Förbättrad nationell samordning om läkares vidareutbildning. Till stöd för att fastställa behovet av statliga specialistkompetenskurser

Transkript

1 Förbättrad nationell samordning om läkares vidareutbildning Till stöd för att fastställa behovet av statliga specialistkompetenskurser

2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Artikelnummer Publicerad, november 2016

3 Förord Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att ta fram förslag till ett nationellt forum för frågor om dimensionering och fördelning av läkare under vidareutbildning samt om underlag för att fastställa behovet av statliga specialistkompetenskurser. I denna rapport redovisas två separata uppdrag som båda syftar till att förbättra den nationella samordningen om läkares vidareutbildning. Rapporten redovisar förutsättningarna för utvecklingsarbetet samt Socialstyrelsens åtgärder och fortsatta planer. Arbetet har letts av Karin Alfredsson, enheten för patientsäkerhet, och Magnus Göransson, enheten för systemanalys. Ansvarig enhetschef för uppdraget har varit Kristina Wikner, enheten för patientsäkerhet. Olivia Wigzell Generaldirektör

4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Bakgrund... 8 Statskontorets slutsatser och rekommendationer... 8 Uppdragen... 9 En vidareutbildning under förändring?...10 Socialstyrelsens resultat och förslag på åtgärder Referenser Rådslag och diskussioner...14 Bilagor... 15

6 6 FÖRBÄTTRAD NATIONELL SAMORDNING OM LÄKARES VIDAREUTBILDNING SOCIALSTYRELSEN

7 Sammanfattning För att skapa ett underlag som gör det möjligt att på ett systematiskt sätt bedöma behovet av de statliga specialistkompetenskurserna inom läkares vidareutbildning avser Socialstyrelsen att under 2017: låta en arbetsgrupp arbeta fram en definition av begreppet läkare under specialiseringstjänstgöring (ST-läkare) då det idag saknas en entydig innebörd av begreppet. Avsaknaden av ett entydigt begrepp försvårar möjligheterna att i framtiden jämföra inrapporterade uppgifter ta fram nationell statistik över läkare under vidareutbildning i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), landsting och regioner. Sådan statistik skulle utgöra ett värdefullt underlag för flöden i vidareutbildningen som i liten utsträckning förändras över tid skapa en sammanställning över huvudmännens planering för framtida tjänster för läkare under specialiseringstjänstgöring (ST-tjänster), i samverkan med SKL, landsting och regioner. Informationen i en sådan sammanställning skulle utgöra ett värdefullt underlag för flöden i vidareutbildningen som i hög utsträckning förändras över tid, t.ex. när förändringar i hälso- och sjukvården påkallar nya specialistindelningar eller ändrad fördelning av platser, mellan olika specialiteter. Socialstyrelsen har även påbörjat en översyn av det nuvarande Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet), i syfte att undersöka möjligheterna att utveckla ST-rådet till ett nationellt forum för samordning av specialistutbildningen av läkare. Planeringen av specialistkompetenskurser (SK-kurser), liksom den information som kan utvinnas ur registrering av läkare under vidareutbildning samt planering av kommande ST-tjänster, skulle kunna knytas till detta forum. Socialstyrelsen kommer att redovisa resultaten av dessa utvecklingsarbeten 31 maj 2017, i samband med slutrapportering av uppdraget Föreslå hur verksamheten med SK-kurser ska utformas för att bidra till den långsiktiga kompetensförsörjningen av specialistläkare (S2015/07174/FS [delvis]). FÖRBÄTTRAD NATIONELL SAMORDNING OM LÄKARES VIDAREUTBILDNING SOCIALSTYRELSEN 7

8 Bakgrund Varje år genomför omkring 8000 läkare sin vidareutbildning i Sverige. Det saknas i nuläget tillförlitlig nationell statistik över var i landet de befinner sig, inom vilken specialitet de utbildar sig och vilket utbildningsår de befinner sig på. En nyckelfaktor för att Socialstyrelsen ska ha möjlighet att rikta sina resurser rätt och efterfråga specialistkompetenskurser (SK-kurser) inom ämnesområden där det finns en efterfrågan och ett deltagarunderlag, är att vi baserar våra behovsanalyser på ett tillförlitligt underlag. Utöver uppgifter om pågående tjänster för läkare under vidareutbildning (ST-tjänster) hade även uppgifter om landstingens och regionernas planerade ST-tjänster varit av stort värde eftersom Socialstyrelsen påbörjar varje SK-upphandling ca 1,5år innan kurserna ska starta. Utan tillförlitligt underlag riskerar Socialstyrelsen att upphandla kurser som i slutändan inte blir fullsökta. Utvecklat underlag och statistik kring läkare under vidareutbildning (ST-läkare) skulle därför utgöra ett viktigt verktyg för Socialstyrelsen att använda sig av. Bristen på nationell samordning kring frågor gällande fördelning och dimensionering av ST-tjänster, och behovet av detsamma, har belysts både i den statliga utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) och i Statskontorets rapport (Det statliga åtagandet för kurser inom läkares vidareutbildning, 2016:14). Statskontoret menar att planeringen av SK-kurserna kan knytas till ett sådant forum för att diskutera exempelvis dimensionering, fördelning och utbud av kurser. Utredningen Effektiv vård menar att det framstår som anmärkningsvärt att det i stor utsträckning saknas nationell samordning och kontroll när det gäller läkardimensionering på ST-nivå och att frågan lämpar sig väl för samverkan med huvudmännen och professionens företrädare och att prognos över framtida behov liksom analys avseende tillgång bör vara en nationell angelägenhet. Utredningen menar fortsättningsvis att läkarförsörjningen är en central fråga för sjukvårdens effektivitet och att det decentraliserade systemet för tillsättning av tjänster försvårar för möjligheterna att införa åtgärder för exempelvis bristspecialiteter. Statskontorets slutsatser och rekommendationer Inom ramen för uppdraget att se över det statliga åtagandet för specialistkompetenskurser har Socialstyrelsen bistått Statskontoret med underlag. En förteckning över det underlag som skickades från Socialstyrelsen till Statskontoret, återfinns i Bilaga 1. Den enda statistik som Statskontoret efterfrågade som Socialstyrelsen inte hade tillgång till och därmed inte kunde leverera var könsuppdelad kursstatistik. I dagsläget efterfrågar inte Socialstyrelsen uppgift om könstillhörighet när ST-läkaren söker till en SK-kurs då myndigheten hittills inte har använt sig av uppgiften. Statskontoret rekommenderar Socialstyrelsen att ta fram könsuppdelad statistik i syfte att kunna upptäcka huruvida det finns könsrela- 8 FÖRBÄTTRAD NATIONELL SAMORDNING OM LÄKARES VIDAREUTBILDNING SOCIALSTYRELSEN

9 terade skillnader bland dem som söker. SK-kurserna kan dock inte påverka specialiteternas könsfördelning. Däremot kan Socialstyrelsen tillämpa ett jämställdhetsperspektiv inför upphandling av SK-kurser för att säkerställa att myndigheten efterfrågar kurser inom både kvinno- och mansdominerade specialiteter. Statskontoret argumenterade i sin slutrapportering (Det statliga åtagandet för kurser inom läkarnas vidareutbildning 2016:14) för att Socialstyrelsen bör behålla uppdraget med SK-kurserna. I nuläget ser Statskontoret inte att någon annan aktör skulle kunna utföra uppdraget mer effektivt. I rapporten föreslår Statskontoret till regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att göra tydligare prioriteringar i kursutbudet. Detta förslag har resulterat i att Socialstyrelsen fram till 31 maj 2017 ska föreslå hur verksamheten med SK-kurser framöver bör utformas för att kontinuerligt kunna anpassas efter hälso- och sjukvårdsens behov och samtidigt kunna bidra till den långsiktiga kompetensförsörjningen av specialistläkare nationellt (S2015/07174/FS [delvis]). Vidare rekommenderar Statskontoret att Socialstyrelsen möjliggör för att registerbasera uppgifter kring antal ST-läkare, vilka specialiteter de utbildar sig inom och när de förväntas vara färdiga specialister samt att det bör skapas ett nationellt forum för samordning av specialistläkarutbildningen som SKkurserna bör knytas till. Statskontoret föreslår att statistiken kring läkare under vidareutbildning infogas i Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HoSp). Uppdragen I slutet av 2015 fick Socialstyrelsen två uppdrag från regeringen som båda syftar till en förbättrad samordning om läkares vidareutbildning. Uppdragen beskrivs nedan. Sammanställa relevant underlag om läkares vidareutbildning Uppdraget var att i samråd med Statskontoret ta fram relevant underlag och därtill kopplad statistik om läkares vidareutbildning. Underlaget skulle utgöra stöd till Statskontorets uppdrag att se över det statliga åtagandet för SKkurser. I uppdraget ingick också att föreslå hur underlaget och därtill kopplad statistik om läkares vidareutbildning kan utvecklas för att det ska vara möjligt att på ett systematiskt sätt bedöma behovet av SK-kurser (Uppdrag att sammanställa relevant underlag om läkares vidareutbildning S2015/07175/FS [delvis]). Stöd till landstingens planeringsarbete Socialstyrelsen fick i uppdrag att föreslå hur det nationella planeringsstödet (NPS) kan utvecklas, fördjupas och kompletteras med ytterligare yrkesgrupper, däribland läkare under vidareutbildning. I uppdraget ingick också att skapa samverkansforum för huvudmän och andra aktörer för att gemensamt diskutera planering av kompetensförsörjning ur ett nationellt perspektiv (Uppdrag om stöd till landstingens planering av kompetensförsörjning, S2015/07804/FS [delvis]). Slutsatserna i detta uppdrag redovisas dels i denna FÖRBÄTTRAD NATIONELL SAMORDNING OM LÄKARES VIDAREUTBILDNING SOCIALSTYRELSEN 9

10 rapport avseende utveckling av statistik och utveckling av samverkansforum inom ramen för läkares vidareutbildning, och dels i rapporten Ett nationellt stöd till landstingens planering av kompetensförsörjning. Regeringen gav senare Socialstyrelsen i uppdrag att, i samverkan med Universitetskanslerämbetet (UKÄ), analysera och föreslå hur nationella och regionala samverkansforum med aktörer med ansvar inom hälso- och sjukvårdens samlande kompetensförsörjning kan utvecklas (Uppdrag om samverkan kring kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården S2016/04992FS[delvis]). Detta uppdrag ska slutrapporteras 31 augusti Ett samverkansforum för den samlade kompetensförsörjningen skulle kunna utgöra ett övergripande paraply för frågor rörande kompetensförsörjning. Ett forum för läkarnas vidareutbildning skulle vara tätt kopplat till detta övergripande paraply. En vidareutbildning under förändring? Både problembeskrivning och förslag till lösningar i denna rapport bygger på dagens grund- och vidareutbildning av läkare. Både grund- och vidareutbildningen av läkare är dock under utredning, och förväntas genomgå förändringar under kommande år. Utredaren Jens Schollin har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en översyn av läkares specialiseringstjänstgöring och bl.a. analysera om en introduktion i hälso- och sjukvården inom ramen för läkares specialisering bör införas. Översynen ska utgå från de förslag om en ny läkarutbildning som har lämnats i betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15). I Socialstyrelsens pågående och planerade arbete med utveckling av underlag och nationell samordning är det därför viktigt att vi för dialoger och samverkar med utredningen. 10 FÖRBÄTTRAD NATIONELL SAMORDNING OM LÄKARES VIDAREUTBILDNING SOCIALSTYRELSEN

11 Socialstyrelsens resultat och förslag på åtgärder Socialstyrelsen har under våren och hösten arbetat tillsammans med företrädare för Läkarförbundet, specialitetsföreningar, Sveriges yngre läkares förening (SYLF), Sveriges kommuner och landsting (SKL), landstingens och regionernas nätverk för HR-chefer, studierektorerna för läkares vidareutbildning samt landstingens och regionernas nätverk för utbildnings- och kompetensförsörjningsfrågor. I samverkan med parterna har vi undersökt vilka problem som avsaknaden av relevanta underlag och nationell samordning skapar för vidareutbildning av läkare och för Socialstyrelsens arbete med SK-kurser, vilka åtgärder som skulle förbättra situationen samt vilka hinder som föreligger för att realisera möjliga åtgärder. Definition av begreppet ST-läkare En grundförutsättning för att kunna ta fram tillförlitlig statistik kring läkare under vidareutbildning är att begreppsdefinitionerna är tydliga. Det föreligger idag skilda uppfattningar om definitionen av en läkare under vidareutbildning. En skiljelinje går mellan personalavdelningar som uppfattar ST-läkare som de som går på tjänster som i budgeten är definierade som ST-tjänster. Mot detta står utbildningsorganisationernas synsätt där läkare under vidareutbildning definieras utifrån det faktum att de genomgår vidareutbildning oberoende om ST-läkaren har en formell ST-tjänst eller ett vikariat. Inom varje synsätt finns dessutom skilda definitioner landsting emellan beroende på olika uppbyggnad av PA-system och rutiner för beslut, finansiering och för genomförande av vidareutbildning Socialstyrelsen avser att, under 2017, inleda ett arbete som syftar till att ta fram en definition av ST-läkare som är juridisk hållbar och praktisk tillämpbar för framtida inrapportering. Nationell statistik över läkare under vidareutbildning För att få en bild av landstingens och regionernas nuvarande förutsättningar och hinder för att ta fram nationell sammanställning av data om ST-tjänster, skickade Socialstyrelsen ut en enkät till HR-organisationerna i varje landsting och region (Bilaga 2). Sexton landsting och regioner bedömer att de har goda förutsättningar att göra en sammanställning av hur många läkare som befinner sig under vidareutbildning och hur de fördelar sig på specialiteter, utbildningsår och fördelat på kvinnor och män. De landsting som bedömer att de saknar förutsättningar anger som skäl att det saknas både centrala sammanställningar och stöd för att hämta in sådana uppgifter från de olika klinikerna. Det har gjorts tidigare försök att registrera antal läkare under vidareutbildning, av SKL och Socialstyrelsen i samverkan. Uppgifterna samlades in på frivillig basis, baserat på en överenskommelse mellan SKL och landstingen och regionerna. Därefter sammanställdes uppgifterna på Socialstyrelsen och FÖRBÄTTRAD NATIONELL SAMORDNING OM LÄKARES VIDAREUTBILDNING SOCIALSTYRELSEN 11

12 publicerades i Nationella planeringstödets årsrapporter. Under försöken stötte man på två huvudsakliga problem: att få alla landsting att rapportera och att göra rapporteringen så enhetlig att den skulle vara användbar som underlag för nationella sammanställningar. För stora grupper av läkare under vidareutbildning, inom exempelvis specialiteten allmänmedicin, skulle det gå att få bra information även om något eller några enstaka landsting inte rapporterade in antal ST-läkare inom specialiteten. För mindre specialiteter där utbildning bara bedrivs i ett fåtal landsting skulle dock frånvaron av ett enda landstings rapportering kunna leda till en kraftig underskattning. SKL och landstingen har tidigare byggt upp ett rapportörsnätverk och rutiner för registrering av läkare under vidareutbildning. Socialstyrelsen och SKL har inlett diskussioner om hur insamlingen av statistik av ST-läkare och rapportörsnätverket kan stödjas med gemensamma insatser. Den viktigaste uppgiften kommer att bli att stödja de regionala rapportörerna och kommunikationen rapportörerna emellan. Brister i kvalitet och entydighet i inrapporterade data behöver identifieras och åtgärdas. Därutöver ska tekniska lösningar för inrapportering och rollerna i samverkan mellan Socialstyrelsen, SKL och landstingen utvecklas. Till statistiken behöver former för återkoppling till rapportörerna, kommunikation av resultat till landstingen och den nationella samordningen av ST- och SK-frågor skapas. Socialstyrelsen kommer att i samverkan med landstingen och SKL snarast ta fram en utvecklingsplan för arbetet. Socialstyrelsens mål är att ta fram statistik som är av tillräcklig kvalitet för att kunna användas som underlag för en nationell samordning av läkares vidareutbildning och utgöra underlag för planering av SK-kurser. Socialstyrelsen anser inte att det i nuläget är aktuellt att följa Statskontorets förslag om att infoga uppgifter om ST-läkare i registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal då mycket arbete återstår innan vi kan förmedla tillförlitlig statistik. Sammanställning över huvudmännens planering för framtida ST-tjänster Det saknas idag en nationell sammanställning av huvudmännens planering för framtida ST-tjänster. Förutsättningarna för att skapa en sådan sammanställning, genom att föra samman uppgifter från landsting och regioner, är dåliga eftersom olika huvudmän har kommit olika långt i att skapa egna samordnade planeringar för ST-tjänster på regional nivå. I enkäten till HRorganisationerna uppgav nio landsting och regioner att de har goda förutsättningar att göra centrala sammanställningar för planerade ST-tjänster. Flera landsting och regioner hänvisar till att beslut som påverkar planering av kommande ST-tjänster tas på flera olika nivåer såväl bland kliniker, som i politiska nämnder och i förvaltningen. Landstingens och regionernas HR-chefer ställer sig positiva till att förbättra underlaget kring framtida ST-tjänster då ett sådant underlag exempelvis skulle synliggöra planerad rekrytering inom bristspecialiteter. Underlaget skulle utgöras av en uppskattning av planerade ST-tjänster då det är svårt av budgetskäl att veta hur planeringen kommer att falla ut. 12 FÖRBÄTTRAD NATIONELL SAMORDNING OM LÄKARES VIDAREUTBILDNING SOCIALSTYRELSEN

13 Omvandla ST-rådet till ett nationellt forum för samordning ST-rådet för läkare består idag av representanter från Svenska Läkaresällskapet, Sveriges läkarförbund, SKL, SYLF, Sveriges universitets- och högskoleförbund samt tjänstemän från Socialstyrelsen. Rådets uppgift är att bistå Socialstyrelsen i arbetet med läkarnas specialiseringstjänstgöringar. Socialstyrelsen kan besluta att rådet också ska fullgöra andra uppgifter. Socialstyrelsen anser att det är av vikt att inleda en översyn av ST-rådets funktion och sammansättning i syfte att undersöka möjligheten att utveckla ST-rådet till ett nationellt forum som utöver dagens uppgifter skulle kunna behandla frågor om samordning och dimensionering av specialistläkartjänster samt vara Socialstyrelsens diskussionspart gällande exempelvis urval och dimensionering av SK-kurser. FÖRBÄTTRAD NATIONELL SAMORDNING OM LÄKARES VIDAREUTBILDNING SOCIALSTYRELSEN 13

14 Referenser Effektiv vård: Slutbetänkande av En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården (SOU 2016:2). Stockholm: Elanders Sverige AB Statskontoret. Det statliga åtagandet för kurser inom läkarans vidareutbildning 2016:14. Stockholm: Statskontoret Rådslag och diskussioner : Rundabordssamtal med urval av specialitetsföreningar : Möte med landstingens och regionernas HR-direktörer : Möte med Sveriges Läkarförbund och SYLF : Möte med representanter ur studierektorsnätverket : Möte med landstingens och regionernas HR-direktörer : Deltagande på specialitetsföreningarnas representantskap : Möte med landstingens och regionernas nätverk för utbildnings- och kompetensförsörjningsfrågor Socialstyrelsen tackar alla enskilda och företrädare för organisationer som deltagit i de diskussioner som lett fram till rapportens slutsatser och förslag 14 FÖRBÄTTRAD NATIONELL SAMORDNING OM LÄKARES VIDAREUTBILDNING SOCIALSTYRELSEN

15 Bilagor Bilaga 1- Underlag skickat till Statskontoret Bilaga 2- Socialstyrelsens enkät till landstingens och regionernas HRdirektörer, skickad FÖRBÄTTRAD NATIONELL SAMORDNING OM LÄKARES VIDAREUTBILDNING SOCIALSTYRELSEN 15

16 Bilaga 1 1(2) Bilaga 1 Underlag Socialstyrelsen har skickat till Statskontoret inom ramen för uppdrag att sammanställa relevant underlag om läkares vidareutbildning, S2015/07175/FS (delvis). Rapporter/utredningar Socialstyrelsen. SK-kursernas inriktning, innehåll och planering. Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. SK-kurser inom läkares vidareutbildning. Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Läkarnas specialistutbildning och strukturen för medicinska specialiteter- en översyn. Stockholm: Socialstyrelsen; Institutionen för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS). IPULS och SK. Verksamheten Stockholm: IPULS; Socialstyrelsen. Framtida kursbehov för SK-kurser, delrapport. Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. ST i teori och praktik- en uppföljning av kvaliteten i läkarnas specialiseringstjänstgöring SOSFS 2008:17. Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Redovisning av verksamheten med specialistkompetenskurser, delrapport. Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Redovisning av verksamheten med specialistkompetenskurser och utveckling av kursämnen, slutrapport. Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Framtida behov av SK-kurser, slutrapport. Stockholm: Socialstyrelsen; Sveriges läkarförbund. System och strategier för att öka antalet ST-läkare i allmänmedicin. Stockholm: Sveriges läkarförbund; Socialstyrelsen. Nationella planeringsstödet Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Tillgång på specialistläkare Stockholm: Socialstyrelsen; SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

17 SOCIALSTYRELSEN 2(2) Socialstyrelsen. Nationella planeringsstödet Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Stockholm: Socialstyrelsen; Föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2008:17 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring SOSFS 2015:8. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring Kursstatistik Sökstatistik SK-kurser 2013, 2014, 2015 Statistik leverantörer, SK-kurser 2014, 2015 Kursutvärderingar SK-kurser 2014, 2015 Uppskattat antal ST-läkare per specialitet (2017) och i relation till beräknade pensionsavgångar (2013) Fördelning av SK-kurser mellan privata och statliga aktörer 2014, Budget och övrig kursstatistik SK Övrigt: Minnesanteckningar från ST-rådets möten Brev från Socialstyrelsen till Sveriges Kommuner och Landsting angående SK-kurserna och statens roll ( ) Huvudmännens svar på Socialstyrelsens brev ( ) Artikel Sjukhusläkaren ( ) Brist på tusentals specialister Socialstyrelsens frågor till Sveriges läkarförbund ( ) Sveriges läkarförbunds svar till Socialstyrelsen ( ) Enkätfrågor skickade från Socialstyrelsen till specialitetsföreningarna inför upphandling av SK-kurser 2017 Socialstyrelsens förfrågningsunderlag Upphandling av SK-kurser 2017

18 LÄSVERSION Bilaga 2 Enkät till HR-direktörer angående utveckling av statistik inom kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvård Bakgrund till enkäten Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att stödja huvudmännens arbete med kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Som ett första steg i Socialstyrelsens arbete vänder vi oss nu till landstingens och regionernas HRdirektörer med en enkät i syfte att kartlägga vilka förutsättningar för och behov av datainsamling som föreligger. Enkäten beräknas ta max 30 minuter att besvara. Bifogat i e-postutskicket ligger dels ett mer detaljerat följebrev och dels en läsversion av enkäten med samtliga frågor. Båda dessa dokument kan också nås genom att klicka nedan: Följebrevet: Enkäten i läsversion: OBS! Socialstyrelsen behöver ha in alla svar senast den 18 september. Instruktioner Frågor med stjärna (*) måste besvaras för att komma vidare i enkäten. De svar som matas in i enkäten sparas kontinuerligt när du klickar på flikarna Föregående eller Nästa längst ner på varje sida i enkäten. Du kan avbryta besvarandet och återgå till enkäten igen genom att klicka på länken i e-postbrevet. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar. För att få en utskrift av svaren klickar du på symbolen för utskrift i svarsöversikten. (Endast de frågor som du har besvarat finns med i svarsöversikten.) För att skicka in dina svar till Socialstyrelsen klicka på "KLAR" på sista sidan i enkäten. Det är möjligt att göra ändringar i enkäten fram till sista svarsdatum, även efter du har skickat in svaren.

19 LÄSVERSION Vilket landsting/region arbetar du inom? Landstinget Blekinge Landstinget Dalarna Region Gotland Region Gävleborg Region Halland Region Jämtland Härjedalen Region Jönköpings Län Landstinget i Kalmar Län Region Kronoberg Norrbottens läns landsting Region Skåne Stockholms Läns Landsting (SLL) Landstinget Sörmland Landstinget i Uppsala Län Landstinget i Värmland Västerbottens läns landsting Landstinget Västernorrland Landstinget Västmanland Västra Götalandsregionen Region Örebro Län Region Östergötland Dina kontaktuppgifter: Namn: Telnr: E-postadress: Befattning: 1. Finns det i ert landsting/region en central funktion (en samordnare el. liknande) som har en samlad bild över landstingets/regionens samtliga befintliga ST-tjänster? Ja Nej Om ja på fråga 1, ange en e-postadress till denna centrala funktion: E-postadress:

20 LÄSVERSION 2. Finns det i ert landsting/region en central funktion (en samordnare el. liknande) som har en samlad bild över landstingets/regionens planerade utbildningsplatser för ST-läkare? Ja Nej Om ja på fråga 2, ange en e-postadress till denna centrala funktion: E-postadress: 3. Vilka förutsättningar finns för att centralt inom landstinget/regionen göra en årlig sammanställning av data gällande befintliga ST-tjänster (antal personer under vidareutbildning per specialitet och per utbildningsår samt fördelat på kön) Goda förutsättningar innebär att det inte finns några organisatoriska, ekonomiska eller andra hinder för att göra en sammanställning av data om ST-tjänster alternativt att en sådan redan finns på plats. Goda förutsättningar Mindre goda förutsättningar Dåliga förutsättningar Vet ej 4. Om svaret på fråga 3 är "mindre goda eller dåliga förutsättningar", vilka hinder föreligger för att kunna göra en årlig sammanställning? Frisvar:

21 5. Vilka förutsättningar finns för att centralt inom landstinget/regionen göra en årlig sammanställning av data gällande planerade ST-tjänster (antal utbildningsplatser per specialitet och år)? LÄSVERSION Goda förutsättningar innebär att det inte finns några organisatoriska, ekonomiska eller andra hinder för att göra en sammanställning av data om planerade ST-tjänster alternativt att en sådan redan finns på plats. Goda förutsättningar Mindre goda förutsättningar Dåliga förutsättningar Vet ej 6. Om svaret på fråga 5 är "mindre goda eller dåliga förutsättningar", vilka hinder föreligger för att kunna göra en årlig sammanställning? Frisvar: 7. Över hur många år sträcker sig planeringen över kommande utbildningsplatser för STläkare? 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år Vet ej Plats för kommentarer:

22 LÄSVERSION 8. Om det fanns tillgängligt en nationell sammanställning över befintliga och planerade STtjänster, när på året vore det i så fall lämpligast, utifrån ert landstings/regions arbete och planering, att en sådan sammanställning skulle finnas tillhanda? januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Vet ej Plats för kommentarer: 9. Idag omfattar Nationella planeringsstödet (NPS) rapportering av barnmorskor, läkare, sjuksköterskor, tandläkare och tandhygienister. Under året kompletterar Socialstyrelsen NPS med fysioterapeuter, farmaceuter och psykologer. Vilka av följande legitimerade personalgrupper bör ytterligare inkluderas i NPS? Ange hur dessa yrkesgrupper bör prioriteras i den utökade bevakningen. Prio Hög Prio Låg Apotekare Arbetsterapeut Audionom Biomedicinsk analytiker Dietist Kiropraktor Logoped Naprapat Optiker Ortopedingenjör Psykoterapeut Receptarie Röntgensjuksköterska Sjukhusfysiker Plats för kommentarer:

23 LÄSVERSION 10. Finns det därutöver några legitimerade eller icke legitimerade personalgrupper som ni anser bör inkluderas i NPS, och detta med hög prioritet? Isåfall vilka? Ex. på legitimerad personalgrupp är specialistsjuksköterska. Ex. på icke legitimerad personalgrupp är ingenjörer inom medicinsk teknik. 11. Vilka ytterligare statistiska översikter på nationell nivå kan NPS bidra med som stöd för den regionala planeringen av kompetensförsörjning? I NPS finns tillgång till följande data om respektive yrkesgrupp: Antal legitimerade, sysselsättning, näringsgren, ålder, kön, andel specialister, migration till och från Sverige samt data från högskoleutbildningarna (antal sökande, söktryck och andel examinerade.) 12. NPS har hittills arbetat uteslutande genom statistisk rapportering och en årlig sammanfattning med rekommendationer om dimensionering av utbildningsplatser. Vilka problem och frågeställningar inom detta område ser ni som angelägna att analysera och utreda nationellt? LYCKA TILL MED SVARANDET!