Folkhälsorapport 2008

Transkript

1 Rapport 28 Folkhälsorapport 28 Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

2 Förord Folkhälsorapport 28 är den tredje folkhälsorapporten från kommun. Tidigare rapporter har publicerats 23 och 26. Det finns flera andra rapporter som berör folkhälsan i kommunen. I kommunens hållbarhetsbokslut beskrivs förhållanden som påverkar folkhälsan direkt och indirekt. Vidare finns mycket att hämta i de rapporter där alkohol- och drogvaneundersökningar presenterats. För att få en mer allsidig bild av folkhälsans förutsättningar och utveckling i kommunen rekommenderas därför läsaren att också ta del av dessa rapporter. Hälsan beskrivs av många som något naturligt och självklart, ett stadium som individen inte behöver bekymra sig så mycket om. Hälsan är mest att betrakta som en process som är möjlig att påverka och som man ständigt måste vara uppmärksam på. Hälsoprocessen påverkas till stor del av livsstilen. För den har vi som individer ansvaret men förutsättningarna skapas i stor utsträckning av lokalsamhället. Att beskriva befolkningens hälsa är en utmanande uppgift. Uppgifter om faktorer som påverkar hälsotillståndet liksom uppgifter om hälsotillståndet i en kommun kräver att mycket data från flera källor samlas in och analyseras. Många gånger ger inte siffermaterialet som vi fått tillgång till möjligheter till djupare analyser. Vår ambition har emellertid inte varit att driva analysarbetet alltför långt. Ambitionen har i stället varit att ge ett underlag för ytterligare diskussioner om förutsättningarna för hälsan och hur de kan påverkas av olika aktörer i kommunen. Rapporten syftar till att bredda och aktualisera det gemensamma underlaget för alla som arbetar med folkhälsofrågor i kommunen och vår förhoppning är att den ska utgöra underlag för planering och prioritering av insatser inom kommunen. Vi hoppas också att rapporten ska bidra till en ökad förståelse och större intresse för folkhälsofrågor generellt. Målgrupper är framför allt politiker och tjänstemän i kommunen och landstinget samt medborgare och olika aktörer som vill fördjupa sig och få kunskap om hur medborgarna i mår och lever. Rapporten har utarbetats inom enheten för Folkhälsa och Säkerhet av Marie Garstedt, Nina Mautner Granath och Anna Westin. Den sistnämnda har haft det samordnande ansvaret. Guldbrand Skjönberg Direktör, Hållbar utveckling, kommun

3 Innehåll Förord...2 Sammanfattning...4 Inledning...7 Befolkningen i...9 Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället...12 Målområde 2: Ekonomiska och sociala förbättringar...14 Målområde 3: Barn och ungas uppväxtvillkor...19 Målområde : Miljöer och produkter...22 Målområde 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa...2 Målområde 9 och 1: Fysisk aktivitet. Matvanor och livsmedel...26 Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel...29 Sammanfattande diskussion...33 Ord och begrepp...3

4 Sammanfattning Denna folkhälsorapport är den tredje som ges ut i. Syftet med rapporten är att ge en lägesbeskrivning av hur hälsa, sjuklighet, dödlighet och hälsorelaterade levnadsvanor i kommunen har utvecklats. Den ska kunna användas som underlag för politiska prioriteringar rörande utvecklingen av nackasamhället och de kommunala verksamheterna samt som diskussionsunderlag för olika aktörer. Utvecklingen redovisas utifrån de nationella folkhälsopolitiska målen. Befolkningen i är en kommun som växer. 27 passerade invånarantalet 84 personer och kommunen är nu den befolkningsmässigt tredje största i Stockholms län. Trots att befolkningen som helhet blir äldre finns det jämförelsevis många barn och unga i. Antalet äldre över 6 år i beräknas öka med knappt 3 personer till och med år 213. Medellivslängden för både kvinnor och män ökar i och den är också högre än genomsnittet i både länet och riket. Ohälsotalet har minskat från 3 dagar per person år 24 till 2 dagar per person 26. Det är lägre än länssnittet, men variationerna mellan kommundelarna är stora. Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället 77 procent av kvinnorna och 7 procent av männen bedömer sin hälsa som god eller mycket god 26. Det är en förbättring från 22 och det är framförallt kvinnorna som mår bättre. Andelen nackabor som deltar i sociala aktiviteter på sin fritid har dock minskat sedan 22, både bland kvinnor och bland män. Valdeltagandet i har ökat med drygt 2 procentenheter sedan år 22 i både riksdags- och kommunvalet. Valdeltagandet varierar mellan kommundelarna och är lägst i Fisksätra, där cirka 64 procent av befolkningen röstade i kommunvalet 26, och högst i Saltsjöbaden där motsvarande siffra var cirka 87 procent. Enligt Jämindex, som är ett samlat mått för skillnader mellan könen, hamnade på tredje plats av landets 29 kommuner. Målområde 2: Ekonomiska och sociala förbättringar I förvärvsarbetade knappt 78 procent av befolkningen 2, vilket är högre än länets 74 procent. Andelen vuxna som förvärvsarbetar är högst i Boo, där 81 procent av befolkningen förvärvsarbetar. I Fisksätra är motsvarande siffra 62 procent. Fisksätra är den kommundel med lägst medelinkomst. Cirka 8 procent av hushållen i Fisksätra får ekonomiskt bistånd. tjänar bättre än kvinnor i alla delar av. Störst inkomstskillnader mellan könen finns i Saltsjöbaden. Utbildningsnivån är högre i än i länet. Högst är utbildningsnivån i Saltsjöbaden, där över 6 procent av befolkningen har högskoleutbildning. Bland unga är andelen arbetssökande högre i än i länet. Över 14 procent av unga vuxna står utanför arbetsmarknaden i Fisksätra. De flesta nackabor har goda sociala relationer och cirka 9 procent upplever att de får personligt stöd vid personliga problem och kriser. Majoriteten litar på de flesta människor i sitt närområde. I jämförelse med riket och länet ligger betydligt lägre vad gäller anmälda våldsbrott. I har andelen kvinnor och män som lider av psykisk ohälsa minskat sedan 22. Det är fler kvinnor än män som uppger att de lider av psykisk ohälsa (19 procent av kvinnorna och 1 procent av männen). i uppger oftare än männen att de är stressade och har svårt att sova på grund av oro. Det är fler kvinnor än män som försökt ta sitt liv men flest självmord begås av män, främst i åldern 4 64 år. I den åldersgruppen ligger över länssnittet. Målområde 3: Barn och ungas uppväxtvillkor Andelen barn som lever i familjer med låg köpkraft är 14 procent i. Det är lägre än i länet men variationen mellan kommundelarna är stor. Lägst köpkraft har familjer i Fisksätra och högst är den i Saltsjöbaden. En förbättring av tandhälsan har skett i. Andelen kariesfria 3-åringar har stigit från 9 procent 2 till 97 procent 27. Störst förbättring står Fisksätra för. Här har andelen kariesfria 3-åringar stigit från 8 till 89 procent. Fler pojkar än flickor i år 9 säger att de blivit mobbade någon gång (24 respektive 2 procent). Det är fler pojkar än flickor i som svarar att de väldigt ofta tycker att det är härligt att leva. Skolk är en allvarlig larmsignal. I har 4 procent av flickorna och 37 procent av pojkarna skolkat minst en hel dag i år 9. Psykosomatiska symtom som huvudvärk och sömnbesvär är vanligare bland flickor än pojkar i, särskilt i de högre åldrarna. 32 procent av flickorna i år 1 på gymnasiet uppger att de har huvudvärk varje vecka. Motsvarande siffra bland pojkarna är 12 procent. I år 9 svarar 29 procent av flickorna och 1 procent av pojkarna att de har sömnproblem.

5 Sammanfattningsvis framträder en bild av att många unga kvinnor i lider av psykisk ohälsa, vilket är oroande. Målområde : Miljöer och produkter Buller är ett stort miljöproblem i. De stora bullerproblemen finns inom bebyggelsen utmed de stora trafiklederna. Den ökade vägtrafiken är en källa till utsläpp av kväveoxider och mätningar visar att det är svårt att hålla tillåtna värden för kväveoxid i områden kring infartsleder. I hade 11 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna i förskoleklasserna astma läsåret 26/7. Andelen barn som drabbas av skador och förgiftningar har minskat något sedan 22. ligger under länssnittet, både bland flickor och bland pojkar. I fick 2 individer per 1 invånare i åldersgruppen 8 år och äldre slutenvård för höftfrakturer. Fler kvinnor än män drabbas, och i jämförelse med länet är andelen kvinnor med höftfrakturer något högre i. Andelen män med höftfrakturer har däremot sjunkit under länets nivå. ligger lägre än länet sett till andelen äldre som får slutenvård för fallskador. Det är fler kvinnor än män som får slutenvård för fallskador. Målområde 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa I görs fler aborter än i länet i snitt. De flesta aborter görs i åldersgruppen 2 29 år. Målområde 9 och 1: Fysisk aktivitet. Matvanor och livsmedel Fysisk aktivitet har stor betydelse för människans hälsa och välbefinnande. Endast 8 procent av männen och procent av kvinnorna i ägnar sig åt minst 3 minuters fysisk aktivitet på måttlig nivå varje dag. Det är lägre än genomsnittet för länet. 23 procent av männen i motionerar regelbundet, det vill säga minst 3 gånger i veckan. Det är högre än snittet i länet. Andelen kvinnor som motionerar regelbundet är däremot lägre än genomsnittet för länet. Andelen nackabor som äter frukt varje dag har ökat sedan 22, framförallt bland kvinnorna. Fler kvinnor än män i (34 respektive 13 procent) äter grönsaker varje dag. Den ökande vikten är ett större hälsoproblem för män än för kvinnor. Närmare procent av de vuxna männen i klassas som överviktiga, mot knappt 3 procent av kvinnorna. Sedan 22 har andelen män med fetma ökat, medan fetma bland kvinnor minskat. Övervikten bland barn fortsätter att öka i. Drygt 14 procent av flickorna och 1 procent av pojkarna i är överviktiga i skolår 4. I skolår 8 är motsvarande siffra 12 respektive 1 procent. Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel Andelen kvinnor och män som röker dagligen minskar i och var år 26 lägre än genomsnittet för länet. Samtidigt har det skett en ökning av kvinnor som snusar. Andelen vuxna som är högkonsumenter av alkohol är ungefär lika stor i som i länet. Fler män än kvinnor är högkonsumenter men andelen kvinnor som dricker sig berusade har ökat i. Cirka 1 procent av männen och 6 procent av kvinnorna i dricker sig berusade minst 2 gånger i månaden. Totalt sett i är det fler pojkar än flickor i år 9 som röker varje dag. Andelen flickor som röker har dock ökat markant i Älta. Här finns också den största andelen pojkar som snusar. Det har skett en ökning av alkoholkonsumtionen bland s elever i år 9. Av de alkoholkonsumerade ungdomarna dricker cirka 4 procent av pojkarna och 4 procent av flickorna i år 9 vid ett och samma tillfälle antingen 1 flaska vin eller 4 starköl eller en halv så kallad kvarting, vilket gör dem till storkonsumenter. Andelen elever som storkonsumerar alkohol är betydligt högre i än i stockholmsregionen och i landet som helhet. Nästan 7 procent av flickorna i Älta och i Saltsjöbaden storkonsumerar alkohol minst en gång i månaden, vilket är en betydande ökning. 12 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna har provat narkotika. Den största andelen flickor som har provat narkotika bor i Älta. Sammanfattande diskussion är en välmående kommun med hög medelinkomst och utbildningsnivå. Jämförelser med länet och riket kan dock ge en överdrivet positiv bild av folkhälsan i. Folkhälsorapporten visar att livsvillkoren skiljer sig mycket mellan kommundelarna och det finns anledning att vara observant på flera områden. Det är inom 4 områden som utvecklingen är alarmerande. 1. Alkoholkonsumtionen bland kvinnor ökar i. Även andelen nackaungdomar som storkonsumerar alkohol fortsätter att öka, och är nu betydligt högre än i Stockholms stad. Berusningsdrickande bland ungdomar bör få fortsatt uppmärksamhet och tillgängligheten till alkohol begränsas.

6 2. Övervikt är ett stort hälsoproblem, bland både barn och vuxna. Det är viktigt att samhället planeras så att fysisk aktivitet och sunda matvanor blir ett naturligt val. 3. Det är oroande med den höga andelen unga kvinnor som lider av psykisk ohälsa. Eftersom personer med milda psykiska symptom löper högre risk att drabbas av psykisk sjukdom är det viktigt att ta dessa varningssignaler på allvar. 4 Skador är ett av de största hälsoproblemen bland äldre människor. Andelen äldre som drabbas av höftfrakturer minskar i, vilket är positivt. För att främja äldres hälsa är tillgången till trygga och säkra inom- och utomhusmiljöer av stor vikt.

7 Inledning Folkhälsorapporten 28 har samma uppbyggnad och struktur som folkhälsorapporten 26 och utgår från de nationella folkhälsopolitiska målen (se nedan). Folkhälsorapport 28 har utvecklats genom att det nu finns fler indikatorer kring självupplevd hälsa och levnadsvanor och några färre kring dödlighet i olika sjukdomar. Denna utveckling har vi valt för att sätta fokus på indikatorer som kommunen kan påverka och skapa goda förutsättningar för. Rapporten belyser till stor del fakta om de vuxnas hälsa, till viss del de ungas och en till mindre del barnens hälsa. Detta beror på att den största delen statistik som finns belyser vuxna och att det finns mindre statistik kring barn och ungas hälsa på lokal nivå. Därför vill vi poängtera att barnen är en mycket viktig målgrupp i det praktiska folkhälsoarbetet. En annan viktig målgrupp är de äldre. Mål för folkhälsoarbetet De kommunala övergripande mål som styr folkhälsoarbetet i är God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Trygg och säker kommun Folkhälsorapporten utgår från det nationella folkhälsomålet: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och ska ses som ett bidrag i arbetet för det. Rapporten är indelad efter de elva målområden som den svenska folkhälsopolitiken utgår från och som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, det vill säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. De målområden som är markerade är de som valts ut att behandlas i denna rapport. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förbättringar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet. Miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9 1. Fysisk aktivitet. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel Källor Rapporten baseras på en mängd olika källor. Huvudkällor är: Regionplane- och trafikkontorets (RTK) områdesdatabas ODB, s drogvaneundersökning från 27 och Stockholms läns landstings regionala folkhälsoenkät (FHE) som genomförs vart fjärde år. Antalet nackabor som svarade på 26 års folkhälsoenkät var 746 personer. I rapporten jämförs med länet och riket. När det varit möjligt har siffrorna för brutits ned på kommundelsnivå och jämförelser har gjorts med Folkhälsorapport 26. Förutom att följa hälsoutvecklingen i hela befolkningen redovisas, när data finns tillgänglig, skillnader mellan olika åldrar, kön och födelseland. Rapporten är baserad på senast tillgängliga data. Många register har eftersläpningar på flera år och detta gör att det finns siffror i rapporten som är några år gamla. Vad är god hälsa? God hälsa är inte detsamma som frånvaro av sjukdom. Det är möjligt att må dåligt utan att vara sjuk, lika väl som det är möjligt att leva ett gott liv med en svår sjukdom. Med god hälsa förbättras förutsättningarna att förverkliga drömmar om ett gott liv. Nästan nio av tio svenskar anser att en god hälsa är mycket viktigt för att kunna leva ett bra liv. Det finns flera olika sätt att definiera och beskriva hälsa. Ett hälsofrämjande synsätt utgår från hälsans ursprung, det vill säga vad det är som gör att vissa människor lever med god hälsa. Fungerande sociala nätverk och goda möjligheter att förstå och kunna påverka sin egen situation är några betydelsefulla förhållanden som främjar hälsa eller om man så vill, skyddar mot ohälsa. De brukar därför kallas skyddsfaktorer. Det finns även friskfaktorer, det vill säga faktorer som leder till att hälsan förbättras eller att människor i större utsträckning undgår att bli sjuka. Att röra sig dagligen och att äta tillräckligt mycket frukt och grönsaker hör dit. Ett förebyggande synsätt utgår från kunskap om vad som skapar ohälsa. Hit hör en rad riskfaktorer som högt blodtryck, fysisk inaktivitet, rökning och skadlig stress. Folkhälsoarbete Med folkhälsoarbete menas insatser som riktar sig till hela befolkningen eller bestämda grupper av den, snarare än till enskilda individer. En kampanj för att uppmuntra människor att cykla till arbetet är ett exempel på folkhälsoarbete, vare sig det är kommunen som bedriver den för invånarna eller ett företag som gör det bland sina anställda eller en förening som gör det för sina medlemmar. Folkhälsoarbete handlar alltså om att påverka befolkningens hälsa och är allt arbete som är systematiskt och målinriktat, med syfte att nå en god hälsa på lika

8 villkor i befolkningen. Med tanke på att det är många faktorer som påverkar en individs möjligheter att nå en god hälsa är det viktigt att många olika aktörer inom samhället samverkar. kommuns enhet Folkhälsa och Säkerhet arbetar med att stödja och samordna folkhälsoarbetet i nackasamhället. Ett konkret exempel på det är framtagandet av denna rapport som är tänkt att användas som underlag för politiska prioriteringar rörande utvecklingen av nackasamhället och de kommunala verksamheterna samt som diskussionsunderlag för olika aktörer. 8

9 Befolkningen i kommun är beläget sydost om Stockholm och gränsar direkt till huvudstaden. I områdena närmast Stockholm fanns tidigare stora industrier, som gav dåvarande en arbetarprägel. Längre österut, främst på Boolandet och kring Baggensfjärden, växte sommarstuge- och rekreationsområden för olika samhällsgrupper upp. Kommunen präglas fortfarande tydligt dels av närheten till Stockholms innerstad, dels av de stora naturområdena, med skog, många insjöar och en lång kuststräcka. Bebyggelsen är varierad, med en blandning av nya bebyggelseområden och äldre områden med inslag av nyare bebyggelse. Kommunen har inget egentligt gemensamt centrum, utan består av fyra kommundelar med egen karaktär och egna närcentrum: Sicklaön, Boo, Fisksätra-Saltsjöbaden och Älta. I folkhälsorapporten redovisas Fisksätra och Saltsjöbaden separat. Antal invånare per kommundel Sicklaön Boo Saltjöbaden Fisksätra Älta 9 7 Särdrag för kommundelarna Kommundelen Sicklaön ligger närmast Stockholm och påverkas mest av stadens utveckling. I pågår en omvandling av de gamla industriområdena i västra Sickla, sedan verksamheter lagts ner eller flyttat. En snabb förnyelse av flera delområden är på gång, vilket innebär att såväl nya bostäder som offentlig och kommersiell service och arbetsplatser tillkommer. I centrala pågår omfattande nybyggnation för att utvidga handels- och serviceområdet och samtidigt bygga bostäder. Boo har de till ytan största befintliga bebyggda områdena. En stor del av dessa är gamla fritidshusområden med en blandning av permanenthus och fritidshus. Orminge är beläget i Boo och består av både flerbostadshus och småhus samt centrumanläggning. Planering för en samlad förnyelse av centrumområdet pågår. Trafikbelastningen på Värmdöleden/Värmdövägen vid Skurubron kommer att bli ett allt större problem när nybebyggelse och permanentning av fritidsområden i både Värmdö och Boo fortsätter. Kommundelen Älta har under senare år förändrats genom förtätning av bebyggelsen och en övergång från fritids- till permanentboende. Ett samlat planeringsarbete pågår för att kunna förändra centrumområdet och komplettera det med ytterligare bostäder. Fisksätra och Saltsjöbaden är idag mindre expansiva delar av. Fisksätra byggdes i början av 197-talet och består av en centrumanläggning samt bostäder, både flerbostadshus och småhus. Saltsjöbaden består till övervägande delen av äldre villabebyggelse men flerbostadshus i området kring Saltsjöbadens station har nyligen uppförts. Både mindre och större grönområden finns nära de flesta bostads- och arbetsplatsområdena i. Invånare i framför allt västra Sickla, Älta och Fisksätra- Saltsjöbaden har det vidsträckta Erstaviksområdet och reservatet på nära håll. I norra delen av Sicklaön finns Nyckelviksområdet. På Boolandet finns naturreservatet Velamsund och flera mindre grönområden, delvis kring insjöar. Naturreservat har de senaste åren tillkommit eller utvidgats i alla kommundelar. niskors tillgänglighet till grönska och rekreationsområden begränsas dock av stora genomgående vägar, barriärer som bildas av topografin och vattenområden. Befolkningsutveckling 27 passerade invånarantalet i 84 personer. Kommunen är den befolkningsmässigt tredje största i Stockholms län. 27 ökade befolkningen med 273 personer och beräknas öka med 1, procent fram till år 213. Den viktigaste faktorn för befolkningsökningen de närmaste åren är vilken takt nya bostäder tillkommer. 9

10 Befolkningsprognos för delar av Antal invånare Prognosår Sicklaön Boo Saltsjöbaden Fisksätra Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas (RTK), SLL Figur 1: Befolkningen i beräknas öka med 1, procent fram till år 213. Befolkningen i är jämförelsevis ung. 13 procent av invånarna är över 6 år, vilket är lägre än länets 14 procent. 9 procent av befolkningen är mellan 6 och 79 år och 3,8 procent är över 8 år. Detta är något under länets 9,7 respektive 4,4 procent. Antalet äldre över 6 år i beräknas öka med knappt 3 personer till och med 213. Det ökande antalet äldre kommer att få konsekvenser för hälso- och sjukvården, då det skapar förändringar i sjukdomsmönstret. Det påverkar också arbetsliv, bland annat genom ett ökat behov av omsorgstjänster för äldre och av stöd till personer med funktionshinder. Trots att befolkningen som helhet blir äldre finns det jämförelsevis många barn och unga i. Jämfört med länet har en högre andel unga i åldersklassen 7 19 år. I är siffran 17 procent jämfört med länets 1 procent. Andelen vuxna i åldern 2 39 år är lägre än länets. I är 2 procent av befolkningen mellan 2 och 39 år, motsvarande siffra för länet är 29 procent. Figur 2 visar att ålderssammansättningen varierar påtagligt mellan kommundelarna. Sicklaön Ålder 9 år 8 år 7 år 6 år år 4 år 3 år 2 år 1 år år Antal invånare Älta 6 Boo Ålder 9 år 8 år 7 år 6 år år 4 år 3 år 2 år 1 år Saltsjöbaden Ålder 9 år 8 år 7 år 6 år år 4 år 3 år 2 år 1 år år Fisksätra Ålder 9 år 8 år 7 år 6 år år 4 år 3 år 2 år 1 år Älta år år Ålder 9 år 8 år 7 år 6 år år 4 år 3 år 2 år 1 år år Antal invånare 1 Antal invånare 1 Antal invånare Antal invånare Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas (RTK), SLL Figur 2: Ålderssammansättningen varierar mellan de olika kommundelarna i. I Saltsjöbaden, Boo och Älta finns en tydlig dal i åldersklasserna runt 3 år

11 Medellivslängden för både män och kvinnor i ligger högre än både länet och riket. För kvinnor har medellivslängden ökat från 82,9 år till 83,2 år sedan förra rapporten. Motsvarande siffror för länet är 82,9 år och för riket 82,6 år. männens medellivslängd har ökat från 78, till 78,9 sedan förra rapporten. I länet lever en man i genomsnitt 78,3 år och i riket är medellivslängden 78,2 år. Medellivslängd Källa: Statistiska databasen, Statistiska centralbyrån Stockholms län Riket 78,9 78,3 78,2 83,2 82,9 82,6 Figur 3. Medellivslängden för både kvinnor och män ökar i. Den är också högre i jämförelse med snittet i både länet och riket. 26 var medellivslängden i 78,9 år för män och 83,2 år för kvinnor. Talen är genomsnitt för perioden ökade antalet invånare i med 1 81 personer. Totalt har 718 personer flyttat till och 27 personer flyttat från. Det stora antalet flyttande innebär att en relativt stor del av befolkningen bytts ut varje år. Detta bör man beakta vid jämförelse över tiden. I den förra rapporten visade Fisksätra på ett negativt flyttningsnetto. 26 har det vänt till ett positivt netto på 14 personer. Enligt befolkningsprognosen är Boo den del av där befolkningen förväntas öka mest. Även Sicklaön väntas få en ökad mängd invånare. Ohälsotal Ohälsotalet är ett mått på det totala antalet ersatta dagar med sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning samt rehabiliteringsersättning under en tolvmånadersperiod, relaterad till hela den försäkrade befolkningen. Ohälsotalet fångar utvecklingen inom såväl den korta som den långa frånvaron från arbetsmarknaden genom arbetsoförmåga orsakad av sjukdom. har ett lägre ohälsotal än länet. I har ohälsotalet minskat från 3 till 2 dagar per person och år mellan år 24 och 26. Det är relativt stor skillnad i ohälsotal mellan de olika kommundelarna, med störst differens mellan Saltsjöbadens 18 dagar och Fisksätras 4 dagar. Ohälsotalet i delar av 26, samt för länet totalt Dagar per person Utrikes födda Sicklaön totalt Boo totalt Född i Sverige Saltsjöbaden Fisksätra Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas (RTK), SLL Samtliga Figur : Visar skillnader i ohälsotal mellan personer som är födda i Sverige och utrikes födda. Ohälsotalet en summering av antalet dagar med olika typer av ersättning från sjukförsäkringen varierar stort mellan olika delar av. Bland utlandsfödda i Fisksätra är ohälsotalet högst. Älta Flyttningfrekvens för delar av Sicklaön Boo Inflyttning Utflyttning Netto Saltsjöbaden Fisksätra Älta Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas (RTK), SLL Figur 4: Diagrammet visar att befolkningen ökar i alla kommundelar. Flyttningsmönstret skiljer sig mellan olika delar av kommunen. Sicklaön och Fisksätra är delar av där störst andel av invånarna har flyttat under ett år. 11

12 Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Möjlighet till delaktighet och inflytande är kärnfrågor för ett demokratiskt samhälle och en av de grundläggande förutsättningarna för god folkhälsa. I detta avsnitt behandlas: Demokratisk delaktighet Jämställdhet Deltagande i förenings- och kulturaktivitet Demokratisk delaktighet Den bästa hälsan återfinns hos människor som har möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället. De har nära relationer och kan överblicka sina liv. Där maktlöshet och utanförskap är som störst finns den största ohälsan. I bedömer 7 procent av männen och 77 procent av kvinnorna sin hälsa som god eller mycket god. I länet är motsvarande siffror 74 respektive 71 procent. Andelen invånare som bedömer sin hälsa som god eller mycket god Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 22 och 26, SLL Figur 6: 7 procent av männen och 77 procent av kvinnorna i bedömer sin hälsa som god eller mycket god år 26. I jämförelse med 22 mår både män och kvinnor i bättre. Den största förbättringen står kvinnorna för. Invandrare en viktig grupp i folkhälsoarbetet Det är viktigt att stärka invandrarnas möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället. niskor med utländsk härkomst är utsatta för många påfrestningar. Migration innebär förlust av ett kulturellt och socialt sammanhang och detta påverkar i hög grad hälsan. Förlust påverkar inte bara invandrarnas egna liv, utan också deras barn och deras syn på landet de lever i. 14 procent av befolkningen i har utländsk anknytning enligt definitionen, utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. I länet är det 1 procent. Andel invånare med utländsk anknytning Sicklaön Saltsjöbaden Älta totalt Boo Fisksätra totalt Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas (RTK), SLL Figur 7: 14 procent av invånarna i har utländsk bakgrund. Störst andel invånare med utländsk anknytning finns i Fisksätra, där 4 procent av befolkningen har utländsk bakgrund. I Saltsjöbaden är den siffran 11 procent. * Med utländsk anknytning menas utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. Varierande valdeltagande Av alla röstberättigade i år 26 hade 86 procent röstat i riksdagsvalet och 83 procent i kommunvalet. I jämförelse med 22 är det en ökning med drygt 2 procentenheter i både riksdags- och kommunalvalet. Valdeltagandet i kommunvalet 26 varierade mellan kommundelarna i. En generell trend i riket är att de som inte får rösta i riksdagsvalet, inte heller deltar i andra val. Det låga valdeltagandet i Fisksätra beror delvis på att många inte är svenska medborgare och därför inte får rösta i riksdagsvalet. Valdeltagande i kommunalvalet Sicklaön Boo Saltsjöbaden Fisksätra Älta Källa: Valmyndigheten Figur 8: Valdeltagandet varierar mellan kommundelarna. I kommunvalet 26 röstade 87 procent av invånarna i Saltsjöbaden. Motsvarande siffra i Fisksätra var 64 procent. Jämställdhet Det finns stora skillnader i hälsa mellan män och kvinnor som inte enbart kan förklaras av biologiska skillnader. Förklaringen ligger i kulturella, strukturella och social faktorer. Ett mått på jämställdhet är SCB:s Jämindex som innefattar 13 variabler, bland annat med- 12

13 elinkomst, antal dagar med föräldrapenning och könsfördelning i kommunfullmäktige. Ett generellt mönster över landet är att storstadsregionerna är mer jämställda än andra regioner. Dessa regioner kännetecknas bland annat av förhållandevis liten skillnad mellan män och kvinnor när det gäller andel högutbildade, arbetslösa och politisk representation. Av de 29 kommunerna i Sverige hamnar på tredje plats år 26. JämIndex 26 Placering Källa: Kommunala basfakta, Folkhälsoinstitutet Indexvärde Bästa kommun 1 71, kommun 3 82,9 Sämsta kommun ,2 Deltagande i förenings- och kulturverksamhet Positivt engagemang och ökad delaktighet i föreningsoch kulturverksamhet är viktigt för människors välbefinnande. Vissa kulturaktiviteter kan förebygga ohälsa genom kulturens förmåga att bland annat stimulera människor till nya kunskaper, erfarenheter och uttrycksmedel. Bra och lättillgängliga bibliotek ökar möjligheterna för kommuninvånarna att ta del av information och kunskap, särskilt för dem som har små ekonomiska resurser. Kulturaktiviteter som skrivande, dans, musik, tecknande och drama har även effekter på biologiska system och dess effekter är inte bara tillfälliga. Även den sociala aspekten av förenings- och kulturutövande är av betydelse för hälsan. De personer som utför frivilliga insatser i samhället uppskattar i genomsnitt sin hälsa som bättre än den som inte utför någon insats. I landstingets folkhälsoenkät uppger 4 procent av männen i att de deltar i minst en social aktivitet i veckan vilket är en minskning från 22 med 12 procentenheter. nas deltagande i sociala aktiviteter har också minskat med 12 procentenheter från 2 procent till 4 procent. I länet har männen och kvinnorna ökat sitt deltagande i sociala aktiviteter med 2 procentenheter. I och med den negativa förändringen i och den positiva i länet ligger nu lägre än länet. Andel nackabor som deltagit i sociala aktiviteter minst en gång i veckan Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 22 och 26, SLL Figur 9: Andelen nackabor som deltar i sociala aktiviteter på sin fritid har minskat sedan 22, både bland kvinnor och män. I jämförelse med länet är andelen nackabor som ägnar sig åt sociala aktiviteter lägre år

14 Målområde 2: Ekonomiska och sociala förbättringar Det finns samband mellan god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa och kan leda till försämrad psykisk hälsa. Under detta målområde behandlas: Ekonomisk situation Utbildning Socialt nätverk och socialt kapital Våld och brott Psykisk ohälsa Ekonomisk situation Det finns ett starkt samband mellan sysselsättning och hälsa. Arbete ger inte bara inkomst och försörjning utan är också betydelsefullt för människors möjligheter att bli delaktiga i samhällets aktiviteter, för att lära nytt, utveckla relationer och stärka sin identitet och självkänsla. Andelen av befolkningen som förvärvsarbetar varierar påtagligt inom. Den kommundel som avviker mest är Fisksätra, där invandrare till synes har svårast att få arbete. Sedan den förra rapporten har det skett en minskning av antalet förvärvsarbetande invånare i Fisksätra, från cirka 66 till 62 procent. I förvärvsarbetade 78 procent av befolkningen 2 vilket är en liten förändring från 23 då 79 procent av befolkningen förvärvsarbetade. Andel förvärvsarbetande invånare, år, 2 Förvärvsintensitet i procent Sicklaön Saltsjöbaden Älta totalt Boo Fisksätra totalt Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas (RTK), SLL Figur 1: I förvärvsarbetar 78 procent av befolkningen, att jämföra med länets 74 procent. Andelen vuxna som förvärvsarbetar är högst i Boo där 81 procent av befolkningen förvärvsarbetar. Lägst andel vuxna som förvärvsarbetar bor i Fisksätra, där motsvarande siffra är 62 procent. Bortåt var tionde vuxen har många och sammansatta problem som ytterst har med ekonomin att göra. I dessa grupper är också risken att drabbas av ohälsa högre, inte bara i form av sjukdom utan även genom nedsatt arbetsförmåga, dåligt allmänt hälsotillstånd och isolering. Även om det är svårt att skilja effekten av inkomst från andra viktiga sjukdomsorsaker knutna till människors sociala position i samhället, finns det starka belägg för att inkomstnivån påverkar dödlighet och självrapporterad hälsa. Stora inkomstskillnader I Fisksätra, som är det område i som har minst ekonomiska resurser, tjänar cirka 6 procent av befolkningen mindre än 2 kronor om året. Det är en förbättring från förra rapporten då 6 procent av Fisksätraborna hade en årsinkomst på 2 eller mindre. I Saltsjöbaden utgör denna grupp 34 procent (förra rapporten 42 procent). s män och kvinnor har högre medelinkomst än länet, men det finns stora skillnader i inkomst mellan könen. Störst skillnad mellan män och kvinnors inkomster finns i Saltsjöbaden. I hela tjänar kvinnor 67 procent av vad män tjänar. Det är lägre än genomsnittet för länet, där kvinnor tjänar ca 72 procent av männens genomsnittsinkomst. Medelinkomst för delar av år Sicklaön totalt Boo totalt Saltsjöbaden Fisksätra Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas, SLL Totalt Figur 11: tjänar bättre än kvinnor i alla delar av. Största inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män finns i Saltsjöbaden. Fisksätra är den kommundel med lägst medelinkomst. Ekonomiskt bistånd I dag upplever många en ekonomisk osäkerhet på grund av att de lever på bidrag, har lågavlönade och osäkra jobb eller stora skulder. Under 2 beviljades ca 1 84 hushåll i ekonomiskt bistånd vid ett eller flera tillfällen. Hushållen utgjorde 2,2 procent av befolkningen. Störst andel invånare med ekonomiskt bistånd återfinns i Fisksätra, där 8 procent av hushållen får bistånd. I länet fick 3 procent av hushållen ekonomiskt bistånd från kommunen vid minst ett tillfälle 2. Älta 14

15 Andel hushåll* med ekonomiskt bistånd i delar av Sicklaön Saltsjöbaden Boo Fisksätra Älta totalt totalt Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas, SLL Figur 12: Störst andel av hushållen som får ekonomiskt bistånd finns i Fisksätra, där knappt 8 procent av hushållen får ekonomiskt bistånd. *För varje hushåll anges en vuxen person 18 år eller äldre som var folkbokförd 31/12 i 2. I vissa hushåll, framförallt flykting hushåll, förekommer inga vuxna utan endast barn under 18 år. I dessa fall blir någon av dessa mottagare av ekonomiskt bistånd. Arbetslöshet en hälsorisk Den ohälsosamma stressen är en del av vardagen för många arbetslösa och långtidssjukskrivna. Utanförskap, passivisering, isolering, psykiska besvär, hjärt- och kärlsjukdom och missbruk blir inte sällan arbetslöshetens konsekvenser. Även andra problem som våld, misshandel och skilsmässor är vanligare och dödligheten är två till tre gånger högre bland arbetslösa än bland dem som har arbete. Följderna blir allvarligare ju längre tid man går utan arbete. I är 2,6 procent av den arbetsföra befolkningen rapporterade som öppet arbetslösa, något lägre än länets 2,9 procent. Den öppna arbetslösheten i är inte hög, men det finns stora skillnader mellan kommundelarna. Andel arbetssökande år i delar av Sicklaön Saltsjöbaden Älta totalt Boo Fisksätra totalt Övriga inskrivna Sökande med subventionerande anställning Sökande med anställning utan subventioner Program med aktivitetsstöd Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas, SLL Öppet arbetslösa Figur 13: 2,6 procent av befolkningen mellan 18 och 64 år är öppet arbetslösa i. Andelen arbetslösa är störst i Fisksätra. Problem i övergången mellan utbildning och arbetsliv kan leda till problem, till exempel ohälsa och missbruk. Arbetssökande i åldersgruppen år är i drygt 8 procent vilket är högre än länets 7 procent. Andelen är högst i Fisksätra, där över 14 procent av de unga står utanför arbetsmarknaden, det är en ökning sedan 2 då den siffran var drygt 13 procent. Andel arbetssökande år i delar av Sicklaön Saltsjöbaden Älta totalt Boo Fisksätra totalt Övriga inskrivna Sökande med subventionerande anställning Sökande med anställning utan subventioner Program med aktivitetsstöd Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas, SLL Öppet arbetslösa Figur 14: Andelen unga vuxna som söker arbete är högre i än i länet. I Fisksätra står över 14 procent av de unga utanför arbetsmarknaden. Utbildning En jämförelse av dödsorsakerna i olika utbildningsgrupper visar att ju högre utbildning, desto lägre är risken att dö i förtid. Sambandet gäller alla åldrar. Skillnaderna mellan grupperna är betydande. En femtioårig kvinna som endast har grundskoleutbildning löper dubbelt så stor risk att dö i förtid som en lika gammal kvinna med högre utbildning. Barn följer ofta samma mönster som sina föräldrar vad gäller utbildningsnivå. Barn till arbetare och jordbrukare har ofta en lägre utbildning än barn till tjänstemän. Det finns även tydliga samband mellan utbildning och ohälsotal. Ohälsotalen är mycket högre hos grupper med låg utbildning än bland högutbildade. Utbildningsnivå 2 74 år i delar av Sicklaön förgymnasial totalt Boo totalt Gymnasial Saltsjöbaden Fisksätra Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas, SLL Eftergymnasial Figur 1: Utbildningsnivån är högst i Saltsjöbaden, där över 6 procent av befolkningen har eftergymnasial utbildning. Älta 1

16 Socialt nätverk och socialt kapital Sociala nätverk kan definieras som den informella och formella närmiljö som individen vistas i, exempelvis familj, vänner, arbetskamrater, grannar och föreningsliv. niskors sociala relationer är av stor betydelse både för det egna välbefinnandet och för hur man handskas med hälsoproblem. Goda sociala relationer reducerar konflikter och stress vilket medför mindre ohälsa. I uppger cirka 9 procent av befolkningen att de har personer som kan ge stöd vid personliga kriser. Andel invånare som har personer som kan ge stöd vid personliga problem och kriser Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 22 och 26, SLL Figur 16: Majoriteten av nackaborna (9 procent) upplever att de har personligt stöd i olika sociala nätverk. Andelen kvinnor i som upplever att de kan få personligt stöd minskade något år 26. Flera studier indikerar att en högre grad av socialt kapital i ett bostadsområde kan ha en gynnsam effekt på dem som bor i området. Socialt kapital är nätverk, normer och social tillit som förenklar samarbete mellan människor till gemensam nytta. En person med små individuella resurser bör kunna gynnas av att bo i ett område med högt socialt kapital. Normer och social kontroll kan motverka vissa hälsofarliga beteenden, till exempel användningen av droger. En viktig delkomponent vid skattning av nivån på ett områdes sociala kapital är i vilken utsträckning de boende i ett område litar på varandra. I uppger cirka 9 procent av befolkningen att de litar på de flesta människor i sitt bostadsområde. Andelen invånare som litar på de flesta människor i sitt bostadsområde Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 22 och 26, SLL Figur 17: Majoriteten av nackaborna (9 procent) litar på de flesta människor i sitt närområde. Våld och brott Våld och olika brott har konsekvenser för många fler personer än för dem som är direkt drabbade. Rädslan att bli utsatt för våld skapar oro och otrygghet. Det kan också leda till olika former av social isolering och därför bör våldsbrott betraktas som ett folkhälsoproblem. I jämförelse med riket och länet ligger betydligt lägre vad gäller anmälda våldsbrott. Polisanmälda våldsbrott* Antal våldsbrott/ År 24 Riket År 2 År 26 Källa: Brottsförebyggande rådets (BRÅ) statistikdatabas År 27 prel. Figur 18: Omkring 6 polisanmälningar om våldsbrott har gjorts under 27 i. Det är en lägre nivå än länet och riket. *I brottskategorin våldsbrott ingår mord, dråp, barnadråp och misshandel med och utan dödlig utgång, våldtäkt inklusive grov våldtäkt, grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, våld mot tjänsteman samt rån inklusive grovt rån. I landstingets folkhälsoenkät 26 uppgav 3 procent av männen i och cirka 1 procent av kvinnorna i att de varit utsatta för våld de senaste 12 månaderna. I jämförelse med 22 är det en minskning med,4 procentenheter för både män och kvinnor i. I länet utsattes 3,6 procent av männen och 2,1 procent av kvinnorna för våld 26. Det är en ökning med,2 respektive en minskning med,9 procentenheter sedan

17 Andel invånare som blivit utsatta för våld senaste 12 månaderna Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 22 och 26, SLL Figur 19: Andelen nackabor som blivit utsatta för våld de senaste 12 månaderna har minskat bland både kvinnor och män. I jämförelse med länet är invånare i mindre utsatta för våld. I s drogvaneundersökningen från 27 redovisas andel elever i som blivit utsatta för grovt våld de senaste 12 månaderna (blivit slagen så att de behövt uppsöka vård). Totalt uppger 7 procent av eleverna som deltagit i undersökningen att de blivit utsatta för grovt våld de senaste 12 månaderna. Kvinnomisshandel Det våld som sker utövas ofta av män och det är också fler män som utsätts för misshandel. Det våld som drabbar kvinnor följer dock ett helt annat mönster. Våldet är många gånger systematiskt och sker i nära relationer. De fysiska och psykiska konsekvenserna av våldet är allvarliga och påverkar förutom kvinnan ofta barn i familjen. Pojkar som sett sin far misshandla sin mor misshandlar i vuxen ålder sin partner i större utsträckning än andra. År 27 anmäldes 168 fall av misshandel mot kvinna. I 84 procent av fallen var förövaren en bekant till kvinnan. Motsvarande siffra för barnmisshandel var 73 procent (räknat på 1 anmälda fall). Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning till att uppleva psykiska besvär som ängslan, oro, ångest, sömnproblem, anspänning och värk. Det finns många orsaker till psykisk ohälsa. Exempelvis finns en individuell sårbarhet som till viss del är genetiskt betingad. Att inte kunna styra sitt liv, att inte ha ett fungerande socialt nätverk, att inte finna en balans mellan privatliv och arbetsliv kan också påverka den psykiska hälsan negativt. Kriser som har med relationer och separationer att göra kan utlösa psykiska sjukdomar, till exempel depression. Tidspress, minskad anställningstrygghet och arbetslöshet är också faktorer som kan bidra till psykisk ohälsa. Andra orsaker kan vara kroppslig sjukdom, ekonomisk stress, segregation, diskriminering, funktionshinder och alkohol- och annat drogmissbruk. Det är fler kvinnor än män som uppger att de lider av psykisk ohälsa. I är det 1 procent av männen och 19 procent av kvinnorna som uppger att de lider av psykisk ohälsa. I jämförelse med 22 är det en minskning med respektive 1 procentenheter. I jämförelse med länet ligger kvinnorna något under länssnittet som är 21 procent, medan männen ligger något över länets snitt, som är 14 procent. Andel invånare som lider av psykisk ohälsa enligt GHQ12* Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 22 och 26, SLL Figur 2: I jämförelse med 22 är det färre män och kvinnor i som uppger att de lider av psykisk ohälsa. *GHQ12 (General Health Questionaire) är ett instrument som avser att fånga tecken på psykisk ohälsa. I uppger 2 procent av männen och 28 procent av kvinnorna att de ofta är stressade. I jämförelse med länet ligger både män och kvinnor under genomsnittet som är 23 respektive 32 procent. Andel invånare som upplever stress ofta Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 26, SLL Figur 21: Många kvinnor och män i upplever att de ofta är stressade, men fortfarande är länssnittet något högre. I är det 9 procent av männen och 1 procent av kvinnorna som uppger att de har svårt att sova på grund av oro. Det är en minskning med 4 respektive 8 procentenheter sedan

18 Andel invånare som har svårt att sova på grund av oro Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 22 och 26, SLL Figur 22: Fler kvinnor än män har sömnsvårigheter till följd av oro. 26 ligger dock något under länssnittet. Självmord och självmordsförsök Psykisk ohälsa är en betydande riskfaktor för självmord. Den starkaste indikatorn att kunna förutsäga självmord är tidigare självmordförsök. Detta gäller främst för unga män. Självmord är den främsta dödsorsaken för personer upp till 44 år. I Stockholms län sker i snitt ett självmord per dag. Självmordsförsök är betydligt vanligare än självmord, 1 1 gånger vanligare för män och 1 2 gånger vanligare för kvinnor. Trenden visar att självmordsförsöken minskar, dock inte bland unga kvinnor där en stadig ökning har skett sedan 199-talet. nen dominerar i dödsorsaksstatistiken för självmord medan kvinnorna dominerar i patientstatistiken. En anledning kan vara att män använder mer drastiska metoder. I är det 7 procent av männen och 8 procent av kvinnorna som uppger att de någon gång försökt ta sitt liv. Sedan 22 har självmordsförsöken bland männen i minskat med 2 procentenheter medan statistiken är oförändrad bland kvinnorna. I länet uppger 14 procent av männen och 12 procent av kvinnorna att de någon gång försökt ta sitt liv. Andel invånare som uppger att de någon gång försökt ta sitt liv Det har skett en minskning av antalet invånare som slutenvårdas för självmordsförsök i. 26 var det i 6 per 1 män och 14 per 1 kvinnor i åldern år som slutenvårdades för självmordsförsök. I jämförelse med länet ligger något under länssnittet där 7 per 1 män och 1 per 1 kvinnor slutenvårdats för självmordsförsök. Andel invånare som slutenvårdats för självmordsförsök Antal/ Källa: Hur mår Stockholm? databas, SLL Stockholms län Figur 24: Andelen kvinnor och män som slutenvårdats för självmordsförsök var 26 under länssnittet. Fler kvinnor än män slutenvårdas för självmordsförsök. Det är fler män än kvinnor som begår självmord. I åldern 1 24 år är det i 1 män och kvinnor per 1 invånare som begått självmord. I begicks flest självmord i åldersgruppen 4 64 år under perioden män och 21 kvinnor per 1 invånare begick självmord i detta åldersintervall, vilket är över länssnittet. Självmord 2 24 Antal/ Källa: Kommunalbasfakta Folkhälsoinstitutet Stockholms län Figur 2: Flest självmord begås i åldersgruppen 4 64 år, både bland kvinnor och män i. I den åldersgruppen ligger över länssnittet. Fler män än kvinnor begår självmord Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 22 och 26, SLL Figur 23: Andelen män och kvinnor som någon gång försökt att ta sitt liv är lägre i än i länet i snitt. 18

19 Målområde 3: Barn och ungas uppväxtvillkor Sett ur ett internationellt perspektiv har barn i Sverige en mycket god hälsa. I detta avsnitt behandlas barn och ungas villkor för att uppnå god hälsa. Beskrivning eller indikatorer på barns hälsa finns även med under andra målområden. I detta målområde ingår: Barn och ungas uppväxtvillkor Psykisk ohälsa Barns och ungas uppväxtvillkor Barns och ungdomars uppväxtvillkor påverkar i hög grad deras hälsa. Barn som lever i hushåll med liten disponibel inkomst löper större risk för exempelvis skador, astma och fetma. Fattigdom påverkar barns hälsa, liksom skolprestationer och beteendeavvikelser. Barn i fattiga hushåll anser att de har dålig hälsa betydligt oftare än övriga. De har oftare ont i huvudet, ont i magen och sömnsvårigheter. Andelen barn som lever i familjer med låg köpkraft är 14 procent i. Andelen som lever i familjer med hög köpkraft är 31 procent. Läget är oförändrat både i och i länet sedan förra folkhälsorapporten. Andel barn i familjer med låg eller hög köpkraft Sicklaön totalt Låg Boo totalt Saltsjöbaden Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas (RTK), SLL Figur 26: Andelen barn i familjer med låg köpkraft är lägre i än i länet, men variationen mellan kommundelarna är stor. Lägst köpkraft har familjer i Fisksätra. Högst köpkraft har familjer i Saltsjöbaden. Hög Fisksätra En bra tandhälsa är en förutsättning för en bra allmän hälsa och kan ses som en indikator på hälsan i stort. kommun samarbetar med Stockholms landsting för att förbättra barns tandhälsa genom insatser som fluorsköljningar och tandhälsolektioner i utvalda skolor. Sedan förra folkhälsorapporten har en förbättring av tandhälsan skett i. Andelen kariesfria 3-åringar har stigit från 9 procent 2 till 97 procent 27. Andelen kariesfria 19-åringar har stigit från 24 till 26 procent under samma tid. Störst förbättring har skett i Fisksätra som gått från 8 till 89 procent kariesfria 3- Älta åringar och från 14 till 22 procent kariesfria 19-åringar. I Stockholms län var 9 procent av 3-åringana och 26 procent av 19-åringarna kariesfria 27. Andel kariesfria barn och ungdomar Sicklaön totalt 3-åringar Boo Källa: Tandvårdsstaben, SLL totalt Saltsjöbaden 19-åringar Fisksätra Älta Figur 27: 97 procent av 3-åringarna i och 26 procent av 19-åringarna i var kariesfria 27. Familjer som nyligen kommit till Sverige bär ofta på traumatiska upplevelser. Dessutom stöter de ofta på svårigheter i det svenska samhället. Exempel på det är språket och svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Detta medför att barn med utländsk härkomst löper risk att utveckla ohälsa. Andel invånare under 21 år med utländsk anknytning Sicklaön Saltsjöbaden Älta totalt Boo Fisksätra totalt Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas (RTK), SLL Figur 28: 23 procent av invånare under 21 år i har utländsk anknytning (utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar) i jämförelse med länets 3 procent. I Fisksätra har cirka 9 procent av invånarna under 21 år utländsk anknytning. Psykisk ohälsa bland barn och unga Psykiska problem har blivit avsevärt vanligare bland ungdomar under de senaste två decennierna. I SCB:s undersökningar av levnadsförhållandena 1989 uppgav 9 procent av kvinnor i åldern år att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest. Sexton år senare är det tre gånger fler, 3 procent, som har sådana 19

20 problem. Det finns sex svenska studier där jämförbara grupper av ungdomar i åldern 1 24 år har tillfrågats vid upprepade tillfällen och på samma sätt om olika former av psykiska besvär. Samtliga studier visar på ökade besvär i form av oro och nedstämdhet, sömnbesvär och trötthet samt anspänning och värk. Sådana besvär har ökat även i befolkningen i stort men ökningen är mest uttalad i åldern år. Psykosomatiska symtom som ont i magen, huvudvärk och sömnbesvär är en viktig aspekt av barn och ungdomars hälsa och välbefinnande. Personer med milda psykiska symtom som exempelvis oro, ängslan och sömnstörningar har en upp till fem gånger högre risk att drabbas av allvarlig psykisk sjukdom. Det är därför viktigt att uppmärksamma dessa symptom och ta dem på allvar. Den vanligaste formen av huvudvärk hos barn och tonåringar är spänningshuvudvärk. Spänningshuvudvärk kan ha många olika orsaker, de vanligaste är stress, trötthet, oro och andra känslomässiga påfrestningar. Andel elever med huvudvärk skiljer sig åt mellan könen i de högre åldrarna i. I år 8 är det 2 procent av flickorna och 9 procent av pojkarna som uppger att de brukar ha ont i huvudet varje vecka. I gymnasiet år 1 är skillnaden ännu större, 32 procent av flickorna respektive 12 procent av pojkarna uppger att de har huvudvärk varje vecka. Andel elever som brukar ha huvudvärk varje vecka läsår 6/ Pojkar År 4 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor År 8 Gymnasiet år 1 Källa: Skolhälsovården Stöd och hälsa, kommun Figur 29: Fler flickor än pojkar i de högre åldrarna uppger att de har huvudvärk varje vecka. Störst är skillnaden på gymnasiet. Barn och ungdomar behöver sömn för att hjärnan och kroppen ska kunna växa, läka skador och återhämta sig. Sömnproblem är vanligare bland kvinnor än män, detta märks även bland ungdomar i. 29 procent av flickorna och 1 procent av pojkarna i år 9 uppger att de har svårt att sova ganska till väldigt ofta. Andel elever i år 9 som ganska och väldigt ofta har svårt att sova Sicklaön Pojkar totalt Boo Saltsjöbaden Flickor Källa: Drogvaneundersökning 27, kommun Fisksätra Figur 3: Sömnproblem är vanligare bland flickor än bland pojkar. I Saltsjöbaden uppger hela 42 procent av flickorna att de har svårt att sova. Mobbning är ett stort och allvarligt vardagsproblem för många barn. Mobbning i skolan kan ses som ett tecken på att skolan som helhet behöver utveckla sitt arbetsklimat. Mobbning kan vara allt ifrån kommentarer om vilka kläder man har på sig till knuffar och slag. Andelen elever som uppger att de blivit mobbade någon gång har ökat i. I förra rapporten med data från 2 uppgav cirka 1 procent av eleverna att de blivit mobbade. 27 uppgav 2 procent av flickorna och 24 procent av killarna i år nio att de blivit mobbade någon gång. Andelen elever som säger sig blivit mobbade är lägst i Älta Källa: Drogvaneundersökning 27, kommun Figur 31: 27 uppgav 2 procent av flickorna och 24 procent av pojkarna i år nio att de blivit mobbade någon gång. Älta Andel elever i år 9 som blivit mobbad någon gång Sicklaön Pojkar totalt Boo Saltsjöbaden Flickor Fisksätra Skolk är en allvarlig larmsignal och ett mått inte bara på hur den enskilda eleven mår utan också på skolans hälsa. När elever uteblir från lektionerna, är det ofta ett uttryck för att de inte trivs i skolan. Det kan också vara ett tecken på att eleverna har stora problem. Därmed ökar risken att de röker och dricker alkohol. Älta 2