Förslag till inrättande av Masterprogram Världslitteratur

Transkript

1 Göteborg, 3 mars 2014 Förslag till inrättande av Masterprogram Världslitteratur Världslitteratur: Masterprogram World Literature: Master s Programme 1. Bakgrund I syfte att ta vara på synergieffekter mellan de olika språkämnena och höja retentionen lade institutionen för språk och litteraturer (SPL) under 2012 fram förslag på ett program på masternivå med namnet Världslitteratur. Föreliggande förslag är en omarbetning av detta. Programmet Världslitteratur innebär självklara samläsnings- och samarbetsmöjligheter mellan olika ämnen och språk. Det leder till en magister- eller mastereamen inom respektive huvudområde. Möjliga huvudområden är arabiska, engelska, franska, japanska, litteraturvetenskap 1, ryska, spanska och tyska, samt kinesiska när detta ämne blir fullt utbyggt till huvudområde på grundnivå och avancerad nivå. Programmet kan läsas på hel- eller halvfart; antagning sker varje hösttermin. Den första introduktionskursen kan även läsas som fristående kurs. Programmet ger en unik form av global litterär bildning, kulturell kompetens för att verka inom internationella och internationaliserade arbetsmiljöer, samt behörighet till forskarutbildning inom det valda huvudområdet. 1 Ämnet håller för närvarande på att undersöka huruvida detta program kan ge möjlighet till en mastereamen i litteraturvetenskap. 1

2 2. Programmets bärande idé Under de senaste åren har man inom akademin återigen börjat uppvärdera skönlitteratur som en alternativ kunskapskälla vid sidan av de naturvetenskapliga perspektiv som dominerat sedan upplysningstiden. De erfarenheter och de röster som kommer till uttryck genom skönlitteratur är inte längre fokus för studier enbart inom ämnet litteraturvetenskap, utan även inom så skilda discipliner som idé- och lärdomshistoria, historia, eller juridik och medicin. I kölvattnet av till eempel den postkoloniala debatten och den globala världsordningen har även själva litteraturbegreppet öppnats upp för fler röster och perspektiv. Att skönlitteratur reser över nationella gränser och mellan språk och kulturer är visserligen inget nytt, men processen har intensifierats i en alltmer globaliserad värld. Det är först under de senaste tjugotrettio åren som man börjat teoretisera kring det som händer med litteraturen under resans gång och på vilka sätt litteratur förändrar vår syn på olika kulturer både lokalt och globalt. Att utforska hur teter förvandlas och förvandlar när de läses i nya kulturella sammanhang är en central uppgift för programmet Världslitteratur. Programmet vill dels lyfta fram den mångfald av erfarenheter och uppfattningar som uttrycks i skönlitteratur från olika språkliga och kulturella områden, dels bidra med djupare kunskap om vad som händer när teter reser i tid och rum. Varför reser vissa teter och andra inte? Vilka maktförhållanden spelar in i hur idéer om världslitteratur skapas? Vilka nya former antar litteraturen genom översättning och internationell publicering? Vilka bilder av andra kulturer träder fram genom dessa rörelser? Genom att litterära teter från olika geografiska och kulturella områden tillåts samspela med varandra blir det möjligt att ställa frågor om litteratur och om mänsklig eistens som inte går att formulera utifrån snävare nationella eller regionala perspektiv. Alltså bidrar programmet till att utveckla en ökad global medvetenhet hos studenterna samtidigt som det bidrar till djupare och mera nyanserade sätt att läsa litterära verk och de alternativa världar de skapar. Genom denna globala litterära bildningsprocess förväntas studenterna uppnå en fördjupad förståelse av den komplea värld vi lever i och ökad kompetens att verka inom den. 3. Programmets innehåll Studenten kan söka till programmet direkt efter kandidateamen. Med vissa mindre justeringar kan programmet läsas på halvfart (se nedan). Masteråret ger möjlighet till arbetslivsanknytning genom praktik eller fältkurs. Det förbereder också för forskarutbildning genom kurser och självständigt arbete. Alla programstudenter inbjuds att delta vid institutionens seminarier inom forskningsprofilerna, i första hand Transkulturalitet, Översättning och Överföring och Livsberättelser men även seminarier inom övriga profiler är relevanta (till eempel inom Språk och lärande eller Pop Culture). Alla programspecifika kurser är planerade så att studenter från olika huvudområden läser gemensamt. För fyra av dessa kurser innebär det samtidigt att studenterna fördjupar sig och eamineras inom sitt eget huvudområde. Det pedagogiska upplägget möjliggör möten över språk-, ämnes- och kulturgränser, något som institutionen har goda erfarenheter av genom andra kurser. Seminarier och föreläsningar spänner över olika språkämnen, eempel från olika språk och språkområden diskuteras, teorier från olika vetenskapliga traditioner behandlas, men varje student tillämpar och fördjupar sina kunskaper inom valt huvudområde. På så vis ger programmet både en spetskompetens inom ett språk och en bred språkövergripande kompetens såväl bredd som spets betonas. 2

3 Programmets uppläggning helfart Period 1 T1:1 VLI210 Introduktion till Världslitteratur (7,5 hp) Programspecifik, obligatorisk introduktionskurs. Period 2 T1:3 VLI211 Konstellationer (7,5 hp) Programspecifik, obligatorisk kurs inom huvudområdet. Period 1 T2:1 SPL230 Akademiskt skrivande (7,5 hp) Programspecifik, obligatorisk kurs inom huvudområdet. Termin 1 (magister) HT Termin 2 VT T1:2 Teori och metod (LV2111). (7,5 hp) T1:4 Fritt valbar kurs inom huvudområdet. (7,5 hp) T2:2 Valbar kurs. (7,5 hp) Period 2 T2:3 Självständigt arbete (15 hp). Skrivs inom huvudområdet. Period 1 T3:1 VLI212 Litteratur och historieskrivning (7,5 hp) Programspecifik, obligatorisk kurs inom huvudområdet. Period 2 T3:3 VLI214 Litterära rörelser (7,5 hp) Programspecifik, obligatorisk kurs. Termin 3 (master) HT T3:2 VLI213 Kanon och kanondebatt (7,5 hp) Programspecifik, obligatorisk kurs inom huvudområdet. T3:4 Teori och metod (t.e. LV2112 eller motsvarande). (7,5 hp) Termin 4 (master) alternativ 1 VT Period 1 T4:1 Fältkurs (i samarbete med LIR), alt. praktikkurs, alt. fritt valbar/a kurs/er (15 hp alt. 2 7,5 hp). Period 2 T4:2 Självständigt arbete (15 hp). Skrivs inom huvudområdet. Period 1 Period 2 Termin 4 (master) alternativ 2 VT Självständigt arbete (30 hp). Skrivs inom huvudområdet. Programmets uppläggning halvfart T1 (ht) period 1 T1 (ht) period 2 T2 (vt) period 1 T2 (vt) period 2 T3 (ht) period 1 T3 (ht) period 2 T4 (vt) period T5 (ht) period 1 T5 (ht) period 2 T6 (vt) period T7 (ht) period 1 T7 (ht) period 2 T8 (vt) period VLI210 Introduktion till Världslitteratur (7,5 hp) VLI211 Konstellationer (7,5 hp) SPL230 Akademiskt skrivande (7,5 hp) Valbar kurs inom huvudområde (7,5 hp) LV2111 Teori och metod I (7,5 hp) Valbar kurs. Självständigt arbete (15 hp). VLI212 Litteratur och historieskrivning (7,5 hp) LV2112 Teori och metod II eller motsvarande (7,5 hp) Praktik, fältkurs alt. valbara kurser 15 hp VLI213 Kanon och kanondebatt (7,5 hp) VLI214 Litterära rörelser (7,5 hp) Självständigt arbete (15 hp). 3

4 Kurserna är av fem olika slag: Programspecifika kurser som innebär språkgemensamma moment med ämnesfördjupning genom tillämpning av teori och metod samt eamination inom huvudområdet (VLI211, VLI212, VLI213); Programspecifika kurser som innebär ämnesintroduktion och ämnesbreddning (VLI210, VLI214); Valbara kurser som utgör fördjupning inom huvudområdet eller breddning i annat ämne (kan även läsas på annan fakultet eller lärosäte; väljs i samråd med programkoordinator och studievägledare); Valbar praktik- eller fältkurs; Självständigt arbete inom huvudområde. Eempel på valbara kurser: Engelskspråkig litteratur och den kontinentala filosofin (EN2101) Modernismen i engelsk och amerikansk litteratur (EN2102) Litteratur och minne i den spanskspråkiga postdiktatoriska romanen (SP2101) Berättelser om jaget: minne, eil och genus i latinamerikansk litteratur och film (SP2700) Framställningar av Norden i tysk nutidslitteratur (TY2107) Tillämpad litteraturvetenskap: litteratur och journalistik (TY2117) Att berätta historia/historier (TY2118) Humanioras historia, identitet och prais (LIR201) Det kritiska tänkandets praktik (LIR202) Life writing biografiska genrer i förvandling (LIR204) Alternativa historier. Genusperspektiv på historiska händelser och praktiker (LIR205) Världslitteratur (7,5 hp), World Literature (7.5 Credits). Utbildningens första kurs ger en inblick i 'världslitteratur' som ett framväande undervisnings- och forskningsområde. Vad är världslitteratur? Varför behövs och finns begreppet? Varifrån kommer begreppet? Hur hanterar man det i olika kulturområden? Kursens fokus ligger inte bara på att lyfta fram det faktum att begreppet 'världslitteratur' kan ha radikalt olika innebörd, till eempel som öppen kanon eller sluten kanon, men även att begreppet är under ständig konstruktion. I kursen undersöks därför de processer som bidrar till att en tet träder in och ut ur olika kulturer. Samtidigt med denna kurs läses en teori- och metodkurs som ges av institutionen för litteraturvetenskap, idéhistoria och religion (7,5 hp). Konstellationer (7,5 hp), Constellations (7.5 Credits). Här undersöks tematiskt besläktade teter ur olika litterära traditioner i översättning eller i original. Fokus ligger på spänningsförhållandet mellan litteratur som kunskapskälla och som konstruktion i samband med kulturella gränsöverskridningar. Vilka bilder av ursprungskulturen skapas genom författandet och översättningen av teten till en ny kulturmiljö? Parallellt ska studenterna läsa en kurs inom sitt valda huvudområde, för att fördjupa sina ämneskunskaper. Andra terminen på magisteråret inleds med kursen Akademiskt skrivande (7,5 hp), Academic writing (7.5 Credits). Studenterna får en introduktion till vetenskaplig prosa retorik, stilistik, formalia, prais, mm. Kursen läses tillsammans med programmet Språk och interkulturell kommunikation som också ges av institutionen för språk och litteraturer. Språkliga och formella drag som kan anses typiska för respektive vetenskapsområde (litteratur- respektive 4

5 språkvetenskap) analyseras, och olika traditioner av akademiskt skrivande i olika språk diskuteras. Denna kurs kan även institutionens doktorander följa, helt eller delvis. Parallellt läser programstudenterna en valbar kurs (7,5 hp), som väljs i samråd med programkoordinator. Andra delen av terminen ägnas åt det självständiga arbetet (15 hp), som struktureras med gemensamma seminarier dit studenter från både programmets första och andra år bjuds in för att presentera och diskutera pågående arbete, liksom studenter från programmet Språk och interkulturell kommunikation. Uppsatsen skrivs inom huvudområdet och på det språk som där gäller, under handledning av lärare inom ämnet. Denna magisteruppsats är obligatorisk för alla studenter, även de som fortsätter till masternivån. Masteråret inleds med kursen Litteratur och historieskrivning (7,5 hp), Literature and Historiography (7.5 Credits). Denna kurs utforskar hur olika historiska förlopp skildras genom litterära framställningar. Med utgångspunkt i utvalda teter från olika kulturtraditioner belyses den komplea relationen mellan fakta och fiktion, historieskrivning och historieberättande, historia och litteraturhistoria. Med avstamp i historiefilosofisk och litteraturvetenskaplig teori ställs frågor av följande slag: Hur framställs ett visst historiskt skeende i litterär form? Hur skapas litteraturens egen historia? Vilka likheter och skillnader finns mellan traditionell historieskrivning och litterär framställning? Genom att synliggöra hur bilder av det egna, det främmande och världen skapas, fokuserar och fördjupar kursen de frågeställningar som kurserna Världslitteratur och Konstellationer tidigare utgått från. Samtidigt lägger kursen grunden för Kanon och kanondebatt. Kursen Kanon och kanondebatt (7,5 hp), Canon and Canondebate (7.5 Credits) läses samtidigt. Kursen behandlar begreppet kanon utifrån relationen mellan det egna och det främmande: Hur uppstår en s.k. nationell kärnkanon det egna? Hur skapar denna kanon främmande kulturers kanon det främmande? Vilka övriga kanon finns? Vilka olika kanonbildande processer och kanoninstanser finns? Denna kurs fördjupar problematiken vad gäller konstruktionen av det egna, det främmande och världen genom analys av de samhälleliga och kulturella värderingar som ligger till grund för olika litteraturpreferenser och urval. Under terminens andra del följer studenterna kursen Litterära rörelser (7,5 hp), Literary Movements (7.5 Credits) som i ett berättarteoretiskt perspektiv undersöker relationen mellan gränser och gränsöverskridningar. Bland annat kopplas olika former av metaforik, fiktionalitet, dialogicitet och intertetualitet till genreteoretiska frågeställningar om teters rörelser över tid och rum. Vilka samband finns till eempel mellan migrationslitteratur, former av life writing och modern essäistik? Vad är skillnaden mellan reselitteratur och migrationslitteratur? Kursen tar även upp olika receptionsprocesser och hur dessa kan utmana kulturgränser. Den fördjupar kanonproblematiken genom att fokusera internationella processer som sällan ingår i traditionella och nationella kanonkoncept, till eempel migrationslitteratur och postkolonial litteratur, och undersöker hur dessa kan ifrågasätta traditionella kultur-, språk- och nationsgränser. Samtidigt med denna kurs har studenterna möjlighet att följa den andra delen av den teori- och metodkurs som de läste under magisteråret, eller annan motsvarande kurs. Fjärde och sista terminen kan sedan disponeras relativt fritt. Studenterna uppmuntras att göra praktik eller följa en kurs i fältstudier (till eempel LIR203) till en omfattning av 15 hp, och att förlägga momentet utomlands. Såväl praktik som fältkurs ger tillfälle att ställa vetenskapliga begrepp och frågeställningar i relation till ett konkret sammanhang och tillämpa teoretiska kunskaper i verkligheten. Det finns även möjlighet att läsa valbara kurser i stället; dessa behöver inte ligga inom huvudområdet. Utbildningen avslutas med att studenterna skriver sitt andra självständiga arbete, en masteruppsats på 15 hp. Precis som på magisteråret struktureras denna uppsatskurs med gemen- 5

6 samma seminarier som studenter från både programmets första och andra år följer, liksom studenter från programmet Språk och interkulturell kommunikation. Ett alternativ till detta upplägg med uppsats på 15 hp, är att skriva en uppsats på 30 hp under hela terminen, vilket i så fall medför att studenten väljer bort möjligheten att göra praktik eller följa en fältkurs. 4. Motivering och dimensionering Tillsammans med programmet Språk och interkulturell kommunikation, dess språkvetenskapliga motsvarighet, erbjuder Världslitteratur en naturlig fortsättning för studenterna på Internationella språkprogrammet (ISP), där den första kullen studenter som började höstterminen 2012 blir färdiga till sommaren Men även studenter från till eempel litteraturvetenskap utgör en presumtiv målgrupp, liksom studenter från andra huvudområden inom främst samhällsvetenskaplig och humanistisk fakultet. Programmet bidrar därmed till förbättrad retention från grundnivå till avancerad nivå, i linje med såväl Humanistiska fakultetens som institutionens handlingsplan, och till att främja en rörlighet av studenter mellan olika utbildningsområden enligt beslut i Utbildningsnämnden (dnr G 2014/66). För att läsa Världslitteratur krävs grundläggande behörighet (Svenska B och Engelska A eller motsvarande) och en kandidateamen (alternativt 180 hp inklusive ett självständigt arbete (15 hp) på fördjupningsnivå eller motsvarande utländsk eamen) samt reell kompetens i det språk som väljs som huvudområde. Utbildningen ges med svenska och engelska som gemensamma språk vid de språkövergripande momenten samt på det språk som används inom respektive huvudområde. Den reella kompetens som krävs motsvarar den som förvärvats efter 60 högskolepoäng i språk och kan ha uppnåtts på flera olika sätt (universitetsstudier, utlandsvistelse eller annat). Den prövas av institutionen om inte studenten har 60 högskolepoäng i språket (90 högskolepoäng för studenter som väljer huvudområde arabiska och ryska, 120 högskolepoäng för studenter som väljer huvudområde japanska eller kinesiska). Studenter med kandidateamen i annat huvudområde än språk kommer att kontaktas av programkoordinator och ombedjas skicka in sitt kandidateamensarbete (eller motsvarande) för en individuell kvalitetsbedömning. Det som granskas är förutom grundläggande formalia och stil förmågan att föra ett kritiskt, vetenskapligt resonemang med utgångspunkt i en självständigt formulerad forskningsfråga. Ett liknande förfarande finns redan i dag på institutionen för att läsa på avancerad nivå inom ämnet spanska och på Översättarprogrammet. Tillvägagångssättet öppnar för rekrytering av studenter med varierande bakgrund och för fortbildning för ett flertal olika grupper, till eempel journalister, kulturskribenter eller lärare (se vidare under punkt 5. Omvärldsanalys). Erfarenhet från andra utbildningar med studenter med olika ämnes- och kulturbakgrund (till eempel lärarutbildningen och ämnet tyskas masterprogram H2TLK) visar också att grupper med studenter med olika erfarenheter ger en aktiv och dynamisk studiemiljö, som främjar debattklimat och lärande. Genom att på detta sätt bredda rekryteringen av studenter till programmet och genom att erbjuda vissa av programmets kurser även som fristående kurser (VLI210 från och med ht 14) och dessutom göra det möjligt att läsa såväl magister- som masteråret på halvtid, ligger programmet helt i linje med Vision 2020:s betoning på bredd och spets och på det livslånga lärandet. Möjligheten att välja praktik ger en tydlig koppling till arbetslivet, samtidigt som programmet förbereder för att söka till utbildning på forskarnivå; studenterna får vana och färdighet i att samarbeta i ett mångvetenskapligt och mångspråkigt sammanhang. Programmet bidrar inte bara till kunskap om Världslitteratur utan även, på ett vidare plan, till en global bildning och medvetenhet som möjliggör större insikt och förståelse för omvärlden. 6

7 Det bidrar därmed till en socialt hållbar utveckling (se även Humanistiska fakultetens handlingsplan för hållbar utveckling, s. 4). Mer specifikt kan studenternas självständiga arbeten beroende på vald inriktning också bidra till utvecklingsmöjligheter i utvecklingsländer, i de fall de reser ut med ett MFS-stipendium (se nedan under punkt 9. Internationalisering). Själva mötet mellan olika språk (och därmed språkområden och kulturer) medför ett mervärde, genom att ge insikter och förståelse för olika forsknings- och utbildningstraditioner. Institutionen har därför i sin handlingsplan för som eplicit mål att tillhandahålla utbildning där en mångfald av språk samverkar och att verka för att perspektiv på språklig mångfald får ökat utrymme i utbildningen (se s. 4-6). Detta är också något som SPL är van vid att pedagogiskt och administrativt hantera och som visat sig ge upphov till goda synergieffekter, till eempel i samband med undervisning på ämnesövergripande kurser och moment. Samma frågeställningar behandlas utifrån olika språk, olika ämnestraditioner, olika kulturer, men med gemensamt fokus på litteraturen som kunskapskälla. Tack vare den samlade kompetens som erhölls i samband med sammanslagningen 2009 av fakultetens olika språkinstitutioner kan Humanistiska fakulteten och GU erbjuda ett mångkulturellt, litteraturvetenskapligt program, där tonvikten läggs på litteraturen som kunskapskälla. Internationella språkprogrammets goda söktryck och utveckling utgör en viktig bas till ett betryggande studentunderlag, något som även samtal i samband med programträffar med studenterna på ISP gett vid handen (januari och februari 2014). På direkt fråga uppgav så gott som alla närvarande studenter från första och andra året att de i dagsläget har för avsikt att läsa vidare på ett SPL-program på avancerad nivå. Fördelningen av intresserade mellan programmen Språk och interkulturell kommunikation och Världslitteratur var jämn. Därtill kommer de studenter som har läst språk som fristående kurser och de som har ett helt annat huvudområde men också en reell språkkompetens som gör det möjligt för dem att tillgodogöra sig utbildningen. Sammantaget ger detta anledning att räkna med en god stabilitet och långsiktighet i söktrycket. Enligt preliminära beräkningar behöver 7 hst avsättas för programmet Världslitteratur, vilka inledningsvis avses tas från institutionens nuvarande uppdrag. Tilldelningen för dessa räcker till föreläsningar och seminarier på programspecifika kurser. Handledning av självständiga arbeten och i förekommande fall eamination bekostas av respektive huvudområde. 5. Omvärldsanalys För att hitta ett program motsvarande Världslitteratur måste vi bege oss utomlands, till eempel till den engelsktalande världen och University of Ottawa 2 eller University of Cape Western Reserve 3, och till Tyskland och Eberhard Karls Universität Tübingen 4. I Sverige finns vissa kurser där världslitteratur kan ingå, till eempel i en kurs på masternivå (7,5 hp) i Uppsala (Världslitteratur och litteraturvetenskap) och en kurs på kandidatnivå (15 hp) i Lund (Litteratur-kultur-medier: Världslitteratur/ Interkulturell förståelse). Men utbildningsprogram med denna inriktning saknas. Språkämnena på svenska universitet ger på avancerad nivå huvudsakligen fristående kurser, ibland infogade i en rekommenderad studiegång eller ett s.k. skalprogram, och med klar inriktning mot språk- eller litteraturvetenskap men utan att 2 Master of Arts in World Literatures and Cultures, se: 3 World Literature Interdisciplinary Programme, se: 4 Internationale Literaturen/Komparatistik, se: 7

8 samtidigt fokusera på språkens interkulturella roll och betydelse. Detta ger anledning att tro att programmet fyller ett tomrum och har goda förutsättningar att locka studenter. Dessutom bör utbildningen bli gångbar på den globala arenan, i och med dess självklart internationella inriktning. Den som är förmögen till kritisk reflektion och besitter interkulturell kompetens torde vara väl rustad för yrkeslivet, konstaterar Schoug i sin rapport Humaniora i yrkeslivet (2008: 19). Samma rapport konstaterar lite längre fram att språkkunskaper tvivels utan är [ ] nödvändiga för att kunna kommunicera och föra samtal över kulturella och politiska gränser (id.: 38). Mycket riktigt visar den enkät som SPL genomfört bland tänkbara avnämare att såväl språkkunskaper som generiska kompetenser värderas högt av potentiella arbetsgivare, som efterlyser generiska kompetenser tillsammans med bildning och kunskaper om kulturskillnader kopplat till kommunikation. Yrken och arbetsfält som nämns är till eempel kultursektorn, utredningsarbete, förlag, bibliotek, kommunikation, arbete med PR och inom NGO:s, mm. Den möjliga arbetsmarknaden är alltså bred; en person som har god utbildning i att argumentera och tänka kritiskt, tillgodogöra sig litteratur på främmande språk och sätta sig in frågor från andra sammanhang och kulturer, är väl förberedd för hantera tet i ett internationellt yrkesliv, både i Sverige och utomlands. 6. Huvudområdet Ett flertal olika huvudområden ingår i programmet och eamen utfärdas på begäran av studenten inom det valda huvudområdet. Möjliga huvudområden är litteraturvetenskap, arabiska, engelska, franska, japanska, ryska, spanska och tyska, samt kinesiska när detta ämne blir fullt utbyggt till huvudområde på grundnivå och avancerad nivå. Vissa programspecifika kurser ingår i ett huvudområde, vilket då specificeras i programmets utbildningsplan och i huvudområdets eamensordning. De valbara kurserna innebär en möjlighet till fördjupning av de aspekter som behandlats på de programspecifika kurserna. Minst en valbar kurs ska ligga inom huvudområdet. Under hela utbildningen löper seminarieserier som är gemensamma för alla språk och som i sig ger studenterna tillfälle att både kommunicera över språk- och ämnesgränser och att diskutera och problematisera kursernas frågeställningar utifrån ett ämnesperspektiv. Utbildningsplan: Se bilaga. Säkring av eamensmålen Täckningsmatris 1 visar hur utbildningsplanens lärandemål täcker de mål som finns för den aktuella eamen i högskoleförordningens eamensbeskrivning Täckningsmatris 2 visar hur kursplanernas lärandemål täcker lärandemålen i utbildningsplanen Täckningsmatris 1 Lärandemål i utbildningsplanen Lärandemål 1 Lärandemål 2 Lärandemål 3 Lärandemål 4 Lärandemål 5 Mål 1 i HF Mål 2 i HF Mål 3 i HF Mål 4 i HF Mål 5 i HF Mål 6 i HF Mål 7 i HF Mål 8 i HF Mål 9 i HF 8

9 Lärandemål 6 Lärandemål 7 Lärandemål 8 Lärandemål 9 Lärandemål 10 Lärandemål 11 Lärandemål 12 Täckningsmatris 2 Lärandemål i kursplanerna LM1 LM2 LM3 LM4 LM5 LM6 LM7 LM8 LM9 LM 10 LM 11 Lärandemål 1, kurs T1:1 Lärandemål 2, kurs T1:1 Lärandemål 3, kurs T1:1 Lärandemål 4, kurs T1:1 Lärandemål 1, kurs T1:3 Lärandemål 2, kurs T1:3 Lärandemål 3, kurs T1:3 Lärandemål 4, kurs T1:3 Lärandemål 1, kurs T3:1 Lärandemål 2, kurs T3:1 Lärandemål 3, kurs T3:1 Lärandemål 4, kurs T3:1 Lärandemål 5, kurs T3:1 Lärandemål 1, kurs T3:2 Lärandemål 2, kurs T3:2 Lärandemål 3, kurs T3:2 Lärandemål 4, kurs T3:2 Lärandemål 1, kurs T3:3 Lärandemål 2, kurs T3:3 Lärandemål 3, kurs T3:3 Lärandemål 4, kurs T3:3 Lärandemål 1, kurs T2:1 Lärandemål 2, kurs T2:1 Lärandemål 3, kurs T2:1 Lärandemål 4, kurs T2:1 Lärandemål 5, kurs T2:1 Lärandemål 1, LM 12 9

10 kurs T1:2 Lärandemål 2, kurs T1:2 Lärandemål 3, kurs T1:2 Lärandemål 4, kurs T1:2 Lärandemål 5, kurs T1:2 Kurs T2:3, T:2 (uppsatser) Praktikurs T4:1 Genom att erbjuda möjlighet till praktik eller fältarbete lägger programmet en god grund för ett kommande förvärvsliv. Studenterna får en magistereamen och/eller en mastereamen inom ett av de huvudområden som hör till dem som ingår i forskarutbildningen; programmet ger behörighet att söka till utbildning på forskarnivå. Till denna kommer man även fortsättningsvis att kunna söka utan att ha följt ett program på avancerad nivå. 7. Forskningsanknytning Programmet Världslitteratur har en självklar plats inom institutionen, där olika litteraturer, kulturer och språk utgör ett gemensamt arbets- och forskningsområde. Institutionens forskningsprojekt och forskningsprofiler har ofta en transnationell eller transkulturell prägel. Det gäller i synnerhet profilen Transkulturalitet, översättning och överföring (Transculturality, Translation and Transmission), men i stor utsträckning även profilerna Livsberättelser (Life Writing), Populärkultur (Pop culture) och Språk och lärande (Language and Learning) samt den nyss avslutade seminarieserien Metropoler. Inom profilerna är kulturella kanonbildningar och litteratururval av central betydelse och därmed även översättningsproblematiken: Vilka teter blir av vilka skäl översatta till ett annat språk och därmed till ett annat kulturrum, där de ofta får en representationsfunktion av ursprungskulturen? Hur bidrar sådana receptionsprocesser och överskridningar till kultur- och historieskrivningar, och hur påverkar dessa i sin tur bilden av det egna och det främmande? Vilken plats har i den konstellationen (av det egna och det främmande) litteratur utan entydig nationell eller kulturell koppling, till eempel migrationslitteratur, flerkulturell litteratur eller globaliserad litteratur? Det är några eempel på centrala frågeställningar som har bearbetats av forskare på SPL, både före och efter profilernas bildande. Programmet Världslitteratur utgår därmed från olika forskningsprofiler inom SPL men är även tänkt att i sin tur berika profilerna genom de synergieffekter som ett sådant program kan tänka sig ha: ämnesövergripande pedagogiska och vetenskapliga begreppsdiskussioner, utökade internationaliseringsmöjligheter (till eempel genom inbjudna internationella gästföreläsare), kontinuerlig fortbildning av lärarnas genom utökad kontakt med internationella nätverk osv. Det ovan sagda gäller naturligtvis också för ett studentperspektiv. Programmet kan härigenom ingå som en del av SPL:s forskningsmiljö och vara ett led i institutionens strategiska plan att utveckla utbildning och forskning i nära samverkan. Forskningsanknytningen ska således inte förstås som en envägskommunikation i den meningen att lärarna undervisar om den egna forskningen, utan att seminarierummet blir till en plats där studenterna tränas i att forskningsanknyta det egna förhållningssättet till sitt utbildningsområde och dess olika konteter: att ställa relevanta frågor, att finna forsknings- 10

11 problem och att kritiskt reflektera kring olika metoder att närma sig skönlitteratur och dess gränsöverskridande potential, osv. 8. Lärarkompetens och lärarkapacitet Forskare, lektorer och professorer med litteraturvetenskaplig inriktning i olika språkämnen undervisar på Världslitteratur. Deras forskning berör de teman som tas upp i programmets kurser. Här kan som eempel nämnas det arbete kring kanon och kanonbildning som professor Edgar Platen och docent Anna Forné bedriver. Professor Tetz Rooke har publicerat internationellt om världslitteratur, urval, reception och kanonbildning, och docent Martin Svensson Ekströms forskning de senaste tio åren är kopplad till just världslitteratur. Docent Fredrik Fällman studerar bl.a. hur religiösa teter läses och tolkas i ett kinesiskt sammanhang, och deras roll för kanon. Docent Antoaneta Granberg och professor Gunhild Vidén har inom klassiska språk på olika sätt studerat tradering av teter, teman och begrepp över tid och kulturgränser. Docent Richard Sörmans forskning utgår från Upplysningen som präglat hela västerländska litteraturen. Docent Andrea Castro undersöker migration, eil och identitetsbildning. Gränsöverskridande litteratur har även docent Thomas Grub arbetat med. Relevanta nätverk för programmet är till eempel Movens 5 inom germanistiken eller Mythaleandre med centrum vid universitetet Charles-de-Gaulle-Lille 3. Lärarkollegiet borgar för breda kontaktytor såväl inom Sverige som utanför, inte bara i Europa utan runt om i världen (USA, Sydamerika, Afrika och Asien). I och med att institutionen har en stor lärarstab, som sedan sammanslagningen 2009 arbetat sig samman genom gemensamma forskningsprofiler, språkövergripande moment i utbildningen och gemensamt utvecklingsarbete, har programmet en stark grund att bygga på. Samtliga lektorer och professorer har 10% kompetensutveckling inom sin tjänst. Deras forskning uppgår till mellan 20 och 35% av arbetstiden (vanligtvis 20% för lektorer, 35% för professorer). Institutionen nyrekryterar för närvarande lärare i ett flertal olika ämnen (pågående rekryteringar i arabiska, engelska, spanska och tyska; planerade rekryteringar i engelska, franska, japanska, kinesiska, latin och tyska; såväl professorer som lektorer) för att säkerställa god lärarkapacitet inom såväl ämnen som program. Vid samtliga utlysningar understryks att SPL medverkar vid eller ansvarar för flera olika programutbildningar (Internationella språkprogrammet, Ämneslärarprogrammet, Ekonomprogrammet, Översättarprogrammet) och vikten av att på olika sätt kunna bidra till dessa liksom till andra språkövergripande moment. Det är viktigt att komma ihåg att lärare inte rekryteras specifikt för att undervisa på ett program, utan att de involveras utifrån sina respektive ämnen och forskningsområden, och på så vis medför spetskompetens till utbildningen. Till lärargruppen bör dessutom räknas besökande gästföreläsare (inbjudna genom forskningsprofilerna och genom enskilda lärares nätverk) som alltid brukar medverka vid seminarier och föreläsningar. 9. Internationalisering Utbildningen innebär mycket goda möjligheter att läsa en kurs utomlands, helt eller delvis. Även på avancerad nivå finns möjlighet till Erasmus-mobilitet, både för utresande och inresande studenter; lärare på SPL åker också regelbundet på lärarutbyten inom Erasmus. Institutionen har både centralt och inom de olika språken goda kontakter med universitet 5 Se: 11

12 världen över och fortsätter att utveckla samarbeten inom ramen för de nätverk och de avtal som redan finns, till eempel med Universidad de San Andrés i Buenos Aires och Universidad Nacional de Tucumán, båda i Argentina, Universidad Da Coruña i Spanien, Queen Mary University of London, Freie Universität Berlin och Ernst Moritz Arndt Universität Greifswald i Tyskland. Fältkursen och praktikkursen kan med fördel genomföras i ett annat land och därmed ge studenten inblick i dess arbetsliv. Vid fältstudier finns numera möjlighet för studenterna vid SPL att söka stipendium för Minor Field Studies, ett SIDA-finansierat program med syfte att ge svenska studenter möjlighet att skaffa sig kunskap om utvecklingsländer och utvecklingsfrågor. Institutionen ansökte om dessa stipendier första gången i oktober 2013 och avser att fortsätta göra det årligen. Ett sådant stipendium ska inför ett uppsatsarbete möjliggöra studium på plats av frågor relaterade till den globala utvecklingsprocessen och aspekter inom uppsatsämnet som är av betydelse för utvecklingslandets ekonomiska, sociala, politiska, kulturella eller kunskapsmässiga utveckling. Även detta ska ses som ett led i att verka för hållbar utveckling i en global värld. Institutionen har också en särskilt utsedd viceprefekt med ansvar för internationalisering och samverkan, som kontinuerligt utvecklar alla internationaliseringsmöjligheter och tillsammans med studievägledarna informerar om dem. 10. Samverkan Institutionen för språk och litteraturer har under utvecklingsarbetet haft kontakt med följande aktörer och referenser; enkät, intervjuer och personliga möten har genomförts: Mediaorganisationer: SVT, SR, DN, SVD, GP, TT, Journalistförbundet, Svenska författarförbundet Myndigheter: UD, Migrationsverket, Arbetsgivarverket Internationella företag: Ericsson, Volvo, Astra Översättarbyråer (Kommunicera Communications AB, Comactiva, LionBridge, Amesto Translation, m.fl.) Förlag: Norstedts, Bonnier, Studentlitteratur Museer: Världskulturmuseet, Östasiatiska museet, Göteborgs stadsmuseum, Etnografiska museet (Stockholm) Röda korset Rädda barnen SIDA Svenska kyrkan Göteborgs stad Bibliotek: KB, Stadsbiblioteken i Göteborg FN Svenska institutet Ca 50 alumner från Humanistiska fakulteten Studenter från första och andra året på Internationella språkprogrammet Mats Almegård, fil. dr i tysk litteratur, journalist och producent vid Sveriges Radio Åsa Arping, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion Catharina Bergil, enhetschef för dramatisk gestaltning för scen och film, HSM, (fd tf chef på Världskulturmuseet), ordförande Kulturstaden Göran Dahlberg, Glänta förlag 12

13 Stefan Helgesson, professor vid engelska institutionen, Stockholms universitet, Anneli Jonasson, Bok & Bibliotek Lena Ulrika Rudeke, ABF Elisabeth Schaidhammer, Iudicium Verlag, München Ulla Sundström, kulturjournalist, Göteborgs-Posten Programmet Världslitteratur har som ambition att samverka både inom universitetet och med det omgivande samhället, för att skapa en mötesplats där forskning, utbildning och samverkan integreras på ett vederhäftigt sätt. Flera lärare och forskare på SPL samarbetar med Grundtvig-institutet inom projektet Språk för bildning. Samverkan ingår i lärarnas tjänstgöring och specificeras också i tjänstgöringsplanen. Genom Internationella språkprogrammets Brännpunkt Språk och de gästföreläsare som där medverkar, har SPL redan goda kontakter med olika aktörer på arbetsmarknaden. Brännpunkt Språk utgör också ett forum för naturlig kontakt mellan studenter på grundnivå och avancerad nivå, där de senare tar ansvar för vissa inslag för att bygga vidare Brännpunkt språk på avancerad nivå. Studenterna på Världslitteratur uppmuntras att presentera sina arbeten vid till eempel Global week. Praktikkursen (termin 4) innebär att studenterna för in praktiska erfarenheter i utbildningen. Praktik och fältarbete redovisas såväl skriftligt som muntligt vid seminarier dit lärarna på programmet och studenterna på magisternivå bjuds in. De handledare på företag, myndigheter och organisationer som tar emot studenter ombeds också att medverka vid dessa seminarier. Regelbundna kontakter med avnämare för utbildningen fortsätter efter programstarten. Avsikten är att som komplement till programrådet bilda en grupp med relevanta och intresserade aktörer från näringslivet och organisationer i regionen och samhället, ett Advisory Board, som kontinuerligt följer programmets utveckling utifrån ett samhällsperspektiv. 11. Förutsättningar för praktik Praktikkursen ger möjlighet att omsätta teoretiska och generiska kunskaper i verkligheten. Studenten ansvarar själv för att finna praktikplats, lämpligen inom internationella företag och organisationer, kulturinstitutioner utomlands, förlag, ambassader, eller inom turism, media och till eempel alfabetiseringsprojekt inom NGOs. En individuell praktikplan ska upprättas tillsammans med företrädare för praktikplatsen och godkännas av programkoordinator och studievägledare innan praktiken påbörjas. I stället för praktikkurs kan studenten välja en fältkurs eller valbara kurser i motsvarande omfattning. Vid fältstudier utomlands har studenterna möjlighet att söka stipendium för Minor Field Studies (se ovan, 9. Internationalisering). 12. Lärandemiljö och infrastruktur Institutionens lärandemiljö är i sig mångkulturell och mångspråkig genom att dess lärare och forskare företräder språk och kulturer från de flesta kontinenter och själva kommer från ett stort antal olika länder, vilket leder internt till en berikande samverkan som programmets gemensamma kurser avspeglar och drar nytta av. Dessutom har ämnena sina ämnesspecifika seminarier, i första hand för doktoranderna, dit även studenterna på avancerad nivå bjuds in. På så vis säkras både ämnesdjup och tvärdisciplinär bredd. Erfarenheter från kandidatnivåns Internationella språkprogrammet visar att studenterna också uppskattar de språkövergripande, metaspråkliga kurserna och delmomenten, och att de ser det 13

14 som berikande för utbildningen att lärare i olika språk bidrar till den; en mångspråkig, mångkulturell och ämnesöverskridande miljö upplevs inte som splittrad för studenterna utan snarare som en självklar spegling av dagens värld. Programmet har en koordinator och en studievägledare som kontinuerligt följer och utvärderar dess utveckling på nära håll, vad gäller såväl själva utbildningens innehåll och utformning, som de individuella programstudenterna var och en får sin individuella studieplan, som uppdateras vid behov. Programkoordinator är adjungerad programrådet. Vad beträffar infrastruktur (lokaler, teknisk utrustning mm.) behövs inga nya satsningar för att möjliggöra en god fysisk lärandemiljö. 14

15 Utbildningsplan Magister/masterprogrammet Världslitteratur 60/120 hp Master s Programme in World Literature 60/120 Higher Education Credits

16 1. Beslut om fastställande Utbildningsplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet att gälla från och med Utbildningsområde: Humanistiskt Ansvarig institution: Institutionen för språk och litteraturer 2. Syfte Under de senaste åren har man inom akademin börjat uppvärdera skönlitteratur som en alternativ kunskapskälla vid sidan av de naturvetenskapliga perspektiv som dominerat sedan upplysningstiden. De erfarenheter och de röster som kommer till uttryck genom skönlitteratur är inte längre fokus för studier enbart inom disciplinen litteraturvetenskap, utan även inom så skilda discipliner som idé- och lärdomshistoria, historia, eller juridik och medicin. I kölvattnet av till eempel den postkoloniala debatten och den globala världsordningen har även själva litteraturbegreppet öppnats upp för fler röster och perspektiv. Att skönlitteratur reser över nationella gränser och mellan språk och kulturer är visserligen inget nytt, men processen har intensifierats i en alltmer globaliserad värld. Det är först under de senaste tjugo-trettio åren som man börjat fokusera på vad som händer med litteraturen och kulturen under resans gång och på vilka sätt litteratur förändrar vår syn på olika kulturer både lokalt och globalt. Att utforska hur teter förvandlas och förvandlar när de läses i nya kulturella sammanhang är en central uppgift för programmet Världslitteratur. Programmet vill dels lyfta fram den mångfald av erfarenheter och uppfattningar som uttrycks i skönlitteratur från olika språkliga och kulturella områden, och dels bidra med djupare kunskap om vad som händer när de reser i tid och rum. Varför reser vissa teter och andra inte? Vilka maktförhållanden spelar in i hur idéer om världslitteratur skapas? Vilka nya former antar litteraturen genom översättning och internationell publicering? Vilka bilder av andra kulturer träder fram genom dessa rörelser? Genom att litterära teter från olika geografiska och kulturella områden tillåts samspela med varandra blir det möjligt att ställa frågor om litteratur och om mänsklig eistens som inte går att formulera utifrån snävare nationella eller regionala perspektiv. Alltså bidrar programmet till att utveckla en ökad global medvetenhet hos studenterna samtidigt som det bidrar till djupare och mera nyanserade sätt att läsa litterära verk och de världar de beskriver. Genom denna globala litterära bildningsprocess förväntas studenterna uppnå en fördjupad förståelse av den komplea värld vi lever i och ökad kompetens att verka inom den. 3. Eamen Utbildningen leder till magister- och/eller mastereamen (60/120 hp), Degree of Master of Arts (60/120 Credits). Eamen motsvarar fordringarna i de lokala eamensbeskrivningarna för respektive huvudområde. 4. Huvudområde Efter fullbordat program kan eamen utfärdas i något av följande huvudområden: arabiska (Arabic), engelska (English), franska (French), japanska (Japanese), kinesiska (Chinese) 1, 1 Ansökan om huvudområde på kandidat-, magister- och masternivå lämnas in

17 litteraturvetenskap 2, ryska (Russian), slaviska språk (Slavic Languages), spanska (Spanish) eller tyska (German). 5. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad utbildning ska den studerande visa kunskap och förståelse inom det valda huvudområdet, inbegripet såväl brett kunnande som väsentligt fördjupad kunskap inom vissa delar av området; uppvisa fördjupad kännedom om centrala frågeställningar inom Världslitteratur, begrepp och teorier inom aktuell forskning; Färdighet och förmåga Efter avslutad utbildning ska den studerande systematiskt söka, hantera och värdera information, samt kritiskt tolka, integrera och analysera denna även med begränsad information, i enlighet med ämnesspecifika krav och i relation till litteraturvetenskapliga frågeställningar; självständigt, kritiskt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, planera kvalificerade uppgifter och välja adekvat metod för dessa, samt genomföra dem inom givna tidsramar; i ett mångspråkigt sammanhang muntligt och skriftligt presentera och diskutera sitt arbete samt redogöra för det i nationella och internationella sammanhang; föra en kritisk diskussion och en dialog med olika grupper i samhället om utmaningar av gränsöverskridande karaktär; Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad utbildning ska den studerande analysera, värdera, och kritiskt granska egna och andras litteraturvetenskapliga argument och undersökningar utifrån deras vetenskapliga och etiska möjligheter, begränsningar och konsekvenser för det omgivande samhället och för fortsatta undersökningar inom området; problematisera människors ansvar för hur nya kunskaper används, och identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 6. Utbildningsprogrammets huvudsakliga innehåll och uppläggning Programmet omfattar två eller fyra terminers heltidsstudier (helfart), alternativt fyra eller åtta terminer (halvfart). Antagning görs för start varje hösttermin. Kurserna är av fem olika slag: Programspecifika kurser som innebär språkgemensamma moment med ämnesfördjupning genom tillämpning av teori och metod samt eamination inom huvudområdet (VLI211, VLI212, VLI213); Programspecifika kurs som innebär ämnesintroduktion och ämnesbreddning (VLI210, VLI214); 2 Ämnet måste bekräfta detta, diskussion pågår. 3

18 Valbara kurser inom huvudområdet eller i annat ämne; Valbar praktik- eller fältkurs; Självständigt arbete inom huvudområde. Programmets uppläggning helfart Period 1 T1:1 VLI210 Introduktion till Världslitteratur (7,5 hp) Programgemensam, obligatorisk introduktionskurs. Kan även läsas som fristående kurs på avancerad nivå. Period 2 T1:3 VLI211 Konstellationer (7,5 hp) Programgemensam, obligatorisk kurs inom huvudområdet. Period 1 T2:1 SPL230 Akademiskt skrivande (7,5 hp) Programgemensam, obligatorisk kurs inom huvudområdet. Termin 1 (magister) HT Termin 2 VT T1:2 Teori och metod (LV2111). (7,5 hp) T1:4 Fritt valbar kurs inom huvudområdet. (7,5 hp) inom ho T2:2 Valbar kurs Period 2 T2:3 Självständigt arbete (15 hp). Skrivs inom huvudområdet. Period 1 T3:1 VLI212 Litteratur och historieskrivning (7,5 hp) Programgemensam, obligatorisk kurs inom huvudområdet. Period 2 T3:3 VLI214 Litterära rörelser (7,5 hp) Programgemensam, obligatorisk kurs. Termin 3 (master) HT T3:2 VLI213 Kanon och kanondebatt (7,5 hp) Programgemensam, obligatorisk kurs inom huvudområdet. T3:4 Teori och metod (t.e. LV2112 eller motsvarande). (7,5 hp) Termin 4 (master) alternativ 1 VT Period 1 T4:1 Fältkurs (t.e. LIR203), alt. praktikkurs, alt. fritt valbar/a kurs/er (15 hp alt. 2 7,5 hp). Period 2 T4:2 Självständigt arbete (15 hp). Skrivs inom huvudområdet. Period 1 Period 2 Termin 4 (master) alternativ 2 VT Självständigt arbete (30 hp). Skrivs inom huvudområdet. Programmets uppläggning halvfart T1 (ht) period 1 T1 (ht) period 2 T2 (vt) period 1 T2 (vt) period 2 T3 (ht) period 1 T3 (ht) period 2 T4 (vt) period T5 (ht) period 1 T5 (ht) period 2 T6 (vt) period T7 (ht) period 1 T7 (ht) period 2 T8 (vt) period VLI210 Introduktion till Världslitteratur (7,5 hp) VLI211 Konstellationer (7,5 hp) SPL230 Akademiskt skrivande (7,5 hp) Valbar kurs inom huvudområde (7,5 hp) LV2111 Teori och metod I (7,5 hp) Valbar kurs. Självständigt arbete (15 hp). VLI212 Litteratur och historieskrivning (7,5 hp) LV2112 Teori och metod II eller motsvarande (7,5 hp) Praktik, fältkurs alt. valbara kurser 15 hp VLI213 Kanon och kanondebatt (7,5 hp) VLI214 Litterära rörelser (7,5 hp) Självständigt arbete (15 hp). 4

19 Världslitteratur (7,5 hp), World Literature (7.5 Credits) ger en inblick i 'världslitteratur' som ett framväande undervisnings- och forskningsområde. Vad är världslitteratur? Varför behövs och finns begreppet? Varifrån kommer begreppet? Hur hanterar man det i olika kulturområden? Kursens fokus ligger inte bara på att lyfta fram det faktum att begreppet 'världslitteratur' kan ha radikalt olika innebörd, till eempel som öppen kanon eller sluten kanon, men även att begreppet är under ständig konstruktion. I kursen undersöks därför de processer som bidrar till att en tet träder in och ut ur olika kulturer. Samtidigt med denna kurs läses en teori- och metodkurs som ges av LIR (7,5 hp). Konstellationer (7,5 hp), Constellations (7.5 Credits). Här undersöks tematiskt besläktade teter ur olika litterära traditioner i översättning eller i original. Fokus ligger på spänningsförhållandet mellan litteratur som kunskapskälla och som konstruktion i samband med kulturella gränsöverskridningar. Vilka bilder av ursprungskulturen skapas genom författandet och översättningen av teten till en ny kulturmiljö? Parallellt ska studenterna läsa en kurs inom sitt valda huvudområde, för att fördjupa sina ämneskunskaper. Akademiskt skrivande (7,5 hp), Academic writing (7.5 Credits). Studenterna får en introduktion till vetenskaplig prosa retorik, stilistik, formalia, prais, mm. Språkliga och formella drag som kan anses typiska för respektive vetenskapsområde (litteratur- respektive språkvetenskap) analyseras, och olika traditioner av akademiskt skrivande i olika språk diskuteras. Parallellt läser programstudenterna en valbar kurs (7,5 hp), som väljs i samråd med programkoordinator. Litteratur och historieskrivning (7,5 hp), Literature and Historiography (7.5 Credits). Denna kurs utforskar hur olika historiska förlopp skildras genom litterära framställningar. Med utgångspunkt i utvalda teter från olika kulturtraditioner belyses den komplea relationen mellan fakta och fiktion, historieskrivning och historieberättande, historia och litteraturhistoria. Med avstamp i historiefilosofisk och litteraturvetenskaplig teori ställs frågor av följande slag: Hur framställs ett visst historiskt skeende i litterär form? Hur skapas litteraturens egen historia? Vilka likheter och skillnader finns mellan traditionell historieskrivning och litterär framställning? Kanon och kanondebatt (7,5 hp), Canon and Canondebate (7.5 Credits). Kursen behandlar begreppet kanon utifrån relationen mellan det egna och det främmande: Hur uppstår en s.k. nationell kärnkanon det egna? Hur skapar denna kanon främmande kulturers kanon det främmande? Vilka övriga kanon finns? Vilka olika kanonbildande processer och kanoninstanser finns? Litterära rörelser (7,5 hp), Literary Movements (7.5 Credits). Kursen undersöker relationen mellan gränser och gränseröverskridningar i ett berättarteoretiskt perspektiv. Bland annat kopplas olika former av metaforik, fiktionalitet, dialogicitet och intertetualitet till genreteoretiska frågeställeningar om teters rörelser över tid och rum. Vilka samband finns till eempel mellan migrationslitteratur, former av life writing och modern essäistik? Vad är skillnaden mellan reselitteratur och migrationslitteratur? Kursen fokuserar även på olika receptionsprocesser och hur dessa kan utmana traditionella kulturgränser. 7. Förkunskapskrav Behörig att söka till programmet är student med grundläggande behörighet (Svenska B och engelska A) och en kandidateamen (alternativt 180 högskolepoäng inklusive ett självständigt 5