Rapport 2014:64. Bastion Carolus. Malmö stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson

Transkript

1 Rapport 2014:64 Bastion Carolus Malmö stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson

2

3 Rapport 2014:64 Bastion Carolus Malmö stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson Fornlämningsnr: 19 och 20 Innerstaden 1:14, Malmö stad Malmö kommun Skåne län

4 Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): Malmö Erlandsrovägen Vintrie Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2014:64 Omslag: Schakt 2. Foto: Joakim Frejd Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle.

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Topografi och fornlämningssituation 5 Undersökningen 7 Undersökningens resultat 8 Tolkning och utvärdering 10 Referenser 11 Administrativa uppgifter 12

6 # Figur. 1. Undersökningens läge i Skåne. Figur. 2. Undersökningsområdet markerat som ett grått område. Den tjockare grå linjen markerar Malmö äldre stadsområde, RAÄ 20.

7 Sammanfattning Med anledning av renovering av byggnad inom fastigheten Innerstaden 1:14 - Bastion Carolus i Malmö stad, Malmö kommun genomfördes en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Området är beläget i den västra delen av Malmö äldre stadsområde (Malmö 20), därtill berördes området med befästningar runt Malmöhus (Malmö 19). Flertalet upptagna schakt var relativt grunda, mellan 0,5-0,8 m och i dessa påträffades framför allt fyllnadslager. De mer djupgående schakten varierade mellan 1 2 m. Beställare var Stadsdelsförvaltningen, Malmö stad. Inledning Bastion Carolus är en del av befästningarna runt Malmöhus (Malmö 19) som finns beläget i de västra delarna av Malmö äldre stadsområde (Malmö 20). Renoveringsarbetet innebar att vissa markingrepp behövde göras på tomtmarken. Länsstyrelsen beslutade att ingreppen skulle ske i förbindelse med en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning (Lst Dnr Beslut ). Förundersökningen genomfördes under perioden juli augusti 2014 av arkeologerna Joakim Frejd, Karina Hammarstrand Dehman och Therese Ohlsson från Sydsvensk Arkeologi AB. Arbetet innebar att en arkeolog tillkallades att närvara när nya ytor togs upp. Detta arbetssätt medförde ett flertal besiktningar under sommaren och hösten 2013 samt första halvåret under Bakgrund och syfte Renoveringsarbetet innebar att schakt behövde tas upp i den västra delen av det medeltida stadsområdet (Malmö 20) och i befästningarna kring Malmö hus (Malmö 19). Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att avgöra huruvida det fanns några kulturhistoriska lämningar inom förundersökningsområdet, antingen sammanhörande med den medeltida staden eller befästningen från tidigare eller senare perioder. Topografi och fornlämningssituation Undersökningsområdet i Bastion Carolus ligger i den västra delen av medeltidens Malmö, och har varit en del av det senare befästningsverket. Bastion Carolus. Rapport 2014:64 5

8 Vid strandplatsen fanns en by med namnet Malmøi (Tomner 1971:180 ff.). Orten förekommer i det skriftliga källmaterialet från slutet av 1100-talet fram till år Längs med den öst-västliga strandreveln, tätare i de västra delarna än i de östra, anläggs från slutet av 1100-talet till omkring 1300 ett stort antal s.k. lerbottnar, dvs. lerklädda gropar. Någon gång i början av 1200-talet börjar allt större partier av strandplatsen att regleras och bebyggas. I samband med ianspråktagandet av platsen anläggs även kyrkliga och världsliga institutioner. I ärkediakonen Erland Erlandsons testamente från år 1269 omnämns en kyrka, som sannolikt är den som finns avbildad på ett sigill från år 1350 (t.ex. Reisnert 1993). Den var helgad åt S:t Petri och S:t Pauli, och bör ha stått på samma plats som den nuvarande kyrkan. Den nuvarande tegelgotiska kyrkan började byggas ca 1300, och blev så småningom Skandinaviens största medeltida stadskyrka (Andrén 1985:57). Under 1200-talet fanns det ytterligare två kyrkliga institutioner. Vid den södra infarten till staden fanns sannolikt ett mindre kapell helgat åt S:t Jörgen, och i den nordvästra delen av staden, i den östra delen av nuvarande kv. Skepparen, anlades ett dominikanerkloster någon gång mellan åren 1296 och 1333 (Kling 2006). År 1275 omnämns borgare i Malmö, och vid slutet av samma sekel omnämns fogdar. Det äldsta bevarade privilegiebrevet är utfärdat av kung Magnus Eriksson år 1353 (Tomner 1971). År 1368 nämns för första gången en borg i staden, men redan år 1294 omnämns att kung Erik Menved haft en fogde i staden som kan ha residerat på en borg. Ett torn på förstranden, benämnt Flyndreborg, har föreslagits, tillsammans med en anslutande större byggnad i den senare strandmuren, ha utgjort Malmös äldsta borg. Placeringen på förstranden antyder att det kan ha varit kungamakten som anlade borgen, dock oklart när (Thomasson 2008:291). En av de äldsta gatorna i staden är Thet laange Adelgade, vilket är den medeltida benämningen på det som idag är Väster-, Adeloch Östergatorna (Reisnert 2006:85; Thomasson 2006:171). Ursprungligen löpte denna från slottet Malmöhus till Drottningstorget på marknadsområdets sandrevel. Adelgatan var även stadens huvudsakliga torggata. Den äldsta kända gatubeläggningen utgjordes av knaddersten som lagts direkt på bottensanden. På en del platser överlagrar knadderstenen också lerbottnar. Det finns antydningar om att gatan utlagts någon gång under talet (Thomasson 2008:291). 6 Bastion Carolus. Rapport 2014:64

9 Under senmedeltiden utvecklades Malmö till Danmarks näst största stad efter Köpenhamn. Intill Thet laange Adelgade fanns det äldsta kända rådhuset, torget och stadens huvudsakliga prestigearkitektur i form av stenhus och korsvirkeshus. Åren 1538 till 1545 anlades det nya torget, Stortorget, och ett nytt rådhus uppfördes samtidigt i dess nordöstra hörn. År 1419 omnämns för första gången den s.k. Strandmuren, vilken var ca 1450 m lång. Den sträckte sig från stadens västra port till den östra (Rosborn 1984:37). Muren revs i samband med fästningsarbetena under 1600-talet. Efter det svenska övertagandet av Skåne år 1658 utvecklades Malmö till en garnisonsstad. Arbetena med att förstärka bastioner, murar och vallgravar runt staden gjorde så småningom att Malmö blev en av landets starkaste och modernaste fästningar. Mellan åren 1805 och 1811 raserades försvarsverken kring staden. Undersökningen Förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning där personal från Sydsvensk arkeologi AB fortlöpande följde schaktningsarbetena och dokumenterade de lämningar som framkom. Figur 3. Schaktens placering. Bastion Carolus. Rapport 2014:64 7

10 Figur 4. Schakt 1. Figur. 5. Sektion mot väster i schakt 1. Undersökningens resultat Det togs upp fem schakt under övervakning av arkeologisk personal. Det första schaktet (1), var beläget vid huvudbyggnadens södra gavel. Det var ca 24 m långt och 13,5 m brett, och omfattade totalt en yta av drygt 324 m². Djupet på schaktet var ca 0,7 m. Invid huset gjordes en provgrop vilken visade ett grått sandlager med organiskt material ca 1 m under befintlig marknivå. Under detta lager, som var ca 0,05 m, framkom ett sandigt lager med slagen flinta. Sanden fortsatte ner i schaktbotten. I det sydvästra hörnet av det stora schaktet påträffades ett raseringslager med kullersten, tegel med kalkbruk. Lagret påträffades ca 0,35 under befintlig marknivå och täckte två tredjedelar av schaktet. Det andra schaktet (2) var ca 32 m långt och omfattade en yta av drygt 211 m². Djupet på schaktet var ca 1,5-2 m. I den nordvästra delen av schaktet påträffades en nedgrävning som framkom som en halvcirkel, delvis i schaktväggen. Troligen var det en yngre nedgrävning som haft med takavvattning och/eller dränering att göra. Tredje schaktet (3) var 11 x 12 m d.v.s. det omfattade en yta av 132 m² och djupet var 1 m. Den översta delen (0,8-1 m) bestod av matjord och under denna framkom sandiga lager. I massorna påträffades en del kullersten i omrört läge. Det påträffades även ett fåtal delar av storstenstegel (0,08 x 0,13 x?). När arkeologisk 8 Bastion Carolus. Rapport 2014:64

11 1. Gråbrun siltig sand med en del småsten, tegelkross och lerfläckar. 2. Gul sand med beigea linser 3. Knadderyta, små flintstycken som bildar en jämn yta. Figur 6. Sektion i schakt 5, västra schaktkanten. personal tillkallades hade halva schaktet redan packats med sand. Det fjärde schaktet (4) var ca 11,5 x 12,5 m d.v.s. det omfattade en yta av knappt 144 m². Djupet på schaktet var 0,5-0,8 m. I den södra delen framkom en del raseringsmaterial i form av tegel och trä. Det schaktade endast bort matjord. Under matjorden framkom ett ljusgrått/beigt sandigt lager med en hel del trädrötter. I massorna påträffades ett handtag till en trefotsgryta, taktegelfragment, glaserat golvtegel och en del djurben. I det sandiga lagret framkom områden med mer lera och andra med mindre stenar. Det femte schaktet (5) var ca 8 x 6,5 m d.v.s. det omfattade en yta av drygt 52 m². Djupet på schaktet var ca 0,8 m. Schaktet bestod till största delen av matjord och under denna framkom bruna sandiga lager. I sanden påträffades en del sten och tegelkross. I den västra sektionen framkom en knadderyta ca 0,75 under befintlig marknivå. Figur. 7. Schakt 5. Bastion Carolus. Rapport 2014:64 9

12 Tolkning och utvärdering Den arkeologiska undersökningen innebar att en arkeolog tillkallades att närvara när nya ytor togs upp. Detta arbetssätt medförde ett flertal besiktningar under sommaren och hösten 2013 samt första halvåret under Flertalet av schakten var relativt grunda, (mellan 0,5-0,8 m) vilket innebar att när matjorden avlägsnats påträffades fyllnadslager, raseringslager och knadderytor. De mer djupgående schakten varierade mellan 1 2 m och även i dessa var det i princip tomt på anläggningar. I raseringsmassorna framkom bl.a. skärvor av yngre rödgods taktegelfragment, glaserat golvtegel och en del djurben. Vid fortsatta arbeten inom detta undersökningsområde är det av vikt att den antikvarisak kontrollen fortsätter vid arbeten som är djupare än ca 0,7 m. Området har fyllts upp med massor och under dessa kan det finnas arkeologiska lämningar kvar. 10 Bastion Carolus. Rapport 2014:64

13 Referenser Andrén, A Den urbana scenen. Städer och samhälle i det medeltida Danmark. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8o. Nr. 13. Lund. Kling, J De religiösa institutionerna i Malmö. Larsson, S. (red.). Liljan Om arkeologi i en del av Malmö. Riksantikvarieämbetet. Malmö Kulturmiljö. Lund. Reisnert, A Malmös östra delar under 1200-talet. Elbogen Malmö fornminnesförenings årsskrift. Reisnert, A Från sillamarknad till garnisonsstad. Larsson, S. (red.). Liljan Om arkeologi i en del av Malmö. Riksantikvarieämbetet. Malmö Kulturmiljö. Lund. Rosborn, S Malmö. Den medeltida staden och dess omland. RAÄ/SHM Rapport Medeltidsstaden 67. Stockholm. Thomasson, J S Villanorvm de Malmøghae - Landskap, urbanitet, aktörer och Malmö. Andersson, H., Hansen, G. & Øye, I. (red). De første 200 årene nytt blikk på 27 skandinaviske middelalderbyer. UBAS Universitetet i Bergen Arkeologiske Skrifter. Nordisk 5. Universitetet i Bergen. Tomner, L Malmö stads historia före De spridda dokumentens vittnesbörd. Bjurling, O. (red.) Malmö Stads Historia I. Malmö. Bastion Carolus. Rapport 2014:64 11

14 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB dnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Län: Kommun: Socken: Skåne län Malmö kommun Malmö stad Fastighet: Innerstaden 1:14 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM N koordinat: E koordinat: Höjdsystem: - M ö.h. - Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 7 Antal arkeologtimmar: 34 Antal maskintimmar: - Exploateringsyta: 860 m² Undersökt yta: 860 m² Platschef: Personal: Projektgrupp: - Underkonsulter: - Uppdragsgivare: Tidigare undersökningar: - Fynd: - Dokumentationsmaterial: Kostnader: Joakim Frejd Joakim Frejd, Karina Hammarstrand Dehman, Therese Ohlsson Malmö stad, Stadsdelsförvaltningen Ritning, digitala fotografier förvaras i Regionmuseets arkiv, Kristianstad ,53 k (exkl. moms) 12 Bastion Carolus. Rapport 2014:64

15 Sydsvensk Arkeologi AB rapportserie Hamnen 21:147, Innerstaden 1:14. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 2. Skabersjö 26:1. Skabersjö socken, Svedala kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson 3. Vä 157:5 och 157:9, Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning, steg 2, Tony Björk. 4. Västra Boulevarden, Kristianstad 4:4. Kristianstad stad, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 5. Väktaren 4. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 6. Citadellstaden 2:1. Landskrona stad, Landskrona kommun. Arkeologiska förundersökningar Fredrik Grehn. 7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 8. Råvattenledning i norra Åhus. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 9. Vä by, fastigheten Vä 2:35 m.fl. Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 10. Åhus 14:108 m fl. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Bertil Helgesson. 11. Kv. Carolus. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 12. Heliga Trefaldighetskyrkan. Kristianstad socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 13. Fastigheten Västerport 11 i Åhus. Åhus socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013 och Ing-Marie Nilsson och Therese Ohlsson. 14. Herrestorp 3:2 och 3:3 hyddor, gravar, gårdar. Vellinge socken, Vellinge kommun. Arkeologisk slutundersökning Kristian Brink, Karina Hammarstrand Dehman och Bertil Helgesson. 15. Maletofta. Ravlunda 23:3, Ravlunda sn, Skåne. Arkeologiska forskningsundersökningar Bertil Helgesson. 16. Slottsvången 8. Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson. 17. Tivoliparken. Arkeologisk förundersökning Kristianstad stad och kommun. Fredrik Grehn. 18. Yngsjö 219:351. Arkeologisk slutundersökning 2012 inom fornlämning Åhus 166 och 167, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Thomas Linderoth. 19. VA-ledning i Västra Boulevarden. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning , Kristianstad kommun och stad, Skåne. Thomas Linderoth. 20. Yngsjövägen och Köpmannagatan. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 21. Herrevadskloster. Riseberga socken, Klippans kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 22. Eskilstorp 2:26. Arkeologisk utredning steg 1, Eskilstorps socken, Vellinge kommun. Fredrik Grehn. 23. Östra Torp 15:12. Arkeologisk utredning steg 2, Östra Torp socken, Trelleborgs kommun. Fredrik Grehn. 24. Dybäck 46:6, Arkeologisk utredning steg 2, Ö Vemmenhögs socken, Skurups kommun. Karina Hammarstrand Dehman och Bertil Helgesson. 25. Gamla Staden 8:1. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning 2013 vid Kärnan i Helsingborgs stad. Thomas Linderoth. 26. Fodret 5 & 19. Arkeologisk utredning steg 2, Tygelsjö socken, Malmö kommun. Fredrik Grehn. 27. VA-ledning i Christian IV:s gata och Västra Storgatan, fornlämning 93. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning 2013, Kristianstad kommun och stad, Skåne. Thomas Linderoth.

16 28. Härlöv 50:38, 50:39 och 50:42. Arkeologisk utredning 2013 inför utbyggnad av återvinningsstation, Kristianstad kommun. Thomas Linderoth. 29. Hyllie 4:2. Arkeologisk utredning steg 2, Hyllie socken, Malmö kommun. Fredrik Grehn. 30. Konsul Olssons Plats. Arkeologisk förundersökning Gamla Staden 7:1, Helsingborgs stad och kommun. Fredrik Grehn. 31. Åsumtorp 54:30. Arkeologisk undersökning Kristianstad socken och kommun. Ylva Wickberg. 32. Vä 157:5 och 157:9. Arkeologisk förundersökning Vä socken, Kristianstad kommun. Fredrik Grehn. 33. Färlöv 76:10 m fl. Arkeologisk förundersökning Färlöv socken, Kristianstad kommun. Ylva Wickberg. 34. Färlöv 1:32 och 76:10. Arkeologisk förundersökning Färlöv socken, Kristianstad kommun. Ylva Wickberg. 35. Norra Åsum 1:3 m fl. Arkeologisk förundersökning Kristianstad socken och kommun. Ylva Wickberg. 36. Önnestad 112:1. Önnestads socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 37. Näsby 35:47, Kristianstad, Skåne. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth. 38. Rinkaby 6:2, Rinkaby socken, Kristianstads kommun, Arkeologisk dokumentation, Anders Edring. 39. Vä by, fastigheten Vä 16:12. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 40. Vä by, fastigheten Vä 165:1. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 41. Yngsjö 14:59 m.fl. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning Fredrik Grehn. 42. Domus 2. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 43. Sjögatan, Köpmannagatan och Åbogatan. Åhus stad, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 44. Norra Mellby kyrka, Mellby 57:1, Norra Mellby socken, Hässleholms kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 45. Fastigheten Färlöv 82:1. Färlövs socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 46. Eskilstorp 2:26. Eskilstorp socken, Vellinge kommun. Arkeologisk utredning steg 2, Fredrik Grehn. 47. Vilanleden Arkeologisk utredning steg 1, Härlöv 50:26 m.fl, Kristianstad socken och kommun. Therese Ohlsson. 48. Citadellstaden 1:1. Landskrona stad, Landskrona kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 49. Adinal 1:1. Vinslövs socken, Hässleholms kommun. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 50. Vankiva 9:40, Vankiva socken. Arkeologisk utredning steg 1, Karina Hammarstrand Dehman. 51. Sallerup 2:8, Östra Sallerup socken, Hörby kommun, Skåne. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth. 52. Näsby 35:47, Kristianstad, Skåne. Arkeologisk utredning steg 2, Thomas Linderoth. 53. Hammarslund 2:1, Nosaby socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning steg 2, Thomas Linderoth. 54. Näsby 35:47, Kristianstad kommun och stad. Särskild arkeologisk undersökning Thomas Linderoth. 55. VA-ledning, Färlöv-Bjärlöv, Färlövs socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning 2012 och slutundersökning Thomas Linderoth. 56. V Karup 504:1, Slättaröds bytomt, V Karup 504:1, V Karups socken, Båstads kommun. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth. 57. Fjärrkyla i Christian IV:s gata m.fl. Kristianstad kommun och stad. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Thomas Linderoth. 58. Husie 172:363 m.fl. Arkeologisk utredning Husie socken, Malmö kommun. Fredrik Grehn. 14 Bastion Carolus. Rapport 2014:64

17 59. Knislinge 43:1. Knislinge socken, Östra Göinge kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 60. Degeberga 26:3, Degeberga socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning Tony Björk & Ylva Wickberg. 61. Mellanköpinge 11:72, Kyrkoköpinge socken, Trelleborgs kommun. Arkeologisk utredning, steg 2, Thomas Linderoth. 62. Slottsvången 8. Helsingborgs stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 63. Slussen 1. Fornlämning nr 20, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth. 64. Bastion Carolus. Malmö stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson.

18