UTBYGGNAD AV FJÄRRVÄRMENÄTET INOM RAÄ MALMÖ

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2009 Gasverksgatan UTBYGGNAD AV FJÄRRVÄRMENÄTET INOM RAÄ MALMÖ 20:1 Malmö stad Skåne Malmö Museer Arkeologienheten Rapport 2009:043 Lars Jönsson

2

3 Malmö Museer Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2009 Gasverksgatan utbyggnad av fjärrvärmenätet inom RAÄ Malmö 20:1 Malmö stad, Skåne län Arkeologienheten Rapport 2009:043 Författare: Lars Jönsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Profil från väster. Foto: Raimond Thörn Tryck: Elanders Sverige AB Malmö Museer 2009

4 Malmö Figur 1. Sydvästra Skåne med läget för Malmö markerat. Gasverksgatan Fgur 2. Undersökningens läge i förhållande till fornlämning RAÄ 20, Malmö stad. 4 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:043

5 Undersökningens bakgrund och resultat Med anledning av utbyggnad av fjärrvärmenätet i den södra delen av Gasverksgatan och inom fastigheten Storken 31 har Arkeologienheten vid Malmö Museer genomfört en arkeologisk förundersökning. Detta skedde i form av en övervakning av markarbetena, utförda av PEAB åt E.ON Värme Sverige AB. Installeringen av fjärrvärmen skedde inom Malmö äldre bebyggelseområde, registrerat som fornlämning nr 20. Inom området finns medeltida lämningar i form av bebyggelserester och kulturlager. KORT HISTORIK Övre och Nedre Malmö Vid strandplatsen fanns en by med namnet Malmøi (Tomner 1971, s. 180 ff.). Orten förekommer i det skriftliga källmaterialet från slutet av 1100-talet fram till år I ett testamente från år 1269 donerar ärkediakonen Erland Erlandson i Lund pengar till kyrkorna i övre Malmö, beläget i inlandet, och i Nedre Malmö, som då är beteckningen på strandplatsen (Tomner 1971, s. 180 f; Thomasson 2008, s. 287). Det finns ett flertal andra exempel på den nära relationen mellan de båda orterna. Thomasson menar att denna relation kan förklaras med att bruksrätten på stranden var knuten till egendomsrätt i Övre Malmö (Thomasson 2008, s. 288). Marknadsplatsen Längs med den öst-västliga strandreveln, tätare i de västra delarna än i de östra, anläggs från slutet av 1100-talet till omkring 1300 ett stort antal s.k. lerbottnar, dvs. lerklädda gropar. De verkar inte ha anlagts på förstranden, och några lerbottnar är inte påträffade norr om den under 1400-talet uppförda Strandmuren (Thomasson 2008, s. 289). Lerbottnarna är belagda längs stränderna i Skåne, Själland, Blekinge, Öland och Gotland. De har kopplats samman med handelsaktiviteter och storskaligt fiske i regionen (Ersgård 2006). Lerbottnarna innebar att hanteringen av fisken blev viktigt för fler aktörer, och därmed hade den blivit en marknadsvara. Som sådan kom fisken att omfattas av nya regler som tidigare varit knutna till andra produkter, och därmed blev strandplatserna av betydelse för andra än enbart lokalbefolkningen (Thomasson 2008, s. 290). Sträckningen längs med stranden och sandreveln, från Korrebäcken i väster till Drottningstorget i öster, utnyttjades som ett marknads- och fiskeområde. Längs sträckan har ett flertal lerbottnar dokumenterats i såväl gatumark som kvartersmark. Detta talar för att området längs sandreveln haft en annorlunda organisation initialt, dvs. under 11- och 1200-talen. I de västra delarna av stadsområdet har det i samband med ett flertal arkeologiska undersökningar framkommit lerbottnar (se bl.a. Kling & Lindgren-Hertz 1990; Larsson & Balic 2006). Dessa representerar två faser av fiskehanterings- och marknadsaktiviteter, vilka föregick etablerandet av en mer fast bebyggelse. Dels fanns ett inledande skede med få och spridda lämningar, och dels ett andra skede där aktiviteterna var intensivare, med spår av tomtrännor och stadsplank. Vad som är intressant är att lämningarna i det första skedet i kv. Fisken daterades till slutet av 1200-talet, medan samma typ av aktivitet har kunnat beläggas redan under slutet av 1100-talet i kv. Liljan. Även tomtindelningen har skett vid olika tidpunkter. I kv. Liljan sker en äldsta tomtindelning under första hälften av 1200-talet, medan de äldsta tomtgränserna i kv. Fisken sker under första hälften av 1300-talet. Staden växer fram Någon gång i början av 1200-talet börjar allt större partier av strandplatsen att regleras och bebyggas. Innebörden av detta är att området delas upp i tomter där bebyggelsen allt mer förtätas och blir varaktig. Successivt utformas även ett vägnät, vilket skapar en skillnad mellan offentliga och privata rum. I samband med ianspråktagandet av platsen anläggs även kyrkliga och världsliga institutioner. I ärkediakonen Erland Erlandsons testamente från år 1269 omnämns en kyrka, som sannolikt är den som finns avbildad på ett sigill från år 1350 (t.ex. MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:043 5

6 Reisnert 1993). Den var helgad åt S:t Petri och S:t Pauli, och bör ha stått på samma plats som den nuvarande kyrkan. Den nuvarande tegelgotiska kyrkan började byggas ca 1300, och blev så småningom Skandinaviens största medeltida stadskyrka (Andrén 1985, s. 57). Under 1200-talet fanns det ytterligare två kyrkliga institutioner. Vid den södra infarten till staden fanns sannolikt ett mindre kapell helgat åt S:t Jörgen, och i den nordvästra delen av staden, i den östra delen av nuvarande kv. Skepparen, anlades ett dominikanerkloster någon gång mellan åren 1296 och 1333 (Kling 2006). År 1275 omnämns borgare i Malmö, och vid slutet av samma sekel omnämns fogdar. Det äldsta bevarade privilegiebrevet är utfärdat av den svenske kungen Magnus Eriksson år 1353 (Tomner 1971). År 1368 nämns för första gången en borg i staden, men redan år 1294 omnämns att kung Erik Menved haft en fogde i staden som kan ha residerat på en borg. Ett torn på förstranden, benämnt Flyndreborg, har föreslagits, tillsammans med en anslutande större byggnad i den senare strandmuren, ha utgjort Malmös äldsta borg. Placeringen på förstranden antyder att det kan ha varit kungamakten som anlade borgen, dock oklart när (Thomasson 2008, s. 291). En av de äldsta gatorna i staden är Thet laange Adelgade, vilket är den medeltida benämningen på det som idag är Väster-, Adel- och Östergatorna (Reisnert 2006, s. 85; Thomasson 2006, s. 171). Ursprungligen löpte denna från slottet Malmöhus till Drottningstorget på marknadsområdets sandrevel. Adelgatan var även stadens huvudsakliga torggata. Den äldsta kända gatubeläggningen utgjordes av knaddersten som lagts direkt på bottensanden. På en del platser överlagrar knadderstenen också lerbottnar. Det finns antydningar om att gatan utlagts någon gång under 1200-talet (Thomasson 2008, s. 291). Staden under senmedeltid och senare Under senmedeltiden utvecklades Malmö till Danmarks näst största stad efter Köpenhamn. Intill thet laange Adelgade fanns det äldsta kända rådhuset, torget och stadens huvudsakliga prestigearkitektur i form av stenhus och korsvirkeshus. Åren 1538 till 1545 anlades det nya torget, Stortorget, och ett nytt rådhus uppfördes samtidigt i dess nordöstra hörn. År 1419 omnämns för första gången den s.k. Strandmuren, vilken var ca 1450 m lång. Den sträckte sig från stadens västra port till den östra (Rosborn 1984, s. 37). Muren var tre stenar tjock och fem meter hög, och revs i samband med fästningsarbetena under 1600-talet. Efter det svenska övertagandet av Skåne år 1658 utvecklades Malmö till en garnisonsstad. Arbetena med att förstärka bastioner, murar och vallgravar runt staden gjorde så småningom att Malmö blev en av landets starkaste och modernaste fästningar. Mellan åren 1805 och 1811 raserades försvarsverken kring staden. TIDIGARE ARKEOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR I Gasverksgatan, samt i de intilliggande gatorna Rörsjögatan, Norregatan och Stora Nygatan har ett fåtal arkeologiska undersökningar utförts. Merparten av dessa har skett i form av schaktningsövervakningar, och merendels har enbart moderna eller omrörda lager berörts. I två mindre schakt i Rörsjögatan har det dock påträffats kulturpåverkade lager ca 1 1,5 m under den nuvarande marknivån. I ett schakt centralt på Gasverksgatan påträffades samma typ av lager på ungefär samma nivå. Här observerades också bottensanden ca 0,7 m ö. h. I ett flertal schakt i Stora Nygatan har det observerats kulturlagerblandade massor, som dock bedömdes vara påförda i sen tid. I några schakt framkom naturligt avsatta torv-, gyttje- och sandlager i de nedre delarna av lagersekvenserna (Hadevik 2008, s. 13f). UNDERSÖKNINGSRESULTAT Schaktet där fjärrvärmeledningen skulle nedläggas utgick från den norra gaveln av fastigheten Storken 31, och fortsatt ut på Gasverksgatan. I gatan fortsatte schaktet i sydlig riktning, för att efter ca 30 m utmynna i ett befintligt fjärrvärmeschakt. Schaktet i Gasverksgatan var generellt ca 1,3 meter brett och 1,1 meter djupt. I schaktet kom framför allt recenta bär- och utfyllnadslager. I schaktet inne på fastighetens gård, Storken 31 (Roseeum) fanns en hel del moderna rör och ledningar. 6 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:043

7 N Gasverksgatan Storken m Figur 3. Schaktet i Gasverksgatan och inom fastigheten Storken 31. Det som rönte ett visst antikvariskt intresse var att ungefär mitt i schaktet i Gasverksgatan fanns ett ca 2 m brett stråk med sand. Troligtvis är detta spåren av en recent nedgrävning, men det kan även vara lämningar efter en borttagen mur, kanske en del av befästningsverket från 16- och 1700-talen runt Malmö (se figur 4). Hålet efter den borttagna muren kan i så fall ha fyllts igen med sand. Platsen för schaktet Figur 4. De östra delarna av Gamla Staden, Malmö, med utbredning av tidigare befästningsverk. Den äldre kartan är från På figuren framgår läget för schaktet i fastigheten Storken 31 och Gasverksgatan. MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:043 7

8 Det noterades även att ca 0,95 m ned från den nuvarande marknivån, i botten av schaktet, fanns ett ca 0,15 m tjockt lager bestående av mörkgrå, sandig humus med kolfläckar, sot och tegelflis. Lagret var enbart synligt i sektionen då det i övrigt var bortschaktat. FÖRSLAG TILL FORTSATTA ÅTGÄRDER Schaktet var bara ca 1,1 meter djupt, och berörde enbart ca 0,15 meter av de kulturlager som finns bevarade i Gasverksgatan. I samband med tidigare arkeologiska förundersökningar i Gasverksgatan har kulturlager påvisats vid ett djup av ca 1-1,5 m under nuvarande marknivå. Detta innebär att det fortfarande kan finnas kulturlager och andra lämningar under den nivå som kunde iakttagas i schaktet. Om fler ingrepp skall göras i Gasverksgatan bör dessa således ske under antikvarisk kontroll. Referenser Litteratur Andrén, A Den urbana scenen. Städer och samhälle i det medeltida Danmark. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8 o. Nr. 13. Lund. Ersgård, L Lerbottnarna och det tidigmedeltida samhället. Larsson, S. (red.). Liljan Om arkeologi i en del av Malmö. Riksantikvarieämbetet. Malmö Kulturmiljö. Lund. Hadevik, C Stadsgas Malmö Öst. Förundersökning i form av schaktningsövervakning Malmö Kultutmiljö. Enheten för Arkeologi. Rapport 2008:014. Kling. J. & Lindgren-Herz, L Ett medeltida strandområde. Kvarteret Fisken. Rapport nr 3. Malmö. Malmö Museer Stadsantikvariska avdelningen. Kling, J De religiösa institutionerna i Malmö. Larsson, S. (red.). Liljan Om arkeologi i en del av Malmö. Riksantikvarieämbetet. Malmö Kulturmiljö. Lund. Larsson, S. & Balić, I Kv. Liljan 2 och 22, Malmö. Skåne, Malmö stad, kv. Liljan 2 och 22, RAÄ 20. Arkeologisk slutundersökning Malmö Kulturmiljö, Enheten för Arkeologi, Rapport 2006:2. UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen (DAFF) 2005:6. Malmö/Lund. Reisnert, A Malmös östra delar under 1200-talet. Elbogen Malmö fornminnesförenings årsskrift. Rosborn, S Malmö. Den medeltida staden och dess omland. RAÄ/SHM Rapport Medeltidsstaden 67. Stockholm. Thomasson, J S Villanorvm de Malmøghae - Landskap, urbanitet, aktörer och Malmö. Andersson, H., Hansen, G. & Øye, I. (red). De første 200 årene nytt blikk på 27 skandinaviske middelalderbyer. UBAS Universitetet i Bergen Arkeologiske Skrifter. Nordisk 5. Universitetet i Bergen. Tomner, L Malmö stads historia före De spridda dokumentens vittnesbörd. Bjurling, O. (red.) Malmö Stads Historia I. Malmö. 8 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:043

9 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer Malmö Museers diarienummer... KN-KFÖ Inventarienummer... MMA 24 Arkivnummer... G14:2 och 19:5 Län... Skåne Kommun... Malmö Socken... Malmö stad Fastighet...Gasverksgatan och Storken 31 Kvarter... Storken RAÄ-nummer... Malmö nr 20 Ekonomiska kartans blad...malmö 2C:23 Koordinatsystem... RT 90 2,5 gon V X koordinat Y koordinat Fältarbetstid Antal arbetsdagar...2 Antal arkeologtimmar...3 Exploateringsyta m 2 Platschef...Lars Jönsson Personal...Raimond Thörn Uppdragsgivare... E.ON Värme Sverige AB Tidigare undersökningar... MK 417 Kostnader, arkeologi Fältarbete: kr Rapport: kr Analyser:...0 kr Övrigt: kr Delsumma: kr Summa, faktisk: kr Summa, beslutad:...löpande räkning MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:043 9