Walking for Water Guide för gästföreläsare
|
|
- Amanda Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Walking for Water Guide för gästföreläsare
2
3 Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 4 Om Walking for Water... 4 Gästföreläsningen... 4 Förberedelser (i slutet av februari)... 5 Under dagen för lektionen... 5 Karaktärsdrag hos barn i åldrarna år... 5 Lektionsplanen... 6 Typ av gästföreläsning... 6 Fakta om landet i vilket sponsors projektet tar plats... 6 Grundläggande information... 7 Vatten är nyckeln för att minska fattigdomen... 7 Ämnen... 8 Exempel: Situationen i Nederländerna... 8 Grundläggande information... 8 Frågor som ofta dyker upp under gästföreläsningarna... 8 Situationen i klassens projekt land... 9 Grundläggande information... 9 Avloppsvatten... 9 Hygien Vatten användning Millenniedeklarations målen Leta sponsorer Vatten och flaskor
4 Förord Walking for water (Gå för vatten) är en insamlings och kunskapsbringande koncept, där skolelever i åldrarna år går 6 kilometer, bärandes 6 liter vatten i ryggsäckar. Detta är den genomsnittliga distansen som flickor i utvecklingsländer måste gå varje dag vanligtvis bärandes 20 liter vatten. Skoleleverna samlar in pengar, vanligtvis bland vänner och familj. Detta är ett utmärkt samhällsinitiativ som inspirerar den yngre generationen att arbeta med den globala vattenkrisen. De pengar som samlas in används sedan för att finansiera vattenprojekt i utvecklingsländer, som eleverna sedan kan följa genom sitt skolarbete och via internet. Som inledning för marschen får eleverna föreläsningar kring vikten av rent vatten och fullvärdig hygien/renhållning/sanitet i utvecklingsländerna. Marschen i Nederländerna under mars 2009 inbringade en million Euro, till internationella vattenutvecklingsprogram, med låga organisationskostnader. Walking for Water startades för åtta år sedan, och sedan dess har vi varje år överträffat våra förväntningar. Från bara några hundra elever som gick första året, till att elever från 380 skolor gick förväntas elever från 640 nederländska skolor delta. Aqua for All har nu öppnat upp Walking for Water, som ett koncept som kan användas och bearbetas av andra organisationer runt om i världen, där man vill hålla ett eget Walking for Water evenemang. Organisationer så som kommuner, kyrkor eller Rotary klubbar kan fungera som support center, och kan organisera evenemang för en eller flera skolor. Spännande är också att de pengar som samlas kan nu användas till projekt som eleverna kan följa direkt genom uppdateringar på internet, genom partnern Akvo.org. På så vi kan eleverna få direktuppdateringar från det samhälle som de hjälper att utveckla. Jag hoppas att du ser det enkla och fantastiska med Walking for Water, jag själv och mina medarbetare ser fram emot att jobba med er alla, medan vi tydliggör vattenkrisen för eleverna, deras familjer och vänner. Sjef Ernes, direktör, Aqua for All. 3
5 Inledning Om Walking for Water Walking for Water är ett årligt evenemang som sker i samband med Världsvattendagen (22 mars). Mellanstadiebarn i åldrarna år går 6 kilometer med 6 liter vatten på sin rygg, så som många barn i utvecklingsländerna gör dagligen. De pengar som samlas in går till vattenprojekt i utvecklingsländer. Marschen används också som en del i ett tema där klassen arbetar med dricksvatten och hygien/renhållning/sanitet samt det projekt som de sponsrar. Klassen får både arbetar med sin lärare och med gästföreläsare. Gästföreläsningen Du kommer att hålla en eller flera gästföreläsningar för elever i åldrarna år. Eleverna deltar i projektet Walking for Water. Temat är uppdelat i tre delar En gästföreläsning En marsch på 6 km med 6 liter vatten i en ryggsäck Samla in pengar från sponsorer, till exempel från familjen och grannar Ett viktigt mål med Walking for Water är att utveckla barnens förståelse för det globala problemet med dricksvatten och sanitet. Som gästföreläsare spelar du en viktig roll i denna process. Ämnen som måste tas upp under gästföreläsningen är: Vatten och sanitets situationen i Sverige. Förutom den nationella så även den lokala, regionala situationen. Vatten och sanitets situationen i utvecklingsländer. Information om det projekt eleverna har valt att samla in pengar till Informera elevernas om hur deras arbete spelar roll i ett vidare perspektiv, tillsammans med tusentals elever som deltar i Walking for Water. I denna manual hoppas vi att du kommer att finna information och tipps som kan hjälpa dig genomföra en framgångsrik gästföreläsning. 4
6 Förberedelser (i slutet av februari) Gästföreläsaren håller tillsammans med en lärare från skolan ett möte där följande ämnen diskuteras: Diskutera de planerade aktiviteterna. Är eleverna vana vid grupparbete? I så fall, dra nytta av det. Låt eleverna arbeta i grupper för att öka deras inlärning. Diskutera storleken på elevgruppen. En grupp bör inte överstiga 50 elever. Annars kan det vara svårt att interagera med klassen. Vad kan skolan förbereda (pennor, papper, projektorer, video, tv etc.) Kartor Närvaron av lärare under lektionen (för kontroll av eleverna) Under dagen för lektionen Ta med: en klocka för att ha koll på tiden, foton, film, och artefakter relaterade till regionen som eleverna kommer att samlar in pengar till. Det är en fördel om fotona är åtminstone A4 stort. Kontrollera att det finns en närvarande lärare under lektionen och fråga om gruppens storlek. Var i tid så att du hinner tala med läraren. Fråga läraren om (sponsors) aktiviteter som gruppen kommit på. I vissa fall har gruppen diskuterat det innan. Karaktärsdrag hos barn i åldrarna år Deras intresse och ambitioner varierar, allt från vetenskap till kultur. De har en förmåga att hålla sig uppmärksamma i minuter. Se till att dela upp din lektion i block om 20 minuter. Håll inte en monolog, utan låt eleverna delta genom att fråga dem om deras tankar. De är ofta medvetna om problem i utvecklingsländer, men oftast intresserar det inte dem. De intresseras ofta av historier kring miljö och djur (men pojkar tenderar till att intressera sig för datorspel) De sedan tidigare vana vid att jobba i grupper, men kontrollera att det är så i detta fallet. I de flesta fall håller de inte tyst när någon talar inför klassen. De höjer oftast sin hand och börjar tala med en gång. Klargör med en gång iför klassen hur du vill ha det. Se till att använda ett anpassat språk deras språkutveckling är ännu begränsat. Verbal information ihågkoms begränsat (till 20 %), visuellinformation är något bättre. Att arbeta själva eller att diskutera med varandra med personliga exempel fungerar bäst. Gruppen är optimalt elever. 5
7 Lektionsplanen Introduktion Introducera dig själv. Förklara ditt förhållande till Walking for Water. Förklara vad ni skall göra under lektionen och lektionsstrukturen. Tips! En bra inledning kan hjälpa till för att försäkra elevernas inledande uppmärksamhet. Börja till exempel med ett hej på det språk, eller ha på dig något klädesplagg, från det land som eleverna samlar in pengar till. Tips! Håll din presentation kort och koncis, med få teorier och använd dig av många exempel, gärna i kombination med visuellt material. Typ av gästföreläsning Gör ett val vilken typ av lektion du vill hålla: 1. Projekt lektion Gästföreläsning rörande det valda projektet 2. Vattentema lektion En vattenspecialist som talar om ämnet Typ 1 Projektlektion 5 min Introduktion min Projektet (använd foton, filmer etc.) min Problemet Vatten (lyssna och reagera), situationen i landet min Övningar/ möjligheter (diskussioner) 5-7 min Millenniedeklarationsmålen, Walking for Water, sponsor-aktiviter. Avrunda Typ 2 Vatten lektion 5 min Introduktion 10 min Gruppdiskussioner 30 min Vattensituationen i landet (diskussioner, med tid för reflektion) Vattenstress. Hur får människor tillgång till vatten i sådana situationer? Walking for Water program (aktion) 5-7 min Millenniedeklarationsmålen, Walking for Water, sponsor-aktiviter. Avrunda Fakta om landet i vilket sponsors projektet tar plats Samla intressant och rolig information kring projektet och landet. Till exempel om storleken (jämför med Sverige), genomsnittsålder, huvudstaden, invånare i den drabbade staden/byn/landet, språk, tillgång till dricksvatten etc. Liknande fakta kan hittas på Internet. 6
8 Grundläggande information Övningar När du delar ut övningar, se till att du ger eleverna en tidsgräns. Det är bättre att avluta när 75% av eleverna är klar, än att vänta in de sista medan de övriga blir rastlösa och stökiga. Dela inte ut saker själv utan tilldela en elev eller läraren uppgiften medan du står kvar framför klassen. Om allt går bra kan du slappna av och sitta ner. Att arbeta in ett mindre tävlingsmoment kan fungera som ett dragplåster, det får dock inte bli det centrala (ta med något litet pris, eller tala med läraren om något passande pris). Vatten är nyckeln för att minska fattigdomen 1. Hur får människor i utvecklingsländer dricksvatten? 2. Vem behöver vatten? 3. Vart tar avloppsvatten vägen? 4. När är vatten smuttsigt och när är det farligt att dricka? 5. Finns det tillräckligt med vatten i världen? Hur fungerar det i landet som talaren kommer ifrån? Kultur/ Religion Pengar Hur fungerar det för eleverna? Hur mycket vatten behöver man? Vad kan man inte göra om man bara har två hinkar vatten per dag? Teknologi Beteende 6. Var kommer dricksvattnet ifrån där du bor? 7. Har din region ett dricksvatten problem? 8. Är det farligt att dricka vattnet där du bor? 9. Vad tar avloppsvatten vägen där du bor? 7
9 Ämnen Förklara skillnaden mellan vårt land och utvecklingsländerna i förhållande till tillgång på vatten. Här nedan kan ni se exempel på situationen i Nederländerna. Exempel: Situationen i Nederländerna Grundläggande information I Nederländerna finns det tillräckligt med vatten för att tillgodose alla invånare med dricksvatten. Där finns både grundvatten och ytvatten. Vem vet skillnaden? Ungefär 2/3 av dricksvattnet kommer från regnvatten (regnvatten som försvinner ner i grindvattnet). 1/3 kommer från Rehn och Maas ytvatten. Före vattnet blir drickbart måste det renas. <Förklara gärna hur reningen sker av vatten (gästföreläsare med bakgrund inom vattenrening kan berätta något om vattenrenings företag. Tips: Håll det enkelt)> Grundvattnet i Nederländerna håller en god kvalitet, så en elementär reningsteknik är oftast tillräcklig. Ytvatten är oftast mer förorenad, bland annat beroende på att farliga kemikalier släpps ut i vattnet. Detta vatten behöver mer omfattande rening. Till att börja med samlas vattnet i en stor tank. Vissa föroreningar sjunker till botten. Denna process kalls för-rening. Efter cirka 6 månader genomförs ytterligare en för-rening. Sedan när vattnet pumpas in genom sanddynerna genom ett rör system. Dynorna fungerar då dom ett stort filter. Efter två månader är vattnet så rent att det kan drickas. Frågor som ofta dyker upp under gästföreläsningarna 1. Varifrån kommer vattnet som eleverna dricker Ta reda på det innan du kommer till föreläsningen Eller gör det till en uppgift för eleverna att lösa 2. Är källan till vattnet som eleverna dricker förorenat? 3. Hur säkert (och rent) är dricksvattnet Fritt från bakterier och virus Försäkra eleverna om att när de öppnar kranen så är vårt vatten rent och fräscht. 4. Vad händer med händer med vårt avfalls vatten? Ta reda på det innan du kommer till föreläsningen Eller gör det till en uppgift för eleverna att lösa. 8
10 Situationen i klassens projekt land Grundläggande information I utvecklingsländerna finns det också grund- och ytvatten men på grund av det oregelbundna regnandet blir invånarna ofta tvungna att hålla till godo med små, tillfälliga vattenmängder. För att samla in detta vatten måste människorna ofta gå flera kilometer. Det är oftast kvinnor och barn som får hämta vattnet i floder, kanaler och brunnar. Till skillnad från här så är vattnet inte renat före det dricks. Dess utom så förorenar människor och djur det ännu mer genom att urinera och bajsa i det. Detta vatten är oftast förorenat. 1. Hur får människor i utvecklingsländer tillgång till vatten? Grundvattenpumpar kommer åt det ytliga vattnet, då genom spannar eller handpumpar. Djupa brunnar pumpar med hjälp av vindkraftverk eller diselpumpar. Från floder, längs kanterna/vallarna. Sjöar eller dammar. Regnvatten eller vatten från bergen. Från vattenförsäljare som kommer med åsnor, hinkar eller tankbilar. Vattenflyktingar, människor som letar vatten, nomader, offer för torka. 2. Vem behöver vatten? Människor för att dricka och laga mat. Hålla rent/tvätta (kläder, hushåll, duscha, tvätta händerna) Jordbruk, djurhållning, odling Industri, slakt, kemiskindustri, matindustrin Fiskare Rekreation, turism (som turist gör man av med 4 gånger så mycket vatten än hemma) Naturen, djuren Sjukhus, skolor och byggnader Energiverk För att producera en biff krävs det 250 hinkar med vatten. Krig om vatten, bråk kring vatten, problem med dammbyggen. Vem är viktigast? Vem får vatten först? Just nu har 1,2 biljarder (1,200,000,000,000) människor inte tillgång till dricksvatten. Det är en av fem. Avloppsvatten Genom att endast tillgodose dricksvatten till barn gör inte att de hålls friska. Särskilt i Afrika har många barn inte tillgång till toaletter och rent vatten att tvätta sina händer med, inte ens på skolan. Det är ofta smutsigt runt skolorna, detta för att eleverna behöver kissa och bajsa i buskarna runt skolan. Många barn blir sjuka på detta sätt och det är mycket farligt. Det är en av anledningarna till att inte så många barn går i skolan. Med pengarna som kommer in gör man bland annat latriner så att eleverna får säkra renhållning. Frågor Vem av er har någonsin använt av en latrin? Visa en bild på en latrin. Latriner, pottor Det rinner iväg genom öppna avlopp och regnvatten Orenat, flyter ner i floder, bäckar och sjöar. Industrier släpper ut orenat avfallsvatten. De utmynnar sedan i havet/sjöar där fiskar och koraller dör. WC står för Water Closet (alltså en potta som vatten spolar iväg avföringen). Toaletten populariserades av en engelsman för mer än 100 år sedan. Men det var kineserna som uppfann den för mer än 2000 år sedan. Så man kan ju undra vad den skulle ha hetat då? Förorenat vatten innehåller sjukdomar (malaria, diarré), infektioner (kolera, tyfus, dysenteri) och förstör naturen. Vissa avfall kan inte brytas ner och därmed bli en del av näringskedjan (fisk, gräs, växter, vatten). Varje dag dör 6000 barn på grund av farligt/ förgiftat vatten, vilket kan jämföras med att 12 Jumbo Jets skulle störta varje dag. 9
11 1. När är vatten smutsigt och när är det ohälsosamt? Regnvatten är smutsigt, grumligt, grått, varmt och smakar inget vidare, men det är inte farligt. Klart vatten som innehåller bakterier smakar bra och är klart, men mycket ohälsosamt. Poolvatten är smutsigt och smakar klor, men är säkert. En sluten brunn är mycket hälsosamt och innehåller säkert vatten. En brunn som både människor och djur har tillgång till är mycket ohälsosam och smutsig. Bakterier och virus, kemikalier och lösningsmedel kan man inte se men är mycket ohälsosamma. Partiklar så som kalcium, små djur i vattnet, sand och damm är oaptitligt, men inte ohälsosamt. Ett vattenfilter som inte rengörs regelbundet blir en källa till smuts och är ohälsosamt. En vattenkälla som är placerad när en plats där avföring är dumpad är väldigt ohälsosamt. Hygien Vuxna och barn behöver lära sig hur viktigt det är att hålla en god hygien. Tillexempel att tvätta sina händer efter att ha gått på latrinen och innan man äter för att döda bakterier. Att tvätta händerna minskar risken för att drabbas av diarré. Barn tycker om att tala om det de lär sig. I utvecklingsländerna använder vi oss av detta så att bröder, systrar, vänner och föräldrar får information och utvecklar en vana. Frågor Hur gör du för att hålla en god hygien? Borstar dina tänder två gånger om dagen, tvättar dina händer, kammar ditt hår, klipper dina naglar, duschar eller tvättar dig varje dag. 1. Finns det tillräckligt med vatten i världen? 70% av jordens yta besår utav vatten, men det är bara saltvatten. Mindre än 3 % består av sötvatten, men det mesta utav det är fruset i nord och sydpolen eller på bergstoppar. Så vi måste vara försiktiga med det vatten som vi har att tillgå. Vattnet är orättvist fördelat. De värst drabbade är de som bor i ökenområdena i norra Afrika och i Mellan östern, regioner som innehåller 1/20 av världens befolkning. I Afrika regnar det 3 ggr så mycket som i exempelvis Nederländerna. Men i Nederländerna regnar det oftare medan det i delar av Afrika endast regnar 2 ggr om året. Floder som flyter genom flera länder orsakar ofta konflikter. Landet som ligger vid utloppet får allt avfall och gifter, men oftast inte tillräckligt med vatten. Detta är en av de viktigaste vatten frågorna som världens ledare försöker att lösa. Vem äger regnvattnet? Det kommer uppifrån, är det lite så fångas det upp och får en ägare. Om det är för mycket vill ingen ha det. Kan man utvinna sötvatten från saltvatten? Ja det kan man men det är mycket dyrt, men det har varit möjligt i över 40 år. 10
12 Vatten användning För oss här är rent vatten en självklarhet. När vi öppnar våra kranar är det rent vatten vi förväntar oss rinner ut. Vi använder oss av rent vatten för att hålla oss och vår omgivning rena. Vi använder vatten till nästan allt vi producerar. På grund av att vi så lätt har tillgång till vatten använder vi stora mängder. Vi kan ta långa duschar, vattna våra trädgårdar eller till och med fylla en hel pool i trädgården. I Nederländerna använder man mer än 135 liter vatten om dagen. I USA använder genomsnittspersonen ännu mer cirka 700 liter. Det mesta vatten går åt till duschen och bad. Men går även åt en hel del vatten när vi tvätta kläderna och spola på toaletten. Fråga Här kan alla enkelt få tag på rent dricksvatten. Hur många procent kan inte detta i Afrika? Fråga barnen. Svar 38% 300 miljoner människor i Afrika har inte tillgång till rent dricksvatten. Utan får i stället använda sig av smutsigt vatten som orsakar sjukdomar. Övningar Låt eleverna räkna på hur mycket vatten som de brukar. Skriv ner på tavlan de olika aktiviteterna (detta kan förberedas av dig). Låt eleverna sedan komma fram och gissa hur många liter de tror varje aktivitet kräver. Hur ofta går du på toaletten? 4 liter för nr1, och 6-9 liter för nr2. Har skolan en vattensparande toalett? Hur mycket vatten används för att laga mat och dryck? Ca 5 liter. Hur mycket används för disken? Ca 5 liter Borsta tänderna? Ca 2 liter Tvätta händerna? Ca 1 liter Duscha? 50 liter Tvätta kläder, sporta, cykla, leka Tvätta bilen med trädgårdsslangen? 150 liter Städa? 20 liter Annat? ( Byta vatten i akvariet, byta vatten i poolen, läckande kranar) <se diagrammet på sista sidan> 1. Vattenbrist För att leva ett bra liv behöver alla cirka 80 liter vatten per dag. ¾ delar av världens har mindre än 50 liter om dagen. I vissa länder måste människor klara sig på några liter om dagen. Övningar Ge eleverna 2 spannar med vatten och be dem tänka sig att de bor i ett utvecklingsland. Vad skulle du sluta att göra? Hur ekonomisk kan de vara? 2. Tittat på bilder Övningar (Arbetet sker i mindre grupper.) Ge eleverna foton i A4 storlek, så att det är lätt att se. Låt dem titta på bilden och presentera vad de se och vad det kan betyda. 11
13 Millenniedeklarations målen 2000 kom 186 länder fram till att 2015 skulle saker se bättre ut. De kom överens om 8 konkreta mål på papper för att hjälpa till mot fattigdom, sjukdomar och svält. Dessa kallas millenniedeklarations målen. Fråga om eleverna vet vilka målen är. 1. Fattigdom och hunger ska halveras 2. Alla barn ska gå i grundskola 3. Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas 4. Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar 5. Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar 6. Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas 7. Rent vatten och en miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas 8. Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna Med de pengar som eleverna samlar in genom Walking for Water hjälper de till med mål 7. I mål 7 står det att antalet människor utan tent vatten och säkert vatten skall ha halverats under 2015 i jämförelse med antalet Runda av Du vet nu mera om de vattenproblem som folk i utvecklingsländerna möter, Genom att delta i Walking for Water hjälper ni till att lösa en del av problemen. Leta sponsorer Denna delen innehåller ett par råd som du kan delge eleverna i deras sökande efter sponsorer inför marschen. Tala med läraren först skolan kan tänkas ha en specifik plan redan utarbetad eller redan talat om det med eleverna. Tydliggör för eleverna hur viktigt det är med sponsorer, få eleverna exalterade och entusiastiska. Uppgift: Gör uppgiften konkret Att bygga en toalett/ pump kostar XXX Hur mycket tror du att ni att er skolan kan samla in? Det betyder att ni kan samla in för XXX pumpar och toaletter (fråga ert supportcenter)(för att kalkylera kan du räkan med att varje elev samla in cirka 30 Euro). Hur hittar eleverna sponsorer? I elevernas direkta närhet till exempel föräldrar, grannar och bekanta kan sponsra deras marsch på 6 km. Men var FÖRSIKTIG detta är inte en insamling utan en sponsring. Eleverna kan bara fråga människor hon/han känner. Från erfarenhet vet vi att ett barn samlar in cirka 325 kronor (30 Euro) genom marschen. Här kommer några exempel på sätt att få in pengar: Samla flaskor och burkar Fråga släktingar och deras vänner för hjälp Fråga dina föräldrar om deras kolleger vill hjälpa till Gå runt och samla in pengar under en släktings födelsedagsfest Spara dina fickpengar Tillverka och sälj, tillexempel kakor Fråga föräldrar till skolkamrater i andra årskurser på skolan Jobba Skriv artiklar i skoltidningen, lokaltidningen och be människor att sponsra Organisera en garageförsäljning/ loppis 12
14 Sponsorsprotokoll I sponsorsprotokollet sponsorer (de som sponsrar marschen) kan skriva på. Efter den sponsrade marschen skall eleverna samla in pengarna från sponsorerna och ge dem till skolan. Ifall ni så önskar kan föräldrarna följa med och samla in dem (föräldrar har uttryckt sin oro tidigare för att låta barnen gå runt med en så stor summa pengar). Skolan kommer att lämna in pengarna till supportcentret och uppge projekt och namnet på skolan. Vatten och flaskor Vid slutet av varje marsch finns det en möjlighet att tömma sina PET flaskor på vatten. På detta sätt kommer vattnet att komma tillbaka till naturen cykel. Avyttringen av PET-flaskorna skall också tas på allvar, detta då 6 1 literflaskor 30,000 barn är 180,000 plastflaskor. Tala med läraren om vad de bestämt sig för att göra med flaskorna. Vissa supportcenter väljer att fylla på flaskorna i sjöar eller dammar. Marschen Nämn datumet, platsen och tiden för marschen. <till gästföreläsaren> Förklaring för Walking for Water Vad är Walking for Water? Walking for Water är en sponsrad marsch för elever i åldrarna i grundskolan. Barnen skall gå 6 kilometer med ryggsäckar i vilket de har 6 liter vatten. Ryggsäckarna kommer att ordnas från supportcentret, och de kan behålla dem efteråt. Målet är att göra eleverna skall få en erfarenhet av och en förståelse för vad människor får göra varje dag i utvecklingsländer och få in pengar till ett vattenprojekt. Var genomförs Walking for Water Marschen organiseras runtom i Sverige men även i andra länder. Rundan väljs ut av supportcentret. Vissa skolor väljer att genomföra marschen utan ett supportcenter och/ eller väljer sin egen runda. När genomförs Walking for Water? Walking for Water kommer att genomföras under veckan för World Water Day/Världsvattendagen (22 mars) World Water Day är ett globalt evenemang som lyfter den globala vattenkrisen. Initiativet växte fram ur 1992 års FN konferens om Environment and Development (UNCED) i Rio de Janeiro. FNs generalförsamling utsåg den 22 mars varje år till World Day for Water. Länder inbjöds delta i dagen genom att implementera i FNs rekommendationer i kapitel 18 (färskvatten resolutionen) av agenda 21, och genomföra konkreta lokala aktiviteter. 13
15 3 liter 7 liter 7 liter 26 liter 54 liter 38 liter 14
16
Walking for Water Guide för skolor
Walking for Water Guide för skolor Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 4 De fem grunderna för Walking for Water... 5 Till att börja med... 6 Introduktion...6 Projekt...6 Registrering...6 Förberedelser...
Läs merHUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.
HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför
Läs merBrist på rent vatten
Namn: Porntipa Loré Ämne: Geografi 1 Bedömningsuppgift: Hållbar utveckling Brist på rent vatten 1. Inledning Jag har valt att i denna uppsats fördjupa mig i ämnet: Brist på rent vatten. I Sverige har vi
Läs merKONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC
FÖRSÄTTSBLAD KONSTEN ATT RENA VATTEN 17/10-12 ELLEN LINDMAN, 12TEC Innehållsförteckning KONSTEN ATT RENA VATTEN MÅL/SYFTE HUR DET GÅR TILL HISTORIA & FRAMTID VATTENRENING & MILJÖ METOD GENOMFÖRANDE REFERENSER
Läs merLEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL
LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din
Läs merVar med och spara på vårt vatten! Från hav till moln VAR KOMMER VATTNET IFRÅN? VATTENKRIG LAGA MAT DUSCHA DRICKA SPOLA TVÄTTA BILEN PLASKA DISKA
Dricksvattnet i våra kranar är vårt viktigaste livsmedel. Men här på Gotland har vi dåligt med vatten. Grundvattennivåerna är mycket låga och de rinner inte till tillräckligt med till våra insjöar (träsk)
Läs merMILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion
Läs merSvenska för dig Läs & diskutera!
Svenska för dig Läs & diskutera! Med Lgr 11 som utgångspunkt har denna nya spännande serie vuxit fram. Delarna fokuserar på olika moment i svenskämnet för att tillsammans täcka in det centrala innehållet
Läs merLEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL
LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får
Läs merVattenbrist. life. and. means. health. Audrey Hepburn. Vattenbrist 103
Water is life Vattenbrist and clean water means health. Audrey Hepburn Vattenbrist 103 Petra Wadström Vatten är en mänsklig nödvändighet och helt nödvändigt för vår överlevnad. Petra Wadström är uppfinnare
Läs merLektionsupplägg: Rent vatten, tack!
Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för
Läs merVatten och luft. Åk
Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker
Läs merDet Lilla Världslöftet
Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
Läs merMånga av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.
Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. 1-2 I industriländer och i rika familjer i utvecklingsländer använder
Läs merGLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT
Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND
Läs merKenya Projektrapport. I samarbete med Nores och PLAN International FAMILJER FÅR RENT OCH VARMT VATTEN BARN FÅR EN BÄTTRE FRAMTID
Projektrapport 2018-2019 Kenya I samarbete med Nores och PLAN International 800 FAMILJER FÅR RENT OCH VARMT VATTEN 21 200 BARN FÅR EN BÄTTRE FRAMTID 9 600 KUBIKMETER RENT OCH VARMT VATTEN 1 600 UTDELADE
Läs merExperiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp
Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp Att skapa ett jordklot i miniatyr för att förstå vattnets kretslopp. Du behöver det här Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor Sand Jord Lagom stora växter
Läs merInnehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön
Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna
Läs merGlobala veckans tipspromenad
Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både
Läs merFÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS
FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS SÅ HÄR ARBETAR VI På Botkyrkabyggen jobbar vi aktivt med att minska vår miljöpåverkan. Sedan 2010 är vi ett miljöcertifierat företag. Det är ett bevis på att vi uppfyller
Läs merEN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN 2015. Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet
EN BÄTTRE VÄRLD Skolmaterial FN-DAGEN 2015 Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet FN 70 ÅR Fira med Svenska FN-förbundet År 2015 fyller FN 70 år! Det är också året då FN:s nya utvecklingsmål
Läs mer1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?
1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid? Kommentarer 1. Vi ger några exempel, främst inom transportsektorn. Forska fram ny renare teknik för både fordonsmotorer och flygplansmotorer
Läs merosynliga smutsens spår
Häng med vattenspanarna i den osynliga smutsens spår Hej alla barn! Den här boken är en present från människor i Tyskland, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Sverige och Skottland. De arbetar tillsammans
Läs merVarje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?
Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till
Läs merHandledning: Future City på Teknikdagarna
Handledning: Future City på Teknikdagarna Under den här lektionen på två timmar får eleverna prova på att planera och bygga en framtidsstad utifrån sina egna tankar och idéer. Eleverna sitter cirka 10
Läs merHandhygien. Max handtvättskola Handbok för lärare
Handhygien Max handtvättskola Handbok för lärare Handhygien Gör handtvätten minnesvärd Max handtvättskola är ett enkelt sätt att uppmuntra barn att tvätta och torka händerna ordentligt. Med Max hjälp får
Läs merHÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012
HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merInledning Väcker intresse och introducerar ämnet
En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merLärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten
Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder
Läs merBajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor:
Bajsets väg Det här materialet är utformat för att skapa en förståelse och öka intresset för vad som händer när vi spolar efter att ha besökt toaletten. Något som utförs dagligen och som går på rutin.
Läs merLÅT JULEN GÖRA SKILLNAD
LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD I Afrika finns det miljontals människor som saknar det kapital de behöver för att utveckla sina företag och därmed bidra till den lokala ekonomiska utvecklingen. Mer än 15 procent
Läs merVattnet, toaletterna och tvålens roll för de Globala Hållbarhetsmålen
Vattnet, toaletterna och tvålens roll för de Globala Hållbarhetsmålen Cecilia Chatterjee-Martinsen Generalsekreterare WaterAid Sverige @C_Martinsen @WaterAidSverige cecilia@wateraid.se Claudine, 10 år,
Läs merDU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall
DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket
Läs mer1 Högåsen vattenverk.
Högåsen vattenverk. 1 Högåsen vattenverk. 2 Vattenverket vid Högåsen ägs av Nyköpings- och Oxelösunds kommuner gemensamt genom NOVF (Nyköping Oxelösund Vattenverks Förbund). Vattenverket producerar cirka
Läs merVikten av vatten vid livets början
Vikten av vatten vid livets början Cecilia Chatterjee-Martinsen, Generalsekreterare WaterAid Sverige @c_martinsen @wateraidsverige Hur ser det ut? Ny undersökning av WHO av sjukhus och vårdmottagningar
Läs merKlass 6B Guldhedsskolan
Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas
Läs mer1. En scout söker sin tro och respekterar andras
1. En scout söker sin tro och respekterar andras Ett frågetecken - Vad är skillnaden på att tro och att veta? Ta en sekund till att fundera på skillnaden mellan tro och vetande. Rita upp en linje på marken.
Läs merKarriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande
Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har
Läs merAlla barn till skolan Schools for Africa
Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt
Läs merUPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa
UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.
Läs merKlor och Bromin manuellt tillsatt
Klor och Bromin manuellt tillsatt Det absolut viktigaste i all rening av vatten är att vi har ett korrekt ph värde. Om ph är för lågt eller för högt, så kan inte klor eller Bromin arbeta på ett bra sätt.
Läs merVad svarade eleverna?
Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra
Läs merBarnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra
Barnkonventionen Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra 1 FN har bestämt att alla barn i hela världen ska må bra och ha det bra. FN betyder förenta nationerna. FN är som en jättestor förening.
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs mer1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter
Rapporten godkänd 2010-12-02 Kommentar: Vilkent roligt och kreativt sätt att presentera frågeställningarna till barnen! Era mål är välformulerade och ni har härliga bilder som visar er verksamhet, vi skulle
Läs merVattentema på Hägneskolan.
Vattentema på Hägneskolan. Under vårterminen pratar eleverna på Hägneskolan om vatten och vattnets betydelse för en hållbar utveckling. Eleverna skaffar sig kunskap genom samtal, att läsa faktatexter,
Läs merProjektbeskrivning WAiK Water Action in Kenya
Projektbeskrivning WAiK Water Action in Kenya WAiK Water Action in Kenya WAiK är en demokratiskt, politiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar för att förse människor i Nyanza provinsen
Läs merHungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål
Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Föreläsningar som ger resultat: Med denna skrift vill vi på Hungerprojektet visa vad vi gjorde med de medel fick från Forum Syd, genom Sida, för
Läs merSkolmaterial FN-DAGEN 2017
Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen
Läs merVattenresan. Följ med Sara, Roger och Bettan på ett riktigt blött äventyr!
Vattenresan. Följ med Sara, Roger och Bettan på ett riktigt blött äventyr! Det är en solig dag i Västerås, och vattnet skvalpar runt i Mälaren. Men vänta, titta där! På ett blad som flyter i vattnet sitter
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merMax handtvättskola. Handhygien
Max handtvättskola Handhygien 2 Nu har jag lärt mig en del om att tvätta händerna, så jag tänkte att jag skulle dela med mig av det till dig. Jag hoppas att du kommer att tycka att det är lika kul som
Läs merGott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se
Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun orebro.se 1 Varje invånare i vår kommun använder ca 100 liter vatten varje dag. Det är dels dricksvatten,
Läs merRÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!
RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:
Läs merVi vill veta vad tycker du om skolan
Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?
Läs merVägen till ett framgångsrikare liv. Framgång föder framgång
Framgång föder framgång I din strävan till ett framgångsrikare liv, finns det en fundamental ingrediens som de flesta människor missar. Nämligen att se till det de redan har, och göra detta med en tacksamhet.
Läs merSamhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Läs merDethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman
Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick
Läs merVolontär i Kenya. Global Safaris arrangerar volontärarbete i Kenya för minst 2 veckor.
Volontär i Kenya Global Safaris arrangerar volontärarbete i Kenya för minst 2 veckor. Volontärarbete är ett unikt sätt att upptäcka ett land och dess kultur på ett meningsfullt sätt. Du måste vara minst
Läs merProcessledar manual. Landsbygd 2.0
Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det
Läs merSå undervisar du om vattnets väg genom Stockholm
Lärarhandledning Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Välkomna att bli våra Vattenvänner! Bli Vattenvän! en Vattenvän! Experiment, kluriga frågor och pyssel om ett vatten i världsklass Kul
Läs merDu kan stötta ditt barn
Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Läs merRESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:
RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och
Läs merGrön Flagg Tema Vatten 2009-2011
Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det
Läs merAlbin går på toaletten
Albin går på toaletten Det är en helt vanlig dag hemma hos Albin. Albin bor hemma hos mamma och pappa i ett helt vanligt hus. Han är sex år gammal. Igår kväll åt Albin spaghetti och köttfärssås till middag.
Läs merVI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER
VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN
Läs merDemokrati & delaktighet
Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merLÄRARHANDLEDNING. Det har nu gått mer än femton år sedan vårt första skolmaterial.
LÄRARHANDLEDNING Materialet består av sex kapitel om vatten i Sverige och världen, med speciellt fokus på Etiopien. Den tillhörande lärarhandledningen har färdiga lektionsupplägg och fördjupningsuppgifter.
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merSkolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg
Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om
Läs merJag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
Läs merGenus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling
Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development
Läs merKatadyn MyBottle Portable Water Purification System. Katadyn ViruPur Replacement Cartridge (Model #8018087)
Katadyn MyBottle Portable Water Purification System Katadyn ViruPur Replacement Cartridge (Model #8018087) EN DE FR NL DK NOR FIN IT ESP POR Svenska Tack för att du valde Katadyn MyBottle, din personliga
Läs merEuroparådet. pass. till dina rättigheter
Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt
Läs merENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000
ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.
Läs merSmåfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja
Under regnperioden samlar Ses Saruns familj vatten i stora kärl. I kärlen lägger man fiskar så att vattnet ska hållas rent. Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja I de stora grå kärlen av lera finns
Läs merTharaka, Kenya Projektrapport. I samarbete med NORES och projektpartner International Aid Service ANTAL UTDELADE SOLVATTEN
Projektrapport 2017-2018 Tharaka, Kenya I samarbete med NORES och projektpartner International Aid Service ANTAL UTDELADE SOLVATTEN 1400 ANTAL BARN MED BÄTTRE FRAMTID 5000 ANTAL MÄNNISKOR VI NÅR 7800 ANTAL
Läs merÖvning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se
VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka
Läs merHANDLEDARSTÖD: BARNKONVENTIONEN
HANDLEDARSTÖD: BARNKONVENTIONEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 3 3 3 4 4 5 6 7 7 Om webbutbildningen Barnkonventionen Förberedelser inför gruppdiskussionen Förberedelser: gruppdiskussionsdagen Få igång ett samtal
Läs merBarn och skärmtid inledning!
BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner
Läs merInspiration till Bamses må bra tidning
Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och
Läs merÄr ditt avlopp grönt, gult eller rött? ÅTGÄRDA FÖRBÄTTRA
Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? ÅTGÄRDA FÖRBÄTTRA OK Ställ diagnos på ditt avlopp med hjälp av Svea Avloppsguide. Bildspelet tar cirka fem minuter. Föregående 1 Jag ger dig lite tumregler, men det
Läs merEn bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0
En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor
Läs merVälkommen till framtiden
Välkommen till framtiden arbetsmaterial sida 1 Välkommen till framtiden Arbetsmaterial Framtiden angår oss alla Vi vill alla leva i en värld, där vi mår bra och trivs. Hur borde världen se ut? Hur kan
Läs merVatten. Vattenrnolekyler i tre faser
Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper
Läs merSårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Läs merProcessledarmanual. Landsbygd 2.0
Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.
Läs merIntroduktion. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning. Tid. Antal deltagare. Syfte. GR Speldatabas. Om spelet version 1.1. Konstruktion. Layout.
Introduktion Vad hjälper och vad stjälper? ställer deltagarna inför ett antal olika vardagsdilemman kopplat till fattigdomsbekämpning. De ska i grupp ta ställning till om agerande i dilemmat hjälper eller
Läs merErik står i mål Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit
Läs merAlla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...
Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger
Läs merVärlden idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
Läs merMålsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen
Målsnöret - en elevaktiv lektion om millenniemålen Hur går det för millenniemålen? När världens stats- och regeringschefer antog Millenniedeklarationen och millenniemålen i samband med ett toppmöte i FN
Läs merVänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04
Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de
Läs merLEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig.
Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig. 2 Skriv och berätta om vad du kan, vad du vill och om annat som finns i ditt inre rum. Jag är rädd (sidan 4) 1 Läs sidan 4.
Läs mer