrådets ordförande då den terminsvisa sammanställning av föregående termins kursvärderingar utgör en nödvändig grund för detta arbete. Det måste därför åvila (och utgöra rutin) att kursansvarig institution skickar kursvärderingsresultat, dvs sammanfattning av genomförd kursvärdering, till respektive programansvarig och till UMPE. Den diskussion som därefter följer och eventuella förslag som rådet lämnar fokuserar ovanstående områden (samordning, kontinuitet och progression) Arbetsgången här kan kort beskrivas i följande steg: 1 Enligt Instruktion Lärarhögskolan vid Umeå universitet (UmU ). Ansvaret avser här att råden särskilt har att beakta frågor som rör samordning, kontinuitet och progression och därvidlag initiera och föreslå kvalitetsförbättrande åtgärder. 3

234 UNDERLAG sammanfattning av kursvärderingar från kursansvariga institutioner SAMMAN- STÄLLNING programrådsordförande och studenter PRESENTATION ordförande och studenter presenterar sammanställning DISKUSSION komplettering ev åtgärder omdöme FÖRSLAG PÅ EVENTUELLA ÅTGÄRDER i form av ett skriftlig underlag Eventuella förslag på åtgärder skickas till Lärarhögskolans kanslichef för vidare beredning. Beredning vid upphandling En uppgift som tidsmässigt bestäms av styrelsebeslut är ny beställning av kurser inom program. Beredningen utgår från insända förslag, ibland ett och ibland konkurrerande, samt från instruktioner i dokumentet Förenklad beställarmodell (Styrelseprotokoll ärende 30 C och p 42 Principer för beställning ). Vid beredning är det av särskild vikt att insända förslag ställs mot de krav som uttrycks under punkt 2 Förslag sid 2. För att underlätta beredningsprocessen ställer Lärarhögskolans kansli samman förslagen i vilken särskilt framgår kompetensprofil, forskningsprofil, relationen FSR och examensmål samt förslagens beaktande av Lärarhögskolans vision. Minnesanteckningar som följer av beredningen ska vara sådant att det ger stöd för efterföljande dialog med berörda institutioner. Där det förekommer konkurrerande förslag ska programrådet i dessa minnesanteckningar även ge förslag på rangordning. I dialogen deltar Lärarhögskolans ledning och institutionsrepresentant. Programrådsordförande kan adjungeras vid behov. Efter dialog och eventuella justeringar i inlämnade förslag, går förslagen åter till programråden för beslutsrekommendation som via Lärarhögskolans kansli lämnas till styrelsen för beslut. 4

235 UNDERLAG Instruktion för beställning Insända förslag LH sammanställning BEREDNING Genomgång av förslag Lämna synpunkter för dialog Ev rangordning DIALOG Inst. representant LH:s ledning Programrådsordförande vid behov. YTTERLIGARE BEREDNING efter ev justeringar i förslaget avges beslutsrekommendation BESLUT i LH:S styrelse Initiera kvalitetsförbättringar inom programmet En annan viktig uppgift i rådens arbete är att lämna förslag på kvalitetshöjande åtgärder i programmen. Här har därför diskussioner i rådet kring synpunkter som fångas upp i verksamheten (lärarpersonal och studenter) stor betydelse. En fast punkt i rådens mötesagenda kring erfarenhetsutbyte och information bör därför ingå. Kvalitetsförbättringar kan avse allt från innehåll i enstaka kurser till strukturförändringar och bör därför utmynna i förslag till Lärarhögskolans ledning på nödvändiga/önskvärda åtgärder. Då denna arbetsuppgift är av initierande karaktär ska resultatet inte ha formen av färdiga åtgärdsförslag. De ska istället utgöra signaler för Lärarhögskolans ledning om att nödvändigheten av översyn eller indikera möjliga framtida problem. Om Lärarhögskolans ledning (styrelse/rektor) sedan finner att en översyn är nödvändig eller föreslår eventuella förändringar kan förslag till åtgärd eller översyn gå tillbaka till råden för yttrande/beredning. UNDERLAG synpunkter från verksamheten DISKUSSION fast pkt på dagordning erfarenhetsutbyte och information SYNLIGGÖRANDE minnesanteckningar som signalerar behov av åtgärder ÅTGÄRDER åvilar LH:s ledning och kan därefter återremitteras Vid större kvalitetsbrister har programrådet möjlighet att föreslå ny beställning av hela/delar av program. Förslag från programråd till nya beställningar av kurser/delar av program utifrån genomförda uppföljningar regleras av en särskild tidsplan, se Programrådens arbete i relation till budget- och verksamhetsår. 5

236 Tillstyrkan av nya/reviderade kurser (kursplaner) Inom ramen för fastställda kurser inom programmen kan behov av innehållslig revidering föreligga utan att för den skull innebära helt nya beställningar. Det kan gälla förändringar i kurslitteratur, utvidgad samverkan med andra institutioner, behov av förstärkt och förändrat innehållsligt fokus eller förslag på momentindelning. Då detaljkunskaper som rör kursers innehåll inte med självklarhet finns inom rådens kompetens påminns åter om att fokus ligger på programnivå där frågor som rör samordning, kontinuitet och progression är centrala 2. Beslut i dessa frågor fattas av Lärarhögskolans rektor men för att få tillförlitligt underlag ska kursansvarig institutions förslag beredas av programrådet som har till uppgift att efter beredning tillstyrka eller avslå förändringen. Undantaget från denna ärendehantering gäller förändrad kurslitteratur som efter beredning går direkt tillbaka till kursansvarig institution. UNDERLAG Förlag från kursansvarig institution BEREDNING i förhållande till programmets övriga kurser TIILSTYRKAN/AVSLAG Till LH:s ledning (förutom vid litteratur som går till kursansvarig inst Rutin för revidering av kursplaner: 1. programråd eller kursansvarig institution initierar ett förslag till förändring, 2. oavsett vem som initierar utarbetas förslag av kursansvarig institution, 3. beredning av förslaget sker i programråd. Programrådets synpunkter skickas därefter till LH:s kanslichef för vidare handläggning, 4. resultatet av beredning och eventuell vidare handläggning sammanställs av lärarhögskolans kansli och skickas till kursansvarig institution som färdigställer ett förslag till reviderad kursplan. I det fall kursansvarig institution inte accepterar kansliets synpunkter ska detta tydliggöras och motiveras innan slutgiltigt förslag skickas till Lärarhögskolans kanslichef för vidarebefordran till LH:s rektor för beslut, 5. kursansvarig institution ombesörjer därefter att den reviderade kursplanen läggs in i SELMA i enlighet med universitetets riktlinjer. 2 Väsentligt är således relationen mellan kursers innehåll och kurslitteratur för exempelvis undvika upprepningar och för att främja en kvalitetshöjande progression 6

237 Programrådens arbete i relation till budget- och verksamhetsår Nedan beskrivs programrådens arbete i relation till budget- och verksamhetsår. oktober uppföljning av kursutvärderinar november, inlämnande av fullständig VP. 30 januari, inlämnande av VB, februari-mars. uppföljning av kursutvärderingar, redovisning av VB och VP i Lärarhögskolans styrelse, beredning av programutbud. oktoberdecember januarimars juliseptember april-juni augusti-september, förberedelse uppföljning av kursutvärderingar, september inlämnande av VP med äskanden för nästkommande år.. Beredning av förslag till beställningar utifrån uppföjningar. Förtydliganden: VB = verksamhetsberättelse. Verksamhetsberättelse lämnas till kanslichef senast den 30 januari påföljande år. VB:n ska bestå av en kortfattad redovisning av föregående års verksamhet(större händelser och viktiga ärenden) gärna i punktform, VP = verksamhetsplan för kommande år. Äskanden för kommande års verksamhet lämnas till kanslichef senast i v 39. Förutom redovisning av inplanerade möten och preliminära mötestider bör ingå särskilda utvecklingsområden för rådet Fullständig VP lämnas till kanslichef senast v. 46, 7