Projektmöte Effsys2-projekt P9, SPF

Transkript

1 Joachim Claesson KTH Energy Technology 26 October 2009 Projektmöte Effsys2-projekt P9, SPF Plats: Webben Tid: ( ) Agenda: 1. Mötets öppnande 2. Utseende av sekreterare 3. Föregående protokoll 4. Fältmätningar, Enkät (SP) 5. SPF-jämförelse mellan leverantörers programvaror (KTH) 6. Diskussion kring utformning av husmodeller (KTH) 7. Övriga frågor 8. Nästa möte 9. Mötets avslutande Div. Applied Thermodynamics and Refrigeration 1 (1) Dept. Energy Technology School of Mechanical Engineering and Management Royal Institute of Technology (KTH)

2 Minnesanteckningar från webmöte SPF projekt Deltagare: Joachim Claesson, KTH Roger Nordman, SP Markus Lindahl, SP Klas Berglöf, Climacheck Martin Forsen, SVEP Jim Fredin, IVT/Bosch David Kroon, NIBE 1. Mötet öppnades Till sekreterare utsågs Roger Nordman 3. Föregående två mötes anteckningar godkändes 4. Fältmätningar, Enkät (SP) (Bilaga 1) Vi har fått in 16 mätningar och förväntar oss som max 29 med vad vi har diskuterat. NIBE anger att de har ca 50/50 mellan ASHP och GSHP. SP har 5 st LLVP, hoppas få klartecken från Energimyndigheten att använda dessa resultat. Det som saknas är därmed lite större system. Vi skickar fråga till Energi&Miljö, Kyla, samt lägger ut en efterlysning på EFFSYS hemsida. RN gör detta. JC kollar med IUS, om de har tillgång till data från projektet P6 System för värmepumpsinstallationer i fastigheter. Anl. av intresse: Larsberg Vår Gård, Konferensanläggning i saltsjöbaden Riksbyggen 1 DK och JF levererar sista data, fyller i enkäterna och bifogar principskisserna för hur mätpunkterna kopplas till mätdata i respektive mätning. MF berättade om arbetet inom Eurostat och DG TREN om system för att samla in statistik. Denna skall baseras på uppmätta anläggningar i fält.

3 5. SPF jämförelse mellan leverantörers programvaror (KTH) JC presenterade husen som använts. (Bilaga 2) I fallet Luft/luft är det COP som menas i den kolumn där det står kompressoreffekt (Bilaga 2) I alla program är pumparbete på KB sidan inkluderad i kompressorarbete, VB pump är inte inkluderad. Skillnaderna mellan programmen är signifikant. JC sade att det är en signifikant skillnad även på slanglängd och borrhålslängd, detta redovisas i bilaga 2. JF: Klimatfilen kan ha stor inverkan, främst i Hus 1. JC: beslut, vi gör om övningen med identisk klimatfil. JC tar fram en fil. 6. Diskussion kring utformning av husmodeller (KTH) (Bilaga 3) JC presenterade en idé om att man skulle kunna ha ett grundhus, och till detta kunna kompensera energibehovet med vissa faktorer som representerar avvikelser i byggnadsutförande (nya fönster, annan isolering, källare,.) RN menade att SP gjort liknande övning i P13 och P14, och att det blir fruktansvärt många varianter. Dessutom kommer fokus från jämförelse mellan modeller för att bedöma SPF, och istället hamnar mycket på att bestämma husets energibehov. MF sade att Prestige smetar ut energibehovet mot transmissionsförluster över året, detta gör även NIBE och IVT:s modeller. Gruppen menade att det är mer intressant att studera kombinationerna sol vp eller pelletvp. Är även intressant att ta med de tappvattenstudier som SP gjort för energimyndigheten: Rapporter&id=b9a064ece4d747868b5c20d1a03ab0a2 Rapporter&id=d53ecd5488b64010b76fbdadaa14d776 I fallet med sol vp är det viktigt att ta med solutbytet i klimatfilen. RN sade att SP har en modell Boverket använder sig av för bedömning av solstöd, denna skulle kunna användas, bygger på meteonormdata.

4 Det är även viktigt att behandla byggnader med befintlig VP, hur skall de hanteras när det är dags för utbyte av befintlig värmepump. Viktigt att göra en bra uppskattning av hur värmepumpen har fungerat i sitt system. 7. Övriga frågor Vi försöker planera in fler möten med webbmöte 8. Nästa möte Nästa webbmöte tar vi runt 30/11, JC kommer med förslag. Nästa fysiska möte blir på KTH den 15/12 med start Vi bjuder in alla deltagare från EFFSYS2 dagen den 14/12 att närvara på workshop mellan Mötets avslutande Mötet avslutades

5 Fältmätningar

6 Översikt - Data från fältmätningar Data (inkommen) Bakgrundsinfo (ifylld enkät) SP 5 st 5 st VVVP SP 5 st? 5 st? LLVP IVT 10 st 5 st VVVP Nibe Thermia Evi Heat Climacheck 1 st (4-6 till har utlovats) 0 st VVVP Ingen data, troligen ingen data på gång heller Ingen data tillgänglig 1 st, information kommer KTH 1 st, information kommer? Summa 29 mätningar som max, varav 16 inkommit Värmepump

7 Joachim Claesson KTH Energy Technology 19 October 2009 Indata för SPF-jämförelse: Hus 1: Indata: 124 m², Fristående 1.5 plan, ingen källare, ej inredd vind. Stockholm, Bromma. Vattenburen värme (45/35). Innetemperatur 22 C. Uteluft VP med eltillsats (95% verkningsgrad) kwh för uppvärmning (värmeenergi) kwh för tappvarmvatten. Värmpumpsprestanda: Utdata: Tillförd energi (el) till kompressor (inkl. varmvattenproduktion): kwh Tillförd energi (el) till tillsats: kwh Div. Applied Thermodynamics and Refrigeration 1 (4) Dept. Energy Technology School of Mechanical Engineering and Management Royal Institute of Technology (KTH)

8 Joachim Claesson KTH Energy Technology 19 October 2009 Hus 2: Indata: 176 m², Fristående, byggår 1966, Tung byggnad (150timmar tidskonstant), 2 plan, med inredd källare, ej inredd vind. Luleå Vattenburen värme (55/45) Innetemperatur 22 C Bergvärme med eltillsats (95% verkningsgrad). Berg Granit med 3.4 W/mK. Medeltemperatur på Brine -3 C kwh värmebehov (värmeenergi) kwh varmvattenbehov Värmepumpprestanda: Utdata: Tillförd energi (el) till kompressor (inkl. varmvattenproduktion): kwh Tillförd energi (el) till tillsats: kwh Borrhålsdjup: m Div. Applied Thermodynamics and Refrigeration 2 (4) Dept. Energy Technology School of Mechanical Engineering and Management Royal Institute of Technology (KTH)

9 Joachim Claesson KTH Energy Technology 19 October 2009 Hus 3: Indata: 153 m², Radhus, byggår 1970, Medeltung byggnad (95 timmar tidskonstant), 2 plan, ingen källare, ingen vind. Nybro Direktverkande elradiatorer Innetemperatur 22 C Luft/Luft värmepump, elradiatorer tillsats (100% verkningsgrad) kwh värmebehov (värmeenergi) kwh varmvattenbehov Värmepumpprestanda: Uteluft ( C) Värme (kw) Kompressor (kw) Utdata: Tillförd energi (el) till kompressor (inkl. varmvattenproduktion): kwh Tillförd energi (el) till tillsats: kwh Div. Applied Thermodynamics and Refrigeration 3 (4) Dept. Energy Technology School of Mechanical Engineering and Management Royal Institute of Technology (KTH)

10 Joachim Claesson KTH Energy Technology 19 October 2009 Hus 4: Indata: 180 m², Fristående, byggår 2009, Lätt byggnad (24 timmar tidskonstant), 2 plan, ingen källare, ingen vind. Borås Vattenburen golvvärme (35/28) Innetemperatur 22 C Mark/Vatten värmepump, eltillsats (95% verkningsgrad) kwh värmebehov (värmeenergi) kwh varmvattenbehov Värmepumpprestanda: Utdata: Tillförd energi (el) till kompressor (inkl. varmvattenproduktion): kwh Tillförd energi (el) till tillsats: kwh Slinglängd: m Div. Applied Thermodynamics and Refrigeration 4 (4) Dept. Energy Technology School of Mechanical Engineering and Management Royal Institute of Technology (KTH)

11 SPF värmepumpen Program 1 Program 2 Program Hus 1 Hus 2 Hus 3 Hus 4

12 SPF värmesystemet Program 1 Program 2 Program Hus 1 Hus 2 Hus 3 Hus 4

13 Köpt Energi (kompressor + tillsats) Program 1 Program 2 Program Hus 1 Hus 2 Hus 3 Hus 4

14 Joachim Claesson KTH Energy Technology 29 October 2009 Förslag på systematik på SPF-bedömning av värmesystem i bostäder Det är tydligt att genom att använda samma (modell och storlek) värmepump i flera olika byggnader kommer värmesystemets årsverkningsgrad i dessa installationer att vara olika. Det är därför inte rimligt att använda en byggnad för utvärdering av systemets effektivitet. Men, hur kan byggnaden då betraktas så att olika typer av värmesystem kan utvärderas vid i variationer på byggnader? En möjlighet är att studera ett fåtal typiska byggnader. Till dessa typiska byggnader skall även förbättringar eller justeringar hanteras, så att förändringen i byggnadens beteende kan enkelt adderas till den typiska byggnaden. Exempel kan vara bättre fönster, källare, inredd vind, osv Hur skall olika värmesystem kunna pluggas in i byggnaden? Tanken är att typ -byggnadens energianvändning normaliseras, liknande det som sker i PRESTIGE. Kunden anger, precis som i PRESTIGE, sin energianvändning. Denna energianvändning smetas ut per timme. Vidare så finns typ -byggnadens energiflöden inkluderad i data som har utvärderats, t.ex. transmissioner genom skal, fönster, ventilationsförluster, varmvatten, osv DHW (1 Electricity from grid) (MWh) Year Room Electricity (MWh) Year Lighting (MWh) Year System Misc (MWh) Year Heat Generation (Electricity) (MWh) Year Air Temperature ( C) Year Radiant Temperature ( C) Year Operative Temperature ( C) Year Outside Dry Bulb Temperature ( C) Year 0 Glazing (MWh) Year Walls (MWh) Year Ceilings (int) (MWh) Year Floors (int) (MWh) Year Ground Floors (MWh) Year Roofs (MWh) Year External Infiltration (MWh) Year External Vent. (MWh) Year Radiant Heating (MWh) Year General Lighting (MWh) Year Computer + Equip (MWh) Year Occupancy (MWh) Year Solar Gains Exterior Windows (MWh) Year Relative Humidity (%) Year Mech Vent + Nat Vent + Infiltration (ac/h) Year 0.9 Värmeanvändning Div. Applied Thermodynamics and Refrigeration 1 (2) Dept. Energy Technology School of Mechanical Engineering and Management Royal Institute of Technology (KTH)

15 Joachim Claesson KTH Energy Technology 29 October 2009 Det är då möjligt att göra studier på olika energitekniska lösningar på befintlig byggnad. 800 MWh 700 MWh 600 MWh 500 MWh 400 MWh 300 MWh 200 MWh 100 MWh 0 MWh Utgångsläge Anpassning av luftflöde Anpassning av inomhustemperatur Installation av frånluft VP Installation av avlopps VP Fönsterbyte från 2.8 Tilläggsisolering av till 1.27 vind Div. Applied Thermodynamics and Refrigeration 2 (2) Dept. Energy Technology School of Mechanical Engineering and Management Royal Institute of Technology (KTH)