Människor och hälsa i Nacka. en rapport med fokus på barn och unga Kortversion med jämförelser med andra kommuner och inom Nacka. Utgiven 2006.

Transkript

1 Människor och hälsa i Nacka en rapport med fokus på barn och unga Kortversion med jämförelser med andra kommuner och inom Nacka. Utgiven 2006.

2 Förord Denna rapport är en uppdatering av den korta sammanfattande versionen av Människor och hälsa i Nacka, som producerades 2003 i samarbete mellan Nacka kommun och Beställaravdelning Söder, Stockholms läns landsting. Rapporten redovisar data som rör människors hälsa i syfte att bredda och aktualisera det gemensamma underlaget för alla som arbetar lokalt med folkhälsofrågor. Målgrupper är framför allt politiker och tjänstemän i landstinget och kommunen samt andra aktörer som vill fördjupa sig och få kunskap om hur medborgarna i Nacka mår och lever. Vi har valt att lägga särskild tonvikt vid barn och unga, och då främst de samhällsförhållanden som direkt eller indirekt påverkar deras hälsa. Vår förhoppning är att rapporten ska kunna användas som underlag för planering och prioritering av insatser inom både kommun och landsting samt bidra till en ökad förståelse och intresse för folkhälsofrågor generellt. En arbetsgrupp bestående av medarbetare från kommunen och landstinget har tagit fram statistiken och skrivit rapporten. Anna Westin, folkhälsoplanerare, Nacka kommun, har haft det samordnande ansvaret. Dessutom har Ann Philip, planeringssekreterare i Nacka kommun, Mehrnaz Mohammadi och Claudio Troncoso, folkhälsoplanerare respektive analytiker från Närsjukvård södra länet inom Stockholms läns landsting, Jan Johansson, informatör i Nacka kommun och Riitta Ekbom, hälsoplanerare vid folkhälsoenheten i Nacka, Stockholms läns landsting, medverkat. Marie Louise Kain Tf. chef Beställare Vård, Närsjukvård södra länet, Stockholms läns landsting Guldbrand Skjönberg Direktör, Långsiktigt hållbar samhällsutveckling, Nacka kommun Producerad av Mijö & Stadsbyggnad, Nacka kommun, Fotografier: Ingemar Aourell, Bertil Nordahl och Håkan Lindgren. Grafisk form: Jan Johansson, Nacka kommun Kartor: RTK och Nacka kommun

3 Inledning Det du har framför dig är en kraftigt nedkortad version av Människor och hälsa i Nacka en rapport med fokus på barn och unga. Den kan läsas separat eller som ett komplement till rapporten. Huvudrapport på Internet Huvudrapporten innehåller många diagram och tabeller. Det första avsnittet är en översikt över Nackas befolkning idag, med fokus på pågående förändringar. Huvudavsnittet bygger på de elva nationella folkhälsomålen: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Slutligen behandlas hälso- och sjukvårdskonsumtion och kommunalt omsorgsutnyttjande som bedöms ha betydelse för folkhälsan i ett kort avsnitt. Det som beskrivs och i viss mån diskuteras i huvudrapporten är främst faktorer som berör målområdena och som det varit möjligt att få fram nya tillförlitliga data om. Både statistik om faktiska förhållanden, som exempelvis dödlighet, och självrapporterade uppgifter från enkäter används som källor. I avsnittet om folkhälsomålen jämförs förhållandena i Nacka, på samma sätt som i en liknande rapport från 2003, med kommunerna Haninge, Tyresö, Nynäshamn och Värmdö. Där det varit möjligt görs även jämförelser med Stockholms län. Också skillnader mellan olika delar av Nacka redovisas. Barns och ungas hälsa, och förhållanden i nackasamhället som har betydelse för dess utveckling, lyfts särskilt fram i årets folkhälsorapport. Det gäller framför allt för de uppgifter som gått att beskriva på kommundelsnivå. Vad beror (god) hälsa på? God hälsa är inte detsamma som frånvaro av sjukdom. Det är möjligt att må dåligt utan att vara sjuk, lika väl som det är möjligt att leva ett gott liv med en svår sjukdom. Med god hälsa förbättras ändå förutsättningarna att förverkliga drömmar om ett gott liv. Nästan nio av tio svenskar anser att en god hälsa är mycket viktigt för att kunna leva ett bra liv. Det finns flera olika sätt att definiera och beskriva hälsa. Ett hälsofrämjande synsätt utgår från hälsans ursprung, dvs. vad det är som gör att vissa människor lever med god hälsa. Fungerande sociala nätverk och goda möjligheter att förstå och kunna påverka sin egen situation är några betydelsefulla förhållanden som främjar hälsa eller om man så vill skyddar mot ohälsa. De brukar därför kallas skyddsfaktorer. Det finns även friskfaktorer, dvs. sådant som leder till att hälsan förbättras eller att människor i större utsträckning undgår att bli sjuka. Att röra sig dagligen och att äta tillräckligt mycket frukt och grönsaker hör dit. Ett förebyggande synsätt utgår från kunskap om vad som skapar ohälsa. Hit hör en rad riskfaktorer som högt blodtryck, fysisk inaktivitet, rökning och skadlig stress. Folkhälsoarbete Med folkhälsoarbete avses verksamheter som riktar sig till hela befolkningen eller bestämda grupper av den, snarare än till enskilda individer. En kampanj för att uppmuntra människor att cykla till arbetet är ett exempel på folkhälsoarbete, vare sig det är kommunen som bedriver den gentemot invånarna eller ett företag som gör det bland sina anställda. Ett systematiskt arbete för att upptäcka och förebygga risker för olycksfall som t.ex. dagens satsningar för att Nacka ska vara en säker och trygg kommun är ett folkhälsoarbete. Även verksamheter med mer social inriktning som att t.ex. bidra till delaktighet och trygghet i ett bostadsområde, hör dit. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Nationellt mål för folkhälsoarbetet

4 Riksdagen har antagit ett samlande nationellt mål för folkhälsoarbetet i Sverige: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. De elva målområden som tidigare nämnts är kopplade till det målet. Om man utgår från de ofta breda målområdena i stället för från specifika sjukdomar bör det bli lättare att samla krafterna i samhället kring de många hälsoproblem som visat sig bero på flera samverkande faktorer om de sedan utgörs av uppväxtvillkor, levnadsvanor, förhållanden i bostadsområden/närmiljöer, eller något annat. Det folkhälsoarbete som bedrivs i Nacka, både av kommunen och av landstinget, via framför allt primärvårdens folkhälsoenhet, bygger på detta synsätt. Indikatorer i kortversionen Den här kortversionen av Människor och hälsa i Nacka innehåller en sammanställning av uppgifter om befolkningen och dess hälsa inom ett antal belysande områden. Uppgifter om Nacka jämförs med i länets sydöstra del. De senaste sifferuppgifter som redovisas i rapporten gäller oftast år För några områden har uppgifter från 2005 varit tillgängliga. Uppgifter om längre trender, bl.a. för dödlighet och livslängd, bygger på statistik för femårsperioder. För betydligt fler områden än i den förra rapporten kan vi också beskriva skillnader mellan olika delar av kommunen. Den indelning som används är de gängse kommundelarna, förutom att Fisksätra och Saltsjöbaden genomgående redovisas separat. Barns och ungas hälsa, och förhållanden i nackasamhället som har betydelse för dess utveckling, lyfts särskilt fram. Människor och hälsa i Nacka är publicerad på Internet. Besök Nacka kommuns webbplats och välj där området Miljö och hälsa och sedan Folkhälsa! Internet-rapporten går att spara och skriva ut. Den innehåller även länkar till statistikkällor som man kan söka vidare i. För en del av de faktorer som redovisas i webbversionen finns uppgifter även för varje s.k. betjäningsområde inom landstinget. Kommundelen Sicklaön är då uppdelad i tre områden: Ektorp, Forum och Västra Sickla. Även den här kortversionen finns tillgänglig på Internet. Värt att notera Nacka har hög medelinkomst, hög utbildningsnivå och förhållandevis lågt ohälsotal. Det är viktiga faktorer som gynnar folkhälsan. Vår genomgång visar att det samtidigt finns grupper som har en besvärlig ekonomisk situation. Bl.a. lever barnen i en av sju familjer i hushåll med låg köpkraft*. Bland de äldre är andelen höftfrakturer i Nacka fortfarande hög, i jämförelse med. För Fisksätra visar de socioekonomiska indikatorer som tagits fram genomgående på besvärliga villkor för ett liv med god hälsa. Det gäller t.ex. ohälsotal, arbetslöshet bland unga, utbildningsnivå, andel förtidspensionärer och andel invånare som fått ekonomiska bistånd. Bland skolungdomar har de som bor i Älta generellt bättre levnadsvanor än övriga. I nionde klass uppger en lägre andel än i andra kommundelar att de röker eller använder alkohol. Nästan alla tränar/motionerar regelbundet. Det finns tecken på hälsoproblem och riskabla vanor hos vissa grupper av flickor. Bland flickor i nionde klass uppger t.ex. över 30 procent i Fisksätra att de röker dagligen och i Saltsjöbaden uppger ca 40 procent att de dricker alkohol mycket och ofta ( intensivkonsumtion* ). Fler flickor än pojkar blir utsatta för mobbning.

5 snabbfakta om Nacka och Nacka Haninge Nynäshamn Värmdö Tyresö Stockholms län Andel unga 1 Jämfört med genomsnittet för länet har såväl Nacka som i sydöstra delen av länet en ung befolkning. I Nacka är nästan var tionde invånare under 6 år. 13 procent befinner sig i grundskoleåldern (7-15 år). Andel äldre 1 I takt med att livslängden ökar blir de allra äldsta en allt större del av befolkningen. 4 procent av nackaborna är nu 80 år eller äldre. Ca 13 procent av befolkningen befinner sig i pensionsåldern (65 år eller mer). Flyttningsnetto 1 Nackas befolkning växer bl.a. genom att fler flyttar till än från kommunen motsvarade detta tillskott flyttningsnettot ca 1 procent av befolkningen. I Värmdö var flyttningsnettot nästan 2 procent av befolkningen. Medelinkomst 1 Medelinkomsten i Nacka var 2003 ca kr, vilket är väsentligt mer än i någon av. Den höga inkomstnivån beror nästan helt på männens höga inkomster. Bland kvinnorna är skillnaderna i medelinkomst mellan kommunerna små.?! Så här läser du snabbfakta Mått på folkhälsan eller bakomliggande faktor: Andra faktorer: bättre än på eller nära sämre än lägre än på eller nära högre än genomsnittet för Indikator 1 Siffran visar vilken källa indikatorns data bygger på. Källorna är förtecknade på näst sista sidan. text* Asterisken hänvisar till en förklaring av begrepp som använts. Se näst sista sidan!

6 snabbfakta om Nacka och Nacka Haninge Nynäshamn Värmdö Tyresö Stockholms län Barnfamiljer med dålig ekonomi 1 Trots att de flesta hushåll i Nacka har höga inkomster lever åtskilliga barn i familjer med dålig ekonomi.1 av 7 barn i Nacka lever i familjer med låg köpkraft.* I Haninge, som ligger sämst till av, gäller samma sak för 1 av 5 barn. Skillnaderna är alltså små. Medellivslängd 1 Medellivslängden fortsätter att öka långsamt. Kvinnor lever längre än män, men skillnaden mellan könen minskar. I Nacka blir en man i genomsnitt 78,5 år och en kvinna 82,9 år. Tyresö har en något högre medellivslängd. JämIndex 2 JämIndex är ett samlat mått för skillnader mellan könen på en lång rad områden.* Nacka hade 2005 det bästa värdet av de jämförda kommunerna, men har ändå mycket långt kvar till jämställdhet. Ohälsotal 1 Ohälsotalet* är det sammanlagda antalet dagar invånarna får ersättning från försäkringskassan i förhållande till antalet försäkrade. Nivån beror på sjukligheten och försäkringarnas konstruktion, men påverkas även av arbetsmarknadsläget. Ohälsotalet för Nacka ligger på ca 30 dagar per år, vilket är betydligt lägre än i alla. Ohälsotalet för hela Stockholms län var ,5 dagar. Andel förtidspensionärer 1 Nacka har en jämförelsevis låg andel förtidspensionärer/personer med aktivitetsbidrag, knappt 6 procent av befolkningen mellan 18 och 65 år. I Nynäshamn, som ligger högst av de jämförda kommunerna, är andelen drygt 10 procent. Genomsnittet för länet var 7,7 procent.

7 snabbfakta om Nacka och Nacka Haninge Nynäshamn Värmdö Tyresö Stockholms län Andel invånare med ekonomiskt bistånd 1 Drygt 3 procent av nackaborna beviljades ekonomiskt bistånd ( socialbidrag ) en eller flera gånger under Det placerar kommunen i mitten av. Genomsnittet för länet var 4,6 procent, en högre andel än i någon av sydostkommunerna. Andel högskoleutbildade 1 Ca 46 procent av invånarna mellan 20 och 75 år i Nacka har någon form av högskoleutbildning. Det är högst bland de jämförda kommunerna och något över genomsnittet för länet (42 procent högskoleutbildade). Andel invånare med utländsk anknytning 1 3 av 10 nackabor har utländsk anknytning, dvs. är födda utomlands eller har minst en förälder född utomlands. Bland är andelen invandrare högst i Haninge och lägst i Nynäshamn. Genomsnittet för länet ligger på samma nivå som för Haninge. Äldre med hemtjänst i vanlig bostad 9 Ca 11 procent av de nackabor som passerat 65 år får kommunal hemtjänst. I Tyresö, som ligger lägst av, är andelen som får hemtjänst ca 5 procent. Genomsnittet för Stockholms län är 9 procent.?! Så här läser du snabbfakta Mått på folkhälsan eller bakomliggande faktor: Andra faktorer: bättre än på eller nära sämre än lägre än på eller nära högre än genomsnittet för Indikator 1 Siffran visar vilken källa indikatorns data bygger på. Källorna är förtecknade på näst sista sidan. text* Asterisken hänvisar till en förklaring av begrepp som använts. Se näst sista sidan!

8 snabbfakta om Nacka och Nacka Haninge Nynäshamn Värmdö Tyresö Stockholms län Höftfrakturer bland äldre 4 Höftfrakturer bland äldre hör till de folksjukdomar som riskerar att öka. Bland invånare över 70 år är skador av det slaget vanligare i Nacka än i någon av inträffade 244 fall. (Bland alla nackabor under 70 år inträffade bara ett 40-tal fall.) Andel högkonsumenter av alkohol 5 Alkoholkonsumtionen har ökat de senaste åren. I Stockholms län dricker man dessutom mer än i landet som helhet. I Nacka uppgav av 5 män och 1 av 20 kvinnor att de dricker så mycket att de klassas som högkonsumenter.* För männens del är det en högre andel än i någon av, och högre än genomsnittet för länet. Dödsfall i lungcancer 2 Ca 9 av 10 lungcancerfall orsakas av tobaksrökning. Dödligheten idag återspeglar rökvanorna för år sedan. I Nacka ligger andelen dödsfall något under medelnivån för de jämförda kommunerna, vilket innebär ca 25 dödsfall per år. De flesta som dör i lungcancer är män, men bland medelålders (45-64 år) är fallen nu lika många bland kvinnor. Självmord 2 Den långsiktiga trenden pekar på att självmorden håller på att minska. De är ändå en betydande dödsorsak framför allt bland yngre och medelålders. Nacka ligger på en medelnivå bland, vilket motsvarar dödsfall per år. Invånare med diabetes 2 Förekomsten av diabetes ökar i Sverige, främst bland barn. Olämpliga matvanor, övervikt och brist på motion är troliga orsaker. I Nacka uppgav 2002 ca 3 procent och i 4-7 procent av de vuxna att de har diabetes.

9 snabbfakta om Nacka och Nacka Haninge Nynäshamn Värmdö Tyresö Stockholms län Överviktiga/feta vuxna Övervikt och fetma* ökar i hela Sverige. Det innebär på sikt ökade risker för många sjukdomar och nedsatt livskvalitet. Betydligt fler män än kvinnor är överviktiga. Skillnaderna mellan de jämförda kommunerna är relativt små. I Nacka var 2002 ca 3 av 10 överviktiga och 1 av 10 feta. Vuxna med nedsatt psykiskt välbefinnande 5 En betydande del av invånarna uppger själva att de känner ett nedsatt psykiskt välbefinnande. I Nacka gällde det 2002 knappt 1 av 4 invånare. Skillnaderna mellan de jämförda kommunerna är små. I alla kommunerna uppger fler kvinnor än män ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Anmälda våldsbrott 2 Andelen polisanmälda våldsbrott varierar kraftigt mellan de jämförda kommnerna. I Haninge, liksom i länet som helhet, förekommer det dubbelt så ofta som i Nacka. Det faktiska antalet anmälda våldsbrott i Nacka var ca per år 2003 och Rökning i hem 18 med spädbarn Få nyblivna mammor röker idag. Betydligt fler spädbarn kan dock utsättas för tobaksrök genom att det finns andra rökare i hemmet. Ca 9 procent av spädbarn på 8 månader i Nacka bor i hem med rökare.?! Så här läser du snabbfakta Mått på folkhälsan eller bakomliggande faktor: Andra faktorer: bättre än på eller nära sämre än lägre än på eller nära högre än genomsnittet för Indikator 1 Siffran visar vilken källa indikatorns data bygger på. Källorna är förtecknade på näst sista sidan. text* Asterisken hänvisar till en förklaring av begrepp som använts. Se näst sista sidan!

10 snabbfakta om Nacka och Nacka Haninge Nynäshamn Värmdö Tyresö Stockholms län Barn som lever med ensamstående förälder 1 Att leva med en ensamstående förälder kan vara negativt för hälsan, bl.a. för att det oftast innebär att hushållet har sämre ekonomi. En eventuell separation mellan föräldrarna kan också utgöra en påfrestning för barnets hälsa.1 av 5 barn och ungdomar (0-21 år) i Nacka lever med en ensamstående förälder. I Haninge gäller det för 1 av 4 barn. Kariesfria 19-åringar Ungefär var fjärde 19-åring i Nacka hade 2005 helt kariesfria tänder. Det är en högre andel än i. Skillnaderna mellan kommunerna är dock små. Tonårsaborter 2 Det finns tydliga skillnader i andelen aborter bland tonårsflickor (15-19 år) mellan de kommuner som jämförs. Nacka ligger lägst, med ca 26 aborter per kvinnor, Värmdö högst med 38. Elever som uppnår 3 utbildningsmålen Ca 12 procent av grundskoleeleverna i Nacka uppnådde vårterminen 2005 inte målen för full behörighet till gymnasiet. I Haninge var det nära 40 procent av eleverna som inte nådde målen. I övrigt var skillnaderna mellan kommunerna mycket små. 10

11 snabbfakta om delar av Nacka?! Så här läser du snabbfakta Mått på folkhälsan eller bakomliggande faktor: bättre än Sicklaön Boo Fisksätra Saltsjöbaden Älta på eller nära Flyttningsfrekvens 1 Sicklaön har haft störst flyttningsfrekvens*, med ett positivt inflyttningsnetto på 2 procent. Fisksätra har haft nästan lika stor rörlighet, men med ett negativt flyttningsnetto på nästan 1 procent. sämre än genomsnittet för Ohälsotal 1 Ohälsotalet* är det sammanlagda antalet dagar invånarna får ersättning från försäkringskassan i förhållande till antalet försäkrade. Nivån beror på sjukligheten och försäkringarnas konstruktion, men påverkas även av arbetsmarknadsläget. Fisksätra ligger på en nivå som är mer än dubbelt så hög som i Saltsjöbaden, 50 respektive 21 dagar per person och år. Andra faktorer lägre än på eller nära Andel förvärvsarbetande 1 Störst andel förvärvsarbetande finns i Boo, där cirka 83 procent av befolkningen mellan 18 och 65 år arbetar. Andelen är lägst i Fisksätra, där 65 procent av befolkningen förvärvsarbetar. högre än genomsnittet för Unga med utländsk anknytning 1 Unga arbetslösa 1 Andelen invånare som har utländsk anknytning att vara född utomlands eller att ha minst en förälder som fötts utomlands varierar starkt mellan kommundelarna. Skillnaderna är särskilt stora bland de unga (under 21 år). I Fisksätra har nästan 75 procent av de unga utländsk anknytning, i Boo och Saltsjöbaden endast 20 procent. Drygt 8 procent av invånarna mellan 18 och 24 år i Nacka var öppet arbetslösa Andelen var högst i Fisksätra, där drygt 13 procent av de unga var arbetslösa, och lägst i Saltsjöbaden, där de utgör ca 5 procent. Indikator 1 Siffran visar vilken källa indikatorns data bygger på. Källorna är förtecknade på näst sista sidan. text* Asterisken hänvisar till en förklaring av begrepp som använts. Se näst sista sidan! 11

12 snabbfakta om delar av Nacka Sicklaön Boo Fisksätra Saltsjöbaden Älta Andel högskoleutbildade 1 I Saltsjöbaden har dubbelt så många som i Fisksätra utbildning på högskolenivå, 60 respektive 30 procent. (Genomsnittet för Stockholms län är ca 42 procent.) Medelinkomst 1 Boo, Sicklaön och Älta har en medelinkomst på cirka kr. I Saltsjöbaden är den kr och i Fisksätra kr. Bakom genomsnitten finns bl.a. stora skillnader mellan könen. Männen i Saltsjöbaden tjänar t.ex. dubbelt så mycket som kvinnorna i samma kommundel. Invånare med ekonomiskt bistånd 1 Drygt 3 procent av befolkningen i Nacka har ekonomiskt bistånd ( socialbidrag ). Fisksätra har högst andel som beviljats bistånd, ca10 procent, och Saltsjöbaden lägst, under 1 procent. Valdeltagande bland unga 10 Deltagandet i kommunalvalet 2002 varierade avsevärt mellan kommundelarna för unga mellan 18 och 24 år. I Saltsjöbaden var valdeltagandet 82 procent, i Fisksätra, endast 58 procent. (En bidragande orsak till lågt deltagande i Fisksätra är att icke svenska medborgare, som inte har rösträtt i riksdagsvalet, generellt deltar i lägre utsträckning även i andra val.) Kariesfria 19-åringar I Saltsjöbaden var 2005 var tredje 19-åring kariesfri, medan endast var sjunde 19-åring i Fisksätra hade kariesfria tänder. Invånarnas tandhälsa används ibland som ett allmänt mått på hälsotillståndet. 12

13 snabbfakta om delar av Nacka?! Så här läser du snabbfakta Mått på folkhälsan eller bakomliggande faktor: bättre än Sicklaön Boo Fisksätra Saltsjöbaden Älta på eller nära Dagligt rökande i skolår 9, flickor 6 Rökvanorna bland flickor i skolår 9 skiljer sig skiljer sig kraftigt mellan kommundelarna. I Fisksätra, med i särklass störst andel, uppgav 2005 över 30 procent att de röker dagligen. I Älta, som har lägst andel, var dagligrökarma ca 5 procent. sämre än genomsnittet för Dagligt rökande i skolår 9, pojkar 6 Pojkar röker idag betydligt mindre än flickor. Störst andel finns i Boo med 11 procent och lägst i Älta, där 2 procent 2005 uppgav att de röker dagligen. Andra faktorer lägre än på eller nära Dagligt snusande i skolår 9, pojkar 6 Nästan var fjärde pojke i Saltsjöbaden men bara var tionde i Fisksätra snusar dagligen. Bland flickor är snusande mer ovanligt. högre än genomsnittet för Rökning i hem med spädbarn 8 Störst andel rökare i hem med barn på 8 månader finns i Fisksätra, där 20 procent av barnen lever i hem med någon som röker. Lägst andel, cirka 4 procent, finns i Saltsjöbaden. Indikator 1 Siffran visar vilken källa indikatorns data bygger på. Källorna är förtecknade på näst sista sidan. Intensivkonsumtion* av alkohol i skolår 9, flickor 6 Att intensivkonsumera innebär i detta sammanhang att dricka 18 cl sprit, eller motsvarande alkoholmängd i annan form, vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden. Störst andel som dricker så mycket, 40 procent av eleverna, fanns 2005 i Saltsjöbaden och lägst andel, 15 procent, i Älta. text* Asterisken hänvisar till en förklaring av begrepp som använts. Se näst sista sidan! 13

14 snabbfakta om delar av Nacka Sicklaön Boo Fisksätra Saltsjöbaden Älta Intensivkonsumtion av alkohol i skolår 9, pojkar 6 Över 40 procent av pojkarna i Saltsjöbaden uppgav 2005 att de dricker så mycket att de klassas som intensivkonsumenter. Av pojkarna i Fisksätra uppgav endast 13 procent att de dricker så mycket. Medeltalet för Nacka ligger över riksnivån enligt CAN*s undersökningar. Tränar sällan eller aldrig, skolår 9 7 Störst andel inaktiva ungdomar finns i Fisksätra, där cirka var fjärde elev i skolår 9 uppger att de motionerar mer sällan än en gång i veckan, eller aldrig. Lägst andel inaktiva ungdomar finns i Älta, där endast 5 procent uppger att de sällan eller aldrig motionerar. Utsatta för mobbning i skolår 7, pojkar 6 Drygt 1 av 5 flickor i Nacka har blivit mobbade. Störst andel finns i Fisksätra, där mer än var fjärde flicka 2005 uppgav att hon blivit utsatt. På Sicklaön, där andelen är lägst, har 8 procent av flickorna blivit utsatta för mobbning. Utsatta för mobbning i skolår 7, flickor 6 Mindre än 15 procent av pojkarna i Nacka har blivit utsatta för mobbning. Skillnaderna mellan kommundelarna är väsentligt annorlunda än för flickorna. Var femte pojke i Saltsjöbaden uppgav 2005 att han blivit utsatt för mobbning. I Älta, där andelen är lägst, hade 3 procent känt sig mobbade. 14

15 Källor till indikatorerna Data för indikatorerna är hämtade från databaser, rapporter om enkätundersökningar och liknande sammanställningar. I många fall har sifferuppgifterna bearbetats för att t.ex. kunna redovisas för Nackas kommundelar (där Fisksätra och Saltsjöbaden redovisas separat). Observera att vissa indikatorer bygger på objektiva fakta om befolkningen, i andra fall på människors uppfattning om olika hälsofaktorer. Uppgifterna gäller det senaste år som funnits tillgängligt. För befolkningsstatistik är det oftast Enkäten HÄLSA 2002, som används relativt mycket, gjordes, som namnet säger, år RTKs (Regionplane- och trafikkontorets) områdesdatabas. Här finns uppgifter inom bl.a. områdena arbetsmarknad, befolkning, inkomster, social omsorg och utbildning, för Stockholms län, kommuner och mindre områden. Presentation: sll.se/stat/index.htm 2 Folkhälsoinstitutets Kommunala basfakta för folkhälsoplanering. Här finns statistik inom vissa områden sammanställd utifrån de nationella folkhälsomålen. Både faktablad för kommuner och en databas är tillgängliga på Internet. templates/page 199.aspx 3 Skolverket. Verket använder analysredskapet SALSA för att presentera meritvärde och andel elever som uppnår grundskolans mål. Se 4 VAL-databasen (Stockholms läns landsting). Landstingets samlade databas med data från slutenvård, öppenvård, ekonomi med mera. 5 HÄLSA 2002, befolkningsenkät från Stockholms läns landsting. Enkäten, som skickats till ett urval av invånarna mellan 18 och 84 år i hela länet innehöll 100 frågor om bl.a. hälsa, levnadsvanor, trygghet och ekonomi. Svarsfrekvensen var ca 70 procent. Svaren går att använda på kommunnivå, men inte för delområden. 6 Nacka kommuns drogvaneundersökning Undersökningen genomfördes som enkät på skoltid i alla klasser i skolår 7 och 9 samt i gymnasiets årskurs 2. För skolår 7 och 9 var svarsfrekvensen 86 procent. Många frågor överenstämmer med dem som används i CANs nationella undersökningar med ett urval skolor. 7 Nacka kommuns fritidsvaneundersökning Undersökningen genomfördes, med delvis olika frågor, som en enkät till alla elever i skolor 7 och 9 samt gymnasiets årskurs 2. På grundsskolorna var svarsfrekvensen 98 procent. 8 Årsstatistik 2004, Södersjukhusets närområde. Rapport som bl.a. redovisar resultat och enkätsvar vid barnhälsovårdens kontroller. Statistiken redovisas per BVC, kommundel och kommun. Förklaringar till vissa begrepp Ohälsotal Sammanlagt antal dagar med utbetald sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning (de senare begreppen hette före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per försäkrad i åldrarna De dagar arbetsgivaren betalar sjuklön ingår inte i ohälsotalet. Flyttningsfrekvens Offentlig statistik visar antal inflyttade och utflyttade invånare och skillnaden mellan dem nettot. Ppositivt netto betyder fler inflyttade än utflyttade, negativt netto fler utflyttade. Enbart de som flyttar över en kommungräns räknas. Frekvensen är antalet flyttande eller nettot som andel av kommunens befolkning. Högkonsument av alkohol (vuxna) Begreppet avser personer som vid ett och samma tillfälle, minst 2-3 gånger i månaden, dricker alkohol som motsvarar minst 12 flaskor folköl eller 6 burkar (8 flaskor) starköl eller två flaskor vin eller en halv flaska sprit. Begreppet gäller vuxna. Intensivkonsumtion av alkohol (skolungdomar) Begreppet, som används bl.a. i CANs (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) nationella undersökningar om skolelevers drogvanor, vill ge en uppfattning om hur vanligt det är att ungdomar dricker intensivt för att berusa sig. Intensivkonsumenter är de som uppger att de vid ett och samma tillfälle, minst en gång i månaden, dricker alkohol som motsvarar minst en halv halvflaska sprit eller en flaska vin eller fyra stora flaskor cider eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl. I Nackas drogvaneundersökning ställs samma fråga, men man redovisar dem som dricker så mycket som storkonsumenter. Familjers köpkraft Med köpkraft avses den disponibla inkomsten per familjemedlem i ett hushåll. Alla bidrag, ersättningar och stöd räknas in, och man tar hänsyn till barnens ålder och familjens storlek. Vid klassningen av barnfamiljer med dålig ekonomi delas alla barnfamiljer i länet in i fem lika stora grupper utifrån köpkraft. Med låg köpkraft avses de familjer som ligger i gruppen med lägst disponibel inkomst per person. Övervikt och fetma Övervikt och fetma definieras utifrån det internationallt använda måttet BMI (Body Mass Index). Det beräknas som en persons vikt (kg) dividerad med längden i kvadrat (m 2 ). Ett värde på över 25 innebär övervikt, ett värde på över 30 fetma. 9 Socialstyrelsens statistik om socialtjänst. Socialstyrelsen sammanställer och publicerar statistik, som till stor del bygger på rapportering från kommunerna, om bl.a. familjerätt, missbruk och äldre. Se 10 Nacka kommuns demokratibokslut Innehåller bl.a. en analys av valdeltagandet 2002 i olika delar av Nacka, utifrån röstlängderna.

16 Det här är en kortversion av Människor och hälsa i Nacka. Den fullständiga rapporten finns tillgänglig på Internet. Gå till Nacka kommuns webbplats och välj Miljö och hälsa > Folkhälsa, eller använd sökfunktionen. Fler exemplar av kortversionen går att beställa från Nacka kommun, se kontaktinformation nedan. Information om rapporten och beställningar via Folkhälsoprogrammet, Nacka kommun, tfn